1. No category

Nytt från Nämdöskärgården • Nummer 21/Nov 2010 • Pris: 20 kr
Hållbar utveckling
Ett av de mest använda begreppen under senare år är
"hållbar utveckling". Vi läser det i massor av planer och
skrivelser från olika myndigheter, i marknadsföring från
miljömedvetna företag och använder det säkert också
själva som sammanfattning på hur vi vill att det ska gå
för vårt skärgårdsområde. Uttrycket är bra men måste
förstås fyllas med konkret innehåll för att inte bara bli en
klyscha. Och det handlar då förstås om såväl ekologisk
som ekonomiskt och socialt hållbar utveckling, alltså inte
bara miljöfrågor i snäv bemärkelse.
I detta nummer av Nämdö Nu kan du läsa om t
ex kommunens förslag till ny översiktsplan och
hembygdsföreningens remissvar, om den indragna
förpackningsinsamlingen på Nämdö och om när Orrö
fick el. Hållbar utveckling är aktuellt i alla dessa
sammanhang! Det finns som vanligt också lite om vad
som hänt sen förra numret liksom vilka skojsigheter
som erbjuds under vintern. Och så en tillbakablick mot
1800-talets första år då Nämdösamhället var betydligt
svårare att leva i än idag.
Närproducerad mat viktig tillgång för hållbar utveckling.
Nämdö Hembygdsförening
Föreningen arbetar för att främja bygdens intressen, såväl inom kultur och miljö
som näringsliv och övriga samhällsfrågor. Vi äger och förvaltar Nämdö Hembygdsgård.
Alla är välkomna som medlemmar, ej mantals-skriven i nämdöskärgården blir
stödjande medlem.
Ansvarig utgivare
Gunilla Söderqvist
Postadress:
Nämdö Hembygdsförening
130 36 Nämdö
Hemsida:
www.namdohbf.se
I redaktionen:
Camilla Strandman ([email protected]) Inga Winroth, Nilla Söderqvist,
Carina Öhman
Redigering & layout:
Olle Strandman ([email protected])
Tidningens postadress:
Box 11, 130 36 Nämdö
Mycket aktuell litteratur finns på Nämdö bibliotek
Nästa nummer utkommer i april 2011. Manusstopp 14/3 -11.
Styrelsen hösten 2010
N
ämdö Hembygdsförening hade sitt höstmöte lördag 11
september. Föreningen ökar stadigt i medlemskap och vi är
nu över 280 medlemmar och på mötet kunde styrelsen presentera
en god ekonomi. Nämdödagen drog som vanligt in mycket pengar
men i år hade vi högre kostnader, för ordningsvakter och musik bl a,
så resultatet blev inte lika bra som vi vant oss vid sen några år. Att
resultatet ändå blir bra beror på att många medlemmar jobbar helt
ideellt med att ro Nämdödagen i hamn. Och förstås att det kommer
så mycket besökare till Nämdödagen.
På höstmötet bildades nästa års
nämdödagsgrupp. Den består av Nilla Söderqvist,
Anna Horngren, Malin Horngren, Anders
Söderberg, Kajsa Bergman, Inger Erikson, Bibbi
Walden, Gunilla Bering och Stina Molander.
Kontakta gärna dem om du har idéer, förslag, vill
delta på något sätt osv. Alla bäckar små som ni
vet.
ensamma i Universum?” av Aage Sandqvist, professor i astronomi.
Vi fick bl a se Jupiter med sina fyra månar genom Aages portabla
stjärnkikare när den sena augustikvällen blivit tillräckligt mörk.
Höstprogrammet är under arbete, biovisningen kom igång
onsdagen den 6 oktober, då den engelska actionkomedin Hot Fuzz
visades. Publiken var blygsamt liten, 2 personer, så nästa gång
blir det inga problem med att bräcka det. Den 4 december blir
det julmarknad tillsammans med skärgårdsmuseet. Har du idéer,
vill ha ett eget marknadsstånd, eller något
annat så kontakta Nilla Söderqvist, Camilla
Strandman eller Gunilla Bering. Utmärkt tillfälle
att titta till huset, shoppa på julmarknad vid
Hembygdsgården och på Skärgårdsmuseet i
gamla skolan för att sen besöka puben på kvällen,
allt under samma helg.
Höstens pubar i Hembygdsgården har kommit
igång och flera fritidsboende är engagerade i
pubverksamheten. Är det fler som vill prova
på att ordna/hjälpa till med en pub så kontakta
Christer Glad, föreningens pubgeneral. Alltid
första lördagen i månaden, med vissa mycket
enstaka undantag, se kalendariet. Men alltid kl
18-23 och kom ihåg att puben är öppen för alla,
ingen föranmälning alltså. Vill man vara säker på
att få mat bör man dock komma före kl 19.
Intäkterna av vår verksamhet går i
första hand till underhåll av vår fastighet
Hembygdsgården. Fastigheten är nu över 20 år
och kräver en del kostsamma insatser. Det som i
dagsläget behöver åtgärdas i Hembygdsgården är
ett läckande tak och en gammal vattenskada på
golvet i hallen. Dessutom har el och vatten blivit
Arbetsplanering från 2 oktober.
dyrare och medlemsmötet föreslog därför att
medlemsavgiften kanske bör höjas till 200 kr år 2012. Något som vi
ska ta upp för diskussion på kommande årsmöte.
Hembygdsgården hyrs även ut för fest och konferens. I
Efter höstmötet stannade några medlemmar kvar för lite samkväm
september hade Skärgårdsstiftelsen stort personalmöte med nya vd:n
och testade inlånat wii-spel på storskärmen. Mycket trevligt!
Lena Nyberg en heldag i Nämdö hembygdsgård. Då grupparbetena
tog vid spred man ut sig även till Nämdö skolas lokaler (hall och
bibliotek) som föreningen har tillgång till då vi driver och bemannar
Föreningens sommarprogram bestod bl a av en speltajmslördag
biblioteket ideellt. På eftermiddagen blev det riktigt fint väder och de
då ett tiotal ungdomar dök upp och spelade wii-spel och Xbox
som ville kunde fortsätta sina grupparbeten vid dansbanans utebord.
360-spel på storskärmen men även ickedigitala verksamheter kom
Grundets gästhem stod för matlagning och servering. Mycket och
till användning som kortspel och pingis. Ute sken solen från en
gott!
klarblå himmel och det var säkert uppåt 30 grader varmt men i
Hembygdsgården var det svalt och skönt. Hög solskyddsfaktor alltså.
Det har varit flera filmvisningar varav Disneyfilmen Prinsessan och
Om vi inte ses förr så hoppas vi att många kommer på föreningens
grodan var mest välbesökt med över 40 glada barn. Ännu fler kom
årsmöte lördag 5 februari 2011 i Hembygdsgården med efterföljande
till ö-vandringen som i år var på Uvö. Över 70 personer knallade
pub.
runt (ibland på ändlöst långt led) och blev visade på historiska
platser av kunniga, såväl fritidsboende som fastboende, uvöbor.
Nämdöhälsningar från
Ytterligare ett kunnigt framförande fick vi med föredraget ”Är vi
Styrelsen Nämdö Hembygdsförening
H
embygdsföreningen har yttrat sig om
förslaget
till ny översiktsplan. Värmdö kommun håller på att
ta fram en ny översiktsplan som ska ligga till grund för
kommunens utveckling och användningen av mark och
vatten de kommande decennierna. Planförslaget har just
varit ute på remissrunda och ska så småningom antas av
kommunfullmäktige. Hembygdsföreningen har förstås lämnat
ett remissvar där vi är rätt kritiska till planens beskrivningar
av förhållandena i skärgården, men vi lämnar också en del
konkreta förbättringsförslag. Saxat ur remissvaret:
"För att förstå hur viktigt det är att kommunen inte "skriver
fast sig" i ÖP bör man tänka efter på vilket sätt ÖP kan
komma att användas i skärgården. Ett ganska vanligt
användningsområde är t ex i överklagade byggärenden, då
länsstyrelsen ofta tittar vad som står i ÖP om ett områdes
föreslagna användning. Om man vill lämna möjligheter
2
för kommande skärgårdsutveckling bör det alltså finnas
skrivningar som möjliggör flexibilitet och nya satsningar
som kan ge underlag för fler bofasta, bättre service och
hållbar näringslivsutveckling. Eftersom skärgården består av
så många öar kan man inte för varje enskild ö ha särskilda
skrivningar utan mer praktiskt blir att föra in exempelvis:
•Vid varje kommunalt beslut ska konsekvenser för
skärgårdsutveckling och bofast befolkning bedömas.
Målsättningen ska vara att Värmdös skärgård ska ha en
stabil och växande befolkning, det ska finnas bra kommunal
service och utvecklingen ska ske på ett ekonomiskt, socialt
och ekologiskt hållbart sätt."................." Utan en livskraftig
bofast befolkning finns ingen levande skärgård för friluftslivet
och inte heller en lika stor biologisk mångfald i form av
betesmarker och andra kulturlandskap."
Sommarens begivenheter
Den gångna sommaren bjöd som vanligt på diverse organiserade
aktiviteter. Den årliga gemensamma sommarvandringen ägde rum
onsdagen den 14 juli och kosan ställdes mot Uvö. Där strömmade
intresserade promenerare till så vi var bortåt 70 personer som
trängdes vid Sofiehill där Ulla Olsson tog emot och inledde med att
berätta om platsens historia. Sedan tågade hela troppen iväg under
ledning av Janne Hellmark, och det han inte vet om Uvö är inte värt
att veta! Ett första stopp gjorde vi vid teaterladan, se Nämdö Nu nr
19, där Marcus Boldeman drog lite teater- och filmhistoria med Uvöanknytning.
Vandringen gick ner till Sunnansund där Annika Wallin visade
runt och berättade. Som avslutning gick vi så tvärs över ön ner till
stranden mot Nämdöfjärden och på vägen passerades Weckströms
fantastiska trädgård där man just avslutat kvällens bevattning i denna
extremtorra juli.
Den 19 augusti var det dags för "Bildtajm" i Hembygdsgården med
den kittlande rubriken: Är vi ensamma i universum? Ett tjugotal
åhörare fick en spännande föreläsning av astronomiprofessorn Aage
Sandqvist (Nämdö Böte) och dessutom möjlighet att titta på månen
i ett miniteleskop som Aage tagit med sig. Vädret var inte helt klart
men månen syntes ändå skapligt. Och vi som hade sällskap med
Aage på hemvägen fick ytterligare en chans att titta i teleskopet
då himlen senare klarnat betydligt. I augustikvällen kunde vi från
Östanviks lagårdsbacke se såväl planeter och dess månar, något man
inte gör med blotta ögat.
Nästa år planerar vi att göra en sommarvandring på Gillinge,
Nämdösskärgårdens sydliga utpost.
Marcus Boldeman berättar om teaterladan vid Sofiehill.
Aage Sandqvist ställer in teleskopet för månskådning.
Ideella insatser
Omkring 10 entusiastiska aktiva samlades vid
Hembygdsgården den 2 oktober för höstens arbetsdag.
Under trevliga former och glatt humör hann vi med att rensa
hängrännor, borsta bort mossa från taket, elda skräp, inspektera
takläckan, baxa ut Postens gamla kassaskåp(!) och montera en
uppsättning hyllor i lyan.
Vi började även med det tidsödande arbetet med att organisera och
sortera i förrådsbodarna, köket och lyan.
Arbetet avbröts för lunch, varm korv med bröd, som intogs i den
värmande höstsolen.
De som arbetat under dagen "belönades" med en matbiljett till
kvällens pubkväll som arrangerades av alkläppengänget.
Ett gammalt kassaskåp från post- & kassaservicetiden skulle ut för
att ge mer plats i lyan.
Efter en hel del baxande och lirkande av herrarna Jeppe, Petter, Per
& Conny kom så den ”astunga” gamla pjäsen upp på lastmaskinens
gafflar.
Stora insatser gjordes med att städa och strukturera bodarna. Här är
Stina och Annika igång med dito.
En ”arbetsplanering” gjordes i början av dagen. De som var där
gnetade på för att kunna bocka av på listan. En hel del uträttades och
vi kände oss nöjda med insatserna.
Klart är att Hembygdsgården är den absoluta kärnan i föreningens
verksamhet. Hembygdsgården är även över 20 år gammal och
fordrar också sådant underhåll. Vi har de senaste åren tappat viktiga
hyresintäkter från bl.a kommunen och Posten. Ideella insatser är
viktigare nu än någonsin.
Välkommen som aktiv! Alla kan bidra!
3
Koppel eller inte koppel?
Ja, det är en fråga som ständigt är lika aktuell.
Det finns ju inget härligare än att se sin hund rusa fram över
stock och sten, fri och glad och med ett lyckligt hundflin i
hela ansiktet.
Och det är dessutom viktigt att våra hundar får möjlighet att
springa fritt och sträcka ut i full fart, ensam eller tillsammans
med andra.
Det finns ändå en hel del som vi som hundägare bör ha
vetskap om.
Vad säger lagen? Eller snarare lagarna.
Som hundägare lyder vi under:
Tillsynslagen som handlar om hundägarens ansvar. Som
hundägare har man ett strikt ansvar för vad än hunden gör och
man kan bli skadeståndsskyldig om den ställt till med någon
form av skada. Inga konstigheter egentligen, det gäller helt
enkelt att ha bra koll på vad min hund gör och var den är.
Vidare så har vi Jaktvårdslagen som beskriver hur hundar
får röra sig i naturen utan att störa våra vilda djur. Här
finns direktiv om att från den 1:a mars till den 20:e augusti
skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från
att löpa lösa i marker där det finns vilt. Inte heller några
konstigheter eftersom skog och mark under den perioden är
en enda stor barnkammare. Alltså, koppel på om du inte har
”superdisciplin” på din hund.
Under övrig tid på året är kraven inte riktigt lika hårda men
du ska ändå se till att ”hunden hindras från att driva eller
förfölja vilt.”
Sedan har vi då Djurskyddslagen som handlar om hur du ska
ta hand om din hund, hur ofta den måste rastas, hur länge den
får lämnas ensam osv.
Jag är nog så långt ifrån ”paragrafryttare” man kan komma
men det är naturligtvis bra att ha koll på vad som gäller. Den
som vill fördjupa sig ytterligare i våra lagar kan beställa en
broschyr från Jordbruksverket.
Det handlar ju inte bara om lagar tycker jag, det handlar
också om att vara medveten om att vi lever med en individ
som, visserligen på långt håll, men ändå faktiskt är släkt med
vargen, ett rovdjur. Det finns något som kallas ”jaktkoden”
och den innefattar alla former av jaktbeteenden som tex att
förfölja, spåra upp, jaga, fälla, döda, gräva ner, bära hem och
äta upp sitt byte.
Vargen har naturligtvis alla jaktkodens delar eftersom den är
ett vilt levande djur. Men det finns faktiskt ett par rasgrupper
av våra hundar som också de har kvar hela jaktkoden och där
hittar vi bla vinthundar och polarhundar. Det innebär förstås
att som ägare till den typen av hundar måste man vara extra
vaksam innan man släpper dem lösa.
De flesta av våra andra rasgrupper har sedan lång tid tillbaka
avlats på olika delar av jaktbeteendet exempelvis vallhunden
– förfölja, retrievers – bära hem osv osv.
Men vilken hund som helst, även den minsta, kan ställa till
med stor skada i naturen, alla djurungar är känsliga för chock
och kan faktiskt dö av att stressas av en hund.
Av allt detta förstår man att det inte är en rättighet att ha sin
hund lös, det är ett stort ansvar!
- Ett ansvar mot den egna hunden, så den inte råkar illa ut.
- Mot andras hundar, rädda eller osäkra hundar hamnar lätt i
slagsmål i en trängd situation.
- Mot andra människor, alla tycker faktiskt inte om hundar
och en del är rädda för hundar och
det tycker jag att man
bör respektera.
- Mot vilda djur och tamboskap, katter, kaniner osv.
Det är en del att tänka på. Är du osäker, håll din hund
kopplad, leta upp ett ställe där du känner dig säker på att det
går att släppa din hund så att den får lyckan att springa fritt,
håll ordentlig koll på hunden när den är lös. Passa på att träna
inkallning och belöna hunden med att återigen få springa fritt.
Om vi alla gör så gott vi kan för att skapa bra förutsättningar
för våra hundar att vara lösa, något de verkligen behöver, så
kan vi också minska riskerna för att utsätta oss själva och
andra för obehagliga överraskningar.
Tänk på att det faktiskt inte är en rättighet att ha sin hund lös,
det är ett stort ansvar!
Carina Öhman, www.hundkompass.se
Gullhunden
Kronbloms Leporello, Berner Sennen
Född 26/5 2010 och flyttade in hos familjen HjelmSöderberg i somras.
Jag började mitt skärgårdsliv som kroghund
på Grundet och blev snabbt populär hos både
personal och gäster. Nu har det lugnat ner sig
lite och jag får hålla till godo med "storebrorsan"
Skalman, Kajsa, Gustav och Lotten och Urban
förstås- inte så illa det heller.
Enligt Kajsa är jag duktig för jag blev "husren"
fort- men vem vill bajsa på golvet när det finns
härligt gräs att sprätta i? Och jag delar mattes
uppfattning om att hundar ska vara flera- en
rejäl flock är vad man behöver. Ett av mina stora
intressen är komposter, så jag tycker verkligen
att folk som anammar "hållbar utveckling" genom
4
kompostering av diverse läckerheter har fattat
vad som är viktigt! Och så var det ju frågan om
man verkligen kan heta Leporello... Kanske ska
jag göra som Albin på Hemskär föreslog: Kalla
mig Kantarello! Det kan väl också vara en bra
introduktion till nästa års kantarellsökkurs hos
Carinas Hundkompass.
Har för övrigt hört ryktas att det väntas valp till
Östanvik- ska bli spännande att se på den tjejen,
även om hon är av en lite mindre och ynkligare
sort än undertecknad.
Hälsningar från Jungfruskärs skräck
(nej nu tog jag i)
eder tillgivne Kantarello
Lite från den kyrkliga fronten
En rapport från vår kyrkorådsledamot Inga Winroth:
Har just kommit hem från ett kyrkorådsmöte igår den 25
oktober, och ett annat idag, som handlade om den nya
församlingsinstruktionen. Kyrkorådsmötet handlade mest om att
”ta” den nya budgeten för 2011 som beredningsgruppen utarbetat
och som ska läggas fram för kyrkofullmäktige för fastställande.
Det är inte lätt med alla dessa siffror och olika konton, ganska
svåröversiktligt och svårt att få grepp om, men jag ska försöka
så gott jag kan ( tillsammans med Jesper Skogsrydh och Gullevi
Dunback, Möja). Vi siktar på ett nollresultat.
Nämdö Kyrka och kyrkogård:
Nybyggnation av vaktmästerilokalen planeras att komma igång
våren 2011, efter att man rivit den gamla "likboden"först. Pengarna
till nybygget kommer att tas från den pott som kom in till Djurö
Möja Nämdö församling vid försäljningen av Nämdös prästgård.
Budgeterad kostnad för elförbrukning i kyrkan är 30 000 kr för
år 2010 och 40 000 kr för år 2011. Kyrkan och dess inventarier
mår bäst om temperaturen är någorlunda stabil, därför finns det en
grundvärme på hela tiden. Det finns tankar på att försöka få ner
elkostnaden t ex skulle man kunna investera i en luftvärmepump.Vår
skärgårdskörs ledare Elisabeth har äskat pengar för en gemensam
körresa för sina båda körer på Nämdö och Möja. 65 000 kr är
beviljade för detta ändamål under nästa år. Och för er som undrar
vart vi ska åka kan jag avslöja att vi ställt in siktet på Fårö, där vi
planerar att hålla en konsert i kyrkan på platsen.
Församlingsinstruktionen arbetas fram gemensamt av
förtroendevalda och anställda och något som är nytt i den är att
sparsamhet med jordens resurser och klimatförändringen kommer
att tas med för alla att tänka på och handla därefter. Det kommer
också att betonas mer att vi är en skärgårdsförsamling och att det ska
återspeglas i gudtjänster och högmässor. Jag kommer att försöka få
till att vår församlings verksamheter och ekonomiska handhavanden
ska präglas av öppenhet och genomskådlighet, något som jag
anser är mycket viktigt. Pengar är avsatta för att kunna genomföra
flera sammanlysta gudtjänster på våra öar. Förslag finns att fixa
”paketresor” med båtresa, gudtjänst, soppa och sen hemresa, för att
göra det attraktivt för fastlandsboende att komma ut och besöka våra
vackra kyrkor även vintertid.
Sommarens försök att på frivillig basis hålla kyrkan öppen och
bemannad en gång i veckan under ett antal timmar tycks ha varit
uppskattat. Frivilligheten satt alls inte långt inne och med lite bättre
framförhållning till våren hoppas vi på fler frivilliga själar. Har du
några ideér ang kyrkan och nyttjande av densamma så hör av dig! Vi
öbor tycker ialla fall att vi ska använda denna vackra byggnad mer.
Kanske rent av lobba för den i vidare sammanhang.......!
Och så har man bestämt att det inte blir någon julotta på Nämdö i
är p g a kostnadsskäl. Det anses vara väldigt få besökare och präst
måste hyras in extra till hög kostnad eftersom det är behov av
personal i alla församlingens kyrkor och kapell samtidigt.
Orgelinventering!
Den 9/9 hade vi besök av en orgelexpert, utsänd och avlönad
av stiftet. Han genomförde en inventering av Nämdö kyrkas
orgelinstrument, både den gamla piporgeln och kororgeln. Han
tittade även på digitalpianot och synthen. Erland W, Annika W och
undertecknad var med och lyssnade till vad han hade att säga, och
det var mycket: Den stora orgeln på läktaren inköptes år 1922 från
Tyskland. Orgeln är delvis torkskadad, tekniskt och klangligt i dåligt
skick och inte längre användbart som gudstjänstinstrument. Denna
instrumenttyp börjar bli sällsynt idag och bör bevaras.....frågan är
var? Kanske på Stavsnäs Skärgårdsmuseum. Vad tycker du?
År 1991 inköptes genom insamlade medel en piporgel, byggd
av Gunnar Guhrén. Det är den stora vita som står snett framför
prediksstolen, och som ser ut som ett stort väggskåp.
”Den är ett amatörbyggt instrument som till utförandet ger yttryck
för god vilja, men både tekniskt och klangligt har stora brister.
----Pipmaterialet är delvis av äldre datum och hämtat från någon
eller några rivna äldre orglar. Metallpiporna i Borduna 8 och Flöjt 4
förefaller dock nyare. Intonationen är bristfällig och orgeln får inte
tillräckligt med luft. Detta beroende på dels en underdimensionerad
bälg, trånga luftkanaler och sannolikt även för trånga kanceller i
luftlådan. Även den provisoriska fläktinstallationen med lång slang
in till bälgen och fläkten placerad under predikstolen i en ytterst
provisorisk ljudisolering av cellplast m.m, bidrar till den dåligt
fungerande lufttillförseln.
Även om orgeln skulle byggas om med nya luftkanaler, ny bälg och
fläkt och en genomgripande omintonering av pipverket företas, är
den för klent dimensionerad för att fylla sin uppgift som kyrkans
huvudinstrument vid gudstjänster och kyrkliga handlingar.”
Sa experten...
Denna gången, kära kyrk-skattebetalare så åkte jag Waxholmsbåt
och sl-buss, sparande många rara kronor åt vår församling, (men
nog nu om min egen förträfflighet.)...och slut på ”kyrkokrönikan”
dessutom.
Vid pennan Inga Winroth, och till viss del Annika Wallin
Tillsynsmannaträff på Nämdö
Skärgårdsstiftelsens anställda hade höstkonferens på Nämdö 15/9. Förutom interna överläggningar hann man med en guidad traktorrundtur
och så förstås god mat som fixades av Lotten, Kajsa och Stina.
5
Gäddas gosse
I
Maren på norra Nämdö föddes sommaren 1794 en
pojke som döptes till Per Magnus. Föräldrarna, som enligt dåtida
tradition knappast var närvarande på dopet, hette Anders Gädda och
Anna Maja Lundström, och bland faddrarna fanns Nämdös patron,
häradshövding Blix med fru. Torparfamiljen i Maren hade sedan
tidigare en liten dotter, men hon avled snart av svullnad i magen.
Anders Gädda hade haft ett innehållsrikt liv: han hade haft en
annan familj, prövat flera yrken, bott på olika platser och rent av som
sjöman sett Amsterdam, Stralsund och Sankt Petersburg. Samma år
som Per Magnus föddes blev han också vald till klockare på Nämdö
av sockenstämman där, men nu var han redan över sextio år gammal,
hans nya uppdrag gav knappt någon inkomst alls och i längderna
antecknades om familjen: ”Utfatig och finnes ingen tillgång.”
År 1800 drunknade så Anders Gädda nästan sjuttio år gammal, en
mycket hög ålder. Kyrka och fattigkassa fick inte några pengar efter
hans död, vilket traditionen föreskrev; av dem som avled det året
var det bara i hans fall som sådana pengar uteblev, vilket vittnar om
familjens svåra situation.
Änkan Anna Maja och sonen Per Magnus stannade ytterligare
något år i Maren, men enligt en förteckning 1802 var hon då
”bortflyttadt utan vidare underrättelse.” Det kan låta som hon och Per
Magnus hade lämnat Nämdö, men troligen flyttade de i stället runt
på ön som församlingens fattighjon, för när Anna Maja avled 1805
så fanns hon ännu kvar på ön. Inte heller efter henne betalades några
testamentspengar, vilket däremot alla övriga dödsbon det året gjorde.
Per Magnus, som elva år gammal var ensam kvar i familjen,
flyttade nu till Rörstrand (Solhaga), där han blev tjänstegosse;
så kallades unga drängar innan de var konfirmerade. Om honom
antecknade kapellpredikant Aspling efter ett husförhör, kanske som
en eloge till sin tidigare klockare, att han var dennes son och kunde
hela katekesen. Av en tidigare notering framgår att Per Magnus redan
som liten hade börjat studera trons artiklar i Stora katekesen.
De katekeser som öborna förhördes om var skrivna av Luther och
Svebilius, och bägge inpräntade undersåtarnas religiösa lydnadsplikt
för överhet. Kungen var Guds vikarie på jorden, menade Svebilius,
och om kungen var en tyrann så var han Guds straff för folkets
synder. Sådan var kyrkans syn på överhet av alla slag.
Per Magnus tycks ha haft ett gott läshuvud men kallas också
”ofärdig” (handikappad), och hamnade snart i så stora svårigheter
att församlingen både berördes av hans öde och besvärades av hans
uppförande. I protokollet från sockenstämman i mars månad 1808
får han mycket stort utrymme och möter en medkänsla, som sällan
kommer någon till uttryck där. Det framgår tydligt att Per Magnus
inte alls hade funnit sig tillrätta som tjänstegosse i Rörstrand utan i
stället blivit ett angelägenhet för hela socknen eftersom han smutsig
och klädd i trasor tiggande drev runt mellan gårdar och torp utan att
lyda de vuxnas tillsägelser.
Situationen hade tydligen gått så långt att det inte fanns någon i
församlingen som ville adoptera Per Magnus eller ens ta honom som
tjänstegosse, vilket annars hade varit den naturliga lösningen. Hans
handikapp, av vad slag det nu var, bör också ha spelat in.
Det var kapellpredikant Aspling som efter gudstjänstens slut
ledde sockenstämman och skrev protokollet, för det gjorde alltid
prästen, men det var en torpare i Grönvik som väckte frågan om
hjälp till Per Magnus. En rad andra torpare och fiskebönder deltog
också på stämman, vars protokoll vittnar om en stark strävan att nå
enighet.
Som första punkt på stämman föreslog Aspling en utvidgning av
kyrkogården vid Kyrknäset och alla var överens om att hjälpa till
utom bonden på Mörtö, som gav med sig först efter att ha spjärnat
emot en god stund. Den andra frågan gällde en ny sockenskomakare
och den tredje Per Magnus svåra läge.
torpet
6
Häradshövding Magnus Blix efter målning 1771 av And. Eklund
(Svenska Porträttgalleriet). Magnus Blix ägde Östanviks säteri
1772 till sin död 1805, han är begravd på den lilla kyrkogården på
Kyrknäset. Hans dotter Sofia (f 1776) omnämnd i berättelsen om
gäddas gosse, gifte sig 1798 med Carl Elmén.
Paragraf 3. Förestältes uppå Torparen Sven Johanssons i
Grönvik begäran, om icke Församlingens Invånare skulle
vilja göra ett frivilligt sammanskott till två tunnor Råg, åt
förra nu mera aflidne klockaren Geddas efterlämnade fader
och moderlösa samt ofärdiga son Magnus, hvilken nu 13 år
gammal utan handledning upväxer i tiltagande osnygghet och
sjelfsvåld, och därföre inaccordera honom hos någon pålitelig
innom församlingen, som till en början under ett år drog
försorg så väl om hans föda som Upfostran. Och som nämnde
Gosse nu är församlingen till besvär, medelst sitt tiggande
och tiltagande sjelfsvåld, så beslöts att sammanskott skulle
göras, af undertecknad Comminister upbäras, til Torparen
Carl Jacobsson i Långvik öfverlämnas, som nu instunde första
maj på ett års tid och föreskrifne vilkor nämde Magnus Gedda
skulle emottaga och förteckning (?) öfver sammanskottet nu
genast ske, hvarföre antecknades som följer.
Här följer i protokollet en lång uppräkning av vilka som bidragit
med hur mycket, och det framgår att bonden på Mörtö, för andra
gången under denna stämma, satte sig på tvären och först efter
övertalning gick med på att ge ett bidrag han också. Bidraget var
mycket snålt tilltaget och Aspling skrev spydigt i protokollet: ”Och
förmögne Bonden Gustaf Gustafson i Mörtö med knot 12 skilling”.
Därefter summerade Aspling de insamlade pengarna och fortsatte:
Och som dessa 11 riksdaler 16 skilling voro otilräckeliga till 2
tunnor Rågs inköp, så åtog sig Östanviks Sätesgårds ägare, att
å dess Frus, Sofia Amalia Augusta Blix vägnar, såsom den där
varit Fadder åt Gossen, biträda med den vanliga tunna Råg,
som honom tils vidare i faddergåfva flera år blifvit lämnad.
Församlingens Invånare försäkrade äfven att icke från den
första nu instundande Maj hysa eller emotaga Gossen Magnus,
i den händelse han olofligt skulle till dem komma, utan i det
stället på ett tjänligt sätt honom då till Carl Jacobson återfösa.
Av detta kan möjligen utläsas att Magnus Blix och hans hustru, som
ju varit faddrar åt Per Magnus, hade hjälpt honom med en tunna råg
per år efter att han hade blivit faderlös, och att det ansvaret sedan
hade övertagits av Blix dotter Sofia. När så insamlingen bland
sockenborna inte nådde sitt mål bidrog Sofia med en tunna igen.
Helt enligt stämmans beslut flyttade Per Magnus strax därpå in
hos torparfamiljen Jacobson i Långvik och han deltog i ett husförhör
där i maj månad 1808. Med på förhöret var också en piga i Långvik,
som var dotter till hans halvbror Staffan på Runmarö.
Men trots församlingens välvilliga ansträngningar gick
Per Magnus inte att rädda och redan ett år senare var han död.
Dödboken från år 1809 berättar att i juli månad ”begrafdes avlidne
klockaren Geddas son, som drunknade i våras och nu fanns flytande
i stränderna, vid namn Pehr Magnus, 15 år gammal.” Det var
fattigkassan som stod för kostnaderna, vilket sällan hände, och
Aspling noterade i räkenskaperna: ”Omgjälderne vid Geddgossens
begrafning.”
Kalle Kjellman
Väntans tider...
På Nämdö bibliotek går vi i väntans tider. En gedigen önskelista
med boktitlar är inskickad till Värmdö kommun med allt från årets
Nobelpristagare i litteratur, nyutkomna deckare, visböcker, (barn)
böcker om rymdresor, djur och brandbilar förstås och något så
trivialt som att vänta på bussen…
Men under hösten har biblioteket fyllts på med titlar från flera av
Nämdöbibliotekets flitiga besökare, som haft vänligheten att skänka
en mängd böcker, vilket vi tackar för. Från Bokbåten, som kom
till Sands brygga den 7 oktober, har vi också fått påfyllning. I april
nästa år är det dags för Bokbåten att besöka Nämdö igen för ett nytt
utbyte. Tänk på att detta är ett ypperligt tillfälle att beställa titlar som
inte är så lätta att få tag i längre. Man mejlar i god tid sin beställning
direkt till Bokbåtens bibliotekarier. Har man inte möjlighet att möta
båten för att ta emot sin beställning (brukar vara en torsdagsmorgon)
så meddela oss på Nämdö bibliotek så tar vi upp böckerna till
bibblan.
mesta sker det under dagtid en vardag men för att alla ska ges
möjlighet att delta (inte alltid så lätt att avsätta tid på en vardag)
förläggs en del styrelsemöten till helger. Denna gång blev det
alltså en söndagsutflykt långt norrut i ”vårt” distrikt där två av
SIKO:s medlemsföreningar finns, Arholma Skärgårdsförening vars ordförande Erik Westerlund körde oss med båt från Gräddö
till Simpnäs hamn - till Blidö-Arholma Skärgårdsförening där
sekreterare Eva Cranz tog emot oss i Simpnäs Hamncafé & Kiosk
som hon driver. Innan det var dags för hemfärd fick vi en rolig
guidning av Sjömannaföreningens fina museum i hamnen strax
intill Hamncaféet. Där kunde ju inte undertecknad motstå att till
Nämdö bibliotek införskaffa boken ”DET SEGLADE EN BJÖRKÖBRIGG” Fragment från sjöfartsnäringens tid i Björkö-Arholma
under 1800- och början av 1900- talet av J. Ljungström och H.
Nordlund. Här finns det mesta dokumenterat från 1800-talets
finansboom då segelfartygens redare hade stor makt.
En och annan titel har också införskaffats på resa ute i landet.
De flesta av SIKO:s tretton medlemsföreningar har
hemsidor som finns länkade från www.siko.dinstudio.se/
En sista liten skrift till Nämdö Bibliotek har det blivit när jag, i
egenskap av nybliven mormor besökte barn och barnbarn i deras
hemstad Hudiksvall - som för övrigt har ett stort, jättefint bibliotek
mitt i stan där järnvägen går i en tunnel under byggnaden. Tågen
passerar allt annat än obemärkt förbi när de dundrar fram i nordsydlig riktning. Ett trevligt och emellanåt lite tågbullrigt bibliotek.
Vid besöket på Hälsinglands museum, också mitt i stan, införskaffas
alltså ”Textilier från hälsingegårdar, 18 vävar att väva själv”
Skriften är ett resultat av ett EU-finansierat projekt under ledning av
Bollnäs - Voxnadalens hemslöjdsförening för att bevara minnet av
de linnevävar som vävdes i hälsingegårdarna för hundra år sen att
inspirera till vävnader idag.
Men vi har annat på vårt bibliotek också. Vi har Nackas förslag
till Kustprogram som är en intressant skrift att ta del av om vår
grannkommuns strandnära områden. Så har vi Värmdö kommuns
förslag till översiktsplan 2010-2030. Nämdö Hembygdsförening har
lämnat ett remissyttrande på samrådshandlingen. Samrådstiden har
nu gått ut och närmast ska översiktsplanen ställas ut ett par månader
innan den sedan ska antas av kommunfullmäktige.
Men nu väntar vi otåligt på de nyinhandlade titlarna. Vem vet?
Kanske de har kommit lagom när du håller det nya numret av
Nämdö Nu i din hand?
Undertecknad for för några veckor sen tillsammans med
styrelseledamot Annika Wallin till Visingsö i Vänern för att delta
i ett seminarium arrangerat av Bygdegårdarnas Riksförbund
(BR). Det gällde bygdegårdens ”attraktionskraft” exteriört som
interiört och seminariet hölls på Visingsö Bygdegård. Färg, form
och tillgänglighet avhandlades. Det blev mycket diskussioner om
hållbart material som går att underhålla, tillgänglighet i form av
inbjudande entré till hörselslinga men också att konsten är viktig.
BR äger mycket konst som de lånar ut till sina medlemsföreningar.
Annika och jag hade tagit in på WisingsÖ Hotell & Konferens
där också Visingsös Folkhögskola - Braheskolan - är belägen.
På området finns även öns kommunala och intressanta
biblioteksbyggnad som har öppet dygnet runt! Bemannat var det
dock bara några timmar i veckan. Vi hittade boken ”Skogshistorien
på Visingsö” av Lars Kardell som vi kunde köpa hem till vårt biblo.
Det är en liten skrift om skogsrättigheter och om de omfattande
ekskogar som anlades på Visingsö under 1800-talet för att trygga
den svenska flottans framtida behov av skeppsvirke (lär visst vara
leveransklar nu). Numera är de väl vårdade ekskogarna på ön ett
uppskattat kulturminne som lever och växer.
Det senaste SIKO-styrelsemötet - som bl a handlade om
kommande höstmöte 14/11, problematiken kring skolskjutsar
och bredband i skärgården samt mediastrategier - hade förlagts
till Simpnäs på Björkö. Oftast har SIKO sina styrelsemöten i
Stockholm i någon av Länsstyrelsens eller Landstingets lokaler,
eller på Skärgårdsstiftelsens kansli på Skeppsholmen. För det
7
Nilla Söderqvist
ordförande som vurmar för Nämdö Bibliotek
Varför finns det ingen plåt- och
plastinsamling på Nämdö?
Under några år fanns två speciella tunnor vid sopskjulet i
Solvik där Nämdöbor kunde lämna sorterade plast- respektive
plåtförpackningar till återvinning, men dessa försvann i all tysthet
för något år sedan. Nu finns bara glasigloos i Sand och Solvik
och dessutom på Grundet, övrigt återvinningsmaterial får vi släpa
till Stavsnäs eller ännu längre. Många i Nämdöskärgården har
undrat varför inte vi på rimligt avstånd kan göra det som lagen
faktiskt ålägger oss, nämligen lämna våra förpackningar och
tidningar till återvinning. På Svartsö, Möja och Runmarö finns
återvinningscentraler som är öppna året runt, på Sandhamn planeras
en ny sådan, medan vi hänvisas till den årliga grovsopefärjan.
Vem har ansvaret?
Nämdö Nu gör här ett försök att reda ut begreppen: Kommunen
är ansvarig för omhändertagande av hushållsavfall medan
producenterna har ansvar för omhändertagande av elavfall,
förpackningar, returpapper, däck och bilar. Som konsument betalar
man för att t ex förpackningsinsamlingen ska skötas om via
avgift på förpackningarna. Men det som komplicerar bilden är att
materialåtervinningsbolagen har avtal om att viss % av materialet
ska återvinnas men det är inte 100%. Därmed kan de strunta i att
samla in i glesbygder, för %-målen nås redan i tätorterna. Tunnorna
som förut fanns i Solvik var en försöksverksamhet. Den drogs
in med motivering att det kom så lite insamlade förpackningar!
Men det gjordes knappast någon "reklam" för att insamlingsstället
fanns... På grovsopefärjan är det inte materialbolagen som står
för insamling, utan där är det kommunen som betalar (vilket i
renhållningssammanhang är en verksamhet som i princip ska
bekostas av renhållningsavgifter inte skattemedel).
Kommunen kan enligt lagen ta ett s k utvidgat renhållningsansvar
utöver det man har för hushållsavfall. Här kommer t ex grovsopor
och farligt avfall från hushållen in, och även insamling av metall
med mera på färjan.
Olika för privatperson och företag
Förutom de praktiska problemen, så gäller att grovsopefärjan och
återvinningscentralerna egentligen bara är till för privatpersoner.
Företag ska mot avgift lämna sitt återvinningsavfall på Kovikstippennära och praktiskt för skärgårdsföretag. Gäller det farligt avfall måste
man dessutom ha tillstånd från länsstyrelsen för att transportera
dylikt ( t ex spillolja, lysrör, bekämpningsmedelsdunkar). En rimlig
modell skulle kunna vara att företag mot viss avgift kan få lämna
på färjorna, vilket ur alla miljöaspekter vore bra. Sedan får företag
också lämna vissa saker till återförsäljare när man köper nytt, t ex
batterier och elgrejor.
Äntligen har det blivit lite mindre träd och buskar på Kyrknäset!
Till våren ska också bryggan repareras och klockstapeln tjäras.
8
Vad är miljöbäst?
Enligt lagen är alla skyldiga att lämna allt som går att återvinna till
återvinning, såväl privatpersoner som företag. Men om man måste
lagra material och sopor årsvis eller släpa dem många distansminuter
på Waxholmsbåt eller egen båt blir det ganska jobbigt.
Att göra en "miljökalkyl" är inte heller lätt: Det sorterade material
som man slänger i "gröna burkar" t ex i Stavsnäs hämtas av
materialåtervinningsbolagen och används till ny plast mm. Men
slänger man plast på grovsopefärjan eller återvinningscentral som
"blandat brännbart avfall" så går den till förbränning i Högdalen och
blir fjärrvärme och el. Det man slänger i "gröna burkarna" har man
diskat och använt energi till att transportera, kanske är den kalkylen
sämre än att slänga direkt i brännbara sopor. Metall är efterfrågat av
industrin och metallskrot på färjan liksom förpackningsinsamlat går
alltid till återanvändning. Tidningar och returpapper som lämnas till
materialbolagen går till nytt papper medan papper annars går som
brännbart avfall enligt ovan.
Vad ska vi göra?
Självklart bra är att lämna glas till glasigloo och metall till antingen
metallskrot på färjan eller förpackningsinsamlingens metallbehållare.
Sannolikt är det ungefär likvärdigt att lämna returpapper som
brännbart som att själv köra lång väg till en returpappersbehållare.
Men ska man sortera ut plast ur vanliga soporna om man bor
långväga från ÅVC?
Jag ringde till kommunens vatten- och renållningsservice och talade
med Erland Thordarson för att höra om det finns några planer för
Nämdöområdet. Han berättade att kommunen hela tiden försöker
påverka materialbolagen att öka sin insamlingsandel, men med liten
framgång. Annars är det fortsatt grovsopefärja som är huvudspåret.
En idé som varit uppe är att Hembygdsföreningen skulle ta på sig att
hålla insamlingsställe för metall och kanske plast för att sedan årsvis
lämna på färjan. Vinsten med det vore att alla slapp lagra hemma,
att vanliga sopmängden minskar, att förhoppningsvis återvinningen
av den dyrbara metallen skulle öka och att även Nämdöskärgårdens
innevånare skulle ha åtminstone en delvis rimlig chans att följa
lagen. Och så är det ju lite rättvisare om man jämför mellan de olika
ösamhällena... Frågan kommer upp på årsmötet, vad tycker du?
Camilla Strandman
Elstolpe transporteras med helikopter till Ekholmen i
samband med uppgradering av elnätet hösten 2010
Det var inte så länge sedan!
I tidningsurklippet om elinkopplingen på Orrö, 12 december
1959, ser vi familjen Sundberg som säkert många läsare känner väl
igen. Det är visserligen drygt 50 år sedan men ändå inte så länge,
tycker i alla fall vi som är födda på 50-talet. Artikeln är inte bara
ett tidsdokument utan stämmer också till eftertanke om hur snabbt
levnadsvillkoren i skärgården ändå förändrats. Skärgårdsborna hade
trots närheten till storstaden väldigt annorlunda levnadsförhållanden,
och säkert var just elektrifieringen en milstolpe. Tänk bara nu i
mörka november hur det skulle vara utan el... Och nog är det lite
märkligt att vi idag när vi har "allt" i form av ljus, värme, bredband,
dagliga båtkommunikationer med stora trygga fartyg ändå har svårt
att få tillräckligt med folk på öarna!
Läser man i tidningsklippböckerna så är diskussionen på 1930- och
40-talen precis som idag: Ungdomen flyttar till stan, markerna växer
igen, fisket går sämre. Massor av skärgårdsutredningar har gjorts,
olika typer av samhälleliga insatser kommer och går. Aldrig har det
varit lättare att bo i skärgården än idag, ändå står befolkningstalen
rätt still. Nu startar det stora bostadsbyggnadsprojektet på Sandhamn,
både villor och hyresbostäder. Det ska bli mycket spännande att se
hur det kommer att påverka utvecklingen- blir det en ny blå-grön
våg som fyller husen med barnfamiljer? Och för att anknyta till
begreppet "hållbar utveckling": Ska man verkligen försöka få folk att
bosätta sig långt bort från service och kollektivtrafik? Är det hållbart
att vara beroende av egen båt/bil och långväga energikrävande
transporter av små mängder varor? Att åka kors och tvärs med stora
fossilenergiinsatser för att jobba, delta i möten och fritidsaktiviteter?
Eller är det tvärtom: Det är just människor som är beredda att bo och
verka på landsbygden som är vägvisarna och stigfinnarna till det nya
hållbara samhället som bygger mer på lokal försörjning, förnyelsebar
energi och samspel med naturen. För oss som kämpar för att det ska
vara rimliga villkor för åretruntboende kan man ju hoppas på det
sistnämnda... Vad tycker du?
Camilla Strandman
9
Ö till Ö
Nämdö, 6/9 - Trots att de sprang fullständigt fel i en
kvart så vann det svensk-amerikanska paret Jonas Colting och
Gordon Byrn på måndagen det tuffa Ö till Ö i Stockholm Skärgård.
Efter 55 kilometers löpning och elva kilometers simning – vilket
motsvarar cirka två Lidingölopp och 3,5 Vansbrosimningar – sprang
de två i mål på Utö efter nio timmar och tio minuter
Cirka 80 par startade i gryningen från Sandhamn i Stockholms
mellersta skärgård. Fjolårsvinnaren Jonas Colting var favorit även
i år. Men han och Gordon Byrn fick oväntat hårt motstånd från det
svenska paret Johan Hasselmark och Daniel Hansson som var knappt
fyra minuter efter i mål.
– Vi hade en bra ledning när vi sprang fel på Ornö. Det tog 15
minuter innan vi kom rätt. Då hade vi tappat allt och låg tvåa. Det
kändes mentalt tung och mörkt och jag blev oerhört känslomässig.
Men vi lyckades bita ihop och komma ikapp ledarna, berättar Jonas
Colting efter segern.
Jonas Colting har varit proffs i triathlon i 15 år. På sin meritlista har
han två VM- och två EM-medaljer i triathlon långdistans. Men Ö till
Ö är något helt annat.
– Det blir inte lika intensivt som triathlon. Och det går inte så fort
eftersom vi springer i terräng ganska mycket. Det är en riktigt udda
tävling, men jäkligt kul eftersom vi tävlar två och två. Och så är det
ju alltid kul när man vinner.
Annons:
Annons:
10
Lag 3 passerar ladan i Västanvik i god fart
Annons:
Sommargästen tvivlar
Den här helgen är väl en riktig trädgårdsmöbelhelg!
ALLA tar in sina trädgårdsmöbler, eller hur, resonerade man
i Radions urgamla överlevare Ring så spelar vi! Jasså tänkte
sommargästen är det på det viset att det finns en speciell helg för
denna urtrista syssla. Den kan väl ända skjutas upp.
ALLA verkar älska att ordna i rabatterna inför vintern,
sommargästen börjar må illa av alla gröna fingrar och blomsterland
och odlarsajter. Finns det inget nätverk för folk som tycker det är
jättetråkigt att ”pyssla på tomten” och slita med balkonglådor.
Alltså när man fika och läsa en bra bok i stället eller kanske jympa
hjärnan med ett korsord.
Sommargästen har ändå gjort ett försök att begränsa
mördarsnigelbeståndet, mest för grannarnas skull visserligen. Men
visst är det svårt att förstå hur alla dessa gröna fingrar som säger sig
älska liv, med sådan lust och lätthet går ut på tortyr- och mördarjakt
på en enkel spansk skogssnigel som bara gått vilse
Sommargästen gjorde det lätt för sig och tog en snigel på ett papper
och bar ut på bryggan och bjöd den bruna lilla saken på ett dubbel
mollbergare med skruv i pik eller vad det heter och vips försvann
den lilla snigeln ner på botten i det saltbräckta vattnet. Det känns
liksom lite mindre mördande.
ALLA ska visst också älska att gå ut och lufsa i svampskogen för
att ta vara skogens delikatesser men det innebär ju också att man
utsätter sig själv och sina vänner för en omedelbar och årslång
livsfara.
Radion skvalar vidare och berättar att 10 glada studenter i
Uppsala ätit söndagsmiddag efter en tur i svampskogen. Alla
fick föras till sjukhus. Sommargästen som just står och rensar
dagens skörd börjar känna obehag och se där ligger ju en rackars
spindeltoppskivlingsliknade sak så lik trattkantarellerna men så
lömsk. Rensar vidare med allt större obehag. Efter en stund åker allt
ut i skogen igen. Vad är det för fel på svampen från Litauern som
finns i matpalatset för 99 kronor kilot? Lite Cesium bara gör den
kanske mer hållbar.
Sen kan man fråga sig hur rätt egentligen ALLA som går på
GI-diet har när de helt dömer ut den enkla potatisen som skyldig till
så mycket elände.
Sanningen är, berättar radion att potatisen ger oss ALLT vi behöver.
Den förtalade knölen innehåller ALLA näringsämnen vi behöver.
Det enda den saknar är lite fett. Men med potatis och tesked olja om
dagen lever man ett hälsosamt liv. Det visade en forskare för snart
100 år sedan. Han åt bara potatis i ett helt år och mådde prima.
Fast då får den ju inte vara grön förstås.
Härmed intalar sig sommargästen att det går alldeles utmärkt att
lägga en dyna i den fuktiga trädgårdsstolen och sitta kvar och njuta
av vad det än är som växer och sedan strunta i svampkorgen utan
bara lufsa ut i skogen och finnas till
Sommargästen
Sociala gemenskaper
Även i år har jag haft nöjet att få delta i tre av de sociala
händelserna som jag uppskattar mest i Nämdöskärgården:
Midsommarfirandet på Uvö samt såväl vårens som höstens
grovsophämtning.
Som sommarboende träffar man trevliga och intressanta
människor varje gång man kommer ut hit. Men i samband med
dessa händelser träffar man många samtidigt, som leker och
arbetar tillsammans. Störtkul!
Vid midsommarfirandet på Uvö har vi picknick i gräset, dans
runt stången, fiskdamm för alla som känner sig tillräckligt unga,
samt repdragning. I år slet vi av repet!!!
Vid grovsophämtningen både i våras och nu på höstkanten
hjälptes ett stort antal människor åt att bära ombord soporna på
färjan, under trevlig samvaro och kommentarer, trots regnet.
Visst sades det ett och annat otryckbart ord om dessa, som utan
att rodna, slängde sina sopor på bryggan och åkte därifrån. Ingen
av oss anser ju att vi är ämnade att ta hand om soporna från den
lilla nonchalanta skara som tycker att vi skall göra det.
Men vi skall nog se det så att det i stället är dem det är synd om.
De får ju inte ingå i den trevliga gemenskap som denna sociala
händelse ger. Jag t.ex. har väl aldrig tidigare, på ett par timmar,
bekantat mig med så många nya människor som på sopfärjan.
Må vara att det är lite äckligt när folk kasserar sina toaletter utan
att spola först. Men ”lite skit får man ta”.
Så nu går vi bara i väntans tider tills vi får vara med om
andra sociala händelser i Nämdöskärgården: Pubafton och
julmarknaden.
Tack för att jag får vara med i gemenskapen. Vi ses kanske över
ett glas rött i hembygdsgården.
Vidar på Uvö
Nu när sommarsäsongen är avslutad passar det fint att åka ut och
studera andra turistmål och verksamheter. Här syns Grundets
sommarpersonal prova badvattnet i Budapest- och det verkar ju
vara till belåtenhet....
En fin hösthelg passade Nämdö- och Möjakörerna på att samlas
på Rögrund för att lära känna varandra lite mer och inte minst
SJUNGA! Det planeras gemensamma framträdanden och även en
konsertresa till Fårö kyrka i pingst 2011.
11
Julmarknad på Nämdö
lördagen den 4 december
Skärgårdsmuséet i Gamla skolan och
Hembygdsgården i Sand håller öppet med
försäljning av diverse hantverk, lokala
matvaror mm. Servering, julpyssel och
värmande brasa i hembygdsgården.
Kyrkan och biblioteket håller också öppet.
När marknaden slutar kl 16 fortsätter vi med
"after marknad" och sedan julbordspub i
Hembygdsgården.
Kontakt:
Skärgårdsmuséet: Irene Westlund,
[email protected]
Hembygdsföreningen: Nilla Söderqvist,
[email protected]
Kalendarium
November
28
1:a advent kl 14.30, i kyrkan, Nämdökören
medverkar
4
Julmarknad 11.30-16, Hembygdsgården &
Skärgårdsmuséet,
Biblioteket och kyrkan är öppna
"After Marknad" fr kl 16, Julbordspub fr 18
13
Lucia, kl 18 i kyrkan, ärtsoppa i Hembygdsgården
efteråt
December
31
Hembygdsgården innehåller en stor samlingssal (80 kvm),
nyrenoverat kök med restaurangstandard, handikapptoa m
m. Porslin, bord och stolar för 80 personer. Dansbana och
utomhusmöbler. TV, digitalprojektor, stor duk, musikanläggning.
Lokalerna passar för fest, möten, konferenser eller
kursverksamhet. Vi kan hjälpa till med kontakter till lokala
företag inom catering, städning, transport m m. Nära till Nämdö
kyrka och Sands brygga.
Vill du veta mer kontakta Carina Öhman 070- 496 13 15, epost: [email protected]
Se också bilder på föreningens hemsida
www.namdohbf.se
Tipsa gärna vänner och bekanta!
Kontakta gärna oss i styrelsen:
Ordf. Gunilla Söderqvist
[email protected], 070-797 17 36
Vice ordf. Conny Mattsson
[email protected], 070-865 26 50
Kassör. Anders Gillinger
[email protected]
sekr. Stina Molander
[email protected], 070-564 23 74
övr led. Annika Wallin
[email protected], 073-390 48 12
Petter Öhman
[email protected], 0705-57 73 74
Supp. Per Fjärdhäll
[email protected] 070-846 72 20
Klas Horngren
[email protected], 0707-78 82 89
Christer Glaad
0733-96 25 35
Ungdomsl. Malin Horngren
[email protected], 073-992 46 73
Maria Öhman
[email protected], 070-928 21 98
Januari
8
Pub kl 18-23, Hembygdsgården
5
Årsmöte i Hembygdsförenintgen kl 14
Pub kl 18-23
5
Pub kl 18-23
14
Hyr Nämdö Hembygdsgård!
Nyårsbön, kyrkan kl 15, Nämdökören medverkar
2
v15
Februari
Mars
Manusstopp Nämdö Nu 22
April
Pub kl 18-23
Nämdö Nu 22 utkommer
Fler evenemang kan tillkomma, se lokal affischering och
Hembygdsföreningens e-postutskick!
Hyr modern trerumslägenhet i
Hembygdsgården
Uthyres per dygn, vecka eller längre
Mer information via Nilla Söderqvist
070-797 17 36
[email protected]
Luciafirande i kyrkan
13 december kl 18 med Nämdökören och luciatåg
Därefter sedvanlig ärtsoppa i hembygdsgården.
Alla välkomna!
Kallelse till årsmöte i Nämdö
Hembygdsförening
Lördagen den 5 februari 2011
kl 14 i Hembygdsgården