Öppet hus - Dagens Nyheter
Gymnasieguiden torsdag 7 november 2013 ○ DAGENS NYHETER En hel bilaga som hjälper dig inför gymnasievalet Programmen, skolorna, studietekniken och de bästa tipsen. Lektion i brott Josefine Agius lär sig att hitta fingeravtryck på sin gymnasieutbildning. Vad vill du göra? DN hjälper dig att hitta rätt. Sidan 10 Hjälp! Sandras gymnasieskola lades ned – så fungerar elevens rättigheter. Sidan 24 Min gymnasietid. Pia Sundhage, Ison Glasgow, Göran Hägglund och sju kändisar till. Sidorna 12–13 2 Gymnasieguiden Välkommen. terminsstart 2014 torsdag 7 november 2013 Innehåll. Hans Arbman: Frågorna är många – vi hjälper dig att hitta rätt svar N är jag sökte till gymnasiet i Östersund för många år sedan fanns det en handfull linjer att välja mellan. Linjevalet avgjorde vilken av stadens två gymnasieskolor man hamnade på. Det var tillräckligt svårt. I dag är det ännu mer att tänka på. Förutom att hitta rätt bland de 18 nationella programmen ska man dessutom försöka ha koll på hur bra själva skolan är också. Ska man välja en kommunal skola eller friskola? Spelar det någon roll? Frågorna är många. För att kunna fatta ett så välgrundat beslut som möjligt är det bra att ha flera alternativ att välja mellan och ta reda på så mycket som möjligt om utbildningarna, råder studievägledaren Barbro Karlsson. Besök de skolor du är intresserad av när de har öppet hus. Prata med elever och lärare. Barbro Karlsson tycker att det är viktigt att diskutera med många olika personer – inte minst sina föräldrar. Har du några frågor till Barbro Karlsson så går det bra att chatta med henne på DN.se i dag. Om du redan nu vet att du vill studera vidare efter gymnasiet och vad du vill studera så är det viktigt att hitta en utbildning som erbjuder den särskilda behörighet som du kan behöva. Men till att börja med tycker jag att du ska läsa igenom årets Gymnasieguiden som du just nu håller i din hand. Här berättar vi om det mesta som du behöver veta inför gymnasievalet. 8 20 24 6 Redaktör för Gymnasieguiden [email protected] Beställ fler exemplar av Gymnasieguiden ○○Klassuppsättningar om 30 exemplar kostar 250 kronor + moms. Beställ på [email protected] Du kan också läsa Gymnasieguiden som pdf-tidning på dn.se/gymnasieguiden2013 DN Gymnasieguiden 105 15 Stockholm, Tel 08-738 23 33 E-post: [email protected] Redaktör Hans Arbman. Reportrar Jacob Rosander, Anton Säll, Jessica S Säll, Liza Törnblom. Bildredaktör Britt-Marie Schrammel. Omslagsfoto Fredrik Funck. Redigering Albin Grahn. Grafik Jonas Backlund. Annonser Helene Sjöman. Chefredaktör och ansvarig utgivare Peter Wolodarski. 22 19 8 S iktar högt. Odain Rose började sprinterkarriären i Umeå. 17 M ålmedvetet. Naturvetarna vet vad de vill göra i framtiden. 18 S ötchock. Bland toscasmet och praliner hos bagarna i Östersund. Öppet hus på Djurgymnasiet Onsdag 27 nov. kl. 16–19 och lördag 30 nov. kl. 13–15 20 V äloljat. På fordonsprogrammet utbildas förare och mekaniker. 22 Naturligtvis. Programmet som öppnar dörren till ladugården. 24 A lla program. Stor grafik över programmen och inriktningarna. VRG JARLAPLAN • VRG ODENPLAN • VRG DJURSHOLM Utvecklas Läs mer på www.vrg.se. Djurgymnasiet Stockholm ger dig utbildning för ett framtida arbete med djur. Vi erbjuder naturbruksprogrammet med fyra unika profiler: Djursjukvård | Hund | Häst | Djurpark/Sällskapsdjur Besök oss på Trekantsvägen 7, Liljeholmen. Tel: 08-744 62 50 www.djurgymnasiet.com HJÄRNAN VILL HA ROLIGT! 3 Psykolog, mikrobiolog, jurist eller spelutvecklare Våra program är Ekonomiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet. Träffa oss på öppet hus! Läs mer på www.klaragymnasium.se Stockholms Internationella Restaurangskola Gymnasieskolan för dig med höga ambitioner inom restaurang och servering. Välkommen på öppet hus Lördag 30/11, kl. 11-13 Lördag 1/2, kl. 11-13 Bild: Camilla Lindqvist Läs mer på: www.restaurangskolan.se •A4 4 Gymnasieguiden studievägledaren torsdag 7 november 2013 Att välja program. Kunskap gör det lätt att välja Håll ögonen öppna för flera alternativ, och ta reda på så mycket som möjligt om utbildningarna. Det är studievägledaren Barbro Karlssons främsta tips. – Om du ska fatta ett så välgrundat beslut som möjligt ska du se till att diskutera det med många olika personer. Liza Törnblom [email protected] ○○Barbro Karlsson har lång erfarenhet av studievägledaryrket och talar engagerat och frispråkigt. Hon förstår att valet till gymnasiet är svårt och att många föräldrar engagerar sig mycket i sina barns gymnasieval. Som 15-åring vet man sällan vad man vill jobba med som vuxen. För att göra ett välgrundat gymnasieval råder hon eleverna att först och främst ha flera alternativ att välja mellan och att ta reda på så mycket som möjligt om utbildningarna. Gå på öppet hus på skolorna och prata med eleverna där. Fråga dina kompisar om råd. – Men det absolut viktigaste tycker jag är att ha diskussioner hemma med dina föräldrar. Har man inte sina föräldrar med i sitt beslut kan det kännas ganska ensamt, säger Barbro Karlsson. Hon upplever att fler niondeklassare är trötta på skolan nu än tidigare. – Kraven har höjts på eleverna. Nu ska man ha gjort nationella prov och vara godkända i svenska, engelska och matte. För att välja teoretiska program ska tolv ämnen vara godkända, och på yrkesprogrammen åtta ämnen. En del är väldigt skoltrötta som en konsekvens av detta. Chatta med Barbro! I dag klockan 14.30 på dn.se Hur man hanterar de här kraven skiljer sig mycket från person till person. De som har föräldrar med egna erfarenheter av studier på högskolenivå är oftast mer förberedda och motiverade, medan andra helst vill slippa allt vad skola heter. Trots utbredd skoltrötthet väljer fler elever högskoleförberedande program nu än tidigare. – Många är rädda för att yrkesutbildningarna inte ger tillräckligt med behörighet. Föräldrarna släpper oftast inte i väg sina barn till en linje där de inte får rätt behörighet. Enligt Barbro Karlsson är det fortfarande vanligt att välja traditionellt och efter sitt kön. Fler pojkar än flickor väljer till exempel elprogrammet. Det finns alltid ett eller flera program som är mer populära än andra. Just nu är det ekonomiprogrammet som gäller. Barbro Karlsson jämför det med ett annat program som många valde när hon började som studievägledare. – Medieprogrammet var väldigt populärt förut. Nu är det borttaget och finns som inriktning till andra program i stället. Många valde ju det för att det var roligt men få fick jobb inom medierna efter avslutat program. Ekonomi ökar sakta men säkert – men där finns det heller inga jobb, säger Barbro Karlsson. Om hon själv fick bestämma skulle det bara finnas två program på gymnasiet – natur och teknik. – Har man kapaciteten skulle jag absolut råda eleverna att söka något av de programmen. Då har man möjlighet att läsa vilket program på universitetet som helst. Särskilt bra att söka teknik är det för tjejer – det är där jobben finns. Barbro Karlsson har varit studievägledare i 35 år, nu på Lunaskolan och Fruängsskolan i Stockholm. Foto: Eva Tedesjö Sweden in the World Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket | Manfred Björkqvists allé 8, 193 31 Sigtuna ÖPPET HUS 4 december, 19:00 25 januari, 10:00 www.sshl.se 5 torsdag 7 november 2013 Barbro svarar. Tio frågor om gymnasiet som du inte vågat ställa Foto: Alamy ○○Det kan man inte veta i förväg. Men ju mer man tar reda på om skolan, desto mer välgrundat beslut kan man ta. Och det finns för- och nackdelar med alla skolor. Många likställer centrala skolor med bra skolor, men inte ens en skola som Södra Latin i Stockholm är perfekt i alla avseenden. 4 Mer plugg? Vad skiljer mellan allmän och särskild Vad händer om jag inte får ○behörighet? ○Den allmänna behörigheten är godkänt i alla den grundläggande behörigheten. Den får du numera i vilket treårigt grundskoleämnen? gymnasieprogram som helst. Den 2 ○○Då finns det introduktionsprogram man kan gå innan. Vissa enstaka program kan man gå i alla fall, om det är lågt intag. Är det bara ett ämne du inte är godkänd i kan du bli inskriven i ett introduktionsprogram utöver ditt vanliga program, så att du läser ämnet på grundskolenivå vid sidan av gymnasiestudierna. 3 särskilda behörigheten är den som krävs för ett särskilt yrke. För läkare krävs till exempel alla mattekurser, kemi, fysik och biologi. 5 Vad är skillnaden mellan kommunalt gymnasium och friMåste man gå skola? gymnasiet? ○○Det är olika huvudmän. Den ○○Nej. Gymnasiet är frivilligt. Däremot är gymnasieutbildning ett måste att ha för att få jobb. Till och med McDonald’s kräver gymnasieutbildning. Det är det första kravet hos de flesta arbetsgivare. kommunala gymnasieskolan står kommunen för, medan friskolan är privat och kan ägas av en företagare, en kyrklig organisation eller någon annan. Men de har samma kursplan att rätta sig efter och det är generellt samma utbildning som bedrivs oavsett huvudman. 6 8 Vad händer om jag ändrar mig? Vad händer om mitt program eller min skola lägger ned? ○○Går du fortfarande i grundskolan så kan du bara göra ett omval. Men har du redan börjat ett gymnasieprogram så får du byta i mån av plats. Ju längre in på terminen du har gått, desto svårare är det att byta, eftersom du måste komma ikapp i ämnena i det nya programmet. Då är det bättre att söka om efter första året. Men det är många som byter linjer, så du är inte ensam. 7 ○○Det diskuterar politikerna just nu. Det har hittills inte funnits något krav för friskolorna att hitta en likadan utbildning för eleverna om deras skola går i konkurs. Där har det blivit ett glapp i reglerna. 9 Läs mer om detta på sidan 24. Kan man gå gymnasiet utomlands? Måste jag gå på alla lektioner? ○○Ja, det kan man. Svenska skolan finns på flera ställen i världen, som Bryssel och London. Där tillkommer kostnader för eget boende. Vill man söka dit tar man kontakt direkt med skolan. Intagningen brukar ske i februari. ○○Både ja och nej. Det är kunskaperna som ska bedömas för betyget och inte närvaron. I naturvetenskapsämnena måste man närvara på labbarna för att bli godkänd. Generellt är det så att man kan missa mycket viktig kunskap på lektionerna som det är svårt att läsa sig till. Läsa utomlands? s n e d i t m Fra r e t e h g i l j mö ge n i n a H i s n n i f 10 Läs mer om detta på sidan 15. Foto: Alamy 1 Hur vet jag om skolan är en bra skola? Kräver gymnasiet mer pluggande än högstadiet? ○○Ja, både yrkesprogrammen och de teoretiska utbildningarna kräver mer pluggande än i högstadiet. Även om det inte är lika många ämnen i yrkesprogrammen så ska du kunna yrkesämnena också, och för att få godkänt krävs det att du pluggar. Förskollärare behövs. Här finns flest jobb Sju av tio elever på de yrkesförberedande programmen har jobb tre år efter examen, visar statistiken. ○○Det är Statistiska centralbyrån som har tagit fram siffror på hur gymnasieelever klarar sig på arbetsmarknaden tre år efter att gymnasiestudierna avslutats. Om det viktigaste är att få ett jobb snabbt efter studenten är en yrkesförberedande linje att föredra. Mer än sju av tio arbetar regelbundet tre år efter studenten. Motsvarande siffra för elever på studieförberedande program är avsevärt lägre, bara fyra av tio uppger att arbete är deras huvudsakliga sysselsättning. För de flesta eleverna på en yrkesförberedande utbildning har gymnasievalet lönat sig. Mer än hälften uppger att de arbetar inom det område som de har utbildat sig inom. Samtidigt uppger närmare fyrtio procent av dem som gick ett studieförberedande program att de numera studerar på högskolenivå. Det är fler än tidigare. Naturvetenskapsprogrammet må vara en bra utbildning i långa loppet, men det ger inga jobb direkt efter studenten. Eleverna väljer i stället att hoppa på högskolestudier. 72 procent studerar på högskolenivå. Arbetsförmedlingen förutspår att det inom den närmaste framtiden kommer att behövas bland annat fler förskollärare, ingenjörer, lastbilsmekaniker och läkare. Journalister, administratörer, informatörer och försäljare kommer få det tuffare på arbetsmarknaden. Anton Säll Fredrika Bremergymnasierna erbjuder dig: stor bredd på både högskoleförberedande program och yrkesprogram idrottsutbildningar: RIG och NIU inspirerande och trivsam studiemiljö hög och modern IT-standard kunniga lärare närhet till bussar och pendeltåg fredrika.se ÄSSAN GYMNASIEMlm smässan Vi finns på Stockho C09:51 21–23 nov. Monter US VI HAR ÖPPEer,Tkl.H16–19 Onsdag 27 novemb kl. 14–17 Onsdag 5 februari, Foto: TT Arbetsmarknad. 6 Gymnasieguiden livet i skolan torsdag 7 november 2013 Livet på gymnasiet. Besök i Kärrtorp Olivia Sokcic Sundell, åk 2 Samhälle Tre ord om gymnasiet: Ansvar, kul, lärorikt. Drömyrke: Något socialt, att jobba med/hjälpa människor. Det här ser jag fram emot: Studenten! Valde programmet efter: Behörighet, intresse, magkänsla. David Ekberg, åk 2 Ekonomi Juridik Tre ord om gymnasiet: Ansvarsfullt, ambitiöst, förvå nansvärt roligt. Drömyrke: Har faktiskt inget, men juridik är intressant. Ser fram emot: Studenten. Valde programmet efter: Intresse, magkänsla, bra behö righet. Agnes Lind, åk 2 Natur Tre ord om gymnasiet: Ansvar, ambition, framtid. Drömyrke: Ingen aning. Det här ser jag fram emot: Studenten, att ha klarat linjen och kunna gå vidare. Valde programmet efter: Magkänsla, behörighet. Jim Skog Pirinen, åk 3 Samhälle Media Tre ord om gymnasiet: Påtvingad kreativitet, ansvars tagande. Drömyrke: Författare. Ser fram emot: Psykologi- och filosofikurserna. Valde programmet efter: Magkänsla och intresse. Nils Denward, åk 3 Samhälle Media Tre ord om gymnasiet: Utvecklande, kreativt, intressant. Drömyrke: Inom film eller musik. Ser fram emot: Att börja jobba. Valde programmet efter: Att det låg nära och intresse. ”Att börja om var nervöst och Stockholm. Mer ansvar – men också större frihet. Gymnasiet är ett stort steg mot självständighet. Gymnasieguiden träffade Nils, Jim, Olivia, David och Agnes för ett samtal om förväntningar, hårdplugg och betyg. Liza Törnblom [email protected] ○○Vi träffas i entrén någon timme innan lunchen. Nils Denward och Jim Skog Pirinen går i trean på samhällsprogrammet med medieinriktning. Resten går i tvåan – Agnes Lind på naturvetenskapsprogrammet, David Ekberg på ekonomiprogrammet med juridikinriktning och Olivia Sokcic Sundell på samhällsprogrammet. Vi är på Kärrtorps- gymnasiet, en gymnasieskola som erbjuder högskoleförberedande program. Trots att det var ett tag sedan minns de flesta av dem första dagen på gymnasiet väldigt väl. – Det var hemskt. Vi skulle först gå till aulan där det var upprop, sedan fick vi följa med vår mentor och ta ett foto. Det var väldigt nervöst, minns Nils. Innan de hann bli presenterade för varandra skulle de stå tillsammans klassvis och bli fotograferade, stela och nervösa. För Agnes var det inte första gången hon började i en helt ny klass med nya lärare. I fyran och sjuan var det likadant. – Nu skulle man börja om med allt nytt igen. Det var jobbigt och ganska spännande, nervöst och överväldigande, säger Agnes. De andra håller med, första dagen var ett virrvarr av tankar och nervositet. Men redan andra dagen började det kännas riktigt bra. – Vi gjorde olika övningar i klassrummet och alla klickade direkt. Jag kände på mig att det var en bra klass, det var inga grupperingar utan alla hängde med alla, säger Olivia. David sökte programmet tillsammans med en kompis. Första dagen satt han mest och höll tummarna för att de skulle bli indelade i samma klass, vilket de blev. Olivia går också tillsammans med två av sina gamla klasskompisar, fastän det inte var planerat. – Kärrtorp var ganska populärt när man skulle söka. Men jag tror att det är bra att söka till den linjen man vill gå och inte tänka på vad ens kompisar vill gå. Annars blir det ju lätt att man bara håller sig till den personen och inte lär känna någon ny, säger Olivia. Den största skillnaden mellan högstadiet och gymnasiet är att de nu får mer ansvar, men också större frihet. – Det är både positivt och negativt, det kan ju bli så att man inte gör saker. Men det är skönt att få bestämma själv, säger Nils. För Agnes är det egna ansvaret bara positivt, eftersom det är det första steget mot självständighet. – Man känner att man är på väg nu, det är här man börjar bestämma mer över sitt eget liv. Gymnasiet är ju frivilligt och det märks, man får ju sätta sin egen standard. I grundskolan var det mer straff om man inte gjorde läxan, lärarna blev arga. Nu är det mer upp till en själv, säger Agnes. Att det skulle vara hårdare studier i gymnasiet än på högstadiet råder det delade meningar om. – Det är inte så mycket plugg. Det Kärrtorp var ganska populärt när man skulle söka. Men jag tror att det är bra att söka till den linje man vill gå och inte tänka på vad kompisarna vill. 7 torsdag 7 november 2013 Gymnasieguiden frågar. Hur tänkte du när du gjorde ditt val? överväldigande” är upp till en själv hur mycket man vill plugga, säger David. Nils upplever att det är väldigt mycket plugg periodvis. – Vissa veckor är det typ tre prov och fyra redovisningar och andra veckor ingenting, säger Nils. Betygsystemet är nytt för alla i gruppen – och även här råder delade meningar. – Jag tycker att det har varit svårt att vänja sig vid det nya systemet. Det är svårare att få A än vad det var att få MVG. Jag tycker att det är ett lite konstigt system. Om man får A på alla moment utom ett där man kanske får E – då får man typ B eller C, säger Agnes. Jim håller med Agnes. Hans årskull är den första som har det nya betygssystemet, som han upplever är förvirrande både för lärare och elever. – Olika lärare sätter olika betyg, en lärare kräver att man ska ha bra betyg på allt, en annan är mycket slappare. Det kan ju påverka vad man får för slutbetyg, vissa klasser kan ju få högre än andra, säger Jim. Att välja ett program som var brett och möjliggjorde studier på universitetet var ett viktigt kriterium när de skulle göra sitt gymnasieval. Ett annat var att välja en bra skola. – Jag har hört att friskolorna ska vara slappare och ha sämre standard. Jag ville bara ha en vanlig kommunal skola, säger Olivia. Nils håller med. – Friskolorna lockar ju med en massa saker, datorer, kortare dagar, egen tid… säger Nils. Jim fyller i: – ... ja, om de har medel att ge varje elev en dator finns ju risken att de har skurit ner på annat. Olivia bestämde sig inte för vilken skola hon ville gå förrän hon hade kommit på öppet hus i Kärrtorp. Det är någonting hon rekommenderar alla som funderar över sitt gymnasieval. – Det är nog bra med högskoleförberedande program. Men bara för att man har hört att natur är bra och att man kan bli läkare behöver det ju inte vara bra för alla. Är man inte pigg på att plugga så ska man nog inte välja det. Men gå på öppet hus och känn av stämningen, säger Olivia. För Nils var det viktigt att skolan låg nära hemmet. Men till slut måste de egna intressena få styra, säger han. – Tänk på vilka ämnen som är roliga. Det måste vara kul för att du ska klara av att gå i skolan i tre år till. Text: Jacob Rosander, Anton Säll, Jessica S Säll, Liza Törnblom Stina Lawenius, årskurs 3, ekonomiprogrammet, Hulebäcks gymnasiet, Göteborg: – För mig var det självklart med ett studieförberedande program. Jag satsade på en så bred utbildning som möjligt. Jag gillar matte men också samhällsinriktade ämnen och valde den här linjen för att jag tyckte att den lät bra. Erik Åkesson, årskurs 3, vård- och omsorgsprogrammet, Plusgymnasiet, Jönköping – Jag kom på rätt så sent vad jag ville göra. Till en början visste jag inte alls vad jag skulle välja, men tillslut förstod jag att jag ville arbeta med människor och hjälpa till i svåra situationer. Då var valet lätt och jag har inte ångrat det sedan dess! Louise Hemvik, årskurs 3, teknik programmet inriktning design, Polhemsgymnasiet, Göteborg. – Jag ville ha en bred linje som skulle ge många val till att läsa vidare, men det var också viktigt att göra något roligt – det handlar ju om tre års pluggande. Jag gillar både sam och natur och min syo tipsade mig om den här linjen som också innehåller mycket design, som jag är intresserad av. Signe Ångström, årskurs 3, samhällsprogrammet, Dragonskolan, Umeå: – Jag hade jättesvårt att välja program, men jag valde samhäll eftersom jag inte vet jag vill göra efteråt. Här kan jag hålla väldigt många dörrar öppna så att jag kan plugga på universitetet senare. Jag valde mellan natur- och samhällsprogrammet, men jag är bättre på språk, så till slut blev det samhäll. Faisal Faris, årskurs 2, fordons- och transportprogrammet, Kungsmadskolan, Växjö: – Jag valde fordons- och transportprogrammet eftersom jag har ett väldigt stort intresse för bilar. Det är roligt att jobba med dem och framför allt kommer man att tjäna bra pengar. Stina Ljungberg, Årskurs 3, hantverksprogrammet inriktning stylist, Plusgymnasiet, Jönköping – Jag ville välja en linje som var väldigt kreativ, fri och nyskapande och som var mestadels praktisk. Så valet föll helt enkelt på det som jag redan tyckte var intressant och roligt – styling. Elina Liljegren, årskurs 2, estetiska programmet, Kungsmadskolan, Växjö: – Jag ville få tre roliga år på gymnasiet så jag valde efter mitt intresse, foto och film. Jag valde till vissa extrakurser som kan vara bra att ha. Nils Therén, årskurs 3, estetprogrammet, St Mikaelsgymnasiet, Mora. – Jag hade dansat i flera år innan jag skulle välja gymnasiet. Eftersom mina föräldrar inte lät mig flytta fick jag det estetprogram med dansinriktning som låg närmast. Mer information. Hitta de smartaste apparna Betygsuträknaren. Välj program och inriktning och fyll i dina betyg så hjälper appen dig att hålla koll på och räkna ut dina betyg och meritpoäng. Formelsamlingen. Formler i matte, fysik och kemi för gymnasiet. För matematiken finns även alla formler för nationella provet. Gymnasiemässan. Ska du på gymnasiemässan i Stockholm? Ladda ner den här appen gratis och förbered dig inför besöket. Syokonsulenten. Vilket yrke passar dig bäst? Testa dig i denna app. Skolmaten. Se skolmatsmenyn för veckan. Och några sajter: saco.se – sök på Gymnasievalet. Här finns ett personlighetstest som kan lotsa dig i rätt riktning. Utbildningsinfo.se – här finns bland annat en bra checklista inför ditt val. Skolverket.se – här kan du söka statistik om gymnasieskolorna. Gymnasiekvalitet.se – jämför olika gymnasieskolor med varandra. 8 Gymnasieguiden program torsdag 7 november 2013 Friidrottsgymnasiet. Kajsa Skönby, Jennifer Hemström och Ebba Almqvist värmer upp med medicinbollar på Friidrottsgymnasiet i Umeå. Foto: Erik Ardelius Förstavalet för framtidens Umeå. Jennifer Hemström tävlar i sjukamp och siktar på landslaget. På Friidrottsgymnasiet, som har riksintag, lägger hon grunden till en framtida karriär som elitidrottare. Anton Säll [email protected] ○○Den skräniga glamrocken i högta larna ackompanjerar medeldistans löparna när de springer ett varv på 200 meter i maxfart. På upploppet rycker en av löparna ifrån. Ingen kan hinna ikapp henne och hon vin ner klart och tydligt, men ändå ser hon inte speciellt glad ut. Det är kan ske inte så konstigt. Hon har flera in tervaller kvar innan hon får vila. Friidrottsgymnasiet i Umeå har funnits i över trettio år. Skolan har riksintag, vilket innebär att man kan söka till skolan oavsett var i Sve rige man bor. Utbildningen är god känd av Svenska Friidrottsförbun det, och det är via förbundet man söker in. Fyra dagar i veckan ägnas förmiddagarna åt träning. Resten av tiden går eleverna i skolan precis som alla andra. Sjukamparen Jennifer Hemström sitter på en träningscykel och vär mer upp. I dag står rehabiliterings träning på schemat, hon har gjort illa ryggen på en tävling tidigare i år. Det är frustrerande, säger hon. Det är inte helt lätt för en sjukampare att låta bli att använda ryggen. Jennifer kommer från Sigtuna. Hon flyttade upp till Umeå för fri idrottens skull. Det finns sju riks friidrottsgymnasier i Sverige, bland annat i Falun och Malmö, men hon var säker på att hon ville till Umeå. Hon hade varit här på läger när hon var yngre och minns hur mycket hon gillade friidrottshallen där eleverna tränar på förmiddagarna. – Jag visste att jag ville gå ett fri idrottsgymnasium. Målet är att jag ska ta mig till landslaget, och då måste jag träna så mycket som möj ligt, säger hon. Flyttlasset till Umeå gick några veckor innan sko lan skulle börja. Men hon hade be sökt skolan flera gånger tidigare. För att ta sig in på ett program med Jennifer Hemriksintag har sko ström lan rätt att ha in tagningsprov och tester. Det är inte lätt att komma in, i år tog skolan bara in tio elever på riksintag, berättar Henrik Ragn valdsson, rektor på skolan. När eleverna väl har börjat så tränar de någonstans mellan sju till tolv pass per vecka. De flesta eleverna bor till en bör jan på ett elevhem. Det var en om ställning att flytta hemifrån, säger Jennifer. – Det var tufft till en början. Sam tidigt är det väldigt roligt. Det är en utmaning att dela kök med typ 20 andra personer, säger hon. Nu bor hon i en lägenhet tio mi nuter från skolan. Hon gillar sta den. Huruvida hon blir kvar i Umeå eller inte efter utbildningen vet hon inte ännu. Hon har valt att lägga utbildningen på fyra år, så det är ingen stress för henne. – Jag vet inte hur jag kommer att göra. Vi får se, säger hon. En kille i gröna hörlurar står och hoppar hopprep i bar överkropp. Odain Rose gick ut från friidrotts gymnasiet för ett par år sedan. Nu är han en av Sveriges bästa sprint 9 torsdag 7 november 2013 NACKA GYMNASIUM* friidrottare Alla svenska friidrottare som har blivit något har gått på ett friidrottsgymnasium. Odain Rose, tidigare elev ers. På Europamästerskapen i Gö teborg i våras kom han femma på sextio meter. Nu arbetar Odain på skolan när han inte är ute och täv lar. Ibland håller han på med mark nadsföring och ibland med elev aktiviteter, säger han. Dessutom brukar han fortfarande träna med de andra eleverna på förmiddagen. Utbildningen har betytt allt för honom. Han berättar att han träf fade sin tränare Annelie Johansson första dagen på utbildningen. Nu kan han inte tänka sig att byta till någon annan. – Jag hade inte fortsatt med fri idrott om jag inte hade börjat här. Alla svenska friidrottare som har blivit något har gått på ett friidrotts gymnasium. Friidrottsgymnasiet har gjort min karriär, säger han. Fakta. Idrottsgymnasium ○○För vem? För dig som vill satsa helhjärtat på antingen idrott eller något estetiskt ämne och kan tänka sig att flytta från hemorten ○○Vilka är inriktningarna? Det finns idrottsutbild ningar med riksintag för de allra flesta sporter. Bland annat finns det ett soft ballgymnasium i Leksand och ett gymnastikgymna sium i Eskilstuna. ○Vissa ○ kräver tidig ansökan. Kolla med din studieväg ledare vad som gäller. *En riktig skola **Öppet Hus 18 januari ***Gymnasiemässan 21-23 november 10 Gymnasieguiden program torsdag 7 november 2013 Samhällsvetenskapliga programmet. Brottsplats: Fyrisskolan i Uppsala Uppsala. Vems är fingeravtrycken? På samhällsprogrammet med fördjupning i juridik och kriminalteknik studeras gärningsmän, vittnen och dna-spår för att förstå varför brott begås – och hur de klaras upp. Liza Törnblom [email protected] ○○Utanför fönstret lyser en varm höstsol och i ett av rummen i Fyrisskolan i Uppsala sitter Marcus Isberg och Josefine Agius. De går tredje året på samhällsvetenskapliga programmet med juridik och kriminalteknik som fördjupning. I dag är första dagen på kursen i kriminologi, en av många efterlängtade kurser på programmet. – Vi kommer även att läsa vittnespsykologi och privatjuridik i år. Kanske får vi också besök av någon som har klarat testerna till att komma in på Polishögskolan, säger Josefine. Josefine var redan från början säker på att det var ett samhällsvetenskapligt program hon ville gå, både på grund av att hon var intresserad av ämnena men också för att programmet ger en bredd till vidare högskolestudier. Efter två år på fördjupningen är hon övertygad om att hon vill utbilda sig till åklagare. – Det är mycket roligare än jag tänkt. Jag såg juridik som så svartvitt förut men nu har man fått lära sig varför vissa begår brott, att det finns en massa olika omständigheter. Och att jurister inte är så råa som jag tänkte att de skulle vara, säger Josefine. Marcus har också siktet inställt på ett särskilt yrke. – Jag har alltid vetat att jag ville bli Vi kommer även att läsa vittnespsykologi och privatjuridik i år. Kanske får vi också besök av någon som har klarat testerna till att komma in på Polishögskolan också. Josefine Agius polis så det här var en bra fördjupning för mig. Nu hoppas jag bara på att vi får besöka en domstolsförhandling, det hade varit intressant, säger Marcus. Som en del i undervisningen får eleverna samla in dna och fingeravtryck för att förstå hur avancerad en brottsundersökning kan vara. – Vi har fått lyssna på gamla SOSsamtal, och gjort en fejkutredning där det är en eventuell våldtäktsman som vi ska spåra dna från. På den teoretiska kursen har vi fått läsa om vad han eventuellt skulle få för straff, säger Josefine. Fyrisskolan har haft fördjupningen under det samhällsvetenskapliga programmet de senaste sex åren. Samtliga år har det varit kö för att ta sig in på programmet. Anna Serander är arbetslagsledare för programmet och tror att det ökade intresset för juridik på gymnasienivå hör ihop med en ändrad nyhetsbevakning gällande brott. Hon nämner skotten i Rödeby som inträffade ungefär samtidigt som programfördjupningen kom till, där en 50-årig man sköt två tonåriga pojkar som under en längre tid trakasserat hans 19-åriga son. – Efter Rödebyskjutningen blev det stora diskussioner i medierna. Här var det inte ett fall där gränsen mellan rätt och fel var solklar. Jag minns själv hur arga folk var på rättssystemet som försatte mannen på fri fot, säger Anna Serander. Eleverna på programmet läser 300 poäng med den särskilda fördjupningen, resten är kurser som ingår i vilket samhällsvetenskapligt program som helst. – Vi försöker färga resten av kurserna med den här inriktningen också. I svenskan läser vi och tolkar kriminalromaner, i historia läser vi om historiska brott och skeenden. Vi vet att det underlättar inlärningen när man läser om något man själv är intresserad av, säger Anna Serander. Med kriminalteknik på schemat får Marcus Isberg och Josefine Agius bland annat lära sig att identifiera finger Foto: Fredrik Funck avtryck och dna-spår. Fakta. Samhällsvetenskapliga programmet ○○För vem? Den som är intresserad av samhällsfrågor, historia och språk. Den som vill analysera världen vi lever i och förstå hur den är uppbyggd. En teoretiker som gärna vill läsa vidare på universitetet. ○○Inriktningar? Det finns tre huvudsakliga inriktningar på programmet. De är: ○○Beteendevetenskap ○○Medier, information och kom munikation ○○ Samhällsvetenskap ○○Fördjupningsmöjligheterna inom de olika inriktningarna är många, men kan vara ämnen som bild, di- gitalt skapande, film- och tv-produktion, filosofi, geografi, grafisk kommunikation, hållbart samhälle, juridik, konst- och kultur, ledarskap och organisation, mediekommunikation, moderna språk, pedagogik, psykolog, samhällskunskap och sociologi. 11 torsdag 7 november 2013 Många tomma platser. Skolornas konkurrens om gymnasieeleverna hårdnar Antalet elever i gymnasieskolorna har minskat drastiskt sedan några år tillbaka. Många utbildningar har lagts ner men ännu finns det ovanligt gott om utbildningsplatser. – Det är elevernas marknad och många kan välja och vraka mellan olika program, säger Sven Sundin som sammanställer statistiken om gymnasieskolorna på Skolverket. Liza Törnblom [email protected] ○○Från år 2000 och åtta år framåt gick antalet gymnasieelever från att ha legat på ett någorlunda jämnt antal varje år till att öka med 90 000 elever. För att möta efterfrågan av skolplatser kom under den här tiden många nya friskolor till. – Friskolorna tog ungefär 70 procent av elevökningen. Hade inte friskolorna kommit till hade de kommunala skolorna blivit överfulla och fått bygga ut sina verksamheter avsevärt, säger Sven Sundin. I somras skrev många tidningar om tomma platser på flera gymnasielinjer och många friskolor har fått stänga sin verksamhet. Det berodde på att antalet elever minskat med 17 000 sedan i fjol. Och antalet fortsätter att minska. – Nästa år kommer antalet elever att minska med ytterligare 12 000, och året efter det med 6 000 elever till. Det är inte förrän läsåret 2016/2017 som det kommer att öka med 2000 elever, säger Sven Sundin. Sedan 2008 har också fler friskolor kommit till. Det kombinerat med färre elever gör att konkurrensen om eleverna är hård. – Många friskolor vill inte dra ner eller avsluta sin verksamhet innan de måste se sanningen i vitögat, inse att det inte är lönsamt längre. I stället avslutar man eller gör om program som inte är populära när antalet elever minskar, säger Sven Sundin. Med så mångatomma platser har många elever, främst i större städer, fler valmöjligheter nu än förr. Många skolor lockar därför med olika attraktiva förmåner för sina elever, som körkort, datorer och attraktiva praktikplatser. – Det är elevernas marknad och många kan välja och vraka mellan olika program. Samtidigt finns det skolor som är svåra att komma in på varje år, oavsett elevantal, säger Sven Sundin. Många friskolor vill inte dra ner eller avsluta sin verksamhet innan de måste se sanningen i vitögat. I stället avslutar man eller gör om program som inte är populära. Fakta. Så lockar skolorna elever ○○Egen dator. Du får tillgång till en egen dator under din studietid och får överta den till en mindre kostnad i samband med din studentexamen. ○○Hel eller del av körkortsutbildning. På många fordonsprogram erbjuds olika körkort inom ramen för utbildningen, men även andra program och skolor bekostar helt eller delvis din körkortsutbildning. ○○Elevinflytande. Skolan erbjuder eleverna att välja sina egna lärare utifrån auditions eller framhäver möjligheterna att kunna plocka ihop ett eget program. ○○Praktik. Ekonomi- eller teknikprogram erbjuder arbetspraktik hos företag i branschen. ○○Studieresor. Utlandsresor till USA och Europa är vanliga erbjudanden från program med inriktningar i alltifrån språk och historia till entreprenörskap och ekonomi. En speciell skola Ingridskolan i Bergshamra är en grund- och gymnasieskola anpassad för elever med Asperger Syndrom men öppen för alla. Grundskolan bedriver undervisning från årskurs 1 till årskurs 9. Gymnasiet erbjuder Naturvetenskapsprogrammet, Estetiska programmet och Introduktionsprogrammet. Öppet hus för grundskolan 4 dec samt 4 feb kl 16:30-19:00. Öppet hus för gymnasiet 4 & 5 dec samt 4 & 5 feb kl 16:30-19:00. • Kunnig och lyhörd personal • Hög personaltäthet • Individanpassad undervisning • Små klasser • Trivsam och lugn miljö www.ingridskolan.se - 08-27 26 23 - 08-26 88 20 S:t Eriks Tre sätt för gymnasieskolorna att Foto: TT, Alamy locka elever. VÄ LK OM M EN gymnasium Öppet hus Onsdag 4 december kl 17–20 Lördag 25 januari kl 11–15 KUNGÖRELSE EE. Automation. Elteknik: Elektriker, Järnvägstekniker, Kommunikation. GÅLÖSTIFTELSEN ledigkungör härmed stipendier för teoretisk eller praktisk utbildning under läsåret 2014/2015. Es. Bild och formgivning. Estetik och media: Animation, Film och regi, TV. Stipendierna kan tidigast sökas av elever i årskurs åtta och kan beviljas för heltidsstudier från och med nionde årskursen i grundskolan till dess sökande avlägger en akademisk grundexamen, dock längst till och med det läsår då den sökande fyller 26 år. För sökande på gymnasienivå gäller studier på nationellt program. Stipendier kan i särskilda fall även beviljas för studier under sommarferien 2014. Sökande skall vara folkbokförd i Storstockholm (Stockholms län utom Norrtälje, Södertälje och Nynäshamns kommuner). HV. Finsnickeri. Florist: Blomsterdesigner. Frisör. Textil design: Skrädderi. IM. Språkintroduktion. Språkintroduktion särskilt stöd. PRIV. Yrkesintroduktion. NA. Natur vetenskap. sA. Medier, information och kommunikation. GYMNAsIEsÄRsKOLAN. Programmet för estetiska verksamheter. Programmet för fordonsvård och godshantering. Programmet för samhälle, natur och språk. Individuella program. Till stipendium kan ifrågakomma begåvade ungdomar med god karaktär, vilkas ekonomiska förutsättningar (innefattar även föräldrarnas inkomster) är begränsade. Ansökningsblankett finns tillgänglig på Gålöstiftelsens hemsida www.galostiftelsen.se från 1 november 2013! Ansökan skall insändas till Gålöstiftelsen, Box 7444, 103 91 Stockholm, senast den 1 februari 2014. Gålöstiftelsens kansli, telefon 08 - 651 41 63, lämnar vid behov ytterligare upplysningar. Var ute i god tid med din ansökan! Stockholm i oktober 2013 STYRELSEN S:t Eriks gymnasium Polhemsgatan 35 www.steriksgymnasium.stockholm.se Telefon 08-508 38 200 12 Gymnasieguiden så gjorde vi torsdag 7 november 2013 Gymnasieåren. Tio kända personer berättar Foto: Christine Olsson/Scanpix Foto: Erik Englund Foto: Eva Tedesjö Foto: Rebecka Uhlin Foto: Christian Örnberg/TT Elaine Eksvärd Ison Glasgow Pia Sundhage Göran Hägglund Petra Einarsson Retorikexpert Artist Huvudtränare för fotbollslandslaget på damsidan Socialminister Vd Sandvik Materials Technology Vad läste du på gymnasiet? – Jag gick humanistisk linje med inriktning ”speech och retorik”. Sedan hade jag spanska och franska som tillval. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? – Jag trodde att jag skulle gilla språk mer än jag gjorde. Jag blev chockad över att vi skulle äta ”escargots” på fransklektionen. ”Speech och retorik” föll jag ju såklart för, det blev ju början på något som skulle sluta med en egen retorikbyrå och fem retorikböcker. Vad var bäst med gymnasietiden? – Helt klart teater, retorik och svenska. Studenten. Håltimmarna då jag fick spana på killarna i ljushallen, det var också fina stunder. Vad läste du på gymnasiet? – Jag gick på individuella programmet, elprogrammet och medieprogrammet Blev utbildningen som du hade tänkt dig? – Nej, inte riktigt. De två första var svårförstådda, men medieprogrammet på Riddarfjärdsskolan var väldigt bra. Jag minns en lärare, Örjan, som skötte videoinspelning och redigering. Han var en av de bästa lärarna jag har haft. Vad var det bästa med gymnasietiden? – Att träffa olika människor från olika delar av Stockholm och världen. Man fick en bild av hur världen funkar på en mindre skala. Vad läste du på gymnasiet? – Jag läste samhällsvetenskapliga programmet, tror jag att det hette på min tid, under tre år i Ulricehamn. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? – Ja det blev den, jag hade gjort samma val igen. Vad var det bästa med gymnasietiden? – Det var en väldigt viktig tid för mig med tanke på kompisar. Jag lärde mig att tänka kritiskt. Det var en viktig, spännande och rolig tid. Vad läste du på gymnasiet? – Jag gick det som kallades social linje. Jag trodde då att jag skulle bli polis. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? – Ja, det motsvarade nog det som jag förväntade mig. Vad var det bästa med gymnasietiden? – Alla nya kompisar och nya ämnen i skolan. Vad läste du på gymnasiet? – Jag läste treårig ekonomisk linje på Hammargymnasiet i Sandviken. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? – Ja, den gav en god förståelse för ekonomiämnet som sådant och även för hur man som ekonom bidrar i en verksamhet. Vi hade väldigt bra lärare, vilket så klart bidrar till utbildningens kvalitet. Den gav även en bra grund för fortsatta universitetsstudier inom ekonomi. Vad var bäst med gymnasietiden? – Det var framför allt en rolig och givande tid – med alla vänner, allt nytt man lärde sig och allt annat spännande som händer i den här perioden av livet. Jag gick det som kallades social linje. Jag trodde att jag skulle bli polis. BesÖK oss på ÖppeT hus! norra: Tulegatan 42 a Torsdag 28 november kl. 18-19.30 Vi satsar stort på nya pedagogiska verktyg - Chromebooks och Google Apps till alla! Läs mer om våra nyheter i JENSEN magazine. Där möter du också våra ambassadörer. Från streetdansare och entreprenörer till toppstudenter och OS-hopp. Läs JENSEN magazine på jensengymnasium.se. sÖdra: Katarina Bangata 79 Torsdag 28 november kl. 18-20 VäsTra: gjörwellsgatan 26-28 onsdag 4 december kl. 18-20 jensengymnasium.se #jensenTaLK @jensen_gymnasium 13 torsdag 7 november 2013 Text: Jacob Rosander, Anton Säll, Jessica S Säll, Liza Törnblom Foto: Vilhelm Stokstad/TT Foto: Jens L’Estrade/TT Foto: Olle Sporrong/TT Foto: Mats Andersson/TT Foto: Vilhelm Stokstad/TT Kristian Anttila Anna Le Moine Jonas Sjöstedt Karin ”Kakan” Hermansson Radioprofil och författare Artist och låtskrivare OS-medaljör i curling Partiledare för Vänsterpartiet Programledare, komiker, klubbarrangör och DJ Vad läste du på gymnasiet? – Jag gick samhällsprogrammet på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? – Jag tror inte att jag tänkte så mycket på den tiden. Vad var bäst med gymnasietiden? – Vännerna. Umgås fortfarande regelbundet med flera av mina gamla klasskompisar. Vad läste du på gymnasiet? – Jag bytte linje tre gånger, faktiskt. Den första linjen var det inte jag som valde utan min mamma. Sedan ställde jag mig på ett lager och sorterade sladdar i ett år innan jag fortsatte tvåan på ett samhällsvetenskapligt program. Till slut gick jag till rektorn som lät mig plocka ihop egna kurser. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? – Nej, verkligen inte. I efterhand kan jag se att gymnasiet har varit helt obetydligt för vad jag gör i dag. Vad var bäst med gymnasietiden? – Jag tyckte om många ämnen, som matte, samhälle och idrott. Men jag minns nog pannkakorna på fredagarna med mest värme. Vad läste du på gymnasiet? – Jag gick en 3-årig teknisk linje där de första två åren var i Sveg och det sista året var i Östersund. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? – Det blev bättre än förväntat. Det var bra lärare, fin sammanhållning i klassen och många roliga fester! Vad var det bästa med gymnasietiden? – Att man fick mer eget ansvar och kunde jobba mer självständigt i projektgrupper. Vad läste du på gymnasiet? – Jag gick färdigt 2-årig social linje på Hermelinsskolan i Luleå i mitten på 80-talet. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? – Nej. Jag hoppade av skolan två gånger för arbete innan jag lyckades göra färdigt gymnasiet. Jag var skoltrött och ville helst jobba och resa. Vad var det bästa med gymnasietiden? – Jag hade några riktigt fina lärare som motiverade mig att göra färdigt gymnasiet. Vad läste du på gymnasiet? – Jag gick samhäll samhäll men snickrade ihop ett eget program, för jag orkade inte läsa tyska. Blev det som du hade tänkt dig? – Jag var nöjd om jag klarade det, och hoppades kunna komma in på universitetet. Och det gjorde jag ju, jag kom in på Konstfack. Vad var bäst med gymnasietiden? – Att träffa människor från andra ställen än där jag växte upp. Och att få bli lite vuxen. Att få slipa sina feministiska, antihomofobiska och antirasistiska argument. Men det absolut bästa var att förstå att det fanns ett liv efteråt där betygen inte bestämde vem du var, utan politiska åsikter, musiksmak och andra intressen. Umgås fortfarande med flera av mina gamla klass kompisar. #framtidslust Se in i framtiden på www.framtidslust.se DELA DIN #framtidslust Kan inte leva utan METAL! Tweetat till #framtidslust Jag vill se världen! Tränar för att bli så mycket jag kan #framtidslust Tweetat till #framtidslust Jag vill ha roligt!!! Tweetat till #framtidslust #framtidslust #lyktor #träd En egen byggfirma, det verkar soft. Ett jobb, tack! Tweetat till #framtidslust Fogarna börjar sitta nu! #framtidslust Elprogrammet #framtidslust Tweetat till #framtidslust Vi tror på att skapa framtidslust genom nyfikenhet, kunskap och genom att berika livet med nya impulser. Vad ger dig framtidslust? Var med och dela din framtidslust i bilder, texter och filmer på framtidslust.se Ett bra sätt att förbereda sig för framtiden är att gå på någon av våra gymnasieskolor i Trollhättan och Vänersborg. Programutbudet hittar du på studiesajten.se En del av Kunskapsförbundet Sunny side up Christer Lundberg 14 Gymnasieguiden program torsdag 7 november 2013 Estetiska programmet. På förmiddagarna läser eleverna ofta teoretiska ämnen, medan eftermiddagarna ägnas åt estetiska kurser. Tilda Hasselblad, till vänster, och Isac Blücher, till höger, tycker båda att det ger Foto: Fredik Funck en bred och bra bas. Med känsla för sköna konster Stockholm. Vid Kristofferskolans variant av det estetiska programmet kombineras de konstnärliga ämnena med naturvetenskap. Här finns chans att fördjupa sig i bland annat bokbinderi, smide, vävning eller textil. Jessica S Säll [email protected] ○○Det är bildlektion på Kristofferskolan i Bromma, i västra Stockholm. Klassen består av elever från både naturvetenskapsprogrammet och estetiska programmet. – Ibland kan det vara mycket lättare att uttrycka sig i bildform än i textform, och jag känner verkligen att i stället använda bild har hjälpt mig när jag inte har kunnat uttrycka mig i skrift, säger Isac Blücher. Han läser sista året vid Kristofferskolans särskilda variant av estetiska programmet där eleverna kombinerar naturvetenskapliga ämnen med estetverksamheten. – Programmet ger mig en bredd och öppnar många fler dörrar än vad ett vanligt estetiskt program hade gjort, säger Isac som inte riktigt vet vad han ska göra efter gymnasiet. Tilda Hasselblad läserockså sista året vid det estetiska programmet. Hon är inte heller säker på vad hon vill göra efter gymnasiet, men är övertygad om att utbildningen vid Kristofferskolan fortfarande kan ge henne den grund hon behöver för att läsa vidare inom andra ämnen. Varför valde du det estetiska programmet då? – Jag är inte en sådan människa som gillar att skriva massor, om det inte är musik jag skriver. Men då får jag också utföra det jag skriver. An- nars blir jag uttråkad och rastlös, säger Tilda. Kristofferskolan bygger undervisningen på den så kallade Waldorfpedagogiken som utgår från antroposofiska tankar om barn och ungdomars utveckling. – Elever uppfattar ofta undervisning på olika sätt och det som för en elev upplevs vara jätteintressant kan för en annan framstå som meningslöst. Här bidrar estetiska inslag i undervisningen till att stärka elevers känsla av meningsfullhet samtidigt med en perspektivrike- Det är inte bara på lektionerna som man lär sig saker, utan man kanske hör något som sina klasskamrater på naturprogrammet säger på rasten. Tilda Hasselblad, elev. dom som hjälper till att leda ut ur de egna begränsningarna säger Ruhi Tyson, lärare vid Krisofferskolan. Skolans estetiska program avviker från det nationella estetiska programmet, men följer samma krav som nationella program i övrigt. Alla gymnasieeleverna läser i blandade klasser, vilket innebär att Isac och Tilda läser bland annat bild tillsammans med elever vid naturvetenskapsprogrammet. Ett upplägg som båda tror kan underlätta inlärningen. – Det är inte bara på lektionerna som man lär sig saker, utan man kanske hör något som sina klasskamrater på naturprogrammet säger på rasten som sätter sig i stället. Därför är det bra med blandade klasser, man lär sig av varandra, säger Tilda. Ofta läser eleverna de naturvetenskapliga och mer teoretiskt inriktade kurserna på förmiddagen och sysslar med estetverksamheten på eftermiddagen. – Då känns det aldrig som att det blir för mycket, utan man klarar fokusera hela dagen, säger Isac. Bildlektion har Isac och Tilda tre till fyra gånger i veckan. Tilda hade dock hoppats på ett större fokus på musiken. – Jag önskar att det hade varit en ännu större satsning på musiken inom estetprogrammet. Men det kanske blir bättre för dem som började nu i höst. Då har jag ju klagat i två år så då kanske det blir ändring, säger Tilda och skrattar. Fakta. Estetiska programmet ○○För vem? För dig som vill utvecklas inom de konstnärliga och humanistiska områdena. Programmet är högskoleförberedande och ger dig samtidigt en bred allmänbildning. ○○Vilka är inriktningarna? Inom estetiska programmet finns fem nationella inriktningar: Bild och formgivning, dans, estetik och medier, musik och teater. 15 torsdag 7 november 2013 Utbytesår. Tre sätt att få studera utomlands Språkträning, studier och spännande möten – ett år utomlands kan förgylla gymnasietiden. Här är tre sätt att komma iväg. Text: Anton Säll Via Internationella programkontoret För vem? För alla som har läst steg två inom spanska, franska eller tyska och går i årskurs 1 eller 2. Vilka länder? Internationella programkontoret har utbyte med Frankrike, Spanien, Tyskland och Österrike. Hur länge? Du får möjlighet att studera utomlands i ett år. Pris?Eleverna står själva för logi, resekostnader, fickpengar och försäkringar. Skolavgiften är dock betald. Eleverna är dessutom berättigade till inackorderingstillägg från CSN. När ansöker jag? Sista ansökningsdag beräknas till i mitten av december. Skanskagymnasiet Teknikprogrammet för framtidens arbetsledare Praktikplats Möjlighet till sommarjobb Vidare studier Jobb efter fjärde tekniska året Utbytesprogram För vem? För dig som studerar på gymnasiet. Vanligast är det att man tar sitt utbytesår under det andra året. Vilka länder? Det finns flera organisationer som erbjuder utbytesplatser i länder runt om i hela världen. Vanligast är det med ett utbytesår i USA. Hur länge? Det vanligaste är att eleverna studerar utomlands i ett år. Oftast måste eleven gå ett år extra på gymnasiet i Sverige. då det inte alltid är möjligt att tillgodoräkna sig utlandsstudierna. Pris?Det varierar. En resa till USA kostar i regel ungefär 100 000 kronor. Fickpengar ingår inte. Det är möjligt att söka stipendium för att få vissa kostnader täckta. När ansöker jag?Organisationerna tar in ansökningar löpande under hela året men uppmanar intresserade att höra av sig så fort som möjligt. Svenska utlandsskolor För vem? Alla elever med fullständiga grundskolebetyg kan söka till en av de sex svenska skolorna. Var?Skolorna finns i Bryssel, Paris, Fuengirola, Madrid, London och Nairobi. Hur länge? Det vanligaste är att eleverna går hela sin gymnasietid på skolorna. Vissa av skolorna har dessutom kortare utlandsutbyten. Pris?Logi, mat, resekostnader, fickpengar och försäkringar måste man stå för själv. Det finns en skolavgift. Din hemkommun betalar skolpeng till skolorna, men skolavgiften kan vara högre än vad kommunen betalar. I så fall får eleven själv stå för mellanskillnaden. När ansöker jag? Skolorna tar emot ansökningar under hela året. Sök med hjälp av din studievägledare eller via ansökningsblanketter på skolornas hemsida. Internationella programkontoret Svenska utlandsskolor Vanligast är det med Utbytesprogram Paris. Madrid Paris Fuengirola På Kunskapsgymnasiet sätter vi ditt resultat i fokus. Genom personliga mål och en regelbunden uppföljning kommer du att nå längre än du trodde var möjligt! Våra program utbytesår i USA Bryssel London Ett arbetsör sätt som g skillnad! • • • • Tyskland Österrike Frankrike Spanien Ekonomiprogrammet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet NYHET 2014: Teknikprogrammet SE TIDER FÖR ÖPPET HUS PÅ KUNSKAPSGYMNASIET.SE HÄR FINNS VI: Nairobi. STOCKHOLM: GLOBEN OCH LILJEHOLMEN, GÖTEBORG, MALMÖ Nairobi NORRKÖPING, UPPSALA, VÄSTERÅS 16 Gymnasieguiden program torsdag 7 november 2013 Humanistiska programmet. Världen lockar till språkstudier Strängnäs. Att kunna flera språk öppnar upp både världen och karriärmöjligheterna – oavsett hur man går vidare med sina studier. Men det gäller att hålla isär glosorna. Jacob Rosander [email protected] ○○Europaskolan i Strängnäs ligger vackert beläget vid Mälarens strand. I det stora, gamla trähuset som utgör skolans lokaler har det humanistiska programmet med inriktning språk startats upp efter att ha varit vilande ett par år. Till höstterminen har man inte lyckats fylla hela klassen, men rektor Thomas Axelsson tror att utbildningen kommer att bli populär framöver. Han menar att kommunikation kommer bli allt viktigare i framtiden och att kunskaper i språk är nyckeln för att lyckas. Malin Kindlund är en av dem som i höstas började på programmet och hon säger att det just är skolans profilering på språk som fick henne att välja den. – Valet var ganska enkelt eftersom det inte finns några andra skolor i närheten som har humanistiska programmet. Jag är väldigt intresserad av språk, så det känns väldigt bra, säger hon. På den här inriktningen läser eleverna 400 poäng som är unika. Av dessa är 300 poäng valfria språk medan 100 poäng latin är obligatoriska. De valfria språken är uppdelade så att man dels fortsätter läsa det man läste på högstadiet samt börjar läsa ett helt nytt. För Malins del innebär detta att hon kommer att läsa tyska utöver den franska hon tidigare läst. Malin ser också mycket fram emot kursen Människans språk där bland annat språkhistoria tas upp. – Jag tycker att det är väldigt kul att lära mig och läsa om språk. Vi har ofta flera språklektioner samma dag och ibland kan det vara lite jobbigt att hålla isär dem. Som förra veckan när jag tänkte på franska under tysklektionen, säger Malin med ett skratt. Malin trivs på skolan och tycker att det är bra att många av språklärarna lär ut sitt modersmål, det blir mer naturligt då. Hon har ännu inte funderat så mycket vad hon vill göra efter gymnasiet, men är säker på att hon kommer ha nytta av sina språkkunskaper. – Det vore väldigt roligt att lära känna andra kulturer och det blir mycket enklare om man kan göra sig förstådd och prata med människor på deras språk, säger hon. Dennis Giang och Malin Kindmark går båda årskurs 1 på humanistiska programmet med språkinriktning. Awa Aagah, längst bort, går i trean på Foto: Beatrice Lundborg naturprogrammet, men läser också språk. Fakta. Humanistiska programmet ○○För vem? För dig som är intresserad av människan, språk och kultur. Ger en bra grund för dig som vill läsa vidare ämnen inom humaniora eller samhälle på högskolan. Passar även dig Fastighetsskötare som siktar på att plugga utomlands i framtiden. ○○Vilka är inriktningarna? Det finns två inriktningar inom det humanistiska programmet: Språk och kultur. Kika in på www.fastun.se och kolla vilket yrke som passar dig bäst. Fastighetsvärd Fastighetstekniker Fastighetsingenjör Fastighetsingenjör – energi och miljö Fastighetsförvaltare Fastighetschef Vi har 10000 jobb! Är du trött på det eviga tjatet om arbetsbristen i landet? Fastighetsbranschen har idag 60 000 anställda och inom tio år kommer vi anställa 10 000 till. Om du vill ta en av platserna ska du inte tveka att söka till VVS- och fastighets- Fastighetsekonom ...och många fler yrken programmet eller teknikprogrammet till gymnasiet. Vill du veta mer om våra yrken? Gå in på fastun.se. 17 torsdag 7 november 2013 Naturvetenskapliga programmet. Ett säkert kort för den disciplinerade Göteborg. Kemi, fysik, matte och mer matte – naturvetenskapliga programmet innebär mycket pluggande. Men för blivande läkare och piloter känns det värt insatsen. Liza Törnblom liza.tö[email protected] ○○– Vad är det som finns i vatten? frågar Leo Lönnroth Arsham Khamzeh och Emma Jood. De står i vita rockar bland provrör och pipetter i en kemisal med inredning från 50-talet. För dem alla tre var naturvetenskapsprogrammet ett självklart val. – Jag visste inte vad jag ville bli så det var viktigt med en bred linje så att jag kunde ha alla dörrar öppna. Sedan har jag lätt för matte och tycker att det är roligt så därför valde jag natur, säger Leo. I Emmas släkt finns det många läkare. Det vill hon också bli. – Jag får se om betygen räcker. Men jag har funderat på att åka till Polen och bli läkare och sedan komma tillbaka. Det är många som gör så, säger Emma. Arsham har också siktet inställt på ett särskilt yrke. – Jag vill bli pilot. Arbetsmarknaden är i och för sig rätt kass, men jag är väldigt flygintresserad, säger han. Arsham ska precis börja andra året, det året som sägs vara tyngst när det gäller pluggandet. Men det verkar inte skrämma honom. – Jag tänker att så länge jag får bra behörighet till universitetet så kan jag ta mycket plugg. Sedan gillar jag disciplin, att veta vad jag ska göra. Man blir mer ansvarstagande då, säger Arsham. Matte, kemi och fysik är viktigt på programmet. Det gäller att vara strukturerad när man pluggar så att man kan memorera och tillämpa olika formler och ekvationer. – Man ska tycka att det är roligt och vara disciplinerad. Jag tycker att man måste plugga ganska mycket, men det tycker säkert de som går samhällsprogrammet också, säger Emma. Om Emma ska vara ärlig har hon tröttnat lite på allt det teoretiska. Om hon fick välja igen hade hon valt teknik, ett program som ger samma behörighet som natur men innehåller fler praktiska moment. – Det låter nu som att man måste vara en speciell person för att gå natur. Men man klarar sig igenom det även om man inte gillar det jättemycket också, säger Emma. Leo håller med. – Har man bara en bra grund i naturämnena från högstadiet så kommer det att gå finemang. Molekylen ska monteras ihop på rätt sätt när Leo Lönnroth, Arsham Khamzeh och Emma Jood har kemilektion på Polhemsgymnasiets naturvetenskapliga program i Göteborg. Foto: Thomas Ohlsson Fakta. Naturvetenskapliga programmet ○○För vem? För dig som är målmedveten, naturintresserad och ambitiös. Utbildningen lägger grunden för fortsatta studier i naturvetenskap, matematik, teknik och samhällsvetenskap på högskolan. ○○Inriktningar? Det finns två inriktningar: naturvetenskap som inriktar sig mot de naturvetskapliga ämnena och naturvetenskap och samhälle där man läser mer samhällskunskap och geografi. Spetsutbildningar. Högre studietempo med universitetet som granne Är du inställd på högre studier redan nu? Då kanske en spetsutbildning är något för dig. ○○Spetsutbildningarna har en tydlig profilering inom ett visst specialområde. Elever vid sådana här gymnasieutbildningar har möjlighet att fördjupa sig inom områdena matematik, humaniora, samhällsvetenskap eller naturvetenskap. Skolverket beviljade försöksverksamhet för 20 spetsutbildningar 2009/2010. Alla utbildningar är riksrekryterande, vilket innebär att du kan söka oavsett var du bor i Sverige. För att spetsutbildningarna ska leva upp till sitt namn, ställs också väldigt höga krav på kvaliteten i undervisningen och på lärarna verksamma vid utbildningen. Skolverket har utformat en ämnesplan med specifika ”spetskurser” som ingår i de 2 500 examenspoängen. Elever som läser en spetsutbildning får med sig gymnasiegrunden, men läser intensivare, mer fokuserat inom spetsområdena och i snabbare takt vilket innebär en större arbetsbelastning än för elever som läser ordinarie gymnasieutbildningar. Organiseringen av undervisningen kan se lite olika ut från skola till skola. I vissa fall läser elever vid spetsutbildningar tillsammans med andra elever i blandade klas- ser, i andra fall finns klasser där alla elever valt spetsutbildning. En annan faktor som avgör om en skola får erbjuda spetsutbildning är om det finns ett nära samarbete med universitet och högskolor. Detta på grund av att spetsutbildningarna erbjuder sina elever möjligheten att läsa kurser vid universitet eller högskola parallellt med sina gymnasiestudier. Tanken är att spetsutbildningen i samråd med universitetet eller högskolan utformar elevens studier och även fungerar även som medbedömare av exempelvis fördjupningsarbeten. För att ansöka till en spetsutbildning krävs många gånger att man genomgår antagningsprover och intervjuer. Jessica S Säll Språkresor 10-14 & 14-17 år Elever som läser en spetsutbildning får med sig gymnasiegrunden, men läser intensivare och mer fokuserat. Upplev ditt livs sommar Stärk dina språkkunskaper och ditt självförtroende inför gymnasiet En språkresa ger dig även härliga upplevelser, vänner och minnen för livet. Kom hem med mer erfarenhet, kunskaper och bättre självförtroende. Fakta. Spetsutbildningar Beställ gratis katalog genom att SMS:a UPPLEVELSE till 72660. Historia, hållbarhet och engelska Här är några av de skolor som erbjuder spetsutbildningar: ○○Katedralskolan, Lund: Historieprogrammet. ○○Viktor Rydbergs gymnasium, Stockholm: Samhällsvetenskap med inriktning engelska. ○○Folkungaskolan, Linköping: Hållbar utveckling ○○Sven Eriksonsgymnasiet, Borås: Entreprenörsprogrammet. Upp Till 2 000 Kr i rAbATT T.O.m 20 dec 2013 KONTAKTA OSS: 0200-11 00 00 [email protected] facebook.com/EFsverige 14LT_fyler_SE.indd 1 www.ef.com/travel 10/24/13 10:17 AM 18 Gymnasieguiden program torsdag 7 november 2013 Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Josefin Erlandsdotter, Elin Hansson och Maja Olsson i bageriet på Palmcrantzskolan i Östersund. Foto: Robert Henriksson Bakvägen in i arbetslivet Östersund. För Sabina Göransson och Nathalie Gustavsson tryfferas gymnasie utbildningen med brödbak, toscakokande och kurser i entreprenörskap. På Palmcrantz skolan i Östersund utbildas framtiden bagare. Jacob Rosander [email protected] ○○I en del av köket stansas ovala chokladkakor ut. I rummet bredvid kokas det kokostosca som ska hällas på kakorna. Arbetet pågår för fullt i köket på Palmcrantzskolan i Östersund. Det är eleverna i årskurs två på restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktning bageri som har dagens lektion. Mycket av de teoretiska bitarna är klara och nu är det i stället fokus på de praktiska momenten. Brödet och kondisbitarna som eleverna bakar varje dag säljs i den lilla butiken som ligger i anslutning till köket. Detta gör att eleverna även lär sig servicedelen av yrket. Sabina Göransson är av eleverna på skolan. – Jag älskar att baka och vill bli konditor så jag visste hela tiden att jag skulle välja detta program. Jag tycker att det är roligast att baka och dekorera tårtor, men man måste kunna grunderna i bakning först. Som att göra en sockerkaka till exempel, säger hon. Utbildningen ger inte behörighet till högskolan, men för de elever som vill finns möjligheten att läsa utökat program. – Det är många i klassen som vill läsa det för att sedan kunna på högskolan om de vill, men jag tänker inte göra det, säger Sabina. Praktiken, eller det arbetsplatsförlagda lärandet, är en viktig del av den yrkesförberedande utbildningen. Under tvåan har eleverna först fem veckor på hösten och sedan lika många på våren. Både Sabina och hennes klasskamrat Nathalie Gustavsson kommer att försöka hitta en praktikplats någon annanstans än Östersund. – Jag skulle vilja göra praktik någonstans norröver, jag vet inte var än, men det vore väldigt roligt att göra den längre upp i landet, säger Nathalie. Sabina å sin sida hoppas i stället kunna åka söderut. – Jag vill helst till någon bra Fakta. Restaurang- och livsmedelsprogrammet ○○För vem? För dig som är intresserad av servering, mat och matlagning. Programmet ger dig kunskaper och praktiska erfarenheter som gör att du kan börja jobba direkt efter examen. Passar dig som till exempel vill bli bagare, kock eller starta egen cateringfirma. ○○Vilka är inriktningarna? Det finns tre inriktningar inom restaurang- och livsmedelsprogrammet: Bageri och konditori, färskvaror, delikatess och catering samt kök och servering restaurang i Stockholm som har konditori. Operakällaren kanske, säger hon. Sofie Nygaard är lärare på skolan och tycker det är bra att eleverna försöker hitta praktikplatser på andra platser. – Det är ofta elevernas första kontakt med en arbetsplats och många hittar sin blivande arbetsgivare genom praktiken, säger hon. Bageriutbildningen är emellertid inte bara att baka bröd och dekorera. Lika viktigt är det att lära sig jobba i team och att hålla det rent och snyggt i köket. Eleverna får dessutom kurser i entreprenörskap och besöka personer som har startat eget. – När jag är klar med utbildningen vill jag starta ett eget kafé. Jag vet inte var någonstans, men det är mitt mål, säger Sabina och får medhåll av Nathalie. Yrkesutbildning. Lärling – ny väg till jobb Lärlingsutbildning innebär att minst hälften av undervisningen är arbetsplatsförlagd. Högskole behörighet kan uppnås genom extrakurser. ○○ Den största skillnaden mellan en lärlingsutbildning och skolförlagd yrkesutbildning är att eleven har möjlighet att läsa färre kärnämnen och förlägga en större del av utbildningen ute på en arbetsplats. Eleven får ingen högskolebehörig- het från en lärlingsutbildning, men har möjlighet att komplettera med kärnämnen för att uppnå det. På en lärlingsutbildning måste minst hälften av undervisningen, motsvarande 1 250 poäng, bedrivas på arbetsplatsen. För att vara behörig till ett lärlingsprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem av grundskolans övriga ämnen. Även om minst hälften av undervisningen är arbetsplatsförlagd har eleven lektioner på sin skola. Där får eleven möjlighet att läsa in kärnämnen och de teoretiska kunskaper som krävs innan det är dags att börja på arbetet. På arbetsplatsen arbetar eleven tätt ihop med en handledare som ger eleven stöd och hjälp inom yrket och yrkesförutsättningarna. För att få en gymnasieexamen måste eleven genomföra ett gymnasiearbete. Det fungerar som ett kvitto på att eleven är tillräckligt förberedd för att ge sig ut på arbetsmarknaden. Lärlingsutbildningarna finns som alternativ till i princip alla yrkesförberedande utbildningar. Alla kommuner behöver dock inte erbjuda lärlingsalternativet. Vissa skolor runt om i landet har haft vissa problem att ordna tillräckligt många lärlingsplatser för att möta behovet. Kontakta din studievägledare för att få reda på vad som gäller i din kommun. Anton Säll 19 TYRESÖ VNG Väsby Nya Gymnasium GYMNASIUM -En riktig skola! Väsby Nya Gymnasium är mer än en vanlig skola. Med tydlig och nära koppling till både näringsliv och högskola. Med tydligt fokus på IT och ny teknik. Med nybyggda, funktionella lokaler som stimulerar lärandet. Med en väl utvecklad campusverksamhet som ger elever möjlighet till många olika fritidsaktiviteter. En skola på riktigt. En skola som helt enkelt förbereder dig för framtiden. Välkommen till vår monter: C12:01 Välkommen på öppet hus! Onsdag 27 november 18-20 MONTER nr C12:01 Kom även förbi våra montrar på Gymnasiemässan i Älvsjö! upplandsvasby.se • facebook.com/Vasbynyagymnasium • twitter.com/kollegerna • Instagram @vasbynyagymnasium • Telefon: 08-590 970 00 www.t y re s ogym nas i um . s e dnannons.indd 1 Danderyds Gymnasium 2013-11-04 08:08:03 Dantemässan Täby galopp 16/11 kl 10.00-16.00 Gymnasiemässan i Älvsjö 21-23/11 monter C07:09 Öppet Hus på Danderyds Gymnasium Ambition Engagemang Gemenskap 2/12 Information i aulan kl 18.00 och 19.00 21/1 2014 Information i aulan kl 18.00 •A4 20 Gymnasieguiden program torsdag 7 november 2013 Fordonsprogrammet. På högsta växeln mot arbetsmarkaden Stockholm. Fordonsprogrammet öppnar vägen till jobb direkt efter gymnasiet – både som chaufför och mekaniker. För tjejerna väntar arbete i en mansdominerad bransch. Anton Säll [email protected] ○○Två verkstäder, minst ett dussin bilar och en lastbil. Denna fredagsmorgon är det fler fordon än elever i verkstäderna på Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium i Kungens kurva. Fanny Åsborg, Emma Lindén och Cassandra Grape står och pratar nedanför lastbilen. Fanny torkar av händerna på en oljig handduk. Hon har precis börjat årskurs två. Emma och Cassandra är inne på sista året. Alla tre har hållit på mycket med motorer tidigare. Cassandra tycker mer om att köra, så hon utbildar sig till lastbilsförare. Emma och Fanny känner sig mer hemma under huven än bakom ratten. Att välja fordonsprogrammet kändes givet redan från början. – Vi har nog minst tio bilar hemma, mest gamla militärbilar och jeepar. Först valde jag fordonsprogrammet med personbilsinriktning, men jag ångrade mig. Jag har det som hobby i stället, säger Fanny. Nu blev inte skillnaden mellan hobby och yrkesval särskilt stor. Hon utbildar sig till lastbilsmekaniker. I det stora hela fungerar allt på ungefär samma sätt. Delarna är bara större, och verktygen likaså. Skiftnycklarna på väggen är över en meter långa. – Här behöver man inte tänka på träning i alla fall, säger Emma när hon fäller ner huven för att komma åt lastbilsmotorn. Fordonsprogrammet är ett yrkesförberedande program, vilket innebär att en stor del av utbildningen är praktisk. Även om Emma, Fannyoch Cassandra har ett stort motorintresse sedan tidigare säger de att de inte hade valt sina utbildningar om arbetsmarknaden hade varit dålig. Enligt statistik från SCB har 86 procent av eleverna jobb tre år efter avslutad utbildning. De allra flesta arbetar fordonsbranschen. Emma berättar att hon kollade in andra utbildningar innan hon bestämde sig för fordonsprogrammet. Men natur- och samhällsvetenskap kändes inte intressant. Hon var säker på att hon inte ville gå något högskoleförberedande program. – Nej, aldrig i livet. Jag tänker verkligen inte plugga vidare, säger hon. I ett klassrum utanför verkstaden har en klass lektion. Det allra flesta där inne är killar. Även om det är fler tjejer som går fordonsprogrammen än tidigare så är det en klar övervikt av killar utbildningen. Cassandra berättar att det ser likadant ut på hennes praktikplats. Alla förutom Cassandra var medelålders män. – Det var egentligen bara 45-åriga gubbar. De blev rätt förvånade när en 18-årig tjej kom in och var skitduktig på jobbet, säger hon. Fakta. Fordonstekniska programmet ○○För vem? För dig som är motorintresserad och vill utbilda dig till antingen mekaniker eller transportförare. En stor del av undervisningen är praktisk och det ingår dessutom praktikperioder. ○○Vilka är inriktningarna? Det finns fem inriktningar: godshantering, karosseri och lackering, personbil, transport samt lastbil och mobila maskiner. 21 torsdag 7 november 2013 Välkommen till ÖPPET HUS den 28 januari kl 17.00 - 20.00 Läs mer på vår hemsida: www.blackebergsgymnasium.com Adress: Wergelandsgatan 22, Bromma Tel: 08-508 38 600 T-bana: Blackeberg Fanny Åsborg under huven på en Scanialastbil. Personbilar mekar hon Foto: Fredrik Funck med på fritiden. Introduktionsprogrammet. Fem vägar för dig som saknar behörighet Det finns fem olika vägar att gå för dig som saknar fullständiga grundskolebetyg. Prata med din studievägledare för att få reda på vad som passar dig bäst. 1. Preparandutbildning ○○För dig somsnabbt vill ta dig in på ett högskoleförberedande nationellt program. Du läser in dina underkända grundskoleämnen och kan dessutom läsa kurser som ingår 2. Yrkesintroduktion ○○För dig sominte har fullständiga gymnasiebetyg och antingen vill ta dig in på en yrkesförberedande linje eller gå direkt ut i arbetslivet. Utbildningen är dessutom öppen för 3. Individuellt alternativ ○○För dig somhar fått underkänt i fler än sex grundskoleämnen och behöver mer tid för att läsa upp dina betyg. Både längden på 4. Språkintroduktion ○○För dig somhar ett annat modersmål än svenska och behöver läsa mer svenska för att kunna gå vidare till ett annat program. Fokus ligger på undervisning i svenska. Dessutom 5. Programinriktat individuellt val ○○För dig somvill gå ett yrkesprogram men saknar ett eller flera av de godkända betyg som krävs. Du måste ha minst sex godkända betyg. Tre av dessa måste vara svenska, engelska och i det nationella program som du vill ta dig in på. Längden på preparandutbildningen kan variera mellan allt mellan några veckor till maximalt ett år då det beror på hur mycket eleven måste komplettera. Alla kommuner är skyldiga att erbjuda preparandutbildningen. elever från grundsärskolan. Du läser ämnen inom det yrke du vill utbilda dig till. Utöver det läser du upp dina underkända grundskoleämnen. Utbildningen är mellan ett och tre år. Kommunerna är skyldiga att erbjuda denna inriktning. utbildningen och kursplanen anpassas efter individen. Målet är att utbildningen ska leda till studier på ett yrkesprogram eller direkt ut i arbetslivet. Alla kommuner är skyldiga att erbjuda ett individuellt alternativ. förbereds eleverna för att kunna läsa vidare på antingen ett högskoleförberedande eller ett yrkesförberedande program. Längden anpassas efter individen, från några veckor till flera år. Även kursplan anpassas efter individen. Alla kommuner måste erbjuda språkintroduktion. matematik för att kunna söka till Priv. Du läser upp dina underkända betyg och förbereder dig för att så småningom kunna hoppa till ett yrkesförberedande program. Du har dessutom en praktikperiod på ett företag. Utbildningen är upp till ett år. Alla kommuner måste inte erbjuda Priv, men många gör Anton Säll det ändå. Stockholms Hotelloch Restaurangskola Våra utbildningar Hotell- och Turismprogrammet med inriktning • Hotell och konferens • Turism och resor Restaurang- och Livsmedelsprogrammet med inriktning • Bageri och konditori • Färskvaror, delikatess och catering • Kök och servering SYV: Tina Johansson Pucic [email protected] tel 08-600 63 12 Öppet hus 27/11 kl 18.00–20.00 29/1 kl 18.00–20.00 23/4 kl 18.00–20.00 Stockholms Hotell- och Restaurangskola Arenavägen 60, T-bana/Tvärbanan Globen stockholmshotellochrestaurangskola.stockholm.se 22 Gymnasieguiden program torsdag 7 november 2013 Naturbruksprogrammet. Mjölkning och odling på schemat Linköping. Naturbruksprogrammet ger dig goda chanser till arbete direkt efter gymnasiestudierna. Vid Vretagymnasiet varvas utbildningen i klassrummet med arbete ute på åkern och med djuren i ladugården. Jessica S Säll [email protected] ○○Korna står på rad i hagen på Östgötaslätten och väntar lugnt på sin tur att få komma in i ladugården. De vet att det är dags för mjölkning på Vretagymnasiet, och det ska ha gått väldigt lång tid sedan de mjölkades för att det ska bli rusch till mjölkmaskinen. Isabella Forssell och Jonathan Riesterer föser först ihop djuren, tvättar av juver och spenar innan de mjölkar några strålar med ena handen för att se om mjölken är okej. Sedan fäster de maskinen mot kornas spenar och själva mjölkningen börjar. Jonathan och Isabella har precis börjat andra året på naturbruksprogrammet. Men mjölka kor har Isabella kunnat länge. Under uppväxten i Linköping hjälpte hon ofta sin mamma att mjölka kor på en gård utanför staden. – Det är väldigt kul att få arbeta med kor, men jag kom hit för att lära mig maskindelen av lantbruket. Djurdelen kan jag redan. Och man får en väldigt bra blandning här. Det mesta vi sysslar med är praktiskt, men vi är aldrig bara i ladugården en hel dag, säger hon. Jonathan är uppvuxen på en gård i Bro, mellan Bålsta och Stockholm, där familjen sysslar med vallproduktion. Liksom Isabella har han sökt sig till inriktningen lantbruk vid Vretagymnasiet för att lära sig mer om maskinerna som används inom lantbruket. Men inriktningen handlar inte bara om maskiner utan innefattar också kunskap om djurskötsel och odlingsmark. – Det bästa med programmet är att vi får göra saker här. Man sitter inte bara i skolbänken hela dagarna, utan det är väldigt varierat det vi gör om dagarna, säger Jonathan. Eleverna vid lantbruksinriktningen fördelar sin tid mellan klassrummet, ladugården och Vretagymnasiets 300 hektar odlingsmark. I ladugården finns inte bara cirka 100 kor som ska mjölkas, utfodras och rengöras, utan även grisar, hästar och höns som eleverna hjälps åt att sköta. – Vi har fått en väldigt bra sammanhållning här på skolan, alla elever och alla lärare, säger Jonathan. Alla elever som läser naturbruksprogrammet har möjlighet att välja till kurser som ger högskolebehörighet, vilket både Jonathan och Isabella har valt att göra eftersom att de inte är helt säkra på vad de vill göra efter att gymnasiestudierna är avslutade. Många elever som läser naturbruksprogram får arbete direkt efter gymnasiet. En prognos från Arbetsförmedlingen visar att jobbchanserna inom naturbruk inte bara är goda just nu, utan kommer att fortsätta vara det på längre sikt – kanske 5–10 år framåt. Det handlar bland annat om skogsmaskinförare, djuruppfödare/djurskötare och även lantmästare, vilket både Isabella och Jonathan har tankar på att vidareutbilda sig till. – Arbetslivet ser rätt ljust ut för oss, vi har i princip jobb redan nu. Men det är bra att jag kan plugga vidare efter gymnasiet om jag vill, säger Jonathan. Nyfött i Bregottfabriken! Jonathan Riesterer och Isabella Forssell tillbringar mycket av sin tid på Naturbruks Foto: Fredrik Funck programmet tillsammans med Vretagymnasiets djur. Fakta. Naturbruksprogrammet ○○För vem? För dig som vill utveckla din förståelse för naturens mångfald, hur olika verksamheter påverkar naturen och vill lära dig att bruka naturen. Vill du arbeta med exempelvis djur, växter, mark eller vatten, då är naturbruksprogrammet en passande utbildning. Utbildningen är ett yrkesprogram som ofta även erbjuder lärlingsutbildning. ○○Vilka är inriktningarna? Det finns fyra olika inriktningar inom naturbruksprogrammet: djur, lantbruk, skog och trädgård. vårterminen. Under juli och augusti får du inget studiebidrag. Till en början betalas bidraget ut till dina föräldrar, men från och med att du blir 18 år får du det själv. För att få studiebidraget krävs det att du går på lektionerna. Vid upprepad ogiltig frånvaro kan du förlora bidraget och i värsta fall även tvingas betala tillbaka det du fått. Förut var gränsen för tillåten ogiltig frånvaro på 20 procent, men numera ska skolan rapportera till CSN om skolket gäller mer än några timmar i månaden och sker vid upprepade tillfällen. CSN tar sedan beslut om studiebidraget ska dras in eller ej. på en annan ort än din hemort ska du i första hand vända dig till din hemkommun för att få bidrag för resa och boende. Läser du ett program som inte finns på din hemort och har över två timmars resväg till skolan har du rätt att söka ett inackorderingstillägg. Hur mycket tillägget är på beror på avståndet till skolan. Som lägst är beloppet på 1 190 kronor per månaden och som högst på 2 350 kronor. Jacob Rosander Pengar. Så funkar studiemedlet I gymnasiet får du studiebidrag. Men vid ogiltig frånvaro kan du tvingas betala tillbaka pengarna. ○○Från och med att du fyllt 16 år får du inte längre något barnbidrag. I stället får du ett studiebidrag, om du läser på ett gymnasium. Studiebidraget kommer från Centrala studiestödsnämnden (CSN) och är på 1 050 kronor per månad. Bidraget kommer fyra gånger på höstterminen och sex gånger på För den som behöver mer ekonomiskt stöd utöver studiebidraget går det att söka extratillägg. Detta tillägg ligger på 285-855 kronor per månad och kan bara sökas om din familjs inkomst är mindre än 125 000 kronor per år. Om du går på gymnasiet och bor 23 Bromma gymnasium KunsKap och GemensKap Peabskolan Vi bygger själVförtroende! Peabskolan är en branschrekommenderad gymnasial bygg- och anläggningsutbildning. I augusti 2014 kommer Peabskolan i Solna även att starta Teknikprogrammet med inriktning samhällsbyggnad och miljö. Välkommen på öppet hus Peabskolan Solna Södra Långgatan 20 Öppet hus onsdag 15 januari, kl 18 - 21. Välkommen! 5 december, kl 18-20 16 januari, kl 18-20 • eK. Ekonomiprogrammet, ekonomi och juridik • na. Naturvetenskapliga programmet, naturvetenskap • sa. Samhällsvetenskapliga programmet, samhällsvetenskap, medier, information och kommunikation Peabskolan Upplands Väsby 26 november, kl 17.30-19 Industrivägen 20 B 18 januari, kl 12-15 • Läs mer på www.peabskolan.se • Te. Teknikprogrammet, design och produktutveckling, teknikvetenskap, flyg och teknisk design T4. Gymnasieingenjör, det fjärde teknikåret Bromma gymnasium Nyängsvägen 152 brommagymnasium.stockholm.se Telefon 08 – 508 494 00 Plugga ett år på en svensk skola utomlands utan att förlora ett år hemma! Visste du att det finns sex svenska gymnasieskolor utomlands: i Bryssel, Fuengirola, London, Nairobi och Paris? Läs mer om varje skola här intill. Du kan byta ut ett eller flera gymnasieår genom att studera på någon av dessa skolor som erbjuder det naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller det ekonomiska programmet. Du bor i en omsorgsfullt utvald värdfamilj och blir behandlad som en familjemedlem (i Bryssel och i Nairobi bor du på internat). Du bör vara intresserad av språk och kultur, ha ett öppet sinne och vara nyfiken, självständig och studiemotiverad. Skolorna erbjuder många spännande upplevelser för sina gäststudenter och du breddar dina referensramar, lär dig språket, införlivar nya kulturkoder och växer som individ. Alla gymnasieskolor tar en skolavgift och en värdfamiljsavgift. Läs mer på varje skolas hemsida. Många kommuner låter skolpengen följa med dig vid studier på utlandsgymnasium. I vissa fall kan du också få inackorderingstillägg. Kontakta din kommun om detta. Studiebidraget från CSN får du alltid. Ta chansen, satsa och sök! Det blir ett år som förändrar ditt liv! ÉCOLE SUÉDOISE DE PARIS Antal elever: 60 på gymnasiet Besök vår hemsida www.svenskaskolanparis.com, skriv till: Svenska Skolan i Paris (SSP) [email protected] eller slå en signal till: Välkommen till Paris och ett spännande läsår, till ett språk+ 33689138343 (rektor, gymnasiet) och kulturbad du aldrig glömmer. Vårt gymnasium erbjuder en inspirerande undervisningsmiljö i en anrik fransk skola, SSP:s profil: Lycée St Dominique. Skolan ligger i den vackra stadsdelen • Franska språket och fransk kultur Neuilly, ca 15 minuter med métro från Triumfbågen. • Paris som autentiskt läromedel Vi erbjuder ekonomiska, samhällsvetenskapliga och • Praktik på en fransk arbetsplats naturvetenskaplig programmen. • Små undervisningsgrupper Välkommen till SSP – en trygg utmaning! • Engagerade och kompetenta lärare SWEDISH SCHOOL IN LONDON Hemsida: www.swedishschool.org.uk E-post: [email protected] at Richmond American International University Tfn: +44 (0) 20 8332 8361 Välkommen till London! Här får du ett spännande år med en annan atmosfär och en annan puls; en annan mat och en annan miljö. Vår gymnasieskola ligger i vackra Richmond, en byggnad som hämtad ur Harry Potter, ca 30 min från Londons storstadspuls. Ett år hos oss leder dig ett steg närmre vuxenlivet på ett utvecklande och positivt sätt vilket ger dig minnen för livet! Vi erbjuder: • Ekonomiska, Samhällsvetenskapliga och Naturvetenskapliga programmen • Engagerade, erfarna och välutbildade lärare • Närhet till Englands/Londons kultur, historia, konst och arkitektur • Ett generöst utbud av valbara fördjupningskurser • Boende i en engelsk värdfamilj SCANDINAvIAN SCHOOL Of BRUSSELS Vi erbjuder: • EK, NA, SA samt IB-programmet • Flerspråkig miljö - engelska, franska och svenska. Ytterligare språk som erbjuds är mandarin och spanska. • Elever och lärare arbetar i en 1-till-1inlärningsmiljö med utmärkta tekniska resurser på ett trådlöst campus. • Ambitiösa och kunniga lärare som sätter eleven och lärandet i fokus. • Ett brett utbud av fritidsaktiviteter; musik, bild och sport. EL COLEgIO SUECO – fUENgIROLA Antal elever: 220 varav 120 på gymnasiet Adress: Svenska skolan/El Colegio Sueco Apartado 118, 29640 Fuengirola, Spanien Tfn: +34 952 47 50 76 E-post: [email protected] Hemsida: www.skolan.es Skolans Profil: • Spanska språket och kulturen • Lärorika studieresor i vårt värdland • Ett rikt fritidsutbud • Engagerad och kompetent personal SWEDISH SCHOOL – NAIROBI Antal elever: 110 varav 63 på gymnasiet. Hemsida: www.ssn.or.ke E-post: [email protected] SSB är en skandinavisk skola på ett Campus för cirka 400 elever i åldrarna 2-19 år. Hos oss kan du läsa ett eller flera av dina gymnasieår samtidigt som du bor i slottet på skolans område. Du är omgiven av vacker natur och studerar tillsammans med ungefär 50 andra skandinaviska ungdomar. Ett unikt tillfälle att växa som individ och finna vänner för livet! Vi förbereder elever för framgång både hemma och utomlands! www.ssb.be Tre mil söder om Malaga, i Fuengirola, ligger vår skola. Hos oss kan du läsa EK-, NA- och SA-programmen samtidigt som du ges möjlighet att utveckla dina kunskaper i spanska. Vi erbjuder många olika fritidsaktiviteter t. ex. sporter av olika slag som utövas utomhus året runt tack vare det härliga klimatet. Du bor i en spansk värdfamilj och får därmed en unik inblick i det spanska vardagslivet. Upplev Afrika. Som enda svenska gymnasieskola utanför Europa erbjuder vi Dig ett unikt studieår i Kenya. Du lär dig i skolan, du lär dig genom att bo tillsammans med andra på internat och du lär dig genom alla utflykter och studiebesök som vi gör. Följ oss på facebook. Skolans profil: • Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet. • Profilkurser: East African Model UN, East African Wildlife, East African Development • Intressanta studieresor i Kenya både med skola och internat. •A4 24 Gymnasieguiden program torsdag 7 november 2013 Gymnasienedläggningar. Fakta. 10 500 elever påverkades ○○Den 30 maj i år kom beskedet att JB Education skulle avveckla all sin friskoleverksamhet. 30 skolor och cirka 10 500 elever påverkades. Koncernen uppgav sviktande elevunderlag som skäl. ○○Stora delar av verksamheten drevs vidare av andra friskoleföretag. I Jönköping, Åkersberga och Halmstad fick kommunerna stå för omplaceringar av eleverna. Om det händer dig När JB-gymnasiet i Halmstad lades ned stod Sandra Garefelt plötsligt utan skola. Nu har kommunen omplacerat Foto: Anders Andersson hela klassen. ○○Enligt skollagen har alla rätt att fullfölja sin utbildning. ○○I första hand kan skolan drivas vidare av annan entreprenör. ○○I andra hand kan eleven få gå motsvarande utbildning i närliggande kommun. ○○I sista hand omplaceras eleverna på andra skolor i kommunen. Sandras klass fick byta skola när gymnasiet lades ned Halmstad. Sandra Garefelt, 18 år, gick näst sista året på JB-gymnasiet i Halmstad när skolan plötsligt lades ned. Gymnasieguiden reder ut vad som gäller för elever på skolor som hotas av nedläggning. Jessica S Säll [email protected] ○○Det var ungefär en vecka kvar till skolavslutningen när Sandra för första gången fick besked om att hennes gymnasieskola inte kommer att finnas kvar nästa termin. Klockan var nio på kvällen och hon hade precis kommit hem från handbollsträningen. – Jag slog på tv-nyheterna och där säger de att John Bauer har lagts ner. Jag blev chockad. Det här trodde jag aldrig skulle hända, säger Sandra som då läste idrottsutbildningen vid JB-gymnasiet. Dagen efter nyheten om att JBgymnasiet skulle läggas ned sade skolans rektor till Sandra och resten av eleverna i skolan att allt skulle ordna sig och att hon skulle ta över skolan efter konkursen. – Jag var mest orolig för att jag inte skulle få behålla klassen och kompisarna. Det sista året ska ändå vara det roligaste året och då vill man inte börja om från början i en ny klass, säger hon. Det hann bli sommarlov innan det slutgiltiga beskedet om nedläggningen kom. I enlighet med skollagen kapitel 16 paragraf 37 har alla elever har rätt att fullfölja sin utbildning. I det avseendet gör skollagen ingen skillnad på kommunala skolor eller fristående skolor. Problemen uppstår när företaget eller skolhuvudmannen som driver en friskola går i konkurs eller lägger ned hela sin skolverksamhet, menar Frida Ericmats Rutgersson, jurist vid Skolverkets gymnasieenhet. – I fall där exempelvis en eller flera skolor inom en skolkoncern är tvungna att stänga ned, kan eleven som drabbas fortfarande åberopa sin rättighet att få fullfölja sin gymnasieutbildning inom samma företag men vid en annan skola, säger hon. Men i de fall där hela skolkoncernen går i konkurs eller alla skolorna läggs ned finns det inte längre en huvudman som står ansvarig för att eleven ska fullfölja sin utbildning. – Då faller den paragrafen för eleven. Som elev hävdar du din rätt gentemot friskolan eller huvudmannen, men om den aktören, alltså huvudmannen, inte längre finns på marknaden då finns det inte längre någon att hävda sin rätt mot, säger Frida Ericmats Rutgersson. Det var i juli, i mitten av semestern, som Sandras pappa berättade för henne att konkursförvaltningen nu hade bestämt att man inte kommer att driva vidare gymnasieskola, utan helt lägga ned den. – När jag hörde om nedläggningarna i Jönköping då tänkte jag, gud vilken tur att det inte hände oss. Men en månad senare hände det oss. Jag blev både ledsen och orolig för vad som skulle hända. Några dagar där gick jag gick runt och und- Någon måste ju ha vetat någonting. Problemen kan ju inte ha kommit över en dag. Det enda jag önskar är att jag hade fått reda på det i bättre tid. rade hur det skulle bli till hösten, berättar Sandra. Hon är uppvuxen i Sollefteå men flyttade till Halmstad för att söka in till JB-gymnasiets handbollsinriktning. Hon ångrar inte sitt val, men i efterhand hade hon önskat att John Bauer-koncernen hade skött nedläggningen på ett bättre sätt än vad man gjorde. – Någon måste ju ha vetat någonting. Problemen kan ju inte ha kommit över en dag. Det enda jag önskar är att jag hade fått reda på det i bättre tid, eller åtminstone fått en liten förvarning och inte fått reda på det genom Facebook eller via nyheterna. Varken lärare eller elever hade någon aning om vad som pågick och vi frågade hela tiden, men vi fick inga svar, säger hon. När det sker en nedläggning av all skolverksamhet som i fallet med John Bauer-koncernen, då är det hemkommunen som har ansvar för att eleven får en likvärdig gymnasieutbildning. Men fortfarande är situationen problematisk, menar Frida Ericmats Rutgersson. – Kommunen har kanske inte möjlighet att erbjuda en likvärdig utbildning i tid på grund av att det inte finns plats på den specifika utbildningen som eleven tidigare läst. Detta kan eventuellt innebära att eleven måste vänta till nästa år för att få fortsätta sin utbildning, säger hon. I värsta fall kan hemkommunen inte erbjuda en likvärdig utbildning över huvud taget. Då kan eleven tvingas byta utbildning och inriktning helt. – Det är helt klart problematiskt att de här friskolorna lägger ned. Och med de sviktande elevunderlag som vi kommer fortsätta att se under en tid framöver, tror jag också att vi kommer få se mer av nedläggningarna, säger Frida Ericmats Rutgersson. I dag läser Sandra på en kommunal skola, Sannarpsgymnasiet i Halmstad. Alla klasskamraterna, handbollstränarna och hennes mentor fick också följa med från John Bauer. – Jag har inte lärt känna alla lärare än men det verkar som att de är bra här. Jag är glad att jag har fått ha kvar min lärare Susanne som jag har mentorstid med en gång i veckan, berättar Sandra och funderar över om hon hade gjort ett annorlunda val i dag när hon nu vet hur det blev. – Jag vet inte om jag hade valt annorlunda. Jag önskar ju såklart att skolan skulle ha fått vara kvar, eftersom att man hade vant sig vid miljön och lärarna. Just nu är jag bara glad att det löste sig till slut, säger hon. 25 torsdag 7 november 2013 Studieteknik. ○○Att börja på gymnasiet innebär nya sätt att studera. Större ansvar läggs på dig som elev att klara dina studier. För att klara omställningen från högstadiet är det därför viktigt att ha en fungerande strategi för hur du lär sig bäst. Anna Tebelius Bodin är specialpedagog samt författare och föreläsare inom studieteknik. – Alla har sitt sätt att lära och det gäller att hitta det som passar dig. Vissa pluggar bättre med musik, medan det inte fungerar för andra. Samma sak när det gäller studiemiljö. För vissa är det bäst att sitta hemma där det är tyst och lugnt. Andra pluggar bättre på ett kafé, säger hon. Oavsett vilket sätt som passar just dig bäst är det enligt Anna Tebelius Skriv det du hör och säg det du läser. Det kräver att du tänker och det är först när hjärnan tänker något som du kan komma ihåg det Anna Tebelius Bodin Bodin viktigt att vara effektiv när du pluggar. Läser du en text fem gånger är det klart att du kan den, men det tar mycket tid. Tricket är i stället att lära sig innehållet redan efter första läsningen. Detta gör du genom att vara aktiv när du studerar och inte bara sitter och läser. – Genom att berätta högt det du just läst skapar du en förståelse för texten. Du formulerar den så att någon annan kan förstå vad den handlar om. Om du kan berätta högt för en kompis, förälder eller syskon blir det lättare. Skriv det du hör och säg det du läser. Det kräver att du tänker och det är först när hjärnan tänker något som du kan komma ihåg det, säger Anna Tebelius Bodin. Planering av sin tid är också väldigt viktigt. Träffa kompisar och olika fritidsaktiviteter är några av de saker som ska hinnas med utöver skolan. Därför är det bäst att bestämma när exakt du ska göra dina skolsaker, inte bara när de ska vara klara. Då slipper du ha dåligt samvete och känna stress när du inte pluggar. – Det är väldigt olika hur mycket tid olika personer måste lägga på studierna. För en person räcker det med en timme, för någon annan krävs det fyra. Det är jätteorättvist, men så är det, säger Anna Tebelius Bodin. En del av de vanliga studietipsen som ges tycker Anna Tebelius Bo- din är bra på papperet, men fungerar sedan sämre i verkligheten. – Det där med att man ska ha städat skrivbord, ergonomisk stol, rätt belysning och sådant ... alla de tipsen har jag svårt för. Visst, de är bra, men de är orealistiska. 2000-talets ungdomar lever inte så. Det är inte det svaret du vill ha om du frågar om efter tips att studera bättre, säger hon. Motion och träning har också sin roll i studierna. Vissa tycker om att sporta och lägger mycket tid på det, medan andra avskyr att träna. Vad än du tycker om att röra på dig anser Anna Tebelius Bodin att det är viktigt att du motionerar på något sätt. – Det viktigt med motion. Det behöver inte vara så mycket, det räcker med 30 minuter som ger hög puls tre gånger i veckan. Går du från att inte röra dig alls till det kommer du märka stor skillnad på tre månader. Du kommer att tänka klarare eftersom endorfinerna som frigörs av träningen kommer att stå emot stresshormonerna som annars blockerar förmågan att tänka, säger hon. Jacob Rosander Fakta. Bättre studieteknik ○○Var aktiv när du pluggar. Om du bara sitter passivt och läser och tänker på annat är tiden bara bortkastad. Tänk, agera, tala och skriv när du pluggar, även om du är ensam. ○○Jobba socialt. Hitta kompisar att plugga med och läs disciplinerat under en begränsad tid. Ni kan dela upp texter eller arbetsområden och sedan diskutera med varandra. ○○Visualisera din tid. Oavsett om du har vanlig kalender eller använder mobilen så blir det mycket enklare att planera om du gör tiden konkret. ○○Håll anteckningarna på en sida. Se till att allt det du ska kunna ryms på en sida, även om det är en hel bok du ska sammanfatta. Mer kan man inte hålla i huvudet. ○○Hitta rätt motivation. Högsta betyg är inget motiverande mål. Det skapar bara stress. Om du vill kunna engelska så bra att du kan resa runt utomlands obehindrat kan det vara ditt mål. Vill du i stället bli läkare är det yrket som är målet, inte att ha högsta betyg för att komma in. YTC i Järfälla utbildar kvalificerade hantverkare inom Bygg, El och VVS. YTC är en trygg skola som har engagerade lärare, elevstöd och välrustade verkstäder. Öppet hus 28 nov, kl 18.00–20.00 28 jan, kl 18.00–20.00 Kontakta oss för studiebesök [email protected] Telefon 08-580 283 72 YTC är en branschrekommenderad skola ytc.se facebook.com/ yrkesteknisktcentrum Foto: TT På gymnasiet sätts studie tekniken på hårda prov. Städat skrivbord och bra ljus, visst, det är viktigt – men många av de klassiska tipsen är föråldrade, tycker specialpedagogen Anna Tebelius Bodin. – Om du kan berätta högt för en kompis så blir det lättare att lära sig, säger hon. Foto: Pernilla Albinsson Så lär du dig mer – på kortare tid 26 Gymnasieguiden program torsdag 7 november 2013 Allt inför valet. 18 program och 60 inriktningar Här är vägarna du kan välja Inga inriktningar Administrativ service Handel och service Vård- och omsorgsprogrammet Grafik: Jonas Backlund Yrkesprogram och inriktningar Handels- och administrationsprogrammet Foto: Fredrik Funck, Beatrice Lundborg, Tomas Ohlsson, Erik Ardelius, Robert Henriksson Cassa ndr aG ra pe Godshantering F Karosseri och lackering Transport Personbil Mark och anläggning Industritekniska programmet iet (sid 22) ymnas ksg u r urb at N r n so vs a st öransson Restau ina G rang Sab -oc h oc h liv sm ed e d 18) t (si me ram og pr ls Jonat han Ris et er e Måleri Gu Plåtslageri Na th ali e Husbyggnad Produkt och maskinteknik m rvetenskapliga Natu pro eh z gra am m h m K e Bygg och anläggningsprogrammet Anläggningsfordon Driftsäkerhet och underhåll (sid 20-21) mmet gra o r p ns do or 17) sid t( Fordonsoch transportprogrammet Ar sh a Lastbil och mobila maskiner Processteknik Svetsteknik Trädgård Naturbruksprogrammet Lantbruk Skog Djur Övriga hantverk nif Finsnickeri Jen Hantverksprogrammet Textildesign er Florist He m Dator- och kommunikationsteknik rö m Fri id r o tt sg y m n a s i e t ( s i d 8 -9) (Sid 16) st Frisör Ti El- och energiprogrammet Energiteknik ld Automation a H Elteknik VVS- och fastighetsprogrammet Kyl- och värmepumpsteknik Ventilationsteknik Fastighet VVS Pedagogiskt arbete as se lbl ad Barn- och fritidsprogrammet Este tis k a p r o g ra m me id t (s 14 ) Restaurangoch livsmedelsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Fritid och hälsa Socialt arbete Kalender. Viktiga datum i gymnasievalet 21 Nov 16 dec 20 jan ○○Fundera på ditt val. I Stockholm är det gymnasiemässa 21–23 november. ○○Om du bor i Göteborg kan du göra ansökan redan den 16 december. ○○Den 20 januari öppnar ansökningen i Stockholm. Alla elever får ett lösenord på posten. Det används för att ta sig in på gyantagningen.se där man kan göra sitt gymnasieval. ○○För Stockholm, Göteborg och Malmö feb feb infaller sista ansökningsdag i februari. I Malmö och Göteborg gäller den 14 februari och i Stockholm den 17 februari. 14 17 Andra vägar. Specialutbildningar ○○17 april kan stockholmarna se preliapr apr minärt antagningsbesked. Sex dagar senare öppnar portalen för omval. Malmö kan se resultatet den 15 april. ○○Den 15:e stänger Stockholm och Göteborg sin portal för maj ändringar i ansökningarna. 15 17 15 ○○I Göteborg får eleverna slutgiltigt antagningsbesked jun den 25 juni. ○○Antagningen klar. Den 2 juli vet eleverna i Malmö vilken jul utbildning de fått plats på. ○○Välkommen till gymnasiet! AUG Exakt datum varierar beroende på vilken skola du valt. 25 2 ○○Gymnasiesärskolan är en fyraårig gymnasieutbildning med nio nationella program eller möjlighet att välja individuella program. Utbildningen är riktad till ungdomar med funktionsnedsättning. Åtta av de nationella har en yrkesinriktning, medan programmet för samhälle, natur och språk är studieinriktat. 27 torsdag 7 november 2013 TRIVS OCH DELA Högskoleförberedande program och inriktningar Stor skola Valfrihet Trevliga kompisar Engagerade lärare Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap och samhälle Studiero Naturvetenskap www.rudbeck.se En av Stockholms läns mest populära gymnasieskolor Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskapprogrammet Beteendevetenskap Samhällsvetenskap Ma rcu sI s m program et (sid 10 älls ) mh Sa rg be Humanistiska programmet Kultur Språk KÄRRTORPS SAMHÄLLE EKONOMI NATUR GYMNASIUM KÄR ÖPPET HUS 5 DEC & 21 JAN Informations- och medieteknik Teknikprogrammet Humanistis ka p mark ind r o gr nK am ali M m Design och produktutveckling Samhällsbyggande och miljö Utbildningskontoret Produktionsteknik Teknikvetenskap Ekonomiprogrammet Ekonomi DITT SMARTASTE GYMNASIEVAL Juridik Bild och formgivning et Estetiska programmet Estetik och medier Musik Teater TOREKÄLLGYMNASIET TÄLJEGYMNASIET WENDELA HEBBEGYMNASIET Öppet hus: 23/4 2014. www.sodertalje.se/ torekallgymnasiet Öppet hus: 23/4 2014. www.facebook.com/pages/ Täljegymnasiet/334561376671973 Öppet hus: 27/12 2013, 23/4 2014. www.wendelahebbegymnasiet. sodertalje.se Dans Mjölby gymnasium erbjuder utbildning till Hotell och konferens Turism och resor Färskvaror, delikatess och catering Bageri och konditori Kök och servering utöver de nationella programmen. ○○Lärlingsutbildningen har samma behörighetsregler och examensmål som ett vanligt yrkesprogram, men arbetslivserfarenhet står i centrum. Utbildningen är för dig som vill tillbringa minst hälften av din studietid på en arbetsplats. Läs mer på sidan 18 ○International ○ Baccalaureate finns över hela världen och är en utbildning där all undervisning sker på engelska. Programmet är treårigt varav det första är ett förberedelseår. Efter avslutad examen har du goda möjligheter att studera vidare utomlands. ○○Idrottsutbildning kombinerar studier med elitsatsning inom idrott. Det finns två varianter – riksidrottsgymnasier (RIG), dit elever från hela landet får söka, och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU), som har regional intagning. Läs mer på sidan 8–9 GULDSMED ME DI AGY MNA S I E T NAcKA S TRA ND WW W. MED I AGYMNAS IET.S E SAM HÄLL E EST E T IS K TEK NIK Öppet Hus: Torsdag 5/12 Onsdag 22/1 Tisdag 4/2 15.00 - 18.00 Med lärarnas stöd och uppmuntran vågade hon ta chansen – och lyckades! Läs om Eleonora El-Achkars tid på MediaGymnasiet och livet därefter. www.mediagymnasiet.se/eleonora •A4 Mitt självförtroende växte så mycket.” SPEL LJUD FOTO WEBB TEATER FILM/TV ANIMATION JOURNALIS TI K GRAFISK DESIGN
© Copyright 2025