Building Energy Efficiency for Massive Market Uptake
Building Energy Efficiency for Massive Market Uptake ”Bygga energieffektivt för en massiv introduktion på marknaden” BEEM-UP Building Energy Efficiency for Massive Market Uptake (”Bygga energieffektivt för en massiv introduktion på marknaden”) BEEM-UP www.beem-up.eu September 2013 Produktion och layout: Bax & Willems Consulting Venturing Piotr Zietara, e-post: [email protected] Rolf Bastiaanssen, e-post: [email protected] SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Louise Quistgaard Ett meddelande från projektkoordinatorn BEEM-UP vill visa hur det är ekonomiskt, tekniskt och socialt genomförbart att drastiskt minska befintliga byggnaders energiförbrukning genom renovering. Vårt huvudsakliga mål är att få en 75-procentig reducering av värmeenergibehovet i befintliga bostadshus under aktuella marknadsförhållanden. Ambitiösa mål som dessa måste betraktas inom ramen för den europeiska verkligheten. Europa är, globalt sett, en bränsleberoende region med ett gammalt bostadshusbestånd och vars geopolitiska struktur redan gör att alla EU-medlemsstater går åt samma håll. Villkoren för projektmålen är olika beroende på vilken del vi tittar på. Med avseende på ett djuplodande renoveringsprojekts ekonomiska genomförbarhet är långtidsperspektivet ett måste. Om vi ska göra en tämligen stor investering för att uppnå viktiga besparingar när det gäller energikostnader måste den renoverade byggnaden betraktas ur ett långtidsperspektiv. Vi arbetar med särskilda finansieringsmodeller för att göra det möjligt för framtida fastighetsägare med särskilt omnämnande till makthavare. När det gäller tekniken är vi glada att samarbeta med BEEM-UP:s partners, som arbetar med toppkvalitetsnormer i upprustningsprojekt. Tekniken utvecklats ständigt och vi vet att förutsättningarna redan finns för att möta de flesta specifika utmaningarna. Sist men inte minst, den sociala faktorn måste också finnas med i beräkningen. Involvering av hyresgäster är avgörande för att kunna bereda väg för en framgångsrik marknadsintroduktion som har sin bas i hyresgästernas krav på ett energieffektivt boende. Projektkoordinator Juan Ramón de las Cuevas Jiménez ACCIONA Infraestructuras S.A. Sammanfattning av projektet......................................................................4 BEEM-UP Projektöversikt............................................................................5 BEEM-UP Metod.........................................................................................6 Holistisk utvärdering av teknikalternativ.....................................................7 BEEM-UP Pilotprojekt..................................................................................8 Teknikinnovation och anpassning för upprepning......................................9 Pilotprojekt: Alingsås, Sverige Före.............................................................................................................11 Efter.............................................................................................................12 Analys av alternativ.....................................................................................13 Arbetets utförande......................................................................................14 Involvering av hyresgäster...........................................................................16 Energiuppföljning........................................................................................17 Pilotprojekt: Delft, Nederländerna Före.............................................................................................................19 Efter.............................................................................................................20 Analys av alternativ......................................................................................21 Arbetets utförande......................................................................................22 Involvering av hyresgäster...........................................................................24 Energiuppföljning........................................................................................25 Pilotprojekt: Paris, Frankrike Före.............................................................................................................27 Efter.............................................................................................................28 Analys av alternativ.....................................................................................29 Arbetets utförande.....................................................................................30 Involvering av hyresgäster...........................................................................32 Energiuppföljning........................................................................................33 Marknadsupprepning.................................................................................34 Slutsatser.....................................................................................................35 Intervjuer.....................................................................................................37 Kontakt........................................................................................................38 Sammanfattning av projektet Genom upprustningen av totalt 339 bostadshus i Nederländerna, Frankrike och Sverige går BEEM-UP-projektet (Building Energy Efficiency for Massive Market Uptake eller ”Bygga energieffektivt för en massiv introduktion på marknaden”) steget längre än en 75-procentig reducering av värmeenergibehovet, och demonstrerar ekonomisk-, teknisk- och social genomförbarhet av renovering i subventionerade och allmännyttiga bostäder. Flerpartsperspektivet som används i hela upprustningsprojektet visar på hög potential för reducering av energibehovet i bostäder under aktuella marknads förhållanden. Den omfattande analysen av tekniska åtgärder resulterar i lösningspaket som skiljer sig radikalt från sådana som appliceras inom området idag. Preliminära projektresultat visar att ett optimalt teknikpaket innehåller IKT-baserade lösningar och betraktas som kostnadseffektiva åtgärder för reducering av energibehovet. Vidare har tidig utvärdering av renoveringsprocessen indikerat att involvering av hyresgäster i renoveringsprojekt resulterar i såväl lägre arbetskostnader, som i byggnader som är bättre anpassade för hushållens behov. Dessutom blir hyresgäster som involveras i anpassningsarbetet mer medvetna om sin energianvändning. I detta dokument presenteras de tre pilotprojekten inom BEEM-UP. Samtliga gör en genomgripande energieffektivisering, med fokus på passiva- (förbättring av klimatskalet), aktiva- (IKT- och VVS-system) och sociala åtgärder (involvering av hyresgäster). 4 BEEM-UP Projektöversikt BEEM-UP-projektet syftar till att demonstrera den ekonomiska, sociala och tekniska genomförbarheten av renoveringsinitiativ för en drastisk reducering av energibehovet i befintliga bostadshus, och lägger grunden för en massiv introduktion på marknaden. BEEM-UP Tidsperiod: 48 månader Start: Januari 2011 Totalkostnad: 7,7 miljoner € EU-bidrag: 4,86 miljoner € BEEM-UP sammanhang Det är ett faktum att Europa behöver ställa om till en koldioxidsnål ekonomi för att kunna uppfylla ställda klimat- och energimål.1 Byggnader står för 40 % av Europas energiförbrukning och för en tredjedel av växthusgasutsläppen. Enligt direktivet om byggnaders energieffektivitet (EPBD) måste upprustning av befintliga byggnader spela en viktig roll för att man ska uppnå de ambitiösa målen för reducering av Europas energiförbrukning.2 Det är särskilt bostäderna i Europa som har en oerhörd förbättringspotential. Vid sidan om miljöpåverkan är byggnadsmiljön också en central aspekt av det dagliga livet. Människor i industrialiserade länder tillbringar omkring 90 %3 av sin tid inomhus. I tillväxt- eller utvecklingsländer ligger denna procentandel också på över 50 %. Därför kan man anta att byggnaderna har en stark påverkan såväl på enskilda personer som på det samhälle de lever i. Byggnadsprocesser tillhör också de mest kostnadsintensiva processerna vi kommer i kontakt med. För många tar det 20 till 30 år att betala av sina bostadslån, ibland ännu längre. BEEM-UP inriktar sig direkt på utmaningen med en djupgående reducering av energibehovet inom den europeiska bostadssektorn. Projektet fokuserar på hyreshus för flera familjer, vilket representerar nästan 18 % av bostadshusen i Europa. Dessa specifika ramar öppnar för ett utbyte av erfarenheter i hela projektet och ger en enorm upprepningspotential av de bästa tillämpningarna när det gäller upprustning i europeiska länder. Huvudsakliga mål med BEEM-UP • • • Demonstrera kostnadseffektiv renovering av befintliga bostadshus Reducera värmeenergibehovet med minst 75%, samtidigt som en komfortabel och hälsosam livsmiljö garanteras Undersöka upprepningspotentialen på det europeiska bostadsbeståndet Meddelande från kommissionen - ”Investing in the Development of Low Carbon Technologies (SET-Plan)” - COM/2009/519 2 Energy Efficiency in Buildings -Transforming the Market, World Business Council for Sustainable Development, 2009 3 Höppe, P. Different aspects of assessing indoor and outdoor thermal comfort. Energy and Buildings 34 (2002) 1 5 BEEM-UP Metod BEEM-UP-projektet har utvecklat en metod med flera dimensioner inom upprustningsprocessen, där fastighetsägare, teknikföretag, byggföretag och forskare samarbetar för att demonstrera framgångsrika metoder för genomgripande renoveringar med potential för upprepning i stor skala. De mest lämpliga lösningarna för att uppnå drastiska energibesparingar innefattar användning av statiska(förbättring av klimatskalet, aktiva (IKT- och VVS-system); sociala- (involvering av hyresgäster); och finansiella åtgärder (innovativa finansieringssätt). Detta överträffar målet som kräver en 75-procentig sänkning av energibehovet. BEEM-UP-projektens metod för energirenovering AKTIV FINANS ÅTGÄRDER SOCIAL värdepappersförvaltning strategi PROJEKTUTVECKLING PLANERING IMPLEMENTERING DOKUMENTATION UPPFÖLJNING/MÄTNING PASSIV Metod med fyra dimensioner 6 Integrerad process Upprepning i stor skala Holistisk utvärdering av teknikalternativ Med tanke på vilken stor påverkan på och utbyte med miljön, samhället och ekonomin som byggnadsmiljön har, så utgör den ett mycket gott exempel på en sektor där metoder för en holistisk utvärdering, som täcker alla dessa fält, behövs för att man ska kunna komma fram till hållbara lösningar för en given situation. Det är uppenbart att detta kräver verktyg och grepp som möter alla tre aspekter och utvärderar utbytet mellan dem. I linje med den svaga hållbarhetens paradigm måste man här identifiera lämpliga lösningar som uppnår ett optimalt totalresultat och helst också ett minimiresultat för alla tre pelare. Men viktigast av allt: lösningar för v ilka det finns alternativ för alla tre pelare bör undvikas — endast pareto-optimala lösningar bör övervägas och då endast de som uppnår ett minimiresultat i alla tre dimensionerna av hållbarhet. BEEM-UP vänder sig till detta behov genom att utvärdera resultatet för ett stort antal möjliga upprustningskoncept och genom att värdera miljömässiga och ekonomiska resultat utifrån ett livstidsperspektiv (från produktionen av byggmaterialen, via användningsfasen fram till rivning). Grafiken nedan ger ett exempel på en sådan utvärdering för pilotprojektet i Paris. Ekonomisk indikator livscykelkostnad Prestanda för alla 729 koncept för pilotprojektet i Paris, Frankrike enligt ekologiska och ekonomiska indikatorer Ekologisk indikator ReCiPe 7 BEEM-UP Pilotprojekt Inom BEEM-UP-projektet renoveras 339 bostäder i Frankrike, Nederländerna och Sverige. Renoveringarna resulterar i en hög standard vad gäller energieffektivitet. BEEM-UP-konsortiet består av ledande aktörer inom olika fält inom energieffektiv renovering av bostäder. BEEM-UP innefattar fastighetsägare med ett totalt byggnadsbestånd på över 150 000 bostäder; ledande och mycket innovativa byggföretag; stora industri leverantörer; forskningsorganisationer och konsultbolag. ALINGSÅS Brogården – 144 renoverade lägenheter – Byggda på 1970-talet – Ägare: Alingsåshem DELFT Van der Lelijstraat – 108 renoverade lägenheter – Byggda på 1950-talet – Ägare: Woonbron PARIS Cotentin Falguière – 87 renoverade lägenheter – Byggda på 1950-talet – Ägare: ICF Habitat Novedis Fastighetsägare 8 Industrileverantörer Forskare & konsulter Byggföretag Teknikinnovation och anpassning för upprepning Högpresterande klimatskal är en av de viktigaste utmaningarna när det gäller energirenovering. BEEM-UP-projektet riktar in sig på tekniska barriärer som isolering och lufttäthet genom att utveckla och optimera specifika tekniska lösningar som lämpar sig för en massiv introduktion inom bostadssektorn. Uppgifterna har bland annat inkluderat anpassning och optimering av tak, väggar och golv, och isolerings lösningar för klimatskalet inom pilotprojektens specifika byggnadstopologi. • • • • • Prestanda Kostnader Integrering i väggstrukturer Massanvändningspotential Avtryck på global uppvärmning Alla tre pilotprojekten analyserades och diskuterades med avseende på individuell förbättringspotential för klimatskalets energiprestanda. En Aerogelskiva i flera lager som tagits fram av BASF var den mest lämpliga isoleringen för pilotprojektet i Paris, där det fanns uppenbara problem med begränsat utrymme på balkongerna. Skivan är tunnare än vanlig EPS och har bra brandskydd, vilket svarade mot de specifika behoven i pilotprojektet. Denna lösning kan användas som nytt utvändigt isoleringssystem eller som reparationslösning för skadade befintliga isoleringssystem. Alla åtgärder utvärderades med tanke på upprepningsoch innovationspotential av tvärvetenskapliga team bestående av arkitekter och byggspecialister med olika bakgrunder. Andra lösningar var bland annat en vakuumisolering, limmad och skyddad av ett lager polyuretanskum. Denna uppfinning gav en ultratunn och bärande isolerings lösning för golv och tak. Faktorer som togs med i utvärderingen av innovativa isoleringslösningar: Del av klimatskalet Åtgärd Tak Ameriglue® + Neopor® Tak Walltite® + recycling EPS Vägg Neopor® med Aerogelskikt Vägg Befintlig EIFS + Aerogel Vägg PUEIFS Vägg Ameriglue® + Aerogel internal Vägg Aerogel + PC Minternal Vägg Skanska-modell i 3:e generationen Innertak källare Walltite® + VIP Bottenplatta Ameriglue® + VIP Bottenplatta Skanska-modell Källarbjälklag Walltite® Tvärsnitt av en modell - en Aerogelskiva för upprustning av befintligt ETIC-system Innovativa isoleringsmaterial utvecklade och testade i BEEM-UP-projektet 9 Alingsås Pilotprojekt: Alingsås, Sverige AB Alingsåshem är det kommunala bostadsbolaget i Alingsås. Alingsås ligger 4,5 mil nordost om Göteborg och har 38 000 invånare. Alingsåshem äger 3 200 bostäder och bygger omkring 50 nya bostäder per år. Företagets uppdrag är att erbjuda attraktiva, trygga och trevliga bostäder med fokus på individuella behov och hög tillgänglighet för funktionshindrade och äldre. Alingsåshem vill kunna bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle, såväl ur ett ekonomiskt som ur ett ekologiskt och socialt perspektiv. Detta mål ingår i varje beslut i byggprocessen. Företaget har idag 34 anställda. 10 Före Alingsås Bostadsområdet Brogården byggdes 1971-73 som en del i det så kallade Miljonprogrammet. Den tidstypiska arkitekturen innebär att området har ett kulturhistoriskt intresse för framtida generationer. Detta är ett särskilt värde som Alingsåshem måste förvalta. Befintliga kvaliteter: • Arkitektur som är värd att bevara och ett välplanerat, sammanhängande område. • Lugnt område nära både centrum och naturen. • Grön miljö med bilfria gårdar och lekplatser. • Alla lägenheter har balkong eller uteplats. • Fjärrvärme från 98 % förnyelsebart bränsle. Befintliga problem: • Fasader med frostsprängt tegel som behöver bytas ut, dålig isolering. • Elektriska installationer samt rördragning i dåligt skick. • Hög förbrukning av hushållsvarmvatten. • Problem med dragiga lägenheter, köldbryggor. • Dålig ljudisolering. • Dålig tillgänglighet och liten variation när det • gäller lägenhetsstorlekar. • Badrum, kök och gemensamma utrymmen i behov av renovering. Bostadsområdet Brogården Byggnader före renoveringen Tekniska specifikationer för de svenska byggnaderna före renoveringen Brogården. Byggnadsår: 1971-1973. 144 bostäder, 8 kvarter, 4 våningar, 14 860 m2 Skal Väggar: (Icke bärande fasad) Gipsskivor på icke bärande reglar, 95 mm isolering och fasadtegel. Ska rivas helt. Källare: Platsgjutna betongväggar utan isolering. Tak: 300 mm isolering på takplattan. Sparrlag i trä med stödbjälklag på takplattan Fönster Enkelglas med extra aluminiumram och extra glas (U-värde = 3,0) Värme Fjärrvärme. Vattenburen värme med element Varmvatten Fjärrvärme Ventilationssystem Mekaniska utblås med luftintag genom fönsterventilation IKT - (inkl. smarta mätare) Ingen individuell mätning. Belysning Glödlampssocklar Förnyelsebar energikälla Fjärrvärme är till 98 % förnyelsebar Andra energibesparingar Inga 11 Efter Alingsås Hållbarhet är ett viktigt mål både nationalekonomiskt och för enskilda fastighetsbolag. För en allmän definition av hållbarhet tas följande mål med i beräkningen: ekologisk-, ekonomisk- och social kvalitet. Enligt policyn med miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet har Alingsåshem riktat in sig på en omfattande invändig och utvändig ombyggnad med passivhusteknik. Mätningar från det först färdigställda huset i Brogården visade under det första året att energiförbrukningen för uppvärmningen hade minskat med 89 %.4 Resultat för byggnaderna i Alingsås Nyckeltal Upprustningsplan Status quo ∑ Primärt energibehov 45 kWh/(m²a) 163 kWh/ (m²a) Besparing rumsuppvärmning + hushållsvarmvattenbehov (PE energi) 72% Besparing rumsuppvärmnings-behov (slutgiltig energi) 89% Besparingar hushållsvarm vatten (slutgiltig energi) 13% Besparingar hushållsel 37% Byggnaderna efter upprustningen Tekniska specifikationer för de svenska byggnaderna efter upprustningen Väggar: De tidigare väggarna är utbytta mot nya väggar med flera lager av isolering och plåtreglar. Totalt 440 mm isolering. Källare: 100 mm expanderad polystyren 1 meter under marknivån. 100 mm dräneringsskikt nedåt till bottenplan. Tak: 400 mm nytt. Fönster NTriple-fönster med isolerat glas (U-värde =0,85) Värme Värmeåtervinningssystem i kombination med fjärrvärme Varmvatten Fjärrvärme (liksom tidigare) Ventilationssystem Balanserad ventilation med värmeåtervinning. En enhet för hela byggnaden. IKT - (inkl. smarta mätare) Elektricitet mäts individuellt; varmvattnet fjärrövervakas för varje lägenhet; värme mäts för varje trappuppgång. Belysning Lågenergisocklar. Lågenergi- eller halogenbelysning och LED-belysning i trapphusen. Förnyelsebar energikälla Fjärrvärme och solceller på taket på 4 byggnader Andra energibesparingar Hyresgästerna får energispartips BEEM-UP använder en internationell metod för att beräkna reduceringen av energibehovet på de tre pilotprojekten. Siffrorna kan skilja sig från lokala resultat. 4 12 Skal Alingsås Analys av alternativ Reducering av rumsuppvärmningsbehovet har i alla sex fall uppskattats till mellan 41 % för underhållsscenariot, Alla scenarion har utvärderats inom ramen för livscykelkostnad, inklusive investering och drift kostnader (inkl. energi och framtida underhåll) över dess livstid. Detta beräknades för olika energipris ökningar. Ju grönare graf, desto mer ekonomiskt är scenariot. Variant 4 är det mest ekonomiska scenariot på lång sikt. Känslighetsanalys för energiprisökning Variant 4 Alternativt pilotprojekt Utvändig vägg Alternativt pilotprojekt: Väggkonstr. med EPS-kärna Extern vägg av betong Pilotprojekt: ansluten fasad (tilläggsisol., partiell rivning) Tak Status quo Övre innertak Pilotprojekt: två lager mineralull Golvplatta gemensamma utrymmen Underhåll Golvplatta lägenheter Pilotprojekt B: PIR på golvplattan Extern väggomkrets Pilotprojekt: omkretsisolering XPS Innertak källare Underhåll Fönster Pilot trippelglas Dörrar Ny dörr Ventilation 1:2 Pilot central vent. + värmerek. Värme + hushållsvarmvatten 1.2: Pilot: fjärrvärme och centralt hushållsvarmvatten IKT 15,00% Total livscykelkostnad Variant Komponent upp till 89 % för alternativ 6.5 För alla teknikvarianter var den största investeringsposten byggnadens klimatskal. Ökning av energipriser I början av upprustningsprocessen utvärderades alla byggnadskomponenter och behovet av underhåll och förbättringar fastställdes. Behovet av renovering av byggnadernas tegelfasader var en av de viktigaste utgångspunkterna för utvecklingen av projektet. Det låg också mycket fokus på reducering av energibehov, underhåll och andra förbättringar - såsom förbättrad tillgänglighet för funktionshindrade och äldre. Scenarion för livstidscykelkostnader beroende på olika ökningar av energipriset Besparingar rumsuppvärmningsbehov (slutgiltig energi) Det mest optimala teknikpaketet för det svenska pilotprojektet Besparingar rumsuppvärmningsbehov BEEM-UP använder en internationell metod för att beräkna reduceringen av energibehovet på de tre pilotprojekten. Siffrorna kan skilja sig från lokala resultat. 5 13 Arbetets utförande Alingsås I anslutning till upprustningen med passivhusteknik måste man riva inte bara de gamla tegelväggarna, utan också de gamla icke bärande väggarna. En helt ny vägg med 48 cm mineralullsisolering restes mot den befintliga betongramen i det första huset. Tack vare den tekniska utvecklingen inom metod och design, initierad av de kunniga byggnadsarbetarna, fick de andra husen 44 cm isolering men behöll samma U-värde. Kommunen klassar Brogården som ett område värt att bevara. På grund av detta har design och material valts i syfte att efterlikna den ursprungliga byggnaden. Det första huset i området har renoverats som ett första test av energieffektiv upprustning enligt passivhusstandard. För de sista åtta byggnaderna är målet att förfina denna process och utveckla kostnadseffektiva lösningar, så att energieffektiv upprustning blir ett genomförbart alternativ för det återstående bostadsbeståndet. Passivhustekniken innebär att husen har mycket god isolering och att endast ett minimum av värme behöver tillsättas. Under större delen av året räcker den värme som genereras av hushållets apparater, belysning och de boende själva för att hålla huset varmt. Under de kallaste dagarna sätter ett litet fjärrvärmeelement i värmeväxlaren igång för att förvärma den inkommade ventilationsluften något. Renovering enligt med passivhusteknik ställer krav på alla steg i byggprocessen, exempelvis måste fukt hållas borta från att tränga in i byggnadens komponenter. Rivningsarbete på Brogården: originalfasaden rivs Frånluft Tilluft Solpaneler för varmvatten rekommenderas Sommarsol Frånluft från kök och badrum Vintersol Spillvärme återvinns Frånluft från kök och badrum Tilluft till boutrymmen Det är också viktigt att få skugga från sommarens sol Väggen är välisolerad, omkring 40 cm tjock Isoleringen i marken är minst 30 cm Principer för passivhusteknik. Källa: ArtCon/Passivhuscentrum 14 Fönstren är energieffektiva Alingsås På Brogården har Skanska utvecklat väggmoduler med mycket goda isoleringsegenskaper. Modulerna byggs i fabrik och fästs på de befintliga byggnaderna. För tillverkning av modulerna resulterar i att byggprocessen blir mer effektiv, man får en styvare väggstruktur och man gör märkbara materialbesparingar. Mängden arbete på byggarbetsplatsen minskar, eftersom större delen av väggen byggs under kontrollerade former i en fabrik. Skanska implementerar redan BEEM-UP:s idé om förtillverkade väggmoduler i sina andra upprustningsprojekt i Sverige. Den nya fasaden byggs med tegelplattor som sitter på horisontella stödprofiler, vilket resulterar i en konstruktion som är bakventilerad och fuktsäker. Plattorna är tillverkade av hårdbränd gul klinkersten som liknar originalet till utseendet. De indragna originalbalkongerna orsakade köldbryggor och drag. På grund av detta ersattes de med fasadhängda balkonger med skärmar på kortsidan, samt ett tak på den översta balkongen. Alla fönster följer passivhusstandard och bottenplattan är tilläggsisolerad. En ny, pre-fabricerad väggmodell anländer till byggplatsen Pågående renoveringsarbete Söndervittrad tegelfasad före renoveringen, och den nya fasaden med tegelplattor efter upprustningen 15 Involvering av hyresgäster Alingsås Social interaktion är en viktig del av en genomgripande energieffektivisering. För Alingsåshem var det särskilt viktigt att se till att ha med alla ”ombord” för denna massiva förändring. Hyresgästerna bjöds ofta in till diskussioner. Hyresgästföreningen bidrog med en workshop där hyresgäster uppmuntrades att komma med idéer för hur problem kunde åtgärdas. Renoveringen är en känslomässig och invecklad fråga, därför kan direkta frågor om boendemiljön leda till missvisande svar från de boende. Alingsåshem förlitade sig därför på framtagna boendetypologier för att få reda på vad olika grupper av hyresgäster vill ha när det gäller deras hem. Alla ”första hyresgäster” i lägenheterna fick möjlighet att välja tapeter och köksinredning. I ett så omfattande projekt som på Brogården är detta detaljer, men det är viktiga aspekter för hyresgästerna. Vanligtvis gör de sina val när de skriver kontrakt - vilket normalt är tre månader innan de flyttar in. Hyresgästerna var indirekt involverade genom sina boendetypologier och sina serviceanmälningar i de första stegen i upprustningen. Som ett resultat fick Alingsåshem information om hur viktiga olika frågor var för olika grupper av hyresgäster. I nästa steg etablerade Alingsåshem en kontinuerlig dialog med hyresgästerna genom Öppet Hus-möten i en visningslägenhet, samt genom att utforma ett nyhetsbrev. Genom hela upprustningsprocessen fick hyres gästerna möjligheten att reagera på arbetet i alla projektsteg. Deras feedback kanske inte fick påverka hur det faktiska huset skulle byggas, men det har gjort att Alingsåshem har kunnat förändra gemensamma utrymmen och andra detaljer, som svar på hyresgästernas kommentarer. 16 Arkitekt Kerstin Nilsson visar förändringarna i disponeringen av utrymmen för några hyresgäster under ”öppet hus” i visningslägenheten. Energiuppföljning När hela upprustningsprocessen är klar installeras ett energimätningssystem på Brogården. Mätning och uppföljning i hela fastigheten är den främsta metoden för att kunna beräkna energibesparingarna. På Brogården har en mängd innovativa energibesparingsåtgärder använts. På grund av detta är reella förbrukningsdata mycket viktiga för projektet, för att kunna utvärdera de tekniska lösningarna på ett exakt sätt. Mätningsplanen för Brogården har delats in i tre delar: • Energianvändning för rumsuppvärmning, varm vatten, ventilation och elektricitet • Klimatparametrar utomhus • Klimatparametrar inomhus Elförbrukningen mäts timvis av det lokala energibolaget (Alingsås Energi) för alla lägenheter. Samma sak gäller Mängdmätare installeras av energibolaget och ansluts till en pulsmätare som skickar information till en basstation Alingsås för den gemensamma elektriciteten. Rumsuppvärmningsförbrukningen är summan av den återvunna värmen från lufthanteringsenheten och den värme som produceras av fjärrvärmen. Värmen från fjärrvärmenätet kommer att övervakas timvis för hela byggnaden. Förbrukningen av hushållsvarmvatten fastställs på samma sätt som värmetillförseln från fjärrvärmenätet. Uppföljningen sker med befintliga mätare som installerats av det lokala energibolaget och kompletterande mätare som installerats för att samla mer information. Luftkvaliteten mäts genom koncentrationen av CO2 i utvalda lägenheter. Under hela mätningsperioden övervakas också utomhusklimatet. Mätare för hushållsvarmvatten i en lägenhet 17 Delft Pilotprojekt: Delft, Nederländerna Woonbron är ett av Nederländernas största bolag för subventionerat boende. Bolagets upptagningsområde är södra delen av Randstad (huvudstadsregionen i Nederländerna). Woonbrons fastighetsbestånd består av omkring 50 000 hushåll. Bolaget har fem områdeskontor fördelade på Rotterdam, Delft och Dordrecht. Woonbron erbjuder, i samarbete med andra intressenter, boendealternativ i urbana områden till en bred målgrupp med olika livsstilar. Som organisation inriktar sig Woonbron särskilt på kunder som är i stort behov av ett gott boende. 18 Före Delft Byggarbetsplatsen som ingår i BEEM-UP-projektet ligger i nordvästra Delft, omkring 2,5 km från stadens centrum. Byggnadsgruppen kallas för ”complex 5”. Området har en egen identitet och kvalitet. De omgivande byggnaderna har alla den typiska nederländska tegelfasaden som utmärkande arkitektonisk egenskap. Före upprustningen ställde fastighetsägaren följande krav: Energi: • Reducering av energiförbrukningen • Förbättring av isoleringsskiktet • Undvikande av kondensering • Minskning av köldbryggor • Effektiv värme- och varmvattenproduktion En byggnad i Kuyperwijk Complex Funktion och ekonomi: • Fönster med hög prestanda • Decentraliserade system (VVS) är att föredra • Kostnadseffektiva åtgärder • Minsta möjliga påverkan (på hyresgäster) till följd av ombyggnadsarbetet • Enkelhet, upprepningsbarhet, rationalitet, effektivt byggande – Lösningar optimerade för upprepning – Hög kvalitet på planering och byggarbete – Avhjälpa tekniska problem Byggnad före upprustningen Tekniska specifikationer för de nederländska byggnaderna före upprustningen Kuyperwijk Complex 5: 80 lägenheter och 28 tillhörande hus (7 326 + 2 355 m2) Skal Väggar: ingen isolering förutom 4 cm luft Källare: för mycket fukt 60 cm luft Tak: ingen isolering Fönster Dubbelglas endast i vardagsrummet, aluminiumramar på trä Värme Olika typer av gamla gasvärmare. Ingen isolerad distribuering. Varmvatten Inga särskilda åtgärder Ventilationssystem Gammal mekanisk ventilation IKT - (inkl. smarta mätare) Inga Belysning Vanliga glödlampssocklar Förnyelsebar energikälla Inga Andra energibesparingar Inga 19 Efter Delft Upprustningen har resulterat i en påtaglig reducering av energibehovet för rumsuppvärmning. Enligt beräkningar har förbättringarna uppgått till 77 % beroende på typ av byggnad. Preliminära resultat visar att de flesta lägenheterna som undersökts efter renoveringen uppnår energiklass A. I Delft har hyresgästerna fått möjlighet att välja ett särskilt upprustningspaket för energireducering enligt egna preferenser. Åtgärder som implementerats på begäran av hyresgästerna var solpaneler, isolerade golv och energimätning med feedbacksystem. Resultat för byggnaderna i Delft Nyckeltal Upprustningsplan Status quo ∑ Primärt energibehov 99-251 kWh/ (m²a) 380 kWh/ (m²a) Besparing rumsuppvärmning + hushållsvarmvattenbehov (PE energi) 34-74%* Besparing rumsuppvärmningsbehov (slutgiltig energi) 36-77%* Besparingar hushållsvarm vatten (slutgiltig energi) 6-52%* Besparingar hushållsel 6 28% Byggnaden efter upprustningen Tekniska specifikationer för de nederländska byggnaderna efter upprustningen Skal Väggar: 4,5 m2 K/W källare/golv: 5,0 m2 K/W Tak: 4,0 m2 K/W Fönster HR ++ fönster med ett lager metallfolie. 1,6 gånger bättre isolering än dubbelglas. Värme HR 107 panna med solpaneler på husen. Isolerad distribuering. Varmvatten Vattensparande duschar. Ventilationssystem Mekanisk IKT - (inkl. smarta mätare) Toon - Energihanteringssystem Realtidsövervakning av el- och gasförbrukning. Fjärrkontroll för värme. Belysning Förnyelsebar energikälla Solenergi på taket för varmvatten och värme. Andra energibesparingar Fokus på hyresgästernas beteende och att öka medvetenheten under och efter upprustningen förväntas leda till ytterligare reducering av energiförbrukningen Ökad användning av energisparande glödlampor (30 %) * Beroende på hyresgästens val av åtgärder 6 20 Analys av alternativ Som ett första steg utvärderades alla byggnads komponenter och befintliga behov av underhåll och förbättringar fastställdes. Behovet av renovering av VVS-system och befintliga fönster var en av de viktigaste utgångspunkterna för projektutvecklingen. Vidare har följande förbättringsbehov fastställts: reducering av energianvändning, med implementering av förnybar energi, lägre underhållskostnader och funktionsförbättringar. En analys av sex scenarier har gjorts. Energibehovet för rumsuppvärmning har reducerats avsevärt i alla sex scenarier, från 36 % för alternativ 1, upp till 77 % för alternativ 6. Investeringskostnader för anpassningskomponenter indikerar att den största delen av investeringen spenderas på klimatskalet. Livscykelkostnadsanalys som innefattar investeringsoch driftkostnader (inkl. energi och framtida underhåll) över hela livslängden visar att alla varianter utom underhållsscenariot är nästan jämbördiga i fråga om ekonomisk lönsamhet. Av denna anledning skiljer sig teknikpaketen som implementeras på pilotprojekten något beroende på hyresgästens preferenser. Ju grönare graf, desto mer ekonomiskt är scenariot. Känslighetsanalys för energiprisökning Variant 6 Alternativt pilotprojekt Utvändig vägg Underhåll (avfuktning) Innertak loggia Isolering +10 cm EPS Golv loggia Underhåll Källarbjälklag Isolering med reflekterande folie Innertak entré 10 cm EPS Tak Isolering mellan bjälkar 120 mm Avdelarvägg Status quo Vägg takkupa Sandwich-konstruktion 100 mm EPS Tak takkupa Sandwich-konstruktion 150 mm EPS Fönster av typ 1 ori.wood/ enkelglas Träram med HR ++ glas för typ 1 Fönster typ 2 senare aluminiumramar enkelglas Träram med HR ++ glas för typ 2 Fönster typ 2 senare aluminiumramar dubbelglas Träram med HR ++ glas för typ 3 Ventilation 1:2 Underhåll: fönster ventilation Värme + hushållsvarmvatten 1.4: Kondenserande värmepanna + solenergi IKT 15,00% Livscykelkostnader Variant Komponent Delft Scenarion för livstidscykelkostnader beroende på olika ökningar av energipriset Besparingar rumsuppvärmningsbehov (slutgiltig energi) Besparingar rumsuppvärmningsbehov Optimalt teknikpaket för det nederländska pilotprojektet. Hyresgästerna väljer själva när det gäller golvisolering, värmepanna, solpanel och IKT-system. 21 Arbetets utförande Delft I Delft, där hyresgästerna bodde kvar i sina bostäder under renoveringsarbetet, behövdes ingen total ombyggnad av huset. Eftersom de befintliga väggarna var i gott skick på detta pilotprojekt krävdes endast utvändiga åtgärder. Den karakteristiska tegelfasaden i Delft rengjordes och reparerades och en avfuktning utfördes. Impregnering kan, till skillnad från vattenskydd, också förbättra de termiska egenskaperna hos en dubbelvägg om tegelstenarna hålls torrare, och därmed uppnås en bättre isolering. Man kan samtidigt behålla det arkitektoniska uttrycket. För källarbjälklagen kunde utvändig isolering appliceras, även om arbetsutrymmet var begränsat. Kryputrymmets höjd är endast 0,8 m. Byggarbetet under huset är komplicerat. Alla alternativ måste följa nationella arbetshälso- och säkerhetsföreskrifter. För att minska mängden arbete i kryputrymmet valde man i Delft en lösning med lager av reflekterande isoleringsfolie som hängs upp i slutna sektioner mellan bjälkarna under golvet, med en extra fuktspärr på marken. Tidigare utvärderingar visar att en avsevärd förbättring kan förväntas när det gäller värmeförluster, värmekomfort och fukt i trägolv. Reflekterande folie - golvisoleringen. Källa www.apotheekengezondheid.nl 22 Upprustningsarbete på pilotprojektet i Delft Delft Pulpettaken i Delft isolerades effektivt utifrån med förtillverkade moduler med mycket goda isolerings egenskaper (grafitförstärkt EPS). Kopplingar mellan element förseglades och taken kompletterades snabbt med läkt och takpannor (takpannorna återanvändes där det var möjligt). I Delft erbjöds hyresgästerna solvärmesystem samt kondenserande värmepanna. Hushåll som ville ha systemet installerat i sina bostäder gick med på att betala 55 € mer i hyra. Runt 50 % av bostäderna i BEEM-UP-projektet har systemet installerat. Vidare har nya dubbelglasfönster med klassificeringen HR++ installerats. HR++ glasfönster är fyllda med Argon-gas och har bättre egenskaper än vanligt isoleringsglas. Isoleringsvärdet (U-värdet) är mindre än 1,2. De nya fönstren är utrustade med ventilationsöppningar. Montering av takelement Ventilationsöppningar för fönster (www.ventilatieroosters.nl) Nefit Proline CW 3 kondenserande värmepanna(www.kieskeurig.nl) Solenergisystem på byggnadernas tak på pilotprojektet i Delft 23 Involvering av hyresgäster I Delft använde man sig av en feedbackgrupp för att utveckla och samla in gemensamma åsikter om vilka förbättringar som behövde göras. Hyresgästernas feedbackgrupp säkerställde att kostnader och åtgärder låg i linje med hushållens behov. Öppet hus-möten hölls för att de boende skulle kunna informera sig om renoveringsplanerna, få planerna förklarade för sig av feedbackgruppen, samt för att få möjlighet att ställa frågor. Öppet hus-mötena har resulterat i att positiva och aktiva personer, som bryr sig om sitt område och vill vara involverad i aktiviteter för att förbättra området, trätt fram. Delft Nederländsk hyresgästlag kräver att 70 % av hyresgästerna godkänner fysiska förbättringar av husen om fastighetsägaren vill höja hyran för att få tillbaka kostnaderna för förbättringen. Detta kan leda till diskussioner om huruvida en viss upprustning verkligen är en förbättring eller kanske inte mer än vanligt underhåll. I det här specifika projektet undveks dessa diskussioner genom att man kombinerade upprustningen av klimatskalet, vilket i sig inte innebär någon hyresökning, med andra förbättringar som hyresgästen själv valde och betalade för. Ett intensivt socialt program lanserades efter upprustningen av tak och väggar. Som delar i det sociala programmet ingår ett frågeformulär om energibeteende och energiförbrukning, idémöten för främjandet av medvetenhet och information om energibehov och gör-det-själv-åtgärder i bostäderna. Detta program är viktigt när det gäller att främja deltagande i så många självvalda energisparåtgärder som möjligt. Främjandet och medvetenhetsprogrammet innefattar möten, kurser, informationsutbyte och utbildning. Målet är att få reda på vilken typ av social interaktion rörande energifrågor som kan utvecklas och bibehållas efter att projektet är avslutat. Fråge formuläret om beteende och energianvändning är del av detta program. 24 Woonbron arrangerade öppet hus-möten för hyresgäster i en ledig lägenhet Energiuppföljning Delft Speciellt för pilotprojektet i Delft är skillnaderna i upprustningsalternativ för bostäderna. Detta utgör en av de mest intressanta punkterna att analysera under mätnings- och utvärderingsarbetet. Bedömning av byggnadens egenskaper görs utifrån följande nivåer: Mätning och uppföljning i hela fastigheten kommer att vara den främsta metoden för beräkning av energibesparingarna. Baslinjeperioden har tagits fram med hjälp av energiräkningar. Det ger en robust bild av byggnadens energiegenskaper före upprustningen. • Specifika energikonserveringsåtgärder isoleras och jämförs för att ge en klar bild av vad som specifikt bidrar till energibesparingen. Jämförelser görs för testbostäderna enligt följande kriterier: ny varmvatten beredare installerad eller ej; solvarmvattenberedare eller ej; med/utan Toon; golvisolering eller ej. • • Hela fastigheten, dvs. byggnaden, med hjälp av analys av gasräkningar Förmedlingsskala, dvs. bostaden, genom analys av förbrukning och komfortparametrar för representativa bostäder Energikonserveringsåtgärdsskala, genom analys av specifika fenomen som svarar mot särskilda energikonserveringsåtgärder Ett antal av bostäderna i det nederländska pilotprojektet har utrustats med TOON-systemet (feedbacksystem kombinerat med smarta mätare), vilket hjälper hyresgästerna att spara energi och minska gasförbrukningen. Systemet har en intuitiv, enkel utformning och är lätt att använda. Vidare kan hyresgästerna fjärrkontrollera sin värme med hjälp av en smartphone. Energihaneringssystemet ”Toon” 25 Paris Pilotprojekt: Paris, Frankrike ICF Habitat Novedis är ett dotterbolag till ICF Habitat, ett av de största bostadsbolagen i Frankrike, ägt av det franska järnvägsbolaget SNCF. ICF Habitat Novedis investerar i, bygger och underhåller (huvudsakligen som mellanhand) 12 000 bostäder, först och främst åt det franska statliga järnvägsbolagets anställda och för personer vars inkomst ligger över tröskeln för subventionerat boende. Bolaget har engagerat sig i att skapa värde för sina kunder, samtidigt som de för en utvecklings- och renoveringspolitik i de största franska storstadsområdena. 26 Före Paris BEEM-UPs pilotprojekt i Frankrike uppfördes under det sena 1950-talet och ligger i centrala Paris, nära järnvägsstationen Montparnasse. Området består till stor del av gamla byggnader av historiskt värde, vilket innebär att stadsplaneringen är strikt när det gäller arkitekturprojekt. Projekt måste ofta först godkännas av statsarkitekten. Behovet av renovering av VVS-system och befintliga fönster var två av de viktigaste utgångspunkterna för utvecklingen av projektet. Andra förbättringar av teknik och funktion, liksom reducering av energibehovet, krävdes också. Brister i klimatskalets befintliga isolering, inklusive negativa egenskaper som köldbryggor, ledde till minskad komfort och hög risk för kondens och mögel. Detta orsakade också ett behov av högre inomhustemperaturer och ökad energiförbrukning. Energi förbrukningen var än högre på grund av det bristfälliga centralvärmesystemet. I en del bostäder var centralvärmesystemet utbytt mot enkla el-värmare. Slutligen var byggnadens fönster bristfälliga, vilket orsakade ökat värmeläckage under uppvärmningsperioden. Byggnaden genomgick en enklare upprustning 1993 (utvändig isolering, dubbelglasfönster, värmepannor), men behövde en totalrenovering för att för att kunna uppfylla de krav som ICF Habitat Novedis’ hyresgäster förväntar sig, med avseende på BEEM-UP:s mål. Bostädernas interna disponering var dåligt anpassad till den faktiska marknaden (små rum) och krävde omstrukturering. Byggnaden i Paris före renoveringen Tekniska specifikationer för de franska byggnaderna före upprustningen Byggnadsår: 1959. 87 bostäder, 7 våningar, 4 352 m2 Skal Väggar mot gatan: betong + 2 cm sandwichisolering. Väggar mot baksidan: betong + 2 cm sandwichisolering + 8 cm ETICS. Källare: betong. Tak: betong + 5 cm isolering Fönster PVC-dubbelglas, 20 år gamla Värme 2 gemensamma gaspannor Varmvatten Individuella el-varmvattenberedare installerades 1993. Från början levererades varmvatten från en gemensam beredare på taket. Ventilationssystem Naturliga ventilationsgaller i kök, badrum och på toalett (inga uppenbara ventilationsproblem) IKT - (inkl. smarta mätare) Inga Belysning Vanliga glödlampssocklar Förnyelsebar energikälla Inga Andra energibesparingar Inga 27 Efter Paris Renoveringen av byggnaden i Paris började i april 2013. Enligt planeringen ska hela renoveringsprocessen vara klar i mars 2014. Teknikpaketet som valts för renoveringen ger indikationer om hög effektivitet som överträffar BEEM-UP-målen, med en förväntad reducering av energibehovet för rumsuppvärmning på 84 %. Efter upprustningen kommer byggnaden inte bara att vara energieffektiv, utan även den totala funktionaliteten kommer att vara bättre. En del av bostäderna kommer att sitta ihop som etagevåningar för att möta aktuella boendebehov. Resultat för byggnaderna i Paris Nyckeltal Upprustningsplan Status quo ∑ primärt energibehov 77 kWh/ (m²a) 338 kWh/ (m²a) Besparing rumsuppvärmning + hushållsvarmvattenbehov (PE energy) 77 % Besparing rumsuppvärmningsbehov (slutgiltig energi) 82 % Besparingar hushållsvarm vatten (slutgiltig energi) 71 % Besparingar hushållsel 7 62 % Grafisk simulering av byggnaderna efter upprustningen Tekniska specifikationer för byggnaderna i Paris efter upprustningen 28 7 Skal Väggar mot gatan: + 20 cm ETICS EPS A032 Väggar på baksidan: Ny 20 cm EPS ETICS X032 Källare: + 10 cm isolering EPS X032 under innertaket: Ny 10 cm isolering PUR X024 på innertaket Fönster Nya PVC-dubbelglas, U= 1,5 W/m2.K Värme Nya kondenserande pannor för uppvärmning och varmvatten Varmvatten Fokus på hyresgästernas beteende och att öka medvetenheten under och efter upprustningen förväntas leda till ökade minskningar i energiförbrukningen. Ventilationssystem Ny kontrollerad mekanisk ventilation IKT - (inkl. smarta mätare) Kostnadsoptimala kontrollösningar (från individuella lösningar som digitala termometrar, rumsgivare, mätdata för individuella räkningar, till full hushållsautomation). Exakt vad som är optimalt kommer att definieras under integreringen med hela systemet och specifik simulering. Belysning Alla gemensamma utrymmen kommer att få lågenergibelysning. Alla hyresgäster uppmuntras att byta till lågenergibelysning. Förnyelsebar energikälla Fokus på hyresgästernas beteende och att öka medvetenheten under och efter upprustningen förväntas leda till ökade minskningar i energiförbrukningen. Ökad användning av energisparande glödlampor (30 %) Analys av alternativ Under planeringen av upprustningen har sex tekniska scenarion för renoveringen tagits fram. För alla scenarion kommer klimatskalet att optimeras, vilket påverkar värmebehovet samt kraven på VVS-systemet. Inom alla scenarion minskar behovet av rumsupp värmning betydligt, från 50 % för alternativ 1 och upp till 92 % för alternativ 6. När det gäller byggnaden i Paris är den största delade investeringen installation av VVS-systemet. Alla teknikpaket har utvärderats inom ramen för livscykelkostnad, inklusive investering och driftkostnader (inkl. energi och framtida underhåll) över dess livstid. Enligt analysen har teknikpaket nr. 3 visat sig vara det mest optimala ur ekonomisk synvinkel (det har lägst livscykelkostnad). Känslighetsanalys för energiprisökning Var. 3 alternativt pilotprojekt Platt tak 24 cm PUR (icke-ventilerat) Takterrass 16 cm PUR 025 (icke-ventilerat) Innertak källare Innertaksisolering 20 cm EPS Utvändig vägg mot framsidan Front EIFS Neopor 20 cm Utvändig vägg mot gården YARD EIFS EPS 20 cm Utvändig vägg passage Passage EIFS EPS 10 cm Utvändig vägg bottenvåning EIFS mineralull 20 cm Extern vägg takvåning Ph. EIFS EPS 20 cm Innertak passage Passage EIFS EPS 10 cm Fönster framsida Träramar, PVC dubbelglas isol. lager Fönster mot gården Träramar, PVC dubbelglas isol. lager Fönster framsida balkonger Balk. träramar, PVC dubbelglas isol. lager Ventilation 1.2: Frånluft Värme + hushållsvarmvatten 1.5: H: cert. kond. panna W: central + avloppsvatten IKT 11,00% Livscykelkostnader Variant Komponent Paris Scenarion för livstidscykelkostnader beroende på olika ökningar av energipriset Besparingar rumsuppvärmningsbehov (slutgiltig energi) Det mest effektiva teknikpaketet för pilotprojektet i Paris Besparingar rumsuppvärmningsbehov 29 Arbetets utförande Insatserna som skall göras i det franska pilotprojektet inkluderar: Klimatskalet • Värmeisolering • Fasadrestaurering • Tak och terrasser • Byta ut fönster Paris Den utvändiga väggen på framsidan är betongvägg med dubbla lager, med 20 mm EPS-isolering som kärna. Alla åtgärder måste passa ihop med fönsterinstallationen, för att köldbryggor och fukt ska kunna undvikas. Varje lösning med extra isoleringslager kräver utrymme och bör integreras i ett lämpligt fasadkoncept. Utomhusområden • Gårdar och parkeringsplatser • Gemensamma områden • Entréer, korridorer och teknikutrymmen Gemensamma faciliteter • Ventilation • Gemensam värme och varmvatten • Bostadsenheter • De omstrukturerade lägenheterna • Värme och sanitär utrustning • Elektricitet Fasadarbete på byggnadens baksida Baksidans fasad före upprustningen 30 Externt isoleringslager Paris På balkongerna bestämde sig ICF för att använda ett innovativt isoleringsmaterial som utvecklats av BASF: Aerogelskivor. Materialet har mycket goda isoleringsegenskaper och är mycket tunnare än EPS. Tack vare detta kunde ICF spara extra utrymme på balkongerna, som redan hade mycket begränsat utrymme. Lösningen ökade kvaliteten på bostäderna avsevärt, och gjorde balkongerna tillgängliga för hyresgästerna. Utomhusområden kommer också att ändras inom ramarna för upprustningen. Grönområden kommer att omorganiseras och bli mer tillgängliga och inbjudande för hyresgästerna. Parkeringsplatser för tvåhjulingar kommer att renoveras och gröna tak kommer att byggas på garagen. Visningslägenhet efter renoveringen Gamla individuella varmvattenberedare har bytts ut mot ett gemensamt högeffektivt varmvattensystem. I källaren har ett system för återvinning av värme från avloppsvatten, Biofluides, installerats. Gråvatten används till förvärmning av kallvatten, vilket förbättrar systemets totala effektivitet och sparar energi. För att kunna inrymma systemet med varmvattentankar var man tvungen att skapa lagringsutrymme av sex befintliga källarförråd. Gemensamma gårdar Värmeåtervinning från gråvatten 31 Involvering av hyresgäster ICF Novedis beslutade att involvera hyresgäster i hela upprustningsprocessen, i avsikt att öka acceptansen för projektet. Observationer av Paris-pilotprojektet indikerar att folk som är engagerade i upprustningen är mer medvetna om miljöfrågor och som en följd av detta bidrar till projektet. De huvudsakliga metoderna under fasen som föregått renoveringen har varit: • • • • • • Anställa en ny person som ansvarar för hyres gästernas involvering Individuella intervjuer om hur bostäderna används, utvärdering av bostäderna, användning av gemensamma utrymmen och byggnader och intresse för miljön (72 av 87 hushåll intervjuades) Brev till alla hyresgäster med information om kommande renoveringsplaner 2 möten där allmän information om renoveringsprojektet delgavs Frågeformulär om byggnadens tekniska skick 2 workshops i specifika ämnen (engagemang i energiförbrukning och renovering av utomhus områden) Kommunikationsbroschyr för byggnaden i Paris 32 Paris Under arbetsperioden: • • • • En visningslägenhet presenteras för hyresgästerna i början av renoveringen Fastighetsskötaren blir kommunikationskanal Informationswebbsida om arbetsschemat En person från byggföretaget (BREZILLON) engagerades för involvering av hyresgästerna De flesta hyresgästerna behövde inte flytta under upprustningsarbetet. Individuella möten har hållits för att informera om arbetsschemat. En del hyresgäster har flyttats temporärt, eftersom de jobbar natt på det statliga järnvägsbolaget och därför sover på dagarna. De enda hyresgästerna som flyttas till annan ort är de som påverkas av tillskapandet av etagevåningarna på de två översta våningsplanen. För dem har man funnit lösningar för omplacering till andra ICF-bostäder i Paris. Fastighetsägaren står för alla kostnader som har med flytten att göra. Dialogen med dessa hyresgäster inleddes tidigt i processen, för att kunna förbereda en så smidig flytt som möjligt. Informationsmöte med hyresgäster Energiuppföljning Paris Mätning och uppföljning i hela fastigheten kommer att vara den främsta metoden för beräkning av energi besparingarna. Baslinjeperioden har tagits fram med hjälp av energiräkningar. Det ger en robust bild av byggnadens energiegenskaper före upprustningen. Det är viktigt att specifika energikonserveringsåtgärder inom mätningssystemet isoleras och jämförs. I detta syfte kommer Biofluides-systemet för värmeutvinning från gråvatten att övervakas särskilt. Punktmätningar som täthetsprovningar, infraröd termografering för global värmeförbrukning och komfortanalyser kommer att utföras för utvärdering av fasadupprustningen. Förbättringen av ljudisoleringen kommer att mätas genom akustik-punkttest. Bedömning av byggnadens egenskaper görs utifrån följande indikatorer: • • • • • • • • – Per lägenhet genom analys av förbruknings parametrar i en representant för en lägenhetstyp – Per tillämpning (värme, varmvatten, belysning, apparater) Komfortnivå genom analys av komfortparametrar i en representant för en lägenhetstyp. Specifik analys (värmerespons per lägenhet) En preliminär instrumentering installerades på platsen för mätning av baslinjeperioden. Trådlös teknik som använder sig av sensorer valdes. För perioden efter upprustningen installeras SYNCO LIVING-systemet från SIEMENS i de övervakade lägenheterna, som kommer att ge information om komfort och förbrukning. Slutgiltig energiförbrukning – För hela byggnaden genom analys av gasräkningen (för att kunna bedöma den totala värmeförbrukningen före och efter upprustningen) En SYNCO LIVING-panel från SIEMENS 33 Marknadsupprepning Modern teknik gör det möjligt att uppnå över 80 % reducering av energibehovet genom upprustning av bostadshus. Men investeringskostnaderna för djuplodande upprustning verkar ligga över aktuella finansiella möjligheter för sociala eller allmännyttiga bostadsbolag på större skala. FoU och demonstrationsprojekt inom energirenovering utgör en god källa för praktisk erfarenhet och ger viktiga insikter för optimering av förhållandet mellan reducering av energibehov och investerings kostnader. Trots stora framsteg när det gäller optimering av energirenoveringar är det fortfarande ett avsevärt glapp mellan finansiella möjligheter för sociala bostadsbolag och nödvändiga investeringskostnader för genomgripande energieffektiviseringar. För att kunna närma sig upprepningsstrategier för genomgripande energieffektiviseringar inom bostadssektorn är målet att BEEM-UP ska analysera marknadens aktuella standard för upprustning hos sociala och allmännyttiga bostadsbolag. BEEM-UP ger viktiga insikter när det gäller optimering av investeringar i energiupprustningen. Vidare kommer kartläggning av innovativa finansieringssätt att resultera i rekommendationer om hur tillgängliga teknik- och finansieringsalternativ skulle förändra framtida investeringsbeslut när det gäller kvaliteten på byggnader som renoveras i stor skala i Europa. Reducering av värmeenergibehovet 100,0% 90,0% 80,0% BEEM-UP genomsnitt 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% Marknad 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 10k 20k 30k 40k 50k 60k 70k 80k 90k 110k 120k Investering per bostad Aktuell marknad i relation till villkor för djuplodande upprustning 34 Slutsatser BEEM-UP identifierar de bästa metoderna inom hela upprustningsprocessen. De insamlade erfarenheterna har stor potential när det gäller optimering av investeringar för renovering. Preliminära slutsatser och rekommendationer listas nedan inom de fyra kategorierna för en upprustningsprocess. Hantering av bostadshusbeståndet Slutsats Rekommendationer Bostadsbolag behöver ett strategiskt upprustningsprogram (som sätter upp mål) och en investeringsplan som guidar beslutsfattare för byggnationsprojekt. • • För att snabba upp marknadsintroduktionen och främja bästa tillvägagångssättet bör det finnas ett större regionalt utbyte av erfarenhet när det gäller lågenergihus. EUs medlemsstater behöver ha centrala databaser för certifikat/tester när det gäller energiprestanda (långtidsundersökningar). Projektutveckling och planering Slutsatser Rekommendationer Varje upprustningsprojekt bör starta med en holistisk teknisk analys av byggnaden och med en bred prövning av förhållanden på platsen (skanningsmöjligheter). • • • Etablera ett tvärvetenskapligt team + (extern) expertis/designer som ansvarar för projekt utvecklingen. Sätt upp kritiska villkor/krav/mål för byggnaden (statliga bygglagar, finansiella incitament, lagar, byggtraditioner, (lokala/kulturella aspekter) liksom inomhusmiljö (fukt, hälsa, akustikproblem, luft täthet, ventilation). Involvera hyresgästerna i utvecklingsprocessen och se till att byggnaden uppfyller deras krav. 35 Tillämpningar Slutsatser Rekommendationer Under arbetsperioden måste man lägga mycket fokus på tester, kvalitetskontroller samt identifiering av förbättringar. • • • • • • Gå framåt i steg eller använd ett visningshus/-lägenhet för att testa och kontrollera tekniska lösningar Lyssna på de som arbetar på byggarbetsplatsen. De kan bidra med eventuella förbättringar, och är därför av stor vikt för projektets effektivitet. Samarbeta tätt med ett byggbolag för att få god ömsesidig förståelse för projektmålen. Introducera kvalitetskontrollprocedurer. Involvera hyresgästerna. Pågående interaktion gör att hyresgästerna känner sig sedda. Implementera små ändringar vid behov. Dokumentation och energiuppföljning Rekommendationer Slutsatser Inkludera IKT-lösningar i din upprustning. • • • 36 Mätningar och energiuppföljning är mycket viktigt för en energirenovering. Kvantifierade data visar förväntad och faktisk prestanda för en byggnad efter upprustningen. Vidare gör pålitliga data det möjligt att upptäcka fel i en byggnad och därmed etablera lämpliga upprustningsplaner. Mätningen uppmuntrar hyresgästerna att spara energi och vatten. Kräver liten investering, IKT-tillämpning betraktas som den mest kostnadseffektiva energimätningen. Interviews Luc Bourdeau Generalsekreterare för E2BA (Energy Efficient Buildings Association) ”Renovering av bostadshusbeståndet i Europa är en kritisk faktor om vi vill fasa ut fossila bränslen ur den europeiska ekonomin år 2050, reducera CO2-utsläppen med minst 80 % och energiförbrukningen med 50 %. Men eftersom utbyteshastigheten för det befintliga beståndet är mycket litet (1-2 % per år) behöver det snabbas upp. Utveckling, testning och demonstrering genom projekt som BEEM-UP är grundläggande. Kostnadseffektiva, massanpassade, högpresterande byggnadsupprustningslösningar med minsta möjliga påverkan på närmiljön behövs för att vi ska kunna multiplicera antalet energieffektiva och högkvalitativa renoveringar, med påtagliga fördelar för användaren, varje år med minst faktor 2,5 till år 2020.” Claire Roumet Generalsekreterare i CECODHAS Housing Europe ”CECODHAS Housing Europe som European Federation of Public, Cooperative and Social Housing framhåller vikten av energieffektivitet i bostadshus. Prisreglerade bostäder, som utgör 12 % av det europeiska bostadshusbeståndet, lämpar sig väl för att leda en massiv förändring av byggnadsmiljön mot mycket energieffektiva standarder och våra medlemmar är, genom POWER HOUSE Nearly Zero Energy Challange-projektet, engagerade i designstrategier för ett bostadsbestånd med ”nästan noll”- avtryck (Nearly-Zero). De bästa rutinerna och de mest upprepningsbara metoderna för kostnadseffektiv energirenovering väntar dock fortfarande på att definieras. Genom att involvera flera parter från energieffektiviseringsprocessen visar BEEM-UP-projektet ett innovativt och effektivt sätt att närma sig genomgripande renovering, något som kan påverka renoveringstakten av befintliga bostadshus i Europa i en positiv r iktning.” Susanne Sjöblom Konceptledare för Miljonhemmet, Skanska Sverige ”Mycket hög kompetens inom energieffektiv upprustning ingår i Skanskas mål att bli en ledare inom grönt byggande. BEEM-UP-samarbetet erbjuder möjligheter att dela kunskaper och erfarenheter internationellt, vilket ökar vår kompetens inom detta fält.” 37 www.beem-up.eu Kontakt: Projektkoordinator - Juan Ramón de las Cuevas [email protected] 38
© Copyright 2024