Det började fel Sterilisering med brister
3/11 ÅRGÅNG 35 Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB Det började fel Kattungen försökte ge ljud ifrån sig, men det kom inget pip över läpparna på den lilla kraken. Jag iakttog hur kattan försiktigt petade bort kattungen – hon ville inte ta den till sig. De andra tre låg redan och närde sig med mjölken från varsin spene, tätt intill buken på kattan. Bekymrad funderade jag på vad jag skulle göra, för trots upprepade försök från mig att lägga kattungen intill sin mamma blev det om och om igen samma resultat, den blev bortföst. Det slutade med att jag tog kontakt med en veterinär som hjälpte mig att ta bort det oönskade lilla livet, som förmodligen var sjukt på något vis – något som kattan kände men som jag inte kunde se. Det var ett aktivt beslut om att inte låta kattungen lida, att inte kämpa mot naturen och att acceptera att man inte alltid kan eller ska rädda liv. Det var många år sedan det hände, men än idag kan jag fundera över vilket mirakel det är när liv föds och vilket under det är varje gång det blir rätt. Ibland tillstöter det dock problem, antingen i form av komplikationer vid födseln eller i form av sjukdom hos det nyfödda djuret. I det här numret av Doggy-Rapport presenterar vi en uppdaterad information om sjukdomar och komplikationer som kan drabba den nyfödda kattungen. Problem kan också drabba de lite äldre katter som kastrerats. Det förekommer att en kastrerad katt kan behålla sina könsbeteenden, och vi reder ut vad detta kan bero på. Lisbeth Karlsson INNEHÅLL 3/11 n FERTILITET: Sterilisering med bris- ter. Veterinär LENA MYRENIUS beskriver varför en steriliserad katt kan ha kvar löpbeteendet. Sid. 17 n FERTILITET: Kattungedödlighet och felin neonatal isoerytrolys. Veterinär EVA AXNÉR redogör för de komplikationer som kan uppstå hos katter i samband med födseln. Sid. 18 n SAGT & GJORT Sid. 23 Om vävnad från äggstockar eller testiklar blivit kvar i buken kan en kastrerad eller steriliserad katt återfå sina könsbeteenden. Foto: Lisbeth Karlsson. Sterilisering med brister En av Doggy-Rapports läsare lät för ett år sedan sterilisera sin honkatt, men efter vintern började katten löpa igen. Veterinär LENA MYRENIUS redogör för de orsaker som kan ligga bakom. Ibland händer det att en katt visar tecken på löp flera veckor eller till och med år efter det att veterinären med hjälp av kirurgi avlägsnat äggstockar och livmoder. Den vanligaste orsaken är att en del av äggstocken lämnats kvar efter operationen eller att celler från äggstockarna ofrivilligt spridits till bukhåla och blodkärl. Hormonproducerande tumörer som kan ge upphov till löpbeteende är ovanliga. För att säkert avgöra om kattens löpbeteende beror på äggstocksrester tar veterinären cellprover från kattens vagina under en period då den visar löpbeteende. Veterinären kan även med hjälp av ett blodprov undersöka nivåerna av hormonet östrogen. Om löpbeteendet orsakas av äggstocksrester så visar cellprovet likadana cellförändringar som de som förekommer vid löp hos katter som inte steriliserats. Blodprovet visar förhöjda värden av östrogen. Äggstocksrester bör tas bort med hjälp av kirurgi eftersom det finns en risk att resterna omvandlas till en tumör. Även risken för juvertumörer ökar DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3 om äggstocksresterna lämnas kvar. De kvarvarande resterna kan finnas runt äggstockskröset eller i den omgivande vävnaden men lika ofta kan de utsådda cellerna fastna på andra organ, till exempel bukväggen eller tarmnätet. Även om veterinären söker igenom buken noggrant efter förändringar kan det behövas mer än en operation för att hitta rätt. Den vävnad som opererats ut bör undersökas för att bekräfta diagnosen. En vanlig fråga är den omvända, att man inte vet om en honkatt med okänd bakgrund (hittekatt eller liknande) är kastrerad eller okastrerad. För en nybliven, ovan kattägare kan det kännas osäkert att avvakta ett eventuellt löp eftersom man inte vill få oplanerade kattungar. Att raka rent bukens mittlinje och ljumskar för att hitta ärr i huden efter en operation är inte alltid tillförlitligt. Det förekommer även att hankatter visar samma beteenden efter kastrering som före. Det kan tyckas enkelt att undersöka med fingrarna eftersom testiklarna sitter ytligt. Känner man inte till hankattens historia så kan det vara som så att hankatten är enkelt eller dubbelsidigt kryptorkid, det vill säga en testikel eller båda testiklarna har under kattens uppväxt inte vandrat ner i pungen utan kan ligga kvar uppe i bukhålan. En intakt (ej kastrerad) hormonproducerande hankatt kan man identifiera genom att inspektera penis. En intakt hankatt har ”taggiga” utskott på penis. Lena Myrenius 17 F E RT I L I T E T Majoriteten av alla kattungar överlever fram till avvänjningen. De som inte gör det är dödfödda eller dör på grund av till exempel missbildningar eller infektioner. Foto: Lisbeth Karlsson. Kattungedödlighet och felin neonatal isoerytrolys Den första tiden efter födseln är en känslig period för kattungen. Mellan 70,8 procent och 91 procent av alla kattungar som föds överlever fram till avvänjningen. Majoriteten av de kattungar som inte överlever är dödfödda eller dör under sina första levnadsdagar. Veterinärmedicine doktor EVA AXNÉR redogör för några av de problem som kan inträffa under och efter kattungens födsel. Förlossningsproblem Svåra förlossningar är en relativt vanlig orsak till kattungedödlighet. Med snabbt insatta åtgärder kan man ofta rädda både honkatt och kattungar. Runt sju till åtta procent av alla dräktigheter hos raskatter slutar med kejsarsnitt (motsvarande statistik för huskatter finns inte) och den vanligaste orsaken är värksvaghet. I en svensk undersökning visade man att me dicinsk behandling för att stimulera värkarbetet har ganska dålig effekt hos både katt och hund. Sjuttio procent av de kat18 ter som behandlades med värkförstärkande medel blev till slut kejsarsnittade. Om en katt råkar ut för förlossningsproblem en gång kan det bero på tillfälliga faktorer men om det händer två gånger ligger problemet troligtvis hos katten själv. Risken är då stor att det händer igen. Det är inte tillåtet enligt djurskyddslagen att fortsätta avla på en honkatt som förlösts två gånger med kejsarsnitt. Missbildningar Allvarliga missbildningar leder till att kattungarna dör strax efter födseln eller till och med redan under fosterstadiet. Inre missbildningar kräver en obduktion för att man ska kunna ställa diagnos. I en stor engelsk studie föddes kattungar med synliga missbildningar i cirka 14 procent av kullarna. Missbildningar kan vara ärftliga men kan också vara orsakade av yttre faktorer. Vissa mediciner framkallar fosterskador om de ges till en dräktig honkatt. Om en katt upprepade gånger (två kullar eller mer) får ungar med samma typ av missbildning bör man misstänka att problemet är ärftligt och överväga att ta katten ur avel. Det är naturligtvis viktigt att inte medicinera en dräktig honkatt i onödan och aldrig utan att kontakta veterinär. Infektioner Bland kattungar som dör efter fyra dagars ålder är infektioner en vanlig dödsorsak. Man har sett att när katter föds upp bakom strikta smittskyddsbarriärer, så kallad SPF-uppfödning (Specifikt Patogen Fri), så ligger kattungedödligheten under genomsnittet. Infektioner sprids antingen genom direktkontakt med infekterade katter eller indirekt genom kattlådor, mat- och vattenskålar samt kläder och skor. Kattungarna kan dessutom bli smittade av modern redan i livmodern. Katter kan utsöndra virus utan att själva visa några symtom, och i vissa fall kan de bli kroniska smittbärare. Kroniska smittbärare förekommer till exempel när DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3 F E RT I L I T E T det gäller virus i kattsnuvekomplexet och kattens coronavirus (FCoV). Kattungarna blir mer mottagliga för infektioner om de utsätts för undernäring, inälvsparasiter och högt smittryck i omgivningen. För att förebygga kattunge dödlighet till följd av infektioner är det därför viktigt att och vaccinerar sina katter regelbundet. Ju fler katter man har desto lättare är det för en infektion att få fäste och sprida sig. Om man misstänker att en kattunge drabbats av en infektion bör man givetvis genast kontakta en veterinär. Med tidigt insatt behandling kan den kanske räddas, men prognosen är dålig vid allmän bakterieinfektion. Kattungar har en helt annan och mer outvecklad ämnesomsättning än vuxna djur. De kan skadas allvarligt av mediciner som vuxna katter tål och därför är det viktigt att inte medicinera i onödan i förebyggande syfte eller utan att tala med en veterinär. Immunitet Vid födseln har kattungar väldigt låga halter av antikroppar i sitt blod. Honkatten utsöndrar antikroppar i sin mjölk som kattungarna får i sig när de diar. Under de första timmarna i kattungarnas liv kan dessa antikroppar passera tarmslemhinnan och tas upp i kattungarnas blod. Sexton timmar efter födseln har tarmens genomsläpplighet förändrats så att inga antikroppar längre kan passera genom tarmen ut i blodet. För att kattungarna ska få ett bra, tidigt immunförsvar är det därför viktigt att kattungarna diar de första timmarna av sitt liv. Koncentrationen av de antikroppar som kattungarna får i sig från moderns mjölk minskar sedan stadigt efter det första dygnet eftersom de bryts ner. Vid fem till sex veckors ålder kan man åter se en ökning av kattungarnas antikroppshalt som beror på att de själva producerar antikroppar. Vid tre till fyra veckors ålder är immunförsvaret som sämst då antikropparna från modern har minskat till låga halter innan kattungarnas egen antikroppsproduktion har kommit igång ordentligt. Honkatten bildar antikroppar mot de smittämnen som finns i den miljö hon vistas i. Av den anledningen är det viktigt att honkatten får vistas i den miljö som kattungarna kommer att födas i en tid före förlossningen. Hennes immunförsvar hinner då bilda antikroppar som ger ett skydd mot smittrycket i den aktuella omgivningen. Om kattungarna får stora mängder antikroppar genom mjölken finns det dock risk att vaccination av kattungarna får en sämre effekt. Man bör i så fall ge en extra vaccination vid 15 till 16 veckors ålder. Virusinfektioner Luftvägsinfektioner och ögoninfektioner som orsakas av virus i det så kallade kattsnuvekomplexet är ganska vanliga hos kattungar. Symtomen varierar från en mild övergående sjukdom med lindriga symtom från ögon och/eller övre luftvägar till ett akut, dödligt förlopp. Den inledande virusinfektionen kan kompliceras av en påföljande, bakterieorsakad infektion. Vaccination skyddar effektivt mot sjukdom men ger inte ett lika effektivt skydd mot infektion och smittspridning. Kattpestvirus (felint panleukopenivirus eller parvovirus) kan orsaka tillbakabildning av foster, aborter, dödfödda ungar och svaga kattungar. Dessutom kan viruset ge missbildningar som förminskad lillhjärna (cerebellär hypoplasi) och vattenskalle (hydrocephalus). Förminskad lillhjärna leder till livslånga rörelserubbningar. Katthonan kan vara smittad utan att själv ha några synliga symtom. Kattpest förebyggs genom vaccination och genom att undvika kontakt med främmande katter. Vaccination med levande kattpestvirus bör inte utföras under dräktighet. Däremot är det en fördel om katthonan vaccineras en kort tid före parning så att hon har hög nivå av antikroppar som kan föras över med mjölken till ungarna, vilka då får ett tidigt skydd. Parvovirus kan leva länge utanför katten och har orsakat dödsfall hos kattungar även i kattuppfödningar där övriga katter har varit regelbundet vaccinerade. Den troligaste förklaringen är att smittrycket i kattungarnas omgivning har varit högt och att de varit utsatta under den period när antikroppshalterna har varit som lägst. Katter som har genomgått en infektion med parvovirus blir inte kroniska bärare av infektionen. Coronavirus, rotavirus och astrovirus kan orsaka diarréer hos kattungar. Dessa är ofta milda och går i regel över. Coronavirus (FCoV) kan dock även orsaka den fruktade sjukdomen felin infektiös peritonit (FIP) som är dödlig. Genom att ha många kattlådor och byta kattsand ofta kan man minska mängden coronavirus i kattungarnas omgivning. Coronaviruset är känsligt för vanliga rengöringsämnen. Bakterieinfektioner Bakterierna Bordetella bronchiseptica och Chlamydofila felis ingår i kattsnuvekomplexet. Vaccination kan förhindra eller ge mildare symtom av Chlamydofila felis. Bakterier som E. coli, streptokocker och stafylokocker kan orsaka allmänna, dödliga infektioner hos nyfödda kattungar. Dessa bakterier finns som regel i vuxna katters normalflora på olika slemhinnor och förekommer till exempel i vaginans slemhinna hos honkatter. Samma bakteriearter förekommer alltså hos både problemfria honkatter och hon- Kött som inte värmebehandlats kan sprida parasiter till kattungar. Foto: Lisbeth Karlsson. DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3 19 F E RT I L I T E T I normala fall ökar en kattunge 10-15 gram i vikt per dag. Foto: Lisbeth Karlsson. katter med problem. Diagnos kan därför inte ställas genom att ta ett bakterieprov från honkatten. Om man misstänker att kattungar dör på grund av bakterieinfektioner bör de obduceras så att en korrekt diagnos kan ställas. Kattungar med en allmän bakterieinfektion (sepsis) kan visa olika symtom, till exempel kontinuerligt skrikande, magsmärtor, svullen och missfärgad navelregion samt uttorkning. Kräkningar och diarré kan också förekomma. Prognosen är dålig även om behandling sätts in. Drabbade kattungar behandlas med antibiotika samt genom att navelregionen desinficeras. Bakterieinfektioner förebyggs framförallt genom att undvika att kattungarna utsätts för faktorer som försämrar deras immunförsvar och genom att iaktta god hygien. Man kan också desinficera navelsträngen i förebyggande syfte. Att ge antibiotika i förebyggande syfte är av flera skäl inte att rekommendera. Okritisk användning av antibiotika leder till en utveckling av resistenta bakterier, vilket innebär att antibiotika kanske inte har någon effekt när det väl verkligen behövs. Förekomst av resistenta bakterier är ett ökande problem inom både humanoch veterinärmedicinen. En del antibio20 tika är direkt skadliga för outvecklade kattungar. Antibiotika kan också störa utvecklingen av tarmens normala bakterieflora och öka risken för diarré. När en kattunge har symtom på bakterieinfektion är det dock viktigt att snabbt sätta in behandling. G-streptokocker Det har skrivits en del på Internet om G-streptokocker varför dessa får en egen rubrik även om det som står ovan om bakterieinfektioner i allmänhet även gäller G-streptokocker. Katter kan ha grupp-G streptokocker i den normala bakteriefloran på olika slemhinnor. Bakterier som hör till normalfloran kan ibland också orsaka sjukdom. Kattungar kan runt förlossningen bli smittade med steptokocker eller andra bakterier som finns i honkattens munhåla eller vagina. Symtomen vid dessa infektioner är som vid andra bakterieinfektioner. En säker diagnos kan bara ställas genom att odla bakterier från kattungar som obduceras. Eftersom streptokocker hör till normalfloran på honkattens slemhinnor så innebär förekomst av streptokocker i honkattens vagina inte nödvändigtvis att hon kommer att smitta sina kattungar eller att det är orsaken till att kattungar blir sjuka. Om man misstänker att det finns ett återkommande problem i uppfödningen är det extra viktigt att verkligen låta obducera de kattungar som dör. Resistensmönstret hos olika bakteriearter skiljer sig mellan olika länder. Därför är rekommendationer om val av antibiotika som står att läsa på olika internationella hemsidor på Internet inte alltid relevanta för svenska förhållanden. Om man verkligen har återkommande problem med streptokockinfektioner så är bakterieprov (ofta i samband med obduktion av en kattunge) det bästa sättet att bestämma vilket antibiotikum som har bäst effekt. Parasiter Toxoplasma gondii är en liten parasit som framförallt uppmärksammas för att den kan smitta från katters avföring till människa och orsaka fosterskador om det är en gravid kvinna som smittas. Katter blir oftast inte själva sjuka. De sprider bara smittan i sin avföring några veckor efter att de smittades. Vävnadscystor kan däremot ligga i organ och muskler hos olika djurslag utan att orsaka några symtom. Parasiten kan smitta både männi skor och katter som äter infekterade djur. Obehandlat eller otillräckligt uppvärmt kött är därför en viktig smittkälla. DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3 F E RT I L I T E T Kattungar med outvecklad immunitet är känsligare än vuxna katter och kan bli allvarligt sjuka av Toxoplasma gondii. Katter blir smittade genom bytesdjur, obehandlat kött eller från omgivningen (om den är förorenad med smittad katt avföring). Kattungar som blir sjuka kan ha en rad olika symtom som feber, luftvägssymtom, gulsot, magsmärtor och inflammation i olika delar av ögat. Dia gnosen är svår att ställa utan obduktion. Man kan dock skydda kattungar från smittan genom att undvika att låta honkatten eller kattungarna äta obehandlat kött. Diagnostik Om man misstänker att kattungarna har en infektion är det viktigt att man snarast kontaktar veterinär eftersom förloppet kan vara mycket snabbt. En noggrann undersökning visar vilka organsystem som är drabbade. Provtagning för att påvisa parasiter, bakterier och virus är värdefull för val av behandlingsstrategi, men är ofta till större nytta för kullsyskonen eftersom förloppet som regel är för snabbt för att man ska hinna vänta på provsvaren. Man bör ta prov både från kattungarna och från misstänkta smittspridare. Kattungar som dött bör alltid obduceras. Dåliga modersegenskaper Om man obducerar en kattunge som dött till följd av bristande omvårdnad från modern kommer man att finna en tom magsäck och en full urinblåsa. Det visar att kattungen inte fått någon mat och att mamman inte har stimulerat urinering. För att undvika att kattungar dör av svält bör man väga dem dagligen. En kattunge ökar normalt sin vikt med cirka 10–15 gram per dag (förutom under det första dygnet) men det kan variera lite från dag till dag. Om en kattunge inte ökar i vikt bör man se till att den får i sig näring. Om kattungen dessutom verkar dålig och svag kan det dock finnas anledning att kontakta veterinär innan man försöker få i den näring eftersom den även kan ha blivit nedkyld och uttorkad. Kattungar som har blivit nedkylda kan inte tillgodogöra sig näring innan de blivit uppvärmda igen och en gravt uttorkad kattunge kan behöva dropp för att klara sig. Om kattungen inte är uppenbart dålig lägger man den i första hand intill mamman och försöker få den att dia. Om inte det går får man föda upp den med mjölkersättning eller hos en annan, digivande honkatt. Bakgrunden till dåliga modersegenskaper är psykisk, ibland orsakad av stress efter kejsarsnitt eller efter en svår förlossning. Lugnande medel eller p-piller kan vara effektiva för enstaka katter som på grund av oro och stress vägrar sköta om En infektion kan förlöpa väldigt snabbt hos kattungar. Det är därför viktigt att snabbt ta kontakt med en veterinär. Foto: Lisbeth Karlsson. sina ungar, men sådana medicinska behandlingar bör man bara ta till i undantagsfall. Modersegenskaper är ärftliga och därför ska en honkatt som inte tar hand om sina kattungar tas ur aveln. Det kan ibland vara svårt att skilja på dålig omvårdnad av ifrån början friska kattungar och dålig omvårdnad på grund av att kattungen är onormalt svag, vilket är en normal och naturlig reaktion hos honkatten. Man får inte heller glömma att sjukdom hos modern kan vara en orsak till att hon inte orkar ta hand om ungarna. Låg födelsevikt För tidig födsel Katter har tre olika blodgrupper, A, B och AB. A är den vanligaste blodgruppen medan AB är mycket ovanlig. A är dominant över B och AB, medan AB är dominant över B. Katter med blodgrupp B har bara anlag för B (är således homozygota) medan katter med blodgrupp A också kan bära anlag för blodgrupperna AB och B. Kattens olika blodgrupper kan orsaka problem i samband med blodtransfusioner. Ett betydligt vanligare problem orsakat av olika blodgrupper är emellertid felin neonatal isoerytrolys. Felin neonatal isoerytrolys uppstår om en honkatt med blodgrupp B blir pa- Kattungar som föds före 63 dagars dräktighet har en högre dödlighet än kattungar födda efter 63 dagars dräktighet. Detta tyder på att kattungar födda före dag 63 är för tidigt födda. Fading Kitten Syndrome Detta syndrom karakteriseras av att kattungarna är normala vid födseln men sedan blir allt svagare och tynar bort för att slutligen dö. Orsaken till problemet är okänd. Troligen beror ”fading kitten syndrome” på en rad olika faktorer som man ännu inte har kunnat diagnostisera och särskilja. DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3 Kattungar med en låg födelsevikt är kraftigt överrepresenterade bland de kattungar som dör tidigt. Låg födelsevikt kan vara orsakat av för tidig förlossning, men förekommer också bland kattungar som föds efter en normal dräktighetstid. Den låga födelsevikten är förmodligen orsakad av medfödda defekter eller dålig näringstillförsel under dräktigheten, vilket kan drabba enbart en unge i en kull om till exempel moderkakan till den ungen är dåligt utvecklad. Felin Neonatal isoerytrolys 21 F E RT I L I T E T Katter har tre olika blodgrupper: A, B och AB. Foto: Lisbeth Karlsson. rad med en hankatt som har blodgrupp A och får kattungar med blodgrupp A. Katter med blodgrupp B bildar starka antikroppar mot blodgrupp A, medan katter med blodgrupp A bara har en svag antikroppsbildning mot blodgrupp B. Dessa antikroppar kommer att finnas i mjölken hos den digivande honkatten. När kattungarna diar tas antikropparna upp av tarmen och går ut i blodet där de börjar angripa kattungarnas röda blodkroppar som faller sönder. Kattungarna är starka och friska när de föds men blir sedan allt svagare. Symtomen kan variera i styrka. En del kattungar med blodgrupp A drabbas inte alls medan andra dör hastigt innan de hinner utveckla några symtom. Typiska symtom är att kattungarna blir svaga och inte vill dia. Sönderfallet av blodkropparna gör att kattungarna får gulsot och att urinen blir brunröd. På kattungar som är lindrigt drabbade och överlever kan svanstippens vävnad dö (nekros) vid en till två veckors ålder. Ju tidigare symtomen uppträder desto sämre är prognosen. Antikropparna kan bara tas upp av tarmen under det första dygnet i kattungens liv. Man kan alltså undvika felin neonatal isoerytrolys genom att ta bort ungar med blodgrupp A från en hona med blodgrupp B under det första dygnet efter födseln. Man låter dem antingen dia från en honkatt med blodgrupp A eller så ger man dem mjölk ersättning. Efter ett dygn kan man utan risk sätta tillbaka ungarna till modern. När symtom väl har uppträtt är det i regel för sent att rädda kattungen. Om man vet att honkatten har blodgrupp B och är parad med en hankatt som har blodgrupp A bör man alltså hindra kattungarna från att dia under ett dygn. Om både fadern och modern har blod- Fråga om både katter och hundar Mycket av Doggy-Rapports framgångar beror på Er läsare. Genom kontakten med Er får vi uppslag till nya artiklar. Ni är alltid välkomna att höra av er med önskemål om ämnen eller frågor om katt och hund, och gärna av allmänt intresse! Alla frågor och synpunkter diskuteras inom redaktionen även om de inte alltid leder till en artikel. Skriv, faxa, maila eller ring till oss. Adressen du når oss på är Doggy-Rapport, 447 84 Vårgårda. Vill du faxa eller ringa så är telefonnumret 0322-66 65 00 och faxnumret 0322-66 65 80. E-mail: [email protected] Emelie Nilsson 22 grupp B får alla ungar också blodgrupp B och i sådana fall blir det inga problem med neonatal isoerytrolys. Frekvensen av katter med blodgrupp B varierar mellan olika raser. Blodgrupp B är mycket ovanlig hos huskatter men är i vissa kattraser ganska vanlig. Spridningen varierar dessutom geografiskt, beroende på vilka linjer man har avlat på. Raser där man i USA har funnit en stor andel katter med blodgrupp B (25–50 procent) är brittiskt korthår, devon rex och cornish rex. Hos abessinier, somali, perser och helig birma fann man blodgrupp B hos 10–20 procent av de testade katterna. Blodgrupp AB är ännu ovanligare än B men kattungar med blodgruppen AB är också utsatta för neonatal isoerytrolys precis som kattungar med blodgrupp A. I raser med hög frekvens av blodgrupp B kan det finnas anledning att rutinmässigt bestämma kattens blodgrupp före den första parningen. Blodgruppsbestämning kan göras genom ett serologiskt test av ett blodprov. Numera finns även möjligheten att bestämma blodgrupp med hjälp av DNA-test (test av arvsmassan). Vid DNA-test finns möjlighet att ta reda på om en katt med blodgrupp A är bärare av blodgrupp B. Däremot går det inte att skilja mellan blodgrupp A och AB med DNA-test. Man kan även använda ett snabbtest för att direkt vid provtillfället få veta blodgruppen. Nackdelen med snabbtestet är att man inte kan få reda på vilken antikroppstiter (mängd antikroppar i blodet) katten har och det går inte heller att se om katter med blodgrupp A är bärare av blodgrupp B. Åtgärder Dödlighet bland kattungar kan inte helt undvikas, men om man misstänker att onormalt många kattungar dör bör man definitivt vidta åtgärder. Man bör tänka igenom sina rutiner vad det gäller vaccinationer, avmaskning, hygien och förhindrande av smittspridning. Ett viktigt steg i utredningen är att få döda kattungar obducerade. Man kan antingen kontakta sin veterinär för att få hjälp eller så skickar man själv kattungen för obduktion tillsammans med en noggrann redogörelse över förloppet. Det är viktigt att kattungen blir obducerad så snart som möjligt efter det att den har dött för att man ska få ett bra resultat av obduktionen. Om ungen är dödfödd bör även moderkakan och fosterhinnorna skickas med. Information om hur man går tillväga för att skicka in ett djur för obduktion finns på SVA:s hemsida (www.sva.se). Om man inte skickar kattungen genast (till exempel om den dör på en fredag och riskerar att bli liggande på posten över helgen) bör man kyla den till kylskåpstemperatur så snart DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3 S A G T & G J O RT som möjligt. Kattungar som ska obduceras ska inte frysas eftersom vävnaderna då förstörs. Även om det kan tyckas dyrt med en obduktion kan det vara väl använda pengar om det leder till att man kan komma till rätta med problemet. Om man misstänker att felin neonatal isoerytrolys kan vara orsaken till att kattungar dör bör man ta reda på vilken blodgrupp honkatten har. Om hon har blodgrupp B och är parad med en hankatt med blodgrupp A så har man troligtvis hittat orsaken till problemet. Man kan då vidta åtgärder så att fler kattungar inte dör av samma orsak igen. Eva Axnér Veterinärmedicine doktor EVA AXNÉR arbetar vid avdelningen för reproduktion vid institutionen kliniska vetenskaper, fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Litteratur Addie, D.D., Toth, S., Thompson, H., Greenwood, N., Jarret, J.O. Detection of feline parvovirus in dying pedigree kittens. The Veterinary Record 1998; 142: 353–356. Ekstrand, C. och Linde-Forsberg, C. Dyctocia in the cat: A retrospective study of 155 cases. Journal of small animal practice 1994, 35, 459–464. Giger, U., Bucheler, J. och Pattersson, D.F. Frequency and inheritance of A and B blood types in feline breeds in the USA. J. Hered. 1991, vol. 82, s. 15–20. Hoskins, J.D. Fading puppy and kitten syndrome. Feline Practice 1993, vol 21, No.5, s.19–22. Indrebø, A. Obstetrikk hos hund og katt 1997. Tell forlag, Vollen. Laliberté, L. Neonatal and orphan kitten care. In: Current therapy in theriogenology 1986. 2nd ed. Morrow, D.A. Ed. WB Saunders company, Philadelphia, s.821–825. Murtaugh, R.J. Pediatrics: The kitten from birth to eight weeks. In: The Cat. Diseases and clinical management 1989. Sherding, R.G. Ed. Churchill Livingstone, New York. s. 1499–1513. Sparkes, A.H., Rogers, K., Henley, W.E., Gunn-Moore, D.A., May, J.M., GruffydJones, T.J., Bessant, C. A questionnairebased study of gestation, parturition and neonatal mortality in pedigree breeding cats in the UK. Journal of Feline Medicine and Surgery 2006; 8: 145–157. Ström Holst, B., Frössling, J. The Swedish breeding cat: population description, infectious diseases and reproductive performance evaluated by a questionnaire. Journal of Feline Medicine and Surgery 2009; 793–802. Nya införselregler för hund och katt Inga råd ges längre på natten om förgiftade djur. Foto: Lisbeth Karlsson. Begränsad giftinformation för djurägare Trots att det formella uppdraget inte gäller djur har Giftinformationscentralen svarat på frågor från djurägare och veterinärer då motsvarande verksamhet inte finns inom veterinärbranschen. Från och med juli 2011 har Giftinformationscentralen dock inte möjlighet att svara på frågor om djur under kvälls- och nattetid. På dagtid mellan klockan 10.00 och 19.00 fortsätter man att i mån av tid och kunskap att även svara på frågor om förgiftningsfall på djur. Enligt giftinformationscentralen får man idag 4500 samtal per år som gäller förgiftningstillbud på djur. Men på jourtid räcker inte resurserna till mer än att ta hand om frågor som gäller människor. Istället hänvisar Giftinformationscentralen nu veterinärer och djurägare till de djursjukhus som har öppet under jourtid. I England har veterinärer möjlighet att nyttja en avgiftsbelagd giftinformationsservice dygnet runt. I Norge finns en 24 timmars öppen telefonservice för förgiftningsfall som även ger råd till veterinärer kostnadsfritt. Lena Myrenius Råd vid förgiftning Tänk på följande när du kontaktar veterinär om misstänkt förgiftningsfall: • Djurets signalement, det vill säga djur slag, ras/storlek/vikt, ålder samt eventuellt kända sjukdomar. • Namn och innehållsförteckning för den produkt djuret har ätit av eller kommit i kontakt med. Ta med produktpaket eller notera hela innehållsförteckningen. • Koncentration och styrka på det medel djuret har fått i sig, utspätt eller blandat. • Beskriv händelsen. Hur länge sedan hände det? • Hur stor mängd av ämnet eller vilken del av växten har djuret ätit? • Är hunden eller katten påverkad? DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3 Efter år av diskussioner om de särskilda regler Sverige, England med flera länder haft inom EU är det nu klart med nya regler från den 1 januari 2012. Till följd av att man upptäckt dvärgbandmask hos räv i Sverige slopas nu avmaskningskravet helt. Rekommendationen för avmaskning kvarstår som frivillig och önskvärt är att vi fortsätter på ett ansvarsfullt sätt. Läs mer om rävens dvärgbandmask i Doggy-Rapport nummer 2 2011. Grundkraven för id-märkning, rabiesvaccination, pass och intyg har inte ändrats. För införsel från länder inom EU eller listade länder utanför EU krävs att idmärkning ska vara utförd med mikrochip och inte tatuering enligt gällande regler från juli 2011. Det är blodprovskontrollen efter rabiesvaccinationen som slopas. Rabiesvaccinationen kan ske tidigast vid tre månaders ålder. Införsel tillåts först när 21 dagar har gått efter första vaccineringen. För länder utanför EU som inte är listade ersätts karantänkravet med krav på id-märkning, rabiesvaccination uppföljt med blodprov för antikroppskontroll efter 30 dagar och senast vaccinationens sista giltighetsdag samt ytterligare 90 dagars väntetid från antikroppskontrollen. Intyg för detta skall utfärdas av officiell veterinär. Lena Myrenius Uppfödare! Du är väl medlem i våra uppfödarklubbar? Klubb Doggy för dig som använder Doggy och Doggy Professional. Läs mer på: www.klubbdoggy.se Tel. 0322-66 65 97 Bozita Breeders Club för dig som använder Bozita, Bozita Robur och Bozita Feline. Läs mer på: www.bozitabreedersclub.com Tel. 0322-66 65 98 23 Göteborgs postregion Porto betalt Port payé P 410197400 B SAGT & GJORT Bozita Feline Funktion™ – en svensk nyhet i vått och torrt Lantmännen Doggy har utvecklat Bozita Feline Funktion™ – en ny serie med både torrfoder och våtfoder som är tänkta att användas tillsammans. De samspelar med varandra för att på ett optimalt sätt främja kattens hälsa. Såväl torrfoder som våtfoder innehåller en stor andel svenskt kött. Råvarorna har funktioner som stärker kattens hälsa. Några exempel är: • nypon – en kraftfull antioxidant med hög C-vitaminhalt, • cellulosafiber som ger en optimal fibersammansättning och minskar risken för hårbollar, • L-karnitin – som förbättrar ämnesomsättningen och • SPC, ett unikt patent från Lantmännen, som håller kattens mage i form. SPC står för Specially Processed Cereals, det vill säga specialbehandlad spannmål. Råvarorna är alla noggrant utvalda så att de främjar kattens immunförsvar och hälsa. Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB Ansvarig utgivare: Hans Nilsson Veterinärmedicinsk konsult: Leg. vet. Lena Myrenius I redaktionen: Agronomie doktor Ann Högberg Redaktionssekreterare: Emelie Nilsson Redigering: Karli Ord och Bild Förfrågningar om tidningen, artiklar i tidigare nummer m.m. besvaras gärna av tidningens redaktionssekreterare! För signe- 24 Fem olika sorter i vått och torrt Bozita Feline våtfoder och torrfoder är näringsmässigt anpassade för att fungera optimalt tillsammans. Du kan vara helt säker på att din katt hela tiden får i sig de råvaror som just din katt behöver för att stärka och bygga upp sin kropp – både när den äter torrfoder, och när den äter våtfoder. Läs mer på www.bozita.com. Emelie Nilsson rade artiklar svarar författaren. För osignerat material svarar redaktionen. För insänt, ej beställt material ansvaras ej. Artiklar och bilder i Doggy-Rapport får endast återges med redaktionens tillstånd och efter överenskommelse i varje enskilt fall med upphovsmannen, författaren och/eller fotografen. I sammanhanget skall det klart framgå från vilket nummer av Doggy-Rapport artikeln är hämtad. För närmare upplysningar – tag kontakt med redaktionssekreteraren! Läsarservice: Tidigare nummer av DoggyRapport kan beställas och kostar då 20 kr (med reservation för att vissa nummer inte längre finns i lager). Fotostatkopiering av artiklar: 2:50 kr/sid. Samlingspärm: 32 kr. För varje beställning utgår en expeditionsavgift på 10 kr. Moms ingår. ISSN: 1400-6650 Lantmännen Doggy uppfyller kraven i den internationella kvalitetsstandarden SS-EN ISO 9001. Certifikat nr 321, utfärdat av SIS Certifiering AB. Fodret finns i fem varianter med naturliga funktioner anpassade till kattens livsstadie och livsstil: • Kitten – för den unga katten, • Outdoor & Active – för den aktiva utekatten, • Indoor & Sterilised – för innekatter och steriliserade katter och • Sensitive Diet & Stomach – för katten med känslig mage respektive • Sensitive Hair & Skin – för katter med känslig hud och päls. Postadress: Doggy-Rapport, Doggyvägen 1, 447 84 Vårgårda Telefon: 0322-66 65 00 Från utlandet +46 (0)322 66 65 00 Telefax: 0322-66 65 80 Hemsida: www.doggyrapport.se E-mail: [email protected] Produceras av Prinfo Vårgårda AB, Box 45, 447 22 Vårgårda. DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3
© Copyright 2024