Bengaltassen, nr 2, 2014 - Föreningen Bengalkatten

Bengaltassen
2014 Nr 2
Föreningen Bengalkattens medlemsblad
Bengalspecial
Vad gör en djurpolis?
Föreningen Bengalkatten
HCM-kampanj
Ni har väl inte missat vår
HCM-kampanj?
Ta chansen att få tillbaka pengar om
du scannar inom pawpeds
under 2014.
Först till kvarn!
För mer info:
ww w.bengalkatten.nu/
Aktuellt/HCH_kampanj.aspx
Vid frågor maila kassören
[email protected]
Ditt bästa sommarminne!
Vad har du gjort för spännande med
din katt som du vill dela med dig.
Maila ditt bidrag till:
[email protected]
styrelsen och funktionärer 2014
Rabatter och erbjudande!
Visste du att man kan komma åt
rabattkoder via medlemssida?
Logga in och gå in under fliken
webshop
Katrin Björksten
Tfn 08-644 54 34 , 070-535 65 44
[email protected]
[email protected] (stora filer)
Vice Ordförande
Caroline Jonsson
060-962 39, 076-811 22 75
[email protected]
Kassör
Eva Klint
Tfn 070-264 81 68
[email protected]
Har vi din mail?
Ser du till att vi har din
aktuella mailadress så missar
du inte viktig info utan får
dem direkt i mailboxen.
skicka mailen till:
[email protected]
Uppfödare!
Tänk så trevligt det skulle vara för dina
kattungeköpare att få tidningen Bengalkatten.
Det kostar endast 150kr för dig att värva en kattungeköpare.
2
Ordförande
Har du frågor eller funderingar:
[email protected]
Sekreterare
Gisela Grünwedl
Tfn 08-715 22 76
[email protected]
Ledamot:
Ann-Sofi Klint
Tfn: 070-583 35 99
[email protected]
Ledamot:
Suppleant
Diana Hårshagen
Tfn: 026-19 67 87
[email protected]
Suppleant
Eva Hjortendal Hellman
Tfn: 08-773 09 10
Suppleant
Sara Johansson
[email protected]
Valberedning
Lars-Erik Svensson
[email protected]
Carina Siljebro
[email protected]
Revisorer
Ulf Jakobsson
Tfn 070-453 58 09
[email protected]
Anette Wiholm Zander
Redaktion
Paulina Abrahamsson
[email protected]
Katrin Björksten (redaktör)
Ann-Sofi Klint (redaktör/redigerare)
[email protected]
Ledamot
Webmaster
Lilian Lagergren
[email protected]
Titelkatt eller BIS?
Extra roligt om Ni sänder in bilder som ni tagit
själva. Har din katt tagit titel i år? Maila bild på
katten, kattens namn, titel, (minst 1650x1276
pixlar dvs högupplösta bilder och de skall
skickas till [email protected]
skriv var och när titeln togs samt ägarens namn
till redaktören.
Ann-Sofi Klint
[email protected]
Omslagsbild:
SE*Happy Hooligans Errol Flynn
Ägare & fotograf:
Mikael Lahteenmaki
3
Några ord från ordförande....
Nu har värmen verkligen kommit. Befinner mig på vårt
landställe i Tyresö när jag skriver detta och vi har ju nu
fått en försmak på sommaren.
handläggares vardag i sina jobb att skydda djuren från
att fara illa. Det är ju härligt att vi har så många engagerade människor som värnar om våra djur.
Sedan förra numret har jag byggt ut vår kattinhägnad
så den nu är dubbelt så stor och en granstam ingår bl a
numera i katternas uterevir. Det var uppskattat. Många
meter hönsnät blev det dock över då man i vår brädgård
är tvungen att beställa 50 m rullar – hur ser det ut där ni
bor – hur har ni löst detta? Varför inte slå er ihop med
någon kattkompis när ni ska bygga kattgård och dela på
hönsnätrulle.
Vidare har vi ett reportage med massor med bilder
från Bengalspecialen i Sundsvall. Grattis alla vinnande
katter! Utställningen gav en försmak på hur Breed BIS
kommer vara framöver om/när vi får ihop tillräckligt
mycket bengaler på en Sverakutställning (minst 50
bengaler). Vi hade ju en egen panel för bengalerna på
Specialen där alla domare gjorde sina bedömningar.
Vi förlänger vårt upprop – sänd in bilder från kattinhägnader/ in-nätade balkonger och visa hur ni fixat till det
för era katter!!!! Sänd som vanligt till medlemsbladet@
bengalkatten.nu
Fint pris utlovas för finaste/fiffigaste bidraget!
I detta nummer kan du läsa om en djurpolis resp. djur-
Har du några ideer kring evenemang/aktiviteter som vi
kan arrangera framöver så berätta! Föreningen har ju 15
årsjubileums nästa år och vill få in många tankar och ideer vad vi kan hitta på för skoj. Kontakta mig eller någon i
styrelsen.
Ha nu en riktigt härlig sommar tillsammans med era
katter önskar Katrin Björksten
Styrelsen presenterar....
Sara Johansson
NO*Nuria`s Miracle JW
Blev Juniorwinner på Trønderkatten
& tog BIS båda dagarnapå Agderkatten
Ägare: Barbro Michelsen
Grattis alla vackra katter!
Jag heter Sara Johansson och har blivit invald som
suppleant i styrelsen. Efter fyra år på lite olika poster i
Linköpings Akademiska Ridklubbs styrelse känns det här
som en trevlig fortsättning.
Till vardags är jag student och läser femte och sista året
på Linköpings Tekniska högskola. Jag studerar till civilingenjör i teknisk biologi med inriktning sensorer och
material i biomedicinen.
Hela mitt liv har jag varit väldigt djurintresserad och
redan tidigt började jag inse att avel var något jag ville
ägna mig åt. Att det sedan blev just bengaler är för att jag
tycker att de är något alldeles speciellt. Slående vackra
med sina uttrycksfulla ögon och glänsande pälsar och till
råga på allt har de ett sådant härligt temperament. Man
har ju aldrig tråkigt med en bengal i närheten!
Min och sambons uppfödning heter S*Långdalen och vi
har fött upp sedan 2008. Vi har tre honor hemma hos oss,
en lynx, en mink och en svartspottad (Snowie, Dee och
Lily), alla med väldigt olika men härliga personligheter.
Om det är någonting jag lärt mig under min tid som
uppfödare är det att det inte är en dans på rosor, men det
ger även väldigt mycket glädje!
4
GIC S*Grandelux Caribbean Kiss
Blev Grand International Champion
den 26 april i Sundsvall.
Ägare: Katrin Björksten
5
En dag på jobbet...
En krönika av en djurskyddshandläggare
Som djurskyddsinspektör/djurskyddshandläggare jobbar man för Länsstyrelsen som är ansvarig myndighet för djurskyddskontroll. Vi gör
kontroller av alla djurslag, hanterar anmälningar och tar beslut om djurhållningen är dålig
och måste rättas till. Om djuren måste komma
bort från sin ägare eller miljön där de hålls kan de
omhändertas. Jag har jobbat som djurskyddsinspektör i över 15 år och det här är en krönika om
hur en dag på jobbet kan se ut, i ett ärende av det
allvarligare slaget.
Vi hade stämt träff med polis vid lunchtid på en allmän
parkering. Som alltid inför en kontroll av ett ärende av
den här typen fanns en viss anspänning och jag och min
kollega skojade med varandra. Humorn kan tyckas låg,
men vi skrattade och laddade batterierna. ” Det är inte
farten som dödar, det är smällen... eller på engelska: it´s
not the fart that kills, its the smell” haha...
Två patruller kom, med fyra poliser, två i uniform och
två civilklädda. Även polisens civila djurhandläggare
fanns på plats. Hon hade bilen förberedd med 16 kattburar. Med en kort briefing på parkeringsplatsen gick vi
igenom ärendet. Damen i fråga hade haft djurförbud
sedan många år, hennes man hade nyligen fått förbud
att hålla lantbruksdjur. Eftersom det fanns ett beslut om
att omhänderta alla katter på fastigheten hade polisen
beredskap för att verkställa det. Vid tidigare kontroller på
gården var katterna magra, sjuka, döda, skygga och förökade sig okontrollerat.
Väl framme parkerar vi på en geggig gårdsplan. Tre tackor och flera lamm går lösa bland lastbilar, jordbruksredskap och sopor. Ytterligare får fanns inne i stallet, det syntes redan från gårdsplanen. De bräker, verkar hungriga.
Damen öppnade dörren, och i tvättstugan innanför hölls
minst 15 katter. Lukten av kattkiss var påtaglig, poliserna
vände bort sina ansikten av den skarpa lukten. Som djurskyddshandläggare är man härdad för illalukt, vi gick in.
Inne i köket satt den uppretade damen med ett helt gäng
hundar och katter.
Hundarna i köket var gamla och i risigt skick, en gammal
mycket mager st. bernard, en cocker spaniel med kraftig
öroninflammation, en dobermann med ögoninflammation. Vi förklarar vårt ärende, katterna ska hämtas eftersom det finns ett beslut om omhändertagande enligt
djurskyddslagen, och vi ska göra en kontroll för att se om
djurförbudet följs. Vi har redan kunnat konstatera att det
inte är så. En diskussion uppstår. Damen blir otrevlig. Min
6
kollega anklagas, förtäckta hot uttalas, om att hon ska
sökas upp i sitt hem. Jag ber henne lugna sig och vakta
sina ord, hot mot en tjänsteman är ett allvarligt brott. En
uniformerad polis står intill oss, lugnar situationen. Damen vill inte låta sig kontrolleras men sätter sig motvilligt
på en stol.
Polisens djurhandläggare börjar fånga och sätta in de
katter hon får tag på i burar. Många är ganska tama och
i någorlunda okej skick, andra i sämre skick. Flera katter
är skygga och smiter ut. En polis fångar en rädd liten
katt, han blir biten i handen genom sin skinnhandske
men lyckas ändå sätta katten i en bur. Snart är kombin
lastad med 16 katter i burar, bilen är full. I en bur ligger
en honkatt med två små ungar som inte mer än en vecka
gamla. De hittades under tvättmaskinen tillsammans
med ett torkat kattkadaver som legat i månader. Polisens
djurhandläggare åker iväg med katterna, men kommer
senare åter för att hämta fler. Innan dagen är slut har hon
kört 27 katter från gården. De kommer att besiktigas av
en veterinär och få bo på ett djurstall ett tag. De flesta
kommer antagligen ganska snart att få nya hem. Några
är kvar som inte gick att fånga. De kommer att hämtas
en annan dag.
Vi går runt huset till baksidan. Där hölls diverse fjäderfän och fler hundar. Vi ser två blandrashundar som bor
i varsin liten hundgård. En tittar ut ur sin koja med bedjande ögon. Det har snöat under natten. Klockan är 15.00
och det finns inga spår i eller kring hundgårdarna. Ingen
människa har varit hos dem idag. Smält snö fanns i deras
vattenskålar, men inga spår av mat någonstans. Bara varsitt halvruttet ben av ett djur med klöv.
Nu kommer den ena av hundarna ut, det är ett svart skelett med lågt viftande svans. Att se detta skär i hjärtat och
det bränner bakom ögonlocken. När jag går in till hunden
kryper den nästan upp i mitt knä, tycks be mig om hjälp.
Så känns det iallafall. Vi går sedan in till den andra hunden, lyfter på locket till kojan och då vaknar den och kommer ut, den har stora röda och svullna knölar runt anus,
troligen tumörer. Det var droppen, läget är ohållbart. Vi
måste genast få hit en veterinär. Vi beslutar att ringa distriktsveterinärerna. Efter lite väntan kommer han. Plötsligt dyker djurägaren upp, damens man. Han är lugn idag
och samarbetar. Klockan är 16.30.
Det är ungefär nu jag inser att jag inte kommer att hinna hämta mina barn på skolan och träningen. Vi måste
slutföra detta, och jag får ringa några samtal hem. Det
verkar ordna sig, min man kan styra upp tack och lov.
Bland fåren hittas en tacka som är gammal och i mycket
dåligt skick. Svag och mager som ett skelett under pälsen. Alla hennes framtänder sitter löst. Djurägaren går
med på att avliva henne och veterinären gör det. Bland
de övriga tackorna har många nyligen lammat. De bräker
och är hungriga, foder saknas. Djuren utfodras med foder
som ligger utanför boxarna.
Vår veterinär har nu gått igenom alla hundarna, och
kommit fram till att tre av dem är i mycket dåligt skick,
de bör få avsluta och somna in idag. Flera av de andra har
problem som måste behandlas snarast. Djurägaren resonerar om att ringa till en annan veterinär, som han har
anlitat förut. Låta henne komma till gården dagen därpå,
göra en ny bedömning och behandla dem, eller avliva
om hon säger det. Vi säger nej, det är inte ett alternativ
för dessa tre. Han går då med på att låta veterinären avliva dem idag vilket gör att vi slipper ta några ingripande
beslut, djurägaren samarbetar.
Damen blir på nytt irriterad, höjer rösten och säger något
oförskämt, tar upp telefonen och börjar ringa. Vi tror att
hon försöker ringa sin egen veterinär som har tagit den
här familjen och deras djurhållning i försvar. Veterinären
har tidigare ansett att Länsstyrelsen borde backa, sluta
kontrollera familjens djurhållning och hon tycker att djuren mår bra. Vi har inget förtroende för den veterinären,
utan väljer att stå fast vid det vi sagt. Damen är upprörd
igen.
Djurägaren, mannen, säger att damen nog kommer att ta
med sig hundarna och gå till skogs, om hon får höra att
de ska avlivas. Polisen är tvungen att punktbevaka henne
för att det inte ska hända. Under tiden förbereder veterinären sig för att avliva den första hunden, den magra st
bernarden. Hunden somnar in lugnt och stilla på golvet,
medan damen fortsätter att vara otrevlig och gå an. Hon
uppmanar mannen att hämta bössan, hon vill att han ska
skjuta hundarna istället. Polisen sätter stopp för det.
Klockan är 21.00 på kvällen. Den magraste blandrashunden har somnat in lugnt och stilla i mitt knä. Jag grät inte,
även om jag först trodde att jag skulle göra det. Hunden
fick till slut en gnutta kärlek och värme i någons famn en
liten stund innan den somnade in för alltid. Det var nog
länge sen. Den tredje hunden, den med tumörer sover
djupt av lugnande medel, och kommer snart också att
somna en sista gång. Den kvinnliga polisen sitter på golvet och klappar den.
Min kollega och jag beslutar oss för att ta med de döda
hundarna för obduktion på SVA. Vi tror att vi kan få klarhet i vad dessa hundar har utsatts för om de blir obducerade. Djurägaren hade inte noterat att en av dem hade
tumörer i anus, inte reagerat på hur magra de andra var.
Det är allvarligt, och vi anser att djuren varit utsatta för
lidande under längre tid. Om det är så, kommer vi efter
obduktionen att få en utförlig veterinärbedömning av
skador, sjukdomar och lidande.
Beskedet att de döda hundarna ska åka med oss tas inte
emot väl. Nu sätter sig även mannen på tvären och ber
oss dra åt ”någonstans där det är varmt”. Damen uttalar
hot igen, och säger till min kollega att hon gör detta bara
för att utöva makt och för att hon vill sätta åt dem för att
jävlas. Damen är nu argare än någon gång under kvällen.
Hon säger att hundarna ska begravas hemma, de ska inte
behöva resa iväg, ens döda. För att lugna stämningen en
aning säger vi att vi ska undersöka möjligheten för dem
att få tillbaka kropparna efter obduktionen. Så blir det
antagligen inte, men just nu får de tro det.
21.30 tar vi i hand med de två tappra poliserna som stannat kvar och bistått oss hela dagen. Deras pass slutade
egentligen 15.30 och de hade jobbat från halv sju på morgonen. Vi säger också tack och hej till vår veterinär som
även han fått jobba många extratimmar på sitt pass. Vi
kommer att hålla kontakten med honom, han kommer
att skriva ett intyg på vad han sett på de undersökta hundarna och den avlivade tackan.
22.00 är vi tillbaka i stan, klappar om varandra och säger
”tack för idag, bra jobbat!” Kl. 22.30 smyger jag in hemma
och, min man sitter uppe men alla barnen sover.
Dagen därpå följer den byråkratiska processen efter ett
sånt här ärende. Rapporter, remisser och beslut som ska
skrivas. Byråkrati kan ta sin tid och det kan tyckas frustrerande, men vi är alla lika inför lagen och den byråkratiska
processen måste bli rätt. Blir det fel står vi på ruta ett igen
och kan få börja om i handläggningen.
Människor är som regel inte onda eller vill medvetet plåga sina djur, men en del människor har väldigt dåligt omdöme. Det kan också finnas tecken på bristande empatisk
förmåga. Ibland finns även andra förklaringar till att djuren far illa, som missbruk, psykisk sjukdom eller personliga tragedier. Ibland kan människor inte sluta samla, för
vissa handlar det om frimärken och för andra om djur.
Att kritisera hur någon sköter sina djur är känsligt, nästan
lika känsligt som om det vore deras barn. Därför ligger
det nära till hands att djurhållaren känner sig kränkt, kritiserad och ifrågasatt personligen, vilket man lätt kan ha
förståelse för. Ibland har människor även ett stort mått av
myndighetsförakt med sig i bagaget sedan tidigare händelser i livet. Kombinationen av allt detta gör att jobbet
ibland kan vara mycket svårt. Min drivkraft är alla möjligheter att påverka, att förändra och att förbättra men
också att stoppa och få ett slut på elände. Det är därför
jag fortsätter jobba år efter år...
/maj 2014
Elisabeth Schöning, djurskyddshandläggare
7
Bengalspecialen i Sundsvall
Shoppa lös bland prickar
Den 26:e april gick bengalspecialen av stapeln,
denna gång i Sundsvall. Detta var ett lyckat
samarbete mellan Föreningen Bengalkatten
och Sundsvalls kattklubb (SUK). Det som var lite
annorlunda med denna special var att bengalerna hade en egen panel i slutet av dagen.
Här är några av våra nya produkter
som finns att beställa via vår webshop.
Du kan maila in din beställning till
[email protected]
På denna utställningshelg kunde besökarna se bengaler
i alla godkända färger, mönster och åldrar. Allt från ungkatter till äldre veteraner.
Föreningen bengalkatten fanns där och informerade om
rasen samt hade försäljning av bengalprylar.
Dagen till ära hade vi ett lite annorlunda utbud av bengalinspirerade saker. Vi försöker alltid hitta de där lilla extra
som ska dra till uppmärksamheten.
I den stora idrottshallen fanns gott om olika försäljnings
och informationsbord som lockade såväl besökarna som
utställarna. Sundsvalls kattklubb hade även inrett ett
lekrum som barnen kunde hitta sysselsättning i då de
blev rastlösa och ville hitta på något annat.
Det vackra vädret gjorde även att många satt ute och åt
SUKs omtalade kolbullar eller bara satt ute och njöt av
solen som lyst med sin frånvaro i alla fall för oss från norra
delen av sverige.
Dagen blev tyvärr längre än väntat då utställningsprogrammet Aladin inte ville visa sig från sin bästa sida.
Men dagen slutade väl med många lyckliga vinnare och
en välförtjänt middag på hotellet med andra bengalägare.
Anteckningsblock 35 kr + frakt
Anteckningsbok 60 kr + frakt
Här hjälper Leopardettes Nanna of Asgaard matte Isabelle
Jonsson till vid rasbordet
Av: Ann-Sofi Klint
Fotograf: Pia Dennerfeldt med katten
Charley.
Musmatta
55 kr + frakt
Fotograf: Isabella Sihlen med katten
Royal Spots Bentley
Stundtals var det mycket folk runt rasbordet.
8
En fin bengalhatt
9
Här kommer vinnarna...
Bästa total (BOB) & bästa kastrathane
Bästa ungdjur:
Exotiquebengals Rubens
Ägare: Barbro Centervall
SP S*KungsgardenCats Rhapsody In Groove
Ägare: Hillevi Fröhammar
Bästa hona
CH S*Leopardettes A Piece of Puzzle
Ägare: Kenneth Wikström
Bästa junior:
S* Leopardettes Uni Puzzle W
Ägare: Kristina Wärmling
Bästa hane
Silverspirits Tease Me Please Me
Ägare: Åsa Burström
10
Bästa kastrathona
CH DK*Benga Silverspirits Moon
Ägare: Åsa Burström
11
Blandade utställningsbilder från specialen
12
Fotografer:
Ann-Sofi Klint, Katrin Björksten och
Heidi Jacobsen
13
Nyutkommen bok ”Att vägra ge upp”
dedicerad till bengalkatten Indra!
Hur många bengalkatter har fått en bok dedicerad till sig? Indra, som gick bort den 5 augusti 2011 har fått det. På sidan 5 står längst ner på
sidan: Till Indra. Boken har förstås matte skrivit.
Den handlar om de återkommande depressioner Indras matte kämpat med hela sitt liv.
Men numera mår Indras matte som efter Indras
död blivit Pumans matte avsevärt bättre, annars
hade hon inte kunnat skriva denna bok. Forskning - och erfarenhet - visar att psykisk hälsa påverkas av att ha en liten gosig (läs: argsint krävande högljudd) katt i sin närhet. På bokens baksida
kan man se Indra när han paddlar havskajak!
Men f d Indramattens, numera Pumanmattens, liv har
inte bara handlat om depressioner, det har till exempel
handlat om en viss katt........ I boken finns ett särskilt
kapitel “Katten”. Här nedan följer ett utdrag:
”Jag kan kan nästan bli avundsjuk på hans självklarhet
över att livet är till för honom. Hans självkänsla har inga
gränser. En gång utomhus smyger han sig på en sovande
hund i 70-kilosklassen för att jaga iväg den, sekunderna
efteråt flyger han själv genom luften och hamnar 3 meter
upp i ett träd. Vid ett annat tillfälle ser jag honom stå i
gräset på landet och fajtas med tassen med en huggorm
som reser sig upp. Katten ger sig inte och lyckas jaga iväg
huggormen upp mot en skottkärra. Det slutar hos veterinären med en biten katt som kräks och kissar. Det
hindrar inte honom för att morgonen därpå när han återhämtat sig bevaka en ekorre med “jakt” i ögonen. En natt
då vi sover i tält på en skärgårdsö vaknar vi av ett vrål:
katten har i timmar vaktat på en fiskmås och nu kastat sig
över den. Fiskmåsen klarar sig undan men blir kanske en
aning förvånad över att bli angripen av en katt. Kattens
självkänsla är imponerande och samtidigt avväpnande:
det finns väl ingenting som jag inte vågar!
Kattens båda sidor är fascinerande. Den stolta krigaren
på dagarna som förvandlas till en ömhetstörstande liten
unge som vill vara nära sin mamma på nätterna.
Hemma i Stockholm släpper jag ut honom genom porten
och så ger han sig iväg på egen hand på de gårdar och
parkområden som finns i närheten. Jag är alltid rädd att
någon ska ta honom men jag klarar inte av att begränsa
hans livsutrymme genom att hålla honom inomhus. När
jag går ut på gården och ropar hans namn kommer han
inom en kort stund rusande i full fart! Varje gång blir jag
alldeles varm i hjärtat. En kväll går jag som vanligt ut för
att hämta in katten, tar upp honom på axeln som jag brukar och bär honom. Men framme vid porten är jag trött
av hans 7 kilo, och gör mig beredd att släppa ner honom
14
S*Hot Stuff Princess Sofia
medan jag säger:
- Du kanske kan gå själv?
Men han vägrar släppas ner, vill bli buren av sin
matte-mamma. Så då bär jag honom. Tänk att bli buren.
Att bara kunna kräva: nu ska du bära mig.
En själasörjare menade att katten har betydelse för min
psykiska hälsa. Jag inser detta mer och mer. På ett plan
är katten mitt inre barn, ett barn som denna gång ska få
värme och närhet och som ska få tillgång till ett stimulerande och spännande liv.
Precis som jag tidigare, då barnen var små, njutit av att
få ingå i en varm ömsesidig mamma-barn-relation, njuter
jag nu på liknande sätt av att få vara med i denna varma
tvåsamhet med en annan levande varelse. Jag älskar hans
mjuka guldskimrande päls. När jag ibland vilar mig på
dagen lägger jag mig tätt intill honom med en hand om
hans tass. Och så ligger vi där och får av varandras värme
och hör varandras andetag. För mig är det en ynnest ordet heligt kommer för mig. Ibland när jag vaknar på
morgonen och det ligger en guldbrun katt bredvid mig
och sover - då känns det som om Gud är närvarande.”
Blev Champion på Storsjökattens
utställning, söndag 4 maj.
Ägare: Maria Andersson
Grattis alla vackra katter!
S*Royal Spots Diotima
Blev Champion på Björkstakattens
utställning, 7:e April
Ägare: Ann-Sofi Klint
Indra står på köksbordet. (redaktionens anm. denna
Indra är en porslinskatt) Hans svans är lagad med limpistol många gånger. Pumankatten blir emellanåt lite
trött på honom och kastar honom utför bordskanten...
Av: Elisabeth Arborelius
Boken kan beställas direkt från
förlaget Norlén & Slottner eller
hos olika nätbokhandlare tex
Adlibris
15
Vad gör en djurpolisen?
Jag beslöt mig för att ta reda på det och träffade Gunilla
Lööw som jobbar som djurpolis i Södertörn på heltid sedan 2010. Gunilla började 1993 som ordningspolis och
har sedan haft tjänst på krimjouren och som bitr stationsbefäl.
Hon bor tillsammans med tre katter och två kaniner. Alla
djuren är hittedjur som ingen har velat hämta ut. Flera i
hennes familj harp hittedjur, hennes systrar har en hittekatt och en hund från Hundstallet. Även flera andra på
jobbet har hittedjur som de tagit om hand om.
1) Brott mot djurskyddslagen
http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/19880534.htm
Döms man till skyldig för brott mot djurskyddslagen kan
det leda till böter eller fängelse i högst 2 år
2) Djurplågeri, brottsbalken
Hur ser en normal arbetsdag ut för en djurpolis?
Då utreder jag brott, jag fick t.ex in en anonym
anmälan mot en hund som lämnades ute långa stunder
på tomten och som störde omgivningen genom sitt
skällande. Då åkte jag dit för att prata med ägaren. Vare sig
ägare eller hund var hemma men jag kunde konstatera att
hunden hade en ordentlig hundbädd på altan och altan
var försedd med tak. Jag frågade brevbäraren om han
hade lagt märke till hunden men det hade han inte gjort
trots daglig kontakt. Fanns inget anmärkningsvärt alltså.
Anmälan lades ned.
Många fall som Gunilla utreder är anmälan mot personer
som slagit sina hundar. Finns det bara ett vittne inte alltid
lätt att få detta ärende vidare i rättsprocessen.
Foto: Eivor Rasehorn
Gunilla och en av hennes katter
FAKTA OM Djurskyddspolisen i Sverige idag:
Startades upp för att man ville få en mer effektiv och rättssäker hantering av djurskyddsärende.
Djurpoliser finns i flera län fast i andra former. I Stockholms län har
polisen organiserat sig så att djurpolisen i City gör alla sambesök med
Länsstyrelsen.
I samband med ny polisorganisation 2015 kommer troligtvis denna del
av polisen att påverkas – hur är inte klart i dagsläget.
SKILLNAD LÄNSSTYRELSE KONTRA POLIS
Länsstyrelsen är en kontrollmyndighet.
Polisen arbetsuppgift är att utreda om brott begåtts samt även bistå länsstyrelsen vid behov.
Djur som stör eller behöver omedelbart omhändertagande.
Berätta lite om hur du blev djurpolis?
Jag arbetade som biträdande stationsbefäl och när vi fick
in djurärenden så förstod vi inte riktigt hur vi skulle göra .
Jag tog upp det här med mina chefer och efter lite ”tjat”
så fick jag börja att specialisera mig på det. Först på halvtid och sedan i samband med att man började rekrytera
djurpoliser i city så fick jag börja på heltid i maj 2010. Jag
ägnar mig åt att utreda brott mot djur och brott där djur
är inblandade samt tar hand om tips och hittedjur.
Jobbet som djurpolis är det jobbigaste jag haft inom
polisen men mest inspirerande! Det är dock frustrerande ibland då det har låg status i kåren vilket innebär låg
prioritet och dåligt med resurser.
Som stöd i sitt arbete använder Gunilla Djurskyddslagen,
brottsbalken och Lag om tillsyn över hundar och katter.
16
Nyligen fick Gunilla in en anmälan om djurplågeri. Veterinärer fick in en katt som måste avlivas för att den var i
mycket dåligt skick. Kattägaren hade enligt uppgift flera
katter och en hund hemma.
Samlad bedömning görs om Gunilla kan besluta om
omedelbart omhänderta de djuren som personen har
kvar hemma i bostaden. För att få omhänderta djuren
behövs beslut om husrannsakan. I annat fall hänvisar hon
till Länsstyrelsen som får gå in och kontrollera. Polisen får
inte kontrollera utan endast omhänderta.
I detta fall gjorde länsstyrelsen kontroll några veckor efter
inkommen anmälan. Det fann inget skäl att omedelbart
omhänderta något djur men djurägaren fick ett föreläggande att åtgärda vissa bister. Ärendet gällande
katten ligger hos åklagaren nu för vidare bedömning.
Kattägaren är misstänkt för djurplågeri.
Gunilla berättar att det största och jobbigaste kattärendet hon varit med om var 2010 i Huddinge i ett radhus där det vistades 54 katter ute och inne! Tre poliser
och två personer från länsstyrelsen var där första dagen
och fångade in katter. Gunilla fortsatte sedan att fånga
in resten av katterna, den sista katten tog det 3 månader
innan hon lyckades fånga in. Katterna hade förfärliga
omständigheter att leva under. En del av dem levde helt
utan ljus och när man kom dit fanns bla en halvt uppäten
katt samt en kattunge som var halvt förlamad.
Många av katterna var tvungna att avlivas då de var i så
dåligt skick och de övriga placerades om via katthemmet.
Straffet för dessa personer blev villkorlig dom och dagsböter. De blev dömda för djurplågeri.
Det har te.x förekommit ett fall rätt nyligen där katter
inte kontrollerats mot ID register och sedan sålts efter
omhändertagande. Detta fast personen som fått katterna omhändertagna ej var registrerad ägare. Har
du någon generell kommentar till det även om du inte
känner till det aktuella ärendet?
Polisen ska ju veta vilka djur som blir omhändertagna
och kontrollerar därför chip. Länsstyrelsen är de som
fattar beslut vad som ska göras med djuren och måste då
veta vem som äger djuret. De ansvarar ju också för själva
värderingen. Alltså måste Länsstyrelsen säkerställa vem
som är ägaren genom att kontrollera om djuret finns i
befintliga register för t.ex hundar: Jordbruksverket, Kennelklubben och för katter: Kennelklubben och Sverak.
Myndigheten har ju ansvar att även försöka få ut högsta
möjligaste marknadsvärde och med mer information om
djuret är ju detta lättare.
För några år sedan arbetade Gunilla även med försäljning av djur som omhändertagits. Förr ansåg nämligen Länsstyrelsen att det var polisens uppgift att få
djuren värderade men så är det inte idag. Idag är det
Länsstyrelsen som ska se till att djuren värderas och
polismyndigheten säljer djuren.
Gunilla hade aldrig några problem med diskussioner
om vem som var ägare. Hon kontrollerade i befintliga
register och gjorde efterforskningar . Hon tog ofta
kontakt med tidigare registrerad djurägare för att få så
mycket information som möjligt om djuret.
Och så här säger Helena Striwing, juridisk expert ang.
ansvaret för kontroll av rätt ägare: ”Ja, eftersom länsstyrelsen ska veterinärundersöka och värdera, dvs. skapa
underlag för sina beslut, spelar det roll för dessa om ett
djur är märkt eller inte, om hästen har hästpass eller inte.
Vi brukar skoja ibland och säga: ”Alla barn hos Anderssons
ska omhändertas. Dagen för verkställigheten är det barnkalas hos Anderssons!”.
Länsstyrelsen är ju närmast till att fastställa identiteten
på dem, som ska omfattas av beslutet liksom vad som
blir möjligt att göra med hänsyn till vad som går att utreda. Tänk också på att djurhållarna har en skyldighet att
underlätta kontrollen (27 § sista meningen DL). Undanhålls ett hästpass eller förtigs någon viktig omständighet
kan detta ytterst återfalla på djurägaren. Ett djur som
kunde ha sålts kanske går till destruktion istället och blir
en kostnad osv.”
Vilka samarbetspartner har ni - hur upplever du att det
funkar?
Det är Länsstyrelsen, djurhem, frivilligorganisationer och
veterinärer och det samarbetet fungerar bra.
Hur tänker du kring svåra ställningstagande kring
krav på avlivning av djur. Vissa katthem anser att djuren går att omplacera och att man dömer ut för djuren
för snabbt för avlivning? (Svekatt)
Vi måste tillgodose länsstyrelsens krav. Polisen har valt
att samarbete med de som följer länsstyrelsens krav helt
enkelt. Jag kan personligen tycka att man ibland skulle
kunna ge de en ytterligare chans men är ambivalent. Det
finns så mycket katter som inte har ett hem.
Lite reflektioner från Gunilla:
Jag kan tycka att om man misskött sina djur grovt så
borde man få djurförbud. Det finns ingen anledning att
ha sällskapsdjur om man missköter dem. Är ingen mänsklig rättighet. Vid omhändertagande av djur så tar man
bara den djurart som vanvårdats. Missköter man t.ex får
så de måste avlivas men har andra djursorter så kan man
bara besluta att omhänderta de djursorter som missköts.
Om man däremot får djurförbud kan man omhänderta
alla djur. Att få djurförbud brukar ta 1 år. Det är alldeles
för lång tid.
Gunilla skulle i framtiden vilja lägga fokus på brottslingar som plågar djur och sedan går över till människor.
När djur finns med i bilden när brott begås så kan man
höja djurbrottens status. Läs t.ex en intressant artikel i DN
ledare från 2012 ”När pappa slår värmer han först upp på
hunden”. http://www.dn.se/debatt/nar-pappa-slar-varmer-han-ofta-upp-pa-hunden/ Sven-Erik Alhem, Johan
Beck-Friis m.fl.
Hon får se vad som händer i framtiden då polisen omorganiseras – hennes jobb som djurpolis är osäkert om det
blir kvar.
Vi håller tummarna att denna helhjärtat engagerade
polis får fortsätta jobba för djurens bästa även i framtiden!
Lycka till och tack för intervjun Gunilla!
Av: Katrin Björksten
Fakta:
Vem ska man då kontakta av Länsstyrelsen respektive Polisen?
Så här säger Jordbruksverket:
Om du misstänker att djur vansköts eller far illa ska du kontakta länsstyrelsen. Om det är akut och du inte kan nå länsstyrelsen kan du
kontakta polisen. Blir du störd eller attackerad av ett djur, te.x en arg
hund, kan du ringa polisen på telefonnummer 114 14
Djurskyddet regleras i lagen:
I djurskyddslagen (SFS 1988:534) finns bestämmelser om hur djur
ska hållas och skötas. Dessa bestämmelser kompletteras genom
djurskyddsförordningen, olika föreskrifter samt allmänna råd. Djurskyddslagen gäller för djur som hålls i fångenskap, te.x lantbruksdjur,
sällskapsdjur, tävlingsdjur, djurparksdjur och försöksdjur. En grundläggande bestämmelse i lagen är att djur ska behandlas väl och
skyddas mot sjukdomar och onödigt lidande. En annan är att de ska ha
möjlighet till ett så naturligt liv som möjligt.
Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för att upprätthålla
och utveckla djurskyddet i Sverige. I uppdraget ingår att samordna och
vägleda länsstyrelsernas djurskyddsarbete. Den operativa djurskyddskontrollen på regional och lokal nivå sköts av länsstyrelserna. Det är
alltså till Länsstyrelsen du vänder dig om du har synpunkter på hur
tamdjur och farmade djur sköts i din omgivning.
17
SE*Fajros God Herkules
Om Bengalkatten
Bengalkatten är en rasring för alla som är intresserad
av bengalen.
Föreningens hemsida:
http://www.bengalkatten.nu
Vi finns även på facebook:
Medlemsbladet kommer ut 4 ggr per år.
Ansvarig utgivare är Föreningens ordförande.
Skicka allt material till vår redaktionsmail:
[email protected]
Medlemsavgift 2014
Ambitionen är att medlemsbladet ska komma ut
inom tre veckor efter manusstopp.
200kr
250kr
100kr
100 kr
150 kr
För att bli medlem:
1. Fyll i medlemsblanketten på hemsidan och skicka
den som bifogad fil till kassören (mail nedan).
2. Sätt in medlemsavgiften (avgift enligt ovan) på
föreninge pg konto 179 84 37-8
Har du frågor angående medlemskap och betalning
skicka ett mail till [email protected]
Glöm ej att meddela adressändring till kassören!
Annons i tidningen.
Kontakta redaktören för prisuppgift!
Hjärtligt välkomna alla nya medlemmar!
Jessica Bergmark
Konrad Hesnel
Christian Kugelberg
Hampus Jepsen
Eva Rinker
Angelica Andersson
Eva Stathin
Martina Hedström
Pirjo Saloniemi
Johan Karlman
Maria Therese Merefjäll
Hans Paulsson Vojo Arsic
18
Umeå
Danderyd
Landskrona
Ankarrsrum
Porsgrunn
Östersund
Bromma
Sundsvall
Alunda
Vega
Nyköping
Göteborg
Gislaved
Allt material är välkommet!
Skicka in oformaterad text. Bilderna till texten ska
vara i så bra upplösning som möjligt för att inte bli
gryniga vid tryck.
- Huvudmedlem Sverige:
- Huvudmedlemsskap Utland:
- Uppfödarpressentation Sverige/Utland:
- Familjemedlem (ej tidning): - Värvd medlem (första året):
Ägare och Fotograf: Leffe Söderlund
Vill du skriva
för Bengaltassen?
Datum för manusstopp för
nästa nummer är den 15/8
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera
inkommet material. Redaktionen förbehåller
sig även rätten att refusera inkommet material
om redaktionen anser att materialet strider mot
Föreningen Bengalkattens syften och verksamhet.
Redaktionen ansvarar inte för faktainnehållet i
respektive författares material som förekommer
i Bengaltassen. Ansvaret ligger på varje enskild
författare.
Vid tävlingar kan juryns beslut inte överklagas.
Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Notera att
du måste vara medlem i Bengalkatten för att kunna
tävla.
Uppfödning
Vill du ha hjälp att komma igång med uppfödning eller
har du lite funderingar kring avel.
Kontakta:
Katrin Björksten, [email protected]
Gisela Grünwedl, [email protected]
Du glömmer väl inte att
anmäla ändrad post eller
mailadress till
[email protected]
Utställning
Vill du ställa ut din bengal men känner dig osäker på
hur du skall gå till väga.
Kontakta:
Caroline Jonsson, Tfn 0768-112 275, Sundsvall.
Ann-Sofi Klint 070-503-3599, Umeå.
Katrin Björksten 070-535 65 44, Stockholm
Vi har har även burskynken att låna ut
19
S*Hot Stuff Midnight Oil
På äventyr i kattgården
Foto: Maria Andersson