1. No category

En tematidning om
23-24 januari, Arken, Göteborg
Ett forum för
skydd av metallytor
Ny auktorisation för rostskyddsmålning
Termisk sprutning, metod med möjligheter
Kompositer räddar ytorna
Program och föredragshållare – se mittuppslaget!
Skyddade metallytor
= ökad livslängd och högre driftsäkerhet
Tack vare sina egenskaper används metaller som
bekant i mycket stor utsträckning inom bland annat
industriella utrustningar, konstruktioner och anläggningar, och inte minst inom infrastruktur. Metal�lernas svaghet är att ytorna korroderar, oxiderar och
slits på grund av kontakt med fukt, partiklar, syre och
ibland också kemikalier. De här skadorna på metallytor kostar mångmiljardbelopp varje år.
Om metallytorna kunde skyddas bättre skulle utrustning
och anläggningar kunna användas längre, med mindre
störningar och väldigt mycket pengar skulle kunna sparas. Tekniken för detta finns och har funnits länge, men
tyvärr så är det långt ifrån alla som känner till vilka alternativ som står till buds. Den här kunskapsbristen bland
främst beställare innebär ofta att fel beslut tas gällande
vilka metoder som ska användas, både när nya konstruktioner ska skyddas och när äldre ska renoveras.
ökar driftsäkerheten hos
användarna.
Renovering och ytskydd
av metaller är ett komplext
område och det krävs en
hel del kunskap för att
välja rätt metod till rätt
applikation.
Så oavsett om du tillverkar
utrustning och produkter
för ytskydd, är entreprenör inom området,
konsult, kopplad till någon organisation, eller är ansvarig
för ytskyddsfrågor inom industri, kommun, energiverk
eller något annat, så ska du inte missa Ytskydd 2013 i
Göteborg!
Ovanpå detta finns det i såväl näringsliv som offentlig
förvaltning en kultur som premierar kortsiktigt lägre
priser vid inköpstillfället, framför en lägre totalkostnad
utslaget över hela livslängden. För det är ju så att lägger
man ut lite mer pengar på ytskyddet när nånting är nytt,
desto längre tid tar det innan skyddet behöver åtgärdas
och det blir ju en avsevärt bättre totalekonomi.
Förutom att vara en konferens är Ytskydd 2013 också
en utställning där deltagarna kan bekanta sig med de
metoder och lösningar som presenteras i föredragen.
Konferensen är alltså en chans att träffa rmarknadens
kunnigaste personer och aktörer, för såväl allmänna som
enskilda diskussioner om skydd av ytor och problem
relaterade till detta.
Det är mot den bakgrunden som tidningen Underhåll &
Driftsäkerhet för tredje året i rad arrangerar en stor konferens och utställning på temat renovering och ytskydd
av metall. Ytskydd 2013, som vi genomför tillsammans
med Swerea Kimab, blir ett forum för alla som på något
sätt arbetar med, eller har intresse av renovering och ytskydd av utrustningar, anläggningar och konstruktioner.
Föredragshållare och utställare hör till de kunnigaste i
branschen och en lång rad olika metoder och teknologier
kommer att presenteras på konferensen. Det handlar
om metoder som bevisligen sparar stora belopp och
Det kompletta programmet för konferensen återfinns på
annan plats i den här tidningen.
2
Anmäl dig och dina kollegor redan idag till Ytskydd
2013, det viktigaste forumet för alla som på något sätt är
involverade i renovering och ytskydd av metaller.
Peter Olofsson, chefredaktör
Underhåll & Driftsäkerhet
Ny förening för auktoriserad
rostskyddsmålning
Auktorisation för rostskyddsmålning, så lyder
namnet på den ekonomiska förening som sedan
en tid driver frågor kring just rostskyddsmålning
och inte minst själva auktorisationen av rostskyddsmålande företag.
Ordförande i den nya
föreningen är Lars
Svedje.
Vilken är bakgrunden till föreningen?
– Den är helt enkelt
att arbetet med detta
tidigare skedde i en
organisation som av
olika skäl mer eller
mindre upphörde att
fungera som det var
tänkt. I och med det
så kan man säga att
Lars Svedje, ordförande i nybildade
auktorisationen lite
”Auktorisation för rostskyddsmålning”
grann tappade i betydelse på marknaden och det ledde till att ett antal aktörer,
såväl rostskyddsföretag som beställare samlades till ett möte
för att diskutera att eventuellt blåsa liv i auktorisationen
igen, säger Svedje och fortsätter:
– Kontentan av det mötet blev att alla tyckte att det borde
göras ett försök och så bildades den ekonomiska föreningen
”Auktorisation för Rostskyddsmålning” med syftet att driva
det här på ett bra sätt.
Verksamheten är fortfarande under uppbyggnad.
– Det stämmer. Glädjande nog är så gott som alla
rostskyddsföretag som tidigare var auktoriserade med
i föreningen, liksom de beställare som också var med,
så vi känner att stödet för det här är starkt, konstaterar
Lars Svedje.
Har man tagit fram en egen specifikation för vad som
krävs av ett auktoriserat företag?
– Det har vi inte hunnit med ännu, så för närvarande är
det så att det är de gamla kravspeficifkationerna som gäller.
Så kommer det att vara under 2012, men det är en av de
saker vi nu jobbar intensivt med, att ta fram en ny krav-
standard som ska vara enkel att följa. Det ska den vara både
för rostskyddsföretagen och för beställarna/kunderna, samt
inte minst för övriga som av olika skäl har intresse av de
här frågorna. Inte minst kvalitetsrevisorerna ska ju kunna
se vad de olika kraven betyder, säger Lars Svedje och tillägger att revisorerna kommer att anlitas externt.
Vilka är föreningen öppen för?
- Den är öppen för alla som stöder tanken på en auktorisation av rostskyddsföretag. Idag finns alltså de flesta rostskyddsföretag med som var auktoriserade av den tidigare
organisationen, samt ett antal beställarorganisationer med.
Vi ser ju gärna att fler sådana kommer med, liksom vi undersöker möjligheterna att låta leverantörer av färgsystem
och appliceringsutrustning att vara med i föreningen, säger
Lars Svedje vidare.
Idag handlar det enbart om rostskyddsmålning, men i
framtiden kan även andra typer av ytskydd bli aktuella.
– Det har vi inte diskuterat ännu, men det är naturligt att den diskussionen kommer framöver. Däremot
är det inte riktigt sant att vi idag enbart sysslar med
rostskyddsmålningen. Även förbehandlingen, vanligtvis blästring, faller inom området för auktorisationen,
säger Svedje.
Hur ser det då ut med beställarkompetensen när det
gäller rostskyddsmålning idag?
– Det är helt enkelt så att det är ett problem av ganska stor
omfattning och där finns en stor uppgift för föreningen,
att sprida information till hela inköpssidan hos beställarna.
Det finns ett problem med att det blir fel saker som beställs
helt enkelt, man tittar bara på priset och bryr sig för lite
om hur det ekonomiska utfallet blir i slutänden, säger Lars
Svedje och fortsätter:
– Man måste ju titta på prislappen på helheten och slå ut
den över den förväntade livslängden. Då ser man att det är
ekonomiskt vettigt att köpa det som kostar mer i början,
eftersom man inte behöver utföra underhållsmålning eller
ommålning med lika täta intervaller. Men, så tänker i allmänhet inte inköparen. Han eller hon får istället en fjäder
i hatten för att inköpet blir billigt och ser inte att det blir
någon annan enhet eller funktion som får bekosta konsekvenserna. Detta måste vi försöka komma åt och informera
kring.
Man har beställare med i medlemskåren och de är väldigt kunniga.
3
– De representerar vattenkraft,
skogsindustrier, sjöfartsverk och alla
dessa sektorer är ju stora användare
när det gäller rostskydd. De har också
det gemensamt att de drabbas av stora
kostnader när det uppstår stillestånd,
då det finns en vana att titta på de här
frågorna ”på rätt sätt”. Nu hoppas vi
få med fler representanter, konstaterar
Lars Svedje
Tekniskt sett, hur är nivån på de
auktoriserade företagen?
–I föreningen kommer vi att titta på
det generellt. En del rostskyddsföretag
ligger väldigt långt framme både vad
gäller system och utrustning, medan
andra inte riktigt gör det. Inom auktorisationen så kommer vi att arbeta
med att sprida kunskaper till alla
företag som är verksamma i det här
Exempel på rostskyddsmålning. Här från byggnationen av Stockholm Waterfront.
gebitet. Auktorisationen ska ju dels
säkerställa att miniminivåer uppfylls
med avseende på arbets- och ytter miljö, men också
ska kunna känna en stor trygghet när man anlitar ett
försöka främja kvalitetsnivån på företagen. Beställarna
auktoriserat företag, avslutar Lars Svedje.
Peter Olofsson
Kompositer
räddar pappersvalsar
På Stora Ensos bruk i halländska Hylte var man
tidigt ute med att börja titta på möjligheterna att
renovera metallytor med kompositmetoder. 1995
började man att använda tekniken på ledvalsar
och resultaten är mycket goda.
På Stora Enso Hylte talar vi med Dan Hedin, tekniskt
ansvarig för valsar, som inleder med lite bakgrund.
– Ledvalsarna i en pappersmaskin är belagda med gummi
och ett generellt problem är att det börjar rosta från kanterna, in under gummibeläggningen. Rosten ”spränger” loss
gummit i kanten som reser sig och bildar en liten uppförsbacke. Det här innebär dels risker att bitar lossnar och åker
in i maskinen, men också att schabrade valsar, alltså sådana
där en schaberklinga går fram och tillbaka, inte fungerar
optimalt. Valsbelaget måste vara helt rakt på en sådan vals,
säger Dan Hedin.
4
Historiskt fanns det inget att välja på.
– Det enda man kunde göra var att att ta valsen ur maskin
och skicka iväg den för nybeläggning. Men så fick man här
på företaget nys om kompositmetoden och inledde försök
med att ta bort yttersta kanten av gummibelaget och sedan
blästra och slipa efter konstens alla regler. Därefter lades
två kompositskikt på och efter härdning så sattes valsen
tillbaka i maskinen, berättar Dan Hedin och fortsätter:
– I början befarades att det skulle bli vatteninträngning
mellan metallen och kompositen och att den här lösningen
så att säga bara skulle flytta på problemet, men dessa farhågor kom helt på skam. Det har visat sig fungera fantastiskt bra och inte i ett enda fall har det uppstått något
problem. De första valsarna som åtgärdades 1995 är fortfarande intakta.
De goda erfarenheterna av de här kantlagningarna har
lett fram till att man öven gör andra kompositbaserade
åtgärder på valsarna.
– Det stämmer. Vi har gått vidare så att vi ny ”målar”
valsgavlar och axeltappar med kompositmaterial, hela
vägen fram till den första, kritiska kälen där labyrinttätningen sitter. På det sättet förseglar vi valsänden, från
gummikanten och fram till lagerhuset kan man säga, och
därmed eliminerar vi risken för korrosion. Anledningen till
att vi gör detta är säkerheten. Blir det korrosion i kälar kan
det uppstå sprickor som sprider sig i värsta fall blir det axelbrott och risk för såväl maskin- som personskador. Men,
kan man eliminera risken för korrosion så har man i princip tagit bort risken att en tapp går av och man har därmed
en mycket säker situationen med avseende på valsar.
– Det gör vi och anledningen är att vi förebygger korrosion vilket i förlängningen innebär en säkrare drift och
arbetsmiljö. En tanke är att om vi har ett bra korrosionsskydd som man så att säga kan se med ögonen, så är det
också lätt att hålla koll på detta ute på maskinen. Så länge
kompositbeläggningen är hel och utan skador så vet man
att man inte behöver vara orolig för valsen, utan den kan
sitta kvar i maskinen. Därmed kan valsarna sitta längre i
maskinen än om vi inte gjort någonting, samtidigt som
säkerheten ökar och risken för haverier och oplanerade
stopp minskar. Det innebär i sin tur att vi sparar pengar,
konstaterar Dan Hedin.
På bruket är man nu inne i ett långsiktigt projekt som
går ut på att i stort sett alla valsar i maskinen ska behandlas och/eller repareras.
– Totalt har vi 800 valsar i våra fyra maskiner, samt 100
valsar i reserv. När det gäller gummibelagda valsar handlar
det om ca 170 stycken och 95 av dessa har hittills genomgått kantlagningar, säger Dan Hedin.
Dan Hedin har räknat lite på besparingarna.
– Generellt kostar det oss ca 50 000:- att kantlaga en vals
samt att belägga gavlar och tappar. Att byta valsbelag kostar däremot ca 140 000:- generellt sett (valsdiametern har
stor betydelse för denna kostnad) så besparingspotentialen
är alltså stor. Dessutom så förebygger vi haverier och stillestånd och det är förstås svårt att räkna ut vad det betyder
i pengar. Men, jag är säker på att vi undvikit åtskilliga
akuta valsbyten och problem kring dessa och därmed ökat
tillgängligheten, avslutar Dan Hedin.
Peter Olofsson
En anledning till att det är möjligt att genomföra en
sådan är systematisk satsning är att bruket har en egen
valsverkstad, komplett med en valsslipmaskin.
– Därmed kan vi förbereda renoveringsjobben själva på
området. Sedan är det också så att vi har ett samarbete
med företaget Newtec som här på
området har en specialutrustning i
form av en container försedd med
ett hål och gummimanschetter etc,
så att valsändarna kan blästras etc
i en anpassad och bra miljö. De
har också speciella valsrullställ som
håller valsen i rullning under det att
kompositmaterialen läggs på och det
är allså de som utför själva kompositbeläggningen.
Dagens situation är alltså att
man dels reparerar valsar genom
kantlagning, dels att man behandlar valsar som är intakta, genom
att belägga gavlar och tappar med
kompositmaterial. Man lägger
med andra ord rätt mycket resurser Ett speciellt rullställ har tagits fram för att hålla valsarna i rullning när kompositbeläggningen
läggs på.
i form av tid och pengar på detta.
Arrangör:
Medarrangör:
I samarbete med:
www.ytskydd.com
5
Onsdag 23 januari*
Peter Olofsson, U&D
Tommy Thörn, SKIU
• Därför arrangeras Ytskydd 2013
• Presentation föredragshållare
• Presentation utställare
• Orsaker metallförstörelse
• Kostnader metallförstörelse
• Legeringar
• Renoveringsmetoder
• Livstidskostnad ( LCC )
• Ytskyddsgruppen.se
Tom Sörensen, Fyra Ess
Kenneth Jönsson, International Färg
• Renovering vattentub 900 meter invändigt
• Produktval och orsak
• Utförande förarbete, applicering, härdning
• Kontroller under arbetet
• Besiktning efter 15 år
Stig Beltov, Anti-Corrosion Sverige AB
• Utrustning för effektiv ventilation
• Transport/återvinning av blästermedel • Flexibilitet
• Utrustningar
• Teknologi
Anders Källström, SMGC
• Hållbarhet - En klyscha eller vår räddning
• SMGC
Patrik Reuterswärd, Swerea Kimab
• Bekämpa kostnaden för korrosionen
• De åtta viktiga verktygen
Lars Lundström, Voullerim Måleri
• Renovering utskovsluckor med komposit
• Utförande förarbete, applicering, härdning
• Besiktning efter 10 år
Kaffe
Kaffe
Lars Svedje, Auktorisation i Rostskyddsmålning
• Varför auktorisation
• Historik
• Utbildning
• Kompetens
• Normgaranti
Jens Johannisson, Garnet, Anders
Brink, Tello Maskin, Tom Arne Baan, RPR
och Jan Hellstedt, SIU
• Miljöblästringsmetoderna
• Kolsyreis - Garnet blästring
• RPR Induktion – Sponge blästring
• Ekonomiska och miljömässiga använd ningsområden 2012
Dan Hedin, Stora Enso Hylte
Magnus Johansson, Newtec
• Valsrenoveringar med kompositer
• 10-års erfarenhet
• Utförande förarbete, applicering, härdning
• Ekonomiskt resultat
Lunch
6
Jordnötter, chips och dricka
Middag och utnämning
av Årets Ytskyddare 2013
Torsdag 24 januari*
Årets Ytskyddare 2012
Lars Andersson, Vattenfall Ringhals
• Omgummering kylvattenrör
• Möjliga alternativ
• Planering
• Genomförande
• Utfall
Årets Ytskyddare 2012
Tommy Karlsson, Preem raffinaderi
• Historik
• Orsak korrosionsutbildning all personal
• Planering
• Genomförande
• Utfall
Kaffe
Swerea Kimab
• Korrosion rostfritt stål
• Materialval kritiska miljöer
Ingvar Persson, Skandinavisk Ytförädling
Ordförande svetskommissionens arbetsgrupp
termisk sprutning
• Över 20 år med termisk sprutning
• Teknologi
• Ekonomiska användningsområden
• Begränsningar
• Orsak mer användning på ny utrustning
Swerea Kimab
• Testrapporter
• Korrosionsprovning
• Intressanta resultat
Lunch
Håkan Ejneborn, Impreglon
• Avancerad ytbehandling med metall,
keramik, teflon och xylan (t.ex PTFE,
PFA, FEP eller andra polymerer)
• Rätt produkt på rätt plats
• Appliceringsteknik
• Värmehärdning
• Ekonomiska användningsområden
Lars Hansson, EuroService
• Vattenbehandling
• Teknologi
• Energirenovering och optimering vatten-,
värme, och kylsystem
• Erfarenheter
• Begränsningar
Nils-Erik Jonasson, Recond concept
• Teknologi
• Ekonomiska vinster
kyl-, värmeväxlare
kyl-, värmefläktar
kyltorn
• Förstudie
• Begränsningar
*Med reservation för eventuella ändringar.
7
Termisk sprutning,
metod med många möjligheter
Skydd av metallytor, det handlar inte bara om
rostskyddsmålning och liknande. Termisk sprutning av antingen metalliska eller keramiska
tillsatsmaterial är en metod som visserligen är
gammal, men som ändå inte är så väldigt spridd
inom industrin.
Ingvar Persson är grundare till Skandinavisk Ytförädling i
Eslöv men han är även ordförande i arbetsgruppen AG42 C
inom Svetskommissionen. Vad är det för arbetsgrupp?
– Det är en grupp som jobbar just med termisk sprutning.
Ett drygt 20-tal företag är med och gruppen träffas ett par
gånger per år för att prata om sådant som nya utrustningar,
nya material och applikationer, utbildning av personal, standarder och mycket annat. Just nu arbetar vi med att ta fram
en film som på ett lättfattligt sätt ska beskriva termisk sprutning och fördelarna med metoden, säger Ingvar Persson.
Vilka är då fördelarna?
– I stort sett kan de sammanfattas i att det går att förlänga
livslängden avsevärt hos maskindelar och -komponenter
med metoden. Termisk sprutning som sådant uppfanns
1902, så det handlar om en riktigt gammal metod. Trots det
jobbar vi fortfarande på att sprida kunskapen om metoden
säger Ingvar Persson och tillägger att man nu tydligt ser
metoden göra intåg hos maskintillverkare redan vid nytillverkningen.
–Tidigare var det vanligast att reparera och renovera med
metoden, men det blir allt vanligare att belägga nya delar för
att säkerställa en lång livslängd. När jag drog igång mitt
företag i slutet av 80-talet så kanske 10 till 20 % av uppdragen gällde nya delar. Idag är fördelningen 50/50.
Termisk sprutning kan användas för att åstadkomma
flera funktioner, eller kombinationer av funktioner.
– Det kan gälla hårdbeläggningar för att öka
slitagetåligheten, eller skikt som skyddar
mot korrosion eller en kombination av de
här. Det går att belägga med både metalliska och keramiska material. De senare är
vanliga om man vill ha elektriskt och/eller
värmeisolerande skikt, säger Ingvar Persson
och tillägger att man med metoden kan
skapa egenskaper på ytan som inte går med
andra metoder.
–Till exempel går det att göra en metallyta
lite sträv så att den fungerar som en friktionsyta. Vi lägger sådana skikt på tryck8
erivalsar till exempel, då sådana valsar
både ska kunna dra fram och bromsa en
pappersbana. Även bultförband till vindkraftverk beläggs med friktionsskikt för
att säkerställa att förbandet inte lossnar.
Som ett exempel på livslängdsökning
nämner Ingvar Persson ett case från snustillverkaren
Swedish Match.
– Vi behandlade ett speciellt hjul som är väsentligt i tillverkningen av snuspåsar och som tidigare höll ca ett år. Efter keramisk beläggning ökade livslängden till tre år och när den
tiden gått så görs behandlingen bara om. Enligt uppgift har
underhållskostnaderna för den speciella maskinen minskat
med 90 % så för dem var det en ytterst lönsam åtgärd.
Principen för termisk sprutning är att man smälter en metalltråd, metallpulver eller ett keramiskt pulver i en gaslåga,
ljusbåge eller en kombination av båda. Det smälta materialet sprutas därefter med flera hundra meter per sekund mot
ytan som skall beläggas och ”biter” sig fast med så kallade
mikrosvetsar.
Det finns några varianter av metoden termisk sprutning.
– De första sprut utrustningarna smälte tillsatsmaterialet
med acetylen och syrgas och den metoden kallas flamsprutning. Sedan kom ljusbågssprutning och där är det elektrisk
ljusbåge som smälter materialet. Sedan 20-talet år finns
också plasmasprutning och principen för den är att smältning sker med ljusbåge i en gasblandning av argon/väte.
Den senaste utvecklingen kallas för höghastighetsflamsprutning och den använder väldigt mycket syrgas tillsammans
med gasol, väte eller diesel. Hastigheten på flamman blir
väldigt hög med den här metoden och hastigheten har en
viss betydelse för hållbarheten hos det sprutade skiktet. Ju
högre hastighet, desto bättre sitter skiktet, berättar Ingvar
Persson och tillägger att den senaste metoden också är den
som är dyrast att använda.
– Man klarar sig långt med de två första metoderna, det
gäller att analysera behoven innan man bestämmer sig för
vilken metod som ska användas.
Tillsatsmaterialen för termisk sprutning kommer från ett
antal leverantörer på den europeiska marknaden.
– Det är företag som Sulzer Metco, Castolin, H C Starck,
Höganäs AB med flera, leverantörer som har en stor kunskapsbank och väldigt många referenser. Det är bra, för vi
kan diskutera lämpliga lösningar med de här företagen. Sannolikheten att de löst liknande problem tidigare är ganska
stor och det är också de som har koll på den i stort sett
oändliga mängd legeringar som går att använda för de här
metoderna, avslutar Ingvar Persson.
Peter Olofsson
Pionjär
inom komposittekniken
Det var i slutet av 80-talet som tekniken att
renovera metall och betongytor genom att
belägga dem med kompositmaterial kom till
Sverige. En av pionjärerna var Newtec och
som så ofta när något är nytt, så upplevde
man en enorm skepsis i början.
Björn Nordgren, Newtec
Björn Nordgren är en av delägarna i företaget.
– När vi började i slutet av 80-talet var vi något av
innovatörer på marknaden när det gällde slitage, korrosion, kavitation, och kemikalieangrepp på betong och
metall. Inledningsvis så sålde vi material, men vi började
snabbt dokumentera arbeten vi gjorde. I dagsläget skulle
jag tro att vi gjort något tiotusental applikationer ute i
industrin, i branscher som papper, cellulosa, petrokemi,
energiverk, raffinaderier och kärnkraft med flera. Det har
gällt allt från valsar, pumpar, skruvar och transportutrustning. I samband med ökande krav kom vi alltmer till
insikt att sälja totallösningar för kundens bästa. Vi har
byggt upp en väldigt omfattande dokumentation vilket
bevisar förbättrad livslängd på utrustning och konstruktion, säger Björn Nordgren.
En gemensam nämnare i de flesta av de här projekten är att de resulterat i att kunderna kunnat spara
pengar.
– Att renovera är ju ett alternativ till att köpa nytt och i
tider som dessa är företagen generellt sett väldigt intresserade av att minska sina kostnader. I många applikatio-
ner är det dessutom så att energiförbrukningen minskar
efter en renovering. Det är mest påtagligt i applikationer
som pumpar och fläktar. Detta hänger samman med att
ytan på kompositbeläggningen har lägre friktion samt
högre ytenergi än de rena metallytorna.
Exempelvis en pump som renoveras får en lägre energiförbrukning när de tekniska måtten återställts till sitt
ursprung, säger Björn Nordgren. Det finns idag pumptillverkare som skickar nya pumpar till företaget för
kompositbeläggning.
Om kompositmetoderna idag är allmänt accepterade,
så har det inte alltid varit så.
– Nej, i början var det en enorm skepsis. Många tyckte
att detta var ”plast och lek” och vi var ett fåtal företag
som höll på med detta. Men, vi höll ut och fick många
bra referensprojekt och idag kan vi konstatera att det
finns många aktörer på marknaden. Det kommer nya
idéer och tankar inom ytbeläggningar, nivån har lyfts ett
antal steg och det här börjar bli mer och mer intressant
för fler företag. I botten ligger att det finns enorma belopp som kan sparas genom rätt ytbehandling, konstaterar Björn Nordgren.
Ett av de företag som var tidigast ute med att testa
och anamma komposittekniken var Stora Ensokoncernen (idag Billerud), Gruvöns Bruk som i Grums
etablerade en egen verkstad för detta.
– 2003 så outsourcade man den
till Newtec och vi driver den
fortfarande. Där gör vi många
jobb åt olika bruk runt om i
landet. Ett annat exempel är hos
Stora Enso i Hylte där vi finns
på plats med speciellt framtagen
utrustning. Överhuvudtaget
så har vi som företag utvecklat
oss mycket med avseende på
Pump före och efter renovering med komposit
metoderna. Från början var
det handpåläggning som gällde,
sedan blev det sprutning och nu
har vi en utvecklad patenterad
lösning i verkstaden i Grums
som gör att vi inte får något spill.
Det blir alltså en kostnadseffektiv
beläggningslösning och vi är de
enda som faktiskt har tillgång till
9
patentet för beläggning av dessa
material, säger
Björn Nordgren.
Kompositmetoderna och – materialen är inte
Vals före och efter kompositrenovering
det enda man
arbetar med i
företaget.
– Nej, vi ser de
som en del av en
helhetslösning. Vi
kan ta en bark/
flisskruv som
exempel. Där
kan det handla om kompositmaterial på tuben och gänga,
påsvetsning av hårdmetall på skruvens ytterperiferi och
kanske också utbyte av rivartänder till en annan typ för att
vi ska kunna åstadkomma en totallösning till kunden. Vi
har samarbeten med olika aktörer med spetskompetens,
men det är vi som får uppdragen och håller ihop dem,
säger Nordgren.
Hur ser då framtiden ut för de här metoderna?
– Jag menar att den ser mycket ljus ut. Vi och våra
konkurrenter/kollegor har nu byggt upp en mycket stor
samlad erfarenhet och idag är det här fullt accepterade
metoder inom många branscher. När det dessutom går
att spara pengar så talar det för en ökad användning och
ovanpå det har det skett en teknisk utveckling som gör
att fler applikationer blir möjliga att utföra i framtiden,
säger Björn Nordgren.
Vad är det för teknisk utveckling han pekar på?
– Historiskt har svagheterna hos kompositmetoderna
varit temperaturtåligheten och känsligheten för slag och
stötar. Idag finns det dock nyutvecklade materialkvaliteter som tål betydligt mer. Temperaturtåligheten samt
kemikalieresistensen har också ökat och därmed öppnas
applikationer upp som tidigare inte var möjliga, avslutar
Björn Nordgren.
Peter Olofsson
Följande företag ställer ut på Ytskydd 2013
10
Slitageskydd på dammluckor
Där allt annat som provats gått bet, där
visade sig kompositbeläggning stoppa för
påfrestningarna. Miljön är inte precis snäll,
då det handlar om dammluckor i vattenkraftverk.
Vuollerim är en liten ort vid Lule Älv. Där ligger
Vuollerims Måleri, ett rostskyddsföretag specialiserat
på applikationer inom vattenkraft.
– Här i regionen har vattenkraften byggts ut i stor omfattning och inom någon timmes radie har vi ett 15-tal
stora kraftstationer, så den specialiseringen har fallit sig
naturlig för oss. Det är inte speciellt mycket vi gör som
inte har kopplingar till vattenkraften, säger Lars Lundström på Vuollerims Måleri.
En speciell problematik karakteristisk för det här området är det slitage som sker på dammluckor, under
de vajrar som lyfter luckorna.
– Vajrar vrider sig när de belastas och därmed nöter de
på luckornas ytbehandling. Efter rätt mycket experimenterade, bland annat med olika typer av färger med hög
hållfasthet, så stod det klar att det enda som visat sig
fungera och hålla har varit epoxibaserade kompositmaterial. De tidigaste exemplen på den typen av applikationer är från början av 90-talet och de fungerar fortfarande
utan problem, säger Lars Lundström.
Vajerinfästningarna befinner sig på ”vattensidan” av
dammluckorna.
– Tidigare såg vi ju att korrosionsskadorna som uppstod
alltid var som värst och djupast just under vajrarna och
det är ju inte konstigt, eftersom skyddet i allmänhet
var helt borta på dessa ställen. Nu klarar sig luckorna
utan angrepp väldigt länge. Uppstår det inga mekaniska
skador på kompositbeläggningen så ska det mycket till
innan det blir någon korrosion nu, säger Lars Lundström.
Behandlar man själva luckorna också?
– Nej, det gör vi inte. Det skulle sannolikt bli alldeles
för dyrt. Kompositerna ska man använda där det behövs,
inte överallt bara för att de skyddar bra.
Därmed kommer vi över till ”vanlig” rostskyddsmålning som ju företaget också sysslar med. Hur står det
till med kunskaperna hos beställarna?
–Tyvärr är det väl så att många ser det som ”ett nödvändigt ont” att man måste göra något för att skydda mot
rost. Det är inte helt ovanligt att vi hör kommentaren
”men det är väl bara att måla på något” och det tyder ju
inte på att man är insatt i problematiken precis.
Vi har till och med varit med om tillfällen då beställaren
tyckt att det räcker med att måla om en halv dammlucka
eftersom det bara rostat på halva luckan. Men, så vill
man ju inte göra och framförallt går det ju inte att lämna
garantier på ett sådant jobb. Vi kan ju inte bedöma
kvaliteten på en 30 år gammal målning där vi inte har en
aning om hur förarbetet är utfört, säger Lars Lundström.
– Kunskapsnivåerna beror förstås på vilken typ av beställare det handlar om. En del har ganska klart för sig både
vad som finns att välja på och vilka olika resultat man
kan få beroende på vilken väg man väljer, säger Lars
Lundström och avslutar med en jämförelse han brukar
göra:
– Tänk att det gäller att måla om det egna huset. Vad är
bäst, att måla ett varv när målningen blivit matt, eller
att vänta tills man måste skrapa fasaden också? Det är
samma sak med rostskyddsmålning. Det är bättre att
göra det innan det blivit en massa gropar och skador.
Peter Olofsson
Epoxibaserad
komposit har
visat sig vara det
enda som stoppar
för det slitage
som lyftvajrarna
åstadkommer på
dammluckor inom
vattenkraft.
11
Konferens och utställning
om hållbart ytskydd
23-24 januari
Arken, Göteborg
m
www.ytskydd.co
Arrangör:
Medarrangör:
I samarbete med:
Partners: