Tekniska textilier för betong

2-3
Tekniska textilier för betong
4-5
Tillståndsbedömning och reparation
av dykdalb
6-7
CBI:s kurser
8-9
12-13
Sprickvidder och deras inverkan på
beständigheten
SKB:s statiska stabilitet
Synpunkten
Notiser
10-11
Biblioteket
Konferenskalender
Två doktorsavhandlingar
Betongbyggnadsdagen 2010
14-15
16
Intressentföreningen
Tekniska textilier för betong
Smarta tekniska textilier har under
det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet inom olika industrier i
Europa. Generellt har textilproduktionen i Norden och de flesta länderna i Europa flyttat till andra länder.
För att kunna behålla produktionen
här är det viktigt att utvecklingen
fortsätter, nya applikationer hittas
och att kunskapen och affärerna
stannar kvar i de nordiska länderna.
Inom byggindustrin har textilfibrer
utforskats mer ingående och man
har fått goda resultat speciellt för
konstruktioner som är armerade
med glas- och kolfibrer. Svensk
forskning om smarta textilier för
betong är fortfarande begränsad. I
övrigt är det bara ett fåtal universitet som studerar tekniska textiler
som byggnadsmaterial, däribland i
Dresden och Aachen i Tyskland. De
har kommit långt med sin forskning
men trots detta finns det fortfarande
starkt begränsad kunskap om systemet textil-betong framförallt när
det gäller fysikaliska egenskaper,
inte minst med tanke på vatten- och
klorid-genomtränglighet i betong.
Den kunskapen kan ha flera viktiga
tillämpningar t.ex. för att förebygga
korrosion eller skapa multifunktionella ytor. Stora ekonomiska resur-
ser och miljöbelastande kemikalier
används idag för att rengöra betongytor på fasader och anläggningskonstruktioner. Det finns ett stort
behov för nya kreativa och hållbara
lösningar inom underhållsbranschen. Genom att gjuta betongplattor
mot en textil som har en mycket finmönstrad yta och behandla den med
impregneringsmedel får betongen
en lättrengörande eller en självrenande yta som också är resistent
mot biologisk påväxt (figur 1).
Tekniken och kunskapen kommer
från textilindustri och har tidigare
utnyttjats för tillverkning av vattenavvisande plagg. Den här tekniken
är också lovande inom byggmaterialindustrin. Sedan 2009 koordinerar CBI Betonginstitutet (Katarina
Malaga) tre projekt som fokuserar
på användning av tekniska textilier
Figur 1. Gjutning av betong, form med textil i botten (vänster) och den
resulterande betongytan (höger).
CBInytt är CBI Betonginstitutets kostnadsfria kundtidning och utkommer två gånger per år.
Ansvarig utgivare/chefredaktör: Johan Silfwerbrand.
Kontakt till redaktionen: CBI Betonginstitutet, 100 44 Stockholm, 010-516 68 00, [email protected], www.cbi.se
ISSN 0349-2060
Omslagsbild: Dykdalb, Nynäshamn. Foto: CBI Betonginstitutet.
2
CBInytt 2 – 2010
för betong. Två av de projekten är
tillämpade och drivs i samarbete
med industrin (Strängbetong, FOV
Fabrics) och SMF (MA Arkitekter,
ForsbergsForm). Textilhögskolan
i Borås är också involverad. De
två projekten är fokuserade på att
ta fram designade textilarmerade
icke-bärande betongelement för användning i fasader och möbler. Det
tredje är ett doktorandprojekt (Anna
Lundahl) som handlar om att modifiera betongytor med textilier för att
skapa en självrenande eller lättrengörande effekt. Det gemensamma
syftet för alla projekten är att inom
snar framtid utveckla tekniken
för ytor som är lätta att underhålla
med mervärde i form av fysikaliska
egenskaper och textilarmerade tunna delar av sandwichelement. Slutprodukten kommer att bli en hållbar
CBI Betonginstitutet har kontor i Stockholm, Borås
och Lund. Institutet bedriver forskning, materialutveckling, konsultverksamhet och utbildning inom
betong och berg. CBI är ett dotterbolag till SP
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Katarina Malaga
Anna Lundahl
[email protected]
lösning för de problem som idag är
associerade med betongens vikt och
yta.
Preliminära resultat
Studier om textila gjutformar har
gjorts tidigare, med målet att finna
intressanta aritektoniska utryck och
möjligheter för 3D-formgjutning
av betong (Chandler m.fl. 2007).
En stor del av forskningen och utvecklingen i denna studie har hittills
handlat om att ta fram tekniken för
att överföra de finmönstrade egenskaperna från självrenande textilt
material till betong (figur 2).
De strukturerande betongytorna
har behandlats med hydrofoberande impregneringar och graden
av hydrofobicitet testades med vattenkontaktvinkelmätare. Ett flertal
prover blev hydrofoba och några
superhydrofoba. Nanotextilien gav
kontaktvinkel på ca 150º (figur 3).
Den andra delen har fokuserat på
att utveckla armering av icke-bärande betong där olika typer av textilväv och placering av dessa har böjdrag provats och utvärderats (figur
4). Preliminära resultat visar att det
är möjligt att minska tjockleken på
en ytterskiva i ett sandwichelement
[email protected]
från dagens 14 cm till 7cm med en
textilarmering. I nästa steg ska vi
studera de två bästa textilvävarna i
en optimerad placering. Vi förväntar oss en färdig produkt till hösten
2011.
Referenser
Lundahl, A.: “Use of technical textiles
to obtain self-cleaning building surfaces”, Proceedings, 8th fib PhD Symposium in Kgs. Lyngby, Denmark, June
20-23, 2010.
Chandler, A. & Pedreschi, R.: “Fabric
Formwork”, London, RIBA Publishing,
2007.
Figur 2. Avgjutna mönster på betongytor, mönsterbilden i makroskala
(vänster) en yta i optiskt mikroskop (mitten) och yttopografi sedd i konfokalt lasermikroskop (höger).
Figur 3. Kontaktvinkel för ett bruk gjutet i olika typer av textilier och andra
materialformar. (För hydrofoba ytor är kontaktvinkeln >90º.)
Figur 4. Armering med textilt material (ö) och böjdragprovning av balkarna (u) [CBI och Strängbetong].
CBInytt 2 – 2010
3