Mygg
| Forshaga naturvårdsförening | Naturskyddsföreningen Forshaga NATURAktuellt NUMMER 169 2012 Medlemsblad för Naturskyddsföreningens lokalkrets i Forshaga kommun TEMA: MYGG Myggfakta, Deje, besprutning & BTI Bli aktiv du också, vi behöver dig! Alla behövs! Välkommen till årsmöte! | Forshaga naturvårdsförening | Innehåll 3. Ledare 4. Dejemyggorna 6. Myggfakta 8. BTI vad är det? 10. Utvärderingsrapport Mygg och BTI 12. Boktips om Löved! 14. Utflykter i sommar 16. Årsmöte 2012 Rovdjurssymposie Naturskyddsföreningen i Värmland anordnade ett rovdjursymposie i Biblioteket i Karlstad. Det fick ganska stor uppmärksamhet i medierna. Rovdjuren, och särskilt vargen är fortfarande en het fråga och kommer nog att så förbli. Klippt ur medier: Ur artikel vf.se: ”.. efter rovdjursseminariet är parterna överens om tre saker. Det behövs inga fler vargar i Värmland, drabbade djurägare måste få bättre ersättning och regeringen bums måste bestämma sig för en rovdjurspolitik.” ...så här sa Mikael Karlsson i artikeln: ” – Jag kommer aldrig någonsin att komma överens med de som vill utrota vargen i länet men däremot med de som vill sätta upp stängsel, sa Mikael Karlsson.” ...och i NWT: ” ..vargforskaren Olof Liberg konstaterade att jägarkåren och regeringen målat in sig i var sitt hörn. Vilket leder till att vargstammen ökar och att antalet döda hundar och får bara blir fler och fler Olof Liberg menar att konfliktlinjen ligger någonstans mellan en reglerad vargstam på runt 400 djur, där man har släppt in nya djur och fått en genetisk förstärkning. Eller en fri utveckling som på sikt innebär en stam på runt 2 000 vargar.” En inbjudan hade gått ut till både riksordförande i Jägarförbundet och till ordförande i Jägarförbundet i Värmland. Men ingen av dem tackade ja till detta och på deras hemsida kan man läsa följande: ”Vi har beslutat att inte delta från någon nivå då vi anser att förutsättningarna för grundtanken i ert upplägg, en dialog runt rovdjurspolitiken, helt saknas för närvarande.” Kontakta Naturvårdsföreningen: - du hittar styrelsen på näst sista sidan Hemsidan hittar du på: www.naturskyddsforeningen.se/forshaga 2 | Natur-Ak tuellt nr 169 2012 Redaktörens anmärkning: Det är vid möte mellan människor som dialog är möljlig, det är då förutsättningarna skapas... | Forshaga naturvårdsförening | Ledare ” Den ideella sektorn har på många sätt en viktig roll i det svenska samhället, inte minst när det gäller att möjliggöra människors egen makt att påverka såväl sin vardag som samhället i stort.” Citatet ovan är hämtat från regeringen.se och visst är det så. I Forshaga finns många ideella föreningar som strävar på och arbetar för det som de tycker är viktigt. Forshaga Naturvårdsförening är en av dem. Som aktiv medlem i vår förening kan du till exempel få chansen att påverka politiska beslut som berör vårt intresseområde. Föreningen har bland annat skickat en skrivelse till kommunen som berör frågan om myggbekämpning i Deje. Nu beslutade kommunen vid ett kommunstyrelsemöte att ansöka om besprutning. Som åskådare vid det mötet kan jag inte annat än undra om alla politiker har all den nödvändiga kunskap som de behöver för att kunna rösta klokt i en sådan fråga. Jag fick uppfattningen att många av kommunens politiker inte verkar ha satt sig in i frågan särskilt noga. Men vårt politiska system ger kommunalpolitiker makten att besluta med eller utan tillräcklig sakkunskap. Efter kommunstyrelsens beslut fick föreningen en inbjudan att vara med på ett möte där vi fick chansen att uttala oss om vad vi tycker. Anteckningar från det mötet protokollfördes och protokollet följer sedan med till Kemikalieinspektionen, som är den myndighet där beslutet ska tas om tillstånd för besprutning mot myggen. Trots att det inte finns några studier som vetenskapligt slår fast att besprutning av mygg på det här tillvägagångssättet har några skadliga effekter på naturen,( i alla fall inte enligt konsulterna som skrivit ansökan om tillståndet,) så reserverade sig föreningen och även Ornitologiska föreningen mot besprutningen. I protokollet som skickades vidare till Kemikalieinspektionen står följande: ” De deltagande representanterna för föreningarna är eniga om att användning av bekämpningsmedel helst bör undvikas då man är orolig för negativa effekter på andra organismer. Man anser att det inte är bevisat att BTI är ofarligt på lång sikt och att andra metoder, som att ändra vattenregleringen, är att föredra.” Nu hoppas vi i och med detta att vi som en del av den ideella sektorn i Forshaga kommun har fått en chans att spela vår viktiga roll i samhället på det här sättet! Vi närmar oss föreningens årsmöte den 28 mars. Läs mer om det på sidan 16. Om du också vill bli aktiv så kan du höra av dig till oss i styrelsen! Vi behöver bli fler som värnar om naturen och miljön i vår del av världen och även du behövs och tillsammans KAN vi göra skillnad… tänk på det! Hoppas vi ses på årsmötet! Redaktör Cicci Wik [email protected] Natur- Ak tuellt nr 169 2012 | 3 | Forshaga naturvårdsförening | Dejemyggorna Här följer en sammanfattning av den rapport om stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje som Jan O Lundström och Martina Schäfer sammanställt på uppdrag av Forshaga Kommun (finns på kommunens hemsida att ladda ner om man vill läsa hela): Stickmyggor, med totalt 47 arter i Sverige, förekommer över hela landet och orsakar problem i en del områden. Risätter (ca 5 000 per fälla och natt). Dessa områden ligger nedströms centrala Deje. Forshaga kommun har initierat en undersökning av stickmyggfauna i Deje vid Klarälven efter omfattande klagomål från ortsbefolkningen. Vår kartläggning visar att det förekommer flera lämpliga larvmiljöer för de långflygande översvämningsmyggorna Aedes sticticus och Aedes vexans i och kring Deje. Undersökningen syftar att mäta mängden mygg i området, att undersöka förekomst av översvämningsmyggor, samt att identifiera de områden som har potential att producera stora mängder översvämningsmyggor. Med hjälp av CDC-fällor har vi inventerat stickmyggfauna i fem områden vid Deje med fångst varje udda vecka under maj till september. Potentiellt betydelsefulla produktionsområden har kartlagts såväl från marken som genom analys av digital geografisk information. Totalt fångades 11 292 stickmyggor av 20 arter i Deje med omnejd under sommaren 2010. Den vanligaste arten var Aedes sticticus (42% av fångsten) och översvämningsmyggorna dominerade (68% av fångsten) områdets stickmyggfauna. Den särklassigt högsta andelen översvämningsmygg förekom i Risätter (96%) och Ådran (89%), med lägre andel vid Idrottsplatsen (55%) och Sjöbottnen (53%), och ännu lägre vid Korset (45%). Också de högsta mängderna stickmygg uppmättes och beräknades vid Ådran (1 249 per fälla och natt) respektive vid 4 | Natur-Ak tuellt nr 169 2012 Totalt har ca 179 ha översvämningsområden med potential att producera stora mängder av dessa stickmyggor identifierats. Merparten, eller ca 149 ha, ligger nedströms samhället i ett område som inkluderar Ådran, Pannkakan, Skiljen och Vartorpstjärnen. Att området producerar översvämningsmyggor visas också av att den höga andelen översvämningsmyggor fångade nära detta område, samt att andelen översvämningsmyggor minskade med avståndet från detta område. Sammantaget visar undersökningen att området vid Deje har en rik stickmyggfauna med en dominans av översvämningsmyggor, att Aedes sticticus är den vanligaste stickmyggan i området, samt att de mest betydelsefulla potentiella produktionsområdena för denna översvämningmygga finns inom ett distinkt område nedströms Deje. Likheter med högproduktiva områden för Aedes sticticus i andra delar av landet, indikerar att mycket stora mängder av översvämningsmyggor riskerar produceras i områden vid omfattande översvämningar sommartid. Källa: Forshaga.se | Forshaga naturvårdsförening | Fångstområde Ådran Älvkroken Sjöbotten Korset Risätter Smårisvägen(ny) v 25 v 27 v 29 v 31 130 8 400 7 300 2 572 104 1 070 136 95 145 490 218 195 55 280 177 120 37 2 600 1 145 340 480 117 v 33 831 22 16 33 84 10 v 35 74 7 53 17 74 17 v 37 551 16 24 181 100 83 Natur- Ak tuellt nr 169 2012 | 5 | Forshaga naturvårdsförening | Myggfakta Hämtat från Wikipedia om stickmyggor: Stickmyggor är uppbyggda av fina segment, har två vingar och har beroende på födan olika storlekar men de är vanligen inte mycket längre än 15 millimeter. Vingarna liknar tunn hud och är delvis täckta av fjäll. Från ägg till larv till puppa till färdig till mygga Deras håriga känselspröt består av flera segment och dessutom finns en ungefär lika lång sugsnabel. Hannarnas hår vid antennerna är vanligen yvigare än honornas hår. Vid varje sida av snabeln finns ytterligare två känselspröt. Äggen läggs antingen var för sig (exempel Aedes eller Anopheles) eller i sammanhängande paket (exempel Culex). Dessa är hos hannar samt hos honor av underfamiljen Anophelinae ungefär lika långa som snabeln och hos honor av underfamiljen Culicinae betydlig kortare. Hannar är oftast mindre i storlek än honor. Kroppen och extremiteterna är smala. Stickmyggor väger bara omkring 2 eller 2,5 mg. Stickmyggor når vid flykt maximalt en hastighet mellan 1,5 till 2,5 km/h. Hur högt över marken myggan flyger är vanligen avhängig från arten, platsens höjd över havet, väderförhållanden som temperatur och lufttryck samt ljusförhållanden. Vid varmt väder utan kraftig vind och med ett fåtal moln samt inte alltför starkt solljus vistas stickmyggor ibland på hög höjd. De använder sig av termiska uppvindar och kommer på så sätt 100 meter över marken. Vid kallt och blåsigt väder med regn flyger stickmyggor bara korta sträckor nära marken eller inte alls. 6 | Natur-Ak tuellt nr 169 2012 Ägg De förvaras på vattenytan eller i vattnets närhet. De flesta arterna föredrar stillastående vattenansamlingar. Ibland räcker det med ganska små pölar som uppstår i bergsprickor, håligheter i träd, ananasväxter eller i liknande objekt. Ofta är äggen hos stickmyggorna resistenta mot torka (exempel Aedes (Stegomyia) albopictus) och de överlever även när vattnet avdunstar. Släktet Wyeomyia är känt för att honorna lägger sina ägg i behållaren hos vissa köttätande växter. Äggen och larverna okänsliga för växtens gift. Många arter lägger sina ägg i träskmarker och äggen kläcks vid översvämningar. Hos dessa arter är äggen det övervintrande stadiet. Larven Stickmyggornas larver lever uteslutande i vatten men andas luft. Medlemmar av underfamiljen Culicinae har vid kroppssegment nummer åtta ett andningsrör som sticker upp till vattenytan. | Forshaga naturvårdsförening | Ett undantag är arterna av släktet Mansonia som med ett slags tänder öppnar vattenväxternas celler för att komma åt små luftblåsor som finns inuti cellen. Hos underfamiljen Anophelinae hänger larverna vågrätt på vattenytans underkant och andas genom en andningsöppning. Födan utgörs vanligen av mikroorganismer och detritus (ruttnande växtdelar). Larverna av släktet Toxorhynchites är rovdjur och äter andra mygglarver. Vid brist på föda förekommer kannibalism hos detta släkte. Blir larverna störda dyker de ner till djupare ställen. Därför är de utrustade med flera hårtofsar. Hur länge en stickmygga förblir i larvstadiet är avhängigt av arten, temperaturen och tillgång till föda. Puppa Puppan äter inte alls. Djuret hänger vanligen vid vattenytan och andas genom två krökta rör som finns vid prothorax. Även här nyttjar släktet Mansonia luft som finns inuti vattenväxter. Liksom larverna har puppor möjlighet att röra sig när de känner sig hotade. Puppstadiet varar vanligen några få dagar. Imago – eller den färdiga myggan Det fullbildade djuret har flygförmåga ungefär en timme efter att det lämnade huden från puppstadiet. Hannar kläcks ofta tidigare än honor. I tempererade regioner övervintrar flera befruktade honor av stickmyggor på skyddade platser som grottor, källare eller ladugårdar. Natur- Ak tuellt nr 169 2012 | 7 | Forshaga naturvårdsförening | BTI - vad är det? Bekämpningsmedlet Bti (Bacillus thuringiensis ssp. israelensis) är ett biologiskt bekämpningsmedel som angriper mygglarvens matsmältningskanal. Bti är mycket speciellt då det selektivt dödar mygglarver. Både stickmyggor, knott och fjädermyggor är känsliga för Bti, medan andra tvåvingade insekter som flugor och bromsar är helt okänsliga. Man har testat om Bti är skadligt för andra djurgrupper, men kommit fram till att varken vattenloppor, groddjur, fiskar, fåglar eller däggdjur påverkas av Bti. Inte heller andra grupper av insekter skadas av just varianten Bti som biologiskt bekämpningsmedel. av BTI är inte själva bakterien men en proteinkristall som produceras samtidigt med en spor (vilostadie). Bakterien Bacillus thuringiensis är en komplex grupp av bakterier med drygt 60 olika varianter. Varje variant är unik i sin förmåga att vara skadlig för olika grupper av insekter. BT har hittats på många olika ställen, främst i olika jordprover men också från döda insekter och på växter. Proteinkristallen är en pretoxin dvs den är inte toxisk i sig men blir det när den kommer i basisk miljö (högt pH). Sådan miljö finns det i stickmygglarvernas magtarmkanalen medan vi människor har lågt pH i magen. Stickmyggornas larver måste alltså äta proteinkristallerna, i deras magtarmkanal förvandlas de sedan till toxiner som fäster på vissa celler och gör att dessa celler spricker, och så dör mygglarverna. Varianten Bacillus thuringiensis ssp. israelensis, BTI, upptäcktes 1976 i döda mygglarver i en pöl i Negev öken i Israel av Joel Margalith. Han samlade in de döda mygglarver, och lyckades isolera BTI. Många olika tester genomfördes därefter som visade att BTI verkar selektivt mot vissa släkten inom ordningen Tvåvingar, och stickmyggor är den familj som är känsligast för BTI. Bekämpningen genomförs efter varje översvämning mellan maj till augusti om mängden mygglarver motiverar en insats. För att genomföra en bekämpning krävs det att mängden stickmygglarver är minst 4 larver per liter i stora översvämningsområden och minst 50 larver per liter i mindre områden och diken. Insatsen sätts i gång efter att vattnet slutat stiga. Andra mindre känsliga familjer är knott och fjädermyggor. Varken andra grupper av insekter, vattenloppor, groddjur, fiskar, fåglar eller däggdjur påverkas av BTI. I Tyskland i Rhendalen genomfördes 1978 det första stora fältförsöket med BTI för att bekämpa stickmygg. Sedan dess har man fortsatt med myggbekämpning baserad på BTI. Den aktiva beståndsdelen För att hinna med alla områden så gäller det att hålla farten, därför kan helikoptern vara i luften från 07:00 till 23:00. Allmänheten och speciellt berörda mark- och djurägare kommer att informeras före en bekämpningsinsats. 8 | Natur-Ak tuellt nr 169 2012 Hur ofta måste man bekämpa? Bekämpningen med BTI måste genomföras efter varje översvämning under våren och sommaren eftersom proteinkristallerna i medlet bryts ned efter ca 24 timmar. Medlet har alltså ingen långtidseffekt. | Forshaga naturvårdsförening | Måste man fortsätta bekämpa, går aldrig myggproduktionen ner? Naturen sörjer för att alla ägg inte kläcks samtidigt. Det finns en bank av myggägg kvar i marken för flera års myggproduktion även efter en bekämpning. Dessutom kan en biologisk bekämpning inte resultera i 100% döda stickmygg, resultat av en bekämpning brukar hamna på mellan 90 till 98% reducering av stickmygg. Några stickmygg överlever alltså en bekämpning, andra flyger in från närliggande obekämpade områden och fortsätter att fylla på äggbanken. Källor: mygg.se och Forshaga.se Kemikalieinspektionen - KemI - om BTI: KemI ansvarar i första hand för att behandla ansökan om godkännande av bekämpningsmedel. Det är även KemI som kan ge dispens för flygbesprutning. När man tillverkar biologiska bekämpningsmedel baserade på Bti framställer man bakterierna i spor-form. Det som inträffar när Bti övergår i spor-form är att det bildas proteiner i form av kristaller. När de kristallformade proteinerna når en mygglarv omvandlas proteinerna till ämnen (toxiner) som kan döda mygglarven. Bti har vissa fördelar jämfört med många kemikalier. Fördelarna bidrar positivt till miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö”. Det råder dock en viss osäkerhet om användningen kan komma i konflikt med miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växtoch djurliv”. Kritiken mot bekämpningen med Bti är att användningen kan medföra långsiktiga och indirekta ekologiska effekter. Nedre Dalälvsområdet är ett unikt område och mycket artrikt vilket gör att kritiker uttrycker en allmän oro. Det finns emellertid inga specifika misstankar att en viss annan art skulle vara hotad av myggbekämpningen. ställa dokumentation från den öppna litteraturen eller egna studier och göra en bedömning av miljö- och hälsoriskerna. Företaget ska göra riskbedömningen för den aktuella produkten och dess användning. Dokumentationen och bedömningen ska presenteras för KemI som granskar och prövar ärendet. Det ska göras för varje produkt oavsett om det finns en bred allmänkunskap om produkten eller inte. Vid prövningen kan förslag till beslut komma att skickas på remiss för att få ett utlåtande från andra expertinstanser. Flygbesprutning är förbjudet i Sverige Flygbesprutning är generellt förbjuden i Sverige (14 kap. 7§ miljöbalken). Enligt kommande EU-lagstiftning ska flygbesprutning regleras inom hela EU (Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel). Om ett företag ansöker om dispens för att få flygbespruta i ett särskilt område prövar KemI I samband med myggbekämpningen i Nedre Dalälvsområdet görs uppföljningar i miljön. Så- ansökan. KemI kan bevilja dispens om det dana uppföljningar är emellertid mycket svåra finns synnerliga skäl. Myggbekämpning i Neatt utforma så att de ger entydiga svar. Även i dre Dalälven har sedan 2002 utförts med hjälp den vetenskapliga litteraturen efterfrågas den av flygbesprutning. här typen av undersökningar och det är svårt Eftersom flygbesprutning är förbjudet kommer att veta vad man ska leta efter. det alltid att krävas dispens för att flygbespruta ett område. Dispens krävs alltså oavsett om Det är företaget som vill använda bekämpprodukten är godkänd eller inte. ningsmedlet som har ansvaret att sammanKälla: Kemikalieinspektionen Natur- Ak tuellt nr 169 2012 | 9 | Forshaga naturvårdsförening | Utvärderingsrapporten Mygg och Bti i nedre Dalälven – i korthet För att försöka bemästra de höga tätheterna av stickmygg i nedre Dalälven har ett myggkontrollprogram upprättats. Stickmyggornas larver bekämpas med preparatet Bti som är ett biologiskt bekämpningsmedel. Medlet är inte tillåtet i Sverige och dess användning kräver därför dispens. År från år har allt större områden i nedre Dalälven bekämpats med Bti och under sommaren 2009 gavs även tillstånd till bekämpning i Färnebofjärdens nationalpark. Alltsedan bekämpningen av stick- myggorna påbörjades har Naturvårdsverket bekostat en vetenskaplig uppföljning av de ekologiska effekterna. Denna uppföljning har administrerats av Uppsala universitet. Efter att denna verksamhet pågått i sju år (2002-2008) har Naturvårdsverket beslutat att utvärdera den vetenskapliga uppföljningen av stickmyggsbekämpningen i nedre Dalälven. Nedre Dalälven betraktas som ett av landets värdefullaste områden från naturvårdssynpunkt. I dess centrum ligger Färnebofjärdens nationalpark. Här finns ett osedvanligt rikt växt- och djurliv med en ovanlig blandning av nordliga och sydliga arter. Den naturliga karaktären samt fjärdens biologiska och estetiska värden har kvalificerat området till Natura 2000-område och Ramsarområde. Slutsater i rapporten I rapporten dras bland annat följande slutsatser: •B ekämpning av stickmygg med Bti är ingen långsiktigt hållbar 10 | Natur-Ak tuellt nr 169 2012 lösning på myggproblemet i nedre Dalälven. Enligt rapporten kan situationen till och med förvärras av att kontinuerligt myggbekämpa. Det är nödvändigt att hitta lösningar som är mer långsiktiga. •S tickmyggorna skapar svårigheter för människor och för olika näringar, bland annat jordbruk, skogsbruk och turism. Myggorna kan skapa psykisk ohälsa och innebära medicinska risker som överkänslighet och spridning av sjukdomar. •A nvändningen av Bti kan inte betraktas som riskfri. Några stora, direkta ekologiska effekter av bekämpningen har inte kunnat påvisas. Däremot kan stickmyggorna utveckla motståndskraft mot medlet. Risk för långsiktiga negativa effekter finns och vissa studier visar att Bti kan föröka sig och finnas kvar i ekosystemet. •D en tidigare vetenskapliga uppföljningen av eventuella effekter av spridning av Bti har brustit i försöksdesign och analys och kan därför inte besvara viktiga frågeställningar kring bekämpningens ekologiska effekter på naturmiljön. | Forshaga naturvårdsförening | Forskarna rekommenderar Forskarnas rekommendationer inför framtiden: •U ndersök hur älvens reglerade vattenföring, som är en huvudorsak till myggrikedomen, kan ändras för att varaktigt minska myggmängden. •S tarta ett långsiktigt forskningsprogram där forskare får utvärdera ett vitt spektrum av tänkbara effekter av stickmyggsbekämpning. •F ortsätt med generell myggbekämpning med Bti, även i naturskyddade områden, till dess att en mer långsiktig lösning är nådd. Uppdraget Forskarnas uppdrag har varit att titta på: 1. Har frågorna i uppföljningsprogrammet besvarats? 2. Ä r ”rätt” frågor ställda? 3. Litteraturstudie: En sammanställning av internationella studier av myggbekämpning under liknande förhållanden. 4. F örslag på fortsatt uppföljning. Brister i uppföljningsprogrammet Det konstateras att den vetenskapliga uppföljningen av eventuella effekter av spridning av Bti brustit i försöksdesign och analys. Det insamlade materialet ger inte underlag för de slutsatser som dragits. Flera frågor som ingått i uppföljningsuppdraget är ännu i allt väsentligt obesvarade. På grund av att bekämpningsverksamheten med åren kommit att omfatta allt större arealer, och sista sommaren även inkluderat Färnebofjärdens nationalpark, är det viktigare än någonsin att säkerställa en professionell utvärdering av användningens effekter. De ursprungliga frågorna är ännu relevanta. Vattenregleringen bidrar till myggplågan Det finns flera teorier om varför stickmyggorna blivit ett problem just här. Efter att ha analyserat förutsättningarna hävdar utredarna att den främsta orsaken är det faktum att Dalälvens vattenföring regleras på ett sätt som start gynnar utvecklingen av översvämningsmyggor. Den viktigaste frågan som bör ställas är hur Dalälven kan omregleras för att reducera myggproblemet. Källa: Naturvårdsverket Hela rapporten hittar du på Naturvårdsverkets hemsida. Natur- Ak tuellt nr 169 2012 | 11 | Forshaga naturvårdsförening | Boktips! Löved - den rosa herrgården heter boken som Gunnel Johansson och Peter Wallgren skapat tillsammans. Den handlar om denna speciella plats där besökare kan uppleva både vacker och annorlunda natur. Till exempel en stor och troligen uråldrig odling av fjällkvanne. Där finns även den udda växten Pestskråp med sina rosa blomklasar på våren och sina enorma blad på sensommaren. Herrgårdens ägare har äntligen fått köpa in marken mellan gården och Norra Hyn av skogsägaren Bergvik och nu kommer en del av området att bli naturområde. Gunnel Johansson och Peter Wallgren har tillsammans skapat en bok om Löved som fått namnet Löved den rosa herrgården. Gunnel har skrivit och Peter har illustrerat med både foton och teckningar. Det är mycket fin inbunden bok med hårda pärmar och en inbjudande bild på herrgården i lummig grönska på framsidan. Den går att köpa direkt av Gunnel Johansson eller av Peter Wallgren men den går också att köpa i butiken Cosmos på Storgatan i Forshaga. - Vi har sålt riktigt bra, säger Gunnel. Jag sålde över 30 stycken på Värmländska bokmässan och Cosmos har nog sålt 60 stycken nu. Jag tror inte vi har mer än 60 kanske 70 kvar nu. Det är jätteroligt att det har varit så stort intresse. Stenåldersyxa och riddare Löved har anor 10 000 år tillbaka i tiden då inlandsisens sydkant fanns i trakterna kring Forshaga. Det har geologer fastställt. På 12 | Natur-Ak tuellt nr 169 2012 stenåldern fanns det människor i trakten. Bland annat har en 5 500 år gammal stenyxa hittats. På bronsåldern byggde människor stenrösen på en höjd mellan Löved och Ekenäs. Det finns två sådana där och ytterligare ett nordost om Ekenäs. Beräkningar har visat att sjön Norra Hyn var tre meter högre då än den är idag. Boken berättar vidare om en riddare, Peder Knagh som köpte Löved i slutet av 1400-talet. Hans ättlingar bodde där fram till 1700-talet. Boken följer historien ända fram till våra dagar och det finns även fina färgfoton på växter i området. Pestskråp och fjällkvanne Gunnel har varje år blomstervandringar i Löved då hon berättar om växterna. I boken finns en blomstervandring i ord. På våren sticker pestkråpens rosa blomkolvar upp och senare på sommaren tar de stora bladen över. Förr sa man att pestskråp kunde hjälpa mot den fruktade digerdöden. På sensommaren blir även fjällkvannen hög och ståtlig i hagen. Den lär ha varit ett botemedel mot många olika sjukdomar. Vågade satsa på bra tryck Kommunen förbeställde böcker som Gunnel åker runt med till skolorna. Hon erbjuder sig att göra blomstervandringar med barnen samtidigt som kommer med boken. - Leader Närheten köpte nog 150 stycken också. De har en Leader-logga på baksidan. Vi delar ut dem till människor som har anknytning till området kring Löved och till de som är med i naturvårdsprojektet kring Norra Hyn. Även miljökontoret har några böcker som de kan använda som gåva vid olika tillfällen. Kommunen delar också ut böcker vid olika tillfällen. Det var för att de lovade köpa som vi vågade satsa på ett så bra tryck, säger Gunnel. Tack vare det så fick vi en grundplåt till tryckkostnaderna. | Forshaga naturvårdsförening | Men nu har det löst sig. Jonas Kullgren som äger Löveds herrgård fick köpa in mark och nu ska han ta hand om området. - Ja, Hasseldungen och gammelskogen och lite till har han fått köpa in. Och han har skrivit på ett naturvårdsavtal som innebär att det blir ett naturvårdsområde där nu. Det ska bli en led till som kommer att gå ända till Dyvelsten, en bred och fin led. Jonas ska ta ner den planterade skogen och göra hagmark där igen så som det var förr. Det är väldigt mycket på gång i Löved nu och det är jätteroligt tycker jag. Bergvik var emot att han skulle få köpa loss marken förut men plötsligt gick det bra som tur var. Nu har Jonas köpt marken ända ner till Norra Hyn. Det ska gallLöved en bortglömd plats När kommunen delade ut stipendier i novem- ras sly från Hasseldungen och ner till sjön. Då kommer man att kunna se sjön därifrån. ber fick stipendiaterna varsitt ex av boken. Det är verkligen jätteroligt och det kommer - Det är jätteroligt tycker jag. Det känns att skötas om på ett bra sätt också för Jonas som om Löved var en okänd fläck på komhar ett stort intresse för det här arbetet. munkartan. Det har skrivits historia kring många andra delar av Forshaga. Förr skrev Flera naturvårdande åtgärder har gjorts vid till exempel Albert Jansson mycket och nu på senare tid har Willy Håkansson gjort det. Norra Hyn. Men sedan ett par år tillbaka Uppe i Mölnbacka har det också skrivits en drivs ett Leaderprojekt där som ska göra området mer tillgängligt. I projektets regi har del historia. Men Löved hade glömts bort Gunnel gjort nya blomsterskyltar som ägarfast det finns så otroligt mycket där. Därför na på Löveds herrgård ska hjälpa henne att var det roligt att få göra en bok om den här sätta upp i vår. platsen, säger Gunnel. - Vi ska byta ut de gamla skyltarna utmed pilgrimsleden där nere mot de nya. Naturvårdsområde Det fanns en stor oro över vad som skulle hända med skogen vid Löved. Om skogsägaren Bergvik skulle få för sig att ta ner den, vad skulle i så fall hända med området. Text och bild: Cicci Wik [email protected] Peter Wallgren är konstnär, han har skapat teckningar och fotograferat till boken. Peter är även den som trycker den här tidningen. Han arbetar till vardags på Forshaga kommun. Se nästa sida, sidan 14, läs om Gunnels blomstervandringar! Natur- Ak tuellt nr 169 2012 | 13 | Forshaga naturvårdsförening | Välkommen till Årsmöte onsdag 28 mars kl. 18.00 i Skidstugan i Deje. Risbergs Gårdsbutik kl. 19.00 Provsmakning... gratis för medlemmar! Läs mer på sidan 16 Naturskyddsföreningen Forshaga Blomstervandring vid Löved Naturnatten vid Norra Hyn-Apertin Söndagen den 17 juni Torsdagen den 7 juni Den 17 juni är det de vilda blommornas dag och då kommer Gunnel att hålla i en blomstervandring vid Löved med start klockan 10. Gör en anteckning redan nu i almanackan så du inte glömmer! Vi hoppas få uppleva en vacker skymning över Norra Hyn och Apertin. Vi bjuder på fika och ett Naturquiz! Stövlar eller kängor och någon heltäckande klädsel kan vara att rekommendera, då vi kommer vara på både strandäng och parkmark. Gunnel Johansson kommer även att två vandringar till. En vår- och en höstvandring. Datum, tid och plats kommer att meddelas i ForshagaDejebladet så håll utkik efter annonsen! Samling 19.00 vid Apertins parkering. 14 | Natur-Ak tuellt nr 169 2012 Aktiviteten genomförs tillsammans med kretsarna i Kil och Karlstad. Kontaktpersoner: Lars-Ola Westerlund, tel. 073-656 64 69 och Leif Lövström, 070-534 81 36. Norra Hyn. Foto Cicci Wik | Forshaga naturvårdsförening | 21 sjöar och vattendrag innanför kommungränsen Varför inte göra många utflykter under kommande sommar? Besök sjöar och tjärnar i kommunen från norr till söder? 1. Södra Hyn 2. Sörtjärn & Abborrtjärn 3. Blysjön 4. Bergstjärn 5. Tjunken 6. Syrsjön 7. Smårissjön 8. Karsjön 9. Vartorpstjärn 10. Lusten 11. Skivtjärn 12. Arnästjärn 13. Visten 14. Västra Örten 15. Emsen 16. Lillsjön 17. Fisktjärn 18. Åstjärn 19. Långtjärn 20. Ulvbergstjärn 21. Nottjärn 22. Häståstjärn 23. Norra Hyn Natur- Ak tuellt nr 169 2012 | 15 | Forshaga naturvårdsförening | Välkommen till Årsmöte 2012 När? Var? Onsdag den28 mars klockan 18.00 i Skidstugan i Deje På programmet: Årsmötesförhandlingar kl. 18.00 Risbergs Gårdsbutik Klockan 19.00 - berättar om sin verksamhetsidé och sin djurhållning och om nötkött. Vi får provsmaka en tallrik med olika tillagningar av nötkött. Pris: Gratis för medlemmar i Naturskyddsföreningen, 50:- för övriga. Anmäl dig senast 23 mars i Blomsteraffärn i Deje, via e-post till: Lena Piscator [email protected] eller på telefon till: Sylvana Löwed 073-572 89 45. Glöm inte uppge om du är medlem i Naturskyddsföreningen eller inte när du anmäler dig så att vi kan bocka av dig när du kommer. Varmt välkomna önskar Styrelsen i Forshaga Naturvårdsförening 16 | Natur-Ak tuellt nr 169 2012 Naturskyddsföreningen Forshaga | Forshaga naturvårdsförening | Dagordning årsmötet 1. Val av ordförande och sekreterare för mötet 2. Val av två justerare att jämte ordföranden justera dagens protokoll 3. Val av referent 4. Frågan om årsmötet blivit behörigen utlyst 5. Styrelsens verksamhetsberättelse 6. Styrelsens kassaberättelse 8. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen aktuellt år 9. Beslut om antal styrelsemedlemmar (sju ordinarie + två suppleanter) 10. Val av ordförande för 1 år 11. Val av två suppleanter för ett år 12. Val av två revisorer och en suppleant för ett år 13. Val av valberedning för ett år, två (tre) ledamöter 14. Val av ombud till riksstämman i Falkenberg 16-17 juni 15. Eventuella övriga val samt eventuella motioner 16. Styrelsens förslag till verksamhet 17. Övriga frågor 18. Avslutning Övriga handlingar såsom årsberättelse och bokslut kommer att finnas tillgängliga för utskrift från hemsidan, www.forshaga.naturskyddsforeningen.se, innan årsmötet. De kommer även att finnas tillgängliga på årsmötet den 28 mars. Natur- Ak tuellt nr 169 2012 | 17 | Forshaga naturvårdsförening | WANTED Fler aktiva medlemmar! Forshaga Naturvårdsförening, har inte haft någon ordförande under det senaste året. I stället har vi övriga i styrelsen delat på ordförandens uppgifter. Våra styrelsemöten är trevliga och mysiga och när vädret tillåter har vi dem för det mesta utomhus. Vi brukar till exempel ha möte vid fågeltornet på Forshagasidan av Norra Hyn till exempel. Där kan man få härliga naturupplevelser samtidigt som föreningens aktiviteter diskuteras. Vi skulle bli glada om du också vill bli aktiv! Alla behövs! Även du! Varmt välkommen! Hör av dig till oss i styrelsen! Cicci Wik, ledamot och redaktör för NaturAktuellt Besök oss på hemsidan: www.naturskyddsforeningen.se/forshaga Skicka gärna in bilder eller andra bidrag till både tidningen och/eller till hemsidan! Skicka till: [email protected] 18 | Natur-Ak tuellt nr 169 2012 | Forshaga naturvårdsförening | Forshaga Naturvårdsförenings Styrelse FÖR Verksamhetsår 2011 Ordförande: VAKANT Styrelsen letar vidare efter ytterligare en styrelseledamot under året. Sekreterare postmottagre och firmatecknare; Thomas Andersson, Gärdesgatan 17, 667 31 Forshaga 054-873533, [email protected] Revisorer; Kassör och Firmatecknare; Lena Piscator, Prästgårdsvägen 7, 669 30 Deje, 0733-248757, [email protected] Per-Ove Fall, Älvgatan 8, 667 30 Forshaga, 054-873720 [email protected] Ledamot & Redaktör för Naturaktuellt; Cicci Wik, Lingonstigen 5, 667 31 Forshaga, 054-870754, 0707-75 54 69 [email protected] Revisorsuppleant; Cecilia Kruse, Lisasandsgatan 5, 667 30 Forshaga, 054-874341, [email protected] Bengt Ge Jonsson, Norra Parkgatan 49, 667 32 Forshaga, 054- 872266, [email protected] Ledamot Sammankallande; Göran Fallbråten, Nybacksgatan 8, 667 33 Forshaga, 054-870213, [email protected] Ledamot och Kontaktperson; Sylvana Löwed, Laxgatan 41, 667 34 Forshaga, 054-870445, [email protected] Ledamot; Annebeth Mangsbo, Prästgårdsvägen 11, 669 30 Deje, 0552-10415, [email protected] Suppleanter; Synnöve Kilhage, Visterud 10, 667 31 Forshaga, 054- 871624, Cecilia Pärn, Norra Parkgatan 36, 667 32 Forshaga, 054-872305, [email protected] Tidningen NATURaktuellt Hemsida: www.forshaga.naturskyddsforeningen.se Redaktör/Ansvarig utgivare: Cicci Wik Cvea Kommunikation www.cvea.net Lingonstigen 5 667 31 Forshaga Telefon 054-87 07 54 Mobil: 0707-75 54 69 E-post: [email protected] Tryckt hos Forshaga Kommun Utkommer cirka fyra gånger per år Når minst 200 hushåll i Forshaga kommun samt flera offentliga lokaler som skolor och bibliotek. Omslagsbild: Myggbild, illustration: Cicci Wik Natur- Ak tuellt nr 169 2012 | 19 | Forshaga naturvårdsförening | Är du medlem? - Om inte, bli en av oss nu! Kontakta någon av oss i styrelsen så hjälper vi dig! Du hittar oss på näst sista sidan i den här tidningen! Har Du idéer om aktiviteter, hör av DIG? Vi vill vara DIN förening och vill veta mer om just DINA idéer! DU är varmt välkommen att höra av dig till oss! Tillsammans blir vi starka! Kontaktuppgifter till oss hittar du på näst sista sidan! Välkommen! Är du medlem sedan länge, har du kanske minnen, foton med mera som du vill dela med dig av från de 40 år föreningen funnits i Forshaga, hör av dig! www.naturskyddsforeningen.se/forshaga 20 | Natur-Ak tuellt nr 169 2012
© Copyright 2024