Untitled
Dekorationsmodul 4 Välkommen till modul 4 i dekoration. Denna gång ska du få lära dig om färger. Färger är ett viktigt redskap i en utställning. Med färger kan du skapa stoppeffekt och intresse för din utställning och de varor som presenteras i den. Du kan bland annat provocera, skapa stämning och uppnå psykologiska intryck med färger. Färgval till din utställning är lika viktigt som spännande blickfång. Du kan absolut välja neutrala färger eller svart, vitt och grått. Det viktigaste är att det finns ett sammanhang i din utställning, att ditt resultat ger en upplevelse och skapar en stämning. Väljer du helt neutrala färger kan du överväga att bryta av med en kontrastfärg någonstans i utställningen. Det gör helhetsintrycket mer spännande. Som dekoratör ska du känna till lite om allt, du ska vara bekant med färglära ändå från färgblandningar till färgernas påverkningar. I denna modul går vi igenom den grundläggande färgläran. Det kan verka en smula tekniskt, men du ska inte låta dig skrämmas och kom ihåg att det är grundläggande kunskap. Det viktigaste är att du får en känsla för var färgerna ligger på färgcirkeln, om de är varma eller kalla och hur du kombinerar färgerna på bästa sätt. Ju mer rutinerad du blir som dekoratör desto större färgutmaningar kan du klara. Modulen behandlar följande: • • • • • • • • • • Grundläggande fakta om färgernas verkan och funktion NCS (Natural Color System) Färgernas uppdelning Elementärfärger Färgkroppen Färgcirkeln Kalla och varma färger Färgtriangeln och nyanser Färgpsykologi Uppgifter 2 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Grundläggande fakta om färgerna Människans förmåga att se färger bygger på ett samspel mellan ljus, föremål, öga och hjärnans syncentrum. En förutsättning för att vi ska kunna se, är att det finns tillräckligt med ljus. Det finns alltså ett klart samband mellan ljus och färg. För först när ljuset är bra nog kan vi se färgerna. Ljuset Den viktigaste ljuskällan är solen, men andra ljuskällor, som till exempel elektriska glödlampor, lysrör och stearinljus, medverkar också till att göra våra omgivningar synliga för oss. Ljusstrålar är energistrålar bestående av elektromagnetiska vågor, som har olika våglängd. Man känner till en lång rad elektromagnetiska vågor, bl.a. radiovågor och röntgenstrålar. Radiovågor har mycket långt avstånd mellan vågtopparna, man mäter detta avstånd i meter eller kilometer, medan röntgenstrålar har ofattbart liten våglängd. 3 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Våglängder Det synliga ljuset har vågor som mäts i miljondels millimeter, som kallas millimy. Ljusets våglängder ligger mellan 380 och 780 millimy, och varje färgnyans har sin bestämda våglängd. Till exempel ligger gröna färger i ett våglängdsområde mellan 505 och 560 millimy. Om ljusets våglängd är under 380 eller över 780 millimy skapas osynliga färger som till exempel infrarött eller ultraviolett. Reflexion De föremål som vi kan se omkring oss, reflekterar delar av det ljus som träffar dem. Det är våglängden på det ljus som reflekteras från föremålen som är avgörande för vilken färg föremålen har. Det reflekterade ljuset beror på föremålens material och ytans karaktär. Man kan säga att ett föremål får sin färg av det ljus som den inte själv vill behålla. Ögat Det reflekterade ljuset träffar våra ögon. Längst bak i ögat sitter näthinnan. Härifrån skickas nervimpulser, med information om vilka våglängder av ljus som har träffat näthinnan, vidare till hjärnans syncentrum. Hjärnan I hjärnans syncentrum skapas en bild av det föremål vi betraktar. Den form och färg vi uppfattar att bilden har anges av de uppgifter om ljusvågornas svängningar och sammansättning som överförs genom olika nervimpulser. Man kan faktisk säga, att föremålens färg bara existerar i betraktarens medvetande. Vi människor lever i en värld av färger. I verkligheten upplever vi bara få situationer där man kan säga att det vi betraktar är färglöst. Ett vattenglas, en fönsterruta eller ett stycke klart cellofan släpper igenom så gott som alla ljusets strålar, och sådana föremål uppfattas därför som färglösa. Transparens Ett föremål kan också vara genomskinligt, men kulört. I sådana tillfällen släpps bara ljusstrålar av vissa färger igenom, medan de övriga färgerna absorberas. Detta fenomen kallas transparens, och det upplevs till exempel med spritfärger, kulört glas eller kulörta genomskinliga plastfolier. Diffusion I vissa tillfällen sprids det ljus som träffar ett föremål i materialet som föremålet består av. Ljuset flyter ut, så att bara en mindre del av det tränger igenom. 4 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Detta fenomen kallas diffusion, och det kan upplevas genom att man betraktar ett neonrör eller en lampkupol av mjölkglas. Absorption En del av det ljus som träffar ett föremål sugs upp av detta. Ljuset varken reflekteras eller tränger igenom. När ett föremål på detta sätt håller kvar en del av ljuset, säger man att en del av ljuset blivit absorberat av föremålet. Energin i det absorberade ljus omvandlas till värmeenergi inuti föremålet. Reflexion Det ljus som kastas tillbaka från ett föremål kallas reflekterat ljus. Föremål som reflekterar mycket ljus uppfattas som ljusa föremål, medan de som absorberar mycket ljus uppfattas som mörka. Huruvida en yta uppfattas som matt eller blank beror också på det reflekterade ljuset. Om ett föremål har en matt yta, kommer det ljus som kastas tillbaka från det att spridas, därför att ytan i verkligheten är väldigt svagt ruggad. En blank yta är en helt slät yta, och från den kastas en del av ljuset tillbaka i rät vinkel som glansljus. 5 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Färgernas antal Det existerar oändligt många färger, men en del av dem ligger så tätt på varandra att ett mänskligt öga inte kan uppfatta någon skillnad mellan dem. Normalt räknar man med att en människa kan skilja mellan 100000 och 200000 färger från varandra, och om ljusförhållandena är riktigt goda kan man skilja 1 million färger åt. Om man vill skaffa sig en överblick över denna mångfald av färgmöjligheter är det nödvändigt att sortera färgerna i grupper efter deras inbördes likheter och olikheter. Detta sätt att dela in färgerna på beskrevs först tysken Ewald Häring (1834 – 1918) och har senare vidareutvecklats till NATURAL COLOR SYSTEM (NCSsystemet), som du nu ska få lära dig grunderna om. När man talar om färger, används många oprecisa beteckningar. Ord som till exempel oljefärg, akrylfärg och akvarellfärg betecknar material, och ordet ”färg” borde i denna förbindelse ersättas med ordet ”målning”. Människor har alltid velat berätta om sina färgupplevelser för varandra, men det är faktiskt inte så lätt. Svårigheten ligger i att försäkra sig om att den man vänder sig till får precis den färgupplevelse i sin hjärna som man vill att vederbörande ska få (till exempel i en kundsituation). För att avhjälpa detta problem har det sedan lång tid tillbaka varit vanligt att beskriva färgerna med hjälp av namn. Några av dessa namn kan ge en god uppfattning om färgen, men vid de allra flesta tillfällen är det omöjligt att uttrycka sig exakt med hjälp att ett namn på en färg. 6 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Materialnamn När ett färgnamn beskriver det material som själva färgämnet (pigmentet) i till exempel en målning är gjort av, är det ofta precist. Men dessa färgnamn är det ofta bara som är fackfolk bekanta med och namnen är okända för de allra flesta människor. Exempel på sådana färgnamn är ockra, umbra, kromgrön och koboltblå. Föremålsnamn Man har ofta försökt att göra färgnamn till mer allmän kännedom genom att låta dem hänvisa till färgen på ett föremål, som man räknat med att många människor känner till. Några av dessa färgnamn är ganska precisa, men de flesta är dessvärre mycket oprecisa. Exempel på föremålsnamn är citrongul, vinröd, buteljgrön eller elfenbensfärgad. Fantasinamn Man ser ofta att rena fantasinamn används, och där är man ute i det totalt oprecisa. Hur ska man bära sig åt för att skapa en färgbild i sin hjärna med hjälp av färgnamn som till exempel tivoliröd, militärgrön, kungsblå, offwhite eller petroleumfärgad? ”Egentliga namn” Det finns några helt få färgnamn som alla människor uppfattar nästan helt lika. Dessa färgnamn kallas för ”egentliga färgnamn”, och de omfattar beteckningarna gul, röd, blå, grön, vit, grå och svart. Det är dessa färgnamn vi nu ska arbeta vidare med. 7 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy I denna färgcirkel från NCS (Natural Colour System) kan du se de primära rena färgerna och alla de sekundära färgerna. De sekundära färgerna är blandningsfärger av primärfärgerna. Till exempel kan du genom att blanda de rena primärfärgerna få följande färger: • Röd + blå = lila • Röd + gul = orange • Blå + gul = grön I denna färgcirkel kan du också se och lära känna färgerna i procentandelar. Cirkeln är uppdelad på följande sätt: • Y – Yellow / Gul = 100% Gulhet • R – Red / Röd = 100% Rödhet • B – Blue / Blå = 100% Blåhet 8 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy • G – Green / Grön = 100% Grönhet Färgcirklen läses så här: Exempel 1: Talen i mitten (till exempel Y10R) är den synmässiga procentandel som finns i den gula färgen. Det vill säga att man säger att Y10R = gul med 10 % synmässig röd, och alltså är den gula färgen den dominerande. Exempel 2: Om det står Y80R innebär det att det är tal om en gul med 80 % synmässig röd, och alltså är det mest röd i denna gula - den röda färgen är den dominerande. På färgcirkeln kan du se att den dominerande röda färgen gör den mycket mörkt orange. Exempel 3: Om en färg heter B70G, så är den blå med 70 % synmässig grön. Det innebär att du har 30 % blå och 70 % grön, och alltså är den gröna dominerande. Exempel 4: Om färgen heter G50Y, så rör det sig om en färg med 50 % grön och 50 % gul i. Här är ingen av färgerna dominerande utan bägge är lika mycket representerade. Prova själv med flera exempel. Denna färgcirkel uppdelad i procentandelar är praktisk att använda i färghandeln. Om du ska använda en av färgerna på NCS cirkeln så kan du inte ta fel, när du har med dig färgkoden i form av den aktuella färgens procentsammansättning. 9 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Färgernas indelning När man delar in färger efter NCS-systemet, är det bara de iakttagelser som gäller själva färgen som man tar hänsyn till. En färgad yta kan ha flera egenskaper, som till exempel glans, materialverkan eller struktur, och dessa egenskaper får inte förväxlas med färgegenskaper. Man kan enkelt dela in alla färger i två huvudgrupper. Den ena gruppen innehåller alla de färger vilka man kan se innehåller mer eller mindre av GULHET, RÖDHET, BLÅHET eller GRÖNHET. Alla färger med ett sådant innehåll kallas för KULÖRTA FÄRGER. Den andra gruppen består därmed av färger som saknar kulört innehåll. Det är färger som ser rent VITA, GRÅ, SVARTA eller SILVERFÄRGADE ut. Dessa färger kallas för OKULÖRTA FÄRGER. De kulörta färgerna kan delas in i fyra grupper. När man iakttar dem så ser man att några färger naturligt hör till den gula färggruppen, medan andra av färgerna hör till den röda, den blå eller den gröna färggruppen. När man företar en sådan indelning, utnyttjar man färgernas dominerande kulörintryck. Elementärfärger Det är naturligt för människor att dela in färger så att de grupperar sig kring GULT, RÖTT, BLÅTT, GRÖNT, VITT och SVART. Man kallar de fyra kulörta färgerna för ELEMENTÄRKULÖRER, och tillsammans med de okulörta färgerna vit och svart kallas dessa sex färger för ELEMENTÄRFÄRGER. • RENT GUL ELEMENTÄRFÄRG (Y) får inte se rödaktig eller grönaktig ut. • RENT RÖD ELEMENTÄRFÄRG (R) får inte se gulaktig eller blåaktig ut. • RENT BLÅ ELEMENTÄRFÄRG (B) får inte se rödaktig eller grönaktig ut. • RENT GRÖN ELEMENTÄRFÄRG (G) får inte se blåaktig eller gulaktig ut. • RENT VIT (W) och RENT SVART (S) ELEMENTÄRFÄRG får inte se den minsta aning kulört ut. Inom färgläran är det nödvändigt att beskriva färgerna så precist att man kan skapa sig en inre bild av en färg som man talar om. En sådan precision kan bara uppnås när man känner till färgernas placering i förhållande till varandra. 10 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Till detta precisionsändamål använder vi tre symboler: • Färgkroppen • Färgcirklen • Färgtriangeln FÄRGKROPPEN är en dubbelkon, som ger en tredimensionell ”djupbild” av de sex elementärfärgernas placering i förhållande till varandra. FÄRGCIRKELN kallas också för KULÖRTONKRETSEN, och den visar färgkroppen sedd uppifrån eller nerifrån. Cirkeln innehåller maximalfärgerna, och visar de fyra elementärkulörernas placering i förhållande till varandra och i förhållande till W och S. FÄRGTRIANGELN kallas också för NYANSDIAGRAMMET. Detta tittar vi närmare på längre fram. Symbolen föreställer en lodrät ”skiva” av färgkroppen, som visar placeringarna av de NYANSER som framkommer när en kulör från färgcirkeln blandas med W, S eller en blandning av W och S (GRÅ). 11 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Kulörtoner Genom att blanda två elementärkulörer - till exempel gul Y och röd R - med varandra, skulle det rent teoretiskt vara möjligt att framställa ett oändligt antal blandningar som jämnt övergår i varandra. Dessa blandningar kallas för KULÖRTONER och betecknas med bokstaven Ö. När man arbetar med färglära i praktiken blir det mer överskådligt om antalet kulörtoner reduceras. Maximalkulörer NCS-systemet använder en färgcirkel som består av de fyra elementärkulörerna samt 36 kulörtoner, som tillsammans utgör 40 MAXIMALKULÖRER. En maximalkulör är en kulörton utan synmässigt innehåll av W eller S, och maximalkulörerna betecknas med bokstavskoden C. Kulörtonerna placeras i färgcirkeln mellan de två elementärkulörer de innehåller. Genom att betrakta kulörtonerna kan man se vilka elementärkulörer de innehåller. 12 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Y innehåller inga andra kulörintryck och kan därför sägas vara 100 % synmässigt GUL. Betecknas en kulörton till exempel som Y20R betyder det att den innehåller 20 % synmässig rödhet i den gula elementärkulören (som förklarat tidigare i denna modul). I färgcirkeln är det beräknat plats till 10 % 90 % synmässigt innehåll av nästa elementärkulör, men teoretiskt sett kan det finnas plats till många fler. Huvud- och biegenskaper Betecknas en kulörton till exempel Y70R betyder det, att kulörtonen fortfarande har Y som HUVUDEGENSKAP och R som BIEGENSKAP, men nu har biegenskapen blivit den dominerande, i det att den gula färgen nu har 70 % röd i sig (se förklaring tidigare i denna modul). Kalla och varma färger 13 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy 14 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy 15 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Färgkroppens gråskala Också de OKULÖRTA FÄRGERNA kan tonas ut i en oändlig skala. NCSsystemet använder en 9-gradig skala av grå färger, som ordnas i en lodrät rad. VIT ELEMENTÄRFÄRG placeras överst och därefter placeras de 9 grå färgerna efter ökande innehåll av svart, så att man uppnår en harmonisk ökande GRÅSKALA, som slutar med den SVARTA ELEMENTÄRFÄRGEN. Du kan se exempel på gråskala och nyansdiagram här. Nyanserna vänder vi tillbaka till lite senare. Diagrammen kan du använda som vägledning när du ska skapa dig ett intryck av var de färger du vill arbeta med är placerade i gråskala och nyansdiagram. 16 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Färgtriangeln och nyanser Genom att blanda gråskalans okulörta färger med färgcirkelns kulörtoner och elementärkulörer kan man få fram ett oändligt antal NYANSER. Också nyanserna har sin bestämda placering i färgkroppen. Då det är omöjligt att visa alla dessa placeringar på en gång, måste färgkroppen ”skivas upp” i 40 FÄRGTRIANGLAR, som var och en visar ett nyansdiagram med nyanserna från en av C-kulörerna (se nyansdiagrammen ovan). Liksom man kan framställa oändliga färgserier genom att blanda två elementärkulörer, eller genom att blanda vit och svart elementärfärg, kan man få fram oändligt många NYANSER genom att blanda en kulörtons maximalfärg (C) med en större eller mindre mängd okulört färg (W, S eller W +S). För var och en av kulörtonerna i färgcirkeln finns det alltså en hel ”familj” av NYANSER. De har det gemensam att de innehåller samma intryck av kulörton, men skiljer sig från varandra med hänsyn till hur ljusa, hur mörka, hur starka, hur mättade eller hur dämpade de är. Det är sällan möjligt att uppnå en verklig maximalfärg. Detta beror på tekniska begränsningarna i de färgämnen som står till rådighet för färgfabrikerna. I förbindelse med färglära måste man därför använda de produkter som erbjuds, med de begränsningar det innebär. På teckningen nedan kan du se en färgtriangel där W, S och C (vithet, svarthet och kulörthet) är utplacerade. När färgerna ska placeras i FÄRGTRIANGELN = NYANSDIAGRAMMET utgår man ifrån de synmässiga elementäregenskaperna, och de huvud- och biegenskaper som vi har varit inne på tidigare. Härmed kan färgerna beskrivas språkligt utifrån sina NYANSOMRÅDEN. Man kan således redogöra för egenskaperna genom att till exempel säga att en ljus dämpad nyans har VITT som huvudtendens, SVART som väsentlig bitendens och KULÖRTHET som svagaste bitendens. Det är alltså de synmässiga intrycken som bestämmer färgernas placering i FÄRGTRIANGELN. 17 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Följ nu med på några nyansexempel: • Färger som bara innehåller maximalkulör och vitt kallas för KLARA NYANSER (fig.1) • Färger som bara innehåller maximalkulör och svart kallas för MÄTTADE NYANSER (fig.2) • Färger som synmässigt har ett innehåll av maximalkulör och gråskalefärger (W + S) kallas: LJUSA NYANSER (fig.3) MÖRKA NYANSER (fig.4) STARKA NYANSER (fig.5) MITTNYANSER (fig.6) 18 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy 19 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy 20 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Här får du ett par exempel på färganalys utifrån placering i diagram: • Y50R = gul med 50 % synmässig röd, ingen huvudegenskap, ingen biegenskap, ingen dominans. 50 % varmt gul/rödaktig gul 50 % varmt gul/gulaktig röd (lika mycket av varje) • Y20R= gul med 20 % synmässig röd, huvudegenskap gul, biegenskap röd, varmt gul/rödaktig gul • R30B: röd med 30 % synmässig blå, huvudegenskap gul, biegenskap blå, kallt röd/blåaktig röd Här nedanför får du fler exempel på färganalyser och placeringar. Prova härefter själv att göra några exempel. 21 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy 22 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy 23 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy 24 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Färgpsykologi Genom en lång rad försök med olika personer och persongrupper har man funnit att de olika färgerna kan stimulera bestämda känslor och stämningar hos människor. Dessa verkningar kallas för färgernas karaktärsgivande eller stämningsgivande egenskaper, och det är dessa förhållanden som spelar in när människor berättar om sina ”favoritfärger”. Det är också färgernas psykiska påverkningar som knyter bestämda färger till bestämda mänskliga begrepp. Exempel på detta är att den röda färgen används för att uttrycka kärlek, den gröna färgen kallas för hoppets färg, gult är falskhetens färg och så vidare. I förbindelse med detta ska det nämnas, att dessa begrepp inte uppfattas likadant i hela världen utan skiftar från kultur till kultur eller från land till land. I Kina är vitt till exempel sorgens färg. I stort sett kan man dela upp färgcirkeln i fyra KVADRANTER. En kvadrant är det område som befinner sig mellan två elementärkulörer, dock på så vis att man kan ta med själva elementär- kulörerna. Tidigare nämnda försök visade att det är störst enighet omkring begreppen VARMA FÄRGER i Y-R-kvadranten, och KALLA FÄRGER i B-G-kvadranten. Den varma och kalla effekten uppträder också i de två andra kvadranterna, men här är verkningen RELATIV, det vill säga att bägge verkningarna finns. Warm colours Cold Colours 25 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Relative colours Genom att dela kvadranterna i OKTANTER kan man avgränsa begreppen. Den kraftigaste stämningseffekten uppnås vid påverkan av en stark kulört färg som är placerad ungefär mitt emellan två elementärfärger. Detta gäller i synnerhet när det är varma eller aktiva färgpåverkningar som ska uppnås. Den starkaste kyliga effekten uppnås med de klara blågröna färgerna, medan de lugnaste verkningarna uppnås med medelstarka gröna till gulgröna färger. Färger kan också verka NÄRA eller AVLÄGSNA för den person som betraktar dem. Några färger verkar tränga sig fram mot den som upplever färgen, medan andra färger verkar dra sig undan. Känslan av ”närhet” verkar starkast kring de röda färgerna och känslan förstärks när sådana färger används i mörka, kraftiga nyanser. Den ”avlägsna” känslan verkar starkast när man använder blå och blågröna färger i ljusa och svaga nyanser. I övrigt gäller att alla maximalfärger samt svart och vitt verkar ”nära”, när de ses mot bakgrund av grå eller svagt kulörta nyanser. Också begreppen TUNGA och LÄTTA färger är resultat av en psykisk påverkan på människor. Alla ljusa och starkt vitblandade färger verkar ”lätta” medan mörka mättade nyanser verkar ”tyngre”. 26 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Yellow Orange Active Age Respons ibility Baby Humility Cheap Autumn Ele gance False Feminine Advantage Business Past Spring Progress Freedom Pois on Happiness Luck Affection Helpfullnes Cosiness Celebration Harves t Boring Cold Love Light Power Majestic Mas culine Mechanic Murder Natural Origina lity Abundance Passion Religion Calm Serious Cooperation Truth Sensational Beauty Summer Grief Excite ment Temper Theory Heavy Developme nt Youth Innocence Warm Winter Wisdom Wish Red X Violet X Blue X Green Brown Black White Grey X X X X X X X X X X NO X X NO NO X NO X X NO X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 27 X Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy X X Här ser du fler uppgiftsexempel som kan hjälpa dig och inspirera dig till att skriva ut och göra dina egna vackra exempel. 28 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy 29 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy 30 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy 31 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy 32 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy 33 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy All den färgkunskap du nu har fått är som tidigare nämnt mycket teoretisk. Använd din färgkunskap i val av färger till dina utställningar. Givetvis behöver du inte veta precis var varenda färg är placerad i diagram, färgtriangel m.m. Det är inte heller nödvändigt att du känner till exakta procentandelar och kulörthet vid varenda färgval du träffar. Detta är grundläggande färgkunskap för dig. Och det att du känner till färgcirkeln och färgernas placering i den i förhållande till varandra, samt lite färgpsykologi är som utgångspunkt det viktigaste. Som dekoratör kommer du att arbeta med kontrastfärger (färger mittemot varandra i cirkeln), samt färgval i matchande nyanser (grannfärger i cirkeln). 34 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy Du kommer att använda färgerna som redskap i dina utställningar och därför är kunskap om färgvärlden och NCS-systemet en stor hjälp för dig, när du ska skapa dramatik, tema och stämning i dina utställningar. För att förstå de omtalade färgteorierna är det en bra idé att skriva ut alla ark med färguppgifter. Se eventuellt på exemplen och prova dig fram tills du känner dig säker i de olika valen, placeringarna och förklaringarna. För att få ordentlig rutin inom färglära, kan du skriva ut flera exempel för varje uppgift, och så använda de vackraste till din mapp. Kom ihåg att du också kan skriva ut förklaringarna till alla ord som används inom färgläran. Du kan läsa mer om Natural Color System på www.naturalcolorsystem.com Riktigt god förnöjelse på din färgglada resa. 35 Dekoration – Modul 4 ©2009 Che Bello Academy
© Copyright 2024