1. No category

SSI-rapport 88-11
Statens
strålskyddsinstitut
Post idress
Gatuadress
Te?efon
Box 60204
10401 STOCKHOLM
Karolinska sjukhuset
Solna
08-729 71 00
Josef Kulich
Hans More
G A Swedjemark
Radon och radium i hushållsvatten
ISSN 0282-4434
Pris 60 kronor
'Titefölad
Dokumentets nummer:
88-11
s t a t e n s
strålskyddsinstitut
ISSN: 0282-4434
Datum-
1988-12-12
Författare:
Josef Kulich, Hans Möre och Gun Astri Swedjemark
Avdelning:
Miljölaboratoriet
Dokumentets t i t e l :
Radon och radium i hushållsvatten
Sammanfattning:
Mätning av 375 vattenprover från allmänna vattenverk och
499 prover från slumpmässigt va Ida privata brunnar i Sverige
har genomförts. Alla prover analyserades med avseende på
radon-222 och radium-226. På grundval av dessa bestämningar tillsammans med tidigare resultat från stora allmänna vattenverk har de viktade medelvärdena beräknats för
halterna för allt konsumtionsvatten i Sverige samt de stråldoser dessa ger upphov till.
Nyckelord:
Naturlig strålning
Radon
Radium
Vatten
Analysmetoder
Antal sidor: 74
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
sid
SAMMANFATTNING
1
ABSTRACT
1
INLEDNING
2
TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR
Sverige
3
3
Andra länder
GEOLOGI OCH GRUNDVATTENBILDNING
5
5
METODIK
Urval
Provtagning
Analysmetod för Rn-222
Analysmetod för Ra-226
RESULTAT
Radon-222
Radium-226
9
9
11
12
13
14
14
17
MEDELVÄRDET FÖR DEN SVENSKA BEFOLKNINGEN
Radon-222
Pf.dium-226
20
20
22
STT i )>OSER
' j<lon från vatten till radon i luften
'alt intag av radon via vatten
vé nglivade radionuklider
i imförelser mellan stråldosor
22
22
24
25
25
:<! .'/MMENDATIONER OCH GRÄNSVÄRDEN
Internationella rekommendationer
Nordiska rekommendationer
Rekommendationer i Sverige
Andra länder
27
27
27
27
28
TETODER ATT SÄNKA HALTEN
Radon
Radium
28
28
29
.ONTROLL AV RADIONUKLIDER I VATTEN
29
REFERENSER
30
BILAGOR
1
Provtagningsprotokoll
2 Rn-222 och Ra-226 i vatten från grupp 2, mindre
vattenverk
3 Rn-222 och Ra-226 i vatten från grupp 3, enskilda
brunnar
4 Översiktskartor för radon och radium i vatten
5 Ord- och begreppsförklaringar
6 Åtgärder vid höga radonhalter i vatten
7 Olika typer av radioaktiv berggrund i Sverige
RADON OCH RADIUM I SVENSKT KONSUHTIONSVATTEN
Josef Kulich, Hans Möre och Gun Astri Swedjemark
SAMMANFATTNING
Radon-222 och radium-226 i vatten har undersökts i prover
från 375 allmänna vattenverk och 499 enskilda djupborrade
brunnar. Från vattenverken togs prover från renvattenledningen, dvs den ledning som går tii.1 konsumenterna. Endast
ett av de allmänna vattenverken hade en radonhalt på över
1000 Bq/1. Radiumhalterna var mycket låga med ett högsta
värde på 300 mBq/1 vatten.
Bland de 499 undersökta brunnarna hade 18 (3,6 %) en radonhalt över 1000 Bq/1 vatten. Det högsta värdet var 8860
Bq/1. Även radiumhalterna var högre än i de allmänna vattenverken. Halter över 200 mBq/1 vatten fanns i 27 brunnar
(5,4 %) av de 499 undersökta. Den högsta radiumhalten var
2460 mBq/1 vatten. Det förekommer stora variationer mellan
prover från olika brunnar i samma kommun. Detta beror på
olika geologiska förutsättningar.
Medelvärdet för allt hushållsvatten viktat för antal personer som använder olika typer av grundvattentäkter var 68
Bq radon-222 och 18 mBq radium-226 per liter vatten. Det
viktade medelvärdet för hela den svenska befolkningen beräknas till 38 Bq radon-222 och 11 mBq radium-226 per liter
vatten.
Radonet kan beräknas ge en genomsnittlig effektiv dosekvivalent på 0,2 mSv/år från inhalation och 0,03 mSv/år från
intag av vatten till den svenska befolkningen. Bidraget
till den effektiva dosekvivalenten från radium-226 uppskattas till 0,03 mSv/år.
Vid användning av radonhaltigt vatten i bostaden ökar koncentrationen av radon i inomhusluften med ökad risk för
lungcancer som följd. Stråldosen till mag-tarm-kanalen vid
konsumtion av radonhaltigt vatten är försumbar för halter
som är lägre än 1000 Bq/liter vatten.
Halten av radon i vatten är indirekt reglerad genom gränsvärdet för radondotterhalten i luft. Socialstyrelsen har
givit rekommendationer för radon i vatten baserat på denna
princip.
ABSTRACT
375 public water plants and 499 private deep-bored wells in
Sweden have been investigated with regard to radon-r222 and
radium-226. From the public water plants the samples were
taken from the pure water tube, the tube .-nnected with the
consumers.
600 ex
Only one public water plant had a concentration cf rrdon
exceeding 3000 Bq/1. The concentrations of radium-215 were
very low with a highest value of 300 mBq/1 watar.
A»cng the 49V investigated private wells 18 (3.6 %) had a
concentration of radon exceeding 1000 Bq/1. The hiqhest
value was 3350 Bq/1. Also the concentrations of radium-226
were higher than in the public water plants. Concentrations
above 200 tnBq/1 water were found in 27 wells (5.4 v) of the
499 investigated. The highest concentration of radium-226
was 2460 mBq/1 water. Large variations between sarmles from
different wells i'i the same municipality were founc . This
depends on different geological conditions.
The weighted a"erago for the public was calculated to be 38
Bq radon-222 per liter watei on the basis of the f a u l t s of
this investigation. This includes all kinds of wate: supplies r 3iso those using surface water. The corresponding
average for radium-226 was J.1 mBq/1. The radon can be
calculated to give an average effective dose equivalent of
0.2 mSv/a froir. inhalation and 0.03 tnSv/a from ingestion to
the Swedish population. The contribution of the effective
dose equivalent from radium-226 is estimated to be 0.03
mSv/a.
The concentration of radon in water is indirectly regulated
by the limit for radon daughter concentration in air. The
Swedish National Board of Health and Welfare has given recommendations for rade n in water based on this principle.
INLEDNING
Föreliggande undersökning av konsumtionsvatten har flera
syften:
- att förbättra underläge c för uppskattning av medelvärdet
och fördelningen av naturligt förekommande radioaktiva
ämnen i befolkningens omgivning.
- att få en överblick över omfattningen av olämpligt höga
halter av radon och radium i konsumtionsvatten.
- att dokumentera "dagens" halter i konsumtionsvatten för
att i framtiden kunna bedöma förändringar t ex på grund
av försurning och klimatförändringar,
I Sverige gjordes de första mätningarna av radon i vatten
vid sekelskiftet. Man var speci3llt intresserad av hälsobrunnar eftersom strålningen ansågs vara hälsosam, allteftersom kunskaperna om strålningens effekter ökade,
omvärderades attityden och numera anses strålning vara
skadlig.
Det är framför allt det radon som avgåt från vattnet till
luften soir. utgör en hälsorisk tillsammans med radon från
andra radon'callor. Stora mänqder v3tten används i bostaden
t ex vid matlagning, diskning, tvätt, bad och toalett. Fig
1 visar hur lösligheten för radon i vattnet beror på temperaturen. Radongasen i vatten avgår lätt till luften vid
harLering av vattnet och blandar sig med radonet från andra
radonkällor.
0.6J
0.4'
n.3.
0-2
O.f
10
20 30
40
50
60 70
80
90 100 t 'C
Figur 1. Löslighetskoefficient för
radon i vatten vid normalt lufttryck
(1000 mbar).
TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR
Sverige
Bland de väl dokumenterade undersökningarna från sekelskiftet i Sverige finns Sjögren och Sahlboms undersökning
från 1907 (SjO7) och Svenonius från 1924 (Sv24). Alla dessa
undersökningar liksom de som gjordes på 1950 och 1960-talen
i Sverige var lokalt inriktade och det var främst de högsta
radonhalterna som ansågs vara intressanta.
från de undersökningar som har utförts i Sverige
har summerats i tabell 1. Endast en undersökning av dricksvatten baserat på grundvatten i Sverige har tidigare utförts där förutom radon även radium orh radonets dotterprodukter ingått (Sn73). Dricksvattentäkter i Mellansverige
undersöktes år 1963 (DÖ64). Radonhalten i dricksvatten och
mjölk från gårdar i sydöstra Sverige undersöktes 1967 och
Tabell 1. Radon och radiumhalter i dricksvatten i Sverige
222
226
Område
Antal
prover
Typ av
vattentäkt
Sverige (ej repc urval)
Mellansverige
160
194
200
460
34
kallkällor
öppna källor
brunnar
brunnar
allm W
Sydöstra Sverige
« _
Göteborgs och Bohus län
Sverige
118
66
375
42
djur/o brunnar
grävda brunnar
brunnar
grundvattenstationer
<200 3 -
Jämtlands län
Örebro lan
År jänc,
Karlskrona
215
brunnar
brunnar
brunnar
allra W
enskilda brunnar
<200
<200
2
200
II
n
_
i*
•I
__
122
An
Dq/1
30
5
4
85;
<4
Ra
Bq/.l
-
.18 0
465
2200
4070
.1200
-
<12 -
2600
370
8000
1500
0.005-0.093
0.0005-1.90
no -
SjO7
SaJS
Sv24
DÖ64
uo -
23 00
- 3400
- 28000
330
37 0
Ref
Sn73
GÖ80
Aa81
Lä e<i
SOU«3
—
—
—
SÖU'8 :<
KaB4
Ka 8 4
1973 (Li67, Sn?3). Flera län och kommuner har undersökt
radonhalten i hushållsvatten.
Utom dcicksvatrentäkter genomfördes flera undersökningar av
grundvatten i bcrrhål, 9ruvvatten och lokala anomalier
{t ex Ak38b, Arol, At63).
Sveriges geologiska undersökning (SGU) i Uppsala sammanställer hydrologiska kartor över Sverige vari vattentäkter
ingår. Kartorna sammanställs länsvis, där också radonmätningar ingår i en bilaga. I 10 län är kartorna klara och 4
länskartor är i bearbetningsstadium med sammanlagt 1000
vattananalyser (Per Enkvist personlig kontakt 1988).
År 1980 undersökte SGU halterna av U, Ra-226 och Rn-222
i grundvattennätets referensbrunnar. Dessa 42 stationer
utgörs inte av dricksvattentäkter (Aa81).
Andra länder
Resultaten från några av de undersökningar som har utförts
i andra länder har summerats i tabell 2. Flera undersökningar har utförts i USA (Ge78, Pa79, He80). En "tudie av
två tusen vattenprover från allmänna och privata vattentäkter har gjorts i Maine (He80). Uppgifter om geologi,
hydrogeologi och vattnets sammansättning togs in för en del
av proverna. I granitområden hittades radonhalter på mellan
185 och 3700 Bq/1 och i ett område med metamorfitiska
bergarter med pegmatit mellan 185 och 1100 Bq/1 vatten.
I Canada undersökte Mc Gregor och Gourgon radonöverföringen
från kranvatten i bostaden till luften inomhus. Emanationsfaktorn visade sig vara mellan 37 och 70 % i badrummet beroende på vattnets användningssätt (MG79). Vid tvättning,
diskning och rengöring övergår 90 % av radon till luften
från vattnet (Ge78, Na87).
I Finland har man analyserat nära 3000 vattenprover med
avseende på radonhalt. Det högsta värdet var 62 000 Bq/1.
De högsta radonhalterna har uppmätts i södra Finland
(Ka73). Höga halter av radium och uran har också hittats i
några områden.
I Norge har prover från 58 brunna, analyserats med avseende
på radon (St86). Några av dem försåg hela kommuner med
vatten, och några av dem endast ett eller två hushåll. De
flesta av de större vattenverken hade låga radonhalter.
Endast tio brunnar med 30 användare hade radonhalter med
mer än 1500 Bq/1. Den högsta halten var 7000 Bq/1.
GEOLOGI OCH GRUNDVATTENBILDNING
Överallt i marken finns uran och radium. Halten varierar
mellan olika platser. När radium sönderfaller bildas den
radioaktiva ädelgasen radon. Radon avgår från jorden till
porer som är fyllda med grundvatten. Porositeten varierar
Tabell 2. Radon och radiumhalter i dricksvatten i några länder
Område
Antal
prover
Typ av
vattenkälla
Maine, USA
2000
allmänna +
enskilda vattentäkter
Norge
Finland
Västtyskland
Danmark
58
brunnar
222
Rn
Bq/1
226
Ra
Bq/1
Ref
185 -
3700
-
He80
<100 -
7000
-
St86
690
grävda brunnar
<4 -
1600
<0.004-0 .3
As80
570
borrade brunnar
<4 - 44000
<0.004-7 .5
AS80
300
brunnar
<1 -
300
<0.002-0 .09
G179
vactenverk
<1 -
1100
<0.01 -0 .55
SIS87
29
men är normalt i morän ca 30 % och i sand och grus 40 %.
Radongasen kan tränga ut från bergartens inre endast om
radiumatomen som producerar radongasen är tillräckligt nära
mineralkornets yta. Vid mineraler med normal densitet är
detta avstånd 0,02 - 0,07 //m. Om avståndet är större bromsas radonatomen innan den når korngränsen och omvandlas
såsmåningom till sin dotterprodukt polonium-218. Eftersom
denna dotter är en metalljon stannar den kvar inom kornet.
Diffusionslängden för radon i vatten är liten eftersom det
mesta av radonet har sönderfallit efter några dygn. Halveringstiden är 3.8 dygn. Efter en transportlängd av 5 cm i
vatten har 90 % av det radon som avgått från en radonkälla
sönderfallit. Normalt stannar radonet kvar i den vattenfyllda poren i jorden eller sprickan i berget. Endast om
grundvattnet är i rörelse kan radonet transporteras vidare.
Transportlängden för grundvatten i morän rör sig om några
hundradels mm till 10 mm per dygn, i sand en tiondels mm
till en meter per dygn, i grus någon cm till några meter
per dygn. I större sprickor i berg kan strömningsh?stigheten vara så stor som några meter till 50 meter per dygn.
Beräkningar av den maximala radonhalt som radonemanationen
från mineralkornen till vattnet i porerna kan ge i en
jordart har visat sig överensstämma väl med uppmätta radonhalter i grundvattnet i jorden (Åk88a) Det vill säga att
radonhalten beror på radiumhalten i jordlagret och av hur
stor andel av alla bildade radonatomer som avgår till
vattnet i jordlagrets porer.
Halten följer följande formel:
r
v
_
A
•e ' P
p
C
radonhalten i grundvattnet, Bq/m3
A
koncentrationen av radium-226, Bq/kg
e
emanationen, andel av alla bildade radonatomer som
avgår till poren, *>
p
jordartens torrdensitet, kg/m3
p
porositeten, kvoten porvolym/total volym
Koncentrationen av radium-226 (A) i svenska jordar är
vanligen 10-60 Bq/kg. Emanationen (e) är 10-40 %, i lera
upp till 60 %. Vanliga värden är 20-30 %. Torrdensiteten
(p) är 1600-1900 kg/m3. Porositeten (p) är 25-40 %, i lera
upp till 70 %.
Detta ger radonhalter inom variationsområdet 20-150 Bq/1.
Att radonhalten i vatten från grävda brunnar vanligen är
betydligt lägre beror på att vattnet har stått i brunnen så
8
länge att radonet hunnit sönderfalla och att regnvatten kan
ha tillförts genom direkt tillrinning.
Normala radonhalter i vatten från grävda brunnar är 10-50
Bq/1, högre där radiumhalten i jorden är hög t ex i områden
med uranrik granit som i Bohuslän.
Vatten som infiltrerats genom gruslager t ex genom rullstensåsar har vanligen halter inom samma intervall 10-50
Bq/1.
Vatten som tas från i berg borrade brunnar eller från kallkällor vars vatten rinner fram från sprickor i berget har
vanligen betydligt högre radonhalter än vatten från grävda
brunnar.
Detta kan bero på följande: Uran är relativt lättlösligt
och lakas därför ut från graniten. Uranet sönderfaller till
dotterprodukter som inte är så lättlösliga och därför fälls
ut på sprickans yta. Ett av uranets dotterprodukter är
radium-226 som sönderfaller till radon-222. Denna radongas
avgår sedan direkt till vattnet i sprickan. Läkning av uran
och radium har redovisats utförligt i (Åk88a).
Mer än 1000 Bq radon/l förekommer ofta i områden där berggrunden består av uranrika graniter (bilaga 7 ) . Höga radonhalter i grundvattnet kan också förekomma i samband med
pegmatiter, icvarts-och fältspatsrika gnejser och vulkaniter. Låga radonhalter i grundvattnet finner man i områden
med låga uranhalter, t ex dioiit, gabbro och basiska vulkaniter, samt kalksten, sandsten och vanligt skiffer.
Radonhaltigt vatten kan man också finna på platser som
ursprungligen hade mycket låga radiumhalter i jorden. Ett
exempel är torvmossar där det kan finnas höga radiumhalter
som kan ge upphov till radonrikt vatten. Det beror på att
organisk substans i torven fungerar som absorbator för
radiumjoner. Radium fastnar därför på torvytan.
Vissa alunskiffrar innehåller höga uranhalter. Trots detta
inr.ehåller grundvattnet i dessa områden oftast inga förhöjda halter av radon. Det beror på att skiffern är ett
ganska tätt material och vattnet kan därför inte komma i
kontakt med den radongas som utvecklats i skiffern. Den
instängda radongasen sönderfaller inuti bergrunden och
dotterprodukterna stannar där. Om skiffern vittrar eller
förbränns kan däremot radongasen från skiffern komma i
kontakt med och lösas i grundvattnet.
Även med relativt låg uranhalt i berggrunden kan radonhalten i vattnet bli hög. Det beror på att grundvattnet kan
flytta lösta ämnen flera kilometer i vissa fall. Hög uranhalt i berggrunden behöver inte betyda hög radonhalt i
grundvattnet. Ett exempel på detta är alunskifferområden.
Radius förekommer endast i mycket begränsade mängder i
grundvatten pga att urlakningen normalt är relativt liten
vid det pH-värde och den kemiska sammansättning som finns i
grundvatten.
Toriumsalter är inte heller lättlösliga i vatten. Sönderfallsprodukten toron (Rn-220) har en kort halveringstid,
endast 55 sekunder, och hinner därför falla sönder under de
långa transporttiderna för grundvatten. Torongas i konsumtionsvattnet kan därför inte bidra till eventuell toronhalt
i bostäder.
Radonhalten i vattnet beror huvudsakligen på de fysikaliska
faktorerna i marken. Koncentrationen av radium i grundvattnet däremot beror mer på kemiska faktorer i vattnet och
i berggrunden. Det går därför inte att beräkna halten av
radon i grundvattnet från halten av radium i grundvattnet
trots att radonet är en dotterprodukt av radium.
Faktorer som påverkar radonhalten i grundvattnet är således
följande:
- Radiumhalten i marken och berggrunden.
- Kontaktytan mellan de båda faserna. Vatten fyller hålrummen mellan kornen i jordarter eller sprickorna i
berget. Ju större yta på den fasta fasen (t ex berget),
desto mer radon kommer in i vattenfas.
- Radon-emanationen och porvolymen har således betydelse.
De största tillgångarna på grundvatten för hushållsbruk
finner vi i Sverige i de grusåsar och andra avlagringar av
sand och grus som bildades under istiden. Dessa formationer
har stor magasineringskapacitet för vattenförsörjning i tät
bebyggelse. Sådana avlagringar finns spridda över hela
landet, bilaga 7. Den vanligaste jordtypen är dock morän
vilken vanligen är tät och svårgenomtränglig och ger lite
vatten och därför inte kan utnyttjas för vattentäkter som
skall försörja flera hushåll. Vatten från borrhål som
borrats genom sprickor i berggrunden eller ner i grundvattenförande berglager har därför fått allt större betydelse för vattenförsörjningen. Detta särskilt som kravet
på rent vatten ökat med ökade föroreningar och försurning
av ytvattnet.
För den stora konsumtionen av vatten i städerna räcker den
naturliga tillgången av grundvatten inte till och måste
förstärkas genom konstgjord infiltration av ytvatten. Vid
infiltrationen ändras ytvattnets karaktär. Bakteriehalten
minskar, temperaturen jämnas ut, salthalten ökar och de
organiska ämnena bryts ned.
METODIK
Urval
86 % av de svenska hushållen var anslutna till allmänna
vattenverk. Resterande 14 % använde vatten från enskilda
10
brunnar, grävda eller djupborrade. Tabell 3 visar antalet
vattenvtrk och enskilda brunnar samt antalet vattenkonsunenter fördelade på yt- och grundv -ten och på stora och
mindre vattenverk.
Tabell 3. Antal vattenverk och privata brunnar samt
antal vattenkonsumenter i Sverige enligt Svenska
vatten- och avloppsföreningens statistik för år
1985 (VAV85).
ANTAL VATTENVERK OCH PRIVATA BRUNNAR
Allmänna vattenverk 1918
Ytvatten
Privata
brunnar
Grundvatten
1668
250
150 000
Mindre VV
1497
Stora VV
171
Antal undersökta
vattenverk
!
171
204
ANTAL VATTENKONSUMENTER
Allmanna vattenverk
499
8 359 000
1 209 000
Ytvatten
Grundvatten
3 388 000
3 821 000
Stora VV
2 390 000
Mindre VV
998 000
Privata
brunnar
1 150 000
I konsumtionsvatten från ytvattenverk är halterna av naturligt förekommande radioaktiva ämnen mycket låg, bland annat
på grund av den korta kontakttiden mellan vatten och berggrund innan vattnet kommer till recipienten. Radonhalten är
mindre än 4 Bq/1 vatten. Radonhalten i grävda brunnar är i
genomsnitt lägre än i djupborrade. Undersökningen har
därför inriktats mot att ta prover endast från grundvattenverk och från djupborrade brunnar. De delades in enligt
följande:
11
Grupp 1 innehåller allmänna vattenverk som producerar
mer an 0,2 miljoner m J /år. Denna grupp omfattade 171
vattenverk med 55 % av alla vattenkonsumenter. Två
prover från alla vattenverken i gruppen samlades in
under åren 1977-79.
Grupp 2 består av allmänna vattenverk som producerade
mindre än 0,2 miljoner m3 per år. Denna grupp omfattade
1497 vattenverk. 204 vattenverk valdes ut slumpvis och
insamling av ett prov per vattenverk genomfördes under
perioden 1981-83.
Grugp 3 omfattar enskilda djupborrade brunnar som
användes av över en miljon personer. För urvalet av
brunnar användes Brunnsarkivets förteckning vid SGU i
Uppsala (SG85). I deras databas som omfattar ca 77 000
brunnar finns den mest kompletta samlingen av enskilda
brunnar i Sverige. Vid undersökningens början hade
brunnar från Malmöhus och Kristianstads län ännu inte
förts in i databasen, varför dessa brunnar togs fram
manuellt. Denna provinsamling utfördes mellan 1984 och
1985 med ett prov per brunn.
Från databasen togs ett slumpmässigt urval av 500 brunnar samt 100 brunnar i reserv att användas vid bortfall
av det ursprungliga urvalet. Fastigheter som var tillfälligt obebodda, som hade ändrats till fritidshus eller
som anslutits till kommunalt vattennät ersattes med en
reservbrunn.
Det fanns också andra möjligheter att ta fram uppgifter
om brunnar nämligen från Kommunförbundets dataarkiv och
från Folk- och bostadsräkningens sammanställning. Dessa
register var dock sämre lämpade för detta ändamål och
användes därför inte.
Provtagning
Av praktiska skäl togs vattenproverna av personal från
miljö- och hälsoskyddskontoren (MHK). Fördelen med denna
lösning var att de har vana vid provtagningar och har
lokalkännedom. Provtagningsanvisningar och flaskor sändes
till MHK. Vattenprov togs i fem liters plastflaskor vars
täthet kontrollerades noga.
Prover från vattenverken togs direkt i plastflaskan vid den
utgående renvattenledningen, dvs den ledning som konsumenterna är anslutna till. Provtagningsprotokollet (bilaga
1) innehöll bland annat uppgifter om provtagningsplats och
tidpunkt för provtagningen. Proverna skickades per post
till SSI i Stockholm för analys. Halten av radon-222 och
radium-226 bestämdes.
Vattenprover från enskilda brunnar togs direkt i provtagningsflaskan vid den kran som var närmast hydroforen. Före
provtagningen spolades fem till tio liter vatten ut från
12
ledningen för att inte provet skulle innehålla vatten som
stått länge i ledningen.
Tidpunkten för provtagningen valdes så att grundvattennivån
inte skulle befinna sig i något extremt läge varken högt
eller lågt. I Sverige infaller extremlägena vid olika tidpunkter i olika delar av landet. Med den kapacitet som
fanns vid SSI-laboratoriet vid denna tid kunde 10-15 prover
analyseras med avseende på radon per vecka och 8 - 1 0
prover med avseende på radium.
Halten av radon analyserades snarast efter ankomsten till
laboratoriet på grund av radongasens relativt korta halveringstid (3,8 dygn). Radiumanalyserna som tog längre tid
att utföra sparades till för arbetssituationen lämpligt
tillfälle. Det var möjligt eftersom dess halveringstid är
ca 1600 år.
Analysmetod för radon-222
Halten av radon-222 i vatten bestämdes rutinmässigt genom
gammaspektrometri. Detektorn bestod av en 4"x4" Nal kristall och ett fotomultiplikatorrör skärmad med 15 cm järn.
Fram till 1985 skedde registreringen på en Nuclear data
2400 mångkanalsanalysator, därefter på en ND66, båda med
256 kanaler. Kanalbredden var 16 keV. Vid mätningen ställdes provtagningsflaskan (fem Titer) direkt på kristallen.
Eftersom radongasen lätt avgår från vattnet kan vattenprovet inte flyttas från ett kärl till ett annat.
Två olika kalibreringsförfaranden användes, ett före september 1985 och ett annat efter detta år.
Kalibreringen före september 1985 tillgick på följande
sätt: Ett radonhaltigt vattenprov fylldes dels i den femliters provtagningsflaskan, dels i ett Marinellikärl om 1,4
liter. Båda tillslöts omsorgsfullt.
Ett kalibreringspreparat av radium-226 blandat i gips i ett
gastätt förslutet Marinellikärl mättes först. Preparatets
aktivitet var certifierat till 718,5 Bq med angivet totalt
fel + 5 %. Med totalfel menas summan av det statistiska
felet (Is) och det systematiska felet. Ett Marinellikärl
enbart fyllt med gips användes som bakgrund. Vid dessa
mätningar mättes aktiviteten vid 1,76 MeV fototopp för
vismut-214. Därefter mättes Marinellikärlet med kalibreringsvattnet och ett kärl med destillerat vatten som bakgrund. Genom jämförelse med kalibreringspreparatets nettoaktivitet erhölls aktiviteten och därur vattnets halt.
Därefter mättes provtagningsflaskan med kalibreringsvattnet
och en flaska med destillerat vatten som bakgrund. Kalibreringfaktorn beräknades och blev:
110,88 Bq
per cs"
+ 2 % (Is) samt systematiskt fel + 5 %.
13
Från oktober 1985 användes följande metod: En kalibreringslösning från Physikalish-Technische Bundesanstalt (PTB) i
Västtyskland fylldes i provtagningsflaskan. Den m&ttes
liggande på en plattform 60 mm över en HPGe detektors
översta del. Denna detektor har 18 % relativ verkningsgrad
och 1,80 keV FWHM vid 1,332 MeV. Runt detektorn finns ett
blyskydd, en kopparplåt och en tennplåt för att motverka
blyröntgen. Avståndet 60 mm ger en sämre statistisk noggrannhet än mätningar direkt på detektorn. Detta kompenseras dock av att summationskorrektionen för gammasörderfall
i kaskad blir mindre. Detta-gäller särskilt för radonhaltigt vatten, eftersom radon och dess sönderfallsprodukter har talrika kaskadsönderfall.
Kalibreringen utfördes på följande sätt:
Kalibreringslösningen mättes och en effektivitetskurva
konstruerades. Därefter mättes en likadan flaska ned radonhaltigt vatten och dess aktivitet bestämdes ur effektivitetskurvan. Flaskan med den nu kända radonhalten mättes
slutligen på Nal-kristallen. Denna användes vid rutinmätnirgar eftersom känsligheten för radon är mycket större för
Nal-detektorn än för HPGe-detektorn.
Nal-mätningarna utvärderades vid tre energiintervaller med
följande kalibreringsfaktorer:
176 - 480
keV
5,4754 Bq l~1/c s" 1 + 0,8 % (Is)
496 - 1248 keV
11,823
Bq l"1/c s"1 ± 0,9 % (Is)
1632 - 1856 keV
119,378
Bq l"1/c s"1 + 1,3 % (Is)
Det systematiska felet var + 5 % för samtliga ovan givna
kalibreringskonstanter. Kalibreringslösningen hade ett
totalfel på 2 % på 99 % konfidensnivå. Med totalfel menas
summan av det räknestatistiska felet (Is) och det systematiska felet. Lösningen mättes under 16 timmar varvid ett
räknestatistiskt fel på 0,5 - 1 % erhölls. Onoggrannheten i
effektivitetskurvan uppskattades till några procent. Summan
av alla fel i kalibreringskonstanterna uppskattades till
5 %.
Mätgränsen defineras här som tre gånger standardavvikelsen
för bakgrunden. Vid 4000 sekunders mätning och utvärdering
vid 1,76 MeV var mätgränsen 2,0 Bq/1 vatten.
Analysmetod för radium-226
Radium-226 bestämdes med en zinksulfiddetektor. Före
mätningen fälldes radium ut med hjälp av Goldins metod
(Go61).
Till en liters vattenprov tillsattes några droppar koncentrerad saltsyra och provet värmdes för att driva bort
radongasen och kolsyran. Sedan tillsattes barium- och
14
blybärare i lösningen. Hed en lösning av svavelsyra justerades pH till 1,5 - 2. Den fällning som bildas av barium
och blysulfat innehåller även radium och polonium. Eftersom
alfastrålningen från polonium skulle störa mätningen av
radium avlägsnades polonium med upprepade tvättningar av
utfällningen med koncentrerad salpetersyra. I den kvarvarande fällningen finns endast barium-, bly- och radiumsulfat. En stor del av fällningen utgörs av blysulfat som
skulle höja autoabsorptione.i vid alfamätningen. Blysulfatet
separeras med hjälp av EDTA (etylen dinitril tetraacetat).
Vid ett starkt alkaliskt pH-värde (ammoniak) löses alla tre
sulfaterna, men efter tillsats av koncentrerad ättikssyra
fälls endast barium(radium)sulfat ut. Blyet stannar i
lösningen och hälls bort efter centrifugeringen. Det kvarvarande barium- och radiumsulfatet överförs till en rostfri
planschett, och provet är klart för mätning av alfaaktiviteten under en ZnS(Ag) detektor.
Vid kalibreringen användes en certifierad radium-226
standardlösning med ett totalfel av + 5 %. Metodens totalfel vid radiumhalter omkring 5 mBq/1 beräknades till
+ 15 %. Vid halter omkring 30 mBq/1 beräknades totalfelet
till ± 10 %.
Mätgränsen för hela metoden beräknades vara 3,7 mBq/1
vatten.
RESULTAT
Halterna av radium i vatten är som regel mellan en hundradel och en tusendel av halterna av radon. Därför används
enheten mBq/1 (millibecquerel per liter) för radiumhalten
och enheten Bq/1 för radon.
Resultaten för grupp 1, de stora vattenverken, har publicerats tidigare (Ku82) och ingår endast i övergripande tabeller och figurer i föreliggande rapport. Resultaten från
grupp 2, de små vattenverken, redovisas i bilaga 2 och från
grupp 3, de enskilda brunnarna, i bilaga 3.
Radon- och radiumhalterna för varje undersökt vattenverk
och brunn har prickats in på kartor för respektive grupp i
bilaga 4. Den lägsta klassen för indelningen av radonhalter
på översiktskartorna, mindre eller lika med 100 Bq/1, har
använts pga att Socialstyrelsen rekommenderar (se avsnittet
om rekommendationer och betämmelser) att åtgärder att
minska halten bör övervägas vid nivåer över 100 Bq/m 3 .
Radon-222
När storleken på vattentäkten minskar ökar andelen prover
med höga radonhalter. Det framgår av fördelningen av vattentäkterna på respektive grupp i fig 2 och av den kumulativa fördelningen i fig 3. Observera de olika skalorna i
fig 2. De flesta höga halter finns i grupp 3, ens'-ilda
brunnar.
15
80
70
u
STORA VATTENVERK ( 171)
60
Medelvärde: 16,7 Bq/1
Median
11,8 Bq/1
o 50
u
a
40
2 30
c
< 20
10
0
.o
40
20
60
80
100
120
140
180
160
SMA VATTENVERK(204)
140
120
Medelvärde: 22,8 Bq/1
Median
19,5 Bq/1
i 00
i-H
(0
c
80
60
40
20
0
200
400
600
800
1000
180
160
PRIVATA BRUNNAR (499)
140
Medelvärde: 212,5 Bq/1
Median
84,0 Bq/1
o
>-l
Q*
<-*
100
80
t 60
40
20
O
200
400
600
600
1000 1200 1400 1600 1900 2000 2?00 2400 8800 9000
RADON, Bq/1
Figur 2. Fördelning av prover som funktion av
radon-222 i vatten.
16
Det framgår av fig 2 att frekvensförcelninc»n är approximativt lcg-norraal, dvs de flesta vattenverken och brunnarna
har låga halter. I tabell 4 har resultaten sjnunerats och i
tabell 5 har tördf-lr-ingen på klasser redovisas.
too
•A. Stora vattenverk
o Sma vattenverk
•APrivata brunnar
200
400
600
800
1200 Bq/1
1000
RADON-222
Fig 3. Kumulativ fördelning av vattenverk som funktion
av radon-222 i vatten.
Tabell 4. Halten av radon-222 i svenska vattenverk och
brunnar, där grundvatten används.
Radonhalt Bq/I vatten
GruPP
nr
Antal
takter
Ar i tm.
med?1 v.
Aritm.
Percent i ler
95X
Högsta - ' agsta
srd.
varde
Median
991
Geom.
90X
medel v.
1
171
17
,0
150 -
2
12
100
54
43
11.0
2
204
23
93
1009 -
2
19,5
406
120
67
19.0
3
m
»i
494
SfliS -
2
84
UfiO
8'ili
«i
8) 1
17
Tabell 5. Fördelning av prover efter radonhalten i hushållsvatten.
222^
Bq/1
Grupp 1
Stora W
Antal
%
Grupp 2
Sm* W
Antal
%
Grupp 3
Enskilda brunnar
Antal
%
30
140
1
17
174
5
8,3
85,2
2,5
7
2S6
106
SI,3
21,3
3,1 101 -
<3
100
200
201 301 401 -
300
400
500
3
2
1
1,S
1,0
0,5
47
23
15
9,4
4,6
3,0
501 6U1 701 -
600
700
800
1
0,5
6
6
3
1,2
1,2
0,6
10
2
18
2,0
0,4
3,6
17,5
81,9
0,6
801 - 900
901 - 1000
>1000
Suua
1
171
100
204
0 ,5
100
499
1,4
100
I grupp 1, stora vattenverk, var den högsta radonhalten 150
Bq/1. Ett verk hade 100 Bq/1 och i övrigt låg halterna i
intervallet under 100 Bq/1. Många stora vattenverk ökar
sitt grundvattenmagasin med infiltrerat ytvatten. Det är en
orsak till att halterna är lägre för de stora vattenverken
än för små vattenverk och enskilda brunnar.
Grupp 2, små vattenverk, hade som genomsnitt högre halter
än de stora. Medelvärdet var 23 Bq/1. Den högsta halten var
1000 Bq/1. Vattenverk med mer än 100 Bq/1 fanns i Götaland
utom i Skåne, i Svealand och i norra Norrlands kusttrakter.
Grupp 3, enskilda brunnar, hade radonhalter mellan 2 och
8860 Bq/1. 18 brunnar (4 %) hade radonhalter över 1000
Bq/1, vilket är det värde över vilket radonhalten i vattnet
bör minskas enligt rekommendationer från socialstyrelsen
(SoS84). För dessa brunnar kontaktades MHK i den aktuella
kommunen och lämpliga åtgärder diskuterades. Desssa 4 %
fanns i samma områden som vattenverken i grupp 2 med mer än
100 Bq/1.
Radium-226
Trots att radon är en direkt sönderfallsprodukt av radium226 är halterna av radium i vattnet inte korrelerade till
radonhalten som nämnts i avsnittet om geologi och grundvattenbildning. Liksom för radon ökar dock andelen prover
med höga radiumhalter när storleken på vattentäkten minskar. Det framgår av fördelningen av vattentäkterna på respektive grupp i fig 4 och av den kumulativa fördelningen i
fig 5. Observera de olika skalorna i fig 4.
18
100
80
STORA VATTENVERK( 171)
u
ta
2
60
Medelvärde:
9 mBq/1
Median
4 mBq/1
« 40
20
0
10
20
I
40
30
50
120
100 -
-
SMA VATTENVERK(204
% 80 o
* 60 -
10 mBq/1
4 mBq/1
Medelvärde:
Median
H
(3
£ 40
-
20
-1
T
0
1
100
50
0
1
1
150
1
250
20D
300
140
PRIVATA BRUNNAR(499)
u
Medelvärde:
4 5 mBq/1
Median
12 mBq/1
O
1-1
(C
+J
2C
-i—x—•
loo
zon
300
400
RADIUM,
5oo
eoo
900
V. 400
2500
mBq/1
Figur 4. FCrdelning av prover som funktion av
radium-226 i vatten.
19
100
*
x Stora vattenverk
o Små
vatenverk
& Privata brunnar
50
50
100
200
300
400 mBq/1
RADIUM-226
Fig 5. Kumulativ fördelning av vattenverk som funktion
av radium-226 i vatten.
Resultatet för radium-226 har summerats i tabell 6 och i
tabell 7 har fördelningen på klasser redovisats.
I grupp 1, stora vattenverk, var radiumhalterna låga.
Medelvärdet för radiumhalten var 9 och medianen 4 mBq/1.
Det högsta värdet var 50 mBq/1.
Radiumhalterna i grupp 2, små vattenverk, var låga även i
denna grupp. Medelvärdet var 10 och medianen 4 mBq/1. Det
högsta värdet var 297 mBq/1.
Den största variationen och de högsta radiumhalterna fanns
i grupp 3, enskilda brunnar. Här varierade halten mellan 2
och 2460 mBq/1 vatten. Medelvärdet var 45 och medianen 12
mBq/1. 22 brunnar (4 %) hade halter över 200 mBq/1.
Radiumhalterna i grundvatten var låga i Skåne och Småland
enligt bilaga 4. Förhöjda radiumhalter förekom i Blekinge,
Bergslagen och Uppland.
20
Tabell 6. Halten av radium-226 i svenska vattenverk och
brunnar, dar grundvatten används.
Radium-226 halt meq/1 vatten
Grupp
nr.
Antal
takter
Ge om.
Percentiler
ArUm.
Aritm.
medel v.
sta.
Högsta • lägsta
varde
Median
99X
95*
90S
medel v.
1
171
9
8,5
50 - 2
4
35
29
19
b,5
2
204
10
31,6
297 - 2
4
146
51
29
5,3
3
499
45
132.0
2455 - 2
12
352
18C
98
13,7
Tabell 7. Fördelning av prover efter Ra-226
halten i hushållsvatten.
226
Ra
BBq/1
Grupp 1
Stora w
Antal
*
Grupp 2
Små \ni
Antal
Grupp 3
P r i v a t a brunnar
Antal
t
5
10,1 -
<5
10
20
96
39
18
56, 1
22, a
10, 6
115
38
20
56,3
18,6
9,8
122
104
99
24,5
20,8
19,9
20,1 30,1 40,1 -
30
40
50
11
5
2
6, 4
3, 0
1, 1
13
4
2
6,4
2,0
1,0
45
24
22
9,0
4,8
4,4
50,1 60,1 70,1 -
60
70
80
4
3
-
2,0
1,4
8
5
9
1,6
1,0
1,8
80,1 90,1 100,1 -
90
100
200
1
2
0,5
4
9
25
0,8
1,8
5,0
200,1 300,1 .
400,1 >
300
400
500
500
2
1,0
14
5
2
2
2,8
1.0
0,4
0,4
Sumna
171
100
204
1,0
100
499
100
MEDELVÄRDET FÖR DEN SVENSKA BEFOLKNINGEN
Mätresultaten för de tre grupperna av vattentäkter kan
bilda bas för beräkning av det aritmetriska medelvärdet för
halten av radon och radium i det vatten som används av hela
Sveriges befolkning.
Beräkningen av medelvärdet för radon-222 för de personer
som använder grundvatten framgår av tabell 8. Den genomsnittliga radonhalten beräknas till 68 Bq/1 vatten.
Tabell 8. Fördelning av antal vattenkonsuaenter efter radonhalten i hushållsvatter
222
Grupp 2
Små W
Grupp 1
Stora W
Rn
Bq/1
<3
Antal
%
497 650
2 389 610
7 400
17,19
82,55
0,26
Antal
Grupp 3
Privata brunnar
Antal*
%
%
42 831
517 258
5 888
7, 5
90, 55
1,0
17 250
589 950
243 800
21, 2
300
400
500
2 025
2 750
330
0, 36
0, 5
0,06
108 100
52 900
34 500
9, 4
4,6
3,0
600
700
800
75
0
0
0,02
-
13 800
13 800
6 900
1,2
1,2
0,6
801 - 900
901 - 1000
>1000
0
0
40
—
0,01
23 000
4 600
41 400
2,0
0,4
3,6
571 197
100 %
1 150 000
100
3,1 101 -
200
201 301 401 501 601 701 -
Summa
2 894 660
100 %
1,5
51, 3
100 %
* Andelen av vattenkonsumenter är omräknad till totalt antal vattenkonsumenter i gruppen
22
De 3,821 miljoner konsumenterna av ytvatten antas ha en
genomsnittlig radonhalt i vattnet av 2 Bq/1. Det viktade
medelvärdet för alla personer fås då till 38 Bq/1 vatten.
För radium-226 var medelvärdet 18 mBq/1 för de personer som
använde grundvatten enligt beräkningen i tabell 9. För ytvattenverken antas en medelnivå på 2 mBq/1. För alla personer i Sverige fås då ett medelvärde på 11 mBq/1 av radium226.
STRÅLDOSER
Radon ger den största stråldosen till lungorna från det
radon som inhaleras via andningsluften. Därnäst är det magtarmkanalen som efter intag av vatten kan få en stråldos av
praktisk betydelse för hälsan men endast när radonhalten i
vattnet är extremt hög. Radium och andra naturligt förekommande långlivade nuklider ger endast en stråldos av
praktisk betydelse efter intag av vattnet. En sammanställning av stråldoserna från radon och radium i dricksvatten
ges i tabell 10 och 11.
Radon från vatten till radon i luften
Följande tumregel kan användas för att beräkna radontillskottet från hushållsvatten till bostadsluften:
1000 Bq radon per liter vatten kan ge ett bidrag
till inoahusluften med 100 Bq/a 1 luft räknat soa
radondotterhalt i genoasnitt över huset och tiden
(SoS84).
Medelvärdet för radonhalten i de svenska vattenverken och
brunnarna beräknas bidra med ungefär 4 Bq/m 3 till den genomsnittliga radondotterhalten i luften i svenska bostäder,
som är 50 Bq/m 3 . Den högsta uppmätta radonhalten i hushållsvatten i föreliggande undersökning 8860 Bq/1 beräknas
bidra till radondotterhalten i inomhusluften med ca 890
Bq/m 3 .
1 Bq/m3 luft räknat som radondotterhalt beräknas ge en
effektiv dosekvivalent av 0,076 mSv/år (osäkerhetsintervall
0,04 - 0,4, SSI87) när man vistas inomhus under hela
dygnet, hela året i bostaden. 100 Bq/m3 i vattnet kan
därför bidra med 0,6 mSv/år efter inandning av det radon
som avgår från vattnet och om man vistas ca 80 % av årets
alla timmar i bostaden.
Den genomsnittliga radonhalten i det svenska hushållsvattnet, 38 Bq/1, skulle då ge en effektiv dosekvivalent på
0,2 mSv/år.
Den högsta uppmätta radonhalten i föreliggande undersökning, 8860 Bq/1, skulle ge en effektiv dosekvivalent på ca
50 mSv/år.
Tabell 9. Fördelning av antal vattenkonsuaenter efter radiuahalten i hushållsvatten
226
Grupp 1
Stora W
Ra
mBq/1
Grupp 2
Små W
Antal
%
Antal
Grupp 3
Privata brunnar
Antal*
%
5
10,1 -
<5
10
20
1 504 950
546 560
520 950
51, 9
18, 9
18, 0
363 269
78 282
59 868
63,6
13,7
10,5
309 350
212 750
227 700
26,9
18,5
19,8
20,1 30,1 40,1 -
30
40
50
152 900
155 500
13 800
5, 3
5, 4
0, 5
17 128
3 920
4 200
3,0
0,7
0,7
103 500
55 200
50 600
9,0
50,1 60,1 70,1 -
60
70
80
24 305
18 000
0
4,25
3,15
18 400
11 500
20 700
1,6
80,1 - 90
90,1 - 100
100,1 - 200
510
0
475
0,09
9 200
20 700
57 500
0,8
1,8
5,0
200,1 - 300
300,1 - 400
400,1 - 500
>500
1 240
0,2
32
11
4
4
2,5
1,0
0,4
0,4
100 %
1 150 000
Summa
0,08
0
0
0
2 894 660
100
571 197
200
500
600
600
4,8
4,4
1,0
1,8
100 %
* Andelen av vattenkonsumenter är omräknad till totalt antal vattenkonsuaenter i gruppen
OJ
24
Tabell 10. Beräkning av den kollektiva
belastningen från radon i hushållsvatten
från grundvatten, ytvatten och totalt
för Sverige.
Vattenkälla
GRUNDVATTEN
Stoca vattenverk
Saå vattenverk
Privata brunnar
Total grundvattenkons
YTVATTEN
Total vattenkons
Medelvärdet
>ll
Rn, Bq/1
Antal vattenkonsuaenter
•anBq/1
16,67
22,82
212,52
2 390 000
998 000
1 150 741
39 841 300
22 774 360
244 398 000
60
4 538 741
307 013 660
2
3 821 000
7 642 000
38
8 359 741
314 655 660
Tabell 11. Beräkning av den kollektiva
belastningen från radium i hushållsvatten
från grundvatten, ytvatten och totalt
för Sverige.
Medelvärdet
ZZ5
R a , aBq/1
Antal vattenkonsumenter
•anBq/1
GRUNDVATTEN
Stora vattenverk
Saå vattenverk
Privata brunnar
9,199
10,195
42,341
2 390 000
998 000
1 150 741
21 985 610
10 174 610
48 723 524
Total grundvattenkons
18
4 538 741
80 883 744
2
3 821 000
7 642 000
11
8 359 741
88 525 744
Vattenkälla
YTVATTEN
Total vattenkons
Oralt intag av radon via vatten
Eftersom radonet avgår från vattnet tämligen lätt i synnerhet när det värms räknas vid förtäring inte det vatten som
har behandlats på något sätt t ex genom uppvärmning. Vid
beräkning av stråldosen antas därför intaget av vatten till
0,5 liter per dygn. Vid intag av 0,5 liter vatten per dygn
med 100 Bq radon per liter erhålls en effektiv
dosekvivalent på 0,05 mSv/år.
Intag av vatten med den genomsnittliga radonhalten i
grundvattentäkter, 68 Bq/1, skulle då ge en effektiv dosekvivalent på 0,03 mSv/år.
Intag av vatten med den högsta uppmätta radonhalten i
föreliggande undersökning skulle ge en effektiv dosekvivalent på ca 4 mSv/år (tabell 12).
25
Tabell 12. Den effektiva dosekvivalenten frän dricksvatten hos den
svenska befolkningen. Maxvärdet
avser denna undersökning.
Inhalation
Oralt intag
•edelvarde
•Sv/a
tax
aSv/a
aedelvScde
aSv/a
aax
aSv/a
0.2
0.03
SO
4
0.03
0.6
Långlivade radionuklider
Hushållsvatten kan utöver radon även innehålla naturligt
förekommande långlivade radionuklider (t ex Ra-226, U-238).
För beräkningen antas man förtära 2,2 liter vatten per
dygn. Tabell 13 från de nordiska strålskyddsinstitutens
rekommendationer (se avsnitt rekommendationer och bestämmelser) visar de koncentrationer som svarar mot en effektiv
dosekvivalent på 5 mSv/år och 0,5 mSv/år. Bidraget från
intag av radium-226 i vatten beräknas till 0.03 mSv/år som
ett viktat medelvärde från grund- och ytvatten.
Tabell 13. Annual average concentrations
in Bq/litre corresponding to the annual
effective dose equivalents c£ 5 mSv/a
and 0.5 mSv/a with the daily tap water
consumption of 2.2 litres. Från N086.
Radionuclidc
Radium — 226
radium — 229
Uranium — 23K
Uranium — 234
Lead —210
Polonium —210
....
5 mSv/a
0.5 mSv/a
Bq/1
2(1
19
99
tw
4.f.
14.3
Bq/1
2.0
l.V
9.9
8.8
0.46
1.43
Jämförelser mellan stråldoser
Av fig 6 framgår att inhalation av radondöttrar ger den
största stråldosen till människan. Den genomsnittliga
stråldosen för den svenska befolkningen uppskattas till 3
mSv/år och där ingår det bidrag från hushå]Isvattnet som
avgår till luften. Övriga radionuklider som människan
utsätts för från källor utanför kroppen eller som finns
inne i kroppen bidrar med tillsammans ca 2 mSv/år i genomsnitt. I detta senare värde ingår radonbidraget från intag
av vatten.
26
9
P
....kosmisk strålning
. . . . s t r a i n i n g från kalium-4 0 i kroppen
(
\....gammastrålning
från marken
\
3"*~-.gammastrålning från bygg.material
(_____/V*" alfastrålning från radon + radondöttrar i bostaden
...summa av olika t i l l s k o t t
Figur 6. Den effektiva dosekvivalenten från "naturliga1
strålningskällor i skilda miljöer. Siffror i ringar ar
tillskott i mSv/år från respektive kalla.
27
REKOMMENDATIONER OCH BESTÄMMELSER
Internationella
rekommendationer
Den internationella strålskyddskommission (ICRP) har rekommenderat att åtgärdsnivåer och övre delgräns bör införas
för exponering för naturliga strålkällor när dessa är
kontrollerbara (ICRP84). Den övre delgränsen bör vara en
hjälp för berörda myndigheter när de skall fastställa
bestämmelser, normer, föreskrifter o s v . Den övre delgränsen bör inte vara ett gränsvärde i sig (se vidare bilaga
5 ) . ICRP har endast givit värden för radon i bostäder som
anses ge den största exponeringen. Därvid fås en indirekt
begränsning också av halten av radon i hushållsvatten.
Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att när
koncentrationen av radium-226 överstiger 0,1 Bq/1 (100
mBq/1) ' ör orsaken undersökas och åtgärder bör övervägas
(WHO84).
Nordiska
rekommendationer
De nordiska strålskyddsinstituten har rekommenderat att
"the excemption level for the activity concentration of
radon-222 in tap water should be 100 Bq/m 3 ". Med "excemption level" menas en dosnivå eller en kvantitet härledd
från en dos under vilken det i förväg har överenskommits
att optimeringsuppskattningar av framtida exponeringsvillkor inte kommer att vara nödvändiga (No86) (se vidare
bilaga 5 ) .
För långlivade radionuklider rekommenderar de nordiska
strålskyddsinstituten den övre delgränse- (upper bound se
bilaga 5) till 5 mSv/år och "the excemption level" till 0,5
mSv/år. Motsvarande årliga genomsnittliga koncentrationer i
vattnet ges i tabell 13 för de mest betydelsefulla radionukliderna (No86).
Rekommendationer i Sverige
För Sverige finns rekommendationer för radon i vatten men
inte gränsvärden. Rekommendationerna har givits ut av
Socialstyrelsen (SoS84).
Rekommendationer
Om radonhalten i hushållsvatten är 1 000 -10 000 Bq/1 eller högre, finns det skäl att misstänka att radondotterhalten i inomhusluften kan bli högre än 400 Bq/m3. Socialstyrelsens anvisningar för radondotterhalt i luft gäller men det är oftast bättre att vidta åtgärder
mot vattnet än mot ventilationen vid dessa halter.
För intervallet 100 -1 000 Bq/1 bör ställningstagande till eventuella åtgärder göras frän
fall till fall Den radongas som kommer från vattnet kan tillsammans med tillskott från
marken och byggnadsmaterialet under vissa omständigheter medföra så hög radondotterhalt i luften att åtgärder blir nödvändiga. Även relativt låg radonhalt i vattnet kan medföra hög radondotterhalt i luften om ventilationen är otillräcklig.
28
Vid ställningstagande till om åtgärder skall genomföras och i vilken omfattning detta i så
fall skall ske, bör hänsyn tagas till om åtgärderna rör en enskild vattentäkt eller en allmän
anläggning. Därvid bör - på samma sätt som beträffande dricksvattennormer - högre krav
på vattnet och därmed också på åtgärder ställas på offentliga anläggningar än på enskilda
takter. I ett hushåll med vatten från en enskild brunn är det praktiskt genomförbart att
vid behov mäta radondotterhalten i inomhusluften. Detta torde i flertalet fall vara orealistiskt om radonhaltigt vatten från en allmän anläggning distribueras till ett stort antal
bostäder. Det får också anses vara mera angeläget att genomföra åtgärder i en anläggning
som används hela året än i anläggningar som endast används under kortare perioder, t ex
i fritidsområden.
Om radonhalten understiger 100 Bq/1, behöver åtgärder ej vidtas. Detta gäller även stora
vattenverk.
Andra länder
Några länder har givit rekommendationer för att begränsa
halten av uran-238 och radium-226 i hushållsvatten. Dessa
framgår av tabell 14. Halten av radon i hushållsvatten hade
inte begränsats i några länder år 1984 (De84).
Tabell 14. Rekommendationer för begränsning av halten av uran-238 och radiua226 i några länder (ur No84)
238 U
Land
226
Bq/1
Ra
Bq/1
USA
0.37
0.2
Canada
0.24
1.0
Sovjetunionen
-
4.4
METODER ATT SÄNKA HALTEN
Radon
Det är billigare att minska radonhalten innan det kommer in
i bostaden. När vattnet kommer från vattenverk kan luftning
göras i vattenverket. Metoden är känd och används för att
minska järn- och manganhalter i vatten. Ett annat sätt är
att blanda in vatten från en annan vattentäkt med låg
radonhalt. Vare sig det gäller allmänna vattenverk eller
enskilda brunnar kan vattentäkten bytas men det låter sig
inte alltid göras. För enskilda brunnar kan radonhalten i
vattnet sänkas genom luftning i anslutning till hydroforen
eller direkt i brunnen (Hd82), se bilaga 6.
Luftning kan minska radonhalten i vatten med omkring en
faktor 100 (Ca80).
29
Radium
Sänkning av höga radiumhalter i vatten är ofta mer kostsamt
eftersom kemisk-fysikaliska metoder måste användas. Användning av apparatur för avkalkning av vatten från små vattentäkter som bygger på filtrering av vattnet med jonbytare
har visat sig minska radiumhalten i vattnet radikalt.
KONTROLL AV RADIONUKLIDER I VATTNET
En grov kontroll av radonhalten i vatten från brunnar kan
göras med gammamätare, som finns i alla kommuner. När
vattnet innehåller radioaktiva ämnen som alstrar gammastrålning, kan strålningen mätas på utsidan av hydroforen.
Alfa- och betastrålningen däremot absorberas i vattnet och
i plåten.
Plåttjockleken och vattenmängden varierar något mellan
olika hydroforer men spridningen i gammanivån är utan
praktisk betydelse. Gammastrålningen som mäts på hydroforens yta kommer inte enbart från radon i vattnet men kan
ändå ge en bild av om radonhalten i vattnet är låg, förhöjd
eller mycket hög.
Följande uppskattningar av radonhalten i vattnet kan göras
på basis av en gammamatning på hydroforen. Mätningen görs
omedelbart ovanför röret för utgående vatten. För olika
skalor på en gammamätare ges följande omräkningsfaktörer:
1 /uSv/h motsvarar ungefär 5000 Bq radon/l vatten.
1 /yR/h motsvarar ungefär
50 Bq radon/l vatten.
Bakgrunden för gammanivån, d v s gammastrålningen från
marken och byggnadsmaterialet, skall subtraheras före
uppskattningen av radonhalten. För att bestämma radonhalten
i vattnet måste prover tas och analys genomföras t ex på
laboratorier (SoS84).
De långlivade radionukliderna kan endast bestämmas
uppskattas på prover i ett laboratorium.
Tack till
Inger Östergren, som utfört en del av radiumanalyserna,
Agneta Burén-Haglund, som utarbetat de statistiska
programmen och Lisbeth Falgert, som utfört layout m m.
Vidare vill vi tacka Gustav Åkerblom vid SGAB för
värdefulla synpunkter.
30
REFERENSER
Aa81
Aastrup, M.: Naturligt förekommande uran-, radiumoch radonaktiviteter i grundvatten. SKBF Tekn.
rapport 81-08.
Ar61
Armand, G.: Geometrical Prospecting of a Uraniferous
Bog Deposit at Masungsbyn, Northern Sweden. AE-36,
Atomenergi (1961).
As80
Asikainen, M. and Kahlos, H.: Natural radioactivity
of drinking water in Finland, Health Phys, vol 39,
pp 77-83 (1980).
At63
Atomenergi AB: Tekniskt PM KOP-55 (1963).
Ca80
Castrén, O.: The contribution of bored wells to
respiratory radon daughter exposure in Finland, p
1364-1370 in Natural Radiation Environment III CONF
780422 (198~0~).
De84
Department of Health: Standards for Uranium and
Related Elements in Water, Nova Seotia, Canada
(1984) .
DÖ64
Von Döbeln, W. and Lindell, B.: Some aspects of
radon contamination following ingestion, Arkiv för
fysik 22, nr 32 (1964).
Ge78
Gesell, T.F. and Prichard, H.M.: The Contribution of Radon in Tap Water to Indoor Radon Concentration (1978).
G179
Glöbel, B. and Muth, H. : Natiirliche Radioactivität
in Trinkwasser, Nahrungsmittel und im Menschen in
Deutschland. In Proceedings from the Radiological
Burden of Man from Natural Radioactivity in the
countries of the European Communities, Paris (1979).
Go61
Goldin, A.S.: Determination of dissolved radium.
Anal.chem. vol 33, nr 3 (1961).
GÖ80
Radon i dricksvatten, sammanställning av analysresultat 1980-81, Länsstyrelsen i Göteborg, Naturvårdsenheten (1981).
Hd82
Hedberg, T.: Sätt att minska radonhalt i dricksvatten (1982).
He80
Hess, C.T. et al: Radon-222 in Potable water
supplies in Maine, Maine 04469 USA (1980).
ICRP84 International Commission on Radiological Protection,
Principles for Limiting Exposure of the Public to
Natural Sources of Radiation, Annals of the ICRP,
Vol 14, No 1 (1984).
31
Ka73
Kahlos, H. and Asikainen, M: Natural Radioactivity
of Ground Water in the Helsinki Area. Institut of
Radiation Physics Rep. SFL-A19, Helsinki (1973).
Ka84
Radon, rapport från Miljö- och hälsoskyddsnämnden i
Karlskrona (1984).
Kn77
Knutsson, G. and Fagerlind, T.: Grundvattentillgångar i Sverige (1977).
Ku82
Kulich, J.: Radon och radium i vatten, SSI a 82-03.
Li67
Lindell, B. et al: Undersökning av den naturliga
halten av radon-222 i dricksvatten och mjölk i vissa
delar av södra Sverige SSI:1967-002.
Lä84
Radon i dricksvatten, Länsstyrelsen i Jämtlands län,
Naturvårdsenheten (1984).
MG79
McGregor, R.G. and Gourgon, L.A.: Radon and Radon
Daughters in homes utilizing deep well water supplies, Nova Sevtia (1979).
Na87
Nazaroff, W.W., Doyle, S.M., Nero, A.V. and
R.G.: Potable water as a source of airborne """""Rn in
U.S. dwellings: a review and assessment, Health
Physics, Vol 52, No 3 (1987).
No84
Nova Scotia Department of Health. World health
survey of standards for uranium and related elements
in drinking water. P.O. Box 310, Canada (1984).
N086
Naturally Occurring Radiation in the Nordic Countries - Recommendations (1986).
Pa79
Patridge, I.E., Morton, T.R. and Sensintaffar, E.L.:
Study of Rn-222 Released from Water During Typical
Household Activities. US Environmental Protection
Agency, Office of Radiation Programs. Eastern Environmental Radiation Facility, P.O. Box 3009,
Montgomery, Alabama 36109, Technical note ORP/EERF79-1 (1979).
Sal5
Sahlbom, Naima: Om radioaktiviteten hos svenska
källvatten och dess samband med geologiska förhållandena. Arkiv för kemi, mineralogi coh geologi.
Band 6, Nr 3, (1915) .
SG85
Sveriges geologiska undersökning, Uppsala brunnsarkivet (1985).
SIS87
Statens institut for strålehygiejne och Sundhetsstyrelsen: Radioaktive stoffer i drickevand (1987).
SjO7
Sahlbom, N.: Om radioaktiviteten hos svenska källvatten 1905 - 1916. Arkiv för kemi, mineralogi och
geologi, Band 6, No 3 (1915).
32
Sn73
Snihs, J.O.: The content of some natural radioactive
elements, especially
Rn, in some potable waters
in Sweden. Nordic Hydrology 4, 256-274 (1973).
SoS84
Radon i grundvatten. Meddelandeblad nr 28/84, SoS,
Stockholm (1934).
5CKJ83
Radon i bostäder, betänkande av radonutredningen,
^tätens offentliga utredningar SOU 1983:6 Jordbruksdepartementet (1983).
SSI37
Statens strålskyddsinstitut, Radondotterhalt stråldos - lungcancerrisk, i 87-01 (1987).
St86
Stranden, E.: Radon-222 in Norwegian Dwellings. In
Radon and Its Decay Products Occurrence, Properties,
and Health Effects. Ed. P.K. Hopke. American
Chemical Society, AEC SYMPOSIUM SERIES 331 (1987).
Sv24
Svenonius, F. : Studier över några intramontana
grundvatten i Värmland (1924).
VAV85
Statistiska uppgifter över kommunala vatten och
avloppsverk, VAV (1985).
WHO84
Världshälsoorganisationen: Guidelines for drinking
water quality, Geneve WHO (1984).
Åk88a
Åkerblom, G., Pettersson, B. och Rosén, B.: Radon i
bostäder. Markradon - Handbok för undersökning och
redovisning av markradonförhållanden. Statens råd
för byggnadsforskning rapport R85:1988. Stockholm,
147 p. ISBN 91-540-4937-7 (1988).
Åk88b
Åkerblom, G.: Radonhalter i gruvvatten från Kirunavaara. SGAB, IRAP 88034, (1988).
STATENS STRAISKYDDS1NST1TUT
MUJolaboratorlet
r.lAIT.NS STRÅLSKYDDS INSTITUT
Prov nr:
Mi I )hl aborator iel
PROVTACN1NCSPROTOKOI.L FÖR HUSHALLSVATTEN
INSTRUKTION VID PROVTAGNING AV VATTEN FOR MATNING AV RADIOProvtagningsdatuft:
kl. :
Hälsovardskontorets adress:
AKTIVITET
1. Provet bor ta* direkt 1 provtagnlngaflaakan vid den kran, soa
Ir niraaat hydroforen.
Provtagsrens naxn, tel:
2. Lat 5 - 10 liter vatten rinna ut fora provtagningen.
flaatighetsns
adress:
3. Fyll provflaskan Inda upp, lsngsaat så att va.tnet Inte
luftaa a«r an nödvändigt. Flaskan boi håila* il att vattnet
rinner utefter flaakviggen.
Vattenkälla:
|
|Grundvatten:
I
I Sot rad brunn
|
| Grjivd brunn
Djup:
*. S«tt o—delbart pa locfcat orde*tlllt
5. Fyll 1 protokollet. Datua och klockalag for provtagningen Ir
viktiga.
Vatcemingd/ir:
6. Skicka flaskan och provtagningsprotokollet oagående till
Antal vattenkonsuaenter kopplade till vattentäkt:
Staten* strålskyddslnstltut
Sker någon typ av filtrcring ?:
I
I ja
j
Jnej
rllljslaboratoriet
1 sa fall hur?:
•ox 6020*
10* 01
Amairkningar:
STOCKHOLM
Flaskan kan slndsa »ta» —ballaie enligt 0varenskoa»else aid
postverket (postverkets dlarlenuwMr DK 1985i»5). Anteckna
fastigheten* beteckning pa adresskortet under "paketets
Innehåll".
Provtagningaprotokoll aklckaa per brev.
Tack for h j l l p e n .
03
Oa y t t e r l i g a r e upplysningar Önskas kontakta s t a t e n s
s t r a l s k y d d s l n s t l t u t , a l l j o l a b o r a t o r l e t , Stockholm, tel
0B/2A 40 80, Josef Kullen e l l e r Härs HOre.
1V7K-1I-??
JK/I l
300
1983-02-26
GAS/IF 300 ex
I—'
0>
STATII!:; STRÅUSKYDDSINSTITUT
SIATt.NS srKAUSKYMIISIN-illTUT
N.ilj .laboratoriet
Prov nr:
Miljolaboraioriet
I'ROVTACNINCSPHOrOKOI.l. FÖK HUSHAU-SVATTKN
INSTRUKTION VID PBOVTACNINC AV VATTEN FÖR MÄTNING AV RADIOAKTIVITET
Halsovärriskontorets adress:
1. Planera provtagningen så att flaskan inte blir liggande pl
posten över en helg. Noggrannheten 1 den efterföljande mätningen
blir då sämre pga den långa tiden mellan provtagning och matning.
Provtagarens namn, tel:
Provet bor tae direkt 1 provflaskan vid utgående ledning på renvatten v.'i1 vattenverket.
Vattenverkets adress:
2. Låt 3 - 1 0 liter vatten rinna ut före provtagningen.
3. Fyll provflaakan ända upp, långsamt il att vattnet inte luftas
ner än nödvändigt, Flaakan bör hållas så att vattnet rinner utefter
Vattenkälla:
|
JYtvatten med infiltration
|
| Grundvatten:
fl askväggen.
|
| Borrad brunn
|
| Grävd brunn
Djup:
n
4. Sätt omedelbart på locket ordentligt
eller om bagge sortera källor används, uppge proportionerna
N)
5. Fyll 1 protokollet. Datum och klockalag för provtagningen kr
mellan den:
viktiga.
Vattenmängd/är:
6. Skicka flaskan och provtagnlnaprotokollet omgående till
Antal val tenkonsumenter kopplade till vattentakt:
Sker någon typ av filtrering ?:
|
jja
I
I nej
Statens atrålikyddslnatitut
Miljölaboratoriet
1
I så fall hur :
Fack
104 01
STOCKHOLM
Flaskan kan Bändas utan emballage enligt överenskommelse med
Anmärkningar:
postverket. Protokollet skickas per brev.
Tack: for hjälpen.
Om ytterligare upplysningar önakaa kontakta statens strålskyddeinstitut, Blljölaboratoriet, Stockholm, tel 06/24 40 60,
Josef Kulich eller Hans More.
0)
V.-V7-OL--04
CA:/LF 500
1'» 7(1-11-.'?
OJ
Bilaga 2
1(6)
Grupp 2
Små vattenverk
Rn-222 och Ra-226-halten i allmänna vattenverk med produktion
mindre än 0,2 miljon kubikmeter grundvatten per år.
Länsnummer
Kommun
01
Haninge
Södertälje
Vaxholm
Norrtälje
28,2
Uppsala - Trädgård
Uppsala - Sunnersta
Enköping - Nygård
15
35
29
51
65,4
6
Enköping - Vånsjöbro
Tierp
ÄlvkarleDy
2A
11,8
42
34,7
87,6
21
östhammar
Håbo
14
8,8
25,6
5,2
Vingåker
Nyköping - Gnesta
Nyköping - Trosa
59
35
17
3,6
11,2
20,2
Flen
Katrineholm - Bie
Katrineholm - Björkvik
35
60
36
23
5,5
35,8
Eskilstuna
Strängnäs
32
24
2,9
9,9
ödeshög
Ydie
Åtvidaberg
48
15
18,5
1,2
2,9
25,1
Finspång
Linköping - Maspelösa
Linköping - Björkeberg
9,7
13,9
8,5
4,8
5,8
115
Norrköping - Hyttan
Norrköping - Svärtinge
Söderköping
21
27
3,9
26
4,7
Motala
Mjölby
15,4
2,4
28,7
9,5
Gnosjö
Gislaved
Jönköping - Hakarps
15
21,4
20
1,3
4
2,5
03
04
05
06
Jönköping - Bottnaryd
Nässjö
Värnamo
Rn-222
Bq/1
5,7
8,7
66
261
13,1
Ra-226
mBq/1
1
14,6
5
1
1
4
1
Bilaga 2
Länsnummer
Kommun
Forts 06
Sävsjö
Vetlanda - Korsberga
Vetlanda - Landsbro
07
08
11
<2.7
40
26
Ra-226
mBq/1
1
1,2
3,3
Eksjö
Tranås
45
509
Uppvidinge - Lenhovda
Lessebo - Skruv
Tingsryd - Ryds
293
32,6
67,4
29,5
22,3
15,5
Alvesta - Moheda
Alvesta - Vislanda
Växjö - Braås
8,8
71,2
<2,3
7,4
3,i
i
Växjö - Rottne
Ljungby - I.idhult
Ljungby - Ryssby
<2,8
16,4
7,2
6,3
5,6
Högsby
Torsås
Haltsfred - Målilla
33,3
22,2
6
3
45
1,4
Hultsfred - Virserum
Mönsterås
Emmaboda
09
Rn-222
Bq/1
27
i59
44
3,3
5.7
X
6.4
245,8
52,8
Kalmar
Nybro
Nybro
34,6
29,2
32,7
2,3
10,2
5,4
Oskarshamn
Västervik
Vimmerby - Södra Vi
Vimmerby - Storebro
29
6,2
33
12
2,5
1,6
1
1
Karlskrona - Nävragöl
Karlskrona - Fågelmara
Ronneby - Bräkne
10
205
23
3,1
145,6
15,6
Ronneby - Brantafors
Karlshamn - Svänsta
Karlshamn - Elleholm
8
54
63
7,2
1,3
50,6
Sölvesborg - Hosaby
Sölvesborg - Valjeskogen
36
14
24,5
5,2
341
27
14
5,2
5,6
1,6
38
6
13
11,7
6
6,8
ö Geinge - Sibbhult
ö Geinge - Knistinge
Örkelljunga
Bromölla
Kristianstad - Vånga
Kristianstad - Fjälkinge
Bilaga 2
Rn-222
Bq/1
Ra-226
mBq/1
Kristianstad - Huaröds
Kristianstad - A.kexstorp
Hässleholm - Tyringe
16
<2,3
8,7
14,6
18,8
13,3
Hässleholm - VmslCv
Bast ad
3,5
68
1,7
2,9
SvalSv
Skurup
Sjöbo
<3,2
3,8
11
13,4
1
5
Hörby
Höör
Landskrona - Annelöv
6
14
<2,7
29
11
2
Land.krona - Glumslöv
Helsingborg - ödåkra
Helsingborg - Mörarp
4,6
<2,8
<2,8
20,9
14,3
39,3
Ystad G 1
Ystad N
Trelleborg
4,7
<2,6
3,7
16,3
Hylte
Halmstad - Sennan
Halmstad - Söndrums
13,5
8,9
16
1
2
1
Laholm - Veinge
Falkenberg - Langas
Falkenberg - Ullared
10,3
4
9,7
1,4
1
1
Varberg - Veddige
Varberg - Tvååkers
2,5
<2.3
6,5
5,5
Härryda - Landvetter
Tanum - Ryland övre
Tanum - Västerby
15,2
30,6
43,1
6,9
1,6
11,8
Mölndal - Lindome
Kungälv - Dösebacka
Strömstad - Högdal
30
16,8
23
3,8
3
5,2
Färjelanda
Lerum
Tranemo
19
34,3
120
4,1
1
8,9
Bengtsfors
Mark
Svenljunga
13,5
22,3
35,7
2,6
1
1,8
Vänersborg
Trollhättan
Alingsås
10
3
2,6
3,4
17,5
1,6
Borås
Åmål
15
9
Lans-nummer
Koaucun
Forts il
12
13
14
15
3,3
1
Bilaga 2
Rn-222
Bq./l
Ra-226
mBq/1
Grästorp
Vara
Götene
23,7
A,7
3,1
18,6
5,8
7,5
Töreboda
Mariestad
Lidköping - Råda
15,6
18,5
20,9
1,2
11,8
2,2
Lidköping - Gillstad
Skara
Skövde
Falköping
38,9
<4,5
23
41
60
60
3
1,9
Eda
Torsby
Storfors
17
6,9
1
4,8
Sunne
Karlstad
Kristinehamn
20,9
8,8
<2,8
4,5
1,3
6,7
Filipstad - Nordmark
Filipstad - Brattfors
Hagfors
9,3
10
2,8
6
2,2
4,1
18
Laxå
Ljusnaberg
Örebro
Karlskoga
12,1
18,6
23,8
39,4
7,4
1
18,3
1,4
19
Skinnskatteberg - Farna
Kungsör
Sala
Arboga
75,6
1008
28,5
32,4
53,9
297
24,8
1
20
Malung - Malungsfors
Malung - Salen
Leksand
7,9
10,5
26,9
1
1
2,4
Älvdalen
Smedjebacken
Mora - Heden
14,1
15
69
1
12
1,5
113
100,9
34,8
34,1
1
2,5
Borlänge
edemora - Långhyttan
Hedemora - Viggesnäs
38,2
37
41
5,3
1
5,6
Avesta
Ludvika - Nyhammar
47
50,6
3,5
Lansnummer
Kommun
16
17
Mora - Sollerön
Falun - Svärdsjö
Falun - Sågmyra
1
Bilaga 2
Rn-222
Bq/1
Lansnummer
Kommun
21
Ockelbo
Hofors
Nordanstig
23,9
32
25,2
3,5
2,3
3,7
Gävle
Sandviken
Söderhamn
Bollnäs
8,7
57
20,6
92
4,4
6,6
8
1
22
23
24
25
Ange
Ange
Timrå
Ra-226
mBq/1
5,8
Härnösand
Sollefteå - Ramsele
Sollefteå - österforsse
5,8
<2,2
<2,2
Örnsköldsvik - Gidehedens
Örnsköldsvik - Gåhlnäs
17,6
16,4
Ragunda
Bräcke
Krokom
31
57
18,8
1
1
4,4
Härjedalen - Ytterhogdal
Härjedalen - Hede
Berg
22,9
6
16,1
1
1
1
Robertsfors
Storuman
Dorotea
15
63
18,9
1
1
1,7
Asele
Umeå - Sävar
Umeå - Bjenberg
73.6
7,6
13,6
1,1
1
1
Skellefteå - Burträsk
Skellefteå - Stinds
Skellefteå - Byske
Sorsele - Gagnas
19,5
32,3
26,9
90
1,6
1
4,5
46,5
Arvidsjaur
Jokkmokk
överkalix - Svartbyn
29
36
31,2
1
2.1
6,7
överkalix - Hälljärv
Kalix - Rörbäck
övertorneå - Juoksengi
36,2
20,2
169
1
1,7
3,5
övertorneå - Hedenäset
Gällivare - Harrträsk
Gällivare - Wasaraträsk
18,6
<3,9
<3,8
9,1
1
1,3
25,9
406
16,6
2,7
9
2,3
Älvsbyn
Luleå - Belinge
Luleå - Bergnäset
1.5
1
1
20
1
Bilaga 2
Länsnummer
Kommun
Rn-222
Bq/1
Ra-226
mBq/1
Piteå
Boden
Haparanda
45,2
17,9
324
2,6
4,3
1,7
38
27,7
1,3
1
Kiruna - Björkliden
Kiruna - Jukkasiärvi
Bilaga 3
1(14)
Grupp 3
Rn-222 och Ra-226 1 vatten från privata brunnar
Rn-222
Bq/1
Ra-226
mBq/1
Länsnummer
Kommun
Fastighet
01
Ekerö
Hallsta 1:42
Kungsberga 12:73
Helgö-Bona 3:54
268
870
23
59,7
173,3
22,4
Värmdö
Saltarö 3:28
ö Älvsala 3:13
Stavsnäs 5:105
Brunn 1:242
36
63
5
144
11,7
185
15,2
4
Vallentuna
Gråna 4:1
1 087
285,7
Handen
Bygdegården 1:1
östnora 1:2
240
23
78,6
1
Upplands-Bro
Lövsta 1:9
332
44
Sollentuna
Törnskogen 4:49
265
17,6
Södertälje
Molstaberg 1:11
Kvarntorp 1:3
20
69
0,4
1,2
Nacka
Månsätra 1:143
81
36,2
Akersberga
Berga 6:183
139
4,5
Vaxholm
överby 1:151
694
145,3
Norrtälje
Norra Råda 1:19
Hammarby 5:5
Tranvik 6:14
Arholma 1:111
Vik 3:4
888
1 117
97
397
188
58,4
220
10,4
11,9
36,3
Rumsätra 1:10
Rådmanby 6:29
Kundby 5:11
Hörsby 1:3
Klippinge 2:13
252
134
41
645
84
19,9
A,5
76,6
53,7
41,3
Märsta
Killinge 10:1
Odensala-Harg 5:14
188
23
16,5
1
Nynäshamn
Aska 1:4
Långholm 1:3
36
38
3,6
10,3
Bilaga 3
Länsnummer
Kommun
Fastighet
03
Håbo
04
Rn-222
Bq/1
Ra-226
mBq/1
Slottskogen
Brunna gård
Lugnet
< 2
229
317
1
5
4,6
Tierp
Akra 4:7
Skämsta 2:21
Barknåre
187
38
210
3
44
899
Uppsala
Dalby-Viggety 4:5
Bandarbo 1:2
Haggeby 2:63
Långåker 1:12
Gran 3:A
530
182
513
38
90,2
31,4
23,4
267
144
10
Vaksala Lunda 2:11
Hallkved 2:14
Hånsta 2:3
Jumkils-ubby 1:27
Karskulla 2:18
Solvala 5:4
167, 7
27, 3
226
876,6
124
64
21
16,5
31
351,9
169
5
östhammar
Beckinge 27:1
Vattensta 2:13
Oxsten 1:1
226
53
304
7,2
9,3
206
Vingåker
Vittbro 1:80
Frösvi 1:3
32
257
5,3
82
Nyköping
Horn 2:19
Vagnhärads Aby 2:29
Gisekvarn 2:2
Stigtomta-Alen 2:1
269
12
129
63
17
12
16
20
Flen
1
104
215
15
4
Katrineholm
Åsa 2:10 Solbacka
Eskilstuna
Vinglör 1:47
Ribbingelunds gård 2:1
Västringe 1:4
101
125
137
15
7
7
Strängnäs
Björktorp 4:20
Nällsta
Gredby 1:2
Asby 5:16
610
219
143
331
219
24
53
1
na 1:9
.,k.eby 2:9
44
25,3
Bilaga 3
Lansnummer
Kommun
Fastighet
05
Ydre
Kvarnkulla 3:1
368
28
Kinda
Sandhem 2:1
168
10,4
Åtvidaberg
Målbäck 1:16
127
131,9
Finspång
Valstorp 1:8
109
23,3
Valdemarsvik
L:a Norrby 1:2
40
20,5
Linköping
Hornstäve 4:24
Bonnarp 1:5
13
59
27
9,6
Norrköping
östergården 2:12
Kanaljorden 1:1
Rimmö 1:1
Säter 1:21
71
250
96
14
8,5
19
9
5
Söderköping
Lastad 5:1
össby 5:1
Loddby 1:4
överstakvarn
32
208
55
20
1
23
1
7
Motala
Södergård 5:6
Torshyttan 1:1
Mörby 1:2
10
32
3
Mjölby
Tullnären 14
Melstad 2:2
Fiskevik 1:6
20
45
29
Aneby
Lönholmen 1:6
Nannarpsnäs 1:1
Gnosjö
Slungsås 1:9
113
11
Gislaved
Gräfthult 1:10
Stuveryd 1:9
Bjarnaryd 1:6
92
178
123
11
57
7
Vaggeryd
Bratteborg 2:1
12
Jönköping
Björnstorp 1:1
Hyttena 1:55
Nackebo 2:4
örserum 2:91
31
351
38
259
Nässjö
Boarps gård 1:59
Värnamo
Toftanäs gård
Drömminge 7:9
Norrtorp 1:4
06
Rn-222
Bq/1
1 560
466
Ra-226
mBq/1
14,9
35,3
1
4
109
3
45,2
0,6
0,7
11
1
17
44
23
127
59
11
73
12
36
Bilaga
Lansnummer
Kommun
Forts 06 Sävsjö
07
08
Fastighet
Rn-222
Bq/1
Ra-226
mBq/1
Bjärkaryd 1:6
157
1
Vetlanda
Kallsjö 1:12
Bockaberg 1:3
Repperda 7:9
170
86
57
12
6
4,4
Eksjö
Hagersryd 2:6
Krånkshult 1:12
104
252
1
4
Uppvidinge
Bärsås 2:2
Kutterboda 3:11
57
34
15
6
Tingsryd
Törnamåla 1:15
Sandvik 1:14
41
24
27
8
Alvesta
Dansjö 2:17
Källhult 1:4
164
76
23
22
Älmhult
Hallaböke 4:2
66,5
Markaryd
Misterhult 2:13
Misterhult 4:4
Sanna 1:37
25
30
31
Växjö
Ekesås 1:1
Mästereda 2:6
Ljungsåkra 1:11
Kalvsvik 9:11
476
280
187
291
Ljungby
Tjurkö 4:3
Hörn 10:4
Repatorpet 1:2
Toftaholm 1:52
57
114
60
183
220
10
19
32
Torsås
Påboda 9:5
Fagereke 1:17
7
78
15
25
Mörbylånga
Lilla Frö 14:1
7
356
Hultsfred
Boda 1:3
186
32
Emmaboda
Bredalycke 2:5
39
15
Kalmar
Skällby 1:24
Sporsjö 3:16
64
429
17
116
Nybro
Svalehult 1:25
Transtorp 1:34
Hultsby 1:5
604
31
28
19
10
21
1
4
10
13
39,2
38,5
10
92,4
3
Bilaga 3
Länsnummer
Kommun
10
11
Rn-222
Bq/1
Ra-226
mBq/1
Krokstorp 1:46
Lindnäs 1
Träthult 1:5
259
126
102
12
1
8
Västervik
Horn 1:258
Botorp 2:20
62
213
2
48
Vimmerby
Höghult 1:26
265
26
Borgholm
Lofta 1:61
3
25
Visby
Norrbys 1:36
Stora Hammars 2:14
Möllbos 1:23
Resarve 1:32
10, 3
15,4
14, 7
18, 1
26
6
5
17
TänglJngs 1:75
Dals 1:6
Liffride 1:4
Nixarve 1:6
2, 8
17, 1
13,4
17,2
6
45
72
13
Forts 08 Oskarshamn
09
Fastighet
1 205
160
155
18
Olofström
Hölje 116:18
Väghult 2:23
Karlskrona
Lösen 2:11
Jömjö 3:43
Ronneby
Skörje 1:10
Binga 6:5
145
52
91
4
Karlshamn
Långasjönäs 1:15
Ekeryd 1:10
458
978
27
333
Bromölla
östad 3:12 Näsum
455
338
Båstad
Svenstad 13:1
Hallavara 4:11
Ranarp 11:52
61
37
19
38
2, 5
18
Hässleholm
Fjärlöv 32:1
Tågeröd 1:14
Vankiva 13:9
Kolstrarp 6:2
27
109
150
193
2, 3
1,4
6, 6
279
Klippan
Faringtofta 13:1
Rosa
48
41
13, 9
4,4
Kristianstad
Magiehem 55:1
Mansdala 1:17
Vanneberga 34:21
Huaröd 8:42
126
5
9
233
201
7, 7
3,7
49
66, 1
54, 9
76
72
Bilaga 3
Länsnummer
Kommun
Rn-222
Bq/1
Ra-226
mBq/1
Balsby 6:8
Kattatorp 1:2
Ripa 5:1
3,7
40
13
0,5
27
6
Perstorp
Bälinge 15:233
31
17,6
Simrishamn
Karlaby 20:2
Svina-berga 52:1
Lilla Eljaröd 1:20
5
83
308
6,7
133
3,3
Tomelilla
Toarp 24:1
Traneboda
10
166
2,5
211
Åstorp
Rörspjäll 10:1
< 3
2,9
Ängelholm
Hästhagen 1:6
Fyrens VVF
Starby
41
78
10
23
8
56
örkelljunga
Skinningeholm 3:24
ö Tockarp 8:111
47
69
1,2
14,4
ö Göinge
Breanäs kursgård Sibbhult 162
Kollandsviks fritidshusomr 240
Svalöv
Traneröd
Kalls Nöbblelöv
20
4
5,6
14,8
Vellinge
ö Grevie 30:24
S Håslöv 4:1
5
4
3,3
6,1
Bjuv
N Vram 36:1
Kävlinge
Löddetorgs gård
Hermanstorp
< 4
< 4
30
3,9
Svedala
Södra Lindved 1
4
12,3
Sjöbo
Ilstorp 1
Änglunda
6
8
0,2
8,9
23
9
179
4
44,3
6,6
4
11,6
< 4
6
8
62
0,6
5,7
Forts 11 Kristianstad
12
Fastighet
Hörby
Arröd 10:1
Ulatofta 1:13
Slagtofta 5:15
Höör
Fogdarp 4:19
Malmö
Skumparpsvägen 6
Ängarangsvägen 17
Tullstorpsvägen
26
93
10
11
Bilaga 3
Länsnummer
Kommun
14
Rn-222
Bq./l
Ra-226
mBq/1
Sjöstorp 3:2
Arendala 2:4
26
12
42,1
39
Helsingborg
Rönnarp 14:55
Fleninge 26:035
13
5
9,9
0,4
Höganas
Björkeröd 10:1
19
1,3
Eslöv
Skärtorp
östra Asmundtorp
8
8
9,9
9.3
Ystad
Glemminge 28:2
Trelleborg
Alstad
Ugglarp 8:35
Hylte
Holmen 1:5
Nyebro 3:1
325
3
54
8
Halmstad
Nannarp 3:2
Gräsås 1:18
Höghult 1:1
Tofta 1:41
78
369
74
42
4
6
12
15
Forts 12 Lund
13
Fastighet
41,6
6
3
11,2
11,5
Laholm
Möstocka 1:46
Värestorp 6:39
ösarp 4:1
Timmershult 1:6
17,9
43,7
59
31
1
10
5
4
Falkenberg
Allberg 10:24
Hässiås 6:1
Väby 5:14
4,8
20,5
6,4
10
2
Lunnagård 11:2
Askhult 4:4
7,2
40,7
6
3
Varberg
Hovgård 1:13
Näs 1:119
Kärra 6:110
Svenstorp 5:2
23,3
88
30
15,2
9
4
3
3
Kungsbacka
Fagared 1:2
Buera 5:3
Högas 1:18
Gundal 1:83
162,5
5
28
74
82
2
Ängdalen 5:1
Ingelse 1:131
Landvetter-Backa 1:111
Risbacka 1:37
Landvetter 6:359
149
140
41
35
42
7
4
99
9
Härryda
Partille
ÖJersjö 6:265
17
1
1
39
13
5,5
Bilaga 3
Lansnummer
Kommun
Rn-222
Bq/1
Ra-226
mBq/1
Strandkärr 1:4
Rinnela 1:2
147
39
17
5,8
Tjörn
Näs 2:23
Stockevik 1:66
Berga 1:82
228
118
75
10
109
11,4
Orust
Lalleröd 2:3
Hede 1:40
Stenshult 1:46
Gare 2:52
Kila 1:65
117
36
858
814
138
11
25
125
15
7,5
Sotenäs
Gerrebo 1:4
849
9
Munkedal
Röstorp
29
9
Tanum
Akarg. 3
393
35
Göteborg
Stenared 1:8
Nolvik 2:99
Torslanda 2:99
Björred 1:127
Tumlehed 2:177
44
9,7
128,7
35
33
10
4,3
24,6
10
3
Mölndal
Knipered 4:25
64
6
Kungälv
Sjöhåla 1:20
Ingetorp 1:8
Höga 1:12
142
98
159
21
7
3
Lysekil
Röe 1:47
Biberg 2:1
1 756
41
67
5
Uddevalla
Åker 1:14
Stenhult 1:64
Stale 1:10
Stan 1:12
70
24
263
1 193
11
5
22
54
Strömstad
Nyckleby 1:4
576
342
Dals-Ed
Näs 1:40
175
81,7
Färgelunda
Fölen 1:13
196
13,1
Ale
Alsbo 1:2
14
12,4
Lerum
Slätten 1:4
Slätthult Västra 2:27
Olstorp 7:41
72
75
263
13,3
2,6
19,1
Vérgårda
Pl 5242
Pl 3106
Prästgården
264
161
265
67,9
7,8
10
Forts 14 Stenungsund
15
Fastighet
Bilaga 3
Lansnummer
Kommun
RR-222
Bq/1
Forts 15 Tranemo
16
Fastighet
Bosared 1:7
Ra-226
mBq/1
104
5,6
Bengtsfors
Dåverud 1:30
76
94,6
Mellerud
Sandviken 1:2
Bön
101
192
12,6
272
Lilla Edet
Groröd
Fråstad
153
39
13,8
12,7
Mark
Haven 2:11
Flybacka
Hjorttorp 4:4
Skogsåkra 1:19
41
186
93
191
35,1
37,8
8,6
5,3
Svenljunga
Brunnarp 1:13
49
5
Herr]junga
Eggvena 4:6
Backa 1:6
198
111
27,2
16,5
Vänersborg
Långebo 2:3
Bollerud 1:36
Högen 1:25
120
495
600
19,1
201
116
Trollhättan
Velanda 5:40
71
6,3
Alingsås
Backa 1:6
Långared 15:4
ödenäs 2:145
53
559
189
8,1
46,3
39
Borås
Statsöga 37:10
Bohult 1:20
Vasshalla 1:1
Eriksås 1:1
Aspenäs 1:3
166
185
244
302
22
12,1
12,6
5
24,5
10,5
Ulricehamn
Handvik 1:20
Mandekär 1:1
Rutorna ö 1:11
206
156
100
18,1
50
5
Åmål
Larsbol 1:24
168
13
Grästorp
Gunnarebo 1:2
243
9,5
Habo
Källebäcken 1:35
Prästebolet 1:8
429
22
48,1
Essunga
Kolsholmen 1:34
69
Vara
Sölltorp 1
Långöholm 1
ölstorp 1:6
Sparlösa 13:15
68
135
133
161
1
'7
< 1
23,5
44,3
3,8
0,9
Bilaga 3
10
Lansnummer
Rn-222
Bq/1
Ra-226
mBq/1
Stockholmsbråten
Erikstorp
218
161
23,9
27,7
Töreboda
Rävsnäs 2:11
Smedby 6:3
159
294
142,8
488,4
Mariestad
Ekby
Vastergården
47
321
260
83,5
Lidköping
Lunden 3:1
Ekebo 3:1
Torpa 5:2
Skärteberg 1:11
58
61
198
142
12
18,2
30,8
44,6
Skövde
Stora Björnstorp 1:19
Tovatorp 1:15
Sjogerstad 6:3
36
9
270
97,8
4,5
225,2
Skara
Löten 1:11
Märene 1:1A
9
29
2
3,7
Hjo
Smedstorp 1:14
150
26,4
Tidaholm
Linvägen 21
15
7,4
Falköping
Storegården, Sjötorp
Smebyfält, Slöta
Pilagården
Kyrkebol
Mössebergs kurort
141
21
78
28
10
67,6
18,2
7,3
14,7
7,7
Gullspång
Torsvid 2:8A
223
67,9
Karlsborg
Varberget 1:31
153
0,5
Kil
Säldebråten 1:43
Takenetorp 1:55
463
109
15,8
2,7
Eda
Vadjungsed 1:2
Holmsrud 1:27
12
17
2,3
7,8
Torsby
Svenneby 1:396
Oleby 1:223
Skyllbäck 1:281
Vadje 1:309
870
462
68
52
5
2.4
3.7
13,5
Årjäng
Backa 1:20
Norane 1:39
Hajom 1:46
168
175
154
1,5
23,7
26,7
Kommun
Forts 16 Götene
17
Fastighet
Bilaga 3
11
Länsnummer
18
Kommun
Fastighet
Sunne
V:a Amtervik
" " Sunne
Rn-222
Bq/1
PL 2105
PL 4102
PL 3776
Ra-226
mBq/1
204
139
15
252
26
0,3
46,2
14,1
642
462
2 286
42,2
111,8
19
404
184
30,1
24,6
Karlstad
Vastanå 1:14
Kappstad 1:54
Sofiedal
Kristinehamn
Agen 1:11
Brotorp 1:15
Hagfors
Haftersbol 1:7
Knappåsen 1:14
567
1 254
14,5
161,8
Arvika
Humslid 1:31
Finneback 1:4
Gravas 1:83
Järperud 1:112
Arbotten 1:54
80
217
108
37
42
5,9
9,3
0,8
2
4,5
Säffle
Säter 1:8
Näs 1:56
Gisslebyn 1:95
77
18
13
5,6
6
28,4
Laxå
Backgården 1:9
309
176,6
Hallsberg
Samsala 1:28
Pälltorp 1:1
Skruke V 1:18
18
27
159
8 ,2
25 ,9
48 ,8
Degerfors
Däldenäs 1:35
78
21,4
Örebro
Kolja 1:15
Fällersta 21:1
Latorp 3:44
Tybble 21:1
Villtungla N 1:16
27
46
5
47
1 560
164,8
33,6
70,4
16,8
2 455
Klänkeberg 1:4
Tingstorp 3:6
Sigtuna 1:1
Rise Berga kloster 1:5
17
22
1 382
56
29,2
16
162,8
73,1
32
29
47,7
12,7
Kumla
Sannersta 2:6
Byrsta 2:32
Karlskoga
Backebergshal la 1:51
314
16,3
Askersund
Nynäs 2:4 Uvamon
107
4
Bilaga 3
12
Lansnummer
Kommun
Fastighet
19
Skinnska11eberg
Flohammar 1:43
588
Surahammar
Säters gård
181
23,9
Heby
Bucklarby 1:4
Långgärdet 2:5
Hovberga 6:2
63
265
17
4,9
23,8
7,9
Kungsör
Vadstena 2:8
282
94,3
Norsberg
Norbersby 18:35
853
99,7
Västerås
Almsta 1:11
Sjöbo 2:174
östjädra 1:39
205
124
339
134,2
10,1
136,2
Sala
ölsta 3:6
Hammarby 1:36
Aby 3:16
74
64
52
34,7
5
11,1
Köping
Hemlinge
327
Arboga
Jäder 10
79
179,9
Malung
Åsbo 1:3
östra Långstrand 6:12
107
7
0,5
0,4
Leksand
Hjortnäs 47:4
Djura 57:5
223
420
13,3
10
Rattvik
Vikarbyn 42:27
Lenåsen 103
348
899
5,6
159
Smedjebacken
Kolviken 5:17
Tunkarlslo 5:3
1 503
842
6
20,1
Mora
Beng>.3arvet 124:2
102
9,3
Falun
Barkarbacken 1:7
Kårarvet lilla 2:2
Böle 1:4
Färnviken 6341
102
247
1 203
60
1,8
49,6
16,7
4,3
Borlänge
Bäck 7:1
393
31,5
Säter
Gammelgården
93
30,5
Hedemora
Aspåker 2:2
5
0,4
Avesta
Rossberga 10:37
Bodarne 3:10
Knutsbo 12:2
71
55
28
2
7,7
4,2
20
Rn-222
Bq/1
Ra-226
mBq/1
1 312
16
Bilaga 3
13
Fastighet
Rn-222
Bq/1
Ra-226
mBq/1
Forts 20 Ludvika
Näset 2:29
1 433
45,6
21
Nordanstigs
Byn 5:12
Breaker 3:23
Fiskvik 3:6
87
187
66
< 2
2,6
2
Ljusdal
Hovra 2:5
Järvsö vik 3:11
Snäve 2:5
84
77
67
2,9
< 2
0,3
Gävle
Fällinge 1:1
Säljeraar 3:14
234
25
24,3
12,9
Sandviken
Kilen 2:3
149
16,9
Söderhamn
Berga 11:1
Norrbo 3:24
A 4:4 (Norrala)
463
2 003
58
1,3
10,3
4,3
Bollnäs
Norrbo 7:18
Herte 6:18
Knisselbo 2:2
157
153
52
2,2
10,4
21,4
Hudiksvall
Jobsmyra 2:12
Söråkre 2:12
ölsund 2:3
Finflo 4:21
86
722
388
710
0,3
4,9
2
10,2
Ange
Orråsen, Ensitre 4:56
156
7,4
Timrå
Kringsbyn 2:5
AVA 3:8
öppom 2:13
142
180
75
15,7
1,4
5,9
Härnösand
Innerbrån 1:1
Hamre 1:8
öje 3:9
Lindom 1:2
139
86
720
45
5,2
0,8
6
1
Sundsvall
Hammal 13:3
As 6:11
Usland 2:2
Bjärme 3:5
69
1 798
609
15,3
7,8
190,6
74,7
Råsåsen 2:20
Norrlindsjö 3:28
Alva 2:46
Mjösund 8:1, Essvik
64
338
53
320
6,4
2,8
7
8,9
Boteå Löneboställe
Tängsta 4214
164
199
10
17,2
Länsnummer
22
Kommun
Sollefteå
47
Bilaga 3
14
Länsnummer
Kommun
Fastighet
23
Ragunda
Gevåg 4:45
Lien 2:28
Köttsjön 3:48
Bergs
24
25
Rn-222
Bq/1
Ra-226
mBq/1
48
244
12
1,6
11,8
1,4
Sångbäcksvallen
Kvarnsjö 1:9
Kvissle 2:19
40
46
30
3,6
2
445,1
Östersund
Döviken 1:10
Lassbyn 1:34
Grytan 4:54
Skjör 2:9
Kännåsen 2:20
10
22
21
11
16
1
2,4
0,9
3,9
4,4
Nordmaling
Järnäs 3:18
Orrböle
< 5
33
2
6,8
Skellefteå
Björkliden
Falmark 19:9
Sidtorp 1:9
Byske 3:11
Ullbergsträsk 15:1
Byggdeträsk 8:21
142
1 264
939
187
74
36
1,2
7,8
39
3,1
6
9,9
Sorsele
Tväråträsk 2:29
64
10,7
Vilhelmina
Granliden 1:2
Latikberg 10:1
Granberg 1:54
24
276
324
91,5
14,6
1,8
Umeå
Täfteå 29:1
Holmön 8:49
67
72
7,8
9,2
Arvidsjaur
Tjappsaive 3:16
192
13,1
Älvsbyn
Tranträsk 2:5
496
5,5
Luleå
Gräddvik 5:64
Ersnäs 14:10
Bensbyn 8:36
Hertsön 3:115
83,6
437
182
207
2,9
4
19,4
1,8
Piteå
Nybyn 1:11
Boden
Lombäcken 1:29
8 855
88
288
15,8
Bilaga 4
Översiktskartor med avseende på radon- och radiumhalten
i vatten
1
Rn-halten i vatten i STORA VATTENVERK Södra Sverige
2
" -
3
Ra-halten i vatten i STORA VATTENVERK Södra Sverige
4
" -
Norra Sverige
5
Rn-halten i vatten i SMÅ VATTENVERK
Södra Sverige
6
" -
Norra Sverige
7
Ra-halten i vatten i SMÅ VATTENVERK
Södra Sverige
8
" -
Norra Sverige
9
Rn-halten i vatten i PRIVATA BRUNNAR
Södra Sverige
Norra Sverige
10 " -
Norra Sverige
11 Ra-halten i vatten i PRIVATA BRUNNAR
Södra Sverige
12 " -
Norra Sverige
SVERIGE
(södra delen)
1(12)
Bilaga 4
1
I 1iB) I up.. I 3<D> i 4(E) I 5lF)--T-
if"
0<K)
i
KL)
i *} r' - i
63 Östersund
i
t,
I 2(M) [
8
59 Sundsvall
•
18
17
re
tno —
16
15
tan —
14
13
4700 —
1
11
MCO —
10
08
0.
tm—
04
o:
ooo—
o;
0(A> I KB)
s
51F)
I
i
6<G>
1 7(H> i
i 90) I 0(K> I K U 1 2«M) ! <H
Radon-222 halten i vatten i grupp 1. - STORA VATTENVERK
•
•
= 2 - 1 0 0 Bq/liter vatten
=
> 1 0 0 Bq/liter vatten
Blaga4
SVERIGE (norra delen)
32
'
KB)
|
2(C)
|
3(D)
|
4(E)
|
5(F)
|
6(G)
I
7(H)
|
KL) T 2(M) F3(N>
8(1)
i
31
— 7«0
30
29
— 7100
28
27
69 \
Haparanda/
Kah« •.
26
25
— 7100
24
23
— 7100
22
21
— 7100
;
u
-..63 östifsund •-, .-
S 61 Solteftei
20
TECKENFÖRKLARING
19
ft**griin
— 70»
v , 59 Sundsvall '
Konunungrtnt
Kommunnamn
A-R^lontgrins
55 Mora A-Ragiontnamn
6(G)
Tapognrnka kan«m indalning
18
58 Hudiksvall/Ljusda
17
— MOO
15
16O(A)I
KB)
I
i '• 4(E)
I I S'(B
T 6(C) j
7tH)
T
8(l)
I
90)
I
0(K)
I
IS
222-Radonhaiten i vatten i grupp 1.- STORA VATTENVERK
•
= 2 - 1 0 0 Bq/liter vatten
f
>100 Bq/liter vatten
KL)
I
2(M)
I 3(N)
Bilaga 4
SVERIGE
(södra delen)
(XK)
!
KL)
I 2<M)
i
IS
18
17
««o—
16
15
imx—
14
13
«7OI —
12
11
10
09
iSOO —
08
07
*«o—
06
OS
MOOCH
03
»JM —
M
0(A)l
S
KB)
4(E)
I
5(F)
I 6(G)
I
I
7(H)
I
8(1)
I
90)
I 0(K)
I
KL)
226-Radiumhalten i vatten i gruppen 1 - STORA VATTENVERK,
•
=
2 - 1 0 0 mBq/1
•
=
>100 mBq/1
02
100 km
I 2(M)
Bilaga 4
SVERIGE
32
'
(norra delen)
[ 2<C)
1(B>
| 3(D)
| 4(E)
I
5(F)
I 6(G)
I 7(H)
I
8(0
I
S 0(K)
I
KU
I 2(M)
| 3(N)
31
— MOO
30
29
— 7S00
28
27
25
— 7100
24
24
23
23
7100 —
— 7M0
22
22
21
7100 —
20
20
19
19
— 7000
7000 —
TECKENFÖRKLARING
18
Rikjgfln»
Unigrtna
r^ommungrint
17
18
17
«*»
Kommunnamn
woo—
A-R»9lon«grinf
55 Mora A-Ragioninamn
16
6(G)
Topogrifitka kanans indelning
— «00
16
0
0(A)|
15
KB)
I
4(E)
I f 5(F) T 6(G) jl
7tH)
I
T 8(l)
K
100 km
15
I
9(J)
I 0(K)
I
KL)
I 2(M)
226-Radiumhalten i vatten i gruppen 1 - STORA VATTENVERK,
•
=
2 - 1 0 0 mBq/1
•
=
>100 mBq/1
I 3(N)
Blaga4
SVERIGE (södra delen)
r
is
1KB)
\/<Q.
(KK)
1.3<O>
i
KL)
i'
I 2(M) I
1
tS
17
»MO —
16
15
»no —
14
13
»TOO —
12
11
too—
10
09
»500 —
07
woo—
06
05
»MO —
04
03
»100 —
»
^
4(E)
I
g
§
5(F) I 6(G) I 7(H) I
100 km
1 90) I 0(K) I 1(1) I 2(M) I
222-Radonhalten i vatten i gruppen 2- SMÅ VATTENVERK.
•
= 2- 100 Bq/1
%
= >100 Bq/1
02
°1
Blaga 4
SVERIGE
32
I
(norra delen)
KB) I 2(C) I 3(D) | 4 ( E ) | 5(F) I 6(G) I 7(H) I
S
8
8(1) I
^ ~ v 0(K) T
K U I 2(M) I 3(N)
S
S
31
— 7(00
30
29
— 7500
28
27
— 7«0
26
25
— 73»
24
23
— 7300
22
21
— 7100
20
19
— 7000
18
17
17
—»too
6
6(G)
Topografiskt kartim indelning
.
15
S
0(A) I KB) I
6(G) j
TfH)
T
8(l)
I
9(J>
,
I 0(K)
,
I
1(L)
222-Radonhalten i vatten i gruppen 2 - SMÅ VATTENVERK.
• = 2- 100 Bq/1
•
= >100 Bq/1.
16
15
I KM)
I 3(N)
BBaga 4
SVERIGE
1lB>
s
I
(södra delen)
2IC»
J
3(D>
if
s
52 Borfiiifle/Falutii/56 GivlWSfnriviken
«r
4(E)
0(A>
I
5(F)
I 6(G)
7(Ht
I
^.«TÄ
8(1)
I
9(J)
I 0(K)
1(D
Radium-226 halten i vatten i grupp 2. - SMÅ VATTENVERK.
•
=
•
=
2 - 1 0 0 mBq/1
> 1 0 0 mBq/1.
KM)
I
t"
Biaga4
8
SVERIGE (norra delen)
~2<C5
32
I
3<D>
|
i
4tE>
I
5(F)
|
i
6lG>
I
7<H>
i
8m
5
31
— 7100
30
29
— 7500
78
27
— 7<00
z6
25
24
23
'— TWO
22
.i
— 7100
20
19
- 7000
18
17
•TO
16
|
1 0'*'
1H
226-Radiumhaiten i vatten i gruppen 2 - SMÅ VATTENVERK,
• = 2- 100 mBq/1
A
= >100 mBq/1.
Bflaga 4
9
SVERIGE
I
(södra delen)
KB)
8(1)^71
(UK) I
KU
I 2<M)
i
18
18
17
4KB —
16
15
mc—
14
13
tno—
12
11
ééOO —
10
09
»500 —
08
07
KO —
06
05
03
4100 —
SO
O(A) I
s
KB)
,
4(E>
I
5(F)
| 6(G)
s
I 7(H)
I
8(1)
I
9(J)
I 0(K)
I
KL)
222- Radonhalten i vatten i gruppen 3 - PRIVATA BRUNNAR.
•
= 2- 100 Bq/1
•
= 100- 500 Bq/1
Q
= 500- 1000 Bq/1
A
=
>1000 Bq/1.
02
tOO k m
I 2(M>
I öi
Bilaga 4
10
SVERIGE
32
I KB)
{norra delen)
I 2(C>
|
3(0)
|
4(6
1(F)
i 6<G> I
i
i
7(H)
|
8(1)
f
0<K.> I K L ) I 2(M) I 3<N>
i
«C? .' ?TX» , Jf.L_L. ?».' ! tX^
222-Radonhciiten i vatten i nappen 3 - ffJ_YATA
•
= 2- 100 Bq/1
#
= 2 - bOO Bq/1
^> = 500- 1000 Bq/1
A
=
>i000 B q / i .
-
1 u
'
Bilaga 4
11
SVERIGE (södra delen)
90)
I Q(K)
I
KL)
226-Radiumhalter, i vatten i gruppen 3- PRIVATA BRUNNAR.
= 2- 100 mBq/1
= 100- 200 mBq/1
> 200 mBq/1.
I 2(M> 1
12
SVERIGE
(
norra delen
i 1i8) i 2 ( O ) 3 i D - i ••(£>
Bilaga 4
)
i 5iF>
0(K)
|
KL)
I
2(M>
! 3<N>
31
— 7*00
30
29
— 7S00
28
27
—-7«
26
25
— 7W0
23
— 7M0
22
21
— 7100
20
19
— 7000
18
TECKENFÖRKLARING
Riksgräns
Linsgrans
17
17
— »»o
»«oo —
55 Mora A'Rtgionsnimn
6(G)
Topografiska kaaans indelning
16
15
i
7IH»
I
Bil'
I
0
50
'
'
9'J)
I
O'K>
100«m
=
2 - 1 0 0 mBq/1
• = 100 - 200 mBq/1
O =
> 200 mBq/1.
15
'
I
1iL>
Radium-226 halten i vatten i grupp 3. - PRIVATA BRUNNAR
•
16
'
2<M'
i 3'N)
Bilaga 5
1(4)
ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR
absorberad dos
"stråldos", den mängd energi per
massenhet som en bestrålad kropp tagit
upp. Enheten för absorberad dos är i
det internationella enhetssystemet
gray (J/kg). Tidigare användes enheten
rad (« 0,01 J/kg).
akvifer
är jord eller berg som leder grundvattnet i användbara mängder.
alfastrålning
utgörs av positivt laddade partiklar,
alfapartiklar (heliumkärnor). Alfastrålningen avges från atomkärnan när
vissa radioaktiva ämnen sönderfaller.
Alfastrålningen har kort räckvidd och
stoppas delvis av hudens döda yttersta
skikt (hornlagret). Strålningen kan
ors?ka skador hos människan om det
radioaktiva ämnet finns inne i
kroppen.
aktivitet
antalet radioaktiva sönderfall per
tidsenhet hos en given mängd radioaktivt ämne. Anges i becquerel (Bq) ett sönderfall per sekund. Tidigare
användes enheten curie (Ci).
becquerel (Bq)
är enhet för aktivitet. 1 Bq är ett
sönderfall per sekund.
betastrålning
utgörs av elektroner, betapartiklar,
som är negativt laddade. Betastrålningen avges från atomkärnan när vissa
radioaktiva ämnen sönderfaller. Betastrålningen har längre räckvidd än
alfastrålningen men orsakar i allmänhet störst skada på människan om det
radioaktiva ämnet finns inne i kroppen.
di ffundera
sprida sig likformigt, tränga igenom,
dos
mängd av något.
dosekvivalent
en i strålskyddssammanhang använd
storhet där man tagit hänsyn till de
olika strålslagens biologiska verkan.
Enheten för dosekvivalent är i det
internationella enhetssystemet sievert
(» 1 J/kg). Tidigare användes enheten
rem (0,01 J/kg). Den absorberade dosen
Bilaga 5
i gray multiplicerad med en särskild
kvalitetsfaktor ger dosekvivalenten i
sievert.
effektiv
dosekvivalent
är en i strålskyddssammanhang använd
storhet, som används för att jämföra
risken för till synes slumpmässiga
(stokastiska) skador vid bestrålning
av olika organ i kroppen med risken
vid bestrålning av hela kroppen. Den
effektiva dosekvivalenten erhålls
genom multiplikation av dosekvivalenten i ett organ med viktningsfaktorn
för detta organ rekommenderad av ICRP.
Kallas i föreliggande rapport för
stråldos.
enhet
fastställd, grundläggande kvantitet
för mätningsjämförelse.
excemption level
är en dosnivå, eller en mängd härledd
från dosen, under vilken man i förväg
har kommit överens om att optimiseringsuppskattning av framtida exponeringsvillkor inte behöver göras. En
oxcemption level kan betraktas som en
nivå under vilken användning av en
källa kan användas utan restriktioner.
En excemption level bör säkerställa
att individdoser är väl under motsvarande övre delgräns för exponeringssituationen.
gammast raining
är en elektromagnetisk strålning med
hög energi (kort våglängd) som avges
från en atomkärna när vissa radioaktiva ämnen sönderfaller. Gammastrålning
har i allmänhet lång räckvidd och kan
nå hundratals meter i luft eller ca en
halv meter i sten eller betong.
geometriskt
medelvärde
n/ä;
.an
n e roten av produkten av n-stycken
mätvärden.
gray (Gy)
är enhet för absorberad stråldos, dvs
den mängd energi som per viktsenhet
tagits upp av den bestrålade kroppen
elle kroppsdelen; 1 gray - 1 J/kg.
Tidigare användes enheten rad; 1 rad •
0,01 gray.
grundvatten
är det vatten som förekommer under
markytan i jorden och i sprickor och
sprickor och hålrum i berg.
Bilaga 5
gränsvärde
visst värde som en storhet inte får
eller bör över- eller underskrida.
halveringstid
tid varefter hälften av en viss mängd
radioaktivt ämne sönderfallit.
kalibrering
anpassa eller inställa något efter i
förväg fastställda mått.
medelvärde
(aritmetiskt) summan av ett antal
värden dividerat med antalet värden.
median
är mått på värde som delar mätvärdena i två lika stora grupper.
pegmatit
kristallin bergart scm huvudsakligen
består av kvarts och fältspat.
percentil
andel prover i % som ligger under en
viss gräns.
T ex i grupp 1, radonhalt är 99 %s
percentiler = 100. Det betyder att
99 % av prover har halter lägre än
100 Bq/1.
radioaktivt ämne
innehåller atomer med instabila
atomkärnor, som efter sönderfall
strävar att nå ett stabilt tillstånd.
Vid sönderfallet avger atomen energi i
form av strålning.
radium
är ett radioaktivt grundämne. Den
viktigaste isotopen är radium-226, som
uppkommer genom sönderfall av uran.
Den har en halveringstid på ca 1600
år. Radium förekommer praktiskt taget
överallt i jordskorpan och därför
också i byggnadsmaterial och dricksvatten. När radium-226 sönderfaller
bildas den radioaktiva gasen radon.
radon
är en radioaktiv ädelgas som bildas
vid sönderfall av radium, Radon-222,
som har en halveringstid på 3,8 dygn,
finns normalt i luften. Radon sönderfaller i dotterprodukter som, om de
samlas i lungorna, kan ge höga stråldoser och därigenom en ökad risk för
lungcancer.
radondöttrar
är de radioaktiva ämnen som bildas när
radon sönderfaller, Po-128 (RaA), Pb214 (RaB), Bi-214 (RaC) Po-214 ( R a C ) .
De är fasta ämnen scm lätt fastnar på
damm. Det är dessa dotterprodukter som
orsakar den största hälsorisken vid
höga radonhalter.
Bilaga 5
sievert (Sv)
är enhet för dosekvivalent, dvs den
absorberade dosen med hänsyn tagen
till strålningens biologiska verkan.
Tidigare användes enheten rem; 1 rem «
0,01 Sv. Sievert är också enhet för
den effektiva dosekvivalenten (se
detta ord).
storhet
egenskap, som kan bestämmas kvantitativt.
stråldos
effektiv dosekvivalent, kan också
beteckna absorberad dos eller dosekvivalent .
upper bound
övre delgräns, se detta ord.
vikta
tilldela vissa faktorer en viss grad
av betydelse.
viktat medelvärde
summan av produkterna av viktningstal
och motsvarande mätvärde, dividerad
med summan av viktningstalen.
åtgärdsnivå
nivå, över vilken åtgärder bör vidtagas .
övre delgräns
(upper bound) är den gräns för individdosen som används i optimeringsuppskattningen av framtida exponeringssituationer. Den övre delgränsen
bör fastställas (eller rekommenderas)
av varje nationell strålskyddsmyndighet på basis av den högsta risk som
kan anses vara acceptabel för individer under de aktuella exponeringsförhållandena. Den övre delgränsen bör
vara en hjälp för de relevanta myndigheterna vid etablering av bestämmelser, m m för de omständigheter under
vilka exponering kan förekomma. Den
övre delgränsen bör inte vara en
officiell gräns i sig.
Bilaga 6
Åtgärder vid höga radonhalter i vatten
Vattentäkter med radonhalter högre än 1000 Bq/1 vatten bör
åtgärdas. Ekonomiskt lämpligaste sätt att avlägsna radongas
från vatten är luftning. Detta kan göras på olika sätt:
För små vattentäkter kan luftning i hydrofor användas där
luften pressas in i hydroforen med hjälp av en kompressor. En
avluftare utjämnar övertrycket och för bort radonet enligt fig
1. En utrustning för automatisk lufttillförsel kostar idag
knappt 5 000 kr. Om vattnet innehåller höga järn och manganhalter kan kostnader för avjärning tillkomma. Den radonhaltiga
ventilationsluften från hydroforen måste ledas ut ur byggnaden
till atmosfären.
När vattenanläggningen är försedd med trycktank (gummimembran
eller gummiblåsa) är det bättre att lufta direkt i borrhålet.
En liten kompressor driver ner luft via en tryckslang. Luftbubblor i vattnet åstadkommer cirkulation av vattnet och radonkoncentrationen sjunker i hela vattenmagasinet. Fördelen med
detta system är att vattnet inte blir övermättat med luft. Se
figur 2. Kostnaderna för denna typ av anläggning är cirka 2 000
kr.
Trydurrombryfcr.
D
Till löronikning
Komprtisar
Hytirofor
Fig 1. Principschema för avlägsnande av radon genom
hydrofor.
Fig 2. Principschema för avlägsnande av radon genom
luftning direkt i brunnen.
Bilaga 7
Olika typer av radioaktiv
berggrund i Sverige
Alunskiffer
Kända områden med
graniter, pegmauter,
och vissa andra bcrganer
tom är särskilt radioaktiva, > 0.25 nSv/h
/
Alunskiffer i
förekomster
längs fjällranden
'
Större uranmineraliseringar .£
) Gnisåsar och större
israndsdeltan
Lera, silt eller sand
Observera att isarnas
bredd år betydligt
överdrivna.
Källa: SCAB och Svensk atlas
HITTILLS UTGIVNA SSI-RAPPORTER
Rapportnummer
Titel
(undertitel)
Författare
01
Publikationer
Informationsenheten
02
Kostvanor i samband med
Tjernobyl
Eva Elvers
Rolf Falk
Mats Holmberg
03
Mätstationer för gammastrålning
årsrapport 1987
Per Einar Kjelle
04
Kärnkraftindustrins
-aktivitetsutsläpp
-yrkesexponeringar
Huvudenheten för
kärnenergi
05
Granskningspromemoria:
Slutförvar för reaktoravfall - SFR-1
Curt Bergman et al
06
Kvalitetskontoll av kommunernas
strålningsmätningar.
Pilotförsök i Örebro län.
Projektledare:
Gunnar Persson
Referensgrupp:
Kay Edvarson
Robert Finck
Lennart • indborg
Mauritz Wallin
07
Radon Decay Product In-Door Behavior
-Parameter, Maeasurement Method,
and Model Review
Patricia Scofield
08
Rivning av kärnkraftverk:
Myndighets och policy frågor
Curt Bergman
09
Isotopkommittérapporter 1985
Peter Hovander
10
Kärnkraftindustrins
-aktivitetsutsläpp
-yrkesexponeringar
(tredje kvartalet 1987)
Huvudenheten för
kärnenergi
11
Radon och radium i hushållsvatten
Josef Kulich
Hans Möre
G A Swedjemark