1. No category

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH
MASSKOMMUNIKATION
Göteborgs universitet
PM från Dagspresskollegiet
nr. 45
DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET
- ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur
i relation till tidningsläsning
Ulrika Andersson
2003
Det föränderliga samhället
Allting är föränderligt, åtminstone om man ska tro den gamle filosofen Herakleitos.
Omvärlden befinner sig i oavbruten rörelse och förändring. För drygt 100 år sedan levde 70
procent av Sveriges invånare i glesbygden. Idag är andelen dryga 16 procent. Fyra av fem
svenskar bor sålunda i någon form av tätort - en av tre bor i någon av landets tre storstäder.
Folkmängden har ökat från 8 till nära 9 miljoner mellan åren 1975-2001, trots att antalet
döda överstigit antalet födda. Den befolkningsökning som skett har framför allt tillkommit
genom en ökad invandring. Andelen utländska medborgare har under perioden legat relativt
konstant, medan andelen utrikes födda ökat liksom andelen andra generationens invandrare.
Det brukar talas om ”befolkningspyramid” för att beskriva den åldersmässiga fördelningen
av befolkningen. En pyramid, javisst, men för Sveriges del är den på väg att omvandlas till en
upp och nervänd sådan. Andelen personer under 18 år har sedan 1975 minskat, medan
andelen 35-54 åringar liksom personer över 65 år ökat. De medelålders och äldre utgör alltså
en allt större del av befolkningen. Även den genomsnittliga livslängden stiger. Den förväntade
livslängden för män har sedan 1975 ökat med 6 år och för kvinnor med 4 år.
Andelen enpersonshushåll har under de senaste tre decennierna ökat från 25 till nära 50
procent. Den största procentuella ökningen återfinns bland personer i åldersgruppen 25-34 år.
Men även Den ensamboende mannen i åldern 25-44 år utmärker sig i statistiken, liksom
kvinnan över 65. Sett till sysselsättning återfinns störst andel ensamboende bland
långtidsarbetslösa och förtidspensionerade män.
Fler äldre, färre yngre
Den generella trenden för såväl Sverige som för övriga västländer är att befolkningen lever
allt längre samtidigt som de äldre utgör en allt större del av totalbefolkningen. Andelen
personer under 18 år har i Sverige minskat från 25 till 22 procent sedan 1975. Samtidigt har
personer över 65 år ökat från 15 till 17 procent. Inga anmärkningsvärda förändringar kan
tyckas. I de senare siffrorna ligger dock förändringen att andelen över 75 år har ökat från 6 till
nära 10 procent senaste 25 åren. Likaså har andelen 35-54 åringar ökat från 23 till 28 procent.
Andelen medelålders och äldre i befolkningen blir alltså större och större i förhållande till de
yngre.
Sveriges befolkning har ökat från 8 till nära 9 miljoner sedan 1975. Detta trots att det
allmänna födelsetalet oftast understigit det allmänna dödstalet. Den befolkningsökning som
skett har framför allt sitt ursprung i en ökad invandring. Andelen utländska medborgare har
under perioden legat relativt konstant på ca 5 procent, medan andelen utrikes födda ökat från
7 till 12 procent liksom andelen andra generationens invandrare ökat från 6 till 9 procent1.
Allt fler i de yngre åldersgrupperna väljer att först skaffa sig en ordentlig utbildning och sedan
arbeta ett antal år innan familj och barn kommer in i bilden. På så sätt har medelåldern för
förstföderskor ökat från 24 till 28 år de senaste decennierna. Likaså har antalet födda barn per
kvinna minskat, kanske som en följd av att man skaffar barn allt senare i livet. 1975 födde
varje svensk kvinna i genomsnitt 2 barn, år 2001 bara 1,5. Konsekvensen blir att den äldre
delen av befolkningen ökar sin andel i förhållande till de yngre.
Också den genomsnittliga livslängden ökar. Den förväntade medellivslängden år 2002
var för män 78 år och för kvinnor 82 år. Samhällsekonomiskt leder det till att allt färre
1
Med andra generationens invandrare avses individer som är födda i Sverige men har en eller två utomlands födda föräldrar. Siffrorna som
nämns gäller åren 1990-2001.
människor ska försörja allt fler i framtiden. Samtidigt kommer denna utveckling att skapa ett
stort antal arbetstillfällen inom de områden där äldre har särskilda behov.
Figur 1 - Befolkningen efter ålder 1975-2000 (procent)
Ålder
År
1975
0-19
20-24
25-34
35-44
45-54
55-64
65-74
75Totalt 1000-tal
1980
1985
1990
1995
2000
27,0
6,8
15,6
11,2
11,9
12,0
9,6
5,8
26,1
6,6
14,9
13,3
10,7
11,8
10,0
6,6
24,8
7,0
13,6
15,2
10,8
11,0
10,0
7,6
24,4
7,0
13,9
14,4
12,6
9,8
9,8
8,1
24,8
6,6
14,1
13,3
14,2
9,7
9,0
6,1
24,1
5,8
13,7
13,7
13,8
11,6
8,3
8,9
8 208
8 320
8 360
8 587
8 837
8 883
Hur ser då morgontidningsläsningen ut i de olika åldersgrupperna? Har denna förändrats över
tid? Den del av befolkningen som framför allt tillhör de regelbundna morgontidningsläsarna
är kvinnor och män över 50 år, d.v.s. de grupper som kommit att utgöra en allt större del av
totalbefolkningen. Bland de yngre har andelen regelbundna läsare successivt minskat från 67
till 57 procent sedan mitten av 1980-talet. För åldersgruppen 30-49 år har andelen minskat
från 80 till 71 procent. Med regelbunden läsning avses läsning minst fem dagar i veckan.
Figur 2 – Morgontidningsläsning minst 5 dagar/vecka i olika åldersgrupper, 1986-2002 (procent)
100
90
80
70
60
50
40
30
1986
1987
1988
1989
1990
Totalt
1991
1992
15-29 år
1993
1994
1995
30-49 år
1996
1997
50-64 år
1998
1999
2000
2001
2002
65-75 år
Andelen prenumeranter har under de senaste 10 åren minskat inom samtliga åldersgrupper.
Det som är något anmärkningsvärt är att andelen regelbundna läsare har legat relativt stabilt
bland individer över 50 år, medan samma grupp har minskat sin andel prenumeranter från 88
till 81 procent. Även när det gäller prenumeration är det den yngre delen av befolkningen som
står för den lägsta andelen bland de olika åldersgrupperna.
Figur 3 - Andel morgontidningsprenumeranter i olika åldersgrupper 1993-2002
100
90
80
70
60
50
40
30
20
1993
1994
1995
1996
15-29 år
1997
1998
30-49 år
1999
50-64 år
2000
2001
2002
65-75 år
Som redan nämnts föder kvinnor allt färre barn allt senare. Även männens medelålder vid
första barnets födelse har ökat de senaste åren. Andelen regelbundna morgontidningsläsare
bland kvinnor med barn i åldrarna 0-15 år har under 2000-talets första år legat runt 70
procent. Liksom bland kvinnorna är andelen regelbundna läsare bland männen lägre ju yngre
barnen är. Dock är andelen läsare större bland män med barn i åldrarna 7-15 år, än bland
kvinnor med barn i samma åldersgrupp. Först då barnen är mellan 16-19 år tycks de två könen
komma i kapp varandra när det gäller läsning av morgontidning.
Figur 4 – Morgontidningsläsning minst 5 dagar i veckan efter barnens ålder, totalt och bland
män och kvinnor (procent, ackumulerade värden för åren 2000-2002)
100
80
69
70
72
75
66
67
73
75
71
70
71
75
60
40
20
0
Regelbundenhet i
morgontidningsläsning, totalt
Män
0-3 år
4-6 år
7-15 år
Kvinnor
16-19 år
Kommentar: Då uppgifter endast finns för åren 2000-2002 har dessa slagits samman till ett genomsnitt.
Siffror från 2002 visar att andelen morgontidningsprenumeranter totalt bland föräldrar med
barn som ännu inte börjat skolan ligger på strax under 70 procent. Därefter ökar andelen
successivt ju äldre barnen är. Förmodligen hänger detta samman med att barnen kräver mer
uppmärksamhet och omvårdnad av sina föräldrar ju yngre de är, vilket får tillföljd att det finns
allt för liten tid över för dessa män och kvinnor att hinna läsa morgontidningen.
Figur 5 – Andel morgontidningsprenumeranter bland föräldrar fördelade efter barnens ålder,
2002 (procent)
100
68
71
0-6 år
7-15 år
80
77
60
40
20
0
16-19 år
Andel prenumeranter bland föräldrar med barn i följande åldrar
Andelen prenumeranter ökar inte bara med barnens ålder utan också med föräldrarnas. Högst
andel återfinns bland de män och kvinnor som är 40 år och äldre, oavsett barnens ålder. Även
antalet barn påverkar i hur stor utsträckning man har en morgontidningsprenumeration eller
inte. Återigen är det de äldre åldersgrupperna som har en högre andel prenumeranter, oavsett
om det finns 1, 2, 3 eller fler barn i familjen.
Figur 6 - Andel morgontidningsprenumeranter fördelade efter föräldrarnas samt barnens ålder,
2002 (procent)
100
75 77
80
83
75 77
65
60
75
67
65
63
49
40
20
0
0-6 år
7-15 år
20-29 år
30-39 år
40-49 år
16-19 år
50 år -
79
Figur 7 – Andel morgontidningsprenumeranter fördelade efter föräldrarnas ålder samt antal
barn, 2002 (procent)
100
82
79
80
62
79
76
70
69
61
69
74
61
60
40
20
0
1 barn
2 barn
20-29 år
30-39 år
3 + barn
40-49 år
50 år -
Kommentar: Andelen respondenter i åldrarna 20-29 år som uppger att de har tre eller fler barn är för få
för att siffrorna ska kunna ge en rättvisande bild, varför dessa har uteslutits i diagrammet.
Den mobila befolkningen
Sedan industrialismens genombrott under det sena 1800-talet har en allt större del av den
svenska befolkningen kommit att bosätta sig i större eller mindre tätorter. År 1900 bodde
omkring 70 procent av landets invånare i glesbygden. 1950 var andelen 35 procent, för att
sedan 1990-talets början och framåt ligga på dryga 16 procent. Sålunda lever fyra av fem
svenskar i någon form av tätort2. Andelen invånare i de tre storstadsområdena Stockholm,
Göteborg och Malmö har under perioden 1975-2000 ökat från 30 till 34 procent av den totala
befolkningen. Drygt 19 procent av den svenska befolkningen bodde år 2000 i Stor-Stockholm,
9 procent Stor-Göteborg och 6 procent i Stor-Malmö.
Allt fler människor har alltså under det senaste århundradet sökt sig till såväl mindre
tätorter som till landets största städer. Antalet flyttande människor har sedan 1980 ökat med
drygt 4 procent. Ett toppår noterades runt 1998, men sedan dess har antalet flyttningar
minskat något.
Större delen av de flyttningar som genomförs varje år sker inom kommungränsen.
Geografiskt sett är det i det flesta fall ingen stor omflyttning. I många fall flyttar man inte ens
utanför den egna församlingen. Andelen flyttningar som skedde inom den egna kommunen
har gått från en topp på 72 procent av det totala antalet flyttningar år 1985 till 67 procent år
2000. Den typ som av flyttning som främst har ökat under de senaste 20 åren är den som sker
över kommun- men inom länsgränsen.
Den åldersgrupp som framför allt tillhör den mobila delen av befolkningen är personer
mellan 20-29 år. Kanske beror det på att denna grupp i större utsträckning än övriga flyttar till
större utbildningsorter samt till orter där det finns jobb.
2
Med tätort avses hussamlingar om minst 200 invånare, där avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter
Figur 8 - Inrikes omflyttningar 1980-2000 (1000-tal)
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
1980
1985
Inom kommungränsen
1990
1993
1995
Över kommungräns, men ej länsgräns
1998
Över länsgräns
2000
Totalt
Figur 9 - Flyttning över kommun- men ej länsgräns 1980-2000, fördelat efter ålder (antal)
225 000
200 000
175 000
150 000
125 000
100 000
75 000
50 000
25 000
0
Samtliga, 0 år och
uppåt
15-19 år
20-29 år
1980
30-39 år
1985
1990
40-49 år
1995
2000
50-59 år
60 år-
Figur 10 - Flyttningar över länsgräns 1980-2000, fördelat efter ålder (antal)
200 000
175 000
150 000
125 000
100 000
75 000
50 000
25 000
0
Samtliga, 0 år och
uppåt
15-19 år
20-29 år
1980
1985
30-39 år
1990
40-49 år
1995
50-59 år
60 år-
2000
SOM-institutets årliga undersökningar visar att regelbundenhet i morgontidningsläsning är
betydligt högre bland dem som uppger sig ha bott mer än tio år i kommunen än bland dem
som bott där mindre än ett år. Likaså är andelen prenumeranter bland dem som bott mindre än
ett år i sin nuvarande kommun lägre än för de individer som bott mer än tio år på orten.
Samma förhållandet gäller även inom de olika åldersgrupper. Bland 20-29 åringar är andelen
prenumeranter överlag lägre än för den äldre delen av befolkningen, även om andelen
prenumeranter bland nyinflyttade är något lägre i samtliga ålderskategorier. Följaktligen är
det de nyinflyttade, den grupp som kanske framför allt kan tyckas vara i behov av information
om sin nya bostadsort och kommun, som står för den lägsta andelen regelbundna läsare och
prenumeranter av morgontidningar.
Figur 11 – Läsning av morgontidning minst 5 dagar i veckan fördelat efter antal boendeår i
kommunen , 1992-2002 (procent)
100
80
60
40
20
0
1992
1993
1994
1995
1996
> 10 år
1997
1-10 år
1998
1999
< 1 år
2000
2001
2002
Figur 12 - Morgontidningsprenumeration fördelat efter antal boendeår i kommunen 1992-2002
(procent)
100
80
60
40
20
0
1992
1993
1994
1995
1996
1997
<1 år
1998
1-10 år
1999
2000
2001
2002
>10 år
Figur 13 - Morgontidningsprenumeration fördelat efter ålder samt antal boendeår i kommunen
2002 (procent)
100
83
73
80
66
40
64
56
60
76
69
58
55
48 50
37
73
44
35
20
0
20-29
30-39
40-49
<1 år
1-10 år
50-
Totalt
>10 år
Huruvida man som nyinflyttad väljer att skaffa sig en tidningsprenumeration eller inte, beror
inte av vilken kommun eller stad man flyttar till. SOM-institutets undersökningar visar att
tendensen är densamma oavsett om man flyttar till Stockholm, Göteborg, Karlstad,
Örnsköldsvik eller Krokom– nyinflyttade håller sig i lägre utsträckning än övriga med en
morgontidning.
Den singelboende människan
Andelen enpersonshushåll har ökat från 25 till 47 procent mellan åren 1970-2001. Det är
framför allt personer i åldersgruppen 25-34 år som ökat sitt ensamboende, men ökningen
gäller överlag för alla mellan 16-54 år. Den ensamboende mannen i åldern 25-44 år utmärker
sig särskilt i statistiken, liksom kvinnan över 65. Sett till sysselsättning återfinns störst andel
ensamboende bland långtidsarbetslösa och förtidspensionerade män.
Figur 14 - Läsning av morgontidning en genomsnittlig dag bland befolkningen 9-79 år efter
hushållstyp 1994-2001 (procent)
100
90
80
70
60
50
40
1994
1995
En person
1996
1997
Två personer
1998
Tre personer
1999
2000
2001
Fyra personer eller fler
Mediebarometerns årliga mätningar av svenska folkets medievanor visar att andelen läsare av
en morgontidning en genomsnittlig dag har legat relativt stabilt under de senaste tio åren.
Samtliga hushållstyper har ökat sin läsning något totalt sett, även om det periodvis har gått
både upp och ned i siffrorna. Tvåpersonshushållen är den grupp som har den högsta andelen
läsare en genomsnittlig dag, medan hushåll med fyra eller fler personer har den lägsta
andelen. Kanske kan det bero på att dessa hushåll inkluderar barn. Som vi redan tidigare
konstaterat är andelen regelbundna läsare bland män och kvinnor med barn något lägre än för
andra grupper. Att andelen regelbundna läsare bland ensamboende personer är så pass mycket
lägre än för tvåpersonshushåll kan möjligen bero på den ekonomisk aspekten att en
tidningsprenumeration kostar mer för en ensamboende än för samboende, under förutsättning
att dessa delar på kostnaderna.
Figur 15 - Andel ensamboende personer i befolkningen 16-84 år, fördelade efter ålder och kön
1980–2001 (procent)
1980-81
1984-85
1988-89
1990-91
1994-95
1998-99
2001
Samtliga
16–24 år
25–34 år
35–44 år
45–54 år
55–64 år
65–74 år
75–84 år
17,0
17,5
8,0
11,9
19,6
32,0
53,3
17,1
20,4
11,0
13,4
20,3
33,1
52,6
18,3
21,5
11,7
14,5
20,9
31,5
52,5
18,1
24,1
10,7
16,3
21,6
32,5
53,8
19,4
25,6
14,3
15,0
22,8
31,7
51,3
20,7
23,2
13,2
15,4
21,1
32,9
51,9
21,8
28,9
11,6
16,6
21,9
32,8
51,0
16–84 år
19,7
21,2
21,8
22,6
23,3
22,9
24,1
16–24 år
25–44 år
45–64 år
65–74 år
75–84 år
16,4
17,7
15,7
20,6
36,0
17,2
20,6
16,2
21,6
34,6
18,6
22,5
16,4
20,7
32,4
16,8
23,0
19,0
23,1
35,2
21,7
26,9
18,1
21,8
31,2
20,4
25,8
18,2
23,4
33,4
23,1
27,5
19,9
24,6
32,4
16–84 år
18,3
19,8
20,6
21,7
23,1
22,9
24,4
Kvinnor
16–24 år
25–44 år
45–64 år
65–74 år
75–84 år
17,6
8,1
16,1
41,8
65,1
17,0
10,4
17,6
43,0
64,6
17,9
10,1
18,2
40,8
66,0
19,5
11,5
18,1
40,8
66,5
17,0
13,0
18,2
40,1
65,1
21,0
10,5
17,4
41,3
64,9
20,4
12,8
18,3
40,2
64,0
16–84 år
21,1
22,6
22,9
23,6
23,6
23,0
23,8
Män
Referenser:
SOM-undersökningar 1986-2002, SOM-institutet, Göteborgs Universitet
Mediebarometer 1994-2002, Nordicom, Göteborgs Universitet
Tabeller och undersökningar från www.scb.se
”Befolkningen efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968-2001”
”Befolkningsprogrammet: Befolkningsstatistik i sammandrag 1970-2001”
”Tätorternas landareal, folkmängd och invånare 1995 och 2000”
”Välfärdsbulletinen nr 4, 1999”
”Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF)”
Tryck material från Statistiska Centralbyrån
Befolkningsförändringar 1980, 1985, 1990
Befolkningsstatistik, 1991-1992, 1994-2001
Folk- och bostadsräkningen 1980, 1985, 1990
Statistisk årsbok 1988, 2001, 2002
Dagspresskollegiet – en presentation
Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och
masskommunikation, Göteborgs universitet. Programmet startades 1979, och är
huvudsakligen finansierat av Tidningsutgivarna. Syftet har ända sedan starten varit att belysa
dagspressens utveckling i samhället på tre sätt, framför allt ur ett publikperspektiv:
™
™
™
Hur dagstidningsläsningen utvecklas över tid
Vilka faktorer som bestämmer användningen av och uppfattningen om dagspress
Samspelet mellan dagspress och andra medier
Genom årliga studier av dagstidningsläsning och andra medievanor har det efterhand byggts
upp en solid kunskap kring vad som över lång tid karaktäriserat den svenska allmänhetens
medieval.
Dagspresskollegiets PM-serie finns sedan 2002 enbart på Internet
Gamla rapporter kan, i de fall de inte är utgångna, beställas från Dagspresskollegiet. Se vidare
www.jmg.gu.se/projekt/Dagspresskollegiet, där också andra publikationer finns listade.