1. No category

Är grannens gräs grönare...
Gräsmattan är en statussymbol
På 1600-talet kunde de riktigt rika stoltsera med en tätt klippt
gräsmatta. De hade råd att avvara en bit mark för endast en estetisk funktion. För att hålla gräset kort använde man getter eller en hord av trädgårdsanläggare. Först under den första delen
av 1800-talet uppfanns gräsklipparen och i början av 1900-talet
kom så den bensindrivna varianten. Detta medförde att även
medelklassen kunde hålla sig med en gräsmatta.
Idag läggs stora summor och massor av tid för att skapa sig en
frodig och fin gräsmatta…och visst är det så att man gärna dömer husägaren efter gräsmattan...än idag!
Konsten att få en fin gräsmatta
Anlägga gräsmatta
Bestäm först vilken typ av gräsmatta du vill ha.
Paradgräsmatta: Tunnare och finare strån, är långsamväxande.
Den kostar lite mer energi och pengar men blir ofta tät och fin.
Att anlägga en sådan här gräsmatta krävs att du har tid att klippa
och sköta om den. Till en paradgräsmatta använder man oftast
gräsfrö som rödsvingel. För att få bästa resultat ska jordmånen
vara sandig och lätt dränerad.
Bruksgräsmatta: Här är stråna grövre, längre och bredare. Den
gror snabbt, har bättre reparationsförmåga
och återhämtar sig snabbare från slitage än
tunnare gräs.
Anläggning av gräsmatta är lämpligast på
hösten då luften är fuktigare på kvällar och
morgnar. Gräset hinner rota sig och mattan
bli grön innan vintern kommer. I slutet av
augusti och början på september är en bra
tid för att anlägga en gräsmatta.
Olika växtzoner och jordmåner
Sverige är ett avlångt land med många olika växtzoner. Det finns
även olika sorters jordar allt från sand jord till styva leror. Detta
är olika förutsättningar som man måste ta hänsyn till.
För att ta reda på vilken sorts jord man har
eller som det heter på fackspråk om man har en styv eller en lätt
jord. Ta lite jord från den befintliga gräsmattan i fuktad hand
och krama den. Lerjord (styv)bildar lätt en klump som det går
att forma och göra avtryck i medan sandjorden smulas sönder.
Att se om jorden är bättre eller sämre dränerad
krama jorden och se om det kommer något vatten eller om jorden följer med när du öppnar din hand eller om den ligger som
en klump. Detta är bara en vägledning att snabbt kontollera sin
jord. Vill man ha korrekta värden kan man göra en jordanalys.
Förarbete vid nyanläggning
Kratta noga, plocka bort småsten, luckra upp jordkakor. Ytan
ska vara jämn och gärna ha någon form av lutning, tänk på att
lutningen ska vara från huset så ytvattnet rinner åt rätt håll.
Använd en gallervält med belastning för att pressa ner jorden.
Gödsla med NPK 15-2-15 och så samtidigt med gräsfrö, helst
när det är vindstilla. 2,5 kg frön/100m2.
Mylla ner med en kratta eller använd såmaskin som du kör kors
och tvärs. Vältra sen med gallervält.
Håll markytan fuktig, ej genomblöt,
den första tiden!
Vattna ofta så att gräsmattan hela
tiden får tillgång till vatten.
Gräset ska var minst 6cm innan du
klipper det.
Efter 5 veckor kan man stödså och
gödsla en gång till, gör då på samma
sätt som när du sådde.
Det finns en uppsjö olika fröblandningar i butikerna, allt från
villablandning till ”greengräs”.
Om man vill ha en paradgräsmatta ska man välja gräsfrö med
mycket rödsvingel i.
Vill man istället ha en bruksgräsmatta ska blandningen vara
rödsvingel, ängsgräs och engelskt rajgräs.
Anlägga färdig gräsmatta
Att anlägga en färdig gräsmatta kräver samma noggranna förberedelse som för att nyanlägga gräsmatta.
Tips: Hitta en gräsleverantör nära dig så att du får en sort som
trivs där du bor.
Förarbetet ska göras innan gräset levereras eftersom det är
viktigt att det kommer på plats snabbt. Blir den liggande i
solen är det risk att den torkar.
Underlaget ska vara jämnt så att hela den utrullade gräsmattan
har markkontakt. Trampa till eller välta och avsluta med att
vattna.
Dressa skarvarna med mull jord så att risken för att bränna
kanterna på de torvade gräset blir mindre. När torven känns
fast efter ca 1 vecka, börja klippa och klipp sen med 3 dagar
emellan.
Gödsla
För att gräset ska kunna stå emot ogräs och slitage så behöver
det kraft till att bygga upp slitstarka rötter och bilda en tät tålig
matta. Gödsla gräsmattan 3ggr per år. Vår, sommar och höst.
Det viktigaste tillfället att gödsla är på våren när gräset börjat
visa tecken för tillväxt. Sprid gödningsgranulatet tunt och
korskör över gräsmattan och upp till 3 ggr. Räkna med 2-3 kg
till 100 kvadratmeter. Gödsla vid regn annars var noga med
bevattning.
Du ska även gösdsla på hösten för att stärka gräsmattans vinterhärdighet. Använd då gödsel med mindre kväve men högre halt
fosfor och kalium tex 7-4-15.
Gräset mår bäst av att vara medellångt under höst och vinter för
att bäst stå emot angrepp. Räfsa ihop löv ifrån gräsmattan och
lägg i rabatten, om löven ligger kvar drar det åt sig onödig fukt
som i sin tur kan leda till svamp i gräsmattan.
Gödslingen har stor betydelse för att få tillväxt, men det är även
viktig att försöka jobba bort eventuell mossa och ogräs. Ett
starkt gräs står emot att ogräs kommer in och konkurrerar.
Sista gödselgivan bör du lägga innan temperaturen faller under
15 C, under de kalla månaderna behöver rotsystemet näring för
att hålla sig stark genom hela vintern.
Ett starkt gräs som klara sig bra över
vintern gör att gräsmattan snabbare
kommer igång på våren.
Dressning
Vill du ha en tätare gräsmatta så ska man toppdressa.
Det räcker inte med att endast toppdressa om man har en dålig
jord från början.
Dressen läggs ut i ett jämt lager så hålor och ojämnheter fylls i .
En annan sak som är bra när man toppdressar är att man blandar
upp den befintliga profilen med sand.
Med tiden efter 10-20 stora toppdressar blir ytskiktet lite mer
uppblandat vilket ger en fantastisk yta.
Dressar gör man med speciell dressjord eller sand som sprids ut
med spade och krattas ut i ojämnheterna. Viktigt att inte lägga
på för mycket, du ska kunna se gräset efter du har dressat.
Vertikalskära
När man ska vertikalskära är det viktigt att vänta på rätt tillfälle,
gräsmattan måste vara torr men det skadar inte om det kommer
regn eller att man vattnar efteråt.
Det vertikalskäraren gör är att ta bort gammalt och dött gräs
den tar även bort eventuell mossa.
Mossan är väldigt ytligt och trivs inte att bli skuren i och skäraren tar lätt bort den.
Bästa tiden för vertiklaskärning är i augusti- september. Gräset
är stark men behöver även ”frächas” upp.
Gör man en vertikalskärning tidigt på våren är risken att man får
med för mycket friska plantor då gräset inte är så starkt och rötterna är relativt ytliga.
Fördelen med att vertikal skära är det tar bort det gamla döda
gräset och mossan som kväver det friska.
Efter en vertikalskärning ska man alltid dressa detta för att få
ner sand i det spår som vertiklaskäraren gör samt att det är ett
bra tillfälle att blanda upp profilen med sand. Detta gör att din
gräsmatta kommer att bli otroligt tät och fin. Efter någon vecka
kommer kan du se fördelarna med att vertiklaskära och då kanske du vill göra om det fler gånger. Aldrig mer än två gånger/år
och i så fall i juni och september.
Tips: Det är aldrig fel att även stödså vid detta tillfälle.
Använd 1,5 – 2 kg/100m2 vid stöd sådd.
Problem med gräsmattan
Mossa: Ett av det vanligaste felet till att det finns mossa i din
gräsmatta är brist på näring eller ljus. Så börja med att köpa
gödning samt några säckar järnsulfat ca 2-3 kg/N per 100 m2.
Järnet drar upp vätska i grässtrået det är därför gräsmattan blir
extra grön och det gör även att mossan inte trivs. Mossa är ständigt behov av vatten och järnet gör att mossan vissnar bort till
slut. Det kan hända att man måste upprepa behandlingen med
järnsulfat, nästa giva endast järn. Dosering en är ca 1 kg/100
m2.
Den andra anledning som kan orsaka mossa i gräsmattan är
skugga. Det bästa för gräsmattan är om man glesar ut lite så solen kan komma åt. Än så länge finns ingen ”Sol på burk”. Följ
solen för en dag och se var på gräsmattan som får minst sol.
Fundera på om det hjälper att stamma upp/glesa ur träd eller
beskära buskar som skuggar gräset.
Tips: Använd gräsklippare utan uppsamlare. Gräsklippet bryts
efterhand ner och blir till näring.
Problem med gräsmattan
Maskrosor: Maskrosor sprider sig snabbt men är egentligen
inget problem för gräsmattan.
Klöver: Klövern tar upp kväve ur luften och gödslar och tillför
näring till din gräsmatta, det är därför klöverfläckarna alltid är
lite grönare. Detta syns tydligt efter att man har bekämpat dem.
Tips: Vill man ändå ha bort dem så är bästa tipset att rycka
bort dem med hjälp av maskrosjärn. Det finns gödselmedel på
marknaden som både gödslar ytan samt tar kol på maskrosor
och klöver.
Gult gräs: Är gräset gult eller brunt så får det oftast för lite vatten. Är det ljusgrönt så beror det oftast på näringsbrist.
Det kan upplevas att gräset blir gult vid stående vatten på din
gräsmatta, detta beror på att gräset inte fått syre. Det man kan
göra när vattnet har avlägsnat sig är att kratta i det gula gräset.
Detta luckrar upp jorden och gör att gräset snabbare återhämtar
sig.
Tips: Behöver gräset näring så gödsla med en bra balans på
kväve, fosfor och kalium. Använd fördelningen 18/4/10.
Ges jämnt fördelat över gräsmattan.
Är gräset torrt –VATTNA!
Bevattningssystem
Det finns bevattningssystem till vanliga gräsmattor. Man gräver
då ner spridare i gräsmattan. Här är det viktig att täckningen blir
bra och att hela gräsmattan blir vattnad. Detta är relativt nytt
inom trädgårdsindustrin men på golfbanor och fotbollsplaner är
detta något som har används de senaste 40 åren. För att skaffa sig
mer information kan man kontakta någon leverantör som säljer
bevattningssystem till trädgårdar.
Under vintern är det viktig att det inte är vatten kvar i systemet.
Detta kan göra att spridarna och bevattningsröret fryser. Använd
en vanlig kompressor och koppla den till bevattningssystemet på
samma ställe där du har kopplat det till pumpen eller var du tar
vattnet. Öppna varje spridare för sig och vänta tills allt vatten är
ute ur systemet. Upprepa detta tills du är helt säker på att det inte
finns något vatten kvar.
Tips: Den bästa tiden för bevattning är på morgonen, då är det
oftast är vindstilla och att vattenförlusterna på grund av dunstning är som minst.
Svamp: Det vanligaste angreppet är snömögel
vilket kommer efter en blöt höst och vinter. Vid
torra vintrar är uppkomsten av svamp mindre,
det är just när tempraturen pendlar och det kommer regn och blötsnö.
Tips: Ofta försvinner det av sig själv. Möglet
angriper bara bladen och nytt grönt gräs växer snart ut igen.
Det bästa är att förebygga angrepp med hjälp av ordentlig tillförsel med näring och regelbunden skötsel. På våren kan man
kratta bort och luckra upp de partier som har blivit angripna,
detta för att det nya gräset som kommer under ska få det så lätt
som möjligt. Ett annat tips är att lägga på järnsulfat i slutet av
okt- nov. Svampen kommer då inte trivas. Förutom att järnet
drar ut vätskan i svampen och på så sätt dödar den så gör även
den mörka färgen som blir när man lägger på järnsulfat att
gräsmattan torkar upp lättare. Om man kan hålla gräsytan torr
är detta en fördel. En torr och välgödslad yta har ett starkare
skydd för svamp.
Häxringar: Här är det också en svamp
som ställer till det. Ringformade områden
vissnar. Först ser ringen grön och frodig ut
för att sedan vissna. Det som händer är att
denna svamp frigör kvävet som är bundet
i marken. Detta gör att ringen är grönare.
Det som händer sedan är att svampen ”äter
sig” vidare. Vad som är kvar inne i ringen är mer eller mindre
utarmat på gödning.
Tips: Tyvärr finns det inget riktigt bra tips utan som alltid; förebygg gräsmattan genom god skötsel!
Ogräsbekämpning
Mekanisk ogräsbekämpning:
Skär av ogräset under tillväxtpunkten. Denna punkt sitter mellan rot växt. Täck över plantorna så att solljuset ej når dem.
Dra upp plantan med roten.
Ogräsbekämpning genom värme:
Genom att hastigt värma upp växten så sprängs cellväggarna
och växten förmår inte längre dra upp vätska och näring.
Ibland krävs upprepade behandlingar. Detta görs oftast runt
plattor och gångar, att göra detta på gräsmattan är svårare då
risken är stor att bränna även gräset.
Om du klipper och ger gräsmattan näring har ogräset svårare
att få fäste. Ogräset gillar inte att gräset frodas och klipps!
Insekter.
En rad borrar, dit får räknas trädgårdsborre, ollonborre, pingborre och kastanjeborre,kan förorsaka skador på gräsväxt.
Ibland dör gräset fläckvis skadorna förorsakas i första hand av
larverna som äter av rotsystemet på gräset. Larverna äts gärna
av fåglar och en stor samling fåglar som hackar i gräset kan
tyda på att där finns en ansamling av borrarnas laver.
Tips: Prova med nematiodbehandling. Nematoderna finns att
köpa i välsorterade trädgårdsbutiker.
Kolla så jorden innehåller skadelarver, larvperioden infinner
sig, normalt i augusti-september.
Nematoder är ett biologiskt bekämpningsmedel. Det innehåller många
miljoner nematoder som vattnas ner i
jorden där de akivt söker upp larverna
och oskadliggör de.
- Vissa säger att det hjälper andra
säger att det inte gör det
Gräsklippare..
Det viktigt att klippa ofta, det är kontinuitet som gör gräsmattan jämn och tät. Ett bra riktvärde är att aldrig klippa av mer en
tredjedel av gräset åt gången. Det optimala är när gräset är ca
3-4 cm centimeter.
Det finns två olika sorters gräsklippare.
Rotorgräsklippare
Detta är den traditionella klipparen där en kniv roterar under
klipparen. Hastigheten på kniven slår av gräset. Utvecklingen
har egentligen inte varit så stor på en roterklippare. Dock finns
idag självgående klippare som man inte själv behöver gå efter.
Men den fungerar på samma sätt som en gammal traditionell
klippare.
Cylindergräsklippare
För att få en vackrare gräsmatta och ett
finare klipp behövs en cylinderklippare.
Då mår gräset bäst, det är mycket
skonsammare än en roterklippare som
hugger av gräset. Det viktigaste att tänka
på när man har en cylinderklippare är att
gräset inte får bli för långt mellan
klippningarna.
Skötsel av gräsklippare
Vad man än har för klippare måste den servas och det är viktigt
att slipa både knivar och cylindrar.
Detta kan man göra med hjälp av en vinkelslip om man har en
rotorklippare. Tänk på att inte slipa så mycket på kniven att
den blir blå, då har det gått för långt.
Att slipa en cylinderklippare är lite svårare. Detta är något som
är omöjligt att göra själv om det ska bli perfekt. Det man kan
göra är att slipa understålet. Det är det järn som cylindern möter så att gräset klipps. Vill man ändå slipa gör man det med en
slipsten som dras med ordentliga drag över cylindern. En vinkelslip snurrar för snabbt och tar bort för mycket material. Det
viktiga är att vinkeln blir rätt till förhållande till understålet.
Tips: Behöver man ha hjälp med att slipa sin klippare kan man
vända sig till en golfbana. De har rätt verktyg och kunskap hur
man slipar en klippare, cylinder som rotor.
När är bästa tillfället att slipa sin maskin?
Att ha välslipade knivar är viktigt, och speciellt när man går
mot hösten.
Slipa knivarna/cylindern till gräsklipparen när du tror att gräsmattan behöver klippas tre gånger till.
En vass kniv gör ett skarpt klipp och liten sårverkan på plantan
men en oslipad kniv gör ett
större sår på gräset och då finns
det större risk för svampangrepp.
Slipa igen under sommaren
gärna juni.
Kloka råd från en Greenkeeper
Konsten med all växtlighet att man har en långsiktig plan och
att man gör rätt saker vid rätt tidpunkt.
-Börja göda gräsmattan i mars/april
Gödsla med ett fullgödselmedel 11-5-18. Det finns rekommendationer på påsen som säger hur mycket man ska lägga ut. Om
man lägger på för mycket finns tendens att det bränner.
-Andra gången gödslar man i mitten av sommaren, vill du ge
en tredje giva så gör detta innan temperaturen faller under 15 C.
Under de kalla månaderna behöver rotsystemet näring för att
hålla sig starkt och ett starkt gräs som klarat sig bra över vintern
gör att gräsmattan snabbare kommer igång på våren.
-Tre veckor efter gödning kan det vara bra att vertiklaskära
gräsmattan, detta gör att gamalt och dött gräs klipps bort. Det är
viktigt att dressa gräsmattan efter vertiklaskärning.
Dressmaterial finns i välsorterade butiker. Men även hos entreprenörer eller någon sandtäckt. Storleken på fraktionen ska
inte vara större än 3mm och inte mindre än 0,5mm. 1-3 är en
bra blandning och sammansättning av en fraktion. Dressa aldrig
mer än att du kan se att det är gräs under. Dressa om du vill
rätta till ojämnheter. Detta kan göras 2-3 gånger på år. Ju fler
gånger desto jämnare och finare gräsmatta.
-Vattna partier som är torrare än den övriga gräsmattan, vattna
rikligt men sällan. Här spelar jordmånen stor roll. Vattna vid
sträng torka två gånger i veckan. Vattna rikligt, gör sedan uppehåll och vattna vid behov efter 3 dagar. Vid stödsådd, vattna
extra mycket, det är viktigt att fröet hela tiden får tillgång till
vatten.
-Ta bort mossa med ett gödselmedel samt järnsulfat.
Ju flitigare man är med gödningen desto svårare blir det för
ogräs och mossa att etablera sig. Använd en gödselspridare för
ett jämnt resultat.
När mossa och ogräs är borta kan det vara bra att kompletterings så. Köp en säck frö och blanda det med någon form av
mulldress. Strö ut jord och frö där det behövs, kratta så att fröet
får kontakt med marken. Efter någon dag börjar du vattna på
fläckarna.
Det finns en uppsjö olika fröblandningar i butikerna, allt från
villablandning till ”greengräs”.
Ett tips är att köpa en blandning med mycket rödsvingel i.
Vad är rödsvingel?
Detta gräs är väldigt tåligt, kräver inte mycket vatten eller näring. Det är slitstarkt och står mot grässjukdomar bättre.
-Tänk på att sista gången du klipper gräset så ska gräset vara
medellångt. Att höja klipphöjden sista gången gör att gräset
lättare kan motstå angrepp under höst och vinter.
-Räfsa ihop eventuella löv och lägg i rabatten eller i komposten.
Löv som ligger på gräsmattan hindrar syreväxlingen till gräsplantorna, samt en blöt gräsmatta har större tendens till att få
svampangrep.
Lycka till med din gräsmatta!