Figur 1. Orienteringskarta över centrala Eslöv med programområdet, del av Skatan 3, rödmarkerat. g ns vä a m r e Åk atan tan rksga Gasve gen a vä gen sjövä Ring gatan n Öster parke t p e s o K ron m nasiu m y SG ägen tadsv Verks atan g Bruks Skomakargatatn tan rksga Gasve sons väg Nils John Östr n regata Fiska tan rksga Gasve Kvarn gatan Joel ägen en aväg Berg Pärlg ödsv Vålar m nasiu m y G Berga so kans å H Per g ns vä PLANPROGRAM FÖR för del av SKATAN 3, Eslöv Tillväxtavdelningen, Eslövs kommun 2014-10-29 © Eslövs k 0 50 100 150 200 250 300 1:5 000 350 400 450 Postadress: 241 80 Eslöv 1. INLEDNING Översiktligt planarbete • Fördjupning för Eslöv, öster om järnvägen, program 2010. Samrådshandling planerad att ställas ut under 2015. (FÖP - Öster om järnvägen) • Program för förnyelse av stad - Majoritetiskt politiskt program 2013 • Eslövs infartsvägar - Rapport april 2013. Gestaltningsprogram för försköning av infartsvägar till Eslöv. 1.1 Syfte Syftet med planprogrammet är att bredda beslutsunderlaget och synliggöra kommunens avsikter för exploatörer samt låta det tjäna som underlag vid en markanvisning. På programmet kan en fortsatt planprocess enligt figur 2 komma att följa. FÖP - Öster om järnvägen I programhandlingen för Fördjupning för Eslöv, öster om järnvägen, presenteras 3 olika framtidsscenarier. Scenarie A, som föorordas, innebär att den stadsmässiga blandstaden på den västra sidan med bostad, handel, skola m m spegelvänds till den östra sidan. De stora kvartersstrukturerna bryts upp i syfte att att skapa korta avstånd, intressanta miljöer och möten mellan människor. Enligt beslut 2014-04-11 ska området för fördjupningen utökas så att den tangerar gränsen för FÖP - Östra Eslöv. Det innebär att programområdet för Skatan 3 kommer att ingå i FÖP Öster om järnvägen. Figur 2. Tänkt planprocess för ärendet. Vidare österut • Planprogram för del av Eslöv 52:14 m fl - hållbar stadsdel östra Berga. • Fördjupning för Östra Eslöv, antagen 2009 (FÖP - Östra Eslöv). 1.2 Varför bostäder på Skatan 3? Detaljplaner Platsen är intressant för bostäder eftersom det är ett led i en fortsatt stadsförnyelse öster om järnvägen. Det är: • Detaljplan för Piggvaren 1-8, Mörten 18 och Stenbiten 1 (pågående). - Punkthus bebyggelse på Berga. • Detaljplan Gåsen 8 - Bostadsbebyggelse söder om Sallius skolan (pågående). • Detaljplan för del av Eslöv 52:14, del av Eslöv 54:2 samt Stenbiten 1 - Bostäder vid Willy livsmedels butik (pågående). • nära till centrum, service och kollektivtrafik. • nära till landsbygd och skog. • nära till befintlig infrastruktur för kollektivtrafik, gång- och cykelvägar. Området är präglat av olika typer av funktioner; bostäder, industri, kontor och skola men samtidigt trafikbelastat med bullerproblematik och barriäreffekter. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 1.3 Gällande beslut 2.1 Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2014-08-12 § 69 att pröva möjligheten med bostadsbebyggelse på Skatan 3. Planprocessen ska bedrivas med normalt planförfarande (inklusive ett planprogram). I gällande detaljplan för området; S 213 antagen 1987, är området planerat som A - allmänt ändamål. Programområdet är ca 20 000 m2 stort och centralt beläget öster om Eslövs Centrum. Markområdet ägs av Eslövs kommun och är idag en avriven yta (grus och gräs) där det tidigare har legat skolbyggnader tillhörande Berga gymnasieskolan (de s.k byggnaderna ”H-O”). Då byggnaderna ansågs vara överflödiga för skolverksamheten så revs de under 2014. 1.4 Pågående planering i området 2.2 Bebyggelse Östra Eslöv har varit föremål för en rad planeringsdokument under de senaste åren. Området är även dokumenterat i ett examensarbete. För vidare förståelse om östra Eslöv och hur planeringen avses att bedrivas hänvisas till dessa dokument: Berga Norr om programområdet ligger Berga, ett flerbostadsområde med byggnader placerade i en öppen kvartersstruktur. Norr om flerbostadsområdet ligger ett småhusområde med 1½ plans bebyggelse som är utbyggt under 1960-1970 -talet. Söder och öster om området ligger Berga Gymnasieskola och övriga byggnader med skolverksamhet. 2 2.3 Stråk MOT LIVS Ringsjövägen Ringsjövägen är en viktig kommunikationsled för boende i området, pendlare till och från Eslöv samt för transporter till Berga verksamhetsområde. Vägen mynnar i Stora Torg i väster och i ett framtida handelsområde i öster. Centrum med ett stort utbud av service och kollektivtrafik nås under 5 minuter med cykel och under 10 minuter till fots. GYM REK. OMRÅDE MOT LANDSBYGD/SNÄRJET HANDEL CENTRUM Samtidigt utgör också Ringsjövägen en barriär för de som vill röra sig i nord-sydlig riktning och nå målpunkter såsom handel, gym, skola, rekreationsområde och livsmedelsbutiker. Ringsjövägen alstrar ett trafikbuller som måste utredas i kommande planarbete. VÅRD SKOLA LIVS STADSBUSS STADSBUSS 150 REG. BUSS STATION Kollektivtrafik Stadsbusslinje 1 mellan Vetegatan-Flygstaden via Eslöv station stannar alldeles intill programområdet på Ringsjövägen. Regional busstrafik mot Harlösa (linje 157), Löberöd (linje 436) och Hörby (474) stannar på Verkstadsvägen öster om programområdet. LIVS 300 450 600 SKOLA SKOLA REK. OMRÅDE 2.4 Verksamheter Figur 3. Målpunkter och kommunikationer i närheten av programområdet. Berga Verksamhetsområde 2011 togs det fram en rapport som beskriver de olika verksamheterna och en beskrivning av hur de påverkar på omgivning; Översiktliga bedömningar av verksamheters omgivningspåverkan Tyréns 2011. Verksamheterna spänner från B-verksamheter (tillståndspliktiga till Länsstyrelsen), C-verksamheter (anmälningspliktiga till kommunen) till U-verksamheter (kräver varken eller men omfattas av miljöbalken). Syftet med rapporten är att ge en ökad kunskap om eventuell bostadsbebyggelse inom området. Byggvaruhandel, Bygg- och måleri, Mek. verkstad Skrotåtervinning Närmast angränsande fastigheter till programområdet och dess verksamheter redovisas enligt nedan. Kvarteret Gladan Här ligger en mekanisk verkstad som utför service och reparationer åt entreprenadmaskiner. Cverksamhet. Bilhandel Tillverkning av hygienartiklar Glastillverkning Kvarteret Hägern Här ligger ett företag som tillverkar dambindor (hygienartiklar), ca 50 meter från planområdet. Det är ett u-företag och icke-störande. 150 300 450 Byggfirma Livsmedelindustri Mekanisk verkstad f d Smedjeföretag Utsädesanläggning Kvarteret Mörten Inom kvarteret finns en byggvaruhandel, en bygg- och målerifirma och mekaniska verkstäder. Figur 4. Barriärer och verksamheter i närheten av programområdet. Kvarteret Sothönan Inom kvarteret låg tidigare ett smedjeföretag. 3 600 3. ANALYS Som gestaltningsprogrammet poängterar så krävs det åtgärder bortom Ringsjövägen inom Eslövs tätort för att Ringsjövägen ska nå önskad effekt och få ett mer ”stadsmässigt” uttryck. Ett led i det arbetet är att få bort de oönskade effekterna som Berga verksamhetsområde genererar på Ringsjövägen. På kort sikt innebär det att transportvägarna till verksamhetsområdet omdirigeras, i enlighet med Gestaltningsprogrammet, så att de koncentreras till Trehäradsvägen. På lång sikt innebär det att industrifastigheterna på verksamhetsområdet, i enlighet med i FÖP- Öster om järnvägen, omvandlas till blandstad. 3.1 Bebyggelse Berga är flerbostadsområde som byggdes under tidigt 1960-tal i 3 våningar. Renovering och tillbyggnad skedde under 2000-talet. Byggnaderna har balkonger, varav några är inglasade. En del av bottenlägenheterna har trädgård ut mot den gemensamma gården där det finns lekytor, bollplaner och övriga gemensamhetsfaciliteter. Strukturen ger möjligheter att erhålla tysta innergårdar för att hantera störningar. 3.3 Berga verksamhetsområde Eftersom bebyggelsen är indragen från förgårdslinjen och entréerna vända mot innergårdarna är kontakten med Ringsjövägen dålig. Parkremsan mellan vägen och bebyggelsen tjänar inget uppenbart syfte och och det är lätt att trafikanter passerar utan att uppmärksamma bebyggelsen. Kiosken med servering utgör ett undantag då den, vänd mot Ringsjövägen, är lättillgänglig att nyttja för gång- och cykeltrafikanter för social samvaro. Verksamhetsområdet utgör en barriär funktionellt och visuellt. Stora kvarterstrukturer hindrar gång- och cykeltrafikanter att silas genom ett finmaskigt gatunät. Det gör att de tvingas till Ringsjövägen och Trehäradsvägen som upplevs otrygga och bilorienterade. Området innebär även en visuell barriär då flera av byggnaderna på industrifastigheterna är lager- och magasinbyggnader som är skrymmande och hindrar orienteringen mot centrum. Ny bebyggelse på Skatan 3 bör tydligt vända sig mot Ringsjövägen med entréer och fönster. På så sätt underlättas kontakten med gatan och flerbostadsområdet, vilket ger möjlighet att skapa bättre integration och ökad trygghet. I den nya bebyggelsen bör också, inom vad som bedöms som lämpligt, en variation i våningsantal och färgsättning tillämpas för att skapa variation och spännande arkitektur. Det var i samband med utbyggnad av industrimark under 1960- och 1970-talet som flera av de kvarter som idag utgör barriärer för gång- och cykeltrafiker skapades och som i mångt och mycket utgör motpolen till ett finmaskigt gatunät. Under denna tid ledde även fastighetsregleringar till att vägar stängdes. Ett första led i en nedbrytning av kvarteren kan vara att bryta ner kv. Skatan genom att låta ett nytt stråk, som t ex kan tjäna som trafikförsörjning till området, skilja den nya bebyggelsen från Berga-gymnasieskola. Se figur 7. 3.2 Stråk Verksamheterna på fastigheterna utgör även ett hot mot ett framtida bostadsområde på Skatan 3. Slutsatsen av rapporten från Tyréns är att den fortsatta planeringen inom området bör bygga på ett mer flexibelt synsätt vad avser utrednings- och skyddsavstånd och inte utgå från schablonmässiga avstånd som riskerar att lägga en ”död hand” över områdets utveckling. Nyanserade bedömningar, beroende på vilken bebyggelse som avses och hur den utformas, ger större flexibilitet i den fortsatta planeringen. Framtida bostadsbebyggelse måste därför anpassas efter de förutsättningar som råder så länge verksamheterna finns kvar. Ringsjövägen är tillsammans med Trehövdarsvägen den mest dominerande infartsvägen till Eslöv med ca 10 000 passerande fordon/dygn. Karaktären på vägen är varierande, men intill programområdet har vägen tydlig landsvägskaraktär. Det gör att vägen primärt upplevs som en transportsträcka och ger ingen uppenbar anledning eller lust för trafikanter att stanna till eller sakta ner farten. Enligt Gestaltningsprogram för försköning av infartsvägar är det en uttalad ambition att göra Ringsjövägen mer ”stadsmässig” med olika gestaltningsidéer i syfte att minska olyckor och öka trygghetskänslan för gång- och cykeltrafikanter. Gestaltningsförslaget är att krympa gaturummet visuellt genom att plantera mer träd (norr om vägen), flytta cykelvägen söder om befintlig trädrad samt låta vägen kröka svagt (in på Kronosept-parken - se figur 1). Som slutgiltig fartdämpande åtgärd föreslås en cirkulationsplats anläggas i korsningen Ringsjövägen/ Fiskaregatan/Verkstadsvägen. Samma intentioner redovisas i alternativ A, ”FÖP - Öster om järnvägen”. En ökad befolkning inom området kommer på sikt innebära att området ändrar karaktär. Boende inom området kommer sätta prägel på miljön, kvarteret Skatan och Ringsjövägen. För att dock verkligen visuellt och fysiskt krympa gaturummet i syfte att öka säkerheten kan detta vara ytterligare aspekter att notera: • Handel i bottenvåning • Gångfartstorg och/eller avsmalnade gaturum på avsnitt av Ringsjövägen • Låta ny bebyggelse ligga nära Ringsjövägen 4 Figur 5. Genom ett avsmalnat gaturum och/eller ett gångfartsområde/torg så ökar möjligeheten till interaktion mellan Berga och ny bebyggelse på Skatan 3. Trafiken tvingas sakta ned vilket minskar risken för trafikolyckor. Alternativt utformas tätortsportar. Figur 6. Genom att möjliggöra för handel ändrar gatan karaktär och får ett mer ”stadsmässigt” uttryck. Möjligheterna att området befolkas dagtid såväl som nattetid ökar. Nytt stråk Figur 7. Ett nytt stråk med bl a trafikförsörjnigsfunktion kan utgöra en naturlig gräns mellan kommande beyggelse och Berga gymnasieskola. Genom att variera våningsantalet på bebyggelsen skapas en större variation i fasadlivet och upplevelsen av gaturummet bli mindre statisk. Genom att t ex accentuera hörnbyggnaderna uppmärksammas området vilket förbättrar orienteringen. 5 4. VISION Exempel A Flerbostadshus i 3-5 våningar 240 lgh à 75 m2 (4 vån) Fördelar • Främjar hållbar stadsbyggnad genom effektivt utnyttjande av central mark • Möjlighet att utveckla handel i bottenvåning • Möjligt att skapa tysta innegårdar och skydd mot störningar • Bebyggelse samspelar i volym med Berga • Ger möjlighet att skapa mötesplatser och målpunkter • Möjliggör större variation i åldersstrukturer Nackdelar • Risk för stora parkeringsytor • Risk att bebyggelse tappar kontakt med gata Figur 8. Del av Skatan 3 bebyggt med flerbostadshus. Exempel B Radhusbebyggelse i 2 vån 85 radhus à 110 m2 Fördelar • Färre parkeringsytor • Lägre bebyggelse kan bryta upplevelse av stora volymer Nackdelar • Motverkar hållbart stadsbyggnad genom ineffektivt utnyttjande av central mark • Svårt att skapa handelförutsättningar • Svårt att skapa skydd mot störningar Figur 9. Del av Skatan 3 bebyggt med radhus. 6 Exempel C Småhusbebyggelse i 1½ vån 30 hus à 110 m2 Fördelar • Färre parkeringsytor • Lägre bebyggelse kan bryta upplevelse av stora volymer • Tillgodoser behov av småhustomter Nackdelar • Motverkar hållbart stadsbyggnad i hög grad genom mycket ineffektivt utnyttjande av central mark • Mycket svårt att skapa handelförutsättningar • Mycket svårt att skapa skydd mot störningar Figur 10. Del av Skatan 3 bebyggt med småhus. 5. SAMMANFATTNING En befolkningsökning på Skatan 3 kommer att få effekter och sätta prägel utanför det faktiska avgränsande programområdet. Nya krav på tillgänglighet mot centrum och service i närområdet som inte kan tillgodoses inom fastigheten kommer att efterfrågas. På så sätt kan bostadsbebyggelse på Skatan 3 på sikt bli startskottet för de intentioner som redovisas i FÖP Öster om Eslöv. Det kan även innebära att gestaltningsidéer för Ringsjövägen och intentioner att skapa blandstad öster om järnvägen blir enklare att genomföra. Exempel A-C är tänkta att tjäna som underlag för en fortsatt dialog om områdets exploatering. De ska inte uppfattas som färdiga förslag. I den fortsatta planeringen av området är det viktigt att få in olika aktörer, exempelvis genom markansvisning, som kan visa kreativa idéer i syfte att driva alternativet vidare. Det gäller inte minst idéer som visar på ytterligare hållbar stadsbyggnad med avseende materialval, energilösningar, gröna tak och väggar m m. Planprogrammet skulle då kunna tjäna som underlag i de inledande diskussionerna. Eftersom området är exponerat för störningar från trafik och verksamhet bör konsekvenserna av det redovisas i det fortsatta planarbetet. En mängd frågor återstår att besvaras, inte minst tekniska frågor vad avses dagvattenhantering, parkeringsfrågor, trafikförsörjning osv. Torsten Helander Stadsarkitekt 7 Thomas Oskarsson Planarkitekt 46 Postadress: 241 80 Eslöv Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 (växel) E-post: [email protected] webb: www.eslov.se ESLÖVS INFARTSVÄGAR – APRIL 2013