Klicka här för detaljerat program i PDF-format
f ascinerande. Visste vi mer om hjärnan skulle vi också veta oändligt mycket mer om vår kapacitet och våra möjligheter. Hjärnfonden finansierar f orskning som ökar vår kunskap om hur hjärnan fungerar och hur dess sjukdomar kan botas. FORSKNING FÖR LIV OCH LIVSKVALITET Människans hjärna är det mest komplicerade man känner till i universum. Och därmed något av det mest Välkommen till HJÄRNANS DAG En hoppfull och lärorik dag om hjärnan GÖTEBORG 19 APRIL PROGRAM 9.30 Hjärnfondens generalsekreterare Gunilla Steinwall inviger Hjärnans Dag Hjärnans plasticitet under utvecklingen – ett tveeggat svärd? Hans Forssberg, professor och överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Neurokirurgi nu och i framtiden Mikael Svensson, professor och överläkare, Karolinska sjukhuset 10.45 Kaffe och smörgås 11.15 Narkolepsi; sömnreglerande nervceller skadade av inflammation Tomas Olsson, professor och överläkare, Karolinska sjukhuset Sömn – vad är det, vad gör den och vad händer när man sover eller inte sover? Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och Institutionen för klinisk neurofysiologi, Karolinska Institutet 12.30Lunch 13.15 Comeback i livet Emma Igelström Alkoholberoende – en hjärnsjukdom Pia Steensland, docent Karolinska Institutet 14.30 Kaffe och kaka 15.00 Alzheimers sjukdom – möjlig att behandla? Maria Eriksdotter, professor och överläkare, Karolinska Institutet och Karolinska sjukhuset Mattesnillen och minnesgiganter Lars Olson, professor, Karolinska Institutet ca 16.30Avslutning Moderator: Helge Skoog leder störd sömn till trötthet och på längre sikt till ökad sjukdomsrisk, men mycket kan åtgärdas med enkla metoder. Hjärnans plasticitet under utvecklingen – ett tveeggat svärd? Under hjärnans utveckling kopplas ca 1011 nervceller ihop till välfungerande nätverk. Denna utveckling styrs av gener som samverkar med en rad olika yttre faktorer och stimuli. En del yttre stimuli är nödvändiga för att hjärnan ska utvecklas normalt; andra kan programmera om utvecklingen och därmed påverka hjärnans funktion för hela livet. I denna föreläsning belyses hur neurologiska utvecklingsstörningar uppstår beroende på samspelet mellan plasticitetsgener i hjärnan och yttre faktorer, liksom hur hjärnans plasticitet kan användas för att förbättra nedsatta funktioner. Hans Forssberg, professor och överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus OM FÖRELÄSNINGAR OCH FÖRELÄSARE Neurokirurgi nu och i framtiden Svensk neurokirurgi startade under 20-30-talet med Professor Herbert Olivecrona. Alltsedan dess har den mikrokirurgiska tekniken utvecklats kraftfullt och parallellt med de närmaste kringspecialiteterna, neuroradiologi, neurologi, neurofysiologi, neuroonkologi, neuroanestesi och neurointensivvård. Milstolpar i den neurokirurgiska utvecklingen har varit introduktionen av operationsmikroskopet, utvecklingen av strålkniven, stereotaktisk och endoskopisk teknik, navigationssystem samt skallbas- och mikrokirurgisk dissektionsteknik i hjärnans minsta utrymmen. Med hjälp av dessa tekniker kan vi idag med förhållandevis små komplikationsrisker bota en stor andel hjärntumörer, kärlmissbildningar, pulsåderbråck och skallskador som förr ansågs omöjliga att operera eller behandla på annat sätt. Den tekniska utvecklingen fortsätter idag parallellt med nya molekylärbiologiska möjligheter och cellterapier som sannolikt kommer att förändra neurokirurgin framöver, dvs en sorts mikrokirurgi på cellnivå med målsättning att återskapa förlorade neurologiska funktioner. Exempel på sådan möjlig rekonstruktiv neurokirurgi i framtiden är reparation av skador i nervsystemet med perifera nervgraft eller stamceller. Mikael Svensson, professor och överläkare, Karolinska sjukhuset Narkolepsi; sömnreglerande nervceller skadade av inflammation Narkolepsi har nyligen kommit i fokus eftersom sjukdomen ökade starkt efter pandremixvaccinationen mot svininfluensa i Sverige och Finland. Vid narkolepsi får man sömnattacker dagtid, försämrad nattsömn och attacker av tonusförlust/kroppsspänst. Först på senare år har man börjat förstå orsaken till narkolepsi. En liten grupp nervceller som reglerar sömn/vakenhet skadas av inflammation, med största sannolikhet av så kallad autoimmunitet. Delar av kroppens immunsystem som normalt ska skydda oss mot infektioner skadar istället de egna nervcellerna. Hos en del individer kan vaccinationen framkallat den immunreaktionen. Narkolepsi kan lindras med vakenhetshöjande mediciner. Tomas Olsson, professor och överläkare, Karolinska sjukhuset Sömn – vad är det, vad gör den och vad händer när man sover eller inte sover? Sömn är centrala nervsystemets sätt att återhämta sig för att klara en ny dag. Man bygger upp energiförråd i hjärnan och spetsar till immunsystemet. Sömnens styrning är mycket elegant baserad på hur mycket energi hjärnan gör av med under vakenheten och det avgör hur djupt vi kommer att sova. Sover vi för litet drar hjärnan ned på aktiviteten och vi fungerar sämre. Stress är den vanligaste sömnstöraren och avvikande arbetstider nummer två. På kort sikt Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och Institutionen för klinisk neurofysiologi, Karolinska Institutet Comeback i livet Emma Igelström är en av världens bästa simmare genom tiderna. Hon har bland annat fyra VM-guld och var första kvinna under drömgränsen 30 sekunder på 50 meter bröstsim. Under många år levde hon med svåra ätstörningar och alkoholberoende. I sitt föredrag berättar Emma om sina erfarenheter och upplevelser av att leva med beroendesjukdom och om sin ”comeback i livet”. Emma Igelström Alkoholberoende – en hjärnsjukdom Trots att alkoholberoende sedan länge är klassat som en kronisk hjärnsjukdom, lever fördomarna kvar: »Alkoholberoende är ett livsstilsval – ett uttryck för svag karaktär«. Denna stigmatisering gör att många alkoholberoende individer inte vågar eller orkar söka hjälp för sina problem. De lever således i skam. Vi behöver mer kunskap om vad som händer i hjärnan vid långvarigt alkoholmissbruk. För att hjälpa alkoholberoende individer att besegra sitt missbruk behövs också mer effektiva läkemedel. Därför är målet med min forskning att finna nya läkemedel som kan minska alkoholbegäret och förhindra återfallsdrickandet. Pia Steensland, docent, Karolinska Institutet Alzheimers sjukdom – möjlig att behandla? Alzheimers sjukdom är en av våra folksjukdomar. I Sverige är ca 100.000 personer drabbade och i hela världen 36 miljoner! Tack vare forskning har vår kunskap om symptomen och sjukdomsförloppet ökat och vi kan idag diagnosticera Alzheimers sjukdom betydligt tidigare än förr. Vi kan ge god symptomlindring under sjukdomsförloppet men fortfarande saknas en botande behandling. Dock görs stora forskningsansträngningar på detta område och intressanta studier bland annat med vaccination och cellterapi med tillväxtfaktorer pågår. Maria Eriksdotter, professor och överläkare, Karolinska Institutet och Karolinska sjukhuset Mattesnillen och minnesgiganter Många känner till talet Pi med två decimaler (3,14). Men hur kan någon memorera 22514 decimaler? Och hur fungera hjärnan hos någon som kan 9000 böcker utantill? Finns det verkligen personer med ”fotografiskt” minne? Om extrema förmågor hos synesteter och savanter. Lars Olson, professor, Karolinska Institutet Moderator: Helge Skoog
© Copyright 2024