Faktabok Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda materialet i ditt förebyggande arbete. Vi har i den här faktaboken samlat underlag kring de frågeställningar som förekommer i utbildningen. Faktaboken är inte skriven som ett talmanus utan är tänkt att fungera som ett faktastöd. Talmanus finner du i PowerPoint-presentationens anteckningssidor. Merparten av det material som du finner här har inte Folkuniversitetet skapat utan är sammanställt av redan befintligt material från bland annat Konsumentverket, Finansinspektionen och Kronofogden. Har du frågor kring utbildningen eller vill dela med dig av tips om hur just du har använt dig av materialet, tveka inte att kontakta mig. Mycket nöje. Katrin Rundström, Projektledare Ekonomismart Sida 1 av 8 Vad kostar det avgiftsfria lånet? Det blir allt vanligare att vi finansierar det vi köper med lån och krediter. Att ta ett lån, köpa något på avbetalning eller ta en kredit innebär att du skjuter upp betalningen av det du köper – och det blir alltid dyrare eftersom du måste betala ränta och avgifter till den som lånat dig pengarna. Att köpa något på kredit eller att låna innebär att du konsumerar mindre idag och betalar mer imorgon. Att spara pengar för att sedan betala kontant innebär att du avstår från att konsumera idag för att kunna konsumera mer imorgon, dessutom till ett billigare pris. Vi som konsumenter erbjuds kreditlösningar och lån på många olika ställen, så som banken, postorderföretagen, mataffären och elektronikaffären. I stort sett allt du köper går att delbetala, vilket innebär att du får betala mer och att företaget tjänar mer pengar. Skillnad på lån och kredit? Lån, avbetalningsköp och uppskov med betalningen är exempel på olika slags krediter. Krediter är således lån av pengar. Det man vardaglig kallar krediter skiljer sig från ett lån i en bank: • Kredit är till skillnad från banklån en kort lån, • Räntan för krediter är oftast dubbel så hög som för banklån, • En kredit är ett löfte om att låna pengar. Krediten har ett tak och du använder så mycket av krediten som du behöver. Räntan betalas för den del av krediten du använder. Vid banklån får du tillgång till hela beloppet och betalar ränta för hela summan. Krediter är flexibla lösningar eftersom du bara använder den del av pengarna som du behöver. Men eftersom räntan och avgifterna är höga blir detta ett dyrt alternativ. Med ett banklån kan du ofta låna dubbelt så mycket till samma kostnad som för en kredit. Effektiv ränta Enligt Konsumentkreditlagen, som är tvingande till konsumentens förmån, ska säljaren i all marknadsföring ange den effektiva räntan för krediten. Effektiv ränta är ett jämförelsemått där avgifter och ränta läggs samman och omvandlas till en årlig procentuell ränta som anger vad krediten kostar. Det ska också finnas ett representativt exempel på krediten så att det går att se vad den faktiska kostnaden blir, exempelvis vad krediten kostar varje månad. Informationen ska ges på ett klart, kortfattat och framträdande sätt. Konsumentkreditlagen Den 1 januari 2011 kom en ny konsumentkreditlag. Den bygger på ett nytt EG/EU-direktiv som syftar till att samordna och göra all lagstiftning i EU:s medlemsstater mer likartad. Till hjälp att tolka lagen finns också Konsumentverkets allmänna råd och Finansinspektionens Sida 2 av 8 allmänna råd. Dessa två dokument hjälper till att tolka och exemplifiera lagtexten. Du finner de allmänna råden på respektive myndighets webbplats. Om konsumentkreditlagen När du köper något på kredit, då gäller Konsumentkreditlagen. Det är en lag som skyddar och stärker dina rättigheter och syftar bland annat till att motverka skuldsättningsproblem. Det innebär också att det ska vara lätt för dig som konsument att jämföra olika lån och krediter. Konsumentkreditlagen finns till för att reglera avtal där du som konsument lånar pengar för att betala det du vill köpa. Det kallas för kreditköp. Exempel: När du köper en mobiltelefon på avbetalning i en butik. Konsumentkreditlagen gäller också för lån i en bank eller hos ett snabblåneföretag. Ett exempel på snabblån är SMS-lån. Oavsett var man handlar Konsumentkreditlagen gäller när du köper något, alltså inte när du får eller när du hyr. Lagen gäller oavsett om du handlar varor eller tjänster i affärer, på marknader, på postorder, via internet eller vid hemförsäljning. Exempel: Alev sitter vid sin dator och handlar kläder via internet. Klädförsäljaren erbjuder möjligheten att handla på avbetalning. Om Alev väljer att göra det tillämpas Konsumentkreditlagens alla regler. Skilj på begreppen Det som sker vid ett kreditköp är egentligen två olika köpavtal: • Köp av vara eller tjänst. Detta regleras som vanligt av Avtalslagen, Konsumentköplagen eller Konsumenttjänstlagen samt eventuellt Distans- och hemförsäljningslagen. • Köp av lån eller kredit. Detta regleras av Konsumentkreditlagen. Tvingande Konsumentkreditlagen är tvingande. Det innebär att du och säljaren måste rätta er efter lagen. Om ni skriver ett avtal som ger dig sämre villkor gäller inte detta avtal. Exempel: Även om Yosafa skriver på ett kreditavtal med sin tv-försäljare att han avstår från ångerrätten gäller inte det avtalet och hans rätt att ångra sig kvarstår. Det finns inga avtal som kan ändra på konsumentkreditlagen. Förtydligande: Yosafa har ångerrätt gällande kreditköpet. Han har dock inte rätt att ångra köpet av själva TV:n. Om Yosafa ångrar kreditköpet måste han kunna betala sin TV på annat sätt. Sida 3 av 8 När gäller lagen? Konsumentkreditlagen gäller när en näringsidkare låter hela eller någon del av betalningen betalas av pengar som konsumenten får låna. Pengarna kan lånas av näringsidkaren eller någon annan kreditgivare. Lagen gäller inte för studielån eller när du lånar pengar genom att lämna in något på en pantbank. Det finns andra lagar som gäller då. När du handlar något mot faktura eller tar ett bostadslån och lämnar bostaden som säkerhet för lånet gäller bara vissa delar av lagen. Det finns exempelvis ingen ångerrätt vid fakturaköp eller bostadslån. Det finns heller inga krav på kreditprövning vid fakturaköp, men företagen får göra det. Information till dig Som konsument har du rätt till mycket information. Ett avtal får endast tecknas om du har fått det förklarat för dig och förstått vad avtalet innebär. God kreditgivningssed Kreditgivaren ska iaktta god kreditgivningssed. Kreditgivaren ska också se till din situation och ta till vara dina intressen. Det betyder bland annat att du ska få de förklaringar du behöver. Du ska förstå vad avtalet innebär och vilka kostnaderna kommer att bli för dig. Marknadsföringen av krediter eller lån kan vara lätt att ta till sig, men svår att förstå. Reklam kan lova sköna dagar på stranden, utan att helt redogöra för hur mycket mer det kommer att kosta när du betalar med kredit istället för kontant. För att du inte ska vilseledas måste all marknadsföring av kreditavtal följas av viss information såsom: • Säljaren ska ange den effektiva räntan för krediten i all marknadsföring. Effektiv ränta är något du använder för att jämföra hur mycket krediten kostar till slut. • När reklamen använder någon form av kostnader för krediten ska det också finnas ett räkneexempel på krediten så att det går att se vad den faktiska kostnaden blir. Informationen ska ges på ett klart, kortfattat och framträdande sätt. I rimlig tid innan man ingår ett avtal med en säljare har du rätt till viss information. Informationen ska du få i formuläret ”Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation” som bland annat innehåller information om namn, typ av kredit, effektiv ränta, belopp och löptid. Det är säljaren som ska förse dig med ett sådant formulär. När du har ingått ett avtal, muntligt eller skriftligt, har du rätt till viss dokumentation från säljaren. Du ska få avtalet i en handling eller någon annan form som är läsbar och varaktig, till exempel som en pdf-fil i ett e-postmeddelande. Alla uppgifter ska ges på ett klart och kortfattat sätt. Säljaren ska ge information om kreditens effektiva ränta i all marknadsföring, i förköpsinformationen och i dokumentationen av avtalet. I avtalet ska en årlig räntesats anges, det vill säga räntan för lånet. Avgifter för krediten får enbart tas ut om avgifterna täcker kostnader som kreditgivaren har haft för krediten. Särskilda avgifter ska alltid anges i avtalet. Sida 4 av 8 Veta dina ekonomiska förutsättningar Säljaren måste veta hur dina möjligheter att betala tillbaka lånet och kreditkostnader ser ut. Det kallas för att kreditgivaren gör en kreditprövning. Säljaren är tvungen att göra en så kallad kreditprövning av dig som vill ingå ett kreditavtal. Kreditprövningen ska visa om du har ekonomiska möjligheter att betala tillbaka krediten. Säljaren ska alltså ta reda på dina inkomster, tillgångar, skulder och utgifter. Därefter kan kreditgivaren göra en bedömning om du har möjlighet att betala tillbaka lånet och kreditkostnaden. Om du inte får kredit efter en kreditprövning har du rätt att få veta orsaken till detta. Ångerrätt Lagen innebär också att konsumenten har rätt att ångra sig. Det kallas för ångerrätt. Du har rätt att ångra kreditavtalet inom 14 dagar. Ångerrätten räknas från dagen då du ingår avtalet med säljaren, dock tidigast dagen då du fått dokumentationen av avtalet. När du ångrar dig ska du betala tillbaka beloppet du fått från kreditgivaren inom 30 dagar. Du ska även betala ränta för dagarna du har haft tillgång till krediten. Du behöver inte ange skälet till att du ångrar dig. Exempel: Lotta och Lena har köpt en soffa för 8 000 kronor på avbetalning eftersom de inte hade tillräckligt med pengar för att kunna betala den med en gång. Efter en vecka ärver Lena tillräckligt pengar av sin mormor att hon kan finansiera hela soffan på en gång. Lotta och Lena meddelar att de ångrar kreditköpet till säljaren i ett mejl och betalar hela beloppet och lite ränta ett par dagar senare. Ångerrätten gäller kreditavtalet. Den ska inte blandas ihop med ångerrätten vid ett eventuellt distansköp. När du ångrar kreditköpet ska du kunna betala varan eller tjänsten på ett annat sätt. Betalning Vid kreditköp ska säljaren ta ut en kontantinsats av dig som köpare. Det innebär att du måste kunna betala en del av kostnaden redan innan du tecknar ett kreditköp. Det ska normalt sett motsvara minst 20 procent av varans pris. Du har rätt att betala din skuld före den avtalade tidsgränsen (förfallotiden). Kreditgivaren får normalt sett inte kräva någon ersättning för att lånet avslutas i förtid. Ett undantag är dock om du har valt exempelvis ett bostadslån med bunden ränta. Då har kreditgivaren rätt att kräva ersättning för förlorade ränteinkomster. Om du inte betalar av krediten i tid kan kreditgivaren ha rätt att säga upp krediten. Då kan kreditgivaren kräva att du betalar av den återstående delen av krediten i förskott. Kreditgivaren kan ta tillbaka varan du har köpt på kredit om du inte sköter betalningarna. Säljaren måste i så fall upplysa dig om detta när du köper varan. Det kallas för återtagandeförbehåll. Sida 5 av 8 Överlåtelse av fordran Om kreditgivaren har lämnat över sin fordran (ekonomiskt anspråk) till en ny kreditgivare har du samma rättigheter som tidigare. Om det exempelvis skulle vara fel på varan har du samma rätt att klaga hos den nya kreditgivaren som hos den gamla. Invändning Vid kreditköp får köparen framföra samma invändningar mot kreditgivaren som mot säljaren av varan. Det innebär att om det exempelvis är fel på en vara som du köpt på avbetalning och du vill hålla inne med betalningen tills varan fungerar igen, så kan inte heller kreditgivaren kräva dig på pengar. Klaga rätt Låt säga att du ångrar ett kreditköp men du kommer inte överens med kreditgivaren som kräver dig på avgifter du inte behöver betala, vad kan du göra då?! 1. I första hand kontakta kreditgivaren och försöka komma överens. Om detta inte lyckas går du vidare till steg 2. 2. Ring din kommunala konsumentvägledare och be om hjälp! Om du inte lyckas att reda ut situationen med kreditgivaren trots hjälpen får man gå vidare till steg 3. 3. Då kontaktar du ARN, Allmänna Reklamations Nämnden. ARN fungerar som en domstol och gör en juridisk prövning av din rätt att reklamera den felaktiga varan. SMS-lån Ett SMS-lån har ofta en hög effektiv ränta och en kort återbetalningstid. Praxis för SMS-lånen brukar vara att summan som erbjuds är mellan 1 000 kronor och 3 000 kronor. Ofta tar det inte mer än 15 minuter till dess att du har pengarna på ditt konto. Amorteringstiden är väldigt kort och ligger ofta inte på mer än 30 dagar. Du har alltså väldigt kort tid på dig att betala tillbaka pengarna som du har fått nyttja. SMS-lån har ofta en effektiv ränta på 800 procent. Det finns också SMS-lån som har en effektiv ränta på 25 000 procent eller mer. Vissa SMS-låneföretag erbjuder också första lånet gratis till nya kunder. Om krediten inte betalas tillbaka inom den angivna tiden tillkommer höga avgifter mycket hög ränta börjar ticka. Att ge gratis SMS-lån är ett sätt att locka in konsumenter i en lånekarusell som ofta blir mycket kostsam och svår att ta sig ur. Enligt undersökningar användes pengarna från SMS-lånen ofta till vardags- och hushållskonsumtion, så som kläder till barnen och mat. Det är även vanligt att ta dessa lån för att betala av på tidigare lån. Detta är dock mycket riskabelt då kostnaderna nästa månad blir ännu högre. Sida 6 av 8 Att låna När är det rimligt att ta ett lån? Det finns alltid kostander kopplade till att ta ett lån och det blir alltid dyrare än att betala kontant. Men det finns tillfällen då det är rimligt att ta ett lån, till exempel om du ska köpa hus, bil eller studera. Lån kan vara bra när det utnyttjas rätt. Ska du ta ett lån finns det olika saker du bör tänka på: • Jämför lånets återbetalningstid med hur snabbt den inköpta varan minskar i värde. Det är en fördel om lånet är återbetalat när varan är förbrukad och det är dags för ett nytt inköp. • Att låna kostar alltid, men kostnaderna varierar för olika krediter. Jämför därför olika banker för att få de bästa villkoren. Du kan också ställa olika bankers bud mot varandra för att få bättre ränta eller lägre avgifter. • Om du inte har råd att spara en viss summa varje månad, har du heller inte råd att ta en kredit till motsvarande belopp. Se till att ha marginaler i din ekonomi så att du klarar av att betala av krediten eller lånet om något oförutsett skulle inträffa. • Även om du måste låna till något kanske du kan spara ihop till en del av summan för att på så sätt minska kostnaderna. Olika typer av lån och krediter Det finns många olika typer av lån och krediter på markanden, bland annat: • Banklån med säkerhet i till exempel villa, bostadsrätt eller aktier – billigast. • Medlemslån i bank genom fackförening – billigaste lånet utan säkerhet. • Lönekontokredit – banken kopplar krediten till ditt lönekonto. Krediten utlöses när du betalar med kort eller tar ut pengar i en uttagsautomat trots att lönen är slut. Nästa gång lönen kommer in på ditt konto betalas krediten automatiskt. • Kreditkort – välj ett kort som du kan använda i samtliga butiker, då betalar du bara eventuell uppläggnings-, års- och aviavgift för ett kort. • Räntefri kredit – en kredit utan ränta. En räntefri kredit är inte kostnadsfri, utan har avgifter. Det är viktigt att du följer månadsbetalningarna annars kan krediten automatiskt övergå till en vanlig kontokredit med hög ränta eller höga straffavgifter. Det kan vara ett alternativ för större belopp. • Postorderkonton – en dyr form av kredit som ofta har en hög effektiv ränta. • SMS-lån – en kortfristig kredit med mycket hög effektiv ränta. Sida 7 av 8 Hyrköp och leasing Många butiker och företag erbjuder sina kunder hyrköp eller leasingavtal. För hyresavtal om lösa saker finns ingen tvingande lagstiftning, vilket innebär att det inte finns någon särskild lag som bestämmer vad som ska stå i hyresavtalet; vilka villkor som måste finnas eller inte får finnas där. Hyresavtal faller under avtalslagen och avtalsvillkorslagen. Det blir därför extra viktigt att du läser igenom avtalet noga för att veta vad som gäller för hyrköpet. Leasing är en blandform av kreditköp och långtidshyra. Upplägget liknar ett avbetalningsköp, men juridiskt betraktas det som hyra (finansiell leasing). Du äger alltså inte varan, och när hyrestiden har gått ut förutsätts du lämna tillbaka varan eller lösa ut den för det så kallade restvärdet. Restvärdet är den summa som leasinggivaren har bestämt ska återstå att betala då leasingavtalet upphör. Sida 8 av 8