Hållbar utveckling - Nämdö Hembygdsförening
Nytt från Nämdöskärgården • Nummer 21/Nov 2010 • Pris: 20 kr Hållbar utveckling Ett av de mest använda begreppen under senare år är "hållbar utveckling". Vi läser det i massor av planer och skrivelser från olika myndigheter, i marknadsföring från miljömedvetna företag och använder det säkert också själva som sammanfattning på hur vi vill att det ska gå för vårt skärgårdsområde. Uttrycket är bra men måste förstås fyllas med konkret innehåll för att inte bara bli en klyscha. Och det handlar då förstås om såväl ekologisk som ekonomiskt och socialt hållbar utveckling, alltså inte bara miljöfrågor i snäv bemärkelse. I detta nummer av Nämdö Nu kan du läsa om t ex kommunens förslag till ny översiktsplan och hembygdsföreningens remissvar, om den indragna förpackningsinsamlingen på Nämdö och om när Orrö fick el. Hållbar utveckling är aktuellt i alla dessa sammanhang! Det finns som vanligt också lite om vad som hänt sen förra numret liksom vilka skojsigheter som erbjuds under vintern. Och så en tillbakablick mot 1800-talets första år då Nämdösamhället var betydligt svårare att leva i än idag. Närproducerad mat viktig tillgång för hållbar utveckling. Nämdö Hembygdsförening Föreningen arbetar för att främja bygdens intressen, såväl inom kultur och miljö som näringsliv och övriga samhällsfrågor. Vi äger och förvaltar Nämdö Hembygdsgård. Alla är välkomna som medlemmar, ej mantals-skriven i nämdöskärgården blir stödjande medlem. Ansvarig utgivare Gunilla Söderqvist Postadress: Nämdö Hembygdsförening 130 36 Nämdö Hemsida: www.namdohbf.se I redaktionen: Camilla Strandman ([email protected]) Inga Winroth, Nilla Söderqvist, Carina Öhman Redigering & layout: Olle Strandman ([email protected]) Tidningens postadress: Box 11, 130 36 Nämdö Mycket aktuell litteratur finns på Nämdö bibliotek Nästa nummer utkommer i april 2011. Manusstopp 14/3 -11. Styrelsen hösten 2010 N ämdö Hembygdsförening hade sitt höstmöte lördag 11 september. Föreningen ökar stadigt i medlemskap och vi är nu över 280 medlemmar och på mötet kunde styrelsen presentera en god ekonomi. Nämdödagen drog som vanligt in mycket pengar men i år hade vi högre kostnader, för ordningsvakter och musik bl a, så resultatet blev inte lika bra som vi vant oss vid sen några år. Att resultatet ändå blir bra beror på att många medlemmar jobbar helt ideellt med att ro Nämdödagen i hamn. Och förstås att det kommer så mycket besökare till Nämdödagen. På höstmötet bildades nästa års nämdödagsgrupp. Den består av Nilla Söderqvist, Anna Horngren, Malin Horngren, Anders Söderberg, Kajsa Bergman, Inger Erikson, Bibbi Walden, Gunilla Bering och Stina Molander. Kontakta gärna dem om du har idéer, förslag, vill delta på något sätt osv. Alla bäckar små som ni vet. ensamma i Universum?” av Aage Sandqvist, professor i astronomi. Vi fick bl a se Jupiter med sina fyra månar genom Aages portabla stjärnkikare när den sena augustikvällen blivit tillräckligt mörk. Höstprogrammet är under arbete, biovisningen kom igång onsdagen den 6 oktober, då den engelska actionkomedin Hot Fuzz visades. Publiken var blygsamt liten, 2 personer, så nästa gång blir det inga problem med att bräcka det. Den 4 december blir det julmarknad tillsammans med skärgårdsmuseet. Har du idéer, vill ha ett eget marknadsstånd, eller något annat så kontakta Nilla Söderqvist, Camilla Strandman eller Gunilla Bering. Utmärkt tillfälle att titta till huset, shoppa på julmarknad vid Hembygdsgården och på Skärgårdsmuseet i gamla skolan för att sen besöka puben på kvällen, allt under samma helg. Höstens pubar i Hembygdsgården har kommit igång och flera fritidsboende är engagerade i pubverksamheten. Är det fler som vill prova på att ordna/hjälpa till med en pub så kontakta Christer Glad, föreningens pubgeneral. Alltid första lördagen i månaden, med vissa mycket enstaka undantag, se kalendariet. Men alltid kl 18-23 och kom ihåg att puben är öppen för alla, ingen föranmälning alltså. Vill man vara säker på att få mat bör man dock komma före kl 19. Intäkterna av vår verksamhet går i första hand till underhåll av vår fastighet Hembygdsgården. Fastigheten är nu över 20 år och kräver en del kostsamma insatser. Det som i dagsläget behöver åtgärdas i Hembygdsgården är ett läckande tak och en gammal vattenskada på golvet i hallen. Dessutom har el och vatten blivit Arbetsplanering från 2 oktober. dyrare och medlemsmötet föreslog därför att medlemsavgiften kanske bör höjas till 200 kr år 2012. Något som vi ska ta upp för diskussion på kommande årsmöte. Hembygdsgården hyrs även ut för fest och konferens. I Efter höstmötet stannade några medlemmar kvar för lite samkväm september hade Skärgårdsstiftelsen stort personalmöte med nya vd:n och testade inlånat wii-spel på storskärmen. Mycket trevligt! Lena Nyberg en heldag i Nämdö hembygdsgård. Då grupparbetena tog vid spred man ut sig även till Nämdö skolas lokaler (hall och bibliotek) som föreningen har tillgång till då vi driver och bemannar Föreningens sommarprogram bestod bl a av en speltajmslördag biblioteket ideellt. På eftermiddagen blev det riktigt fint väder och de då ett tiotal ungdomar dök upp och spelade wii-spel och Xbox som ville kunde fortsätta sina grupparbeten vid dansbanans utebord. 360-spel på storskärmen men även ickedigitala verksamheter kom Grundets gästhem stod för matlagning och servering. Mycket och till användning som kortspel och pingis. Ute sken solen från en gott! klarblå himmel och det var säkert uppåt 30 grader varmt men i Hembygdsgården var det svalt och skönt. Hög solskyddsfaktor alltså. Det har varit flera filmvisningar varav Disneyfilmen Prinsessan och Om vi inte ses förr så hoppas vi att många kommer på föreningens grodan var mest välbesökt med över 40 glada barn. Ännu fler kom årsmöte lördag 5 februari 2011 i Hembygdsgården med efterföljande till ö-vandringen som i år var på Uvö. Över 70 personer knallade pub. runt (ibland på ändlöst långt led) och blev visade på historiska platser av kunniga, såväl fritidsboende som fastboende, uvöbor. Nämdöhälsningar från Ytterligare ett kunnigt framförande fick vi med föredraget ”Är vi Styrelsen Nämdö Hembygdsförening H embygdsföreningen har yttrat sig om förslaget till ny översiktsplan. Värmdö kommun håller på att ta fram en ny översiktsplan som ska ligga till grund för kommunens utveckling och användningen av mark och vatten de kommande decennierna. Planförslaget har just varit ute på remissrunda och ska så småningom antas av kommunfullmäktige. Hembygdsföreningen har förstås lämnat ett remissvar där vi är rätt kritiska till planens beskrivningar av förhållandena i skärgården, men vi lämnar också en del konkreta förbättringsförslag. Saxat ur remissvaret: "För att förstå hur viktigt det är att kommunen inte "skriver fast sig" i ÖP bör man tänka efter på vilket sätt ÖP kan komma att användas i skärgården. Ett ganska vanligt användningsområde är t ex i överklagade byggärenden, då länsstyrelsen ofta tittar vad som står i ÖP om ett områdes föreslagna användning. Om man vill lämna möjligheter 2 för kommande skärgårdsutveckling bör det alltså finnas skrivningar som möjliggör flexibilitet och nya satsningar som kan ge underlag för fler bofasta, bättre service och hållbar näringslivsutveckling. Eftersom skärgården består av så många öar kan man inte för varje enskild ö ha särskilda skrivningar utan mer praktiskt blir att föra in exempelvis: •Vid varje kommunalt beslut ska konsekvenser för skärgårdsutveckling och bofast befolkning bedömas. Målsättningen ska vara att Värmdös skärgård ska ha en stabil och växande befolkning, det ska finnas bra kommunal service och utvecklingen ska ske på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt."................." Utan en livskraftig bofast befolkning finns ingen levande skärgård för friluftslivet och inte heller en lika stor biologisk mångfald i form av betesmarker och andra kulturlandskap." Sommarens begivenheter Den gångna sommaren bjöd som vanligt på diverse organiserade aktiviteter. Den årliga gemensamma sommarvandringen ägde rum onsdagen den 14 juli och kosan ställdes mot Uvö. Där strömmade intresserade promenerare till så vi var bortåt 70 personer som trängdes vid Sofiehill där Ulla Olsson tog emot och inledde med att berätta om platsens historia. Sedan tågade hela troppen iväg under ledning av Janne Hellmark, och det han inte vet om Uvö är inte värt att veta! Ett första stopp gjorde vi vid teaterladan, se Nämdö Nu nr 19, där Marcus Boldeman drog lite teater- och filmhistoria med Uvöanknytning. Vandringen gick ner till Sunnansund där Annika Wallin visade runt och berättade. Som avslutning gick vi så tvärs över ön ner till stranden mot Nämdöfjärden och på vägen passerades Weckströms fantastiska trädgård där man just avslutat kvällens bevattning i denna extremtorra juli. Den 19 augusti var det dags för "Bildtajm" i Hembygdsgården med den kittlande rubriken: Är vi ensamma i universum? Ett tjugotal åhörare fick en spännande föreläsning av astronomiprofessorn Aage Sandqvist (Nämdö Böte) och dessutom möjlighet att titta på månen i ett miniteleskop som Aage tagit med sig. Vädret var inte helt klart men månen syntes ändå skapligt. Och vi som hade sällskap med Aage på hemvägen fick ytterligare en chans att titta i teleskopet då himlen senare klarnat betydligt. I augustikvällen kunde vi från Östanviks lagårdsbacke se såväl planeter och dess månar, något man inte gör med blotta ögat. Nästa år planerar vi att göra en sommarvandring på Gillinge, Nämdösskärgårdens sydliga utpost. Marcus Boldeman berättar om teaterladan vid Sofiehill. Aage Sandqvist ställer in teleskopet för månskådning. Ideella insatser Omkring 10 entusiastiska aktiva samlades vid Hembygdsgården den 2 oktober för höstens arbetsdag. Under trevliga former och glatt humör hann vi med att rensa hängrännor, borsta bort mossa från taket, elda skräp, inspektera takläckan, baxa ut Postens gamla kassaskåp(!) och montera en uppsättning hyllor i lyan. Vi började även med det tidsödande arbetet med att organisera och sortera i förrådsbodarna, köket och lyan. Arbetet avbröts för lunch, varm korv med bröd, som intogs i den värmande höstsolen. De som arbetat under dagen "belönades" med en matbiljett till kvällens pubkväll som arrangerades av alkläppengänget. Ett gammalt kassaskåp från post- & kassaservicetiden skulle ut för att ge mer plats i lyan. Efter en hel del baxande och lirkande av herrarna Jeppe, Petter, Per & Conny kom så den ”astunga” gamla pjäsen upp på lastmaskinens gafflar. Stora insatser gjordes med att städa och strukturera bodarna. Här är Stina och Annika igång med dito. En ”arbetsplanering” gjordes i början av dagen. De som var där gnetade på för att kunna bocka av på listan. En hel del uträttades och vi kände oss nöjda med insatserna. Klart är att Hembygdsgården är den absoluta kärnan i föreningens verksamhet. Hembygdsgården är även över 20 år gammal och fordrar också sådant underhåll. Vi har de senaste åren tappat viktiga hyresintäkter från bl.a kommunen och Posten. Ideella insatser är viktigare nu än någonsin. Välkommen som aktiv! Alla kan bidra! 3 Koppel eller inte koppel? Ja, det är en fråga som ständigt är lika aktuell. Det finns ju inget härligare än att se sin hund rusa fram över stock och sten, fri och glad och med ett lyckligt hundflin i hela ansiktet. Och det är dessutom viktigt att våra hundar får möjlighet att springa fritt och sträcka ut i full fart, ensam eller tillsammans med andra. Det finns ändå en hel del som vi som hundägare bör ha vetskap om. Vad säger lagen? Eller snarare lagarna. Som hundägare lyder vi under: Tillsynslagen som handlar om hundägarens ansvar. Som hundägare har man ett strikt ansvar för vad än hunden gör och man kan bli skadeståndsskyldig om den ställt till med någon form av skada. Inga konstigheter egentligen, det gäller helt enkelt att ha bra koll på vad min hund gör och var den är. Vidare så har vi Jaktvårdslagen som beskriver hur hundar får röra sig i naturen utan att störa våra vilda djur. Här finns direktiv om att från den 1:a mars till den 20:e augusti skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att löpa lösa i marker där det finns vilt. Inte heller några konstigheter eftersom skog och mark under den perioden är en enda stor barnkammare. Alltså, koppel på om du inte har ”superdisciplin” på din hund. Under övrig tid på året är kraven inte riktigt lika hårda men du ska ändå se till att ”hunden hindras från att driva eller förfölja vilt.” Sedan har vi då Djurskyddslagen som handlar om hur du ska ta hand om din hund, hur ofta den måste rastas, hur länge den får lämnas ensam osv. Jag är nog så långt ifrån ”paragrafryttare” man kan komma men det är naturligtvis bra att ha koll på vad som gäller. Den som vill fördjupa sig ytterligare i våra lagar kan beställa en broschyr från Jordbruksverket. Det handlar ju inte bara om lagar tycker jag, det handlar också om att vara medveten om att vi lever med en individ som, visserligen på långt håll, men ändå faktiskt är släkt med vargen, ett rovdjur. Det finns något som kallas ”jaktkoden” och den innefattar alla former av jaktbeteenden som tex att förfölja, spåra upp, jaga, fälla, döda, gräva ner, bära hem och äta upp sitt byte. Vargen har naturligtvis alla jaktkodens delar eftersom den är ett vilt levande djur. Men det finns faktiskt ett par rasgrupper av våra hundar som också de har kvar hela jaktkoden och där hittar vi bla vinthundar och polarhundar. Det innebär förstås att som ägare till den typen av hundar måste man vara extra vaksam innan man släpper dem lösa. De flesta av våra andra rasgrupper har sedan lång tid tillbaka avlats på olika delar av jaktbeteendet exempelvis vallhunden – förfölja, retrievers – bära hem osv osv. Men vilken hund som helst, även den minsta, kan ställa till med stor skada i naturen, alla djurungar är känsliga för chock och kan faktiskt dö av att stressas av en hund. Av allt detta förstår man att det inte är en rättighet att ha sin hund lös, det är ett stort ansvar! - Ett ansvar mot den egna hunden, så den inte råkar illa ut. - Mot andras hundar, rädda eller osäkra hundar hamnar lätt i slagsmål i en trängd situation. - Mot andra människor, alla tycker faktiskt inte om hundar och en del är rädda för hundar och det tycker jag att man bör respektera. - Mot vilda djur och tamboskap, katter, kaniner osv. Det är en del att tänka på. Är du osäker, håll din hund kopplad, leta upp ett ställe där du känner dig säker på att det går att släppa din hund så att den får lyckan att springa fritt, håll ordentlig koll på hunden när den är lös. Passa på att träna inkallning och belöna hunden med att återigen få springa fritt. Om vi alla gör så gott vi kan för att skapa bra förutsättningar för våra hundar att vara lösa, något de verkligen behöver, så kan vi också minska riskerna för att utsätta oss själva och andra för obehagliga överraskningar. Tänk på att det faktiskt inte är en rättighet att ha sin hund lös, det är ett stort ansvar! Carina Öhman, www.hundkompass.se Gullhunden Kronbloms Leporello, Berner Sennen Född 26/5 2010 och flyttade in hos familjen HjelmSöderberg i somras. Jag började mitt skärgårdsliv som kroghund på Grundet och blev snabbt populär hos både personal och gäster. Nu har det lugnat ner sig lite och jag får hålla till godo med "storebrorsan" Skalman, Kajsa, Gustav och Lotten och Urban förstås- inte så illa det heller. Enligt Kajsa är jag duktig för jag blev "husren" fort- men vem vill bajsa på golvet när det finns härligt gräs att sprätta i? Och jag delar mattes uppfattning om att hundar ska vara flera- en rejäl flock är vad man behöver. Ett av mina stora intressen är komposter, så jag tycker verkligen att folk som anammar "hållbar utveckling" genom 4 kompostering av diverse läckerheter har fattat vad som är viktigt! Och så var det ju frågan om man verkligen kan heta Leporello... Kanske ska jag göra som Albin på Hemskär föreslog: Kalla mig Kantarello! Det kan väl också vara en bra introduktion till nästa års kantarellsökkurs hos Carinas Hundkompass. Har för övrigt hört ryktas att det väntas valp till Östanvik- ska bli spännande att se på den tjejen, även om hon är av en lite mindre och ynkligare sort än undertecknad. Hälsningar från Jungfruskärs skräck (nej nu tog jag i) eder tillgivne Kantarello Lite från den kyrkliga fronten En rapport från vår kyrkorådsledamot Inga Winroth: Har just kommit hem från ett kyrkorådsmöte igår den 25 oktober, och ett annat idag, som handlade om den nya församlingsinstruktionen. Kyrkorådsmötet handlade mest om att ”ta” den nya budgeten för 2011 som beredningsgruppen utarbetat och som ska läggas fram för kyrkofullmäktige för fastställande. Det är inte lätt med alla dessa siffror och olika konton, ganska svåröversiktligt och svårt att få grepp om, men jag ska försöka så gott jag kan ( tillsammans med Jesper Skogsrydh och Gullevi Dunback, Möja). Vi siktar på ett nollresultat. Nämdö Kyrka och kyrkogård: Nybyggnation av vaktmästerilokalen planeras att komma igång våren 2011, efter att man rivit den gamla "likboden"först. Pengarna till nybygget kommer att tas från den pott som kom in till Djurö Möja Nämdö församling vid försäljningen av Nämdös prästgård. Budgeterad kostnad för elförbrukning i kyrkan är 30 000 kr för år 2010 och 40 000 kr för år 2011. Kyrkan och dess inventarier mår bäst om temperaturen är någorlunda stabil, därför finns det en grundvärme på hela tiden. Det finns tankar på att försöka få ner elkostnaden t ex skulle man kunna investera i en luftvärmepump.Vår skärgårdskörs ledare Elisabeth har äskat pengar för en gemensam körresa för sina båda körer på Nämdö och Möja. 65 000 kr är beviljade för detta ändamål under nästa år. Och för er som undrar vart vi ska åka kan jag avslöja att vi ställt in siktet på Fårö, där vi planerar att hålla en konsert i kyrkan på platsen. Församlingsinstruktionen arbetas fram gemensamt av förtroendevalda och anställda och något som är nytt i den är att sparsamhet med jordens resurser och klimatförändringen kommer att tas med för alla att tänka på och handla därefter. Det kommer också att betonas mer att vi är en skärgårdsförsamling och att det ska återspeglas i gudtjänster och högmässor. Jag kommer att försöka få till att vår församlings verksamheter och ekonomiska handhavanden ska präglas av öppenhet och genomskådlighet, något som jag anser är mycket viktigt. Pengar är avsatta för att kunna genomföra flera sammanlysta gudtjänster på våra öar. Förslag finns att fixa ”paketresor” med båtresa, gudtjänst, soppa och sen hemresa, för att göra det attraktivt för fastlandsboende att komma ut och besöka våra vackra kyrkor även vintertid. Sommarens försök att på frivillig basis hålla kyrkan öppen och bemannad en gång i veckan under ett antal timmar tycks ha varit uppskattat. Frivilligheten satt alls inte långt inne och med lite bättre framförhållning till våren hoppas vi på fler frivilliga själar. Har du några ideér ang kyrkan och nyttjande av densamma så hör av dig! Vi öbor tycker ialla fall att vi ska använda denna vackra byggnad mer. Kanske rent av lobba för den i vidare sammanhang.......! Och så har man bestämt att det inte blir någon julotta på Nämdö i är p g a kostnadsskäl. Det anses vara väldigt få besökare och präst måste hyras in extra till hög kostnad eftersom det är behov av personal i alla församlingens kyrkor och kapell samtidigt. Orgelinventering! Den 9/9 hade vi besök av en orgelexpert, utsänd och avlönad av stiftet. Han genomförde en inventering av Nämdö kyrkas orgelinstrument, både den gamla piporgeln och kororgeln. Han tittade även på digitalpianot och synthen. Erland W, Annika W och undertecknad var med och lyssnade till vad han hade att säga, och det var mycket: Den stora orgeln på läktaren inköptes år 1922 från Tyskland. Orgeln är delvis torkskadad, tekniskt och klangligt i dåligt skick och inte längre användbart som gudstjänstinstrument. Denna instrumenttyp börjar bli sällsynt idag och bör bevaras.....frågan är var? Kanske på Stavsnäs Skärgårdsmuseum. Vad tycker du? År 1991 inköptes genom insamlade medel en piporgel, byggd av Gunnar Guhrén. Det är den stora vita som står snett framför prediksstolen, och som ser ut som ett stort väggskåp. ”Den är ett amatörbyggt instrument som till utförandet ger yttryck för god vilja, men både tekniskt och klangligt har stora brister. ----Pipmaterialet är delvis av äldre datum och hämtat från någon eller några rivna äldre orglar. Metallpiporna i Borduna 8 och Flöjt 4 förefaller dock nyare. Intonationen är bristfällig och orgeln får inte tillräckligt med luft. Detta beroende på dels en underdimensionerad bälg, trånga luftkanaler och sannolikt även för trånga kanceller i luftlådan. Även den provisoriska fläktinstallationen med lång slang in till bälgen och fläkten placerad under predikstolen i en ytterst provisorisk ljudisolering av cellplast m.m, bidrar till den dåligt fungerande lufttillförseln. Även om orgeln skulle byggas om med nya luftkanaler, ny bälg och fläkt och en genomgripande omintonering av pipverket företas, är den för klent dimensionerad för att fylla sin uppgift som kyrkans huvudinstrument vid gudstjänster och kyrkliga handlingar.” Sa experten... Denna gången, kära kyrk-skattebetalare så åkte jag Waxholmsbåt och sl-buss, sparande många rara kronor åt vår församling, (men nog nu om min egen förträfflighet.)...och slut på ”kyrkokrönikan” dessutom. Vid pennan Inga Winroth, och till viss del Annika Wallin Tillsynsmannaträff på Nämdö Skärgårdsstiftelsens anställda hade höstkonferens på Nämdö 15/9. Förutom interna överläggningar hann man med en guidad traktorrundtur och så förstås god mat som fixades av Lotten, Kajsa och Stina. 5 Gäddas gosse I Maren på norra Nämdö föddes sommaren 1794 en pojke som döptes till Per Magnus. Föräldrarna, som enligt dåtida tradition knappast var närvarande på dopet, hette Anders Gädda och Anna Maja Lundström, och bland faddrarna fanns Nämdös patron, häradshövding Blix med fru. Torparfamiljen i Maren hade sedan tidigare en liten dotter, men hon avled snart av svullnad i magen. Anders Gädda hade haft ett innehållsrikt liv: han hade haft en annan familj, prövat flera yrken, bott på olika platser och rent av som sjöman sett Amsterdam, Stralsund och Sankt Petersburg. Samma år som Per Magnus föddes blev han också vald till klockare på Nämdö av sockenstämman där, men nu var han redan över sextio år gammal, hans nya uppdrag gav knappt någon inkomst alls och i längderna antecknades om familjen: ”Utfatig och finnes ingen tillgång.” År 1800 drunknade så Anders Gädda nästan sjuttio år gammal, en mycket hög ålder. Kyrka och fattigkassa fick inte några pengar efter hans död, vilket traditionen föreskrev; av dem som avled det året var det bara i hans fall som sådana pengar uteblev, vilket vittnar om familjens svåra situation. Änkan Anna Maja och sonen Per Magnus stannade ytterligare något år i Maren, men enligt en förteckning 1802 var hon då ”bortflyttadt utan vidare underrättelse.” Det kan låta som hon och Per Magnus hade lämnat Nämdö, men troligen flyttade de i stället runt på ön som församlingens fattighjon, för när Anna Maja avled 1805 så fanns hon ännu kvar på ön. Inte heller efter henne betalades några testamentspengar, vilket däremot alla övriga dödsbon det året gjorde. Per Magnus, som elva år gammal var ensam kvar i familjen, flyttade nu till Rörstrand (Solhaga), där han blev tjänstegosse; så kallades unga drängar innan de var konfirmerade. Om honom antecknade kapellpredikant Aspling efter ett husförhör, kanske som en eloge till sin tidigare klockare, att han var dennes son och kunde hela katekesen. Av en tidigare notering framgår att Per Magnus redan som liten hade börjat studera trons artiklar i Stora katekesen. De katekeser som öborna förhördes om var skrivna av Luther och Svebilius, och bägge inpräntade undersåtarnas religiösa lydnadsplikt för överhet. Kungen var Guds vikarie på jorden, menade Svebilius, och om kungen var en tyrann så var han Guds straff för folkets synder. Sådan var kyrkans syn på överhet av alla slag. Per Magnus tycks ha haft ett gott läshuvud men kallas också ”ofärdig” (handikappad), och hamnade snart i så stora svårigheter att församlingen både berördes av hans öde och besvärades av hans uppförande. I protokollet från sockenstämman i mars månad 1808 får han mycket stort utrymme och möter en medkänsla, som sällan kommer någon till uttryck där. Det framgår tydligt att Per Magnus inte alls hade funnit sig tillrätta som tjänstegosse i Rörstrand utan i stället blivit ett angelägenhet för hela socknen eftersom han smutsig och klädd i trasor tiggande drev runt mellan gårdar och torp utan att lyda de vuxnas tillsägelser. Situationen hade tydligen gått så långt att det inte fanns någon i församlingen som ville adoptera Per Magnus eller ens ta honom som tjänstegosse, vilket annars hade varit den naturliga lösningen. Hans handikapp, av vad slag det nu var, bör också ha spelat in. Det var kapellpredikant Aspling som efter gudstjänstens slut ledde sockenstämman och skrev protokollet, för det gjorde alltid prästen, men det var en torpare i Grönvik som väckte frågan om hjälp till Per Magnus. En rad andra torpare och fiskebönder deltog också på stämman, vars protokoll vittnar om en stark strävan att nå enighet. Som första punkt på stämman föreslog Aspling en utvidgning av kyrkogården vid Kyrknäset och alla var överens om att hjälpa till utom bonden på Mörtö, som gav med sig först efter att ha spjärnat emot en god stund. Den andra frågan gällde en ny sockenskomakare och den tredje Per Magnus svåra läge. torpet 6 Häradshövding Magnus Blix efter målning 1771 av And. Eklund (Svenska Porträttgalleriet). Magnus Blix ägde Östanviks säteri 1772 till sin död 1805, han är begravd på den lilla kyrkogården på Kyrknäset. Hans dotter Sofia (f 1776) omnämnd i berättelsen om gäddas gosse, gifte sig 1798 med Carl Elmén. Paragraf 3. Förestältes uppå Torparen Sven Johanssons i Grönvik begäran, om icke Församlingens Invånare skulle vilja göra ett frivilligt sammanskott till två tunnor Råg, åt förra nu mera aflidne klockaren Geddas efterlämnade fader och moderlösa samt ofärdiga son Magnus, hvilken nu 13 år gammal utan handledning upväxer i tiltagande osnygghet och sjelfsvåld, och därföre inaccordera honom hos någon pålitelig innom församlingen, som till en början under ett år drog försorg så väl om hans föda som Upfostran. Och som nämnde Gosse nu är församlingen till besvär, medelst sitt tiggande och tiltagande sjelfsvåld, så beslöts att sammanskott skulle göras, af undertecknad Comminister upbäras, til Torparen Carl Jacobsson i Långvik öfverlämnas, som nu instunde första maj på ett års tid och föreskrifne vilkor nämde Magnus Gedda skulle emottaga och förteckning (?) öfver sammanskottet nu genast ske, hvarföre antecknades som följer. Här följer i protokollet en lång uppräkning av vilka som bidragit med hur mycket, och det framgår att bonden på Mörtö, för andra gången under denna stämma, satte sig på tvären och först efter övertalning gick med på att ge ett bidrag han också. Bidraget var mycket snålt tilltaget och Aspling skrev spydigt i protokollet: ”Och förmögne Bonden Gustaf Gustafson i Mörtö med knot 12 skilling”. Därefter summerade Aspling de insamlade pengarna och fortsatte: Och som dessa 11 riksdaler 16 skilling voro otilräckeliga till 2 tunnor Rågs inköp, så åtog sig Östanviks Sätesgårds ägare, att å dess Frus, Sofia Amalia Augusta Blix vägnar, såsom den där varit Fadder åt Gossen, biträda med den vanliga tunna Råg, som honom tils vidare i faddergåfva flera år blifvit lämnad. Församlingens Invånare försäkrade äfven att icke från den första nu instundande Maj hysa eller emotaga Gossen Magnus, i den händelse han olofligt skulle till dem komma, utan i det stället på ett tjänligt sätt honom då till Carl Jacobson återfösa. Av detta kan möjligen utläsas att Magnus Blix och hans hustru, som ju varit faddrar åt Per Magnus, hade hjälpt honom med en tunna råg per år efter att han hade blivit faderlös, och att det ansvaret sedan hade övertagits av Blix dotter Sofia. När så insamlingen bland sockenborna inte nådde sitt mål bidrog Sofia med en tunna igen. Helt enligt stämmans beslut flyttade Per Magnus strax därpå in hos torparfamiljen Jacobson i Långvik och han deltog i ett husförhör där i maj månad 1808. Med på förhöret var också en piga i Långvik, som var dotter till hans halvbror Staffan på Runmarö. Men trots församlingens välvilliga ansträngningar gick Per Magnus inte att rädda och redan ett år senare var han död. Dödboken från år 1809 berättar att i juli månad ”begrafdes avlidne klockaren Geddas son, som drunknade i våras och nu fanns flytande i stränderna, vid namn Pehr Magnus, 15 år gammal.” Det var fattigkassan som stod för kostnaderna, vilket sällan hände, och Aspling noterade i räkenskaperna: ”Omgjälderne vid Geddgossens begrafning.” Kalle Kjellman Väntans tider... På Nämdö bibliotek går vi i väntans tider. En gedigen önskelista med boktitlar är inskickad till Värmdö kommun med allt från årets Nobelpristagare i litteratur, nyutkomna deckare, visböcker, (barn) böcker om rymdresor, djur och brandbilar förstås och något så trivialt som att vänta på bussen… Men under hösten har biblioteket fyllts på med titlar från flera av Nämdöbibliotekets flitiga besökare, som haft vänligheten att skänka en mängd böcker, vilket vi tackar för. Från Bokbåten, som kom till Sands brygga den 7 oktober, har vi också fått påfyllning. I april nästa år är det dags för Bokbåten att besöka Nämdö igen för ett nytt utbyte. Tänk på att detta är ett ypperligt tillfälle att beställa titlar som inte är så lätta att få tag i längre. Man mejlar i god tid sin beställning direkt till Bokbåtens bibliotekarier. Har man inte möjlighet att möta båten för att ta emot sin beställning (brukar vara en torsdagsmorgon) så meddela oss på Nämdö bibliotek så tar vi upp böckerna till bibblan. mesta sker det under dagtid en vardag men för att alla ska ges möjlighet att delta (inte alltid så lätt att avsätta tid på en vardag) förläggs en del styrelsemöten till helger. Denna gång blev det alltså en söndagsutflykt långt norrut i ”vårt” distrikt där två av SIKO:s medlemsföreningar finns, Arholma Skärgårdsförening vars ordförande Erik Westerlund körde oss med båt från Gräddö till Simpnäs hamn - till Blidö-Arholma Skärgårdsförening där sekreterare Eva Cranz tog emot oss i Simpnäs Hamncafé & Kiosk som hon driver. Innan det var dags för hemfärd fick vi en rolig guidning av Sjömannaföreningens fina museum i hamnen strax intill Hamncaféet. Där kunde ju inte undertecknad motstå att till Nämdö bibliotek införskaffa boken ”DET SEGLADE EN BJÖRKÖBRIGG” Fragment från sjöfartsnäringens tid i Björkö-Arholma under 1800- och början av 1900- talet av J. Ljungström och H. Nordlund. Här finns det mesta dokumenterat från 1800-talets finansboom då segelfartygens redare hade stor makt. En och annan titel har också införskaffats på resa ute i landet. De flesta av SIKO:s tretton medlemsföreningar har hemsidor som finns länkade från www.siko.dinstudio.se/ En sista liten skrift till Nämdö Bibliotek har det blivit när jag, i egenskap av nybliven mormor besökte barn och barnbarn i deras hemstad Hudiksvall - som för övrigt har ett stort, jättefint bibliotek mitt i stan där järnvägen går i en tunnel under byggnaden. Tågen passerar allt annat än obemärkt förbi när de dundrar fram i nordsydlig riktning. Ett trevligt och emellanåt lite tågbullrigt bibliotek. Vid besöket på Hälsinglands museum, också mitt i stan, införskaffas alltså ”Textilier från hälsingegårdar, 18 vävar att väva själv” Skriften är ett resultat av ett EU-finansierat projekt under ledning av Bollnäs - Voxnadalens hemslöjdsförening för att bevara minnet av de linnevävar som vävdes i hälsingegårdarna för hundra år sen att inspirera till vävnader idag. Men vi har annat på vårt bibliotek också. Vi har Nackas förslag till Kustprogram som är en intressant skrift att ta del av om vår grannkommuns strandnära områden. Så har vi Värmdö kommuns förslag till översiktsplan 2010-2030. Nämdö Hembygdsförening har lämnat ett remissyttrande på samrådshandlingen. Samrådstiden har nu gått ut och närmast ska översiktsplanen ställas ut ett par månader innan den sedan ska antas av kommunfullmäktige. Men nu väntar vi otåligt på de nyinhandlade titlarna. Vem vet? Kanske de har kommit lagom när du håller det nya numret av Nämdö Nu i din hand? Undertecknad for för några veckor sen tillsammans med styrelseledamot Annika Wallin till Visingsö i Vänern för att delta i ett seminarium arrangerat av Bygdegårdarnas Riksförbund (BR). Det gällde bygdegårdens ”attraktionskraft” exteriört som interiört och seminariet hölls på Visingsö Bygdegård. Färg, form och tillgänglighet avhandlades. Det blev mycket diskussioner om hållbart material som går att underhålla, tillgänglighet i form av inbjudande entré till hörselslinga men också att konsten är viktig. BR äger mycket konst som de lånar ut till sina medlemsföreningar. Annika och jag hade tagit in på WisingsÖ Hotell & Konferens där också Visingsös Folkhögskola - Braheskolan - är belägen. På området finns även öns kommunala och intressanta biblioteksbyggnad som har öppet dygnet runt! Bemannat var det dock bara några timmar i veckan. Vi hittade boken ”Skogshistorien på Visingsö” av Lars Kardell som vi kunde köpa hem till vårt biblo. Det är en liten skrift om skogsrättigheter och om de omfattande ekskogar som anlades på Visingsö under 1800-talet för att trygga den svenska flottans framtida behov av skeppsvirke (lär visst vara leveransklar nu). Numera är de väl vårdade ekskogarna på ön ett uppskattat kulturminne som lever och växer. Det senaste SIKO-styrelsemötet - som bl a handlade om kommande höstmöte 14/11, problematiken kring skolskjutsar och bredband i skärgården samt mediastrategier - hade förlagts till Simpnäs på Björkö. Oftast har SIKO sina styrelsemöten i Stockholm i någon av Länsstyrelsens eller Landstingets lokaler, eller på Skärgårdsstiftelsens kansli på Skeppsholmen. För det 7 Nilla Söderqvist ordförande som vurmar för Nämdö Bibliotek Varför finns det ingen plåt- och plastinsamling på Nämdö? Under några år fanns två speciella tunnor vid sopskjulet i Solvik där Nämdöbor kunde lämna sorterade plast- respektive plåtförpackningar till återvinning, men dessa försvann i all tysthet för något år sedan. Nu finns bara glasigloos i Sand och Solvik och dessutom på Grundet, övrigt återvinningsmaterial får vi släpa till Stavsnäs eller ännu längre. Många i Nämdöskärgården har undrat varför inte vi på rimligt avstånd kan göra det som lagen faktiskt ålägger oss, nämligen lämna våra förpackningar och tidningar till återvinning. På Svartsö, Möja och Runmarö finns återvinningscentraler som är öppna året runt, på Sandhamn planeras en ny sådan, medan vi hänvisas till den årliga grovsopefärjan. Vem har ansvaret? Nämdö Nu gör här ett försök att reda ut begreppen: Kommunen är ansvarig för omhändertagande av hushållsavfall medan producenterna har ansvar för omhändertagande av elavfall, förpackningar, returpapper, däck och bilar. Som konsument betalar man för att t ex förpackningsinsamlingen ska skötas om via avgift på förpackningarna. Men det som komplicerar bilden är att materialåtervinningsbolagen har avtal om att viss % av materialet ska återvinnas men det är inte 100%. Därmed kan de strunta i att samla in i glesbygder, för %-målen nås redan i tätorterna. Tunnorna som förut fanns i Solvik var en försöksverksamhet. Den drogs in med motivering att det kom så lite insamlade förpackningar! Men det gjordes knappast någon "reklam" för att insamlingsstället fanns... På grovsopefärjan är det inte materialbolagen som står för insamling, utan där är det kommunen som betalar (vilket i renhållningssammanhang är en verksamhet som i princip ska bekostas av renhållningsavgifter inte skattemedel). Kommunen kan enligt lagen ta ett s k utvidgat renhållningsansvar utöver det man har för hushållsavfall. Här kommer t ex grovsopor och farligt avfall från hushållen in, och även insamling av metall med mera på färjan. Olika för privatperson och företag Förutom de praktiska problemen, så gäller att grovsopefärjan och återvinningscentralerna egentligen bara är till för privatpersoner. Företag ska mot avgift lämna sitt återvinningsavfall på Kovikstippennära och praktiskt för skärgårdsföretag. Gäller det farligt avfall måste man dessutom ha tillstånd från länsstyrelsen för att transportera dylikt ( t ex spillolja, lysrör, bekämpningsmedelsdunkar). En rimlig modell skulle kunna vara att företag mot viss avgift kan få lämna på färjorna, vilket ur alla miljöaspekter vore bra. Sedan får företag också lämna vissa saker till återförsäljare när man köper nytt, t ex batterier och elgrejor. Äntligen har det blivit lite mindre träd och buskar på Kyrknäset! Till våren ska också bryggan repareras och klockstapeln tjäras. 8 Vad är miljöbäst? Enligt lagen är alla skyldiga att lämna allt som går att återvinna till återvinning, såväl privatpersoner som företag. Men om man måste lagra material och sopor årsvis eller släpa dem många distansminuter på Waxholmsbåt eller egen båt blir det ganska jobbigt. Att göra en "miljökalkyl" är inte heller lätt: Det sorterade material som man slänger i "gröna burkar" t ex i Stavsnäs hämtas av materialåtervinningsbolagen och används till ny plast mm. Men slänger man plast på grovsopefärjan eller återvinningscentral som "blandat brännbart avfall" så går den till förbränning i Högdalen och blir fjärrvärme och el. Det man slänger i "gröna burkarna" har man diskat och använt energi till att transportera, kanske är den kalkylen sämre än att slänga direkt i brännbara sopor. Metall är efterfrågat av industrin och metallskrot på färjan liksom förpackningsinsamlat går alltid till återanvändning. Tidningar och returpapper som lämnas till materialbolagen går till nytt papper medan papper annars går som brännbart avfall enligt ovan. Vad ska vi göra? Självklart bra är att lämna glas till glasigloo och metall till antingen metallskrot på färjan eller förpackningsinsamlingens metallbehållare. Sannolikt är det ungefär likvärdigt att lämna returpapper som brännbart som att själv köra lång väg till en returpappersbehållare. Men ska man sortera ut plast ur vanliga soporna om man bor långväga från ÅVC? Jag ringde till kommunens vatten- och renållningsservice och talade med Erland Thordarson för att höra om det finns några planer för Nämdöområdet. Han berättade att kommunen hela tiden försöker påverka materialbolagen att öka sin insamlingsandel, men med liten framgång. Annars är det fortsatt grovsopefärja som är huvudspåret. En idé som varit uppe är att Hembygdsföreningen skulle ta på sig att hålla insamlingsställe för metall och kanske plast för att sedan årsvis lämna på färjan. Vinsten med det vore att alla slapp lagra hemma, att vanliga sopmängden minskar, att förhoppningsvis återvinningen av den dyrbara metallen skulle öka och att även Nämdöskärgårdens innevånare skulle ha åtminstone en delvis rimlig chans att följa lagen. Och så är det ju lite rättvisare om man jämför mellan de olika ösamhällena... Frågan kommer upp på årsmötet, vad tycker du? Camilla Strandman Elstolpe transporteras med helikopter till Ekholmen i samband med uppgradering av elnätet hösten 2010 Det var inte så länge sedan! I tidningsurklippet om elinkopplingen på Orrö, 12 december 1959, ser vi familjen Sundberg som säkert många läsare känner väl igen. Det är visserligen drygt 50 år sedan men ändå inte så länge, tycker i alla fall vi som är födda på 50-talet. Artikeln är inte bara ett tidsdokument utan stämmer också till eftertanke om hur snabbt levnadsvillkoren i skärgården ändå förändrats. Skärgårdsborna hade trots närheten till storstaden väldigt annorlunda levnadsförhållanden, och säkert var just elektrifieringen en milstolpe. Tänk bara nu i mörka november hur det skulle vara utan el... Och nog är det lite märkligt att vi idag när vi har "allt" i form av ljus, värme, bredband, dagliga båtkommunikationer med stora trygga fartyg ändå har svårt att få tillräckligt med folk på öarna! Läser man i tidningsklippböckerna så är diskussionen på 1930- och 40-talen precis som idag: Ungdomen flyttar till stan, markerna växer igen, fisket går sämre. Massor av skärgårdsutredningar har gjorts, olika typer av samhälleliga insatser kommer och går. Aldrig har det varit lättare att bo i skärgården än idag, ändå står befolkningstalen rätt still. Nu startar det stora bostadsbyggnadsprojektet på Sandhamn, både villor och hyresbostäder. Det ska bli mycket spännande att se hur det kommer att påverka utvecklingen- blir det en ny blå-grön våg som fyller husen med barnfamiljer? Och för att anknyta till begreppet "hållbar utveckling": Ska man verkligen försöka få folk att bosätta sig långt bort från service och kollektivtrafik? Är det hållbart att vara beroende av egen båt/bil och långväga energikrävande transporter av små mängder varor? Att åka kors och tvärs med stora fossilenergiinsatser för att jobba, delta i möten och fritidsaktiviteter? Eller är det tvärtom: Det är just människor som är beredda att bo och verka på landsbygden som är vägvisarna och stigfinnarna till det nya hållbara samhället som bygger mer på lokal försörjning, förnyelsebar energi och samspel med naturen. För oss som kämpar för att det ska vara rimliga villkor för åretruntboende kan man ju hoppas på det sistnämnda... Vad tycker du? Camilla Strandman 9 Ö till Ö Nämdö, 6/9 - Trots att de sprang fullständigt fel i en kvart så vann det svensk-amerikanska paret Jonas Colting och Gordon Byrn på måndagen det tuffa Ö till Ö i Stockholm Skärgård. Efter 55 kilometers löpning och elva kilometers simning – vilket motsvarar cirka två Lidingölopp och 3,5 Vansbrosimningar – sprang de två i mål på Utö efter nio timmar och tio minuter Cirka 80 par startade i gryningen från Sandhamn i Stockholms mellersta skärgård. Fjolårsvinnaren Jonas Colting var favorit även i år. Men han och Gordon Byrn fick oväntat hårt motstånd från det svenska paret Johan Hasselmark och Daniel Hansson som var knappt fyra minuter efter i mål. – Vi hade en bra ledning när vi sprang fel på Ornö. Det tog 15 minuter innan vi kom rätt. Då hade vi tappat allt och låg tvåa. Det kändes mentalt tung och mörkt och jag blev oerhört känslomässig. Men vi lyckades bita ihop och komma ikapp ledarna, berättar Jonas Colting efter segern. Jonas Colting har varit proffs i triathlon i 15 år. På sin meritlista har han två VM- och två EM-medaljer i triathlon långdistans. Men Ö till Ö är något helt annat. – Det blir inte lika intensivt som triathlon. Och det går inte så fort eftersom vi springer i terräng ganska mycket. Det är en riktigt udda tävling, men jäkligt kul eftersom vi tävlar två och två. Och så är det ju alltid kul när man vinner. Annons: Annons: 10 Lag 3 passerar ladan i Västanvik i god fart Annons: Sommargästen tvivlar Den här helgen är väl en riktig trädgårdsmöbelhelg! ALLA tar in sina trädgårdsmöbler, eller hur, resonerade man i Radions urgamla överlevare Ring så spelar vi! Jasså tänkte sommargästen är det på det viset att det finns en speciell helg för denna urtrista syssla. Den kan väl ända skjutas upp. ALLA verkar älska att ordna i rabatterna inför vintern, sommargästen börjar må illa av alla gröna fingrar och blomsterland och odlarsajter. Finns det inget nätverk för folk som tycker det är jättetråkigt att ”pyssla på tomten” och slita med balkonglådor. Alltså när man fika och läsa en bra bok i stället eller kanske jympa hjärnan med ett korsord. Sommargästen har ändå gjort ett försök att begränsa mördarsnigelbeståndet, mest för grannarnas skull visserligen. Men visst är det svårt att förstå hur alla dessa gröna fingrar som säger sig älska liv, med sådan lust och lätthet går ut på tortyr- och mördarjakt på en enkel spansk skogssnigel som bara gått vilse Sommargästen gjorde det lätt för sig och tog en snigel på ett papper och bar ut på bryggan och bjöd den bruna lilla saken på ett dubbel mollbergare med skruv i pik eller vad det heter och vips försvann den lilla snigeln ner på botten i det saltbräckta vattnet. Det känns liksom lite mindre mördande. ALLA ska visst också älska att gå ut och lufsa i svampskogen för att ta vara skogens delikatesser men det innebär ju också att man utsätter sig själv och sina vänner för en omedelbar och årslång livsfara. Radion skvalar vidare och berättar att 10 glada studenter i Uppsala ätit söndagsmiddag efter en tur i svampskogen. Alla fick föras till sjukhus. Sommargästen som just står och rensar dagens skörd börjar känna obehag och se där ligger ju en rackars spindeltoppskivlingsliknade sak så lik trattkantarellerna men så lömsk. Rensar vidare med allt större obehag. Efter en stund åker allt ut i skogen igen. Vad är det för fel på svampen från Litauern som finns i matpalatset för 99 kronor kilot? Lite Cesium bara gör den kanske mer hållbar. Sen kan man fråga sig hur rätt egentligen ALLA som går på GI-diet har när de helt dömer ut den enkla potatisen som skyldig till så mycket elände. Sanningen är, berättar radion att potatisen ger oss ALLT vi behöver. Den förtalade knölen innehåller ALLA näringsämnen vi behöver. Det enda den saknar är lite fett. Men med potatis och tesked olja om dagen lever man ett hälsosamt liv. Det visade en forskare för snart 100 år sedan. Han åt bara potatis i ett helt år och mådde prima. Fast då får den ju inte vara grön förstås. Härmed intalar sig sommargästen att det går alldeles utmärkt att lägga en dyna i den fuktiga trädgårdsstolen och sitta kvar och njuta av vad det än är som växer och sedan strunta i svampkorgen utan bara lufsa ut i skogen och finnas till Sommargästen Sociala gemenskaper Även i år har jag haft nöjet att få delta i tre av de sociala händelserna som jag uppskattar mest i Nämdöskärgården: Midsommarfirandet på Uvö samt såväl vårens som höstens grovsophämtning. Som sommarboende träffar man trevliga och intressanta människor varje gång man kommer ut hit. Men i samband med dessa händelser träffar man många samtidigt, som leker och arbetar tillsammans. Störtkul! Vid midsommarfirandet på Uvö har vi picknick i gräset, dans runt stången, fiskdamm för alla som känner sig tillräckligt unga, samt repdragning. I år slet vi av repet!!! Vid grovsophämtningen både i våras och nu på höstkanten hjälptes ett stort antal människor åt att bära ombord soporna på färjan, under trevlig samvaro och kommentarer, trots regnet. Visst sades det ett och annat otryckbart ord om dessa, som utan att rodna, slängde sina sopor på bryggan och åkte därifrån. Ingen av oss anser ju att vi är ämnade att ta hand om soporna från den lilla nonchalanta skara som tycker att vi skall göra det. Men vi skall nog se det så att det i stället är dem det är synd om. De får ju inte ingå i den trevliga gemenskap som denna sociala händelse ger. Jag t.ex. har väl aldrig tidigare, på ett par timmar, bekantat mig med så många nya människor som på sopfärjan. Må vara att det är lite äckligt när folk kasserar sina toaletter utan att spola först. Men ”lite skit får man ta”. Så nu går vi bara i väntans tider tills vi får vara med om andra sociala händelser i Nämdöskärgården: Pubafton och julmarknaden. Tack för att jag får vara med i gemenskapen. Vi ses kanske över ett glas rött i hembygdsgården. Vidar på Uvö Nu när sommarsäsongen är avslutad passar det fint att åka ut och studera andra turistmål och verksamheter. Här syns Grundets sommarpersonal prova badvattnet i Budapest- och det verkar ju vara till belåtenhet.... En fin hösthelg passade Nämdö- och Möjakörerna på att samlas på Rögrund för att lära känna varandra lite mer och inte minst SJUNGA! Det planeras gemensamma framträdanden och även en konsertresa till Fårö kyrka i pingst 2011. 11 Julmarknad på Nämdö lördagen den 4 december Skärgårdsmuséet i Gamla skolan och Hembygdsgården i Sand håller öppet med försäljning av diverse hantverk, lokala matvaror mm. Servering, julpyssel och värmande brasa i hembygdsgården. Kyrkan och biblioteket håller också öppet. När marknaden slutar kl 16 fortsätter vi med "after marknad" och sedan julbordspub i Hembygdsgården. Kontakt: Skärgårdsmuséet: Irene Westlund, [email protected] Hembygdsföreningen: Nilla Söderqvist, [email protected] Kalendarium November 28 1:a advent kl 14.30, i kyrkan, Nämdökören medverkar 4 Julmarknad 11.30-16, Hembygdsgården & Skärgårdsmuséet, Biblioteket och kyrkan är öppna "After Marknad" fr kl 16, Julbordspub fr 18 13 Lucia, kl 18 i kyrkan, ärtsoppa i Hembygdsgården efteråt December 31 Hembygdsgården innehåller en stor samlingssal (80 kvm), nyrenoverat kök med restaurangstandard, handikapptoa m m. Porslin, bord och stolar för 80 personer. Dansbana och utomhusmöbler. TV, digitalprojektor, stor duk, musikanläggning. Lokalerna passar för fest, möten, konferenser eller kursverksamhet. Vi kan hjälpa till med kontakter till lokala företag inom catering, städning, transport m m. Nära till Nämdö kyrka och Sands brygga. Vill du veta mer kontakta Carina Öhman 070- 496 13 15, epost: [email protected] Se också bilder på föreningens hemsida www.namdohbf.se Tipsa gärna vänner och bekanta! Kontakta gärna oss i styrelsen: Ordf. Gunilla Söderqvist [email protected], 070-797 17 36 Vice ordf. Conny Mattsson [email protected], 070-865 26 50 Kassör. Anders Gillinger [email protected] sekr. Stina Molander [email protected], 070-564 23 74 övr led. Annika Wallin [email protected], 073-390 48 12 Petter Öhman [email protected], 0705-57 73 74 Supp. Per Fjärdhäll [email protected] 070-846 72 20 Klas Horngren [email protected], 0707-78 82 89 Christer Glaad 0733-96 25 35 Ungdomsl. Malin Horngren [email protected], 073-992 46 73 Maria Öhman [email protected], 070-928 21 98 Januari 8 Pub kl 18-23, Hembygdsgården 5 Årsmöte i Hembygdsförenintgen kl 14 Pub kl 18-23 5 Pub kl 18-23 14 Hyr Nämdö Hembygdsgård! Nyårsbön, kyrkan kl 15, Nämdökören medverkar 2 v15 Februari Mars Manusstopp Nämdö Nu 22 April Pub kl 18-23 Nämdö Nu 22 utkommer Fler evenemang kan tillkomma, se lokal affischering och Hembygdsföreningens e-postutskick! Hyr modern trerumslägenhet i Hembygdsgården Uthyres per dygn, vecka eller längre Mer information via Nilla Söderqvist 070-797 17 36 [email protected] Luciafirande i kyrkan 13 december kl 18 med Nämdökören och luciatåg Därefter sedvanlig ärtsoppa i hembygdsgården. Alla välkomna! Kallelse till årsmöte i Nämdö Hembygdsförening Lördagen den 5 februari 2011 kl 14 i Hembygdsgården
© Copyright 2024