f ascinerande. Visste vi mer om hjärnan skulle vi också veta oändligt mycket mer om vår kapacitet och våra möjligheter. Hjärnfonden finansierar f orskning
som ökar vår kunskap om hur hjärnan fungerar och hur dess sjukdomar kan botas.
FORSKNING FÖR LIV OCH LIVSKVALITET Människans hjärna är det mest komplicerade man känner till i universum. Och därmed något av det mest
Välkommen till
HJÄRNANS DAG
En hoppfull och lärorik dag om hjärnan
GÖTEBORG 19 APRIL
PROGRAM
9.30
Hjärnfondens generalsekreterare Gunilla Steinwall inviger Hjärnans Dag
Hjärnans plasticitet under utvecklingen – ett tveeggat svärd?
Hans Forssberg, professor och överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Neurokirurgi nu och i framtiden
Mikael Svensson, professor och överläkare, Karolinska sjukhuset
10.45 Kaffe och smörgås
11.15 Narkolepsi; sömnreglerande nervceller skadade av inflammation
Tomas Olsson, professor och överläkare, Karolinska sjukhuset
Sömn – vad är det, vad gör den och vad händer när man sover eller inte sover?
Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms
universitet och Institutionen för klinisk neurofysiologi, Karolinska Institutet
12.30Lunch
13.15 Comeback i livet
Emma Igelström
Alkoholberoende – en hjärnsjukdom
Pia Steensland, docent Karolinska Institutet
14.30 Kaffe och kaka
15.00 Alzheimers sjukdom – möjlig att behandla?
Maria Eriksdotter, professor och överläkare, Karolinska Institutet
och Karolinska sjukhuset
Mattesnillen och minnesgiganter
Lars Olson, professor, Karolinska Institutet
ca 16.30Avslutning
Moderator: Helge Skoog
leder störd sömn till trötthet och på längre sikt
till ökad sjukdomsrisk, men mycket kan åtgärdas med enkla metoder.
Hjärnans plasticitet under utvecklingen –
ett tveeggat svärd?
Under hjärnans utveckling kopplas ca 1011 nervceller ihop till välfungerande nätverk. Denna utveckling styrs av gener som samverkar med en rad olika yttre faktorer och stimuli. En del yttre stimuli
är nödvändiga för att hjärnan ska utvecklas normalt; andra kan
programmera om utvecklingen och därmed påverka hjärnans funktion för hela livet. I denna föreläsning belyses hur neurologiska
utvecklingsstörningar uppstår beroende på
samspelet mellan plasticitetsgener i hjärnan
och yttre faktorer, liksom hur hjärnans plasticitet kan användas för att förbättra nedsatta
funktioner.
Hans Forssberg, professor och överläkare,
Astrid Lindgrens Barnsjukhus
OM FÖRELÄSNINGAR OCH FÖRELÄSARE
Neurokirurgi nu och i framtiden
Svensk neurokirurgi startade under 20-30-talet med Professor
Herbert Olivecrona. Alltsedan dess har den mikrokirurgiska tekniken utvecklats kraftfullt och parallellt med de närmaste kringspecialiteterna, neuroradiologi, neurologi, neurofysiologi, neuroonkologi,
neuroanestesi och neurointensivvård. Milstolpar i den neurokirurgiska utvecklingen har varit introduktionen av operationsmikroskopet, utvecklingen av strålkniven, stereotaktisk och endoskopisk
teknik, navigationssystem samt skallbas- och mikrokirurgisk dissektionsteknik i hjärnans minsta utrymmen. Med hjälp av dessa tekniker kan vi idag med förhållandevis små komplikationsrisker bota en
stor andel hjärntumörer, kärlmissbildningar, pulsåderbråck och
skallskador som förr ansågs omöjliga att operera eller behandla på
annat sätt. Den tekniska utvecklingen fortsätter idag parallellt med
nya molekylärbiologiska möjligheter och cellterapier som sannolikt
kommer att förändra neurokirurgin framöver, dvs en sorts mikrokirurgi på cellnivå med målsättning att återskapa
förlorade neurologiska funktioner. Exempel på
sådan möjlig rekonstruktiv neurokirurgi i
framtiden är reparation av skador i nervsystemet med perifera nervgraft eller stamceller.
Mikael Svensson, professor och överläkare,
Karolinska sjukhuset
Narkolepsi; sömnreglerande nervceller skadade
av inflammation
Narkolepsi har nyligen kommit i fokus eftersom sjukdomen ökade
starkt efter pandremixvaccinationen mot svininfluensa i Sverige och
Finland. Vid narkolepsi får man sömnattacker dagtid, försämrad
nattsömn och attacker av tonusförlust/kroppsspänst. Först på senare
år har man börjat förstå orsaken till narkolepsi. En liten grupp
nervceller som reglerar sömn/vakenhet skadas av inflammation,
med största sannolikhet av så kallad autoimmunitet. Delar av kroppens immunsystem som normalt ska skydda oss mot infektioner
skadar istället de egna nervcellerna. Hos en
del individer kan vaccinationen framkallat
den immunreaktionen. Narkolepsi kan lindras
med vakenhetshöjande mediciner.
Tomas Olsson, professor och
överläkare, Karolinska sjukhuset
Sömn – vad är det, vad gör den och vad händer när
man sover eller inte sover?
Sömn är centrala nervsystemets sätt att återhämta sig för att klara en
ny dag. Man bygger upp energiförråd i hjärnan och spetsar till
immunsystemet. Sömnens styrning är mycket elegant baserad på
hur mycket energi hjärnan gör av med under vakenheten och det
avgör hur djupt vi kommer att sova. Sover vi för litet drar hjärnan
ned på aktiviteten och vi fungerar sämre. Stress är den vanligaste
sömnstöraren och avvikande arbetstider nummer två. På kort sikt
Torbjörn Åkerstedt, professor
vid Stressforskningsinstitutet,
Stockholms universitet och Institutionen för
klinisk neurofysiologi, Karolinska Institutet
Comeback i livet
Emma Igelström är en av världens bästa simmare genom tiderna.
Hon har bland annat fyra VM-guld och var första kvinna under
drömgränsen 30 sekunder på 50 meter bröstsim. Under många år levde hon med svåra
ätstörningar och alkoholberoende. I sitt föredrag berättar Emma om sina erfarenheter och
upplevelser av att leva med beroendesjukdom
och om sin ”comeback i livet”.
Emma Igelström
Alkoholberoende – en hjärnsjukdom
Trots att alkoholberoende sedan länge är klassat som en kronisk
hjärnsjukdom, lever fördomarna kvar: »Alkoholberoende är ett
livsstilsval – ett uttryck för svag karaktär«. Denna stigmatisering
gör att många alkoholberoende individer inte vågar eller orkar söka
hjälp för sina problem. De lever således i skam. Vi behöver mer
kunskap om vad som händer i hjärnan vid långvarigt alkoholmissbruk. För att hjälpa alkoholberoende individer att besegra sitt
missbruk behövs också mer effektiva läkemedel. Därför är målet med min forskning att
finna nya läkemedel som kan minska alkoholbegäret och förhindra återfallsdrickandet.
Pia Steensland, docent,
Karolinska Institutet
Alzheimers sjukdom – möjlig att behandla?
Alzheimers sjukdom är en av våra folksjukdomar. I Sverige är ca
100.000 personer drabbade och i hela världen 36 miljoner! Tack vare
forskning har vår kunskap om symptomen och sjukdomsförloppet
ökat och vi kan idag diagnosticera Alzheimers sjukdom betydligt
tidigare än förr. Vi kan ge god symptomlindring under sjukdomsförloppet men fortfarande saknas en botande
behandling. Dock görs stora forskningsansträngningar på detta område och intressanta
studier bland annat med vaccination och
cellterapi med tillväxtfaktorer pågår.
Maria Eriksdotter, professor och överläkare,
Karolinska Institutet och Karolinska sjukhuset
Mattesnillen och minnesgiganter
Många känner till talet Pi med två decimaler (3,14). Men hur kan
någon memorera 22514 decimaler? Och hur fungera hjärnan hos
någon som kan 9000 böcker utantill? Finns
det verkligen personer med ”fotografiskt”
minne? Om extrema förmågor hos synesteter
och savanter.
Lars Olson, professor,
Karolinska Institutet
Moderator:
Helge Skoog