1. No category

SäkB
SäkB
Civilt skytte
Säkerhetsbestämmelser för civilt skytte
2003
SäkB
SäkB
Stockholm 2003-07-01
”Säkerhetsbestämmelser för civilt skytte, 2003 års upplaga”, (SäkB
Civilt skytte),
Härmed fastställs ”Säkerhetsbestämmelser för civilt skytte”, 2003 års
upplaga att gälla fr o m 2003-07-01.
Säkerhetsbestämmelserna har utarbetats med Försvarsmaktens ”Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera” som grund och anpassats
till de civila skytteorganisationernas utbildning och skjutprogram.
Bestämmelserna är utarbetade av Frivilliga skytterörelsen, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Sportskytteförbundet och Skytterörelsens Ungdomsorganisation.
Remissinstanser har varit Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, Svenska
Jägarförbundet, Jägarnas Riksförbund, Svenska Skidskytteförbundet,
Svenska Vapenhandlareförbundet och Svenska Svartkrutsskytteförbundet.
I samband härmed upphävs ”SäkI Friv Skytte 1997 års upplaga”.
Nils Rosenqvist
Mats Stolz
Generalsekreterare FSR
Generalsekreterare SPSF
Göran Nygren
Generalsekreterare SSF
Veronika Hermansson
Generalsekreterare SkytteUO
Copyright:
Frivilliga Skytterörelsen
Layout och
sammanställning:Göte Tegnér
SäkB tillhandahålls genom FSR, SPSF, SSF resp SkytteUO.
Övriga organisationer hänvisas till FSR som ger ut och
har viss lagerhållning av SäkB, tel 08-788 95 43.
SäkB
SäkB
Kapitelinnehåll Säkerhetsbestämmelser för civilt skytte.
Kap 1. Gemensamma bestämmelser.
1.1
Giltighet
1.2
Distribution och uppdatering
1.3
Ansvar
1.3.1
Ansvar
1.3.2
Delaktighet
1.3.3
Ingrepp vid fara
1.3.4
Rapportering
1.3.5
Utredning
1.4
Innebörd av kommandon
1.5
Skytts eget ansvar
1.6
Föreningsstyrelse och funktionärers ansvar
1.6.1
Föreningsstyrelses ansvar
1.6.2
Säkerhetsansvarig/Skjutbanechef
1.6.3
Tävlingsledare/Säkerhetschef
1.6.4
Säkerhetskontrollant
1.6.5
Säkerhetsvakt
1.6.6
Skjutledare
1.6.7
Sektionschef
1.6.8
Banläggare
1.6.9
Skjutstationschef/Bandomare
1.6.10 Markörchef
1.6.11 Markör
1.6.12 Maskinskötare
1.6.13 Patrullchef
1.6.14 Vapenvakt
SäkB
Kap 2. Skjutning på skjutbana.
2.1
Allmänt
2.2
Skjutbaneinstruktioner (se bilagor)
2.3
Kulfång, mål o målanordningar, vistelse i
markörskydd
Kulfång
2.3.1
2.3.2
Mål och målanordningar
2.3.3
Vistelse i markörskydd
2.4
Förbindelse, signaler, varningsanordningar
och riskområde.
Förbindelse
2.4.1
2.4.2
Semafor
2.4.2.1 Signaler med semafor från markörskyddet
2.4.3
Varningsanordningar (ex på varningsskylt)
2.4.4
Riskområde
2.4.5
Utökat riskområde vid skjutbana med gevär
och Ak (bild)
2.4.6
Utökat riskområde vid kyla (alla
eldhandvapen)
2.5
Samtidig skjutning på olika avstånd
2.5.1
Gevär
2.5.2
Pistol (bild)
2.6
Särbestämmelser för skjutning med olika
vapen
2.6.1
Kulsprutepistol
2.6.2
Ak 4 och Ak 5
2.7
Olycksfallsberedskap
Skjutbaneinstruktioner
Bil 2:A Ex på rubriker till instruktion för skjutbana
Bil 2:B Ex på skjutbaneinstruktion för lerduvebana
Bil 2:C Ex på skjutbaneinstruktion för gevärsbana
Bil 2:D Ex på skjutbaneinstruktion för pistolbana
SäkB
Kap 3 Fältskjutning, Jaktskyttestig, Sporting
3.1
Funktionärers ansvar
3.2
Att beakta vid val av terräng
3.3
Markörskydd (tabell skydd mot splitter och
finkalibrig eld)
Signaler
3.4
3.5
Uppehåll i skjutning
3.6
Drivanordning för rörliga mål
3.7
Olyckfallsberedskap
3.8
Bestämning och detaljberäkning av
riskområde
3.8.1
Riskområde
3.8.2
Rikoschett (studs)
3.8.3
Riskfall
3.8.4
Begrepp
3.8.4.1 Streck, grader
3.8.4.2 Skjutområde
3.8.4.3 Skjutgränser
3.8.4.4 Maximalskottvidd D-max
3.8.4.5 Skjutavstånd (A)
3.8.4.6 Riskavstånd i längd (h)
3.8.4.7 Riskavstånd för nedslag bortom skjutområdet
(l)
3.8.4.8 Riskavstånd för nedslag hitom skjutområdet
(f)
3.8.4.9 Riskvinkel för sidspridning (V)
3.8.4.10 Riskvinkel för studs (Q)
3.8.4.11 Riskavstånd i sida för studs av kula/hagel (c)
3.8.5
Riskområde i höjd med hänsyn till studs
Bild exempel på riskområde
3.8.6
Tabell 3:A, 3:B. Beräkning av riskområde
3.8.7
Bestämmelser för när riskområde får reduceras
SäkB
3.9
Exempel på riskområden/mallar
Kap 4 Avspärrningar, Övervakning, Varningsmeddelande,
Signaler och Varningstecken
4.1
Avspärrning
4.1.1
Tydlighet
4.1.2
Omfattning
4.1.3
Permanenta avspärrningar
4.1.4
Avspärrning av område
Bilder varningsskyltar, avstängningsbock
4.1.5
Säkerhetsvakt vid avspärrning
4.1.6
Passering av avspärrat område
4.2
Övervakning
4.2.1
Övervakning
4.2.2
Säkerhetsvakt vid övervakning
4.3
Varningsmeddelande
4.3.1
Meddelande
4.4
Signaler och varningstecken
4.4.1
Röd färg
4.4.2
Utformning och användning
4.4.2.1 Röd skärm vid skjutstation
4.4.2.2 Röd skärm hos säkerhetsvakt
4.4.2.3 Tecken för avbryt - eld upphör
Bilagor
4:A Ex på instruktion för säkerhetsvakt vid
avspärrning
4:B Ex på varningsmeddelande (skjutvarning) i
dagspressen, annonsblad mm
Kap 5 Skjutning mot metall på bana mm
5.1
Skjutning mot tavelställ/figurställ av metall
5.2
Fallmål av plåt för spring-, skid- och jaktskytte
mm
SäkB
5.3
5.4
5.4.1
5.4.2
5.4.3
5.5
Skjutning mot metallmål
Skjutning mot markmål med stålhagel
Skjutbana
Jaktstigar (motsvarande)
Skjutning mot ”rabbitduvor”
Skjutning mot markmål med bly
Kap 6 Skadeverkningar och förebyggande åtgärder vid
buller-miljö-olyckor-kraftledningar
6.1
Skador
6.2
Buller
6.2.1
Hörselskydd
6.3
Miljö
6.3.1
Krut- och blygaser
6.4
Olyckor
6.4.1
Vapen- och hylssprängning
6.4.1.1 Åtgärder före skjutning
6.4.1.2 Åtgärder under skjutning
6.4.2
Utredning av olyckor (bilaga 6:A)
6.5
Kraftledning
6.5.1
Åtgärder om kraftledning skadats
SäkB
KAP 1. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
1.1 Giltighet
· ”Säkerhetsbestämmelser för civilt skytte”( SäkB) gäller
för allt skytte på civila skjutbanor och i fältskytteterräng
(motsvarande), som ägs eller disponeras av föreningar anslutna till Frivilliga Skytterörelsen (FSR), Svenska Pistolskytteförbundet (SPSF), Svenska Sportskytteförbundet
(SSF) respektive Skytterörelsens Ungdomsorganisation
(Skytte UO).
·
Även vid utlåning till andra skytteorganisationer gäller
dessa bestämmelser.
·
Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund har
beslutat att SäkB skall gälla för föreningar, avdelningar
anslutna till dem.
·
Skjutning skall ske enligt gällande tillstånd från polismyndighet, skjutbaneinstruktion och respektive förbunds
tävlingsregler.
1.2 Distribution och uppdatering
· ”Säkerhetsbestämmelser för civilt skytte” tillhandahålls
varje skyttesammanslutning som tillhör FSR, SSF, SPSF
eller Skytte UO samt Statens skytteombud (SSO).
·
Inom varje förening skall en SÄKERHETSANSVARIG
utses, som bland annat ansvarar för att bestämmelserna
hålls aktuella.
·
Ändringar och nya bestämmelser meddelas i respektive
organisations ”officiella organ”.
10
SäkB
·
Utdrag - Eventuellt utdrag ur bestämmelserna får göras
endast för viss skjutning eller för viss kortare tid. Sådant
utdrag skall förses med hänvisning till moment och uppgift
om datum då utdraget gjorts, samt med uppgift om giltighetstid (begränsad till viss tävling/träning).
1.3 Ansvar
1.3.1 Ansvar
Var och en har ett ständigt ansvar för sin egen och andras
säkerhet.
1.3.2 Delaktighet
Alla skyttar och funktionärer skall aktivt medverka till att
säkerhetsbestämmelserna följs.
1.3.3 Ingrepp vid fara
Den som upptäcker att någon bryter mot säkerhetsbestämmelserna eller som uppfattar annan fara skall omedelbart
ingri-pa. Vid omedelbar fara kommenderas ”Avbryt, Eld
upphör eller Stopp”.
1.3.4 Rapportering
Alla har skyldighet att rapportera brott mot säkerhetsbestämmelserna till skjutledare, som tar ställning till om hur man
går vidare.
1.3.5 Utredning
Omständigheter som lett till olycksfall eller vapensprängning
skall alltid utredas. (Se kapitel 6 bilaga 6:A)
11
SäkB
1.4 Innebörd av kommandon (signaler)
FSR, SPSF och Skytte UO
vapnet får laddas
Ladda
Eld
skjutningen får börja
Avbryt – eld upphör
all skjutning måste upphöra
omedelbart
vapnet/magasin töms på ammunition
Patron ur
och öppnas. FSR: Säkerhetsmagasin
isätts (Sauer gevär). SPSF: Säkerhets
propp/bricka isätts.
SSF’s gevär- pistol- och viltmålsreglemente
Ladda
vapnet får laddas
Start
skjutningen får börja
Stopp
all skjutning måste upphöra omedel
bart
Patron ur
vapnet/magasin töms på ammunition
och öppnas
SSF’s lerduvereglemente
Start
Stopp
vapnet får laddas
all skjutning måste upphöra omedelbart, geväret töms på ammunition
och öppnas
1.5 Skytts eget ansvar
Vid all vapenhantering skall alltid vapnet behandlas som om
det är laddat.
12
Skytt får inte handskas med vapen eller ammunition utan
att känna till hur de fungerar och bestämmelserna för
SäkB
hanteringen.
Före skjutning skall skytt kontrollera att loppet är urdraget
och fritt från främmande föremål.
Det är förbjudet att rikta ett vapen - laddat eller oladdat mot personer eller i annan riktning så att det kan innebära
fara.
Provriktning får endast ske på anbefalld plats och mot
anbefallt mål.
Vapen får inte lämnas utan tillsyn. Undantag enligt gällande
vapenlagsstiftning.
Vapen som skall överlämnas av en skytt till en annan eller
som förs från skjutplatsen får inte vara laddat.
Laddning får inte äga rum förrän skytten befinner sig på
skjutplatsen.
Ansvarig skjutledare skall vara utsedd då två eller flera
skyttar skjuter samtidigt.
Den som skjuter ensam är ansvarig för säkerheten på samma sätt som skjutledare.
Det är förbjudet att uppehålla sig framför skytt i skjutställning.
Hagelgevär; dubbelpipiga gevär måste bäras brutna och
halvautomater med öppet slutstycke samt med mynningen
i säker riktning uppåt eller ner mot marken.
Det är förbjudet att vidröra eller hantera en annan skytts
vapen utan ägarens medgivande, undantagna är domare
eller jurymedlem.
Det är förbjudet att vid vapenhantering vara påverkad av
13
SäkB
alkoholhaltiga drycker eller droger.
1.6 Föreningsstyrelses och funktionärers ansvar
1.6.1 Föreningsstyrelses ansvar
Föreningsstyrelse är ytterst ansvarig för:
säkerheten vid skjutbanan samt de skjutövningar som
planeras och genomförs i föreningens regi
att funktionärer som utses, är väl förtrogna med, och väl
utbildade för, sina uppgifter ur säkerhetssynpunkt. Vid
behov ställs erforderligt antal kvalificerade biträden till
förfogande
att säkerhetsansvarig/skjutbanechef utses med ansvar och
uppgifter enligt nedan
att utfärda skriftlig instruktion (enligt bilaga 2) för
användande av egen skjutbana eller annan plats där
skjutning får äga rum. Sådan instruktion skall anslås, väl
synlig, vid skjutbanan eller annan skjutplats
att föreningens skyttar utbildas för Gevärsskyttekortet/
Pistolskyttekortet (motsvarande) i syfte att säkerställa
kunskap i bla säkerhetsfrågor.
Föreningsstyrelsens ansvar enligt ovan, kan delegeras. Detta
kan exempelvis ske vid en större tävling där säkerhetsansvaret övertas av en organisationskommitté eller tävlingsledning.
1.6.2 Säkerhetsansvarig/Skjutbanechef
Säkerhetsansvarig/skjutbanechef ansvarar för att:
föreningens exemplar av ”Säkerhetsbestämmelser för civilt
skytte” hålls aktuellt
föreningens skjutbana(or) uppfyller säkerhetskraven, enligt
14
SäkB
SäkB och måttboken
skjutbaneinstruktion finns tydligt anslagen.
1.6.3 Tävlingsledare/Säkerhetschef
Tävlingsledaren är tillika säkerhetschef eller utser särskild
säkerhetschef och ansvarar för att:
Utses särskild säkerhetschef delegeras en eller flera uppgifter
till denne (enligt nedan).
Före skjutning.
skjutledare (skjutstationschef) utses på varje plats där
skjutning skall ske
funktionärer i övrigt finns i erforderligt antal och att dessa
har (skriftlig) instruktion
nödvändiga avlysningar, varnings- och avstängningsåtgärder vidtas
olyckfallsberedskap finns (se kapitel 2:7 alternativt kapitel
3:7)
brandberedskap finns - vid behov
tävlingsdeltagare innehar Gevärsskyttekortet/Pistolskyttekortet eller motsvarande enligt respektive skytteorganisations bestämmelser
tävlingens upplägg och organisation medger att tävlingen
kan genomföras på ett säkert sätt
erforderliga skyddsanordningar uppfyller ställda krav
kommunikation finns för säkerheten
medhjälpare och deltagare känner till säkerhetsbestämmelserna och säkerhetsanordningarna.
15
SäkB
Vid osäkerhet i säkerhetsfrågor kontaktas SSO.
Under skjutning.
säkerhetsbestämmelserna följs.
Efter skjutning.
utvärdera hur säkerhetsbestämmelserna har tillgodosetts.
1.6.4 Säkerhetskontrollant
Säkerhetskontrollant lyder under säkerhetschefen och ansvarar
för säkerheten inom visst område, vid viss skjutstation eller
för visst vapen.
1.6.5 Säkerhetsvakt
Säkerhetsvakt lyder under tävlingsledaren/säkerhetschefen eller
skjutledaren (undantagsvis skjutstationschef). Säkerhetsvakt
sätts ut för att spärra av eller övervaka riskområde.
(Se kapitel 4.)
1.6.6 Skjutledare
Vid all skjutning skall skjutledare utses.
Har skjutledare inte utsetts skall skyttarna själva utse sådan.
Skjutledaren är ansvarig för säkerheten på skjutplatsen och
skjutningens genomförande.
Är tävlingsledare utsedd lyder skjutledaren under denne.
Skjutledare skall kontrollera hos tävlingsledaren att nödvändiga avlysningar, varnings- och avstängningsåtgäder
vidtagits.
Skjutledare skall ha mycket god kännedom om den skyttegren som han/hon är satt att leda.
Han/hon skall vara väl insatt i gällande säkerhetsbestämmelser och är närmast ansvarig för att åtgärder vidtas för
16
SäkB
att förebygga olyckshändelser vid skjutningen. I god tid
skall skjutledaren därför undersöka och avhjälpa eventuella
bristfälligheter på skjutbaneanläggningar, kulfång eller
andra skyddsanordningar, som kan innebära risker.
Skjutning får endast ske på kommando från skjutledaren.
Till skjutledarens förfogande kan ställas markörchef,
markörer och signalister med flera.
Till bandomarens förfogande ställs maskinskötare och
protokollförare med flera.
Skjutledaren skall före skjutning:
vid behov, på lämpligt sätt informera åskådare om gällande
säkerhetsbestämmelser
kontrollera att banan är fri innan ”Ladda” får
kommenderas
kontrollera att skyttarna åtlytt givna kommandon
utse och avsyna skyddad plats för markörer, maskinskötare
(kastpersonal)
(låta) ordna mål och (låta) öva markering av skjutresultat
instruera markörchef, markörer, signalister med flera, samt
eventuella säkerhetsvakter
instruera maskinskötarna
om så bedöms nödvändigt utfärda skriftliga instruktioner
till funktionärer
(låta) ordna och kontrollera kommunikation mellan
markörchef/markörer/maskinskötarna och skjutstationschef – om teckensignalering inte medger ständig
förbind-else, skall den kompletteras med tråd- eller
radioförbindelse
17
SäkB
rapportera till tävlingsledare då skjutning med hänsyn till
mål och signalsystem kan börja.
Skjutledaren skall under skjutning:
Kontrollera att skyttarna hanterar vapnen korrekt och i
övrigt följer gällande regler
kontrollera att skyttarna åtlyder givna kommandon
kontrollera att åskådare och funktionärer uppehåller sig på
anvisade platser
vid uppkommen fara omedelbart kommendera ”Avbryt
- eld upphör” eller ”Stopp” och ”Patron ur”
rapportera till tävlingsledaren då skjutningen med hänsyn
till säkerheten avbryts (måste avbrytas) samt då den kan
fortsätta.
Skjutledaren skall efter skjutning:
kontrollera att patron ur genomförs
genomföra visitation efter skjutning (innan vapnet förs bort
från skjutplatsen)
utse vapenvakt vid markering (i förekommande fall).
1.6.7 Sektionschef
Vid större tävlingar på bana kan sektionschefer utses. Dessa
lyder under skjutledaren och övervakar skjutningen på den
tilldelade sektionen. Sektionschefen skall vara väl insatt i de
säkerhetsuppgifter som skjutledaren ansvarar för och biträder
denne med att kontrollera säkerheten.
1.6.8 Banläggare
Banläggaren är ansvarig för säkerheten inför tävlingsledaren/
säkerhetschefen och ansvarar för att:
beräkna riskområden för skjutstationer och med dessa som
18
SäkB
grund bestämma patrullstig samt föreslå tävlingsledaren
nödvändiga avlysningar och andra säkerhetsåtgärder
patrullstigen snitslas
i god tid kontrollera anordningarna på skjutstationerna
vid behov låta sätta ut säkerhetsposter försedda med
skriftlig instruktion
skjutgränsen utmärks och anges för skyttarna, om målgrupp
på sidostation syns från skjutplats.
1.6.9 Skjutstationschef /Bandomare
Skjutstationschef/bandomare är skjutledare och ansvarig för
säkerheten på sin station.
Denne löser samma uppgifter som skjutledare, p 1.6.6 ovan,
i tillämpliga delar.
1.6.10 Markörchef
Markörchef lyder under skjutledare eller skjutstationschef.
(Skjutstationschef kan vid exempelvis pistolfältskjutning även
vara markörchef).
Till markörchefens förfogande ställs markörer och övrig
personal enligt behov.
Före skjutning skall markörchef:
instruera och öva markörer och signalister med flera, även
avseende säkerhetstjänsten
rapportera till skjutledare eller skjutstationschef när skyddad
plats för markörerna (se kapitel 3) är klar för användning,
markörerna instruerade och övade, signalsystemet prövat
o s v så att skjutning kan börja.
Under skjutning skall markörchef:
19
SäkB
stå i oavbruten förbindelse, med radio eller motsvarande,
med skjutledare eller skjutstationschef
vid behov avbryta skjutningen av säkerhetsskäl och rapportera till skjutledare eller skjutstationschef då skjutningen
med hänsyn till säkerheten i målterrängen avbryts (måste
avbrytas) samt då den kan fortsätta.
1.6.11 Markör
Markör lyder under markörchef. Markörerna på skjutstation
får under inga förhållanden lämna markörskyddet förrän röd
skärm rests (röd lykta visats) såväl hos stationschefen, som vid
markörskyddet. Markörs klädsel framgår av kapitel 4.
1.6.12 Maskinskötare
Maskinskötare lyder under bandomaren. Maskinskötare på
skjutstation får under inga förhållanden lämna skyddet förrän
denne fått tillstånd av bandomaren.
1.6.13 Patrullchef
Patrullchef (vid fältskjutning) lyder under tävlingsledare och
skjutstationschefer. Hans/hennes åligganden skall kortfattat
meddelas vid starten.
1.6.14 Vapenvakt
Vapenvakt lyder under sektionschef/skjutledare (skjutning på
skjutbana) respektive skjutstationschef (fältskjutning). Om
vapen lämnas på skjutplatsen vid markering skall en vapenvakt
utses. Vapenvakten skall kontrollera att ingen vidrör eller
närmar sig vapnen under markering. Varje deltagare är skyldig
att själv kontrollera att vapenvakt finns. Finns inte vapenvakt
får vapen inte lämnas kvar.
20
SäkB
KAP 2. SKJUTNING PÅ SKJUTBANA
2.1 Allmänt
För att få använda en skjutbana krävs tillstånd från polismyndighet.
Tillstånd ges normalt för en tid av fem år i taget. Polismyndigheten skall i samråd med Statens Skytteombud
(SSO) besiktiga och godkänna banan innan tillstånd kan
utfärdas.
Om banan ändras (om- och tillbyggnad) ur säkerhetssynpunkt krävs ombesiktning.
Normer och i tävlingsregler föreskrivna mått för hur en
skjutbana skall vara byggd, bland annat ur säkerhetssynpunkt, finns i Svenska Kommunförbundets måttbok.
På banan får endast godkända kulvapen, med kaliber
mindre än eller lika med 17,8 mm (cal 0.700) - hagelgevär
max cal. 12 samt slug (18,5 mm) till dessa.
Undantag: godkända vapen för svartkrutskytte med kaliber
upp till 20 mm får användas på skjutbana där kulfånget
består av sand eller fingrus (miljökulfång endast upp till
12 mm).
Tillåtna grenar, kalibrar mm regleras dock alltid av
polis-myndighetens tillstånd och respektive förbunds
reglemente.
När Försvarsmakten disponerar civil skjutbana gäller Försvarsmaktens säkerhetsinstruktion.
Automateld är förbjuden på civila skjutbanor. (För militär
verksamhet kan Statens Skytteombud ge tillstånd för
automateld).
21
SäkB
Skjutning med spårljusammunition är förbjuden.
För varje skjutbana skall föreningsstyrelsen/motsvarande
utse en skjutbanechef och/eller säkerhetsansvarig samt
utfärda en skriftlig instruktion för skjutbanan. (Se bilaga
2:A).
Instruktionen skall anslås väl synligt vid skjutbanan.
2.2 Skjutbaneinstruktion
Bilaga 2:A Exempel på rubriker till instruktion för
skjutbana.
Bilaga 2:B Exempel på skjutbaneinstruktion för
lerduvebana.
Bilaga 2:C Exempel på skjutbaneinstruktion för gevärsbana.
Bilaga 2:D Exempel på skjutbaneinstruktion för pistolbana.
2.3 Kulfång, mål och målanordningar samt vistelse i
markörskydd
2.3.1 Kulfång
Ett kulfång skall ha en lutning på cirka 30 grader och bestå
av finkornig sand eller grus. (Kornstorlek 0,6 - 8 mm).
Detta kan täckas med 50 cm sågspån (för att hindra att
rikosch-etter lämnar kulfånget). Sanden/gruset skall vara
luckert till ett djup av 50 cm, vilket kan kontrolleras med
ett armerings-järn. Detta skall då med lätthet kunna tryckas
in 50 cm. Även miljökulfång får användas. Ett i övrigt
betryggande kulfång är inte med säkerhet tillförlitligt när
marken är frusen eller kulfångsgruset bakom tavelcentrum
blivit sönderskjutet. Ett kulfång är inte dimensionerat för
grova riktfel eller rikoschetter större än ca 300 streck (ca 17
grader).
2.3.2 Mål och målanordningar
Mål får placeras högst 5 m hitom kulfångets bas och så att
22
SäkB
avståndet till kulfångets krön är minst 2,5 m från överkanten
av målet i skjutläge.
Mål och målställ skall vara av sådant material att det inte ger
upphov till rikoschetter. Lämpligt material kan vara poröst trä,
plast eller motsvarande. Skruv och spik ökar risken för rikoschetter och bör därför ansättas från baksidan. Används målställ av metall skall den sida som vetter mot skytten skyddas
med 45 mm virke. Mål och målställningar av metall ger
upp-hov till rikoschetter som inte uppfångas av kulfånget på
en normal skjutbana. Speciella åtgärder enligt kapitel 5 måste
vidtagas för att få skjuta mot sådana mål (målställ).
2.3.3 Vistelse i markörskydd
Det är tillåtet att vistas i markörskyddet under pågående skjutning enligt följande:
Vistelse på den plana delen mellan skyddsvallsmuren och
tavelställen kan äga rum obehindrat.
Tillfällig vistelse (för omflyttning av målmateriel) är i regel
möjlig upp till högst 1,5 m bakom tavelställen om marken där
ligger i samma plan eller lägre än marken framför tavelställen.
Lokala bestämmelser skall finnas i instruktionen för respektive
skjutbana.
2.4 Förbindelser, semafor, signaler, varningsanordningar
och riskområde
2.4.1 Förbindelse
Då personal befinner sig i markörskyddet skall signalförbindelse finnas mellan skjutplatsen och markörskyddet.
2.4.2 Semafor
Vridbar semafor skall finnas vid markörskyddet.
Semaforen skall vara röd på ena sidan och grön på den
andra.
Den röda sidan skall förses med ett vitt diagonalt kryss.
23
SäkB
Då skjutbanan inte används skall semaforens röda sida
vara vänd mot skjutplatsen.
2.4.2.1 Signaler med semafor från markörskyddet
Signal
Den röda sidan vänd mot skjutplatsen.
Den gröna sidan vänd mot skjutplatsen.
Semaforen vrids upprepade gånger varvid den röda sidan
huvudsakligen är vänd mot skjutplatsen.
Betydelse
Markörerna är ej i skydd.
Skjutning eller laddning får ej
ske.
Markörerna är i skydd.
Skjutning får ske.
Avbryt - eld upphör eller
stopp.
Patron ur - visitation efter skjutning.
2.4.3 Varningsanordningar
”Varningsområde” – det område i anslutning till skjutbanan
som inte får beträdas – skall markeras med varningsskyltar.
Varningstavlorna ska placeras så tätt att den som närmar sig
området samtidigt skall se minst två varningstavlor.
Bild 2:A Varningsskylt.
VARNING!
Riskområde
för
skjutbana
Röd eller svart bård
Gul Botten
Svart text går i skog eller i
Om den yttre gränsen för varningsområdet
24
SäkB
omedelbar anslutning till skog, skall gränsen - förutom med
varningsskyltar - markeras med stängsel eller genom underkvistning och röjning av markvegetation.
2.4.4 Riskområde
Vid skjutning utgörs riskområdet av skjutplats, kulfång
och terrängen där emellan.
Riskområdets storlek framgår av måttboken. (Gäller
även lerduvebana).
Angivna mått på ett riskområde är inte bestämda med
tanke på grova riktfel eller vådaskott.
2.4.5 Utökat riskområde med gevär och ak
Vid skjutning med gevär och ak, med mantlad ammunition,
skall utökat riskområde tas ut.
Se bild 2:B och vid kyla p 2.4.6
Undantag: Om ytskiktet på kulfånget består av 0,5 meter
sågspån (utöver erforderlig mängd sand) eller kulfånget är
inbyggt så att inga rikoschetter kan lämna detta erfordras ej
utökat riskområde.
Bild 2:B Utökat riskområde vid skjutbana.
2.4.6 Utökat riskområde vid kyla (alla eldhandvapen)
Vid långvarig kyla skall risken för tillfrysning/tjälbildning
25
SäkB
i kulfång beaktas. Lämpliga åtgärder för att hindra tillfrysning/tjälbildning kan vara att salta/isolera/luckra upp kulfångsfyllningen. Om dessa åtgärder inte är tillräckliga får
skjutning inte genomföras med mindre än att riskområde
som vid fältskjutning avlyses. Därvid skall riskfall III
tillämpas.
2.5 Samtidig skjutning på olika avstånd
2.5.1 Gevär
Skjutning får ske samtidigt på olika avstånd på skjutbana, dock
endast med gevär i liggande mot stillastående mål.
Riskvinkeln för sidspridning är då 100- dock minst tio meter
från skjutgränsen, d v s yttersta beskjutna målets ytterkant.
2.5.2 Pistol
Skjutning får samtidigt förekomma på olika avstånd, om
skjutbanans bredd ger betryggande säkerhet för de olika
skjutlagen. Säkerhetsavståndet i sidled mellan de yttersta
skyttarna i två skjutlag som skjuter på olika avstånd skall
minst vara lika med avståndet i djupled mellan skjutlagen.
S > eller = D.
Bild 2:C Säkerhetsavstånd i sidled.
2.6 Särbestämmelser för skjutning med olika vapen
26
SäkB
2.6.1 Kulsprutepistol
Nedanstående bestämmelser gäller för skjutning mot stillastående mål på skjutbana.
Vid skjutning i liggande ställning:
ett skott i taget skall skjutas
vapnet skall laddas med endast det antal patroner som
fordras för respektive serie.
Vid skjutning i stående, sittande och knästående ställning:
skjutning skall ske skott för skott.
vapnet skall laddas med endast en patron i taget.
2.6.2 Ak 4 och Ak 5
Nedanstående bestämmelser gäller för skjutning mot stillastående mål på skjutbana. Skjutning får dock ske först efter
tillstånd av Statens Skytteombud.
skjutning skall ske skott för skott, i liggande med stöd,
varvid omställaren skall stå på P.
2.7 Olycksfallsberedskap
Sjukvårdsutrustning, t.ex. första förband, skall finnas
tillgängligt på skjutplats och i bemannat markörskydd.
Skylt bör visa var sjukvårdsmaterielen finns.
Anslag skall finnas som anger hur sjuktransportmedel
tillkallas - var närmaste telefon finns. Anslaget skall vara
väl synligt för dem som vistas vid skjutplatsen eller i
an-slutning till samlingslokal, expedition, paviljong eller
markörskydd.
27
SäkB
Bilaga 2:A
Sid 1(2)
Exempel på rubriker till instruktion för skjutbana
A Bestämmelsernas giltighet
1 Tillståndstid
2 Skjutbanechef/säkerhetsansvarig (namn och telefon)
B Allmänna bestämmelser
1 Tillåtna skjuttider
2 Dagar med skjutförbud
3 Berättigade att använda banan
4 Ev. tider för avläggande av kompetensprov
C Bestämmelser för vapen, ammunition m m
1 Tillåtna vapen
2 Tillåtna kalibrar
3 Eventuella förbud mot viss ammunition
4 Tillåtna mål och målanordningar
5 Tillåtna skjutplatser
D Säkerhetsföreskrifter
1 Bestämmelser angående skjutledare
2 Bestämmelser angående övningsriktning
3 Förvaring av vapen i samband med tävling och
träning
4 Skjutning på olika avstånd samtidigt
5 Markörers vistelse i markörskydd
6 Avspärrningar
28
SäkB
Sid 2(2)
E Ordningsföreskrifter/miljövård
1 Hylsor, emballage, övrigt avfall
2 Målmateriel, bodar och förvaringsutrymmen
3 Sanitära anordningar
4 Parkering
5 Skötsel och underhåll av kulfång
6 Rapporteringsrutiner
F Olycksfallsberedskap
1 Sjukvårdsberedskap och materielens placering
2 Brandmaterielens placering
3 Närmaste telefon och aktuella telefonnummer
29
SäkB
Bilaga 2:B
Sid 1(2)
Exempel på skjutbaneinstruktion för lerduvebana
1. Banan ägs av Grennys Jaktskytteklubb, men får även
disponeras av Norra Knivsta Jaktvårdskrets avd 03-01.
2. Skjutbanechef är: Kjell Arnesson
Lerduvevägen 10
777 77 Måltora
Tel: 099/123 45,
mobiltfn 070-123456
3. Berättigade att använda banan är endast medlemmar
i Grennys Jaktskytteklubb, medlemmar i Norra Knivsta
Jaktvårdskrets samt deltagare på tävling, träning (mot svarande) organiserad av dessa klubbar.
4. Tillåtna skjuttider är1/5 — 30/9
måndag- fredag 1700 - 2100
lördagar 0800 - 1700
Övrig tid enligt överenskom-
melse med skjutbanechefen.
5. Vid skjutning skall samtliga deltagare anmäla sig till
tjänstgörande skjutledare.
6. Tillåtna vapen är endast slätborrade hagelgevär max.
kal. 12.
7. Tillåten ammunition är stålhagelskott 24 g max
US.nr.7.
30
SäkB
Sid 2(2)
8. Tillåtna skjutplatser är anvisade skjutplattor.
9. Skjutledare skall utses när två eller flera skyttar skjuter
samtidigt. Ensam skytt har själv skjutledaransvar.
10. Sjukvårdsmateriel (bland annat första
förband) finns i skjutkur. Ambulans tillkallas genom
alarmnumret 112.
11. Närmaste telefon finns i Göransbo.
12. Tillåtna mål är lerduvor kastade
ifrån avsedda kastare på skeet-, nordisk trap- och
dubbeltrapbana, med inställ-ningar enligt regelbok från
Svenska Sportskytteförbun det. Enskild kastare för jägarexamen är också tillåten,
med inställning i samma riktning som övriga kastare.
Grennys Jaktskytteklubb 2003-05-01
……………………….
31
SäkB
……………………………….
Göran Qvistros ordf.
Kjell Arnesson skjutbanechef
Bilaga 2:C
Sid 1(2)
Exempel på skjutbaneinstruktion för gevärsbana
1. Banan ägs av Tibble skyttegille, men får även
disponeras av Tengby skf.
2. Skjutbanechef är Ernst Wester
Skyttevägen 10
777 77 Tibble
Tel: 090/ 54321, mobiltfn 070-123456
3. Berättigade att använda banan är endast medlemmar
i ovanstående föreningar. Övriga skyttar enligt överenskommelse med skjutbanechefen.
4. Tillåtna skjuttider är Måndag - fredag 0800 - 2100
Lördagar 0800 - 1700
Övrig tid enligt
överenskom
melse med
skjutbanechefen.
5. Tillåtna vapen är endast 6,5 mm gevär och kpist. Vid
skjutning med kpist endast patronvis eld. I knästående,
sittande och stående skjutställning får laddning av kpist
ske med endast en patron i taget.
6. Tillåtna skjutplatser är endast skjuthall och färdig-
32
SäkB
ställda skjutvallar.
7. Skjutledare skall utses när två eller flera skyttar skjuter
samtidigt. Ensam skytt har själv skjutledaransvar.
Sid 2(2)
8. Sjukvårdsmateriel (bland annat första förband) finns i
skjuthallen på 300m samt i markörskyddet (där tavlorna
finns). Ambulans tillkallas genom alarmnumret 112.
9. Närmaste telefon finns i skyttepaviljongen.
10. Tillåtna mål och målplaceringar är tavlor som
skall placeras i tavelställen. Figurer får placeras i
anslutning mot kulfånget. (Avstånd mellan kulfångets
övre kant och figurens överkant minst 2,5m). Om
metallmål används skall dessa vara inklädda med 45 mm
trävirke (se vidare kapitel 5).
11. OBS! Figurer får inte placeras hitom tavelställen.
Tibble skyttegille 2003-05-01
33
SäkB
……………….
……………………………….
Per Persson ordf
Ernst Wester skjutbanechef
Bilaga 2:D
Sid 1(2)
Exempel på skjutbaneinstruktion för pistolbana
1. Banan ägs av Knallhults kommun. Den disponeras av de
föreningar som tillhör kommunens samskytte-organisation.
Banans tillstånd är utställt på Prickens pistolskytteklubb,
som är huvudansvarig för banan inför samskyttet. Prickens
Pk är medlem i SPSF, tillståndet gäller till 2007-10-01.
2. Skjutbanechef: Bo Ek
Skyttevägen 12.
930 01 Knallhult.
Tel 0508-230063. Mobiltfn 070-123456
3. Berättigade att använda banan: Endast medlemmar
i föreningar tillhörande samskytteorganisationen samt
deltagare från inbjudna föreningar i samband med tävlingar
och träningar.
4. Tillåtna skjuttider: måndag - fredag kl 1000 - 2000 och
lördag kl 1000 - 1700. Övrig tid enligt överenskommelse
med skjutbanechefen.
5. Tillåtna vapen: Endast pistoler och revolvrar i kaliber .22
long - .45. Magnumladdning är tillåten.
6. Tillåtna skjutplatser: Skjutning får ske från anlagda vallar
på 25 m och 50 m men även från platser mellan dessa
34
SäkB
vallar.
Sid 2(2)
7. Tillåtna skjutriktningar: Vid precisionsskjutning: Endast
mot tavla som motsvarar skyttens plats. Vid fältskjutning:
Högst 15 graders avvikelse från riktning rakt fram. Se dock
målplaceringar nedan.
8. Skjutledare: När två eller flera skyttar skjuter samtidigt
skall en av dem vara utsedd till skjutledare och ha skjutledares ansvar. Ensam skytt har själv skjutledaransvar.
9. Sjukvårdsutrustning: Första förband finns i målboden.
Ambulans tillkallas genom alarmnumret 112.
10. Kontakt med läkare eller ambulans: Till dess Prickens
skjutbana utrustas med fast telefonförbindelse skall
skjutledare vara försedd med mobiltfn.
11. Tillåtna mål och målplaceringar: Mål får placeras endast
i därför avsedda ställ eller direkt i kulfånget eller på marken
omedelbart hitom målställen. Dock skall avståndet mellan
målets övre kant och kulfångskrönet vara minst 2,5 m.
Ytterfigurerna skall sättas med minst 3 m avstånd från
kulfångets ytterkanter. (V och H skärm). Om metallmål
används skall dessa vara inklädda med 45 mm trävirke
(se vidare kapitel 5). Skjutning får endast ske mot av föreningsstyrelse godkänd målmateriel.
På uppdrag av Samskytteorganisationen och Prickens
Pistolskytte-klubb 2003-01-01.
35
SäkB
KAP 3.
FÄLTSKJUTNING - SPORTING JAKTSKYTTESTIG
3.1 Funktionärers ansvar
Banläggare: 1.6.8
Skjutstationschef/bandomare: 1.6.9
Markörchef: 1.6.10
Markörer: 1.6.11
Säkerhetsvakt: 1.6.5
Patrullchef: 1.6.13
Vapenvakt: 1.6.14
3.2 Att beakta vid val av terräng
Vid skjutning i terräng eller vid skjutning på skjutbana där
skjutning avses göras på ett sätt som inte tillståndet för
skjutbanan medger skall så kallat fullt riskområde som
vid fältskjutning avlysas.
Vid skjutning utanför skjutbanan måste alltid markägarens
tillstånd inhämtas.
Planera skjutningen så att allmänna vägar eller allmänt
vatten om möjligt inte berörs, annars krävs Länsstyrelsens
tillstånd, vilket kräver mycket lång framförhållning.
Banläggare är skyldig att förvissa sig om att korrekt
riskområde är beräknat.
Det är viktigt att tävlingsledningen vid planeringen ser till
att inte något skjutområde ligger inom närliggande stationers riskområden. Om så är fallet måste markeringen
samordnas mellan dessa stationer.
Inför en fältskjutning är det lämpligt att på en bild
36
SäkB
eller kartskiss ange det totala område som innefattar
skjutstationernas riskområden.
Patrullstigen mellan stationerna får aldrig passera någon
del av ett riskområde. Det är därför synnerligen viktigt att
patrullstigen tydligt märks ut i samråd med banläggaren.
Terräng skall om möjligt väljas så att kraft- och telefonledningar inte går igenom riskområde.
3.3 Markörskydd
För personal (markörer m fl), som skall uppehålla sig inom
skjutområdet, skall täckta och för använt ammunitionsslag
säkra markörskydd finnas.
Markörskydd belägna utanför skjutområde men inom
riskområde skall vara tillräckligt hållfasta för att tåla
upprepade träffar.
Markörskydd skall vara rymligt och helst beläget snett
hitom målen (sett från skjutplatsen).
Alla skyttar skall veta var markörskydd är belägna.
Skjutning får inte ske mot markörskydd.
37
SäkB
Tabell 3:B Skydd mot splitter och finkalibrig eld.
Av tabellen nedan framgår tjocklek på konstruktioner som
skyddar mot splitter och eld från finkalibriga vapen med högst
9 mm kaliber.
OBS! Angivna tjocklekar skyddar inte vid upprepad beskjutning mot samma mål.
Material
Skyddstjocklek cm
Betong- eller tegelmur
30
Betong, stenrik
25
Singel, makadam
40
Grus, pinnmo
40
Sand, färskt trä
60
Tillstampad åkerjord
80
Isblock, torrt trä (-virke)150
Mossjord, fuktig lera, packad snö
200
3.4 Signaler
För teckensignalering skall i markörskyddet finnas en röd skärm
(semafor, i mörker röd lykta) som kan ses från skjutplatsen.
(Se även kapitel 4).
Signaler med röd skärm eller semafor från
markörskyddet:
Signal Betydelse
Röd skärm uppsatt eller röda sidan Markörerna är ej i skydd.
på semaforen vänd mot skjutplatsen. Skjutning eller laddning får ej
ske.
Röd skärm är nedtagen eller sema- Markörerna är i skydd.
forens gröna sida vänd mot skjut- Skjutning får ske.
platsen.
Röd skärm svängs upprepade gånger Avbryt - eld upphör eller
stopp.
eller semafor vrids upprepade gånger
Patron ur - visitation efter
skjutning.
varvid den röda sidan huvudsakligen 38
SäkB
är vänd mot skjutplatsen.
3.5 Uppehåll i skjutning
Vid uppehåll i skjutning då markörerna måste lämna
skyddet, t ex för markering, och innan personal sänds fram
framför skjutplatsen, skall skjutledaren/skjutstationschefen
kommendera ”Eld upphör”.
Därefter kommenderas ”Patron ur” och ”Ordna för
visitation”.
Uppehåll i skjutning, under vilket markörerna inte skall
lämna skydden, görs på kommando ”Avbryt - eld upphör”
(repeteras av all personal).
”Säkra” eller ”Patron ur” kommenderas beroende på
om-ständigheterna.
3.6 Drivanordning för rörliga mål
Vid skjutning mot rörliga mål skall drivanordningen för målen
befinna sig utanför riskområdet eller inom riskområdet i skydd
(maskinhus).
3.7 Olycksfallsberedskap
Första förband skall finnas på skjutplats och i bemannat
markörskydd.
Personal som arbetar på expedition eller vid skjutstation
skall veta hur sjuktransportmedel tillkallas – var närmaste
telefon finns.
Är avståndet skjutplats - telefon större än 10 min gångväg
ska på skjutplatsen finnas trådlös telekommunikation
(telefon eller radio) så att sjuktransport omgående kan
tillkallas.
Är skjutstation vid fältskjutning belägen så att sjuktransportmedel (ambulans eller motsvarande fordon) inte
39
SäkB
kan nå närmare platsen än 500 m, ska åtgärder vidtas så
att transport av skadad kan ske genom terrängen.
Åtgärder vid inträffad olycka – se kapitel 6 och bilaga 6:
A.
3.8 Bestämning och detaljberäkning av riskområde
3.8.1 Riskområde
Riskområde är det område där skador kan uppstå vid skjutning.
Riskområdet är dimensionerat så att personer utanför området
inte skadas. Områdets begränsningslinjer kallas riskgränser
(t ex i sida och längd). Under skjutning får ingen uppehålla sig
inom riskområdet. (Undantag: markörer i markörskydd).
Vid beräkning av riskområdets storlek förutsätts att kulan/
hagel slår ner inom skjutområdet och därefter avviker i
sida, höjd eller längd.
Om mål placeras så att risk finns att kulorna inte alls träffar
marken i närheten av målet, t ex på backkrön, bestäms
bort-re gränsen av riskområdet till maximalskottvidden.
Riskområdets minsta storlek bestäms med ledning av uppgifterna i detta kapitel.
3.8.2 Rikoschett (studs)
Med rikoschett (studs) menas att kulan/hagel eller delar
av dessa vid anslag i marken (vatten, is) träd, buskar,
grenar, målanordningar mm inte blir kvar på anslagsplatsen
utan fortsätter, i regel i ändrad riktning och med lägre
hastighet.
Hur stor avvikelsen blir beror bland annat på markens
be-skaffenhet, kulan/hagelns form och anslagsvinkel. Avvikelsen kan uppgå till 60 grader (1000 ).
Studs och studsvinkel kan i regel inte förutsägas, dock
40
SäkB
in-träffar studs oftare vid anslag i hårda material än i
mjuka.
I värsta fall kan återstuds (180 grader) förekomma.
Ju hårdare marken är, desto större bedöms risken för studs
bli.
Skjutning mot vatten med små anslagsvinklar ger i regel
studs.
3.8.3 Riskfall
Riskavstånd i sida och längd bedöms enligt tre riskfall.
Riskfall I ger det längsta riskavståndet.
Riskfall fastställs enligt följande tabell. (Kaliber mindre
än 12 mm)
Riskfall vid skjutning mot olika terräng oavsett om den är
bevuxen eller inte*.
Vatten eller is
I
Metall, betong, sten eller tjälad mark
II
Övrig mark
III
41
SäkB
*Är marken snötäckt räknar man med riskfall för underliggande
mark.
3.8.4 Begrepp
3.8.4.1 Streck, grader
Ett streck (1 ) motsvarar en höjd eller en bredd lika med
1/1000-del av avståndet. 1- på 1000 meter är 1 meter.
En grad på en cirkelskala in- En grad på en cirkelskala
delad i 360 grader (streck-
indelad i 400 grader
indelning 6300) = 17,5 streck. ”nygrader” (streckindelning
6400) = 16 streck.
1000 =
57 grader,1000 = 62,5 grader,
400 = ca 23 grader,
400 = 25 grader,
200 = ca 11,5 grader,
200 =12,5 grader,
100 =
5,7 grader,100 = 6,25 grader,
3.8.4.2 Skjutområde
Ett skjutområde är det område, mot vilket kulor/hagel får
skju-tas (laddade vapen får riktas).
3.8.4.3 Skjutgränser
Skjutgränser (vänster, höger, hitre, bortre) inramar skjutområdet
och markerar den yttersta tillåtna inriktningen av vapnet (kärnlinjen) i sida och längd (höjd).
3.8.4.4 Maximalskottvidd i meter (D-max)
Maximalskottvidden är det största avståndet som kan erhållas
mellan mynning och nedslagspunkten med ett visst vapen, viss
kula/hagel. Dmax erhålls vid en viss elevation som är unik för
varje kombination av vapen och ammunition. Med finkalibriga
vapen uppnås Dmax vid ungefär 35 graders elevation.
Dmax -värden framgår av tabell 3:A.
3.8.4.5 Skjutavstånd (A)
Skjutavstånd är det vågräta avståndet mellan vapen och mål.
42
SäkB
Största (Amax) och minsta (Amin) tillåtna skjutavstånd är avståndet från vapnet till skjutområdets bortre respektive hitre
gräns. Amax (Amin)-värden bestäms av tävlingsledare.
3.8.4.6 Riskavstånd i längd (h)
Riskavstånd i längd är avståndet (radien) från vapnet till bortre
begränsningslinjen av det område, där nedslag (eventuellt efter
studs) kan erhållas.
I normalfallet är h = Amax +l, i vissa fall är h = Dmax.
Amax -värden bestäms av tävlingsledare och l-värden framgår
av tabell 3:A.
3.8.4.7 Riskavstånd för nedslag bortom skjutområdet (l)
Inom riskavståndet för nedslag bortom skjutområdet finns det
risk för nedslag på grund av spridningen och osäkerheten vid
bestämning av avståndet samt på grund av studs.
l-värden framgår av tabell 3:A.
3.8.4.8 Riskavstånd för nedslag hitom skjutområdet (f)
Inom riskavståndet för nedslag hitom skjutområdet finns det
risk för nedslag på grund av spridningen och osäkerheten vid
bestämning av avståndet. Riskavståndet för nedslag hitom
skjutområdet (f) utgår alltid från, och beräknas från, fall till
fall. Vid bedömning bör hänsyn tas bland annat till om kulan/
hagel genom terrängens formation och/eller genom för lågt
vald riktpunkt kan träffa marken avsevärt hitom Amin.
3.8.4.9 Riskvinkel för sidspridning (V)
Riskvinkeln för sidspridning är den vinkel, utanför skjutgränserna i sida där det finns risk för nedslag.
Med eldhandvapen är V:
A. Vid skjutning mot stillastående mål 100 streck.
B. Vid skjutning mot i sidled rörliga mål 200 streck.
3.8.4.10 Riskvinkel för studs (Q)
43
SäkB
Riskvinkel för studs är den vinkel som anger riskområdesgränsens riktning utanför skjutgränserna i sida med hänsyn till
eventuell sidavvikelse hos kulan/hagel efter studs.
Q-värden framgår av tabell 3:A.
3.8.4.11 Riskavstånd i sida för studs av kula/hagel (c)
Riskavståndet i sida för studs av kula/hagel anger avståndet
vinkelrätt ut från skjutgränserna i sida till den punkt där
riskvinkeln för studs övergår till att bli parallell med riskvinkeln
för sidspridning.
c-värden framgår av tabell 3:A.
3.8.5 Riskområde i höjd med hänsyn till studs
Vid skjutning då kula/hagel (splitter) når en höjd av mer än 150
m över marken eller då studs från en kula/hagel eller splitter
når samma höjd uppstår risk för vådabeskjutning av flyg. För
att undvika detta måste särskilda bestämmelser enligt nedan
tillämpas.
Fältskjutning nära flygplats skall undvikas. I tveksamma fall
skall flygtrafikledning (ATS) kontaktas vid planering av fältskjutning.
Beräkning av studshöjd enligt nedan.
Högsta studshöjd i meter.
Vid beräkningen är A-min lika med 0 meter.
Bild 3:A Exempel på riskområde.
RISKFALL 6,5 mm am
I o III 212 m
II
795 m
44
7,62 mm
am
192 m
720 m
.44 magnum 9 mm 22 long Stålhagel
maxUS 7
(motsv)
am
96 m
72 m 60 m
12 m
360 m
270 m 225 m 45 m
SäkB
3.8.6 Tabell 3.A Beräkning av riskområde.
Amax = Största tillåtna
skjutavstånd
Amin = Minsta tillåtna
skjutavstånd
c
= Riskavstånd i sida
för studs
av kula/hagel
f = Riskavstånd för
nedslag hitom
skjutområdet
h = Riskavstånd i
längd
l = Riskavstånd för
nedslag bortom
skjutområdet
Q = Riskvinkel för
studs
V = Riskvinkel för
spridning
45
SäkB
Riskavstånd för nedslag (l)
Riskvinkel för studs (Q)
Riskavstånd i sida för studs (c)
Skjutning
Skjutning i öppen terräng
Riskfall
Riskfall I
Dimensione-
Q = 200-
rande ammu-
nitionsslag
Dmax l (m)
(m)
.22 long rifle 1500
0,8 Dmax -
0,7 Amax
.44 magnum 2400
motsv
9 mm sk ptr 1800
m/39 B motsv
Skyttepatron 5300
6,5x55
7,62 /10 prj
4800
Kuljaktstig 5400
klass 1
Riskfall II Riskfall III
Q = 1000 - Q = 400 -
c 1)
l (m)
l (m)
mot skog
Riskfall I-III
Q = 1000 c = 200 m 2)
l (m)
0,6 Dmax - 0,4 Dmax - Se öppen
0,5 Amax
0,3 Amax terräng 3)
1)
I öppen terräng under riskfall II skall C beräknas.
C beräknas enligt formeln 0,15 (Dmax – Amin).
Exempel: Skyttepatron 6,5x55 med Amin 300 m ger C =
750 m
2)
Värdena på C gäller under förutsättning att terrängen är
bevuxen med skog vars bredd och djup är större än 200
m. Skogen kan då tjäna som ett uppfång. Annars gäller att
C = 0,15 (Dmax-Amin).
3)
Värdena på L är desamma i betäckt som i öppen terräng
och beräknas beroende på riskfall för den underliggande
markens beskaffenhet.
46
SäkB
Tabell 3.B Beräkning av riskområde mot friflygande
(Markmål beskrivs i 5.4)
Dimensione-
Riskfall
Riskfall I- III Q =1000rande ammu-
V = 200
nitionsslag
Vh=100 c = 70
Dmax
l (m) m
(m)
Hagelpatron
12/70 stål 250
Dmax 1) 2)
Max US 7
1)
2)
I höjd får skjutning ej ske över 1500- (86o).
Vid skjutning då hårda föremål (se 5.4.3) finns i området
gäller följande:
- inom 70 meters avstånd skall 100- riskvinkel i höjd
(Vh)
finnas mellan det hårda föremålet och lerduvan
3.8.7 Bestämmelser för när riskområde får reduceras.
Riskområdet får reduceras om markens nivå bortom
skjutområdet når över gränserna för beräknat riskområde
i höjd och sida efter rikoschett/studs (t ex grusgrop, hög
höjd).
Riskområde i längd och sida kan då reduceras till en linje
där markens nivå är högre än beräknat riskområde i höjd
och sida. Beslut om reducerat riskområde får i sådana fall
fattas av tävlingsledare.
Riskområde kan även reduceras när betryggande kulfång
disponeras i fältskytteterräng.
Betryggande kulfång är ett terrängområde som fångar
upp samtliga kulor/hagel vid skjutning med viss
47
SäkB
ammunition.
Un-Skjutplatsbredd 40 m
derlag:
A-max 500 m
Skala 1:50 000
A-min (=f) 300 m
Ammunitionstyp skyttepatron
c vid 1000 streck = 750 m
6,5x55 (D-max 5300 m)
Riskfall I l = 3890 m
Avstånd till målet 300 m
Riskfall II l = 2930 m
Målbredd 80 m
Riskfall I-III, i öppen terräng
I
Riskfall I
l = 4000 m
Q= 200
II
Riskfall II
l = 3000 m
Q = 1000
c = 750 m
III
Riskfall III
l = 2000 m
Q = 400
Skjutområde (nedslag)
Målplats
Skjutplats
48
SäkB
Riskfall I - III, mot skog
l = beroende av riskfall
Q = 1000
c = 200 meter
I
Riskfall I
l = 4000 m
II
Riskfall II
l = 3000 m
III
Riskfall III
l = 2000 m
Skjutområde (nedslag)
Målplats
Skjutplats
Dessa exempel utgör standardmallar för fältskjutning gevär 6,5
3.9 Exempel på riskområden/mallar
Statens Skytteombud kontaktas vid minsta osäkerhet beträffande beräkning av riskområde.
Exempel på andra säkerhetsmallar för gevär 6,5 mm, kpist och
pistol 9 mm, korthållsgevär och pistol .22, hagelvapen i skala
1:10000, 1:20000 och 1:50000 kan erhållas från respektive
förbund. Mallar kan även lånas från Statens Skytteombud.
49
SäkB
KAP 4. AVSPÄRRNINGAR – ÖVERVAKNING
– VARNINGSMEDDELANDEN – SIGNALER
– VARNINGSTECKEN
Följande åtgärder kan användas för att hindra obehöriga att
beträda eller vistas inom säkerhetsområde.
4.1 Avspärrning
Avspärrning av skjutbana se kapitel 2.
4.1.1 Tydlighet
Avspärrning skall vara så tydlig att obehöriga inte kan undgå
att märka var gränsen går för det avspärrade området.
4.1.2 Omfattning
Vägar, stigar och stråk samt kraftledningsgator som leder in
mot riskområde skall spärras av. Om även mellanliggande
område skall spärras av bedöms av tävlingsledaren från fall
till fall, med hänsyn till lokala förhållanden, såsom:
områdets storlek
dess karaktär av frilufts eller sportområde
tillgången på bär och svamp
närliggande bebyggelse
betesmarker
möjligheten att övervaka riskområdet.
50
SäkB
4.1.3 Permanenta avspärrningsanordningar
På område där skjutningar bedrivs regelbundet, skall
permanenta avspärrningsanordningar sättas upp.
Vanligen förekommande riskområden kan märkas ut med
fasta/fällbara anordningar.
Område i anslutning till skjutbana, vilket inte får beträdas
- varningsområde - utmärks med varningsskyltar
(se kapitel 2).
4.1.4 Avspärrning av område
Avspärrning av allmänt eller enskilt område skall utformas
och tidsbegränsas så att den inte innebär större olägenhet
än nödvändigt för allmänheten.
Avspärrning av allmänna platser eller allmänna vägar och
farleder skall undvikas. Om avspärrning ändå måste ske,
skall kontakt tas med länsstyrelsen som ger tillstånd samt
anvisningar om nödvändiga avspärrningsanordningar.
Enskilt område samt enskild väg får spärras av endast efter
tillstånd (om möjligt skriftligt) av ägaren.
För enskild väg, för vilken statsbidrag utgår/utgått (så
kallad ”statsbidragsväg”) begärs normalt tillstånd både av
ägaren och av länsstyrelsen.
Riskområde - enskild väg, stig eller stråk samt kraftledningsgata - skall spärras av med:
- säkerhetsvakt(er) med särskild utrustning (se p 4.1.5)
- och/eller bommar, varningsanslag, avstängningsbockar.
51
SäkB
Bild 4:A Exempel på varningsskyltar.
Skyltarna kompletteras om möjligt med skiss eller kartkopia
med inritat farligt området.
VARNING !
STOPP!
SKJUTNING
…….dagen / kl
Skjutplatsen …......…
Skjutriktning ........…
Farligt område…..…
………………........…
……................………
Arrangör…........……
Tel …………......……
Fortsätt ej!
Framförvarande
terräng avlyst på
grund av skarpskjutning
den
/
kl ………………..
……………
Tibble skf
Varning!
…. dagen den….
52
pågår fältskjutning
inom …………….
…………………..
under tiden kl ……
Farligt område …..
…………………….
Arrangör ………
Adress …………
Tel ……………..
Bild 4:B Avspärrningsb
SäkB
ck.
På allmän eller enskild väg tillkännages avspärrningen
dessutom genom att på bommen sätta upp vägmärket
”Fordonstrafik förbjuden”.
Avser avspärrningen även gångtrafik uppsätts även ”Gångtrafik
förbjuden”. Under mörker kompletteras bommen med röd
lykta.
4.1.5 Säkerhetsvakt vid avspärrning
Säkerhetsvakt skall vara försedd med:
skriftlig instruktion (se bilaga 4:A)
lykta med rött sken - under mörker
telefon eller radiokontakt till tävlingsledare/
säkerhetschef
varningsanslag. (se 4:A bild)
klocka.
4.1.6 Passering av avspärrat område
Personal, fordon och fartyg enligt nedan skall omgående ges
möjlighet att passera avspärrat område.
Utryckningsfordon t ex ambulans eller brandfordon.
Sjukvårdspersonal, veterinär samt polis- och tullpersonal
i brådskande yrkesutövning.
53
SäkB
Annan person med viktigt, brådskande ärende föranlett av
olyckshändelse, sjuktransport, brand eller liknande.
Fartyg (båtar) i yrkesmässig sjöfart.
Övriga som önskar passera avspärrning ges möjlighet till detta
under uppehåll i skjutningen och efter beslut av tävlingsledare/
säkerhetschef.
Tävlingsledare/säkerhetschef skall kontrollera att personer
som tillåts passera avspärrat område har lämnat området innan
skjutningen fortsätter.
4.2 Övervakning
4.2.1 Övervakning
Tävlingsledaren skall organisera övervakning av mark-,
vatten- och luftområden som ingår i riskområde - samt
när-liggande områden – för att kontrollera att obehöriga,
som inte uppmärksammat avspärrningsanordningarna,
inte beträder riskområdet.
Övervakning kompletterar avspärrning. Kan hela riskområdet övervakas kan detta ersätta avspärrning.
Härvid krävs dock, att såväl riskområdet som intilliggande
område kan övervakas samt att kommunikationen är så
ordnad, att skjutningen kan avbrytas.
Säkerhetsvakt(-er) med särskild utrustning (se p 4.2.2) har
till uppgift att övervaka riskområdet och att rapportera om
obehöriga beträder området.
Har obehörig kommit in i riskområdet skall skjutningen
omedelbart avbrytas.
4.2.2 Säkerhetsvakt vid övervakning
54
SäkB
Säkerhetsvakt skall:
vid behov utrustas med skriftlig instruktion och kikare
ha talkommunikation med säkerhetschef/tävlingsledare.
4.3 Avlysning/Varningsmeddelande
4.3.1 Meddelande
Varningsmeddelanden för att förebygga att obehöriga beträder
riskområde sänds ut/anslås för att komplettera avspärrningsoch/eller övervakningsåtgärder. Detta krävs för områden
som brukar utnyttjas som frilufts- och sportområden eller
som trafikeras till lands eller sjöss, samt för luftfarten, då
den normala projektilbanan når en höjd av minst 150 m över
marken.
Varningsmeddelande utfärdas enligt ansvarig tävlingsledares
bestämmande på något eller några av följande sätt:
i lokalradio
i dagspressen (ex se bilaga 4:B)
i lokalt annonsblad som sprids till allmänheten (ex se bilaga
4:B)
på anslagstavlor (ex se bild 4:A)
genom skriftligt enskilt varningsmeddelande
genom meddelande till flygtrafikledning
genom meddelande i ”Underrättelser för sjöfarande”
(Ufs)
genom förhandsmeddelande till berörd
sjöräddningscentral.
Varningsmeddelanden om tillfälliga skjutplatser överlämnas
55
SäkB
för kännedom till polismyndighet och till kommunstyrelse.
4.4 Signaler och varningstecken
4.4.1 Röd färg
Röd färg i signal eller varningstecken innebär att fara föreligger
och används:
dels som varning för att beträda riskområdet,
dels för att reglera eller avbryta verksamheten inom
riskområdet, t ex markörers uppträdande.
I sådant sammanhang får röd färg endast användas i signaler
och varningstecken, som ska meddela om fara (jämför dock
varningssignal från mål- bogserare - sjöfartssignal). Röd färg
får därvid inte användas tillsammans med andra färger annat än
på fastställda vägmärken, varningsskyltar och på semafor.
4.4.2 Utformning och användning
Med hänsyn till säkerheten för den personal som inom
riskområde uppträder framför skjutande patruller, skjutlag etc
skall vid all skjutning signaler och varningstecken utformas
och användas enligt följande:
4.4.2.1 Röd skärm vid skjutstation
Då personal på skjutstation vistas utanför markörskydd
i målterrängen skall röd skärm vara rest där och hos
stationschefen.
Dessutom skall då röd markörväst (motsvarande t ex sele
eller duk) bäras. I mörker ersätts skärm och markörväst
med röd lykta.
4.4.2.2 Röd skärm hos säkerhetsvakt
Röd skärm som medförs av säkerhetsvakt skall ställas upp så att
56
SäkB
den inte syns för övriga deltagande (skyttar, markörer m fl).
4.4.2.3 Tecken för avbryt – eld upphör
Då eld upphör inte kan ges med hjälp av kommando, röd skärm
mm kan tecken användas.
Sträckta armar svängs upprepade gånger fram och
åter
(se teckning)
Semafor vrids upprepade gånger
Se även kapitel 2.
Avbryt, avbryt – eld upphör
57
SäkB
Sträckta armar svängs upprepade gånger fram och åter
Bilaga 4:A
Sid 1(2)
EXEMPEL PÅ INSTRUKTION FÖR SÄKERHETSVAKT
VID AVSPÄRRNING
SÄKERHETSVAKT VID VÄG m m
_______________________________________
Vaktens allmänna uppgift är att se till att ingen
passerar avspärrningen utan att den som skrivit
under instruktionen vet om detta.
________________________________________
INSTRUKTION
Säkerhetsvakt nr: ................................................................
Plats: ....................................................................................
Utrustning:
Erforderliga avspärrningsanordningar, klocka, var
ningsanslag, denna instruktion samt
under mörker lykta med rött fast sken.
Förbindelse:
Rop, radio, mobiltelefon eller tråd till
undertecknad.
Telefonnummer: 018/123456 070-123456
Uppgift:
Spärra med bom (befintlig) och/eller medförd
materiel
från kl .................... till kl ....................
58
SäkB
från kl .................... till kl ....................
från kl .................... till kl ....................
Sid 2(2)
Under mörker placera ut röd lykta på samma tider som ovan
så att den inte syns från skjutområdet eller skjutplats. Anslå
varningsanslaget på väl synlig plats vid vaktstället. (Anslaget
behövs inte om vakten finns vid avspärrningen). Övervaka att
avspärrningen respekteras.
Meddela undertecknad omedelbart
om person (t ex läkare, polis m m) och/eller utryckningsfordon (t ex ambulans, brandkår m m) med brådskande
ärende hejdats,
om person inte åtlyder varningsanslag och/eller avspärrningsanordningar,
om risk genom rikoschett (splitter e d) uppstår för vakten
eller personal utanför det avspärrade området,
om någon begär upplysningar.
På anbefalld(-a) tid(-er) och/eller på tillsägelse tas anordningarna ned. Rapportera härom till undertecknad innan
platsen lämnas. Uppträd bestämt och hövligt.
................................................................ 20...............
................................................................
Tävlingsledare
Säkerhetschef
Skjutledare
Skjutstationschef
59
SäkB
Bilaga 4:B
EXEMPEL PÅ VARNINGSMEDDELANDE (SKJUTVARNING) I DAGSPRESSEN , ANNONSBLAD MM
”Skjutning med skarp ammunition äger rum från (skjutplatsen) .......................................................... i (väderstreck)
...........................................riktning ..............dagen den
(datum), (månad) mellan kl .................. och kl ..................
Farligt område:.......................................................................
Följande vägar är spärrade: .................................................
...............................................................................................
...
........................................................................ 20
....................
Arrangör: ...............................................................................
Telefon: .................................................................................
.”
Anmärkning:
Farligt område beskrivs
till lands och över insjövatten genom att linjer anges, som
omsluter hela området och som är lagda mellan punkter
vilka bör vara kända av den allmänhet, till vilken varningen är riktad;
till sjöss (d v s över kustfarvatten) med användning av sjö60
SäkB
kortsbeteckningar
på följande
sätt: ”en
sektor med
spetsen
KAP 5. SKJUTNING
MOT
METALL
PÅ
i skjutplatsen
och
begränsad
i
(väderstreck).........................
BANA MM
av en linje i bäring ................grader intill ett avstånd av
.........................
distansminuter,avallt
räknat från
5.1
Skjutning mot tavelställ/figurställ
metall
skjutplatsen”.
Vid
skjutning mot tavel- eller figurställ av metall finns risk för
rikoschetter om ställen inte är placerade bakom skydd som
förhindrar/försvårar studs i metallen.
Följande gäller:
Tavel- och figurställ av metall skyddas med träinklädnad
(minst 45 mm).
Riskvinkeln för studs (Q) är 400 (såväl i sida som i
höjd).
Om målen är hopfogade med spik eller skruv eller om
målramar består av virke med kvistar är riskvinkeln för
studs 1000 .
Kan riskvinkel för studs inte tas ut inom kulfånget på
skjutbanan, skall riskområde som vid fältskjutning avlysas.
5.2 Fallmål av plåt för spring-, skid- och jaktskytte mm.
Vid skjutning med .22 long rifle mot fallmål av metall gäller
ett riskområde i höjd, sida och hitom målet med radien 15
m under förutsättning att målen är placerade i anslutning
till kulfånget som skall finnas omedelbart bakom målet.
Sidobländen och snedställt tak skall också finnas enligt
Svenska Skidskytteförbundets måttbok.
I annat fall skall riskområdet som vid fältskjutning avlysas
med Q = 1000 och riskavstånd i sida för studs (c) enligt
tabell 3:A.
Endast skjutning med .22 long rifle är tillåten.
61
SäkB
5.3 Skjutning mot metallmål (utom mål enligt 5.2).
Mål skall placeras så att även studsande kulor fångas upp
av kulfång respektive sidovallar.
Riskvinkeln för studs (Q) är därvid 1000 .
För att tillgodose detta gäller följande:
Målen skall byggas in i ett skydd, t ex en ram av trä.
Ramen av trä skall vara max 20 cm högre och max 20 + 20
cm bredare än målet, minst 30 cm djup samt öppen i såväl
fram- som bakkant. Om målet är fallmål skall djupet vara
minst lika med målets höjd.
Träramen placeras med framkant 10 cm hitom målet (vid
vridmål minst 30 cm).
Ramen skall vara tillverkad av minst 45 mm virke.
Skjutning får inte ske mot mål som redan börjat falla.
Minsta tillåtna skjutavstånd är 15 m p g a risk för rikoschetter och återstudsar (50 m vid skjutning med ak och
gevär).
Kan detta inte tillgodoses skall riskområde som vid fältskjutning avlysas med Q = 1000 och riskavstånd i sida för studs
(c) enligt tabell 3:A.
Kan betryggande säkerhet enligt ovan ej uppnås, får skjutning
mot metallmål ej ske på skjutbana.
5.4 Skjutning mot markmål med stålhagel (exempelvis vid
jägarexamen).
62
SäkB
5.4.1 Skjutbana
Vid skjutning med stålhagel på skjutbana gäller följande:
Målen och målanordningarna får ej vara av metall eller
annat rikoschetterande material.
Riskområde bortom kulfång skall tas ut enligt bild 2:B.
Ingen personal får vistas i maskinhus.
Ömtålig målmateriel bör skyddas med bländen.
Målet skall manövreras av personal som befinner sig bakom
skytten.
Skyddsglasögon skall bäras av skytt, provledare och andra
som befinner sig på kortare avstånd än 30 m från målet.
5.4.2 Jaktstigar (motsvarande)
Vid skjutning med stålhagel i terräng hänvisas till tabell 3:B.
5.4.3 Skjutning mot ”rabbitduvor”
Risk för kraftig återstuds föreligger vid skjutning mot hårda
föremål: stenbunden mark, stenrösen, hårda (t ex frusna eller
torra) trädstammar m m.
Riskavstånd för återstuds är 70 meter.
Skjutning mot mål inom 70 meters avstånd i riskfall II är
förbjudet.
5.5 Skjutning mot markmål med bly
Personal får vistas i maskinhus om de bär
skyddsglasögon.
63
SäkB
KAP 6. SKADEVERKNINGAR OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER VID
BULLER - MILJÖ - OLYCKOR KRAFTLEDNING
6.1 Skador
Vid hantering av vapen med ammunition kan skador inträffa
bland annat genom vådaskott, vapensprängning, krutgasernas
tryckverkan, lufttrycket vid avfyring samt skjutning i alltför
tätt slutna rum.
6.2 Buller
6.2.1 Hörselskydd
Hörselkåpor eller öronproppar skall användas vid all
skjutning av skytt och övriga som befinner sig inom 25 m
avstånd från vapnet.
I skjuthall skall samtliga - oberoende av avståndet till
skjutning – använda hörselskydd. Detta rekommenderas
även vid luftvapenskytte.
6.3 Miljö
6.3.1 Krut- och blygaser
Krut och bly kan vid skjutning i mer eller mindre slutna
rum (byggnader, hallar o s v) ge höga halter av gaser och
därmed förgiftningsrisk.
Vid skjutning kvarstår även oförbränt krut. Om detta ej
regelbundet avlägsnas framför skjutplatsen i ljudabsorberande väggar (motsvarande) kan explosion ske.
En skyttelokal måste därför vara försedd med mycket god
ventilation (hela lokalens luftmängd skall under skjutning
bytas minst 5 ggr/tim med en uppskattad reningsgrad av
80-95%).
64
SäkB
Den som under skjutning (i stängda rum) känner förgiftningssymptom av gaser (huvudvärk, illamående), skall
omedelbart uppsöka frisk luft.
6.4 Olyckor
6.4.1 Vapen- och hylssprängning
Vapensprängning kan uppstå bland annat genom att:
felaktig ammunition används
fel laddning (dubbel eller på annat sätt överdimensionerad
laddning) används
skador eller främmande föremål (lera, sand eller liknande)
finns i loppet eller på ammunitionen
kula stannar i loppet
fel pipa används (gäller vapen där man kan använda pipor
av olika kaliber).
6.4.1.1 Åtgärder före skjutning
Före skjutning skall skytten kontrollera att loppet är fritt från
främmande föremål.
6.4.1.2 Åtgärder under skjutning
För att vapen- eller hylssprängning skall undvikas under
skjutning skall skytten göra patron ur och kontrollera att
loppet är fritt:
så snart en patron inte går helt in i patronläget (våld får
inte användas)
då det kan misstänkas, t ex vid omladdningsrörelser
vid skjutning med krutladdad patron då svag knall hörs,
en kula kan ha fastnat i loppet
om mynningen eller patronläget smutsats av jord eller
snö.
65
SäkB
6.4.2 Utredning om olyckor
En eventuell olycka skall utredas enligt bilaga 6:A.
6.5. Kraftledning
6.5.1 Åtgärder om kraftledning skadats.
Skada på kraftledning kan medföra stora skadeståndskrav för
reparation av ledningar och för avbrott i kraftförsörjningen.
Skadas en kraftledning så att en ledning faller ned eller en
isolator skjuts sönder, iakttas följande:
Det är förenat med livsfara och därför förbjudet att närma sig
eller vidröra en nedfallen ledning eller kraftlednings-stolpe,
järntrådsstängsel eller dylikt i närheten av skadan.
Området spärras av omedelbart.
Tävlingsledaren underrättas omedelbart.
Denne meddelar omgående ledningsägaren vad som hänt
och var skadeplatsen är belägen.
Först sedan kraftföretaget meddelat att kraftledningen gjorts
spänningslös, får avspärrningen av området upphöra.
Bilaga 6:A
66
SäkB
Sid 1(2)
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR UTREDNING
m m VID OLYCKSHÄNDELSE MED HANDELDVAPEN
OCH TILLHÖRANDE AMMUNITION.
Vid olyckshändelse med vapen och ammunition verkställer
tävlingsledare utredning samt gör anmälan och levererar
vapnet och kvarvarande ammunition till polismyndighet. (Kan
detaljer återfinnas, skall de och vapnet sändas med utredningen). Vid vapensprängning får vapnet med tillbehör inte förändras. Statens Skytteombud orienteras.
Av utredningen skall framgå:
A
VID OLYCKOR (utom vid vapensprängning)
1
Personskador.
2
Händelseförloppet.
3 Va p n e t s m o d e l l b e t e c k n i n g
tillverkningsnummer.
och
4
Ammunitionens fullständiga egenskaps- och partibeteckning enligt förpackningens text.
5
Vilken skjututbildning skytten (-arna) har.
6
Eventuellt förklaring till det inträffade.
67
SäkB
Sid 2(2)
B
VID VAPENSPRÄNGNING.
1
Personskador.
2 Va p n e t s m o d e l l b e t e c k n i n g
tillverkningsnummer.
och
3
Om sprängningen inträffade vid första skottet. Var
vapnet torrdraget och visiterat före skjutningen?
4
Inträffade klick före sprängningen?
5
Om skottet före sprängningen givit onormalt svag
knall och rekyl och har det i så fall undersökts, att
ingen kula varit kvar i loppet?
6
Har särskild tröghet iakttagits vid omladdning och
har i så fall anledningen undersökts?
7
i
Har vid automatvapen eldavbrott inträffat och har
så fall mekanismrörelse verkställts och anledningen
undersökts?
8 Har kulan från skottet före sprängningen träffat
eller
har nedslaget observerats?
9 Vilket resultatet erhölls i serien, eller - om
sprängning
inträffade vid första skottet - i närmast föregående?
10 Beskriv omständigheterna t ex om jord eller snö
kunnat komma in i pipan.
11 Vilken skjututbildning skytten har.
12 Kan någon förklaring till sprängningen anges?
68
13
Namn, adress och telefon till dem som känner till
SäkB
Sökregister.
A Ak 4 och Ak 5 (skjutning på bana) 2.6.2
Alkoholhaltiga drycker 1.5
Amax 3.8.4.5, Bild 3:A
Amin 3.8.4.5, Bild 3:A
Ansvar 1.3
Ansvar föreningsstyrelse 1.6.1
Ansvar funktionärer 1.6
Ansvar skytt 1.5
Automateld på skjutbana 2.1
Avbryt 1.4, 4.4.2.3
Avspärrning Kap 4
B Bandomare 1.6.9
Banläggare 1.6.8
Beräkning av riskområde tabell 3:A, 3:B
Bestämmelser för när riskområde får reduceras 3.8.7
Blygaser 6.3.1
Blyhagel 5.5
Bock för avspärrning bild 4:B
Buller 6.2
D D-max 3.8.4.4, tabell 3:A
Drivanordning rörliga mål 3.6
Droger 1.5
E Eld 1.4
Eld upphör 1.4
F Fallmål av metall kap 5
Förbindelse 2.4.1
Föreningsstyrelse 1.6.1
69
SäkB
G Giltighet 1.1
Grader 3.8.4.1
H Hylssprängning 6.4.1, bilaga 6:A
Hörselskydd 6.2.1
I
Ingrepp vid fara 1.3.2
Instruktion ”Ex för säkerhetsvakt vid avspärrning” bilaga 4:A
Instruktion skjutbanor bilagor 2:A—2:D
J Jaktstigar 5.4.2
K
Kommandon 1.4
Kraftledning 6.5
Krutgaser 6.3.1
Kulfång 2.3.1
Kulsprutepistol (skjutning på bana) 2.6.1
L Ladda 1.4, 1.5
M
70
Markör 1.6.11
Markörchef 1.6.10
Markörskydd (banskjutning) 2.3.3
Markörskydd (fältskjutning) 3.3, tabell 3:B
Maskinskötare 1.6.12
Maximalskottvidd (D-max) 3.8.4.4
Metallmål kap 5
Mål 2.3.2
Målplaceringar 2.3.2
Målställ 2.3.2
SäkB
O
P
Olyckor 6.4.2, bilaga 6:A
Olycksfallsberedskap (banskjutning) 2.7
Olycksfallsberedskap (fältskjutning) 3.7
Passering av avspärrat område 4.1.6
Patron ur 1.4
Patrullchef 1.6.13
Patrullstig 3.2
Provriktning 1.5
R
Rapportering 1.3.3
Reducering av riskområde 3.8.7
Rikoschett (studs) 3.8.2
Riskavstånd för nedslag tabell 3:A 3.8.6
Riskavstånd för nedslag bortom skjutområdet (l) 3.8.4.7
Riskavstånd för nedslag hitom skjutområdet (f) 3.8.4.8
Riskavstånd i längd (h) 3.8.4.6
Riskavstånd i sida för studs av kula/hagel (c) 3.8.4.11
Riskfall 3.8.3
Riskområde 2.4.4, 3.8.1, 3.9, bild 3:A
Riskområde när detta får reduceras 3.8.7
Riskområde i höjd 3.8.5
Riskområde utökat 2.4.5, bild 2:B, 2.4.6
Riskvinkel för sidspridning (V) 3.8.4.9
Riskvinkel för studs (Q) 3.8.4.10
Röd färg 4.4.1
Röd skärm 3.4, 4.4.2.1, 4.4.2.2
S
C
Samtidig skjutning på olika avstånd gevär 2.5.1
Samtidig skjutning på olika avstånd pistol 2.5.2, bild 2:
Sektionschef 1.6.7
Semafor 2.4.2
71
SäkB
Signaler från markörskydd (banskjutning) 2.4.2.1
Signaler från markörskydd (fältskjutning) 3.4
Skjutavstånd (A) 3.8.4.5
Skjutbanechef 1.6.2
Skjutbaneinstruktioner bilagor 2:A—2:D
Skjutbanetillstånd 2.1
Skjutgräns 3.8.4.3
Skjutledare 1.6.6
Skjutning i öppen terräng tabell 3:A
Skjutning mot metall kap 5
Skjutning mot metallmål kap 5
Skjutning mot skog tabell 3:A
Skjutområde 3.8.4.2
Skjutstationschef 1.6.9
Skydd mot splitter och finkalibrig eld 3.3, tabell 3:B
Sporting kap 3
Spårljusammunition på skjutbana 2.1
Start 1.4
Stopp 1.4
Streck 3.8.4.1
Stålhagel 5.4.1, 5.4.2, tabell 3:A
Säkerhetsansvarig 1.6.2, 1.2
Säkerhetschef 1.6.3
Säkerhetskontrollant 1.6.4
Säkerhetsmall 3.9
Säkerhetspropp 1.4
Säkerhetsvakt 1.6.5, 4.1.5, 4.2.2
T Tecken för avbryt - eld upphör 4.4.2.3
Tävlingsledare 1.6.3
U Uppdatering av SäkB 1.2
Uppehåll i skjutning 3.5
72
SäkB
Utdrag ur SäkB 1.2
Utlåning av skjutbana 1.1
Utredning av olyckor 1.3.5, bilaga 6:A
Utökat riskområde vid skjutbana 2.4.5, 2.4.6, bild 2:B
V
Vapen på skjutbana 2.1
Vapensprängning 6.4.1, bilaga 6:A
Vapenvakt 1.6.14
Varningsmeddelande 4.3, bilaga 4:B
Varningsområde vid skjutbana 2.4.3, bild 2:A
Varningsskylt vid skjutbana 2.4.3
Varningsskyltar för avlysning mm bild 4:A
Varningstecken 4.4
Vistelse i markörskydd på skjutbana 2.3.3
Ö Överlämning av vapen 1.5
Övervakning av riskområde mm 4.2.1
73
SäkB
Anteckningar
74