En ljus framtid framför sig
2/14 U T G E S AV C A N C E R O R G A N I S AT I O N E R N A 10 Ansiktet under kniven 14 Huvud- och halscancer 4 Efter cancern i munhålan ser Reijo Tuomi En ljus framtid framför sig www.cancer.fi Syöpä-Cancer -tidskriften utges av Cancerorganisationerna. Utkommer med fyra nummer i 2014. Prenumerationspris 35 € per årgång. Gratis för medlemmar. 44. årgången. ISSN 0356-3081 Huvudredaktör: Sirkku Jyrkkiö Redaktionschef: Satu Lipponen Redaktionssekreterare: Maarit Rautio Redaktion: Anna Lepistö, Päivi Lähteenmäki, Pirkko Ollikainen, Päivi Pakarinen, Leena Rosenberg-Ryhänen, Maija Töyry Redaktör: Jaana Ruuth, Anu Kytölä Medicinvetenskaplig redaktör: Liisa Pylkkänen AD: Toni Talvenheimo / Total Layout Oy Bilder: Jouko Keski-Säntti, Kimmo Torkkeli, Shutterstock Adress: Unionsgatan 22, 10 00130 Helsingfors Om cancern får fäste i ansiktet eller halsen, känner människor oro inte bara för sin hälsa utan också för sitt utseende, säger Minna Kääräinen. Telefon: 09 135 331 E-mail: [email protected] Internet: www.cancer.fi Repro: TS-Yhtymä Ab, Helsingfors Tryckeri: Hansaprint, Åbo 2014 » I DETTA NUMMER 03 Ledare I år firar vi temaår för rådgivning och kamratstöd 04 Tänk om jag kunde äta wienerschitzel Reijo Tuomi ser un ljus framtid framför sig 08 2 Spegel och medmänniska Talterapeut Marika Muttilainen hjälper med talets problem Ge en donation till Cancerstiftelsen 10 Ansiktet under kniven Minna Kääräinen deltar i krävande munhåloperationer ungefär två gånger på veckan 14 Huvud- och halscancer • Cancerstiftelsen finansierar inhemsk cancerforskning samt rådgivningstjänster för patienter och deras närvarande. • Kontonummer: Aktia FI17 4055 1120 0577 93 • Donatortjänst: tel. 09 1353 3226, [email protected] Insamlingstillstånd: 2020/2012/4587 Maj 2014 c LEDARE I år firar vi temaår för rådgivning och kamratstöd CANCERORGANISATIONERNAS uppgift är att med hjälp av kunskap ingjuta hopp och stärka tron på framtiden. Vi stöder forskning som skapar förutsättningar för bättre vård och effektivare förebyggande åtgärder mot cancer. Cancerorganisationernas riksomfattande rådgivningstjänster erbjuder dem som insjuknat i cancer och deras närstående en möjlighet att få sakkunnig information om cancer och om att leva med cancer. Rådgivningsarbetet baserar sig på cancersjukskötarnas gedigna yrkeskunskap – kunskap, erfarenhet och förmågan att förstå en oroad och ångestfylld medmänniska. Med hjälp av kamratstöd är det lättare för patienten att lära sig att leva med cancer och de ofta tunga behandlingarna. Stödpersonen eller -gruppen hjälper också att förutse och möta det som patienten har framför sig. Stödpersonerna vid vården i livets slutskede har en alldeles särskild betydelse. Stödpersonernas förmåga att hjälpa grundar sig på deras egna erfarenheter och den utbildning de fått för denna krävande uppgift. Cancerorganisationerna firar i år ett temaår för rådgivning och kamratstöd. Man har förbättrat tillgången till rådgivning på många sätt, även för de svenskspråkiga användarna. Bland våra tjänster finns också numera rådgivning i ekonomiska ärenden (Etuusneuvontapuhelin) som hjälper då en cancerpatient stöter på ekonomiska problem som känns oöverstigliga. Även kamratstödpersonernas utbildning, stöd och handledning förnyas. Temat på Cancerstiftelsens symposium i Tusby i år var huvud- och halscancer. Behandlingen av cancer påverkar alltid människans kropp på olika sätt och lämnar bestående förändringar hos många. Förändringarna vid huvud- och halscancer är lätta att se och påverkar ofta även talet. De har stor inverkan på patientens självbild och interaktion med andra människor. Det är av yttersta vikt för patienterna att man utvecklar plastikkirurgin, talterapin och andra behandlingar som minskar de negativa följderna. Symposiet i Tusby ingöt även hopp på detta område. Vi har den stora glädjen att i år vara samarbetspartner med Elä-keliitto (pensionärsförbundet Eläkeliitto ry). Eläkeliitto presenterar Cancerorganisationernas verksamhet i årets alla nummer av sin tidskrift och runtom i Finland ordnas gemensamma tillställningar. Lokalavdelningarna i Eläkeliitto har aktivt tagit kontakt med de regionala cancerföreningarna. För Cancerorganisationerna innebär samarbetet en enastående möjlighet att sprida sakkunnig cancerinformation till viktiga målgrupper. Sakari Karjalainen generalsekreterare Tänk om jag kunde äta wienerschnitzel Reijo Tuomi som drabbades av cancer i munhålan undviker att gå på middag och väntar med semesterresor under de närmaste åren. Tuomi ser en ljus framtid framför sig. Text Marika Javanainen Bilder Vesa-Matti Väärä 4 E n smoothie till frukost, på eftermiddagen välmixad soppa eller rinnig havregrynsgröt med blåbärssoppa, däremellan kaffe och mycket vatten. Inga kryddor. Serveras svalt, absolut inte hett. Reijo Tuomi, 65, som varit företagare inom byggbranschen, ser sina måltider upprepas så gott som likadana från dag till dag. Frun prövade att mixa köttfärssåsen en gång, det räckte. – Det blev en bubblande buljong med obehaglig färg. Med en stavmixer förvandlas all mat till en likadan grå massa. Det är inte konstigt att mannen från Åbo saknar aptit. Under det senaste året har Reijo tappat över tio kilo i vikt. Till all lycka håller frun ibland sträng uppsikt och vaktar att mannen säkert äter. – Med den här maten får jag ungefär 500 kalorier om dagen, då målet är att få ungefär 2 100 kalorier. Jag tänker nog hela tiden på wienerschnitzel, berättar Reijo. Med hjälp av en näringsterapeut försöker man få energimängden att öka och göra kosten mångsidigare. Reijo Tuomi går stavgång ett par gånger dagligen. Även kort sträckor piggar up. 5 Behandlingen avlägsnade cancern, men livet blev inte som förut. Munnen är hela tiden torr och öm. 6 Trots svårigheterna i vardagen är Reijos attityd positiv. Han har pratat om sina erfarenheter med en som tidigare insjuknat i munhålecancer. – För honom tog det fyra år innan situationen förbättrades. Jag skulle aldrig ha gissat att han saknar halva tungan när han pratar, berättar Reijo. – Jag har en ljus framtid framför mig ännu. Då saliven saknas Just nu går det inte att äta mat i fast form eller mat som innehåller ens små bitar, eftersom strålbehandlingen av halsområdet har skadat spottkörtlarna så att saliv inte utsöndras. Dessutom är Reijos tunga mycket öm, eftersom en tredjedel har opererats bort. Reijo Tuomi som alltid skött sina tänder noggrant gick till tandläkaren för drygt ett år sedan, då framkanten på en tand irriterade tungan. Reijo Tuomi håller sig hellre bara hemma. – Jag bad tandläkaren att bara slipa ner den skarpa kanten. Tandläkaren tyckte att tungan såg förändrad ut och tog ett prov av den. Ett par dagar senare fick Reijo veta per telefon, att man hittat cancerceller i provet. Det kom som en fullständig överraskning för Reijo. Reijo fick en akuttid till tandkliniken, där man gjorde bilddiagnostik på tänderna. På grund av dolda infektioner drog man ut fyra tänder. Först efter detta kunde man operera tungan. – I den första operationen lämnade man en för smal randzon, så man fick göra en operation till, berättar Reijo. Efter operationerna fick Reijo strålbehandling under en månad och 4-5 gånger cellgifter. Cellgiftsbehandlingen försämrade dock hans blodvärden, så man var tvungen att avbryta den i förtid. Behandlingen avlägsnade cancern, men livet blev inte som förut. Munnen är hela tiden torr och öm. En gel som bedövar munnen och en salva som stimulerar spottkörtlarna ger litet lindring. Avsaknaden av saliv har också skadat tänderna. Deras ytskikt och glans har försvunnit, och dessutom har de börjat mjukas upp. Det bildas lätt hål, eftersom salivens uppgift är att rena och skölja munnen. – Nu rengörs och lappas tänderna. Efter det besluter tandkirurgerna om jag ska få implantat eller löständer, berättar Reijo. Det är svårt för andra att förstå Paret har tre söner och åtta barnbarn. Sönerna bor i närheten och har stöttat sin far under sjukdomen. Trots det känner Reijo att det är svårt för barnen att förhålla sig till situationen. – Jag känner, att de inte riktigt förstår vad det är fråga om. Reijo Tuomi blev pensionär redan före han insjuknade. På försommaren går även hans fru i pension – och skulle vilja resa utomlands. – Vi har tidigare rest mycket och besökt 68 olika länder. Vår 45:e bröllopsdag infaller snart, och hustrun vill fira det med en resa. För Reijo känns tanken på att resa ändå svår. En stor del av tjusningen med att resa försvinner, då man inte kan äta annat än saft från hotellets frukostbuffé och på middagen blir det enda alternativet en förrättsbuljong eller purésoppa. – Jag kan inte åka någonstans med den här munnen. Jag undviker också att besöka folk och alla tillställningar. Jag håller mig mycket hellre bara hemma, medger Reijo. Då Reijo var yngre var han en ivrig idrottsman. Numera går han stavgång ett par gånger dagligen. Även korta sträckor piggar upp, fastän det ibland känns som om energin plötsligt tar slut. – Jag märker, att krafterna sinar, då jag har ätit så små mängder under en lång tid. Det går inte att orka hela tiden. Inga långa tal Tungans rörelser och ställning påverkar artikulationen av olika ljud. Efter en operation av tungan kan det vara svårt att uttala särskilt de hårda konsonanterna. De individuella skillnaderna är dock stora. Trots att Reijo genomgått två tungoperationer går det utmärkt att förstå vad han säger. Avsaknaden av saliv och muntorrhet gör ändå att det är jobbigt att prata. Därför undviker Reijo numera att prata långa stunder åt gången. – Hustrun frågar till och med ibland varför jag är så tystlåten numera. Att producera tal kräver mer ansträngning än tidigare, men det är inte Tuomis största problem. Han har inte träffat någon talterapeut och känner inte att han skulle vara i behov av det. Prioriteringen är klar: först måste tungan och tänderna fås i skick, efter det kan man koncentrera sig på andra saker. – En väldigt stor del av en människas liv är att äta. ■ 7 o Spegel och medmänniska Talterapeut Marika Muttilainen beklagar att de som talar otydligt är tvungna att nöja sig med sämre service. Text Marika Javanainen Bild Jouko Keski-Säntti OLIKA FORMER av cancer i huvudet och halsen och behandlingen av dem orsakar ofta förändringar i talet och sväljandet. Omgivningens inställning kan vara grym. En människa som artikulerar mjukare eller otydligt uppfattas ofta som alkoholpåverkad – eller utvecklingsstörd. – Det är helt fel, de är lika klara i huvudet som alla andra, säger talterapeut Marika Muttilainen. Muttilainen har arbetat fem år på foniatriska polikliniken på Tammerfors universitetssjukhus. – Jag har en patient, som alltid inleder med att 8 berätta att hon haft muncancer och därför talar otydligt. Efter det blir servicen klart bättre. Vissa patienter använder gärna ett kommunikationspass, som kan lämnas för genomläsning i servicesituationer. I det förklaras vad det otydliga talet beror på och man får tips om hur kommunikationen ska löpa bättre. Strålbehandling påverkar saliven Typiska förändringar i talet är otydlig artikulering och en oförmåga att forma vissa ljud. Skorrningen kan falla bort i r:et eller k kan börja likna ett h-ljud. Ibland blir artikulationen mjukare eller långsammare. Vanligen är förändringarna små men patienten upplever dem större än vad andra gör. – Ibland händer det att patienten märker att talet inte är så otydligt som han eller hon trodde, då vi lyssnar på en inspelning av det. Strålbehandling av området kring hals och käke påverkar saliven. Munnen kan bli så torr och saliven så seg att det orsakar stelhet och gör det svårt att prata. Till en viss grad kan besvären lindras, men ofta är de bestående. Till all lycka är det möjligt att tillföra munnen fukt med hjälp av produkter man kan köpa på apoteket – eller till och med med hjälp av matolja. – En del av medlen mot muntorrhet är beklagligt dyra. En månads behandling kan kosta till och med 50 euro, beklagar Marika Muttilainen. Det lönar sig att kontrollera om man kan erhålla vårdbidrag för pensionstagare för medlen mot muntorrhet. Med hjälp av vårdbidraget är det möjligt att betala produkter som behövs för behandlingen samt kosttillägg. Små operativa ingrepp har i allmänhet inte en bestående inverkan på rösten. Ibland blir man dock tvungen att avlägsna hela struphuvudet. Då får patienten lära sig producera ljud på andra sätt: med hjälp av en protes, vibrator eller matstrupen. I allmänhet går det att hitta en lämplig metod för var och en. Om talet är mycket otydligt, är det svårt att uträtta ärenden. Särskilt svårt är det att sköta ärenden per telefon, då den man talar med inte ser munnens rörelser. – Då är det bra att komma ihåg att FPA har en tolkservice för människor med nedsatt talförmåga. Man får rätt att använda tolkservicen om förmågan att prata förståeligt har försvagats tillräckligt. Tolken hjälper vid telefonsamtal och andra situationer då man uträttar ärenden, påminner Muttilainen. Före och efter operationen Talterapeut Marika Muttilainen träffar oftast patienter som ska opereras för cancer i halsen eller munhålan första gången redan före operationen. Då berättar hon hur kommunikationen fungerar genast efter operationen, då det är förbjudet att prata, och hur operationen kan påverka talet och att äta. Det är viktigt för patienten att höra att situationen efter operationen inte är bestående, att den förändras och att talet ofta återvänder. Särskilt människor i arbetsför ålder är oroliga över att talet och rösten ska förändras. – En del av patienterna önskar, att rösten och talet är oförändrade efter operationen. Det kan man dock inte lova. Det viktigaste är att avlägsna tumören så väl det går. Ibland är tumörens lokalisation sådan att man inte kan undvika att skada talförmågan. Å andra sidan behöver inte alla som insjuknat i huvud- och halscancer hjälp av talterapeut. Efter operationen, innan man skickas hem, lär talterapeuten ut rörelseövningar som är till stor hjälp för många. Med hjälp av dem ökar tungans spänst och genom det blir även talet tydligare. En paus kan hjälpa Talet är en stor del av människans identitet, och det kan dröja länge innan man anpassar sig till förändringar. Det är inte alltid lätt att godkänna begränsningar i den egna funktionsförmågan. Marika Muttilainen uppmanar att boka tid hos en talterapeut, om man stör sig på sitt eget tal, om det känns svårt att tala eller om det uppstår problem i kommunikationen. I allmänhet börjar man med att spela in talet och lyssna på det tillsammans. Dessutom prövar man olika kompensationsmetoder för att göra talet tydligare. – Jag är en spegel och medmänniska för många patienter. Det kan kännas lättare bara att veta vad man kan göra åt talet, fast man inte skulle gå vidare med några åtgärder alls, säger Muttilainen. Ibland gör behandlingar i munområdet att det blir tungt att tala och man tröttnar snabbt. Då kan det hjälpa att lära sig att skilja käkens och tungans rörelser från varandra. Ibland kan det räcka med att prata långsammare eller att hålla en liten paus mellan varje ord. Och om det är svårt att svälja? Även då lönar det sig att träffa en talterapeut. Det går att underlätta sväljandet med hjälp av olika övningar och sväljtekniker. ■ 9 Medelstora tumörer kan man med dagens teknik oftast behandla så att en utomstående inte märker att området är opererat. Minna Kääriäinen deltar i krävande munhåleoperationer ungefär två gånger i veckan. 10 Ansiktet UNDER KNIVEN Om cancern får fäste i ansiktet eller halsen, känner människor oro inte bara för sin hälsa utan också för sitt utseende. Hur kommer behandlingarna att förändra utseendet? Kommer jag att kunna äta och tala normalt efter operationen? Text Merja Perttula Bild Kimmo Torkkeli O perationsmetoderna har utvecklats. De medelstora tumörerna kan man oftast behandla så att en utomstående inte nödvändigtvis märker att man blivit opererad. Majoriteten av patienterna i arbetsför ålder kan återvända till arbetslivet, lugnar plastikkirurg Minna Kääriäinen från Tammerfors universitetssjukhus. I ansiktet det är vanligen skincancer- basaliom, skivepitelcancer och melanom – som kräver operation. Cancerformerna i tungan, struphuvudet, munhålan och svalget är mera sällsynta. Då befolkningen blir äldre märks den långvariga exponeringen för UV-strålning som en ökning av cancer i ansiktet. – Att kirurgiskt åtgärda hudcancer är ett mycket vanligt ingrepp. Det är ovanligare med omfattande operationer i munhålan, som kräver mikrovasku- lära vävnadstransplantat. Ungefär en - två sådana i veckan utförs här i Tammerfors. Effektivt lagarbete Kirugisk åtgärd av huvud- och halscancer är ett multiprofessionellt lagarbete. I allmänhet är det en öronläkare som bär huvudansvaret. För bästa möjliga resultat kan utom öronläkaren även en käkkirurg, plastikkirurg, hudläkare, patolog, röntgenläkare, anestesiläkare, cancerläkare, ögonläkare, talterapeut, tandläkare, fysioterapeut och socialskötare delta i planeringen, utförandet och eftervården av åtgärderna. Plastikkirurgen behövs i huvudsak då cancerbehandlingen kräver en lokal vävnadstransplantation eller hudtransplantation. Om området, varifrån tumören avlägsnas, är omfattande och inte går att sy ihop på ett bra sätt, behövs ny vävnad att ersätta Minna Kääriäinen jämför arbetet som plastikkirurg med en konstnärs arbete. Då operationen planeras undersöker kirurgen ansiktets estetik och väljer kreativt operationsmetoderna. 11 1. 2. – Med hjälp av datorassisterad modellering lyckas operationerna i ansiktet bättre nu än förut, konstaterar plastikkirurg Minna Kääriäinen. den förlorade. Sådan extra vävnad kan finnas så nära att den kan vändas från området bredvid det opererade området eller så kan hud tas från något annat ställe på patienten och flyttas till det opererade området. Om man på grund av cancer är tvungen att avlägsna ett mycket stort område som innehåller olika slag av vävnad, använder man ett mikrovaskulariserat vävnadstransplantat. Man transplanterar vävnad från någon annan del av patienten till det område där vävnad fattas och vävnadsbitens blodkärl sammanfogas med det opererade områdets blodkärl. Till exempel kan cancer i tungan leda till att man blir tvungen att avlägsna hälften av tungan. Den saknade delen ersätts ofta med ett transplantat som tas från patientens arm eller lår. Från samma områden tas transplantat även då man behandlar cancer i tonsillområdet. Om tumören når övereller underkäksbenet, tas transplantatet till exempel från vadbenet. 12 Basalcellscancern har avlägsnats och i dess ställe har ett nytt ögonlock konstruerats med hjälp av lokalt vävnadstransplantat. Den andra bilden togs två månader efter operationen. – Mikrovaskulär kirurgi har utförts rutinmässigt redan ett tjugotal år. Det har möjliggjort operation med goda resultat av sådana cancerformer som man tidigare inte kunnat behandla. Det finns ändå alltid fall då man i samband med operation av stora tumörer blir tvungen att nöja sig med något slag av kompromiss. Noggrann planering Minna Kääriäinen jämför arbetet som plastikkirurg med en konstnärs arbete. Då operationen planeras undersöker kirurgen ansiktets estetik och väljer kreativt operationsmetoderna så att slutresultatet blir så bra som möjligt. Kirurgen undersöker till exempel ansiktsfårornas riktning hos patienten och försäkrar sig om att transplantatet kommer från en plats som kan slutas väl eller som förblir utom synhåll. Då man opererar i ansiktet, kan även en ganska liten tumör ha negativa följder för utseendet eller funktionen. Med hjälp av plastikkirurgi förhindrar man att ingreppet till exempel drar ögonlocket neråt eller gör att mungipan eller näsan blir sned. En viktig hjälp för att nå ett gott resultat är bilddiagnostik av cancerområdet samt ny teknik, datorassisterad modellering. I bilddiagnostiken använder man olika metoder, till exempel magnet-, datatomografi- eller PET-röntgen. – Med hjälp av bilddiagnostiken får man exakt information om var tumören är belägen och hur stor den är. Om vi till exempel behöver använda en bit vadben för att ersätta käkben, kan vi i förväg planera tredimensionella schabloner, enligt vilkas mått tumören avlägsnas och benbiten sågas. På så sätt får man ett vävnadstransplantat med perfekt passform till den plats varifrån tumören avlägsnas. Hur blir jag frisk? För patienterna är första prioritet att klara cancern. Då de har kommit över den värsta chocken, kommer i allmänhet oron över utseendet, hur man kommer att kunna äta och tala samt livskvaliteten i förgrunden. – Människans ansikte är synligt vilket innebär att huvud- och halscancer och behandlingen av dem påverkar kroppsuppfattningen. Numera fäster man stor vikt vid patienthandledning. Patienterna har tillgång till en cancerskötare. Även kamratstöd finns att tillgå. Alla patienter kan redan före operationen diskutera med en person som genomgått motsvarande operation. Patienten träffar under sin behandling företrädare för de specialområden som ansvarar för behandlingarna enligt ett visst protokoll. Förberedelserna, operationen och eftervården följer vissa vårdlinjer. Mellan sjukhusen kan det finnas skillnader, men de är små. Krävande operationer utförs endast på universitetssjukhusen. -Vårdlinjernas enhetlighet skapar en god trygghet för patienten. Ingenting blir ogjort. Dessutom följer man upp varje patientfall individuellt. De som fått ett mikrovaskulärt transplantat flyttas ofta till intensivvårdsavdelningen för observation under ett dygn efter operationen, efter vilket de vistas ungefär en vecka på vårdavdelning. Om patienten är till åldern kommen och multisjuk, kan sjukhusvistelsen bli längre. En del av operationspatienterna behöver komplettera med medicinsk behandling eller strålbehandling eller båda. I samband med operationen strävar man i vissa fall till att försäkra sig om adekvat näringstillförsel genom att anlägga en PEG-matningsslang. Patienter som inte kan äta under strålbehandlingen på grund av smärta i munnen, behöver en sådan. Komplikationer som kan förekomma är att transplantatet avstöts eller går i delvis nekros, sårinfektioner och fistlar, men det är ovanligt att transplantationerna misslyckas. -Enligt litteraturen är andelen lyckade operationer 96 procent, men hos oss är den ännu högre. Ungefär två gånger om året händer det att vi förlorar ett transplantat. Vid operationerna i ansiktet, där man kan använda lokala vävnadstransplantat, är konvalescensen från ett par veckor till en månad. För krävande operationer, till exempel då man behandlar cancer i tungan och tonsiller, är konvalescensen några månader. ■ PATIENTENS VÅRDLINJE Vid krävande huvud- och halscancer tillämpas följande vårdlinje på Tammerfors universitetssjukhus. • Öronläkare eller käkkirurg remitterar för operation. • Bilddiagnostik av patienten. • Specialläkare undersöker patientens data och lägger upp en behandlingsplan. • Patienten deltar i möte med specialläkare. • Man kommer överens om operationsdag. • Alla som deltar i behandlingen av patienten träffar patienten enligt en viss lista. • Kunniga inom nödvändiga specialområden är närvarande vid operationen, till exempel öronläkare, plastikkirurg, käkkirurg och tandläkare. • Ett dygn på intensivvårdsavdelning. • En vecka på sjukhus. • Patienten på kontrollbesök hos öronläkare eller käkkirurg. • Specialläkarmöte, där patienten är närvarande. Patologens utlåtande och fortsatt behandling gås igenom. • Den medicinska behandlingen och strålbehandlingen handhas av en cancerläkare, men patienten följs fortfarande upp av öronläkaren eller käkkirurgen. 13 t Huvud- och halscancer Text Maarit Rautio TILL HUVUD- OCH HALSCANCER hör cancer i läpparna, munhålan, näsan och bihålorna, svalget och struphuvudet samt elakartade tumörer i de stora spottkörtlarna. Dessa former av cancer utgör ungefär 3 procent av alla nya cancerfall per år i Finland. De viktigaste riskfaktorerna är tobaksrökning och användning av andra tobaksprodukter såsom snus samt hög alkoholkonsumtion. Alkohol och tobak förstärker varandras effekt. Att tobaksrökningen minskat har lett till att särskilt läppcancer och cancer i struphuvudet hos män minskat. Hos kvinnor har det inte skett någon större förändring för dessa cancerformer. Numera insjuknar endast ungefär 105 män och 15 kvinnor årligen i cancer i struphuvudet. I medeltal 95 personer insjuknar årligen i läppcancer. Utomhusarbete ger en större risk för att utveckla läppcancer. Läppcancer har en mycket god prognos, över 96 procent lever fem år efter att diagnosen ställts. Cancer i munhålan och svalget har blivit vanligare Cancer i munhålan och svalget har blivit vanligare: från 1970-talet har incidensen för munhålecancer ökat till det dubbla. Incidensen för cancer i svalget har ökat till det dubbla hos män, medan incidensen är den samma som tidigare hos kvinnor. Numera konstateras årligen ungefär 190 nya fall av cancer i svalget och 270 fall av munhålecancer. Av dessa är 53 fall cancer i svalget och 123 fall munhålecancer hos kvinnor. 14 Indelningen av svalgcancer i mun, näsa och undre svalgrummet är intressant då man undersöker förändringar i incidensen. Det är uppenbart att ökningen av svalgcancer beror just på att olika former av munsvalgcancer blivit vanligare. Dessa former av cancer har blivit vanligare på 2000-talet både hos män och kvinnor, dock i lägre grad hos kvinnor. Årligen konstateras ungefär 100 nya fall hos män och 40 fall hos kvinnor. Särskilt män under 50 års ålder insjuknar – även de som inte röker. I 50-70 procent av fallen medverkar människans papillomvirus eller HPV-infektion till uppkomsten av cancer. Cancerformer som är kopplade till HPV-infektion har bättre prognos än de klassiska huvud- och halscancerformerna. Enligt de senaste forskningsresultaten är kopplingen mellan HPV-infektion och de övriga formerna av cancer i huvud och hals svagare. Cancer i näshålan och bihålor samt spottkörtlarna är sällsynta och det har inte skett några märkbara förändringar i incidensen. År 2011 konstaterades 66 fall av cancer i spottkörtlarna och 23 fall av cancer i näshålan. Den största delen av de som insjuknar i huvudoch halscancer är över 50 år. Andelen under 50 år är störst för cancer i spottkörtlarna, där en fjärdedel av de insjuknade är yngre än 50 år och minst för läppcancer, där endast var tionde är under 50 år. Riskfaktorer för huvud- och halscancer är utom alkohol, tobak och HP-viruset även dålig munhygien samt exponering inom vissa yrken, till exempel för trädamm när det gäller cancer i nässvalgområdet, för Näsans bihålårna Näshålan asbest och syntetiska fibrer när det gäller struphuvudcancer samt för nickel eller formaldehyd när det gäller näshålecancer. Om huvudet och halsen exponeras för strålning ökar risken för spottkörtelcancer, och en Epstein-Barr-virusinfektion ökar risken för cancer i nässvalgområdet och spottkörtlarna. Även en kost som innehåller små mängder grönsaker och frukt ökar risken för cancer i munhålan och svalget. ■ Nässvalget Munhålan Munssvalget Spåttkörtlanra Källa: Finlands Cancerregister Strupjuvudet Undre svalgrummet HPV Papillomvirus (HPV) är ett litet virus, som förökar sig på hud och slemhinnor. Man känner till över 100 typer av papillomvirus hos människan. Vissa HP-virus orsakar livmoderhalscancer. HPV-infektion orsakar även vissa former av cancer i vulva, vagina, penis, anus samt huvud- och halscancer. Det är möjligt att testa för HP-virus i livmoderhalsen och man rekommenderar testet för kvinnor (eller PAPA-prov) minst var femte år. I detta nu finns det inte något tillförlitligt svalgtest att tillgå. Papillomvirussmitta är mycket vanlig. Åtta av tio människor infekteras med HPV under något skede av sitt liv. Viruset smittar via direkt hud- eller slemhinnekontakt, när det gäller könsorganen vanligen i samband med sex. Kondom ger inte ett fullständigt skydd mot smitta. 15 Cancerorganisationerna Bli medlem Vi bjuder Dukanblimedlemantingengenom attfyllaikortet nedanellergenom attanmäladigvianätetpåadressen www.cancer.fi.Dåkandublimedlem idinregionalacancerförening, ienavdelandsomfattande patientorganisationernaellerbådeoch. • rehabiliteringförcancerpatienter ochderasnärstående Föreningarnabestämmersjälva medlemsavgiftenochdenär15–30euro. Medlemsblankett • stödpersoner • diskussionsgrupper • rådgivningihelalandet • rådgivningsstationerdären sjukskötarespecialiseradpåcancer harmottagning Adressförändringar Namn Jag vill bli medlem Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot Medlemsnummer (Från tidskriftens baksida, nummerserien ovanför namnet) Namn Medlemsförening CANCERFÖRENINGEN Adress Jag är svenskpråkig och vill ha tidskiften Gammal address I FINLAND KOD 5000961 00003 Ny adress SVARFÖRSÄNDELSE
© Copyright 2024