Det började fel Sterilisering med brister

3/11
ÅRGÅNG 35
Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB
Det började fel
Kattungen försökte ge ljud ifrån sig, men
det kom inget pip över läpparna på den
lilla kraken. Jag iakttog hur kattan försiktigt petade bort kattungen – hon ville
inte ta den till sig. De andra tre låg redan
och närde sig med mjölken från varsin
spene, tätt intill buken på kattan. Bekymrad funderade jag på vad jag skulle göra,
för trots upprepade försök från mig att
lägga kattungen intill sin mamma blev
det om och om igen samma resultat, den
blev bortföst. Det slutade med att jag tog
kontakt med en veterinär som hjälpte mig
att ta bort det oönskade lilla livet, som
förmodligen var sjukt på något vis – något som kattan kände men som jag inte
kunde se. Det var ett aktivt beslut om att
inte låta kattungen lida, att inte kämpa
mot naturen och att acceptera att man
inte alltid kan eller ska rädda liv.
Det var många år sedan det hände, men
än idag kan jag fundera över vilket mirakel det är när liv föds och vilket under det
är varje gång det blir rätt. Ibland tillstöter det dock problem, antingen i form av
komplikationer vid födseln eller i form av
sjukdom hos det nyfödda djuret. I det här
numret av Doggy-Rapport presenterar vi
en uppdaterad information om sjukdomar och komplikationer som kan drabba
den nyfödda kattungen.
Problem kan också drabba de lite äldre
katter som kastrerats. Det förekommer
att en kastrerad katt kan behålla sina
könsbeteenden, och vi reder ut vad detta
kan bero på.
Lisbeth Karlsson
INNEHÅLL 3/11
n FERTILITET: Sterilisering med bris-
ter. Veterinär LENA MYRENIUS beskriver varför en steriliserad katt kan ha
kvar löpbeteendet.
Sid. 17
n FERTILITET: Kattungedödlighet och
felin neonatal isoerytrolys. Veterinär
EVA AXNÉR redogör för de komplikationer som kan uppstå hos katter i samband med födseln.
Sid. 18
n SAGT & GJORT
Sid. 23
Om vävnad från äggstockar eller testiklar blivit kvar i buken kan en kastrerad eller
steriliserad katt återfå sina könsbeteenden. Foto: Lisbeth Karlsson.
Sterilisering
med brister
En av Doggy-Rapports läsare lät för
ett år sedan sterilisera sin honkatt,
men efter vintern började katten löpa
igen. Veterinär LENA MYRENIUS
redogör för de orsaker som kan ligga
bakom.
Ibland händer det att en katt visar tecken
på löp flera veckor eller till och med år
efter det att veterinären med hjälp av kirurgi avlägsnat äggstockar och livmoder.
Den vanligaste orsaken är att en del av
äggstocken lämnats kvar efter operationen eller att celler från äggstockarna ofrivilligt spridits till bukhåla och blodkärl.
Hormonproducerande tumörer som kan
ge upphov till löpbeteende är ovanliga.
För att säkert avgöra om kattens löpbeteende beror på äggstocksrester tar veterinären cellprover från kattens vagina
under en period då den visar löpbeteende.
Veterinären kan även med hjälp av ett
blodprov undersöka nivåerna av hormonet östrogen. Om löpbeteendet orsakas
av äggstocksrester så visar cellprovet
likadana cellförändringar som de som
förekommer vid löp hos katter som inte
steriliserats. Blodprovet visar förhöjda
värden av östrogen.
Äggstocksrester bör tas bort med
hjälp av kirurgi eftersom det finns en
risk att resterna omvandlas till en tumör. Även risken för juvertumörer ökar
DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3
om äggstocksresterna lämnas kvar. De
kvarvarande resterna kan finnas runt
äggstockskröset eller i den omgivande
vävnaden men lika ofta kan de utsådda
cellerna fastna på andra organ, till exempel bukväggen eller tarmnätet. Även om
veterinären söker igenom buken noggrant
efter förändringar kan det behövas mer
än en operation för att hitta rätt. Den
vävnad som opererats ut bör undersökas
för att bekräfta diagnosen.
En vanlig fråga är den omvända, att
man inte vet om en honkatt med okänd
bakgrund (hittekatt eller liknande) är
kast­rerad eller okastrerad. För en nybliven, ovan kattägare kan det kännas
osäkert att avvakta ett eventuellt löp
eftersom man inte vill få oplanerade
kattungar. Att raka rent bukens mittlinje
och ljumskar för att hitta ärr i huden efter
en operation är inte alltid tillförlitligt.
Det förekommer även att hankatter
visar samma beteenden efter kastrering
som före. Det kan tyckas enkelt att undersöka med fingrarna eftersom testiklarna sitter ytligt. Känner man inte till
hankattens historia så kan det vara som
så att hankatten är enkelt eller dubbelsidigt kryptorkid, det vill säga en testikel
eller båda testiklarna har under kattens
uppväxt inte vandrat ner i pungen utan
kan ligga kvar uppe i bukhålan. En intakt (ej kastrerad) hormonproducerande
hankatt kan man identifiera genom att
inspektera penis. En intakt hankatt har
”taggiga” utskott på penis.
Lena Myrenius
17
F E RT I L I T E T
Majoriteten av alla kattungar överlever fram till avvänjningen. De som inte gör det är dödfödda eller dör på grund av till exempel
missbildningar eller infektioner. Foto: Lisbeth Karlsson.
Kattungedödlighet och
felin neonatal isoerytrolys
Den första tiden efter födseln är en
känslig period för kattungen. Mellan
70,8 procent och 91 procent av alla
kattungar som föds överlever fram
till avvänjningen. Majoriteten av de
kattungar som inte överlever är dödfödda eller dör under sina första levnadsdagar. Veterinärmedicine doktor
EVA AXNÉR redogör för några av
de problem som kan inträffa under
och efter kattungens födsel.
Förlossningsproblem
Svåra förlossningar är en relativt vanlig
orsak till kattungedödlighet. Med snabbt
insatta åtgärder kan man ofta rädda både
honkatt och kattungar. Runt sju till åtta
procent av alla dräktigheter hos raskatter slutar med kejsarsnitt (motsvarande
statistik för huskatter finns inte) och den
vanligaste orsaken är värksvaghet. I en
svensk undersökning visade man att me­
dicinsk behandling för att stimulera värkarbetet har ganska dålig effekt hos både
katt och hund. Sjuttio procent av de kat18
ter som behandlades med värkförstärkande medel blev till slut kejsarsnittade. Om
en katt råkar ut för förlossningsproblem
en gång kan det bero på tillfälliga faktorer men om det händer två gånger ligger
problemet troligtvis hos katten själv. Risken är då stor att det händer igen. Det
är inte tillåtet enligt djurskyddslagen att
fortsätta avla på en honkatt som förlösts
två gånger med kejsarsnitt.
Missbildningar
Allvarliga missbildningar leder till att
kattungarna dör strax efter födseln eller
till och med redan under fosterstadiet.
Inre missbildningar kräver en obduktion
för att man ska kunna ställa diagnos.
I en stor engelsk studie föddes kattungar med synliga missbildningar i cirka 14
procent av kullarna. Missbildningar kan
vara ärftliga men kan också vara orsakade av yttre faktorer. Vissa mediciner
framkallar fosterskador om de ges till en
dräktig honkatt. Om en katt upprepade
gånger (två kullar eller mer) får ungar
med samma typ av missbildning bör
man misstänka att problemet är ärftligt
och överväga att ta katten ur avel. Det är
naturligtvis viktigt att inte medicinera en
dräktig honkatt i onödan och aldrig utan
att kontakta veterinär.
Infektioner
Bland kattungar som dör efter fyra dagars ålder är infektioner en vanlig dödsorsak. Man har sett att när katter föds
upp bakom strikta smittskyddsbarriärer,
så kallad SPF-uppfödning (Specifikt Patogen Fri), så ligger kattungedödligheten
under genomsnittet.
Infektioner sprids antingen genom direktkontakt med infekterade katter eller
indirekt genom kattlådor, mat- och vattenskålar samt kläder och skor. Kattungarna kan dessutom bli smittade av modern redan i livmodern.
Katter kan utsöndra virus utan att
själva visa några symtom, och i vissa fall
kan de bli kroniska smittbärare. Kroniska
smittbärare förekommer till exempel när
DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3
F E RT I L I T E T
det gäller virus i katt­snuvekomplexet och
kattens coronavirus (FCoV).
Kattungarna blir mer mottagliga för
infektioner om de utsätts för undernäring, inälvsparasiter och högt smittryck i
omgivningen. För att förebygga kattunge­
dödlighet till följd av infektioner är det
därför viktigt att och vaccinerar sina katter regelbundet. Ju fler katter man har
desto lättare är det för en infektion att få
fäste och sprida sig.
Om man misstänker att en kattunge
drabbats av en infektion bör man givetvis
genast kontakta en veterinär. Med tidigt
insatt behandling kan den kanske räddas,
men prognosen är dålig vid allmän bakterieinfektion. Kattungar har en helt annan
och mer outvecklad ämnesomsättning
än vuxna djur. De kan skadas allvarligt
av mediciner som vuxna katter tål och
därför är det viktigt att inte medicinera i
onödan i förebyggande syfte eller utan att
tala med en veterinär.
Immunitet
Vid födseln har kattungar väldigt låga
halter av antikroppar i sitt blod. Honkatten utsöndrar antikroppar i sin mjölk
som kattungarna får i sig när de diar. Under de första timmarna i kattungarnas liv
kan dessa antikroppar passera tarmslemhinnan och tas upp i kattungarnas blod.
Sexton timmar efter födseln har tarmens
genomsläpplighet förändrats så att inga
antikroppar längre kan passera genom
tarmen ut i blodet. För att kattungarna
ska få ett bra, tidigt immunförsvar är det
därför viktigt att kattungarna diar de första timmarna av sitt liv. Koncentrationen
av de antikroppar som kattungarna får
i sig från moderns mjölk minskar sedan
stadigt efter det första dygnet eftersom de
bryts ner. Vid fem till sex veckors ålder
kan man åter se en ökning av kattungarnas antikroppshalt som beror på att
de själva producerar antikroppar. Vid
tre till fyra veckors ålder är immunförsvaret som sämst då antikropparna från
modern har minskat till låga halter innan
kattungarnas egen antikroppsproduktion
har kommit igång ordentligt.
Honkatten bildar antikroppar mot de
smittämnen som finns i den miljö hon
vistas i. Av den anledningen är det viktigt att honkatten får vistas i den miljö
som kattungarna kommer att födas i en
tid före förlossningen. Hennes immunförsvar hinner då bilda antikroppar som ger
ett skydd mot smittrycket i den aktuella
omgivningen.
Om kattungarna får stora mängder
antikroppar genom mjölken finns det
dock risk att vaccination av kattungarna
får en sämre effekt. Man bör i så fall ge
en extra vaccination vid 15 till 16 veckors
ålder.
Virusinfektioner
Luftvägsinfektioner och ögoninfektioner som orsakas av virus i det så kallade
kattsnuvekomplexet är ganska vanliga
hos kattungar. Symtomen varierar från
en mild övergående sjukdom med lindriga symtom från ögon och/eller övre luftvägar till ett akut, dödligt förlopp. Den
inledande virusinfektionen kan kompliceras av en påföljande, bakterieorsakad
infektion. Vaccination skyddar effektivt
mot sjukdom men ger inte ett lika effektivt skydd mot infektion och smittspridning.
Kattpestvirus (felint panleukopenivirus
eller parvovirus) kan orsaka tillbakabildning av foster, aborter, dödfödda ungar
och svaga kattungar. Dessutom kan viruset ge missbildningar som förminskad
lillhjärna (cerebellär hypoplasi) och vattenskalle (hydrocephalus). Förminskad
lillhjärna leder till livslånga rörelserubbningar. Katthonan kan vara smittad utan
att själv ha några synliga symtom.
Kattpest förebyggs genom vaccination och genom att undvika kontakt med
främmande katter. Vaccination med levande kattpestvirus bör inte utföras under dräktighet. Däremot är det en fördel
om katthonan vaccineras en kort tid före
parning så att hon har hög nivå av antikroppar som kan föras över med mjölken
till ungarna, vilka då får ett tidigt skydd.
Parvovirus kan leva länge utanför katten
och har orsakat dödsfall hos kattungar
även i kattuppfödningar där övriga katter
har varit regelbundet vaccinerade. Den
troligaste förklaringen är att smittrycket
i kattungarnas omgivning har varit högt
och att de varit utsatta under den period
när antikroppshalterna har varit som
lägst. Katter som har genomgått en infektion med parvovirus blir inte kroniska
bärare av infektionen.
Coronavirus, rotavirus och astrovirus
kan orsaka diarréer hos kattungar. Dessa
är ofta milda och går i regel över. Coronavirus (FCoV) kan dock även orsaka den
fruktade sjukdomen felin infektiös peritonit (FIP) som är dödlig. Genom att ha
många kattlådor och byta kattsand ofta
kan man minska mängden coronavirus i
kattungarnas omgivning. Coronaviruset
är känsligt för vanliga rengöringsämnen.
Bakterieinfektioner
Bakterierna Bordetella bronchiseptica
och Chlamydofila felis ingår i kattsnuvekomplexet. Vaccination kan förhindra
eller ge mildare symtom av Chlamydofila
felis.
Bakterier som E. coli, streptokocker
och stafylokocker kan orsaka allmänna, dödliga infektioner hos nyfödda
kattungar. Dessa bakterier finns som regel i vuxna katters normalflora på olika
slemhinnor och förekommer till exempel i vaginans slemhinna hos honkatter.
Samma bakteriearter förekommer alltså
hos både problemfria honkatter och hon-
Kött som inte värmebehandlats kan sprida parasiter till kattungar. Foto: Lisbeth
Karlsson.
DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3
19
F E RT I L I T E T
I normala fall ökar en kattunge 10-15 gram i vikt per dag. Foto: Lisbeth Karlsson.
katter med problem. Diagnos kan därför
inte ställas genom att ta ett bakterieprov
från honkatten. Om man misstänker att
kattungar dör på grund av bakterieinfektioner bör de obduceras så att en korrekt diagnos kan ställas. Kattungar med
en allmän bakterieinfektion (sepsis) kan
visa olika symtom, till exempel kontinuerligt skrikande, magsmärtor, svullen och
missfärgad navelregion samt uttorkning.
Kräkningar och diarré kan också förekomma.
Prognosen är dålig även om behandling
sätts in. Drabbade kattungar behandlas
med antibiotika samt genom att navelregionen desinficeras. Bakterieinfektioner
förebyggs framförallt genom att undvika att kattungarna utsätts för faktorer
som försämrar deras immunförsvar och
genom att iaktta god hygien. Man kan
också desinficera navelsträngen i förebyggande syfte.
Att ge antibiotika i förebyggande syfte
är av flera skäl inte att rekommendera.
Okritisk användning av antibiotika leder
till en utveckling av resistenta bakterier,
vilket innebär att antibiotika kanske inte
har någon effekt när det väl verkligen behövs. Förekomst av resistenta bakterier
är ett ökande problem inom både humanoch veterinärmedicinen. En del antibio20
tika är direkt skadliga för outvecklade
kattungar. Antibiotika kan också störa
utvecklingen av tarmens normala bakterieflora och öka risken för diarré. När en
kattunge har symtom på bakterieinfektion är det dock viktigt att snabbt sätta
in behandling.
G-streptokocker
Det har skrivits en del på Internet om
G-streptokocker varför dessa får en
egen rubrik även om det som står ovan
om bakterieinfektioner i allmänhet även
gäller G-streptokocker. Katter kan ha
grupp-G streptokocker i den normala
bakteriefloran på olika slemhinnor.
Bakterier som hör till normalfloran kan
ibland också orsaka sjukdom. Kattungar
kan runt förlossningen bli smittade med
steptokocker eller andra bakterier som
finns i honkattens munhåla eller vagina.
Symtomen vid dessa infektioner är som
vid andra bakterieinfektioner. En säker
diagnos kan bara ställas genom att odla
bakterier från kattungar som obduceras.
Eftersom streptokocker hör till normalfloran på honkattens slemhinnor så innebär
förekomst av streptokocker i honkattens
vagina inte nödvändigtvis att hon kommer att smitta sina kattungar eller att det
är orsaken till att kattungar blir sjuka.
Om man misstänker att det finns ett
återkommande problem i uppfödningen
är det extra viktigt att verkligen låta obducera de kattungar som dör. Resistensmönstret hos olika bakteriearter skiljer
sig mellan olika länder. Därför är rekommendationer om val av antibiotika som
står att läsa på olika internationella hemsidor på Internet inte alltid relevanta för
svenska förhållanden. Om man verkligen
har återkommande problem med streptokockinfektioner så är bakterieprov (ofta i
samband med obduktion av en kattunge)
det bästa sättet att bestämma vilket antibiotikum som har bäst effekt.
Parasiter
Toxoplasma gondii är en liten parasit
som framförallt uppmärksammas för att
den kan smitta från katters avföring till
människa och orsaka fosterskador om
det är en gravid kvinna som smittas. Katter blir oftast inte själva sjuka. De sprider
bara smittan i sin avföring några veckor
efter att de smittades. Vävnadscystor kan
däremot ligga i organ och muskler hos
olika djurslag utan att orsaka några symtom. Parasiten kan smitta både männi­
skor och katter som äter infekterade djur.
Obehandlat eller otillräckligt uppvärmt
kött är därför en viktig smittkälla.
DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3
F E RT I L I T E T
Kattungar med outvecklad immunitet
är känsligare än vuxna katter och kan
bli allvarligt sjuka av Toxoplasma gondii. Katter blir smittade genom bytesdjur,
obehandlat kött eller från omgivningen
(om den är förorenad med smittad katt­
avföring). Kattungar som blir sjuka kan
ha en rad olika symtom som feber, luftvägssymtom, gulsot, magsmärtor och
inflammation i olika delar av ögat. Dia­
gnosen är svår att ställa utan obduktion.
Man kan dock skydda kattungar från
smittan genom att undvika att låta honkatten eller kattungarna äta obehandlat
kött.
Diagnostik
Om man misstänker att kattungarna har
en infektion är det viktigt att man snarast
kontaktar veterinär eftersom förloppet
kan vara mycket snabbt. En noggrann
undersökning visar vilka organsystem
som är drabbade. Provtagning för att
påvisa parasiter, bakterier och virus är
värdefull för val av behandlingsstrategi,
men är ofta till större nytta för kullsyskonen eftersom förloppet som regel är för
snabbt för att man ska hinna vänta på
provsvaren. Man bör ta prov både från
kattungarna och från misstänkta smittspridare. Kattungar som dött bör alltid
obduceras.
Dåliga modersegenskaper
Om man obducerar en kattunge som dött
till följd av bristande omvårdnad från
modern kommer man att finna en tom
magsäck och en full urinblåsa. Det visar
att kattungen inte fått någon mat och att
mamman inte har stimulerat urinering.
För att undvika att kattungar dör av svält
bör man väga dem dagligen. En kattunge
ökar normalt sin vikt med cirka 10–15
gram per dag (förutom under det första
dygnet) men det kan variera lite från dag
till dag. Om en kattunge inte ökar i vikt
bör man se till att den får i sig näring.
Om kattungen dessutom verkar dålig och
svag kan det dock finnas anledning att
kontakta veterinär innan man försöker få
i den näring eftersom den även kan ha blivit nedkyld och uttorkad. Kattungar som
har blivit nedkylda kan inte tillgodogöra
sig näring innan de blivit uppvärmda igen
och en gravt uttorkad kattunge kan behöva dropp för att klara sig. Om kattungen
inte är uppenbart dålig lägger man den i
första hand intill mamman och försöker
få den att dia. Om inte det går får man
föda upp den med mjölkersättning eller
hos en annan, digivande honkatt.
Bakgrunden till dåliga modersegenskaper är psykisk, ibland orsakad av stress
efter kejsarsnitt eller efter en svår förlossning. Lugnande medel eller p-piller kan
vara effektiva för enstaka katter som på
grund av oro och stress vägrar sköta om
En infektion kan förlöpa väldigt snabbt hos kattungar. Det är därför viktigt att
snabbt ta kontakt med en veterinär. Foto: Lisbeth Karlsson.
sina ungar, men sådana medicinska behandlingar bör man bara ta till i undantagsfall.
Modersegenskaper är ärftliga och därför ska en honkatt som inte tar hand
om sina kattungar tas ur aveln. Det kan
ibland vara svårt att skilja på dålig omvårdnad av ifrån början friska kattungar
och dålig omvårdnad på grund av att
kattungen är onormalt svag, vilket är en
normal och naturlig reaktion hos honkatten. Man får inte heller glömma att sjukdom hos modern kan vara en orsak till
att hon inte orkar ta hand om ungarna.
Låg födelsevikt
För tidig födsel
Katter har tre olika blodgrupper, A, B
och AB. A är den vanligaste blodgruppen medan AB är mycket ovanlig. A är
dominant över B och AB, medan AB är
dominant över B. Katter med blodgrupp
B har bara anlag för B (är således homozygota) medan katter med blodgrupp A
också kan bära anlag för blodgrupperna
AB och B.
Kattens olika blodgrupper kan orsaka
problem i samband med blodtransfusioner. Ett betydligt vanligare problem orsakat av olika blodgrupper är emellertid
felin neonatal isoerytrolys.
Felin neonatal isoerytrolys uppstår om
en honkatt med blodgrupp B blir pa-
Kattungar som föds före 63 dagars dräktighet har en högre dödlighet än kattungar födda efter 63 dagars dräktighet. Detta
tyder på att kattungar födda före dag 63
är för tidigt födda.
Fading Kitten Syndrome
Detta syndrom karakteriseras av att
kattungarna är normala vid födseln men
sedan blir allt svagare och tynar bort för
att slutligen dö. Orsaken till problemet
är okänd. Troligen beror ”fading kitten
syndrome” på en rad olika faktorer som
man ännu inte har kunnat diagnostisera
och särskilja.
DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3
Kattungar med en låg födelsevikt är
kraftigt överrepresenterade bland de
kattungar som dör tidigt. Låg födelsevikt
kan vara orsakat av för tidig förlossning,
men förekommer också bland kattungar
som föds efter en normal dräktighetstid.
Den låga födelsevikten är förmodligen
orsakad av medfödda defekter eller dålig näringstillförsel under dräktigheten,
vilket kan drabba enbart en unge i en
kull om till exempel moderkakan till den
ungen är dåligt utvecklad.
Felin Neonatal isoerytrolys
21
F E RT I L I T E T
Katter har tre olika blodgrupper: A, B och AB. Foto: Lisbeth Karlsson.
rad med en hankatt som har blodgrupp
A och får kattungar med blodgrupp A.
Katter med blodgrupp B bildar starka
antikroppar mot blodgrupp A, medan
katter med blodgrupp A bara har en
svag antikroppsbildning mot blodgrupp
B. Dessa antikroppar kommer att finnas
i mjölken hos den digivande honkatten.
När kattungarna diar tas antikropparna
upp av tarmen och går ut i blodet där de
börjar angripa kattungarnas röda blodkroppar som faller sönder. Kattungarna
är starka och friska när de föds men blir
sedan allt svagare. Symtomen kan variera
i styrka. En del kattungar med blodgrupp
A drabbas inte alls medan andra dör hastigt innan de hinner utveckla några symtom.
Typiska symtom är att kattungarna
blir svaga och inte vill dia. Sönderfallet
av blodkropparna gör att kattungarna
får gulsot och att urinen blir brunröd. På
kattungar som är lindrigt drabbade och
överlever kan svanstippens vävnad dö
(nekros) vid en till två veckors ålder.
Ju tidigare symtomen uppträder desto
sämre är prognosen. Antikropparna kan
bara tas upp av tarmen under det första
dygnet i kattungens liv. Man kan alltså
undvika felin neonatal isoerytrolys genom att ta bort ungar med blodgrupp
A från en hona med blodgrupp B under
det första dygnet efter födseln. Man låter
dem antingen dia från en honkatt med
blodgrupp A eller så ger man dem mjölk­
ersättning. Efter ett dygn kan man utan
risk sätta tillbaka ungarna till modern.
När symtom väl har uppträtt är det i
regel för sent att rädda kattungen. Om
man vet att honkatten har blodgrupp
B och är parad med en hankatt som
har blodgrupp A bör man alltså hindra
kattungarna från att dia under ett dygn.
Om både fadern och modern har blod-
Fråga om både katter och hundar
Mycket av Doggy-Rapports framgångar beror på Er läsare. Genom kontakten med Er får vi
uppslag till nya artiklar.
Ni är alltid välkomna att höra av er med önskemål om ämnen eller frågor om katt och
hund, och gärna av allmänt intresse! Alla frågor och synpunkter diskuteras inom redaktionen
även om de inte alltid leder till en artikel.
Skriv, faxa, maila eller ring till oss. Adressen du når oss på är Doggy-Rapport,
447 84 Vårgårda. Vill du faxa eller ringa så är telefonnumret 0322-66 65 00 och faxnumret
0322-66 65 80. E-mail: [email protected]
Emelie Nilsson
22
grupp B får alla ungar också blodgrupp
B och i sådana fall blir det inga problem
med neonatal isoerytrolys.
Frekvensen av katter med blodgrupp B
varierar mellan olika raser. Blodgrupp B
är mycket ovanlig hos huskatter men är i
vissa kattraser ganska vanlig. Spridningen varierar dessutom geografiskt, beroende på vilka linjer man har avlat på. Raser
där man i USA har funnit en stor andel
katter med blodgrupp B (25–50 procent)
är brittiskt korthår, devon rex och cornish rex. Hos abessinier, somali, perser
och helig birma fann man blodgrupp B
hos 10–20 procent av de testade katterna.
Blodgrupp AB är ännu ovanligare än
B men kattungar med blodgruppen AB
är också utsatta för neonatal isoerytrolys
precis som kattungar med blodgrupp A.
I raser med hög frekvens av blodgrupp B
kan det finnas anledning att rutinmässigt
bestämma kattens blodgrupp före den
första parningen. Blodgruppsbestämning
kan göras genom ett serologiskt test av
ett blodprov. Numera finns även möjligheten att bestämma blodgrupp med hjälp
av DNA-test (test av arvsmassan). Vid
DNA-test finns möjlighet att ta reda på
om en katt med blodgrupp A är bärare
av blodgrupp B. Däremot går det inte att
skilja mellan blodgrupp A och AB med
DNA-test. Man kan även använda ett
snabbtest för att direkt vid provtillfället få veta blodgruppen. Nackdelen med
snabbtestet är att man inte kan få reda på
vilken antikroppstiter (mängd antikroppar i blodet) katten har och det går inte
heller att se om katter med blodgrupp A
är bärare av blodgrupp B.
Åtgärder
Dödlighet bland kattungar kan inte
helt undvikas, men om man misstänker
att onormalt många kattungar dör bör
man definitivt vidta åtgärder. Man bör
tänka igenom sina rutiner vad det gäller
vaccinationer, avmaskning, hygien och
förhind­rande av smittspridning.
Ett viktigt steg i utredningen är att få
döda kattungar obducerade. Man kan
antingen kontakta sin veterinär för att få
hjälp eller så skickar man själv kattungen
för obduktion tillsammans med en noggrann redogörelse över förloppet. Det är
viktigt att kattungen blir obducerad så
snart som möjligt efter det att den har
dött för att man ska få ett bra resultat
av obduktionen. Om ungen är dödfödd
bör även moderkakan och fosterhinnorna skickas med. Information om
hur man går tillväga för att skicka in ett
djur för obduktion finns på SVA:s hemsida (www.sva.se). Om man inte skickar
kattungen genast (till exempel om den
dör på en fredag och riskerar att bli liggande på posten över helgen) bör man
kyla den till kylskåpstemperatur så snart
DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3
S A G T & G J O RT
som möjligt. Kattungar som ska obduceras ska inte frysas eftersom vävnaderna
då förstörs. Även om det kan tyckas dyrt
med en obduktion kan det vara väl använda pengar om det leder till att man
kan komma till rätta med problemet.
Om man misstänker att felin neonatal
isoerytrolys kan vara orsaken till att
kattungar dör bör man ta reda på vilken
blodgrupp honkatten har. Om hon har
blodgrupp B och är parad med en hankatt med blodgrupp A så har man troligtvis hittat orsaken till problemet. Man kan
då vidta åtgärder så att fler kattungar inte
dör av samma orsak igen.
Eva Axnér
Veterinärmedicine doktor EVA AXNÉR arbetar vid avdelningen för reproduktion vid
institutionen kliniska vetenskaper, fakulteten
för veterinärmedicin och husdjursvetenskap
vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.
Litteratur
Addie, D.D., Toth, S., Thompson, H.,
Greenwood, N., Jarret, J.O. Detection
of feline parvovirus in dying pedigree kittens. The Veterinary Record 1998; 142:
353–356.
Ekstrand, C. och Linde-Forsberg, C. Dyctocia in the cat: A retrospective study of
155 cases. Journal of small animal practice 1994, 35, 459–464.
Giger, U., Bucheler, J. och Pattersson,
D.F. Frequency and inheritance of A and
B blood types in feline breeds in the USA.
J. Hered. 1991, vol. 82, s. 15–20.
Hoskins, J.D. Fading puppy and kitten
syndrome. Feline Practice 1993, vol 21,
No.5, s.19–22.
Indrebø, A. Obstetrikk hos hund og katt
1997. Tell forlag, Vollen.
Laliberté, L. Neonatal and orphan kitten
care. In: Current therapy in theriogenology 1986. 2nd ed. Morrow, D.A. Ed.
WB Saunders company, Philadelphia,
s.821–825.
Murtaugh, R.J. Pediatrics: The kitten
from birth to eight weeks. In: The Cat.
Diseases and clinical management 1989.
Sherding, R.G. Ed. Churchill Livingstone,
New York. s. 1499–1513.
Sparkes, A.H., Rogers, K., Henley, W.E.,
Gunn-Moore, D.A., May, J.M., GruffydJones, T.J., Bessant, C. A questionnairebased study of gestation, parturition and
neonatal mortality in pedigree breeding
cats in the UK. Journal of Feline Medicine and Surgery 2006; 8: 145–157.
Ström Holst, B., Frössling, J. The Swedish breeding cat: population description,
infectious diseases and reproductive performance evaluated by a questionnaire.
Journal of Feline Medicine and Surgery
2009; 793–802.
Nya införselregler för
hund och katt
Inga råd ges längre på natten om förgiftade djur. Foto: Lisbeth Karlsson.
Begränsad giftinformation
för djurägare
Trots att det formella uppdraget inte
gäller djur har Giftinformationscentralen svarat på frågor från djurägare och
veterinärer då motsvarande verksamhet
inte finns inom veterinärbranschen. Från
och med juli 2011 har Giftinformationscentralen dock inte möjlighet att svara på
frågor om djur under kvälls- och nattetid. På dagtid mellan klockan 10.00 och
19.00 fortsätter man att i mån av tid och
kunskap att även svara på frågor om förgiftningsfall på djur.
Enligt giftinformationscentralen får
man idag 4500 samtal per år som gäller
förgiftningstillbud på djur. Men på jourtid räcker inte resurserna till mer än att
ta hand om frågor som gäller människor.
Istället hänvisar Giftinformationscentralen nu veterinärer och djurägare till de
djursjukhus som har öppet under jourtid.
I England har veterinärer möjlighet att
nyttja en avgiftsbelagd giftinformationsservice dygnet runt. I Norge finns en 24
timmars öppen telefonservice för förgiftningsfall som även ger råd till veterinärer
kostnadsfritt.
Lena Myrenius
Råd vid förgiftning
Tänk på följande när du kontaktar veterinär om misstänkt förgiftningsfall:
• Djurets signalement, det vill säga djur­
slag, ras/storlek/vikt, ålder samt eventuellt kända sjukdomar.
• Namn och innehållsförteckning för den
produkt djuret har ätit av eller kommit
i kontakt med. Ta med produktpaket
eller notera hela innehållsförteckningen.
• Koncentration och styrka på det medel
djuret har fått i sig, utspätt eller blandat.
• Beskriv händelsen. Hur länge sedan
hände det?
• Hur stor mängd av ämnet eller vilken
del av växten har djuret ätit?
• Är hunden eller katten påverkad?
DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3
Efter år av diskussioner om de särskilda
regler Sverige, England med flera länder
haft inom EU är det nu klart med nya
regler från den 1 januari 2012. Till följd
av att man upptäckt dvärgbandmask hos
räv i Sverige slopas nu avmaskningskravet helt. Rekommendationen för avmaskning kvarstår som frivillig och önskvärt
är att vi fortsätter på ett ansvarsfullt sätt.
Läs mer om rävens dvärgbandmask i
Doggy-Rapport nummer 2 2011.
Grundkraven för id-märkning, rabiesvaccination, pass och intyg har inte ändrats.
För införsel från länder inom EU eller
listade länder utanför EU krävs att idmärkning ska vara utförd med mikrochip
och inte tatuering enligt gällande regler
från juli 2011. Det är blodprovskontrollen efter rabiesvaccinationen som slopas.
Rabiesvaccinationen kan ske tidigast vid
tre månaders ålder. Införsel tillåts först
när 21 dagar har gått efter första vaccineringen.
För länder utanför EU som inte är listade ersätts karantänkravet med krav på
id-märkning, rabiesvaccination uppföljt
med blodprov för antikroppskontroll
efter 30 dagar och senast vaccinationens
sista giltighetsdag samt ytterligare 90 dagars väntetid från antikroppskontrollen.
Intyg för detta skall utfärdas av officiell
veterinär.
Lena Myrenius
Uppfödare!
Du är väl medlem i våra
uppfödarklubbar?
Klubb Doggy för dig som använder Doggy
och Doggy Professional.
Läs mer på:
www.klubbdoggy.se
Tel. 0322-66 65 97
Bozita Breeders Club för dig som använder Bozita,
Bozita Robur och Bozita Feline.
Läs mer på:
www.bozitabreedersclub.com
Tel. 0322-66 65 98
23
Göteborgs
postregion
Porto betalt
Port payé
P 410197400
B
SAGT & GJORT
Bozita Feline
Funktion™ – en
svensk nyhet i
vått och torrt
Lantmännen Doggy
har utvecklat Bozita
Feline Funktion™ – en
ny serie med både torrfoder och våtfoder som
är tänkta att användas
tillsammans. De samspelar med varandra
för att på ett optimalt
sätt främja kattens
hälsa.
Såväl torrfoder som
våtfoder innehåller en
stor andel svenskt kött.
Råvarorna har funktioner som stärker kattens
hälsa. Några exempel
är:
• nypon – en kraftfull
antioxidant med hög C-vitaminhalt,
• cellulosafiber som ger en optimal fibersammansättning och minskar risken
för hårbollar,
• L-karnitin – som förbättrar ämnesomsättningen och
• SPC, ett unikt patent från Lantmännen,
som håller kattens mage i form. SPC
står för Specially Processed Cereals, det
vill säga specialbehandlad spannmål.
Råvarorna är alla noggrant utvalda så
att de främjar kattens immunförsvar och
hälsa.
Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB
Ansvarig utgivare: Hans Nilsson
Veterinärmedicinsk konsult:
Leg. vet. Lena Myrenius
I redaktionen:
Agronomie doktor Ann Högberg
Redaktionssekreterare:
Emelie Nilsson
Redigering: Karli Ord och Bild
Förfrågningar om tidningen, artiklar i tidigare nummer m.m. besvaras gärna av tidningens redaktionssekreterare! För signe-
24
Fem olika sorter i vått och torrt
Bozita Feline våtfoder och torrfoder är
näringsmässigt anpassade för att fungera
optimalt tillsammans. Du kan vara helt
säker på att din katt hela tiden får i sig de
råvaror som just din katt behöver för att
stärka och bygga upp sin kropp – både
när den äter torrfoder, och när den äter
våtfoder.
Läs mer på www.bozita.com.
Emelie Nilsson
rade artiklar svarar författaren. För osignerat
material svarar redaktionen. För insänt, ej
beställt material ansvaras ej.
Artiklar och bilder i Doggy-Rapport får endast
återges med redaktionens tillstånd och efter
överenskommelse i varje enskilt fall med upphovsmannen, författaren och/eller fotografen.
I sammanhanget skall det klart framgå från
vilket nummer av Doggy-Rapport artikeln är
hämtad. För närmare upplysningar – tag kontakt med redaktions­sekreteraren!
Läsarservice: Tidigare nummer av DoggyRapport kan beställas och kostar då 20 kr
(med reservation för att vissa nummer inte
längre finns i lager). Fotostatkopiering av artiklar: 2:50 kr/sid. Samlingspärm: 32 kr. För
varje beställning utgår en expeditionsavgift på
10 kr. Moms ingår.
ISSN: 1400-6650
Lantmännen Doggy uppfyller
krav­­en i den internationella
kva­litetsstandarden
SS-EN ISO 9001.
Certifikat nr 321, ut­fär­dat
av SIS Certifiering AB.
Fodret finns i fem varianter med naturliga
funktioner anpassade till kattens livsstadie och livsstil:
• Kitten – för den unga katten,
• Outdoor & Active – för den aktiva utekatten,
• Indoor & Sterilised – för innekatter och
steriliserade katter och
• Sensitive Diet & Stomach – för katten
med känslig mage respektive
• Sensitive Hair & Skin – för katter med
känslig hud och päls.
Postadress: Doggy-Rapport, Doggyvägen 1,
447 84 Vårgårda
Telefon: 0322-66 65 00
Från utlandet +46 (0)322 66 65 00
Telefax: 0322-66 65 80
Hemsida: www.doggyrapport.se
E-mail: [email protected]
Produceras av Prinfo Vårgårda AB,
Box 45, 447 22 Vårgårda.
DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 3