- Medstud

DFM1-TENTAMEN 12 01 09
Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består
kursens examination av följande nivåer:
- enkel (till exempel känna till, identifiera eller namnge)
- sammansatt nivå (till exempel redogöra för, beskriva)
- relaterad (till exempel analysera, relatera eller ”varför”-frågor)
- utvidgad (till exempel teoretisera, analysera)
Största andelen av frågorna är på de två första nivåerna. Läs noga frågorna innan du börjar
svara. Du måste klara 48 av 80 poäng (=60 %) samt minst 50 % av poängen på respektive
delavsnitt 2, 3+5 och 4 för att bli godkänd på tentamen.
Tema 1: Obesitas (17 p)
*****************************************************************
Obesitas (fetma; ”body mass index” (BMI) > 30
2
kg/m ) har blivit ett snabbt ökande globalt
hälsoproblem. Obesitas ökar risken för uppkomsten
av flera sjukdomstillstånd, särskilt typ 2 diabetes,
hjärt-/kärlsjukdomar, gallsten, ledsjukdomar och
vissa typer av cancer.
Ändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet är de
primära behandlingsstrategierna i bekämpandet av
obesitas. Kirurgisk behandling av fetma kan vara
aktuell för patienter med mycket kraftig övervikt
(BMI > 40) och då andra behandlingsinsatser inte
gett resultat. Det finns ett flertal olika typer av
kirurgiska ingrepp mot fetma. De vanligast använda
ingreppen minskar magsäckens volym och
därigenom ökar mättnadskänslan eller förkortar
matsmältningskanalen och därigenom minskar
passage och absorption av näring genom
magtarmkanalen (se Fig. 4.6.1, sid. 274; SBUrapport nr 160; Fetma – problem och åtgärder).
***************************************************************************
1.
(0,5p) Bild 1 i illustrationen ovan visar principen för en "gastric bypass". Vid denna
procedur kapas tunntarmen cirka 35 cm distalt om pylorus och tunntarmen distalt om
snittet ansluts till den proximala delen av gaster (se bilden). Vilket är det latinska namnet
på den del av tunntarmen som ansluts till proximala gaster?
Svar: Jejunum.
1
2.
(2,5p) I bilden nedan indikeras gasters olika delar med pilar följ av en streckad linje
med en bokstav på. I svarshäftet ange bokstaven och de latinska namnen på gasters olika
delar.
Svar:
3.
(2p) Med ledning av den bifogade bildsidan innehållande bilderna A-D skall du svara
på nedanstående frågor:
A: Vad kallas de veck som ses i slemhinnan och är markerade med siffran 1?
B: I bilden B ses en del av slemhinnan som man hittar i området markerat med rektangel
och siffran 2 i bild A. Vad kallas de körtlar som hittas i stort antal i detta område?
C: Vilket nervplexus hittar man i det vägglager som är markerat med siffran 3?
D: I bilden D ses en högförstoring motsvarande i det med rektangel markerade området i
bilden C. Framförallt kan två olika celltyper identifieras. Den ena celltypen har en
acidofil (eosinofil) färgning, medan de andra är mörkare och basofilt färgade. Vilken
sekretionsprodukt frisätter de mörkare basofilt färgade körtelcellerna?
2
Svar:
A: Rugae (= 'gastric (longitudinal) folds or ridges').
B: Pyloruskörtlar - mukösa körtlar som producerar/frisätter slem.
C: Plexus submucosus = Meissner's plexus hittar man i tela submucosa.
D: Funduskörtlarna (ventrikelkörtlarna) består av huvudceller och parietalceller.
Huvudcellerna ligger oftast längre basalt och är mörkare färgade jämfört med
parietalceller. Huvudceller producerar och frisätter pepsinogen som omvandlas till
det proteolytiska enzymet pepsin vid kontakt med magsäckens sura innehåll.
***************************************************************************
Insulin är av central metabol betydelse för många av kroppens anabola och katabola reaktioner.
Störningar i insulinfrisättningen eller dess signaltransduktion kan leda till viktförlust medan
ökad frisättning kan stimulera lipogenesen vilket i förlängningen kan leda till fetma.
***************************************************************************
4.
(3p) Redogör med ord och skiss för insulins signaltransduktionsmekanism (från
struktur/typ av receptorprotein till och med effekt på det hormonellt reglerade enzymet i
fettväv).
Svar: Se HF fig. 23.7 + detaljerad bild som inledde hormonföreläsningen där bl.a. insulin
diskuterades. Signaltransduktionen för insulin: inbindning till dimert tyrosinkinasprotein,
vardera subenheten bestående av en hormonbindande -del och signalöverförande -del.
-delarna kommer att korsvis autofosforylera varandra varvid hela receptorn kommer att
fungera som ett tyrosinkinas som fosforylerar bl.a. ”insulin receptor substrate” (IRS).
IRS-P fungerar som ett bindningsprotein, som igenkänns av många olika
enzymer/proteiner bl.a. fosfatidylinositol-3-kinas (PI-3K); aktivering av PI-3K medför
att fosfolipiden PIP2 fosforyleras på inositols 3:e kol till PIP3. PIP3 igenkänns av PKB
(akt), som genom flera efterföljande steg vanligen kommer leda till att olika fosfataser
aktiveras och i detta specifika fall till att hormonkänsligt lipas defosforyleras och
inhiberas.
***********************************************************************
Nysyntes av en fettsyra med hjälp av fettsyrasyntas (FAS) kräver ett specifikt reducerat
coenzym och två olika aktiverade substrat. Glukos kan bidra med samtliga kol i den aktuella
fettsyran samt genom inducerad insulinfrisättning till att det reducerade coenzymet som behövs
vid fettsyrasyntesen bildas.
***********************************************************************
3
5.
(6p) Redogör med angivande av substrat, produkter och enzymnamn (samt i
förekommande fall för coenzym) för hur insulin påverkar olika specifika metabola
reaktioner i HMP-shunten samt glykolysen och fettsyrasyntesen, som leder till
bildningen av det reducerade coenzymet respektive de två substraten som krävs för
lipogenes med hjälp av FAS. (OBS! Beskriv ej samtliga steg i de olika metabola vägarna
utan endast de huvudreglerade stegen och processerna som efterfrågas. Sex reaktioner
skall beskrivas varav minst en reaktion i respektive metabol väg. Bildningen av det ena
av de två aktiverade substraten som FAS kräver är bara mycket indirekt beroende av
insulin.)
Svar: Exempel på reaktioner som direkt eller indirekt påverkas av insulin:
HMP-shunten: glukos-6p + NADP+
6-fosfatdehydrogenas).
NADPH + H+ + 6-fosfoglukonat (enzym: glukos-
Glykolysen: glukos + ATP glukos-6-fosfat + ADP (enzymnamn:
glukokinas/hexokinas); fruktos-6-P + ATP fruktos-1,6-bisfosfat + ADP (enzymnamn:
fosfofruktokinas 1); fosfoenolpyruvat + ADP pyruvat + ATP (enzymnamn:
pyruvatkinas).
Lipogenesen: oxaloacetat + CoA [+ATP] citrat + acetylCoA [+ADP+Pi]
(enzymnamn: citratlyas); acetylCoA + CO2 [+ATP] malonylCoA [+ADP + Pi].
**************************************************************************
Vid obesitas ökar mängden av triacylglyceroler i fettväven. Fettväv är en typ av bindväv, som
byggs upp av adipocyter.
**************************************************************************
6.
(2,5p) Från vilket groddblad härstammar adipocyterna? Namnge även de två andra
groddbladen samt ange ett exempel på vävnad som härstammar från dessa.
Svar: Bindväv härstammar från mesoderm. Ektoderm bildar till exempel hud,
nervsystemet, sensoriskt epitel i öga, öra, näsa och tandemalj. Endodermet bildar till
exempel epitelet i mag-tarmkanalen, luftvägar, lungor och thyroidea.
7.
(0,5p) I fettväv finns även stamceller som bildar nya adipocyter. Är dessa stamceller
typiskt totipotenta, pluripotenta, multipotenta eller unipotenta?
Svar: Multipotenta eller unipotenta. [Som svar räcker det med antingen multi- eller
unipotenta, eller båda.]
4
Tema 2: Barriärer (13 p)
****************************************************************
En av epitelets funktioner är att utgöra en barriär mot omgivningen. Barriärer skapar en inre
miljö och skyddar underliggande celler från skadliga ämnen eller angrepp från till exempel
mikroorganismer.
Epitelvävnad karakteriseras av täta cellförband. Detta åstadkommes via speciella fogsatser
(eng. ’junctional complexes’) som hindrar passagen av molekyler och joner genom
mellanrummen mellan cellerna och därigenom formar en barriär mot vätska. Blodhjärnbarriären förhindrar att blodceller (till exempel vita blodkroppar), mikroorganismer och
vissa läkemedel tränger in i hjärnan. På ett liknande sätt finns det en blod-testis barriär som
består av fogsatser mellan Sertolicellerna i testis och därigenom utgör en skyddande barriär
mellan blodet och de spermiebildande cellerna i tubuli seminiferi.
Basalmembranet utgör en annan barriär som måste passeras innan ett ämne eller celler kan nå
underliggande vävnad. Basalmembranet förhindrar också maligna cancerceller att invadera
underliggande vävnad. Utöver denna barriärfunktion förankrar basalmembranet epitelcellerna
till underliggande bindväv.
***************************************************************************
8.
(1,5p) I den bifogade figuren illustreras den basala delen av en epitelcell och hur den
förankras i det underliggande basalmembranet. Bokstäverna A-C markerar olika lager
som kan urskiljas i basalmembranet. Namnge de olika lagren märkta A-C.
Svar: A = lamina lucida; B = lamina basalis (lamina densa); C = lamina reticularis
(’fibroreticular lamina’). (A + B = ’basal lamina’; A + B + C = ’basement membrane’).
5
9.
(0,5 p) Vad kallas den speciella färgningsmetod som reagerar med polysackarider och
som man kan använda för att påvisa basalmembranet och även bägarceller?
Svar: Periodic acid-Schiff (= PAS).
**************************************************************************
Kroppens olika barriärer, såsom cellmembraner, är i sin grundform ofta uppbyggda av
glycerofosfolipider.
**************************************************************************
10.
(4p) Redogör för bildningen av fosfatidylkolin (PC) med angivande av samtliga
substrat och produkter (inklusive eventuella nukleotider). Redogörelsen skall utgå från
valfri trios i glykolysen, aktiverade fettsyror samt kolin. Beskriv även med ord och skiss
PC:s principiella struktur.
Svar: DHAP + NADH + H+ Glycerol-3-fosfat + NAD+
(enzymnamn: glycerol-3-fosfatdehydrogenas).
Glycerol-3-fosfat + acylCoA lysofosfatidsyra + CoA (enzym: acyltransferas)
Lysofosfatidsyra + acylCoA fosfatidsyra + CoA (enzym: acyltransferas)
Fosfatidsyra + H2O DAG + Pi (enzym: [fosfatidsyra]fosfatas)
kolin + ATP+ CTP CDP-kolin + ADP +PPi
DAG + CDP-kolin PC + CMP.
Beskrivningen av PC:s principiella struktur skall innehålla en skiss som visar 2acylgrupper bundna med esterbindningar till kol 1 resp. 2 i glycerol; till kol 3 binds en
fosfatgrupp med en fosfoesterbindning och till denna fosfatgrupp binder kolin med
ytterligare en fosfoesterbindning.
11.
(2p) Redogör med ord och skiss för ett cellmembrans uppbyggnad och
sammanhållande krafter. Redogör också för hur membranets struktur, funktion och
egenskaper påverkas av kolesterol samt av mättade kontra omättade fettsyror.
Svar: Grundstrukturen är ett dubbelskikt av [glycero]fosfolipider som sammanhålls med
hydrofob interaktion mellan de opolära fettsyrasvansarna samt genom van der Waalsbindningar mellan närliggande och parallella fettsyrasvansar. När en mättad fettsyra i en
fosfolipid ersätts med en cis-omättad fettsyra uppstår en eller flera ”knyckar” i kedjan
vilket medför att fosfolipiden kräver större utrymme i membranet – graden av van der
Waals-interaktion minskar och funktionellt medför detta ökad fluiditet hos membranet.
Kolesterol å andra sidan ger membranet ökad styvhet då molekylen ”tätar” membranet
där de omättade fettsyrorna medfört större avstånd mellan fosfolipidmolekylerna. [Transfettsyror ger till skillnad från cis-fettsyror ej upphov till någon knyck, och därför kommer
dessa inte att öka fluiditeten utan snarast minska densamma. De beter sig ungefär som
mättade fettsyror.]
6
***************************************************************************
Celler i olika typer av vävnader måste kunna upprätthålla sin form. Cytoskelettet är en
dynamisk struktur som avgör cellens form och dess förmåga att interagera med omgivningen.
***************************************************************************
12.
(5p) Ange namnen för de tre huvudtyperna av komponenter som ingår i cytoskelettet.
För var och en av dessa, ange huvudfunktion.
Beskriv grundprinciperna för reglering av cytoskelettets dynamik, och ange ett exempel
på hur (på vilket sätt) remodellering av cytoskelettet stödjer cellulära funktioner som till
exempel mitos eller cellmigration. Ge ett exempel på en sjukdom eller ett tillstånd där
mutationer påverkar cytoskelettets struktur eller funktion.
Svar:
Intermediära filament: resistans till mekanisk stress; mikrotubuli: intracellulär transport
och förankring av organeller; aktinfilament: cellrörelse.
Filament och mikrotubuli består av subenheter som induseras att polymeriseras och
depolymeriseras snabbt, till exempel aktinpolymerisering under cellrörelse. Olika typer
av hjälpproteiner (accessory proteins) kan bidra till ”assembly/disassembly” samt
stabilisera polymerstrukturer.
Exempel på remodellering av cytoskelettet är skapande av den mitotiska spindeln under
mitos eller kinetokorens struktur, eller polymerisering och depolymersering av aktin
under cellmigration.
Exempel på sjukdomar eller tillstånd: Till exempel Epidermolysis bullosa.
7
Tema 3: Aminosyror på gott och ont! (25p)
****************************************************************
Mer eller mindre specifika transportproteiner krävs för det cellulära upptaget av aminosyror
från tarmen, från blodbanan in i olika celler och även för den cellulära uttransporten till
blodbanan. En ny signaleringsprincip, där ett transportprotein för aminosyror tas upp av en
endosom för att intracellulärt signalera ”transceptors”, har nyligen visats för vissa aminosyror.
Aminosyror kan via olika typer av upptag påverka uttrycket av olika gener, aktivera
mTORsystemet och därigenom påverka både initiering och elongering i proteinsyntesen.
Hos människan finns det transfer RNA för endast 21 av de mer än 300 olika identifierade
aminosyrorna. En av dessa aminosyror selenocystein (Sec) kräver en speciell ”stemloop”struktur för att ett ”stopkodon” skall identifieras av det aktuella tRNAt. Förutom att vara
byggstenar i våra proteiner har aminosyror, eller derivat av dessa, många andra funktioner i
kroppen då de kan fungera som till exempel signalsubstanser och hormoner. I tarmen har
specifika receptorproteiner för olika aminosyror nyligen också identifierats. Aminosyror eller
delar av dessa kan användas som molekylära byggstenar i många olika molekyler, till exempel
glutation, nukleotider, kreatin och hem.
Efter en måltid (det välfödda tillståndet) ökar proteinsyntesen bland annat i levern. Vid
överskott av aminosyror i levern kommer dessa att brytas ned med ökade krav på
kvävehantering i kroppen på principiellt samma sätt som vid proteolys på grund av
näringsbrist. Vid ketoacidos kan levern minska den lokala kvävehanteringen och i stället
shunta (överföra) mer aminokväve till njuren och därigenom minska acidosen. För att
möjliggöra denna typ av reglering uttrycker de periportala hepatocyterna på ingångssidan
respektive de perivenösa hepatocyterna på utgångssidan av levern delvis olika gener.
Obalans i systemen som reglerar upptag, metabolism och hantering av aminosyror och dess
nedbrytningsprodukter kan leda till många olika sjukdomar eller i värsta fall döden.
****************************************************************
13.
(1p) Aminosyror som tas upp i tarmen transporteras via portådersystemet till levern.
Rita en enkel skiss över v. portae hepatis och dess tre stora tillförande grenar så att
förgreningsmönstret tydligt framgår, samt markera och ange det latinska namnet på den
av v. portae hepatis stora grenar där de aminosyror som tagits upp i jejunum hamnar
innan de transporteras vidare till levern.
Svar:
8
14.
(3p) För att ta in aminosyror använder celler aminosyratransportörer. Beskriv tre olika
sorters transportprinciper (huvudtyper av transport). Vidare, ge ett exempel på en
specifik transportör.
Svar: Uniport, symport och antiport. Uniport underlättar transport av ett löst ämne över
ett membran i koncentrationsgradientens riktning. Symport tar in minst två lösta ämnen
varav minst en vandrar i koncentrationsgradientens riktning vilket därigenom driver
transporten. Antiport tar minst två lösta ämnen över membranet i olika riktningar. Minst
ett av dessa lösta ämnen som transporteras över membranet går med sin
koncentrationsgradient.
Exempel på symport är Na-glukostransportören/ Na-aminosyratransportörer i tarmen som
transporterar glukos och natrium resp. aminosyror och natrium in i epitelcellen.
Koncentrationsgradienten av natrium driver intransporten av glukos (mot glukos egen
koncentrationsgradient) resp. aminosyror.
***************************************************************************
Aminosyror som tagits upp av olika celler kan användas för bland annat nysyntes av proteiner.
***************************************************************************
15.
(3p) Beskriv hur cellens ¨proteinfabriker¨ (ribosomerna) översätter mRNA till
aminosyrakedjor/protein (translation). Beskriv ribosomens uppbyggnad och processen i
stora drag.
Svar: Ribosomens (som finns i cytoplasman) uppgift är att sammanfoga aminosyror
(genom peptidbindningar) till en aminosyrakedja, eller ett protein. Ribosomer är
uppbyggda av olika ribosomala proteiner och ribosomalt RNA som bildar en stor (60S)
och en liten subenhet (40S).
För att proteinsyntes ska ske behövs mRNA, som bär på den genetiska informationen och
som binder till ribosomen samt tRNA som transporterar specifika aminosyror till
mRNA:t i ribosomen.
Ribosomen ser till att a) rätt tRNA med kopplad aminosyra binder till rätt kodon
(nukleotidtriplett) i mRNA, b) att aminosyror sammanfogas en i taget till en
aminosyrakedja.
För varje ny aminosyra som kopplas ihop, förflyttar sig ribosomen stegvis längs mRNA:t
(tre nukleotider i taget). En ny tRNA-aminosyra binder först till det så kallade A-sitet i
ribosomen (tRNA basparar med mRNA-kodon). Om tRNA:ts anti-kodon kan baspara
med mRNA:ts kodon, kopplas aminosyran på aminoacyl-tRNA ihop med
aminosyrakedjan som är bunden till peptidyl-tRNA i ribosomens P-site (där
aminosyrakedjan sitter). Ribosomens stora subenhet förflyttas sedan i förhållande till den
lilla subenheten och mRNA:t, detta leder till att det ¨gamla¨ tRNA:t hamnar i ribosomens
9
E-site (exit site), och det nya tRNA:t som nu binder aminosyrakedjan i hamnar i P-sitet.
A-sitet blir nu ledigt för att binda ett nytt aminoacyl-tRNA och processen kan fortsätta.
16.
(2p) Vissa läkemedel som används för att slå ut bakterieinfektioner fungerar genom att
blockera eller hämma mekanismer som är unika hos bakterierna. Förklara (eller skapa en
hypotes om) hur man med läkemedel selektivt kan blockera translationsprocessen hos
bakterier.
Svar: Vissa antibiotika såsom tetracyklin, streptomycin och erytromycin dödar bakterier
genom att förhindra proteinsyntes i bakterier men inte i våra egna celler. Detta är möjligt
eftersom det finns skillnaderna i uppbyggnad mellan våra egna och bakteriernas
ribosomer. Antibiotika kan hämma proteinsyntesen genom att till exempel förhindra
initiering av translation eller förflyttning av ribosomens subenheter.
***************************************************************************
Efter födointag exponeras levern för en blandning av de flesta aminosyrorna som behövs för
bland annat lokal proteinsyntes, men som vid överintag också kan brytas ned och därmed bidra
med substrat för lipogenes. En av de aminosyror, som efter födointag metaboliseras redan i
tarmepitelcellerna är glutamin. Metabolismen av glutamin i enterocyterna ger upphov till bland
annat ammoniak och alanin som exporteras till levern.
Vid fasta/svält kommer den största andelen av aminosyror (50-70%), som lämnar
skelettmuskulaturen för fortsatt metabolism, utgöras av alanin (Ala) och glutamin (Gln). Ala
kommer i levern huvudsakligen bidra med substrat till glukoneogenesen, medan Gln i njuren
initialt hjälper till med syra-basbalans men också över tiden med att understödja
glukoneogenesen.
***************************************************************************
17.
(4p) Redogör för hur metabolismen av alanin (Ala) vid svält kan leda till nybildning
av glukos (substrat inklusive eventuella cosubstrat, produkter och reglerade enzymer
skall anges).
Svar: alanin + -ketoglutarat pyruvat + glutamat; pyruvat + CO2 [+ ATP]
oxaloacetat + [ADP+Pi] (enzymnamn: pyruvatkarboxylas); oxaloacetat + NADH + H+
malat + NAD+; malat + NAD+ oxaloacetat + NADH + H+; oxaloacetat [+ GTP]
PEP + CO2 [+ GDP + Pi] (enzymnamn: PEPcarboxykinas - PEPCK); PEP + H2O
2fosfoglycerat 3-fosfoglycerat;
3-fosfoglycerat +ATP 1,3-bisfosfoglycerat +
ADP; 1,3-bisfosfoglycerat + H2O glyceraldehyd-3-P + Pi; glyceraldehyd-3-P
DHAP; glyceraldehyd-3-P + DHAP fruktos-1,6-bisfosfat; fruktos-1,6-bisfosfat +
H2O fruktos-6-P + Pi (enzymnamn: fruktos-1,6-bisfosfatas); fruktos-6-P + H2O;
fruktos-6-P glukos-6-P; glukos-6-P + H2O glukos.
10
***************************************************************************
För höga nivåer av ammoniak i blodet, hyperammonemi, kan vara toxiskt för hjärnan och dess
olika funktioner.
***************************************************************************
18.
(3p) Redogör för hur ammoniak som når levern via v. portae hepatis, eller som bildas
i de periportala hepatocyterna vid metabolism av bland annat alanin, metaboliseras till en
för hjärnan ofarlig exportform av kväve. Samtliga substrat och produkter skall anges i de
olika reaktionerna och den huvudreglerade reaktionen skall dessutom beskrivas i detalj
med angivande av enzym. Beskriv dessutom var de olika reaktionerna sker subcellulärt.
Svar: 1) Ammoniak + koldioxid + 2 ATP karbamoylfosfat + 2 ADP + Pi (katalyseras
av enzymet karbamoylfosfatsyntetas I [KFS1; är beroende av den allostera regulatorn Nacetylglutamat]. 2) Karbamoylfosfat + ornitin citrullin (passerar inre
mitokondriemembranet); 3) citrullin + aspartat + ATP argininosuccinat + AMP + PPi;
4) argininosuccinat fumarat + arginin; 5) arginin + H2O ornitin + urea (som
utsöndras). Reaktion 1 och 2 sker i mitokondriematrix och reaktion 3-5 i cytsolen.
****************************************************************************
Det finns flera olika hypoteser till varför akut eller kronisk hyperammonemi skulle kunna vara
toxiskt för hjärnan såsom energibrist och bildning av signalsubstansen serotonin (5-HT).
****************************************************************************
19.
(1,5p) Redogör, med angivande av substrat, produkter och enzym, för en metabol
reaktion som involverar ammoniak och förklara kortfattat varför den valda reaktionen
skulle kunna leda till energibrist.
Svar: NH3 + -ketoglutarat + NADPH/HADH glutamat + NADP+ / NAD+
(enzymnamn: glutamatdehydrogenas); ammoniak konsumerar substratet -ketoglutarat
som används i citronsyracykeln för energibildning.
20.
(1,5p) Redogör med angivande av samtliga substrat och produkter för bildningen av
serotonin.
Svar: Trp + O2 [+ tetrahydrobiopterin] 5-OH-Trp [+ dihydrobiopterin] + H2O
[enzymnamn: Trp-hydroxylas]. 5-OH-Trp 5HT (5-hydroxytryptamin/serotonin) +
CO2.
11
****************************************************************************
Vid hög kvävebelastning i levern och vid ketoacidos, kan levern i de perivenösa hepatocyterna
öka sin bildning av glutamin, som är en icke-toxisk transportform för kväve i blodet.
****************************************************************************
21.
(2p) Redogör med angivande av samtliga substrat och produkter för hur glutamin
(Gln) kan metaboliseras i njuren för att hjälpa till med att reglera syra-bas-balansen vid
ketoacidos.
Svar: Gln + H2O glutamat (Glu) + NH3; Glu [+NAD+]
[+NADH]; 2NH3 + 2H+
2NH4+ (elimination via urinen).
22.
-ketoglutarat + NH3
(3p) Redogör med angivande av substrat och produkter och enzymnamn (samt
eventuella coenzym/cosubstrat) för hur de två metabolt viktiga ketonkropparna, i till
exempel hjärnan, kan metaboliseras till ett substrat för citronsyracykeln.
Svar: 3-OH-butyrat + NAD+ acetoacetat + NADH + H+ (enzymnamn: 3-OHbutyratdehydrogenas); acetoacetat + succinylCoA acetoacetylCoA + succinat
(enzymnamn: tioforas); acetoaceylCoA + CoA 2 acetylCoA (enzymnamn: tiolas).
***************************************************************************
För normal aminosyrametabolism i kroppen krävs ett balanserat och tillräckligt intag av olika
essentiella och icke essentiella aminosyror.
***************************************************************************
23.
(1p) Ge en motiverad förklaring till att överkonsumtion av aminosyran arginin (Arg)
teoretiskt skulle kunna leda till en relativ brist av den essentiella aminosyran lysin (Lys) i
till exempel hjärnan.
Svar: Aminosyratransport över cellmembraner sker m.h.a. faciliterad diffusion
(aminosyratransportörer). Aminosyratransportörer har en relativ specificitet för olika
klasser av aminosyror. Lys och Arg är båda basiska aminosyror och kommer därför att
konkurera om transportkapaciteten. Högre nivåer av t.ex. Arg kan därför medföra relativt
mindre transport av Lys.
12
Allmänna frågor (19 p)
24.
(2p)
Med ledning av den bifogade bildsidan skall du besvara följande frågor.
Bild A: Vad kallas det med pil markerade lumen?
Bild B: Vad kallas (egennamn) körtlarna som har markerats med rektangel?
Bild C: Namnge epitelet på bilden. Endast fullständig nomenklatur ger poäng.
Bild D: Namnge epitelet på bilden. Endast fullständig nomenklatur ger poäng.
Speciella ytstrukturer på bilden ska namnges.
Svar:
Bild A: Centralven i levern.
Bild B: Von Ebners körtlar.
Bild C: Oförhornat skiktat skivepitel.
Bild D: Flerradigt (3-5 radigt) epitel med kinocilier.
25.
(3p) DNA har en riktad struktur. I vilken riktning byggs en ny DNA-sträng (rita
gärna) Vad är anledningen till att DNA inte byggs i motsatt riktning? Vilken inneboende
egenskap har ett ”reverse transcriptase”? Telomeras är ett exempel på ett ”reverse
transcriptase”. Beskriv vilken funktion telomeras har vid replikation av kromosomer.
Svar: DNA-strängen byggs 5’ till 3’. Alternativt ges full poäng om DNA skissas upp
med hydroxylgruppen stickandes ut i änden av den växande strängen, inte fosfatgruppen.
Vid eventuell reparation kan en ny nukleotid inte inkorporeras då energin som krävs inte
kan utvinnas (bortspjälkning av felaktig nukleotid lämnar en ensam fosfatgrupp i 5’ändan) i 5’-3’ riktning kommer energin alltid från inkommande nukleotid som har alla
fosfatgrupper intakta.
Ett ”reverse transcriptase” kan skapa en DNA-sträng med RNA som templat.
Telomeras bygger på kromosomändarna så att dessa inte förkortas i samband med
replikationen.
26.
(1p) Det förekommer att aminogruppen spontant spjälkas bort från cytosinbaser i
DNA. Då bildas istället basen uracil. Vad skulle konsekvensen av detta bli i nästa
celldelning? Hur repareras dylika modifikationer?
Svar: Uracil är en RNA-bas och skulle leda till att fel nukleotid/bas skulle inkorporeras
vid nästa replikation: U basparar med A medan C basparar med G. Alltså uppkommer en
mutation.
Mutationen repareras via ”base excision repair”-maskineriet. Poäng ges också om
namnet inte anges men att maskineriet beskrivs (glykosylas, endonukleas, polymeras,
ligas).
13
27.
(2p) En kategori av signalmolekyler kallas för morfogener. Ge en funktionell
definition för ett morfogen. Ange ett exempel på en utvecklingsbiologisk process hos
människan där morfogener fungerar som signalämnen.
Svar: Ett morfogen är ett ämne som utsöndras från celler som utgör en punktkälla. Det
skapas en koncentrationsgradient kring punktkällan genom diffusion. Mottagarceller med
receptorer för morfogenämnet reagerar olika beroende på koncentrationen av morfogenet
i omgivningen, till exempel i extremitetsutveckling.
28.
(1p)
Vilken funktion har lysosomen och hur utför den sin funktion?
Svar: Intracellulär nedbrytning syftandes till återvinning av material. Lysosomen
innehåller en stor mängd hydrolaser av olika slag som kan bryta längre kedjor och
därigenom verka till att bryta ner det som transporteras in i lysosomen till mindre
beståndsdelar. Hydrolaserna har ett lågt pH-optimum anpassat till lysosomens sura
matrix.
29.
(2p) Beskriv sväljningsreflexen och den primära respektive den sekundära
peristaltiska vågen och deras respektive funktion.
Svar: Viljemässigt förs tuggan med hjälp av tungan mot bakre svalgväggen och initierar
sväljreflexen (aktivering via ”sväljningscentrum” i medulla oblongata). Mjuka gommen
stänger förbindelsen till näshålan och glottis stänger öppningen mot trachea. Ett kort
andningsstopp och samtidig relaxation av övre esofagussfinktern gör att föda kan passera
in i esofagus. Föda i fast form förs med hjälp av en primär persitaltisk våg till ventrikeln
med en hastighet av 4 cm/sek. I samband med initiering av sväljningen relaxerar nedre
esofagussfinktern (cardia) vilket möjliggör att flytande och halvfast föda med hjälp av
gravitationen kan passera in i ventrikeln utan den peristaltiska vågens hjälp.
En sekundär peristaltisk våg startar vid lokal uttänjning av esofagusväggen (aktivering av
mekanoreceptorer) t.ex. när föda ”fastnat” på väg ner i esofagus. Den sekundära
peristaltiska vågen är också viktig för att ”tömma” nedre delen av esofagus i samband
med reflux.
14
30.
(2p) Aktivering av vagusnerven påverkar bland annat magsaft- och
pankreassekretionen. Beskriv hur sammansättningen av respektive sekret förändras och
på vilket sätt vagusnerven medverkar till denna förändring.
Svar:
Magsaftsekretionen: Vagusnerven stimulerar frisättningen av gastrin, pepsin, histamin,
saltsyra, intrinsic factor och somatostatin som i sin tur reglerar saltsyrasekretionen.
Pankreassekretionen: Aktivering av n. vagus ger stora volymer av vätekarbonatrikt sekret
och delvis en ökning av enzyminnehållet.
31.
(3p) Redogör för nedbrytningen av homoglykanen amylopektin till monomera
sockerenheter i matsmältningskanalen. Ange enzymnamn, lokalisation och namn eller
struktur på de produkter som bildas under nedbrytningen.
Svar: I munhålan påbörjar salivamylas (ptyalin) nedbrytningen av amylopektin till
maltos, maltotrios och -limitdextrinenheter, men även större polysackaridenheter bildas
p.g.a. den relativt kortvariga nedbrytningstiden innan processen stoppas av magens sura
pH. Nedbrytning av de olika polysackaridenheterna fortsätter sedan i duodenum och
jejunum av isoenzymet pankreasamylas. För att sedan bryta ned maltos, maltotrios och
-limitdextriner till glukosmonomerer behövs ytterligare två enzymer: maltas (alternativt
sukras), som klyver de återstående -1 4-bindningarna i produkterna, samt isomaltas,
som klyver -1 6-bindningarna i isomaltos och i -limitdextrinerna.
15
32.
(2p) Många läkemedel, såsom 5-fluorouracil och metotrexat, påverkar på olika sätt
nukleotidmetabolismen och kan därför användas för att hämma snabbt växande celler
såsom cancerceller.
Redogör för hur dessa två läkemedel verkar hämmande på nukleotidmetabolismen
(substrat, produkter och enzymnamn och coenzym skall anges).
Svar: Båda läkemedlen hämmar, genom olika verkningsmekanismer, omvandlingen av
dUMP dTMP, som katalyseras av enzymet tymidylatsyntas (TS). Denna reaktion
kräver N5,N10-metylentetrahydofolat, som metyldonator, varvid det bildas DHF. Denna
reaktion hämmas av 5-fluorouracil som omvandlas till 5-FdUMP vilket binder
irreversibelt till TS. Metotrexat å andra sidan hämmar enzymet THF-reduktas som
katalyserar reaktionen DHF + NADPH + H+ N5,N10-metylentetrahydofolat + NADP+.
33.
(1p) Vid kraftigt nersatt leverfunktion kan inte bilirubin utsöndras i gallan och
funktionen av många plasmaproteiner är reducerad eftersom många av dessa bildas i
levern. Förklara vad som sker med bilirubinet i en frisk levercell innan bilirubinet kan
utsöndras i gallan.
Svar: Bilirubin konjugeras med glukuronsyra till bilirubin-diglukoronid som är lösligt.
16
Frågor i anslutning till artikeln: ”The Importance of Acetyl Coenzyme A
Sythethase for 11C-Acetate Uptake and Cell Survival in Hepatocellular
Carcinoma”.Yun, M. Bang, S.-H., Kim, J.W., Park, J.Y., Kim, K.S. & Lee,
J.D., J. Nucl. Med., 50: 1222-1228, 2009. [6p]
34.
(1p) Med utgångspunkt från artikelns introduktion ge en motiverad förklaring till
varför 11C-acetate kan vara betydelsefull som markör (”tracer”) för vissa tumörtyper när
det redan finns en bra radioaktiv markör i form av 18F-FDG (18Fluoro-2-deoxyglukos).
Vad är förutsättningen för att den väletablerade markören skall fungera?
Svar: Markören 18F-FDG fungerar bara på tumörer som har ett högt kolhydratupptag
beroende på anaerob glykolys. Många exemplifierade tumörer saknar sådant ökat
glukosupptag och kan därför inte detekteras med 18F-FDG. Därför behövs alternativa
markörer som bygger på andra metabola principer.
35.
(3p) Hur påverkas upptaget av 11C-acetat av a) uttrycket/mängden fettsyrasyntas
(FAS) i olika odlade celler ur tumörer i prostata (prostatacancercellinjer) respektive b) av
FAS-hämmare i tumörbärande musmodeller?
Med utgångspunkt från information i artikeln och lärandemålen på DFM1-kursen ge en
kortfattad metabol förklaring till hur och varför upptaget 11C-acetat påverkas.
Förklaringen skall inkludera funktion och betydelsen av ACSS1 och ACSS2 med
angivande av samtliga substrat, produkter och enzym. Beskriv också ett fynd i den
aktuella studien (se ”Results” och ”Discussion”), som stöder att både ACSS1 och ACSS2
är betydelsefulla för vissa tumörers livsduglighet (”viability”).
Svar: Isoenzymerna ACSS1 och ACSS2 katalyserar reaktionen: 11C-acetat + CoA + ATP
11
C-acetylCoA + AMP + PPi. 11C-acetylCoA som är ett av substraten för FAS kan
m.h.a. ACC omvandlas till 11C-malonylCoA det andra substratet för FAS. Därför fås vid
a) ökat uttryck av FAS ett ökat upptag av 11C-acetat och b) ett minskat upptag av 11Cacetat FAS-hämmare. Att både ACSS1 och ACSS2 är betydelsefulla visas genom att
enzymspecifika siRNA tillfälligt hämmar expressionen av respektive enzym och att
”viabilty” (livsdugligheten) hos SNU449 celler minskar (Figur 4).
17
36.
(2p) Etanol kan vara en källa till acetat. Redogör för hur och var i kroppen (organ,
subcellulärt) alkohol metaboliseras till acetat med angivande av substrat, produkter,
enzym samt eventuella coenzym/cosubstrat. Med utgångspunkt från artikelns allmänna
budskap, skapa en kort hypoteskedja för hur ett omfattande alkoholintag skulle kunna
tänkas påverka vissa tumörer eller tumörcellslinjer. Motivera din hypotes med en
kortfattad förklaring.
Svar: Oxidationen av etanol till acetat sker i två steg i leverns cytosol respektive
mitokondrie): etanol + NAD+ acetaldehyd + NADH + H+ (enzymnamn:
alkoholdehydrogenas); acetaldehyd [+ H2O] + NAD+ acetat + NADH + H+
(enzymnamn: aldehyddehydrogenas). Eftersom alkohol omvandlas till acetat som i sin
tur kan omvandlas till fettsyror och vissa tumörceller använder sig av denna metabola
väg för att tillhandahålla kolskelett för lipogenes, skulle ett omfattande alkoholintag
eventuellt kunna gynna tillväxten av vissa typer av tumörer.
18