1. No category

NR 1– 2011
Mönsterskydd eller upphovsskydd?
Nyligen togs ett beslut i Svea hovrätt i ett fall som prövade
huruvida en skinnkappa från Jofama var skyddad av upphovsrätten eller ej. Enligt Tingsrätten uppfyllde skinnkappan MAJA
de krav som ställs på modeprodukter för att erhålla ett skydd,
men när fallet togs vidare till hovrätten blev slutsatsen en annan:
kappan bedömdes endast uppvisa ”exempel på enkla variationer
av välkända modeidéer” och saknade särprägel och originalitet
som krävs för att få ett upphovsrättsligt skydd. MAJA-kappan
ansågs alltså inte utgöra ”ett upphovsrättsligt skyddat alster av
brukskonst”. Domstolsfallet visar på att frågan om var gränsen
går för att en produkt skall vara berättigad till immaterialrättsligt
skydd inte är okomplicerad. Men vad krävs egentligen för att få
ett designskydd?
Det finns tre lagstiftningar som ger skydd för design, alltså
enbart själva utseendet på en produkt - inte eventuella funktioner
som ju skyddas med patent. De tre designskydden är upphovsrättslagen, mönsterskyddslagen och EU-förordningen om
gemenskapsformgivning.
Upphovsrättslagen ger förutom skydd för litterära verk
även rätt till skydd för konstnärliga, och skyddet uppstår i och
med skapandet. Med andra ord behövs ingen registrering eller
märkning. För att skyddas av upphovsrätten, och anses som
brukskonst, skall verket vara så pass originellt att två oberoende
personer inte skulle skapa ett föremål med samma utseende.
En mängd olika föremål kan skyddas som brukskonst, t.ex.
modeprodukter, möbler, leksaker mm.
I och med Mönsterskyddslagen kan man registrera en
mönsterrätt för en design hos PRV. Motsvarande registrerade
skydd kan erhållas för hela EU-området via ansökan om att
registrera en gemenskapsformgivning hos OHIM i Alicante.
Mönsterskyddet skyddar en varas, eller en del av en varas,
utseende och kan även erhållas för ornament liksom för grafiska
symboler, dataikoner och typsnitt. För att få ett registrerat skydd
för sin produkt krävs att designen är ny och att den är särpräglad,
dvs. att den skiljer sig tydligt från tidigare kända mönster.
Mönstret får heller inte vara alltför banalt, utan skall vara ett
resultat av en skapande verksamhet: exempelvis kan man inte
skydda en geometrisk form (t.ex. en kvadrat).
Projektet
Vivan
Statligt stöd till Chemrec
Vi har tidigare skrivit om Chemrec,
som tidigare blivit beviljade upp till
500 miljoner kronor av statlig Energimyndigheten i stöd för sin demonstrationsanläggning vid Domsjös cellulosafabrik i Örnsköldsvik (se H-nytt nr 3,
2009). Beslut om utdelning av stödet
har nufattats av EU-kommissionen, och
glädjande nog kommer Chemrec att
erhålla 500 miljoner kronor (motsvarande 55 miljoner euro) i forskningsoch utvecklingsstöd. I Domsjö kommer
man att producera förnyelsebar biobränsle i form av biometanol eller
bioDME, för motsvarande 2000 tunga
lastbilar, enligt den unika metod som
vi hjälpt Chemrec att patentskydda.
Projektet Vivan startade
2006 i samarbete med ALMI
Företagspartner Värmland AB, Landstinget
i Värmland, Region Värmland, Länsstyrelsen
Värmlands län, Karlstad kommun och EU.
Syftet var att lyfta fram nya idéer som kan
förbättra och förenkla det vardagliga arbetet
för vårdpersonalen samt ge en bättre vård till
patienterna.
I projektet har många finurliga innovationer kommit i sin dager. Några av produkterna
har patentsökts, som t.ex. Carlmarks uppfinning att på ett snabbt och enkelt sätt göra
analys av cell-skademarkörer i blod. Flertalet
av produkterna inom Vivan har designskyddats, såsom Payam Khalilis ”Spatelomat” – en
hygienisk produkt där spatlar matas fram en i
taget eller Marie Bergfjords ”Decapper” – ett
hjälpverktyg för labassistenter att ta av locket
på provtagningsrören.
Är du intresserad av projektet Vivan, läs mer på
www.vivan.se eller kontakta ALMI Värmland!
Internationell designansökan
G
enom EU:s medlemskap i det
s.k. Haag-systemet har det blivit
möjligt för oss svenskar att söka
ett internationellt designskydd. EU blev
medlem redan i januari 2008 - denna
möjlighet att söka mönsterskydd har dock
inte gjort någon större succé i Sverige.
Haag-systemet har till dags dato 58 medlemsländer, de stora länderna såsom USA,
Japan, Kanada och Kina är dock ännu inte
medlemmar och det anses vara en av
anledningarna till utebliven svensk succé.
Haag-systemet består av tre olika
akter; the London Act från 1934 (som
numer är fryst), the Hague Act från 1960
och the Geneva Act från 1999. EU ingår i
Genève-akten tillsammans med 24 andra
länder och det är dessa länder som vi som
EU-medborgare kan söka internationellt
mönsterskydd i, dvs. designera vid ansökningstillfället. Att det numer är intressant att
nyttja detta skydd är att vår granne Norge
blev medlem i samma akt i juni 2010.
Ansökan görs till den internationella
myndigheten World Intellectual Property
Organization (WIPO) som finns placerad
i Genève. Ansökan skall vara på engelska,
tyska eller franska och den kan innehålla
flera designs i samma ansökan. Man skall
vid ansökningstillfället också meddela
vilka länder man vill designera sin ansökan
i. Då ansökan inkommit till myndigheten
görs en formell granskning. Om inga
formella hinder finns publiceras ansökan
i The International Designs Bulletin som
finns på WIPO:s hemsida. I samband med
detta meddelas de designerade ländernas
nationella myndigheter som då tar över
hanteringen. Ansökan hanteras därefter
som en nationell ansökan.
Att söka ett internationellt designskydd och designera Norge och EU innebär ett mycket kostnadseffektivt sätt att
söka skydd för sin design. Har du några
frågor är du välkommen att kontakta oss
för mer information!
Designskydd genom Vivan
Visste du att...
•
•
•
Ett registrerat mönsterskydd gäller som
längst i 25 år.
För mönster finns ett reservdelsundantag, innebärande att reservdelar kan skyddas max 15 år,
och bara en synlig del av sådan produkt.
En europeisk designansökan täcker 27 länder,
dvs. EU:s alla medlemsländer.
•
•
En design måste vara ny och ha särprägel
mot vad som förut är känt för att vara
skyddbart.
En nyhetsfrist på 12 månader finns för
mönster, dvs. ett mönster kan ha visats
offentligt och ändå registreras, om ingiven
inom 12 månader från offentliggörandet.
Synergier mellan
olika typer av
IP-skydd
– framförallt
mönsterskydd
Under de senaste 30 åren har IPområdet genomgått stora förändringar och anpassat sig allt mer
till den globala marknaden. I takt
med denna utveckling har antalet
experter inom IP-området ökat för att
tillgodose nya behov, vilket bidragit
till en allt större specialisering inom
branschen, innebärande att det som
förr kunde hanteras/analyseras av
en ensam, bredare expert, idag ofta
kräver ett flertal samverkande
experter. I kölvattnet av detta har så
kallade” IP-dialekter” uppstått, där
experter från olika områden (t.ex.
varumärken och mönster) får svårt att
förstå varandra, vilket ofta resulterar
i ökad komplexitet och kostnader,
som alltså kan anses utgöra ett
synergihinder för konkurrenter. Här
är framförallt mönsterskydd ett
fördelaktigt och kostnadseffektivt
komplement
till
patentskydd;
mönsterskydd i 27 EC-länder kostar
ca 1000 euro, sålunda är skillnaden
mellan att enbart ansöka om
patentskydd och att kombinera det
med ett mönsterskydd marginell.
Från ett skyddsperspektiv är dock
skillnaden betydlig då det kan
visa sig avgörande för
om en konkurrent väljer
att komma ut med
en liknande produkt på
marknaden eller inte. Mönsterskydd
kan också visa sig mycket gynnsamt
tillsammans med varumärkesskydd,
då det utgör omedelbart skydd för
en produkts varuklädsel. Mönstret
kan alltså täcka upp under den tid
(max 25 år) som krävs för att inarbeta
ett varumärke på marknaden, och
därigenom markant öka chanserna
för en lyckad varumärkesregistrering
(vilket innebär permanent skydd).
Huvudkontor: Patron Carls väg 2, 683 40 Uddeholm • Tel. 0563-54 19 90 • Fax 0563-236 96
E-mail: [email protected] • Hemsida: www.hynell.se
Filialer: Karlstad 054-13 72 40, Borås 033-24 02 02, Karlskoga 0586-844 30, Stockholm 08-20 55 70