rOnaLD Bruner Jr - Crafton Musik AB

Crash
INTERVJU: TOMAS EBY
AKTUELLT
Gratis trumtidning
d r u m
M A G A Z I N E
nummer 3
Peter Wildoer
- Audition i Drömlandet
RONALD BRUNER JR
Dirk Verbeuren
Tama Silverstar
Trumstudio under 10 000:Meinl Classics Custom
Designa ditt trumskinn!
Tomas Eby • Anders Johansson • Karsten Bagge • Pétur ”Island” Östlund
• Jocke Ekberg • Jeppe Sig Nielssen • Morgan Ågren
• Benny Greb • Adde • Morten Lowe Sörenssen
crash - magazine
1
innehåll
AKTUELLT
Ledare
Något drabbar oss vid unga år och som vägrar att släppa taget, en positiv energi, en dröm som ligger latent men som
väcks till liv av en bra konsert, av en grym virvel eller soundet
från själfulla cymbaler. Denna glädje eller besatthet om man
så vill, hittar du hos alla trumslagare i detta nummer av Crash,
även hos vår nye medarbetare Anders Strand. Vi känner, trots
att vi arbetat i branschen i en massa år, fortfarande en viss
upphetsning av att testa en ny trumstock eller pedal…
Ja, vi är inte kloka men vi brinner i likhet med er för musik och
trummor i synnerhet.
Musiken är det primära men instrumenten är vår förlängda arm
och verktyget som kan förverkliga
dessa drömmar. Ibland behöver
vi en kick av den sköna balansen
i den nya Speed Cobran, som
eldar på motivationen att gå till
replokalen och öva även om solen skiner och luften i lokalen är
sunkig.
Besattheten och hängivenheten
är tidlös och den sitter lika djupt
i jazzlegenden Pétur ”Island” Östlund som den talangfulla och 40
år yngre Mickael ”Walle” Wahlgren. Ofta infinner sig en känsla
av att man aldrig varit bättre, samtidigt som man upptäcker att
det finns så mycket mer att lära.
Vår förhoppning är att Crash Drum Magazine kan entusiasmera er kära läsare och hålla besattheten vid liv!
- Per Burström
QR-taggar
I vår tidning kommer du att hitta ett antal QR-taggar. Taggarna är länkade till
diverse film- och ljudklipp. Du använder
din smartphone och en QR-applikation
på dessa taggar. Applikationen laddar du
ner från din appstore. Och där finns även
vidare instruktioner hur du använder den.
Nummer 3 - Oktober 2011
4
Reportage
Ronald Bruner Jr
6
Närbild
Tama Silverstar
8
Aktuellt
Nyheter
12
Intervju
Morgan Ågren
13
Aktuellt
Nyheter
14
Reportage
Peter Wildoer
20
Aktuellt
Tama Starphonic
22
Intervju
Jeppe Sig Nielssen
24
Aktuellt
Meinl Classics Custom
26
Intervju
Karsten Bagge
28
Närbild
Benny Greb
30
Intervju
Thomas Eby
32
Tips/Tricks
Trumstudio under 10.000:-
36
Reportage
Dirk Verbeuren
37
Reportage
Adde - Hardcore Superstar
39
Reportage
Anders Johansson - Hammerfall
40
Tips/Tricks
Designa ditt eget trumskinn
42
Intervju
Pétur ”Island” Östlund
44
Tips/Tricks
Voicing med Jocke Eklund
46
Intervju
Morten Lowe Sörenssen
CRASH-DRUM magazine
Postadress
Telefon
Fax
Email
Hemsida
Ansvarig utgivare
Vill du ha
CRASH DRUM MAGAZINE
GRATIS
i brevlådan?
Gå in på
www.crafton.se
och registrera dig!
2
crash - trummagasinet
magazine
Redaktion
Crafton Musik AB
0303 / 24 60 90
0303 / 925 21
[email protected]
www.crafton.se/crash_drum_magazine
Crafton Musik AB
Per Burström
Anders Strand
Svante Brodin
Mikael Runnström
Grafisk form
Repro & Tryck
Artist på omslagsbild
Omslagsfoto
MiRu Design
IT Grafiska, Kungälv
Peter Wildoer
Peter Olofsson
Eftertryck helt eller delvis förbjudet utan redaktionens medgivande.
Vi reserverar oss för eventuella tryckfel eller fel i tekniska specifikationer.
crash - magazine
3
Ronald Bruner Jr
– Underbarnet med djupa rötter i den musikaliska myllan!
Passerar Vinga fyr när vi sitter på färjan på väg till Fredrikshamn. Ronald Bruner Jr har startat upp sin gamla
Powerbook och visar grymma videoklipp på Tony Williams. Vågorna tilltar när vi passerar Vinga fyr och de små
högtalarna i den gamla Powerbooken låter ansträngda samtidigt som vi blir allt mer högljudda. I ögonvrån noterar jag att övriga passagerare i Plus Loungen på Stena färjan riktar irriterande blickarna mot vårt bord. De flesta
var på var hemåt efter ännu en arbetsdag eller på väg mot ännu en dag på fältet. Till slut knackar någon mig på
axeln och säger - Jag vill inte vara oförskämd men…alla gillar inte jazz. Samtidigt piper det till i Ronalds Iphone
och det visar sig att Ronald får ett sms från den berömde jazzpianisten Chick Corea.
H
4
ela situationen känns overklig och jag förstår irritationen men funderar samtidigt om mannnen hade
kommit fram till Zlatans bord och sagt - Ursäkta alla
gillar inte fotboll om sällskapet blivit exalterade över grymma mål från VM 1957. Vet inte om Ronald Bruner Jr är bra
på fotboll men som trumslagare håller han samma extrema
tekniska nivå som Zlatan i fotboll, men Zlatan hade nog inte
tagit färjan till Fredrikshamn.
Nåväl, Ronald Bruner Jr kommer från en musikalisk familj där alla spelar eller dansar - My dog plays basketball!
säger Ronald med ett leende. Själv började han började
spela trummor redan vid 2-års ålder under Ronald Bruner
Sr överseende, fadern är förövrigt också professionell trumslagare.
invanda mönster”, hade Will sagt och Ronald tillägger
–”Dessutom kan man sitta in på jam utan att bekymra sig
om hur trumsetet är uppsatt”.
Trumsetet denna gång var ett Starclassic Maple
MP52XZBNS med en extra 18” golvpuka som lät fantastiskt när Ronalds tydliga och energifulla spel fyllde lokalen.
Stämläget var medium högt så att separationen och spänsten
i ljudet blandades med Maple pukornas varma stomljud.
Ronald har slackt bastrumskinn som var relativt dämpad,
mer än de medtagna två EQPADS kunde erbjuda så en av
eleverna på Hvidtfeldska Gymnasiet fick låna ut sin tjocka
tröja som extradämpning. Eleverna inledde förövrigt kvällen med talangfullt ensemblespel under ledning av Kent
Helgesen.
Dagen innan hade vi en lyckad clinic i Göteborg som möjligtvis bara kunde blivit bättre om den stora lokalen varit
helt utsåld. Konstigt att inte alla var där?
Ronalds cymbaler hade hittat en egen flygrutt och skulle
inte anlända till Landvetter flygplats förrän efter clinicen,
men det tycktes inte påverkat Ronald som var på gränsen
till oförskämt lugn när han satte upp de inlånade cymbalerna. Efter clinicen förstod man varför, karl’n behärskar
konsten att fånga publikens intresse och uppmärksamhet till
hundra procent, uppenbart lika bra timing som i trumspelet.
Ronald gillar utmaningar och förklarar att hans lärare Will
Kennedy lärde honom att aldrig bli för bekväm med hur
trummorna var placerade. –”Spela med handikapp, flytta
cymbaler, ta bort eller lägg till pukor så att du måste hitta
nya lösningar så att du kan utrycka dig utan att fastna i
Setet hade en Tama Speed Cobra bastrumpedal som Ronald trakterade ohämmat fast det var första gången han spelat på Speed Cobra dubbelpedal. Förutom denna hade setet
två Starphonic virveltrummor och ett gäng cymbalstaiv.
Ronald stämde upp Starphonic Bubinga virveln i ett högt
stämläge med funkig karaktär men som tack vare Bubinga
stommen ändå lät fyllig. Till vänster hade han en Starphonic
Aluminium som däremot stämdes lågt och dämpades hårt
för att få en karaktär av nedpitchad och kort samplat sound.
Till vardags spelar Ronald bland annat med bl.a. Stanley Clark och tidigare turnerade han med Marcus Miller…
dessa mytomspunna bassister startade sina karriärer innan
Ronald var föddes för 28 år sedan. –” Min pappa spelade all
sorts musik för mig när han var liten, så jag känner till en
massa musik som mina kompisar aldrig hört talas om. Jag
crash - magazine
lyssnar ständigt på musik, jag formligen slukar musik och
för mig är det en viktig del för att kunna utveckla det musikaliska uttrycket och skapa min egen röst. Detsamma gäller
mina trummor, det finns en massa bra fabrikat men för mig
är det med Tama som jag kan skapa mitt sound. Dessutom
så känner jag att relationen till Tama är som en familj, det
är inte så att Tama äger mig utan det är en relation med ett
givande och tagande”.
Ronald övar flera timmar om dagen och söker som sagt
ständigt nya utmaningar. –”Jag måste hålla mig i form och
hålla mig på topp så att när jag utmanas av de yngre trumslagarna, ska dom inte ha en chans”! Bakom Ronalds charmerande leende anar man en stark tävlingsinstinkt. Man kan
undra om tävlingsinstinkten är ett måste för man skall nå
den tekniska nivå som Ronald har och som gör hans spel
så övertygande? Under soundcheck när spelet inte synkar
100% till bakgrunden så är det ändå Ronalds medryckande
groove som är facit så att det är bara för den förinspelade
bakgrunden att anpassa sig!? Det ligger i linje med Ronalds
filosofi, att gå sin egen väg och med oväntade musikaliska
infall överaskar lyssnaren.
Hur tänker du när du gör dessa monster fills, räknar
du eller…? Undrade en clinic besökare.
-”Jag räknar inte, men jag känner takten som en period
efter all tid som jag övat med klick. Jag rekommenderar
er verkligen att lyssna och öva till klick”, fortsätter Ronald
och lägger till – ”Så att klicket blir en del av er själva och
att perioderna snarare känns än räknas. Man kan säga att
man flyttar klicket från den logiska delen av hjärnan till den
kreativa och känslomässiga delen”.
Ronald spelar ett kraftfullt och tydligt spel med makalösa
enkelslag som tycks ha obegränsad fart och styrka när slags-
kurarna dansar över trumsetet. –” Jag har övat en massa
rudiments och bland annat en övning där jag spelar snabba enkelslag med en hand samtidigt som jag pressar mig
att hålla uppe tempot. När inte det går längre växlar jag
hand”, förklarar Ronald. Det är en imponerad rytmik och
teknik Ronald besitter som nog bara varit provocerande om
den inte upplevts som lekfull och med en stor nypa musikalitet. Han har heller inget emot att kallas ”crazy drummer”
och han odlar med framgång ryktet som galen musikant.
Ronalds musikaliska energi och karisma är en enorm inspirationskälla och jag antar att alla clinicbesökare fick en
rejäl dos av välbehövlig spellusta i höstrusket.
Dagen efter på clinicen i Århus spelar Ronald ännu bättre.
Det är en större lokal med större PA och setet låter ännu
bättre, fylligt men med kontrollerad bas och tydlig attack.
Ronald är i sitt rätta element när han står på scenen, snacket
är avspänt och han svarar eftertänksamt på de frågor publiken ställer. Själv tror han att publiken inte bryr sig. En vanlig reaktion hos amerikanska musiker eftersom folk skriker
och reagerar mer spontant ”over there”. Efter clinicen vill
han inte gå ner och skriva autografer, men med lite övertalning kommer han trots allt ner och får mer frågor och beröm
än under hela clinicen. Ronald ler och kvällen är räddad.
REPORTAGE
AKTUELLT
REPORTAGE
AKTUELLT
REPORTAGE:INTERVJU:
RONALD BRUNER
JR
TOMAS EBY
Efter tre dagar med en galen trumslagare som spelade som
en gud men som kom sent till alla överenskomna tider, så
var det overkliga livet med världsstjärnan över. Tänk han
fick SMS från Chick Corea medan vi satt och pratade…
själv fick jag precis ett sms om att repet på söndagen var
inställt.
- Per Burström
Trumset från clinic i Danmark
crash - magazine
5
Pro stativ levereras även med de större seten i Silverstarserien och där passar dom som hand i handske.
Bastrumpedalen fästs på en liten BD-höjare så att pedalklubban träffar strax över skinnets centrum eller i centrum
för den som så önskar. Frontskinnet är i detta läge medium
högt stämt medan slagskinnet är lågt stämt, samma stämrecept används till pukorna medan virvelns skinn får ombytta
roller med högt stämt underskinn och medium lågt slagskinn. Doktorns recept ger i detta fall ett förvånansvärt stort
sound så länge man inte ligger kvar med bastrumklubban på
skinnet. Ett sound som John Bonham fans med lätt tinnitus
skulle uppskatta. Ett litet set med stort ljud!
VK48JS - VBG
Tama Silverstar
Silverstar är den nya Tama serien som skall bringa lycka och framgång till trumslagaren med den
något mindre plånboken. Framför mig står två kartonger innehållande ett Jazz-set i Dark Mocha
Fade. Hämta en kopp kaffe och sätt dig till ro medan jag går ner på lagret och hämtar stativpaketet
så att vi kan nörda. Frågan är, vad har set runt 10.000 spänn att erbjuda?
U
nder årens gång har jag packat upp en massa trumset
och trots det blir man som ett barn när man sprättar
upp kartongerna, känner doften av lack och svedan
efter de vassa häftklamren som rispat handens ovansida, ni
vet där huden är så tunn och där droppnålen på hospitalet
brukar sättas in uuhh!!!
Det första som slår mig är att stommarna är proffsigt fasade och att de sex tunna björklaminaten håller jämn och
hög kvalitet. Trummans insida är behandlad i en amber nyans som ger stommen en pondus som man normalt bara hittar hos exklusiva trummor. Även insidan av bastrummans
stämsarg är behandlad på samma sätt och bryter snyggt mot
trumsetets brunsvarta finish.
Två varianter
Silverstar finns i två varianter, testets Silverstar Custom
i lackerad SFBKMM –finish översatt ”Sanslöst Fin Borde
Kosta Mycket Mer”. Samt en klädd variant som kort och
gott heter Silverstar. De separata stämhusen har vissa likheter med Starclassic men är något kantigare. Setet har pressade stämsargar av triple flanged hoop, vilket innebär att
Silverstar inte ärvt Starcast pukupphängning från Superstar
utan är av traditionell rims typ som fästs i stämskruvarna.
Strulet med stämskruvar som ska hållas på plats när skinnen monteras har jag som stolt ägare av diverse Starclassic
set förskonats ifrån de senaste åren. Skall man säga något
snällt så är rimsen ovanligt tajta och snygga för att vara av
denna typ. Sedan får man inte glömma prislappen på setet
66
crash - magazine
även om Silverstar kammat hem höga poäng på hög finish
av SFBKMM-typ.
Apropå prislapp så motsvarar inte skinnen trummornas
potential. Powercraft skinnen som följer med setet låter
förvånansvärt bra men det kanske beror mer på stommens
ljudkvalitet än skinnet. Slagskinnet får finna sig att bli resonansskinn medan vita Evans G1 skinn monteras på slagsidan. Sa jag att pukorna är 12”x8” respektive golvpukan
14”x14”? Så är det och virveln är 14”x5”.
Kärnfullt sound
Med skinnen monterade, laborerar jag med olika stämlägen och blir positivt överraskad över den kärnfulla och
runda attacken med en touch av lufsig vintage sound i det
låga stämläget. I högt stämläge är ljudet kontrollerat med
kort kärnfullt sound. Plötsligt har jag glömt prislappen och
ställer högre krav på setet, nu vill jag komma igång och
spela! De medföljande bastrumskinnen åker på och jag beundrar det vita frontskinnet med sin gula patina, medan de
gummibussade gjutna stämhakarna kramar stämsargarna.
Roadpro stativ
Silverstar levereras med Tamas topp serie Road Pro, samma stativpaket som Starclassic men med en Iron Cobra Jr
istället för den dubbelt så dyra Iron Cobra. Onödigt bra kan
man tycka även om alla lär uppskatta stativen när dom väl
placerats på scenen eller i replokalen mellan affischerna på
In Flames och Metallica. Den ena förövrigt signerad! Road
Mer sound
Efter jag tröttnat eller rättare sagt min högerfot tröttnat på
att spela Led Zeppelins ”Immigrant Song”, byter jag bastrumskinn till Evans EMAD Coated, fortfarande lågt stämt
och plötsligt byter setet decennium. Steve Gadds hologram
kunde skönjas i rummets minst upplysta vrå eller var det
Dave Weckl? Att döma av spelet som hördes in till grannlokalen var ingen av dessa herrar på besök, men musikaliska
människor kunde tyda fragment av några fillins som min
hjärna försökte övertyga nervsystemet att utföra. Det lät
ovanligt bra eftersom den runda men tydliga attacken hjälpte till här och där men… näe det var definitivt inte Steve
Gadd som spelade. Evans Clear EC2 skinn hade fusionerat
setet ytterligare och kanske…
Tittar jag i spegeln så tänker jag mer på Peter Erskine, så
trummorna stäms upp och setet uppför sig mer som det ser
ut, det vill säga härlig jazzig dunk i bastrumman och percussiva pukor som även svarar på softa dubbelslag.
Testet har hittills varit att testa ljudmöjligheterna i Silverstar setet med 18” bastrumma. Hade min högerfot varit uthålligare och John Bonham varit min husgud hade jag
naturligtvis valt ett större set. Silverstar finns i lösvikt upp
till 24”x18” storlek och pukor från 8” till 18”. Steve Gadd
wannabee’s kan med förkärlek kolla på seten med 20” baskagge. Coverbands gigen kanske blir bäst med 22”-seten.
Burgundi Red Sparkle med 10” pukan i garderoben och 12”
plus 14” och 16” på golvet förgyller de flesta scener, även
i huvudstaden.
Sammanfattning
Är detta allt man behöver frågar en vän av ordning efter att ha läst denna köpta test. Självfallet inte men tar man
med prislappen i domslutet så är Silverstar en klar vinnare.
Många set i denna prisklass ser bra ut men stommarna säger
något annat och saknar brett ljudspektra.
Hosta upp lite mer pengar och investera i en Starphonic så
får du ett set som även platsar i de fina salongerna eller de
råaste klubbar om man så önskar. Testet visar att även Jazzsetet fungerar i fler spelsituationer. Lättroddat Clubkit eller
situationer där karaktären men inte volymen av stort sound
efterfrågas. Vi lånade ut setet till den eminente Karsten
Bagge vid några konserter och Ola Johansson använde setet
på turné med ett Queen Tribute band, som fyllde Lisebergshallen två kvällar i rad, båda var förvånade över den goda
kvalitén och soundet men allra mest förvånade över priset.
- Per Burström
Fler Silverstar setups
AKTUELLT
NÄRBILD
NÄRBILD:
TAMA SILVERSTAR
INTERVJU:
TOMAS EBY
Silverstar/Silverstar Custom VK/VL50S
5-delars shellpack • Bastrumma 20” x 18” • Hängpuka 10”x
8” och 12” x 09” • Golvpuka 14” x 12” • Virvel 14” x 5,5”
Hardware: Roadpro • HS70WN Virvelstativ • HC72WN Cymbalstativ • HC73BWN Cymbalstativ med bom • H75WN Hi-hat
stativ • HP300 Bastrumpedal
Silverstar/Silverstar Custom VK/VL52KS
5-delars shellpack • Bastrumma 22” x 18” • Hängpuka 10”x
8” och 12” x 09” • Golvpuka 16” x 14” • Virvel 14” x 5,5”
Hardware: Roadpro • HS70WN Virvelstativ • HC72WN Cymbalstativ • HC73BWN Cymbalstativ med bom • H75WN Hi-hat
stativ • HP300 Bastrumpedal
Silverstar/Silverstar Custom VK/VL62S
6-delars shellpack • Bastrumma 22” x 18” • Hängpuka 10”x
8” och 12” x 09” • Golvpuka 14” x 12” och 16” x 14”
• Virvel 14” x 5,5” Hardware: Roadpro • HS70WN Virvelstativ
• HC72WN Cymbalstativ • HC73BWN Cymbalstativ med bom
• H75WN Hi-hat stativ • HP300 Bastrumpedal.
crash - magazine
77
AKTUELLT
AKTUELTT
AKTUELLT
AKTUELLT: NYHETER FRÅN MEINL
BYZANCE B22DAR
– Dark Ride 22”
Både sound och utseende går hand i hand med denna cymbal! Precis som övriga cymbaler i DARK serien låter cymbalen mörkt och rått! Soundet är tydligt och relativ ”tickigt”
men med en mörk karaktär! Den är precis som alla andra
Byzance serier tillverkad i B20 legering. Dark serien är som
synes inte svarvad utan hamrad för att få sitt utseende och
sound!
nyheter från Meinl
Meinl firar 60 år i branschen. Från att vara ett litet enmansföretag, där Roland Meinl själv
svarvade cymbalerna, har företaget idag vuxit till en av dom stora och mest aktiva aktörerna i branschen. Här kan du läsa om deras nyaste och hetaste cymbaler!
SOUNDCASTER THIN CRASHES
SF16TC & SF18TC
Soundcaster Fusion familjen har fått tillökning utav två stycken Thin Crashar i storlekarna 16” samt 18”. Hybriden där tunt möter
tjockt i serien blir extra intressant med dessa
två tunna nykomlingar. Soundet är öppet och
stort med relativt kort sustain. En bra allround crash som kommer fungera i flera sammanhang.
MEINL BYZANCE 20” ETHC
– Extra Thin Hammered Crash
Precis som man kan tyda på cymbalens
namn är denna crash extremt lätt och tunn
med stora hammarslag. Det gör att crashen
får ett mörkt, mjukt och trashigt sound med
en perfekt sustain. Söker du en mörk och
stor crash är detta en riktig ”killer”! Den
kommer även fungera som en perfekt mörk och mjuk ride i
de mer softa jazzsammanhangen.
8
crash - magazine
BYZANCE VINTAGE TRASH CRASHES
B16TRC & B18TRC
Vintage Trash Crasharna är designade och
framtagna tillsammans med Benny Greb.
Precis som cymbalerna i SAND-serien är
de sandblästrade. Det tillsammans med de
”utskurna” hålen i cymbalen gör att soundet blir kort och ”trashigt”. Precis som övriga cymbaler som Greb har haft något med att göra låter de
mycket musikaliskt och kommer passa in i flera olika musikaliska genrer!
BYZANCE DARK B15DAH
– Dark HiHat 15”
Med en mörk och mustig karaktär och en relativt kort sustian, är denna hihat mycket tydlig och distinkt! Man får det
feta hihatsoundet från 15” storleken men tydligheten och attacken från en 14” .
BYZANCE B16MH
– Medium 16” hihat
M-SERIES MS85B
Meinl har tagit fram en Bell i M-Serien. Som gör det möjligt att få fram ett naturtroget och ett rent ”bellsound”. Fungerar både som ”extra klocka” till ride cymbalen såväl som ett
extra sound i cymbalsetupen! Oavsett om du spelar snabba
”blastbeats” och vill ha ett igenomträngande ”bellsound” eller om du är percussionist och söker efter fler sound kommer denna vara perfekt! Storleken är 8,5” och är gjord i B20
legering
Tillslut kom den, Byzance 16” hihat! Storleken har betydelse! Med en bred och musikalisk spännvidd med ett mjukt och varmt
sound, utan att stocksoundet från hihaten
blir för ”såsig”. Det halvöppna hihat-soundet är trots hihatens storlek kontrollerad och
snyggt! Fotsoundet har ett bra och tydligt ”chick” sound. Det
halvöppna soundet är trots hihatens storlek mycket kontrollerat. Perfekt för dig som vill ha ett varmt, mörkt och stort
hihat sound!
crash - magazine
9
nyheter • nyheter • nyheter • nyheter
Meinl FX PEDAL
Ett helt percussion kit i en liten låda med pedal! Från
klassiska till moderna percussion sound! Kommer vara
en dröm för såväl alla trubadurer som vill kompa sig själva till congastjärnan som vill ha extra sound till sin set
up! FX10 är Meinl första steg in i den digitala världen!
Lådan innehåller tio ljud som man styr med foten. Ljud:
Kickbass, Cyberkick, Tribalkick, Straight Tamborine,
Claves, Handclap, Dry Cowbell, Straight Cabasa , Double Cabasa
CAMCO –HP35B
Legenden kommer tillbaks! Få pedaler har varit
så
mytomspunna….trots
att det är över 10 år sedan
den försvann ur produktion är den fortfarande ett
begrepp hos trumslagare!
Tama har gjort en nyutgåva
på den klassiska CAMCO
pedalen HP35B, med exakt
samma detaljer som originalet. Med sin enkla utväxling och lätta känsla kommer CAMCO pedalen även
kunna tillfredställa dagens
krav. Pedalen lev. med bag.
MEINL FD7KA – KANJIRA
Låt dig häpnas och inspireras
av denna lilla skönhet, Kanjira!
Kanjira-trumman härstammar
från södra delarna av Indien.
Med sitt stämbara getskinn och
två stycken jinglar känner man
igen soundet från andra indiska
trummor. Tonhöjden kan ändras
med ”bänd”-teknik med fingret
under skinnet så man får en varierad
ton och sound. Fantastiska sound och komplexa rytmer
(möjligheter…) gör att denna nykomling kan bli en hit
för alla handtrumentusiaster.
10
crash - magazine
Medveten mångfald i Tamburin djungeln
Tittar man i Meinls digra Percussionkatalog, så hittar
man en uppsjö tamburiner i olika form och med olika
egenskaper. Det blir inte begripligt varför de gjort så
många förrän man provar de olika modellerna och upptäcker alla nyanser. Kärnan i soundet är vilken typ av
jinglarna även kallade bleck, som tamburinen har. Meinl
har fem varianter gjorda av Nikkel, Brass, Aluminium,
Hammered Steel och Hammered Brass. De hamrade
blecken har lägre volym och ett skirare och mer mångfasetterat ljud. Andra aspekter på tamburiner är vikt och
form samt ramens material.
Jag stötte ihop med vår erfarne studioräv och Tama
endorser Christer Jansson. Han stod och testade tamburiner och trots att han har ett gäng tamburiner i studion
så sökte han efter fler sound. Med ökad medvetenhet
kommer uppenbart fler nyanser in i bilden. Jag frågade
Christer vad han tyckte om Meinl Compact Tamburiner
och fick en lång utläggning om var de respektive tamburin blecket skulle passa in. ”De trekantiga blecken
har mindre energi och det är bra för mickarna eftersom
de hatar tamburiner. Dessutom blir inte accenterna på
två-fyran så starka. Ibland måste man dra ned accenterna vid mix för att de blir för dominanta” förklarar
Christer. Fler aspekter framkom bl.a. fördelen att ha så
olika sound förpackade i samma form.”Vill man behålla
samma groove men ändra soundet kan det vara bökigt
att spela versen med gammal ståltamburin och spela refrängen med en halvmåne tamburin”.
Christer spelande in tre olika Compact Tambourines åt
oss i sin studio med en Colef 4038 bandmikrofon med
samma gain och avstånd till mikrofonen lyssna till resultatet nedan.
Meinl Compact
Tamburine
Nikkel CTA2-BK
Meinl Superdry
Meinl Superdry
Compact Tamburine Compact Tamburine
Steel CSTA2S-BK
Brass CSTA2B-BK
TAMPERIO TP06AB-M
Vad händer om man korsar
en trä Tamborim med en
Tamburin? Jo då föds
en TAMPEIRO! Trä
Tamborimen har förädlats med tre stycken
tamburin jinglar för
att få ett nytt och spännande sound! Den kan
användas i såväl trad. Tamborim spel som till nya egna
musikaliska idéer!
FOOT TAMBURINE - FJS2S-BK
En liten halvmånetamburin med
kardborreband som enkelt fästes
längst fram på foten. Fottamburinen lämpar sig perfekt till CAJON
spel så som till trumslagaren som
får nya sound idéer! Montera på
fottamburinen och börja utforska möjligheterna!
AKTUELLT
AKTUELLT
AKTUELLT: NYHETER
HIHAT TAMBURINER
- HTHH1BK, HTHH2BK
Klassisk hihat-tamburin med nickelbleck finns både i
en dubbelradig samt enkelradig variant. Med robust konstruktion och oklanderligt sound passar dessa in i dagens
musikaliska klimat.
SAMBA – BRASILIANSKT
TIMBA, REBOLO och TANTAM har utökats i SAMBA sortimentet: Dessa instrument används i battucada
(sambaorkestrar). Nytt i sortimentet är även NAPA skinn,
(NAPA skinn är ett material som kan liknas med en elastisk vaxduk) som dels finns som lösa skinn samt att de
är monterade från start på bl a REBOLO och TANTAM.
Uppdaterad Iron Cobra har aldrig varit bättre!
Den smått legendariska Iron Cobra har trots stora framgångar med Tama Speed Cobra,
inte förpassats till museum som en av de mest sålda bastrumpedaler. Tama visar med
den fjärde uppdateringen att gamlingen ”is still going strong”. Uppdateringen består av en stabilare fotplatta med kraftigare gods och lager vid infästningen med
hälplattan samt en slätare yta för ”slide spelteknik”. Dessutom har Iron Cobran
fått samma typ av högklassiga lager och lager hus som på Speed Cobra. Vid
en första provspelning känns pedalen smidigare i rörelsen än tidigare och
jag tror inte det bara beror på att min egen Iron Cobra är 12 år, snarare
beror smidigheten på de nya lagren. Hur som helst så känns det som
att Iron Cobran har sin plats i Tamas utbud, som en variant för
de som föredrar en kortare fotplatta än Speed Cobrans ”long
board”. Personligen har jag blivit frälst i Speed Cobran
men att spela på nya Iron Cobran känns som att träffa en
gammal polare som mognat men som ändå har samma
temperament när det hettar till.
crash - magazine
11
AKTUELLT
INTERVJU
nyheter • nyheter • nyheter • nyheter
JamHub
och världens bästa Morgan Ågren!
V
i delar samma hemstad, Umeå och även om
jag har några fler år på nacken så är Morgan
Ågrens musikaliska bana lika lång och framför allt betydligt mer framgångsrik. Mitt band Clark
Kent var visserligen på turné men Jämtland var det
längsta vi kom innan jag flyttade från staden. Morgan å sin sida har spelat med Frank Zappa m.fl. och
har världsrykte med spelkompisen och till lika underbarnet Mats Öberg. Detta rykte gav tillsammans med
Modern Drummer Festival spelning sådan genomslag att Morgan valdes av Moder Drummers läsare
till världens bästa Fusion trumslagare förra året. Vi
träffades i samband med att Morgan börjat använda
Jamhub och då såg jag att killen från Hagaskolan
hade blivit en halvmeter längre sedan senast vi möttes vid en spelning i gymnastikhallen.
Var det surrealistiskt att bli framröstad som bästa Fusion
Drummer i Modern Drummers readers poll?
- ”Jo, med tanke på att man bor i fel land och inte spelar i kända band. Nästan samtliga på den där listan brukar
vara Amerikaner trots allt, och spela i rätt så kända band.
Dom är nog lite patriotiska där borta också. Men inte denna gång! Det var kul och oväntat så klart! Youtube är nog
förklaringen till att folk känner till vad jag gör. Klippet med
Fredrik Thordendal och mig från mina fina UR program
har över 1.5 millioner views till exempel.”
Du har jobbat med Mats Öberg sedan moppeåldern och
Mats å Morgan känns lika bekvämt i munnen bland era fans
som Lennon/McCartny är för Per Gessle. Är er relation som
ett gammalt äktenskap eller pirrar det fortfarande i den musikaliska nerven? Har ni något på gång?
- ”Fördelarna med att kunna läsa ens tankar finns ju. Men
samtidigt behöver man också överraskas och inte bara kunna förutse vad den andra kommer att göra när man spelar.
12
crash - magazine
Precis som i en vanlig relation kvinna och man, man behöver överraskas och hitta nya vägar Jag koncentrerar mig på
solo projekt nu (Batterie Deluxe) hur som helst.
Det blir ett annat stuk på Batterie Deluxe än det som jag
och Mats brukar göra. Mera "beats" och mindre toner och
harmonier på något sätt. Jag lyssnar en hel del på electronica, också. Så det blir en slags hybrid av allt som snurrar
i huvudet. Sen så kommer nya Mats/Morgan CD's också.
Plus återutgivningar av gamla CD's, via Cuneiform Records i USA.”
Förutom Batterie Deluxe har du några andra projekt på
gång?
- ”En CD med Bill Laswell och Raoul Björkenheim som
kommer i Oktober. En annan CD med Trey Gunn (King
Crimson) och Henry Kaiser är på gång och ett pop projekt
från Frankrike som heter Peelgreems. En CD med Phil Elter (också Fransman).
Och till sist en CD med ett Belgiskt band som heter Kings
Of Belgium. Den är min favvo av ovan nämnda, tror jag.”
Hur kom det sig att du fick upp intresset för JamHub, den
är ju främst utvecklad som tyst replokal?
- ”Det föll sig helt naturligt i och med att man alltid velat kunna styra volymen på ens lyssning opåverkat av alla
andras volymer. Jamhub passar perfekt in i min lilla studio
där den fungerar som monitorsystem med
hög volym för den som behöver det. Dessutom är Jamhub portabelt så man kan använda den live och styra nivåerna själv för
ex. loopar och klick. Kanon grej!”
- Per Burström
M-Cymbag
- Nörderi med praktiska poäng
Meinl har tagit upp M-Cymbag i sortimentet och erbjuder set i standard storlekar och en massa storlekar i lösvikt. Vid en första titt ställer man sig frågan om det finns
behov eller om det är en onödig pryl för nördar. Eftersom
man tillhör den senare gruppen så hittar man snabbt fördelar och användningsområden, här är några argument.
Ingen vill ha fett eller smuts på cymbalerna och med
M-Cymbag kan man hantera cymbalerna utan att behöva
ta på dem. Bagen är slitsad och har hål i centrum vilket
gör den lätt att trä på medan cymbalen sitter på stativet.
Det innebär också att bagen skyddar cymbalen och fungerar även i ett hårt case med centrumbult. Har man trumsetet uppsatt så låter man med fördel M-Cymbag skydda
cymbalerna från damm och andra luftpartiklar.
D’Addario ny ägare av Promark
Sedan årskiftet är D’Addario Co ny ägare av Promark.
D’Addario har genom åren växt från att varit en förstklassig strängtillverkare till att bli ett mer komplett företag
inom tillbehörsmarknaden. Promark blir den starka och
saknade länken i kedjan bestående av Evans, Puresound,
HQ m.fl. Man kan notera att resurserna som tillförs inte
kommer från riskkapitalister med kortsiktiga mål utan
från ett familjeföretag drivet av ett genuint intresse för
produkterna och med ett unikt tekniskt kunnande inom
tillverkning och produktion. Förutom detta har VD’n
Rick Drum tidigare arbetat på Vic Firth och höga mål är
uppsatta, så framtiden ser ljus ut för det hängivna gänget
kring Promark.
AKTUELLT
aktuellt: NYHETER
Puresound Custom Pro
- Tajt sejarljud med funkiga bieffekter!
Vi har alla haft problem med ovälkommet rassel från
sejarmattan, den eländiga mattan lever sitt eget liv och
flörtar med basregistret från den inte ont anande bassisten eller gifter sig med den intensiva 10” pukan. Ofta får
man gilla läget eller i värsta fall dra åt sejarspännaren så
att mer eller mindre av virveltrummans fylliga ljud går
förlorat.
Puresound har uppmärksammat detta och presenterar
en serie sejarmattor under namnet Custom Pro som skall
lösa problemen. De nya mattorna har en betydligt mindre anläggningsyta mot sejarskinnet och fördelar trycket
så att sejarmattan inte dämpar skinnet lika mycket som
traditionella sejarmattor gör när mattan är hårt åtdragen.
Systemet fungerar utmärkt och Puresound Custom Pro
kan spännas väldigt hårt utan att bottenregistret dör eller
att sejarsvaret går förlorat. En positiv bieffekt är att spökslagen blir tydligare och att sejarljudet får en torr funkig
torrhet när sejarmattan är hårt åtdragen.
Det är superlätt att skifta sejarmatta eftersom sejarbanden är av en ny typ som håller sejarmattan på plats med
sprintar. Det blir därigenom enkelt att byta skinn, eftersom banden bara behöver justeras vid första montering.
Banden och sprintarna passar alla Custom Pro mattor så
att man snabbt kan skifta matta och därigenom byta sejarljud beroende på hur rumsakustiken är på det aktuella
spelstället.
Custom Pro finns i nuläget i två varianter med sejare
av stål för brillians respektive mässing för ett varmare
och fylligare ljud. Två bredder med 20 strängar eller 24
strängar erbjuds för 13” respektive 14” virveltrummor.
Vi gläds åt den nya och betydligt lägre prisbilden som
gör det möjligt för oss trumslagare att ha flera sejarmattor och därigenom flera exklusiva sound utan att bli ruinerade. Tidigare i höstas sänktes även priserna på Puresound Custom och Blasters.
crash - magazine
13
REPORTAGE
AKTUELLT
Peter Wildoer
- Audition i Drömlandet
Foto: Peter Olofsson
Torsdagen 9 september läste jag Mike Portnoys Facebookinlägg att han slutat i Dream Theater. Min fru sa genast
och utan någon större eftertanke, ”Då lär väl James LaBrie,
sångaren, fråga dig om du vill spela med Dream Theater?”.
Själv tänkte jag att det kanske skulle finnas en mikroskopisk chans även om det lät osannolikt. Tre dagar senare,
den 11 september och innan en spelning med Darkane i
Frankrike, fick jag ett mail av James där han undrade om
jag var sugen på att provspela med dem. Chockerande att
det faktiskt blev som min fru sa!
N
Strategi och plan
u kanske ni undrar varför just jag fick detta mail?
En vecka senare fick jag mail av deras manager med detalDå får vi dra tillbaka klockan till en kväll i börjerna kring provspelningen och veta att den skulle äga rum
jan av 2010 när jag fick ett samtal av en viss Matt
en månad senare. Två dagar därpå fick jag veta vilka tre låtar
Guillory, keyboardist i James LaBries soloband. Han jobsom skulle spelas och en länk för nedladdning. Låtarna var
bade med låtar till James nya soloplatta och undrade om jag
’The spirit carries on’, ’A nightmare to remember’ och ’The
var intresserad av att spela trummorna. Jaha, det låter ju som
dance of eternity’. Jag hade hört ett par av dom tidigare och
en hyvens uppgift, tänkte jag och tackade ja. Normalt rör
insåg omedelbart att den nästkommande månaden skulle bejag mig i de lite hårdare delarna av metal-svängen, som fast
stå av övande, övande och lite mer övande.
medlem i Darkane och tidigare med PestilenAtt låtarna kräver en hel del jobb att planka
ce, Old Man’s Child m.fl.. Vad många däreoch lära sig förstår den som är bekant med
mot inte känner till är att jag även har spelat
dom.
mycket andra genrer. Denna gång skulle jag ta
vid efter Mike Mangini, en mycket respekte’The spirit carries on’ är en 6/8-ballad och
rad trummis, lärare och DVD-instruktör, som
inte tekniskt svår men jag förstod att de ville
hade spelat på James tre första soloskivor.
kolla känsla, timing och musikalitet, vilket ju
Med andra ord var det allt annat än ett ”blåär självklart och kanske en av dom absolut
bär” jag ersatte, utan snarare en förebild! Platviktigaste delarna. Dom andra två låtarna är
tan ”Static Impulse” spelades in i mars 2010
av en helt annan karaktär och väldigt mycket
och släpptes senare samma år. Min medverJames LaBrie – Static impulse.
mer att sätta sig in i: ’A nightmare to rememkan där har verkligen öppnat dörrar för mig.
Peter både spelar trummor och sköter
ber’ är 16 minuter och består av flera olika
skriksång på plattan.
delar, tempon och taktarter. ’The dance of
James var alltså väl förtrogen med mitt trumeternity’ på 6 minuter och 13 sekunder består av konstanta
spel vilket föranledde att han nu kontaktade mig igen (jag
taktbyten, taktarter och nya delar efter varandra. M.a.o så
sjunger också skriksång och growl på plattan och har ju på
långt ifrån en vanlig låtstruktur man kan komma. Faktum
sätt och vis sjungit duett med herr LaBrie vilket är lite galet
är att jag själv mest skrattade efter första genomlyssningen
i sig). Jag visste också att dom andra medlemmarna i Dream
och tanken på hur skulle jag finna tid att först plocka ut vad
Theater gillade ”Static Impulse” väldigt mycket. Både John
herr Portnoy spelar, lära mig det och kunna allt utantill. Det
Petrucci (gitarrist) och Mike Portnoy hade mailat mig att
skulle krävas ett konstant lyssnade all vaken och ledig tid.
de gillade plattan och mitt trumspel. Bara det var ju sjukt
Tid som inte fanns eftersom jag oftast har annat att göra,
coolt men jag blev ändå helt chockad av James mail och det
inte minst som heltidanställd trum- och mattelärare på Mega
faktum att Dream Theater diskuterade mig som ersättare för
Musik gymnasieskola i Helsingborg!
Mike i bandet.
14
crash - magazine
Någon sorts strategi och plan för hur jag skulle gå tillväga
var nödvändig. Först och främst in med de tre låtarna i min
iPod för att kunna lyssna till och från jobbet och alla spontana tillfällen. Jag visste också att Mike Portnoy släppt de
senaste Dream Theater-plattorna på eget bolag med separata
spår för alla instrument. På det viset skapade jag en version
av ’A nightmare to remember’ utan trummor att spela till.
Jag hittade också en version av ’The dance of eternity’ utann trummor på nätet. Jag ser väldigt stora fördelar med att
spela låtar utan originaltrummorna då man själv måste ”styra
skutan”. Givetvis är det bra att inledningsvis spela till originalversionen för att höra att man plockar ut rätt. I dag är ju
också Youtube ett fantastiskt verktyg. Där fann jag ett klipp
när Portnoy spelar hela ’The dance of eternity’ i en studio.
I ett annat klipp går han igenom slutet av samma låt som i
princip växlar taktart varje takt. Jag kände igen klippen och
har DVD:n som klippen var tagna från, ”Mike Portnoy – Liquid Drum Theater”. Det finns också live-versioner på alla
låtarna vilket var till stor hjälp. För att följa och få grepp om
låtarna insåg jag att en skriftlig analys, med taktarter och
vissa noter, av varje låt behövdes. John Petrucci har släppt
alla Dream Theater-album som notböcker där alla låtstrukturer fanns vilket sparade mig mycket arbete. Dessutom fick
jag en inblick i hur bandet tolkade de olika taktarterna, något
som skiljer sig från hur jag ser och hör det. Jag la också in
de tre låtarna i Cubase och datorn för att kunna ”loopa” specifika delar och lyssna bit för bit. Det visade sig att Dream
Theater uppenbarligen aldrig spelat in till klick. Tempot går
upp och ned allt som oftast. Det tog mig minst en hel dag att
få rätt på detta men det var det absolut värt. Nu var det bara
till att börja öva från takt ett!
Övning och hemlighetsmakeri
Tillsammans med Mickael ”Walle” Wahlgren, en f.d. elev,
fantastisk trumslagare och mycket god vän, la jag upp ett
schema som bestod av 15 minuter uppvärmning och en timme teknikövning för både händer och fötter. Även hastighet
och uthållighet övades upp och framförallt i fötterna. Resterande tid gick till att plocka och jobba med låtarna. Med
tanke på att jag hade fyra veckor på mig fick det max ta en
vecka per låt. Sista veckan skulle ägnas åt att spela alla tre
låtarna tills dom satt i muskelminnet. Det var lika bra att ta
tjuren vid hornen och börja med den tekniskt sett svåraste
låten,’The dance of eternity’. När jag satt där och plockade
ut dom första fyra takterna av låten, lyssnade om och om
igen, och sakta börja lära mig vad som hände, kändes slutmålet att kunna spela nästan 30 minuter musik av den riktigt
progressiva metal-skolan nästan övermäktigt! Sakta men säkert jobbade jag mig genom låten och efter två helger och
en veckas övande på kvällar efter jobb ”satt” den. Därefter
kom det långa opuset ’A nightmare to remember’, en hårdare låt med mer dubbla bastrummor som passar mitt spel
ganska bra. Inte så teknisk svår men absolut en mastodontlåt
att sätta tänderna i!
Sista låten, ”The spirit carries on”, med mestadels rakt
6/8-trumspel och betydligt ”smakfullare” trumspel är helt
annorlunda! Här fick jag jobba mycket hårt med timing
och placering av bastrumman för att få det riktigt tight och
svängigt.
Den sista veckan spelade jag låtarna om och om igen för
att verkligen nöta in dem. Blotta tanken på att spela låtarna
med Dream Theater en vecka senare gjorde mig sjukt ner-
Feet exercise, singles
Peter Wildoer
Play this with your hands.


  











Play with your feet together with hands above.
A1
REPORTAGE
REPORTAGE: PETER WILDOER - AUDITION I DRÖMLANDET
A2
                                    
R
L
R
L
R
L
R
L
A3
R
L R
L R L R
L
A4
                                    
A5
A6
                                    
A7
A8
                                    
B1
B2
                  
B3
B4
                  
B5
B6
                
B7
B8
                
Copyright © Peter Wildoer
Peters fotövning för kontroll, hastighet och uthållighet. Övningen är en variant av George Kollias 16-week workout. En bra och givande övning som
bör spelas varje dag för att öka kontrollen med spel på dubbelpedal/dubbla
bastrummor. Man övar de tre olika teknikerna med vristspel på trettioandredelsnoterna, vrist och ben på sextondelsnoterna och ben på åttondelsnoterna.
Obs, börja långsamt då tanken är att du skall spela hela övningen från början
till slut i samma tempo. Bör absolut övas till metronom!
Entrén till S.I.R. Studios
En av deras lastbilar som används till
att köra ut backline till alla turnéer de
hyr ut till
Cubase-projektet på The dance of eternity. De färgade delarna överst i bilden
visar alla olika delar, den blå linjen längst ned med svarta prickar på visar de
olika tempobytena och ovanför linjen i det grå fältet visar alla svarta streck de
olika taktarterna.
crash - magazine
15
Virgil Donati och Peter. Av Peters leende att döma verkar han ju minst sagt
glad.
Trots nervositet är ju en stadig frukost alltid på sin plats!
vös. Till saken hör att jag då också visste vilka andra som
skulle provspela och ordningen. En lista med namn som fick
mig att gapskratta och sätta mig ner när jag såg den. Här
fanns några av mina absolut största förebilder. Trummisar
som tillhör absoluta världseliten och kan flytta gränsen för
vad som är möjligt att göra på ett trumset vad gäller teknik,
hastighet och koordination.
Så här såg listan ut:
October 18th: Mike Mangini: 2pm, Derek Roddy: 6pm
October 19th: Thomas Lang: 10am, Virgil Donati: 6pm
October 20th: Marco Minneman: 10am,
Aquiles Priester: 2pm, Peter Wildoer: 6pm
Jag var mycket väl förtrogen med alla trummisarna utom
Aquiles Priester. När jag kollade upp honom på Youtube
visade det sig att han är ett metal-monster av högsta klass.
Givetvis! Så det var lilla jag från Glumslöv i Skåne och sex
världsberömda trollkarlar på trummor som alla, med undantag för Aquiles, spelat på anrika Modern Drummer Festival .
Jag var alltså en riktigt ”underdog” på kortet. Nu lät jag
mig givetvis inte nedslås av det utan skrev ut listan och
hängde på väggen. Tänk att jag var på samma lista som dem,
fantastiskt! Det hela blev ännu coolare eftersom provspelningen skulle äga rum på klassiska S.I.R. (Studio Instrument
Rentals) i New York. Tala om att jag hade fjärilar i magen
och hade extremt svårt att tänka på annat än just provspelningen precis hela tiden.
Det hela förvärrades av att jag absolut inte fick berätta om
den för någon. För att ta ledigt från jobbet en vecka så krävdes därför en bra ursäkt. Det var väl inte det svåraste men det
16
crash - magazine
Ombyggnad av trumset som filmades och trumtekniker till hands.
Peter tillsammans med Dream Theater efter provspelningen.
går ca 140 musikesteter på gymnasiet som inget fick veta.
Många av dem Dream Theater fans, som vet att jag spelar
på James senaste platta, vilka frågat mig upprepade gånger
om jag fått erbjudande att ta över efter Portnoy. Jag har å det
bestämdaste nekat till detta! Sen skall vi inte tala om alla på
Facebook som skrivit till mig. Fatta att jag egentligen bara
vill skrika ut det till alla! Jag höll på att spricka!
En annan sak att ta i beaktning är Mike Portnoys status, en
levande trumlegend med trogna fans som har inspirerat tiotusentals unga trummisar till att börja spela trummor! Även
om chansen att just jag skulle få giget med Dream Theater
var mikroskopisk så fanns det hela tiden i bakhuvudet att
det skulle bli en väldigt väldigt stor uppgift att fylla tomrummet efter Portnoy. Han är en stor personlighet och en
riktig ”entertainer” och fansen kommer att ställa stora krav
på efterträdaren!
Provspelningen
Söndagen 17 oktober bar det av till New York. En resa man
inte gör varje dag så min fru och jag stannade hela veckan
och passade på att turista samtidigt. Jag hade med mig övningsplatta och pedaler för att kunna hålla tekniken uppe
under dom tre dagarna fram tills min provspelning. Någon
vecka tidigare hade jag kontaktat Virgil Donati, en av mina
absolut största förebilder, och frågat om vi på något sätt kunde träffas. På tisdagen ringde han och undrade om jag ville
komma ner till hans rum för att snacka lite. Hur maxat var
inte det! Vi spenderade nästan två timmar tillsammans innan
hans provspelning. Jag fick en chans att fråga honom om
massor av saker jag velat veta. Otroligt inspirerande!
Jag var i sjunde himlen och bara det kändes allena värt resan och allt jobb.
INTERVJU: TOMAS EBY
När jag vaknade på dagen D den 20 oktober visste inte
nervositeten några gränser. Min provspelning var inte förrän
klockan sex på kvällen och trots försök till annan sysselsättning hade jag svårt att fokusera. Två timmar innan värmde
jag upp och spelade igenom alla låtar på hotellrummet.
Vi tog en taxi bort till S.I.R. och möttes av managern Frank
och hans fru Marjorie. Två mycket trevliga människor som
jag hade haft regelbunden kontakt med inför detta och dom
tog varmt emot oss. På väg in träffade jag Aquiles Priester.
Vi småpratade lite om hur galet allt detta var och upptäckte
att vi nog är ganska lika och vi har kontakt sedan dess. Väl
inne i den gigantiska ”replokalen” hälsade jag på alla i bandet, filmteamet på c:a åtta personer, alla tekniker och några
representanter för dom olika fabrikat Dream Theater-killarna
är sponsrade med. Allt som allt var där c:a 20 personer i lokalen och alla tittade på mig, kändes det som. Välkomnandet
var väldigt varmt, alla var mycket trevliga och det skojades
ganska friskt. Killarna i bandet sa att även dom var nervösa
och att det hela var en helt ny situation eftersom dom spelat
tillsammans med Mike i 25 år. Jag var sist ut och dom var
ganska slitna efter att redan ha kört igenom allt med sex andra trummisar före mig, haft möte efter varje provspelning
och dessutom andra möten med bl.a. skivbolaget angående
allt runtomkring det att Mike hade slutat.
AKTUELLT
REPORTAGE
REPORTAGE: PETER WILDOER - AUDITION I DRÖMLANDET
Dom undrade om jag ville ha något att äta från den grymt
stora buffén. Jag är verkligen en storätare och brukar skämtsamt säga att min favoritmat är ”Ät vad du orkar-buffé” men
det var omöjligt att tänka på mat just i den stunden. I stället
började jag bygga om trumsetet och anpassa det till mig. Det
fanns en trumtekniker till hands som hjälpte mig. Hela tiden
filmade någon vad jag gjorde och jag småpratade med killarna i bandet under tiden. Något som gjorde att nervositeten
släppte allteftersom. När trumsetet var i ordning skulle alla
in ear-system ställas in och ljudnivåer in i inspelningssystemet. Allt skulle filmas och spelas in professionellt. John
Petrucci började spela något, jag hakade på och vi jammade
i bortåt en tio minuter.
Efter det blev det lite lättsamt prat och lite justeringar på
vår lyssning och sen ytterligare ett jam. Härligt! Här satt jag
och jammade med Dream Theater! Killarna var på strålande
humör och vi skämtade en hel del och det var underbart att
stämningen var så uppsluppen. Den mesta nervositeten var
borta. Jag frågade om de ville spela de tre låtarna i någon
speciell ordning och Petrucci sa att de ville köra ’A nightmare to remember’ först följt av ’The dance of eternity’ och sist
’The spirit carries on’. Det kändes fantastiskt att köra igång
med ett fett intro, och att få spela med levande musiker efter
all övning till bakgrundsfiler. Vi körde låten rakt igenom och
det kändes väldigt bra. Petrucci bekräftade känslan och sa att
han gillade ”draget” i mitt spel samt att mina fötter var fantastiska. Ni kan ju förstå att jag blev glad! Frank, managern,
frågade om jag ville ha lite mer vatten och placerade några
flaskor bredvid mig samtidigt som han viskade ”You fucking
nailed it Peter”.
’The dance of eternity’ satt också. Vi synkade mycket bra
trots att vi aldrig spelat ihop tidigare eller det faktum att låten inte är lätt att spela med någon även om man repat hårt!
Lite allmänt jubel och applåder bröt ut i lokalen. Killarna i
bandet kom fram och gjorde ”high five” med mig. Jag var
helt euforisk vid det här laget!
crash magazine
- magazine
17
Walle Wahlgren är en upcoming trumslagare som
redan gjort intryck. Walle
är med i Roine Stoltz
Agents of Mercy som efter turnén i USA spelade in den tredje
CD. Sedan i somras har Walle spelat
på ett Silverstar set upphottat med en
Starphonic PST146 ett set som användes vid detta videoklipp som inspelades
i Darkane's studio. Walle har också gjort
några uppskattade clinics för Tama och
vi är inte förvånade eftersom Walle har
så mycket talang och kunskap trots sin
ringa ålder.
INTERVJU: TOMAS EBY
Sist ut var ’The spirit carries on’ och nu gällde det att komma ner i varv efter två mycket intensiva låtar följda av ohämmad lycka. Efter piano- och sångintrot kändes det gott att
bara få lira lite vanligt trumkomp utan några sjuka taktarter.
Även denna låt fortlöpte helt enligt planen och i slutet dansade till och med Marjorie, managerns fru, vilket var ganska
kul. Jordan Rudess (keyboard) sa att ”vi kunde stått på scen i
dag och kört dessa låtar och varit sjukt nöjda”. Ett bra betyg!
Jag var helt enkelt mycket glad och nöjd.
Nu sa Petrucci att de skulle göra ett test och prova lite nya
saker på mig. – Bli inte nervös, fortsatte han och förklarade
att det var ganska svåra prylar. Jordan presenterade sin idé
först. Det var något i stil med en takt 7/8 följt av 3/4, 5/8 och
till sist 7/16. Varannan runda var det 5/16 sista takten i stället. Samtidigt lirade han något rytmiskt och tonalt helt galet,
i alla fall i mina öron just då.
Stundtals kände jag mig helt ställd men efter ett tag fick
jag trots allt grepp om det en aning och vi körde runt och
testade lite idéer. Petrucci hade också en idé, något enklare
men fortfarande svår med udda taktarter och annat skoj. Vi
jammade loss ganska rejält samtidigt som Petrucci lirade lite
solo. Avslutningsvis filmades det en intervju med bandet,
managern och mig där vi pratade igenom själva provspelningen. Dom ställde frågor om mer personliga saker och
kände mig på pulsen. Jag fick höra att dom var mycket nöjda
med min insats och vi hade riktigt kul faktiskt. När min fru
och jag åkte tillbaka till hotellet var det med en otrolig lättnad att allt faktiskt var över. Jag hade redan sagt till bandet
att oavsett vem de väljer så kände jag mig som en otroligt
lyckligt lottad vinnare att fått vara en del av allt detta, att få
spela med mina idoler! Vad mer kunde jag begära!
AKTUELLT
AKTUELLT
REPORTAGE: PETER WILDOER - AUDITION I DRÖMLANDET
Slutord
En knapp månad efter provspelningen fick jag beskedet att
jag inte fått platsen i Dream Theater. Det kom inte som en
överraskning. Jag vet ju hur duktiga dom andra trummisarna är. Dessutom bor jag i en annan världsdel och hade
varit tvungen att sticka ut enormt mycket. Något jag sannolikt inte gjorde bland dessa trumgiganter. Jag känner mig
ändå som en vinnare och är glad och hedrad över att hamnat
på samma lista. Jag har fortfarande kontakt med dom andra
trumslagarna.
Summa summarum vill jag bara säga, tappa aldrig drömmen och ge inte upp. Vem vet vad som döljer sig runt hörnet?
I mitt fall blev ju 2010 ett oväntat men fantastiskt år. Jag
vill tacka Teddy Möller (F.K.Ü. & Loch Vosotk) som tipsade
Matt Guillory om mig för att spela på James LaBries platta.
Utan hans tips hade inte något av detta inträffat.
Stay Metal!
Peter Wildoer
Peter tracking
Static Impulse
Peter Wildoers
hemsida
Av copyrightskäl kan vi inte länka till Peters
Dream Theater audition men du hittar det materialet
på youtube.com.
18
crash - magazine
Peter är aktuell med DarkaneDVDn ’Layers of Live’ .
crash - magazine
19
-Obegränsad glädje i begränsad upplaga!
Tama Starphonic virveltrummor har allt sedan premiären för några år sedan etablerat sig i finrummet. Då fanns
fyra modeller med stomme av Maple, Bubinga, Brass eller Aluminium, allihop med distinkt karaktär och spännande tekniska lösningar som inte bara är gimmicks utan innovationer som direkt påverkar sound och hantering. Sedan premiären har ett antal spännande Limited modeller dykt upp. Här tittar vi närmare på Limited Steel
i Black Chrome och Cherry Wood.
M
halv mm tjock så de tolv lagren bildar en kärnfull stomme
an kan tycka att det finns tillräckligt med virpå endast 6 mm. Finishen är suverän och den matta ytan utveltrummor på marknaden, men för en nörd
som undertecknad och många av er som just
strålar värme och trygghet likt farmors sidebord med godisnu läser detta kan man aldrig få nog!
skålen. Låter den hälften så bra som geléhallonen smakade
Starphonic har som sagt ett antal features och den mest
på den tiden, ja då...
unika är stämsargen, Grooved Hoop, som är en pressad
Redan direkt ur kartongen visar PCH146 potential med
sarg med en kant där de små stämhakarna greppar. Skinnbra kärna i mellanregistret och helt naturligt drar jag upp
byten blir lätt som en plätt men innovationen
skinnet för att ytterligare utforska topp och
påverkar även soundet. En vanlig pres- Låter den hälften så bra som
mellanregistret. Starphonic levereras
sad stämsarg har sin svagaste punkt vid
geléhallonen smakade på den med Evans G1 Coated respektive Hazy
hålen för stämskruvarna tillika samma
300 sejarskinn och jag balanserar slagtiden, ja då...
skinnet genom att stämma samma ton vid
ställe där trycket från stämskruvarna är som
varje stämskruv. Inte överdrivet eftersom det är vikstörst. Därför har många tillverkare sargar med tjocktigare att skinnet är balanserat och kan vibrera fritt än att det
are gods på virveltrumman. Stabila sargar ger fast bottenär exakt samma ton vid varje stämskruv. Genom att lyssna
register men det finns vissa fördelar med tunna sargar som
på skinnet en bit in från sargen hörs den fundamentala tonen
öppnare klang och rundare rimshot. Grooved hoop är något
bättre.
tunnare än traditionella sargar men är samtidigt, tack vare
I stämhaken sitter en packning av gummi som bromsar
sin form, väldigt stabila. Sammantaget ger det både spänst
stämskruven så att den inte vibrerar och lossnar. Ju högre
i de lägre registren och musikaliska övertoner med bra svar
stämläge ju högre tryck mot stämskruven. Senare visar det
även vid svagare spel.
sig att Starphonic håller stämläget väldigt bra, stämskruvarna hade ingen tendens till att lossna trots intensivt spel
Cherry Wood
med kantslag.
Under våren kom Tama ut med två modeller i bergränsad
Starclassic Limited Cherry Wood visar sig trivas i höga
upplaga, s.k. Limited Edition, PCH146 Cherry Wood (körsstämlägen och imponerar med bra svar i sejarmattan även
bärsträ) och PST146 Steel i Black Chrome finish. I likhet
när skinnet stäms stenhårt. I det läget är soundet sanslöst
med alla Starphonic är måtten 14”x6”.
funkigt med kort men stor kärna. Jag testade virveln på en
Körsbärsträ är väldigt hårt och varje laminat är bara en
”
20
crash - magazine
INTERVJU: TOMAS EBY
storbandsspelning i en relativt torr lokal och PCH146 gick
igenom ljudbilden på ett snyggt sätt. Personligen tycker jag
att låga stämlägen fungerade bra men att det framför allt
var i medium och höga stämlagen som denna limited virvel
briljerar.
AKTUELLT
NÄRBILD
Tama Starphonic
NÄRBILD: TAMA STARPHONIC
Limited Steel PST146
Det mest förvånande med Steel PST146 är nog priset!
Priset på gatan ligger under 4000:- och det måste närmast
anses som ett hån mot de övriga medlemmarna i Starphonic
familjen. Så vad har PST146 att komma med?
Stålstommen är 1mm tjock och har finish i Black Chrome
som tillsammans med de kromade stämhusen ger en snygg
look. När ögat fått sitt lystmäte började jag att laborera
med olika stämlägen och konstaterar snabbt att PST146 har
många ”sweetspots” och i likhet med övriga Starphonic virveltrummor musikaliskt skönsjungande övertoner. PST146
har en ljudkaraktär som placerar den mellan syskonen med
stomme av Mässing respektive Aluminium. Den förstnämnda är kraftfullare medan Aluminium virveln har något
rundare torrare klang. Super Sensitive sejarmattan levererar
snyggt sejarljud med tydlig topp och fylligt bottenregister .
Testade PST146 både på rep och gig som gav mersmak.
Högt stämd fick den en torr klang med kontrollerade övertoner med ett snyggt ”pop” och tajt kantslag. I lågt eller medium stämläge blir PST 146 mer livfull och fylligare även
vid softare spel utan att bli trött eller ointressant
Sammanfattningsvis
Starphonic Cherry Wood- PCH146 har en grymt funkig
karaktär med kärnfullt ”pop” som ger beatet ett bra driv. Det
unika är att sejarmattan får blanda sig i leken även när slagskinnet är väldigt högt stämt. I det läget låter PCH146 inte
som en timbale utan som en virveltrumma där spökslagen
får briljans från sejarmattan.
Steel PST146 är mer neutral än PCH146 och platsar i
en mängd olika sammanhang, sejarsvaret är ypperligt och
övertonerna finns där men är under kontroll. Vill man ha
mer volym så byter man till en grövre sejarmatta typ Puresound Blaster eller Tama MS20SN14C. Då växer ”hornen”
och stämman blir grövre för den som så önskar. Räcker inte
det så rekommenderar jag dig att kolla in Starphonic Brass
som har lite mer output.
Starphonic-familjen har fått tillökning och det ryktas om
ytterligare versioner, så glädjen kommer fortsatt vara obegränsad även om upplagan i vissa fall är begränsad.
- Per Buström
crash - magazine
21
Jeppe i Surfact
INTERVJU
INTERVJU
INTERVJU: JEPPE SIG NIELSEN
Det danska bandet Surfact knockade mig med låten Absolutly Shameless från 2008. Rytmik i
gränslandet mellan rock/pop/metal som kändes spännande i ett fack där man ofta hittar standardlåtar man hört förr. Nu har det gått några år och bandet kommer med en ny platta inspelad av samma team, producent Sören Balser och Jacob Hansen på mix och mastering. Jeppe Sig Nielsen som är
trumslagare i bandet, medlem sedan 2005, spelar en viktig roll i bandets sound och låtskrivande. Vi
vill förstås veta mera om instrument, inspelningen och låtskrivande.
-Dansk intelligent
pop med tungt sound!
N
i skriver musiken tillsammans, kan du kort beskriva hur det går till?
-”Det mesta av materialet
skriver vi tillsammans, ofta har Claus
vår gitarrist eller jag några idéer som
vi utgår ifrån och arbetar vidare med
i bandet. Vi har alla våra roller. Claus
till exempel är bra på det hårdare materialet medan Niels, bassisten, är som
vår kapten som styr skeppet. Han har
förresten gjort förproduktionen på den
nya plattan. Själv bidrar jag mest med
det melodiska och spelar även keybord
på en del av materialet. Efter Iphone
och Ipad kom har det blivit lättare och
vi kan göra mer själva i replokalen.”
Starclassic Bubinga som är det enda set som jag spelat på
som låter akustiskt som om det är inspelat och mixat. Det
är så mycket ljud i dom att det i stort sätt
inte finns behov av soundreplacement,
jag har till exempel aldrig gjort soundreplacement på pukorna, dom låter helt
suveränt bra. Jag har också nyss köpt en
Starphonic Brass som låter grymt så det
är på ett sätt en skam att vi använt en del
replacement på virveln. Men den hörs
eftersom replacementen är som en extra
krydda.”
Vilka skinn har du på trumsetet?
-”Jag har använt Evans G2 skinn som
slagskinn på pukorna och bastrumman
har jag haft GMAD respektive ett RESurfact: ”Feeding the Beast”
Var spelade ni in nya plattan?
MAD resonant skinn. På virveln laboreKommer i oktober
-”Gitarrer, bas och sång spelades in
rade jag mellan Power Center Rev Dot,
i vår studio men alla trummor spelades in i Sörens och CarGenera Dry och HD.”
park North’s studio Yderlandet på Amager i Köpenhamn”
Du har en setup med Meinl cymbaler är det dessa du hade
Arbetade ni mycket med trumljudet, är det mycket soundpå inspelningen?
replacment eller är det Tama Bubinga-setet man hör på in-”Jag är väldigt nöjd med min Meinl cymbalsetup som i
spelningen?
huvudsak består av MB20. Sedan förra plattan har jag fått
-”Vi arbetade en hel del med trumljudet på den här platen deal med Meinl och det var en ”Dream come true” för
tan. På Euphoria så spelade vi in en hel del själva och då
mig. Min 15”-hihat är på samma gång våldsam och mjuk.
var vi rätt gröna på det området. Det blev inte gjort helt
Crasharna är lagom skitiga och 24”-riden har tydlig attack
ordentligt så på den plattan fick vi använda en del soundoch snygg sustain. Har också en del GenX effektcymbaler
replacement. Dessutom spelade vi in låtarna en i taget så
och en Soundcaster Custom som skär snyggt genom gitarrvi fick så att säga börja om för varje låt. Sedan dess har vi
väggen. Jag märker stor skillnad på cymballjudet på den
spelat in en mängd demos och lärt oss mer om hantverket.
nya plattan jämfört med den gamla.”
Dessutom har jag blivit bättre på att stämma trummorna,
man skall känna sitt trumset för att få det att låta optimalt.
Vi önskar Jeppe lycka till och väntar på singeln som komVad det gäller soundreplacement så har Jacob Hansen
mer ut i augusti. Nya CD’n ”Feeding The Beast” kommer
stor erfarenhet av att mixa tung musik. Därför har han en
i oktober som förväntas att öppna fler dörrar för det ambitendens att göra soundreplacement mer än vad jag själv
tiösa kollektivet Surfact.
skulle gjort. Jag är ett stort fan av Abe Cunningham, Danny
Carey, Josh Freese och Dave Grohl och jag gillar inte för
hårt och komprimerat trumljud. Därför valde jag Tama
-Per Burström
22
crash - magazine
crash - magazine
23
NÄRBILD - MEINL
CLASSICS
CUSTOM
INTERVJU:
TOMAS
EBY
AKTUELLT
NÄRBILD
NÄRBILD
Meinl Classics Custom
– det fokuserade Cymbalsoundet!
CLASSICS CUSTOM finns i följande modeller:
SplashES
8” CC8S-B
10” CC10S-B
12” CC12S-B
...................................................................................................
ChinaS
16” CC16CH-B
18” CC18CH-B
Det var med stor spänning vi i vintras åkte ner till Meinlfabriken i Gutenstetten i södra Tyskland
för att bl.a kolla in och lyssna på Meinls nyheter för 2011. Bland alla nyheter fanns den nya cymbal
serien Classics Custom som gjorde oss mer än nyfikna! Som den upplysta Crashläsare och Meinlkännare du är så tänker du kanske vadå nya Classics? Den finns ju redan! Ja, den redan så etablerade
Meinl Classics har ju funnits en tid, nu är det dags för dess storebror CLASSICS CUSTOM att göra
entré! Willkommen in der familie Classics Custom!
V
ad är då skillnaden från denna nya serie och den
redan så populära Classics-cymbalen? Den stora
skillnaden från den tidigare Classics är att Custom
är gjord i brilliant finish, blank och högpolerad!
Cymbalen görs i den redan så framgångsrika B10-legeringen, (som normalt görs i betydligt dyrare cymbalserier)
till skillnad från den vanliga Classics som är gjord i B8legering. Vad innebär då detta? B10-legeringen innebär att
cymbalen är gjord i 90 % koppar och 10 % tenn. B8-legering har istället 92 % koppar och 8 % tenn. B10-legering
gör så att cymbalsoundet får en ljus och klar klang samt tydlig och fyllig ton, allt för att klara det moderna trumspelet.
Så upp till bevis efter detta tekniska ”mumbojumbo”snack! Hur låter de? Vilka storlekar finns de i och vilka
sammanhang passar de i?
Crashes
Det finns ett digert utbud av crashar i serien (från 14” till
20”-crashar) – allt från spröd och snabb 14” crash till den så
maffiga och fylliga 20”-crashen. Det anmärkningsvärda är
att de mindre crashcymbalerna har ett mycket öppet och rikt
sound trots dess storlek! 14”-crashen är ett måste om man är
ute efter ett snabbt och klart crashsound! Man har även valt
att tillverka crasharna i två olika tjocklekar, Powerful och
Medium, för att tillfredställa allas behov! Medium kommer
passa bra i de flesta allround sammanhang medans Powerful-crasharna således har lite mer output i sig och kommer
låta allra bäst när det behövs mer volym!
De större crasharna, 18”-20”-crasharna har ett tydligt och
fylligt sound med en attack som också kommer att fungera
bra som ”mangelcrash”/crashride !
24
crash - magazine
Undertecknad av artikeln vid besök i Meinl fabriken! Här testas den
så populära B22SAR – Sand Ride.
Rides
Ride-cymbalerna finns i en 20” medium modell samt en
powerful modell i storlekarna 20” och 22”. Man får med
alla modeller ett mycket bra stock sound, pga av sin klara
och destinkta karaktär i cymbalen . Med sin tydliga och ljusa
attack bör dessa vara perfekta vare sig du spelar Speed Metal eller om bara vill ha ett tydligt och distinkt Ridesound
i din cymbalsetup! Klockan har ett tydligt klocksound utan
att låta för ”skrällig”. Ridesoundet som finns i serien känns
igen från flera klassiska rockalbum!
Är du ute efter ett tajt och klart/ljust Ridesound med ett
tydligt stocksound kommer Classics Custom Ride cymbalerna vare en hit för dig!
Chinas
Svagheten i ”mellanpriscymbalsträsket” brukar ju vara
China cymbalerna – hårda, gälla, klånkiga och alldeles för
ljusa osv. Så hur klarar då Classics Customs Chinas detta
svåra test…? Faktiskt helt perfekt! Detta var för mig den
stora överraskningen i hela serien! Den har en något mjukare och rundare ”veck” än andra Chinas i denna prisklass.
18”-chinan låter mjuk och trashig. Den har ett mörk sound
vilket gör att den kommer kunna användas i flera olika sammanhang! Söker du ett trashigt och mörkt sound så kan denna vara något för dig. 16”-chinan har samma egenskaper
som 18”-chinan men har, som sig bör med tanke på dess
storlek, något mer attack och ljusare klang!
Hihats
Hihat-locken finns i storlekarna 14” och 15”. 14”-hihaten
finns både i en medium modell samt en powerful modell,
15” kommer i medium. Hihaten låter precis som man vill att
en hihat ska låta i denna genré; Tydlig, med bra attack och
med ett oklanderligt chipsound från fotspelet! Som halvöppen blev 14” powerful-hihaten en riktig ”killer”! Classics
Custom hihatcymbalerna har alla chanser att bli en klassiker
utan att kosta en förmögenhet!
Cymbalset
Classics Custom kommer även i ett cymbalset. Cymbalsetet består utav 16” Medium Crash, 20” Medium Ride, 14”
Medium Hihat, setet levereras med ett stabilt Hardcase som
gör det möjligt att sticka ut på turné på en gång!
Splashar
Splasharna finns i storlekarna 8”, 10” och 12”. 8”och 10”
låter i mina öron som riktiga dyrgripar! Man känner igen
soundet från de mer dyrare modellerna! De låter exakt som
splash ska låta – snabbt, kort och rappt! 12”-splashen har
något längre ton och kan till och med användas som liten
crash!
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är Meinl Classics Custom med sin
unika B10 legering en perfekt allroundcymbal som är användbar i flera olika genrer, vare sig det är i ett mer allround
sammanhang eller i en mer volym krävande situation, utan
att i någon av fallen förlora sin musikaliska kvalitet! Med
sin brillianta finish och professionella sound ser och låter
den ut som vilken dyr cymbal som helst, men har ett pris
som gör att man kan utöka sin cymbal-setup utan att man
måste pantsätta hela sin virveltrumkollektion!
...................................................................................................
HIHATS
Medium
14” CC14MH-B
15” CC15MH-B
Powerful
14” CC14PH-B
...................................................................................................
CrashES
Medium
14” CC14MC-B
16” CC16MC-B
17” CC17MC-B
18” CC18MC-B
Powerful
16” CC16PC-B
18” CC18PC-B
20” CC20PC-B
...................................................................................................
RIDES
Medium
20” CC20MR-B
Powerful
20” CC20PR-B
22” CC22PR-B
...................................................................................................
CYMBALSET
CC-141620M
16” medium Crash
14” medium Hihat
20” medium Ride
inkl. prof. hardcase
- Anders Strand
crash - magazine
25
AKTUELLT
INTERVJU
vändes vid inspelningen?
- I de flesta sammanhang spelar jag på ett set som består av 18x14 bastrumma, 14x14 golvpuka, 12x8 hängpuka
och antingen 5.5x14 eller 6x14 virvel.I studion använde jag
dessutom en extra 16x16 golvtom och en 5.5x10 effektvirvel
- bägge placerade på min vänstra sida, dvs. till vänster för
hihaten. Det kan bl.a. höras på numret “Sir Rafa” på cd’n.
KARSTEN BAGGE
- DANSK MUSIKALISK HANDLINGSKRAFT
Hur stämmer du trummorna?
- Trummorna är högt stämda, men inte extremt högt. Generellt stämmer jag i kvartar
mellan hängpuka, golvpuka och bastrumma.
På det sättet undviker jag en bestämd tonalitet i trummorna, så jag inte sitter med ett
set som stämmer i t.ex. E medan alla andra
spelar i Eb! Bottenskinnet på pukorna stämmer jag i samma pitch som slagskinnet eller
högre, beroende på vilken klang jag önskar.
Virveln stämmer jag mer individuellt på känsla och intuition, men den är oftast trumsetets högst stämda
trumma. Jag är väldigt glad för min Starphonic Maple virvel. Den har en djup botten och kropp och har mycket varmt
ljud. Dessutom är den vacker! Jag skulle gärna se att Tama
kommer med ett helt set i Starphonic serien.
Hur skall CD’n distribueras?
- Albumet kom på vårvintern och kan lätt köpas på min
hemsida www.karstenbagge.dk. Jag har gjort min egen label, “ConFun Music”, som är relaterat till min första CD
som co-leader: BaggeSchack “ConFidently Uncertain”.
Den utkommer på Dansk Musiker Forbunds bolag: Gateway. Enfant Terrific kan i princip skaffas hem till alla skivaffärer, men eftersom det blir allt färre skivaffärer och många
av dem bara tar hem de “säkra” nyheterna, så
räknar jag inte med att den automatisk kommer
att stå på hyllorna i speciellt många butiker.
Men förutom på min hemsida kan man hitta den
som download på bl.a. iTunes.
AKTUELLT
INTERVJU
INTERVJU:
KARSTEN
BAGGE
INTERVJU:
TOMAS
EBY
Det är dags för kvällens konsert så vi får avsluta intervjun men jag sitter kvar och lyssnar
till bandet som spelar i Franska Hotkvintettens
skola med fantastiskt spel. Silverstar setet låter
suveränt i händerna på Karsten, som spelar elegant och blänker till med några musikaliska solon där hans
goda teknik och stilkänsla får brilliera. Den månghövdade
publiken i Sundsvall stortrivs.
- Per Burström
Jag mötte Karsten Bagge i samband med en clinic i Köpenhamn för några år sedan och fick snabbt klart för mig
att Karsten har breda musikaliska rötter. Det är det i och för sig många som har, men ofta saknas handlingskraft
att driva igenom projekt. Karsten tycks förutom kunnande också ha denna förmåga. Så förutom frilansjobben i
storband, smågrupper och duo’s så komponerar han musik till sitt egna projekt: KB Project.
I KB Project spelar även de etablerade musikaliska vännerna, Thomas Fonnesbæk på bas, gitarristen Per Gade
samt Henrik Gunde på piano. Musiken är komponerad av Karsten men är ingen typisk trumplatta utan en musikalisk CD där kompositionen har huvudrollen och där de instrumentella insatser förlöser musiken med en mogenhet som aldrig känns menlös utan fräsch och inspirerande.
Karsten lånade ett Tama Silverstar Jazzkit under en norrlands turné och vi fick en pratstund i Sundsvall när
Karsten spelade med Kristian Jørgensen Quartet featuring Andreas Öberg.
Du har skrivit all musik till KB Project-”Enfant Terrific”,
hur kommer låtarna till?
- Oftast skriver jag vid pianot, men idén kan ha uppstått
var som helst , på tåget, på gatan, medan jag lyssnar på en
platta, eller vid trummorna. Det kan vara en melodi eller
basgroove som jag omgående skriver ned, därefter jobbar
jag vidare på idén vid pianot både musikteoretiskt och på
gehör. Det är ett samspel där jag så att säga intellektualiserar vad jag hör och där musikteorin understöder gehöret.
Dessutom kan jag via datorn få ut musiken på noter. Jag
har alltid med mig min bärbara Mac och jag använder mig
mycket av Sibelius (notprogram). Det har bl.a. den stora
fördelen att jag kan höra bitar “playback”, som kanske är
för avancerade så att jag inte kan spela det i “real time”
på pianot.
Även om trumspelet är suveränt så känns inte ”Enfant
Terrific” som en typisk trumplatta där kompositionerna ligger som en bakgrund för trumfillins, har du haft musikalisk
utbildning även på piano?
- När jag gick på Musikkonservatoriet i Köpenhamn fick
jag undervisning i piano samt teori och arrangering. Men
jag måste tyvärr erkänna att jag inte är så bra att spela
fritt på pianot. Detta är något jag hoppas kunna arbeta mer
med, eftersom jag är övertygad om att det kan bli ett starkare kompositionsredskap för mig och vara till stor nytta
26
crash - magazine
när jag undervisar.
Det skulle naturligtvis också vara kul att spela bättre piano för egen del, men jag har absolut inga ambitioner om att
uppträda offentligt med det!
Har du arrangerat musiken eller har arrangemangen vuxit
fram med dina medmusikanter?
- Jag har skrivit alla arrangemang, men det är klart att
mina väldigt kompetenta medmusiker också kommit med
inputs och idéer som jag själv inte tänkt på. Det kan vara
förslag till annan harmonisering eller att vi kommer överens om att upprepa eller hoppa över vissa delar på ett annat
sätt än vad jag tänkte från början.
Var det självklart att spela in med dessa musiker?
- Ja, Per, Henrik och Thomas är den ultimativa gruppen
för denna musik. De är alla väldigt professionella, kreativa och musikaliskt känsliga. Dessutom lyssnar dom och
sätter sig in i vad kompositören (jag) avser med materialet
samtidigt som de låter deras musikaliska personlighet lysa
igenom. Vi känner varandra väl och är samspelta eftersom
vi spelat mycket tillsammans. Det gör förstås att vi har ett
bra flyt och dessutom visste jag att vi skulle ha kul under
hela processen!
Du har flera storlekar av Tama Starclassic Maple vilka ancrash - magazine
27
AKTUELLT
närbild
uppmärksammade produkten i trum-/percussionvärlden).
Med all denna positiva feedback och erfarenhet rörande
Meinl Sand Ride i bagaget, beslutade sig Meinl för att –
med Bennys överinseende – utöka Ride sortimentet i Sandserien med 22” Sand Ride B22SAR (mer om denna nedan)!
När vi läser om Sand Ride-cymbalen får vi bl.a. följande beskrivning: ”Vintageserien är en ny serie som startas
upp med Benny Grebs Sand Ride. Benny ville ha
en cymbal som kan crashas men ändå ha
stabilitet och inte vara för mörk så att
den fungerar i en rad olika sammanhang. Kort sagt en ride som
matchar Benny Grebs fantastiska musikalitet.” När man lyssnar på
Benny kan man ana hans
influenser – såsom Vinnie Colauita, Dave Weckl, Steve Gadd och
Steve Jordan – men hans spel för även tankarna
till en rad andra artister och band som Police, Tower of Power, Stewart Copeland, James Brown, The Meters, Chick
Corea, David Garibaldi, James Taylor och Paul Simon.
Influenserna är, som ni förstår, många! Benny framhäver
även sina Meinl-trumpolare, däribland Wolfgang Haffner,
Felix Lehrman och Jost Nickel, som en stor inspirationskälla! Trots de många influenserna hör man i hans spel alltid
”hans egen röst”.
För ett par år sedan blev Benny tillfrågad av Meinl att ta
fram och designa en egen signatur-Ride; Meinl Byzance
Sand Ride (B20SAR). Den tillverkades ursprungligen i 20”
storlek, numer finns det även en storebror; Byzance Vintage Sand Ride 22” (B22SAR). Nedan kan du läsa om Bennys
och Meinls tankar bakom Sand cymbalerna!
Bennys tankar
”Det har varit ett
stort privilegium att få
ta fram och utveckla
min egen signaturcymbal . Under resans
gång med utvecklingen
av cymbalen så lär man
sig och upptäcker vad
man egentligen söker för
sound. Hela ’cymbalgänget’
hos Meinl har med dess kunskap
haft en stor del i att hitta just det
sound jag sökte efter. Hela den här processen har varit en mycket lärorik period för mig
som jag är otroligt tacksam för att fått vara en del av!”
Detta är Bennys egna ord angående tankarna om den egna
cymbalen. Sand Ride har, som nämnts ovan, den längsta
tillverkningsprocessen i förhållande till alla Meinls övriga cymbaler, vilket delvis beror på den mer tidskrävande
sandblästringen. Den sandblästrade ytan gör att cymbalen
får sitt personliga och karaktäristiska sound och en säregen
look. Man kan tro att cymbalen tappar mycket av det tonala
soundet när man har sandblästrat den, men icke! Cymbalen
är också tillverkad så att den är mjuk och crashig ute vid
kanten och hårdare ju längre in man kommer mot klockan
av cymbalen. Detta gör att cymbalen får en ”crossover-effekt” så man kan både crasha den, samtidigt som den har
ett tydligt stocksound när man spelar lite mer traditionellt
ride-spel!
Digra kunskaper
Än så länge har Meinl Byzance Vintage Sand Ride varit
den mest utmanande och svåraste cymbalen för Meinl att
tillverka. Det beror till stor del på den komplexa processen av sandblästringen som gör att Sand Ride får just sitt
säregna egna sound och utseende! För att få fram just det
sound som Benny efterfrågade har Meinl fått använda all
sin digra kunskap och erfarenhet när det gäller cymbaltillverkning. När Sand Ride cymbalen presenterades 2009 blev
den omgående en ”snackis” och en rejäl ”hit”! När man ser
Bennys demonstrationsvideos av cymbalen så förstår man
varför och intrycket av cymbalen förstärks helt klart av
att det är just Benny som spelar! Såväl trumslagare som
trumtidningar och websidor har lovordat Sand Ride cymbalen. Som en extra fjäder i hatten fick Meinl det prestigefulla priset m.p.i.a 2010 (ett branschpris för den mest
Olika musikaliska sammanhang
Efter en lång väntan och fler besök än vanligt för Benny
i Meinls fabrik i Gutenstetten, Tyskland, samt tester av ett
otal prototyper av cymbalen hade man till slut fått fram den
färdiga 20” Sand Ride-cymbalen B20SAR!
”Det känns som vi med denna Ridecymbal har skapat något helt nytt som jag är otroligt stolt att fått vara en del av”,
säger Benny Greb.
Ett av Bennys önskemål var att Sand Ride-cymbalen
skulle kunna passa in i alla olika musikaliska sammanhang,
såväl studio som live, soft likväl som lite mera heavy spel.
Han ville kunna använda den som en delikat jazzride ena
stunden, för att i nästa ögonblick kunna använda den som en
crashride för spel i lite mer hårda sammanhang!
Som ett bevis på att detta verkligen fungerar i praktiken
är vår svenska Peter Wildeor som använder 20” Sand Ride
BENNY GREB
– Sand Ride – don´t just play the drums – make music!
B
enny Greb, som är född i den tyska staden Augsburg
1980, har redan en karriär inom trumvärlden som får
oss andra trumslagare att häpna! Eller vad sägs om
att vid fyllda 30 redan ha spelat på de stora prestigefulla
trumfestivalerna runt om i världen, haft egna clinics, gett ut
instruktions-DVD:s och soloskivor, turnerat och anlitats för
sessions/studioinspelningar? ”And the list goes on!”
Benny Greb är kanske för den breda massan mest är känd
som en ”så’n där” clinic-trumslagare, men med en musikalitet och mognad som får många erfarna teknikmonster att
baxna! Har du möjlighet så kolla in hans spel på exempelvis youtube – du kommer då snabbt att inse att han besitter mer än bara ekvilibristisk teknik! Du kommer även att
förstå varför hans ledord är ”Don´t just play drums – make
music”! Vare sig Benny spelar ett komplext groove eller
solo så är det alltid med musikalitet och sväng!
Hans groove är fet och tung, vilket för tankarna till de
stora groove-mästarna, men med delikata finesser som får
de flesta av oss att tappa hakan! Benny använder med andra ord sin teknik på ett alldeles ypperligt sätt, precis när
den behövs, ”inget onödigt jidder” som någon sa! Med den
teknik som Benny besitter är det lätt att hamna i en spelstil
där tekniken tar över och musiken och själen får stå tillbaka,
men herr Greb har lyckats med konststycket att kombinera
dessa två världar till en alldeles egen homogen spelstil: the
Grebstyle!
Olika övningsmetoder
I sin instruktions-DVD ”The Language of Drumming”
(Hudson Music) demonstreras Bennys otroliga musikalitet
och talang. Han visar där upp sina olika övningsmetoder,
som kan appliceras till såväl den mycket erfarna trumslagaren som den som är i början av sin trumkarriär. Att Benny
dessutom visar sina koncept med en otrolig musikalitet och
humor gör det hela till mycket inspirerande och njutbar
stund!
28
crash - magazine
cymbalen i sin cymbal-setup! Han använder cymbalen för
att få lite mer, som han själv säger, ”fusion sound” i sin
metal set up. Lyssna gärna på hur cymbalen låter när Peter
provspelar för Dream Theater (Se artikel på sid. 14).
Meinl och Benny Greb fick ganska omgående förfrågningar från olika håll runt om i världen om en 22”-modell i
Sandserien. ”Vi pratade om det tillsammans och beslutade
oss för att prova att göra en 22”-modell med samma specifikationer som 20”-cymbalen”, säger Benny. När man väl
hade hittat fram till den slutgiltiga 22”-modellen var både
Meinl och Benny mycket nöjda över och överraskade av
resultatet! Man har tagit sound- och look-egenskaperna hos
20”-modellen och applicerat dem på 22”-modellen utan att
förlora de egenskaper som Benny efterfrågade! B22SARmodellen är således något mjukare och mer ”washig” än
dess lillebror, vilket innebär att trumslagare som är utefter
en mjuk och washig 22”-ride med ett tydligt stocksound
kommer att gilla denna här modellen!
På fråga om vilken av modellerna som Benny kommer att
använda svarar han:
”Jag kommer att växla fram och tillbaka mellan 20”- och
22”-modellerna i Sandserien, det kommer säkert då och då
till och med vara svårt av välja vilken utav dem jag ska använda! Men det är fantastiskt att kunna ha välmöjligheten
att byta mellan dem inom samma ’soundpallet’. Jag måste
säga igen att jag är otroligt tacksam till hela Meinlteamet
för utvecklingen av serien och cymbalerna! Jag måste också passa på att tacka alla Meinlfans – 22” Sand Ride är
faktiskt en idé från alla er!”
NÄRBILD
NÄRBILD: BENNY GREB - SANDRIDE
Experimentera med sound
Utöver 22” Sand Ride fick Benny för några år sedan
möjligheten att vara med och utveckla sin Trash Hat GX12/14TH. Detta är en effekt-hihat som kan användas på en
rad olika sätt. Det vanligaste är att den används som stängd
effekt-hihat som låter trashigt – lite som en ”stackad” china
cymbal – kort och skitigt! Precis som Benny vill så kan
man exprimentera med de sound och möjligheter som finns
med denna!
Bennys förklarar varför han spelar på Meinl med att säga:
”Meinl har en lång och gedigen tradition av cymbaltillverkning. Meinls nyfikenhet på nya sound och möjligheter ger
mig och alla andra trumslagare nya möjligheter. Jag behöver både det varma och blöta soundet från Byzance till
det mer torra och skitigare från Vintageserien. De moderna
stack- och effektsounden finns i Generation X- serien (där
Trash Hat ingår)”.
- Anders Strand
Vill du veta mer om Benny Greb och höra hans musikaliska trumspel samt få övrig inspiration kan du kolla in länkarna nedan!
Lyssna och njut och inspireras till att öva och spela mera!
Använd din smartphone till länkarna.
Sandride
Sandride
HiHat
crash - magazine
29
INTERVJU: TOMAS EBY
Thomas Eby: Slagverkare med
mycket skinn på sin lyra!
Thomas Eby har varit Meinl endorser rätt många år och vi har träffats några gånger. Oftast har det blivit i samband med någon spelning eller i en paus så jag har inte lärt känna mannen bakom svänget. Jag visste bara att
han var supertrevlig och spred glädje på scenen. Till slut kunde vi träffas, denna gång tillsammans med Mario
från Meinl i Hotell Malmens foaje. Tiden var begränsad så det var bara att sätta igång med frågorna. Självklart
blir första frågan, hur startade din musikaliska resa?
D
et var mycket musik när jag växte upp hos båda
mina föräldrar. Pappa är ju musiker så det var rätt
mycket jazz och klassiskt hos honom. Och Beatles
förstås! Vi sjöng ganska ofta med pappa vid pianot också.
Hos mamma lyssnade vi på all möjlig musik och där var
det en hel del dans också! Jag kommer ihåg att jag gjorde
”klassikern” och slog på kuddar och grytlock. Min morbror
är också en musikalisk inspiration. Han spelade i band och
jag var ofta och hälsade på honom i Köpenhamn. Vi brukade ofta lyssna på plattor, mest Reggae och Hip Hop. Jag
spelade piano en kort period när jag var liten men slutade
tyvärr, vilket jag såklart ångrar idag. Det var mest trummor
vid kommunala musikskolan som gällde. Sen södra Latins
musiklinje och därefter ett år på CNSEA i Havanna. Sen
dess har jag bara lirat på!
Du spelar både traditionellt spel med band som Calle Real
där du också är sångare, samtidigt som du spelar i diverse
pop/rock sammanhang med andra ord rätt olika groove och
timing. Hur ser du på timing, tänker du eller förhåller dig på
olika sätt beroende genre?
- ”Ja, det är alltid olika, beroende på genre och instrument. När jag spelar traditionell son eller modern timba
så har ju alla instrument sin speciella uppgift. Vissa ska
driva medan andra ska följa. Ungefär som ett fotbollslag,
där varje spelare har sin position! När det gäller pop/rock
handlar det nästan alltid om att följa. Ibland hjälpa, fylla ut
och självklart att ”limma” ihop grooven och kanske viktigast av allt, förstå när man inte ska spela;). All sorts musik
har sitt eget sväng och som slagverkare handlar det alltid
om att anpassa sig. Öppna öron är ett måste!”
Hur ser du på de olika rollerna som sideman kontra frontman? Förbereder du dig mentalt på samma eller skiljer det
sig beroende på din roll?
- ”Det är viktigt att tänka på vem som står i centrum under
en liveakt. Jag förväntar mig stöd från mitt band när jag ska
fronta precis som jag är noga med att ge stöd åt en annan
30
crash - magazine
sångare/musiker när jag själv är sideman. Mentalt förbereder jag mig nog lite olika. När jag ska fronta och förbereder
mig inför ett gig så har jag en tendens att bli lite ”inåt”. Jag
måste vara i ett speciellt tillstånd om jag ska kunna driva
en publik. När jag ska spela slagverk så har den största
delen av förberedandet redan skett, i replokalen. När
det väl närmar sig gig så räcker det oftast med att
värma upp och ta en öl.
Några speltips, något man skall tänka på som trumslagare när man gör percussion pålägg?
-”Det enda tipset jag kan ge är att man måste prova sig fram. Om man lägger på ett instrument och
det förhöjer låten så är ju allt bra. Men om man lägger en shaker och det inte känns bra så pröva med
en annan shaker. Ett annat
AKTUELLT
INTERVJU
I vilket förhållande lägger du timingen, varierar detta mellan instrument, typ av musik eller vilken trumslagare du
spelar med?
- ”Ja det är alltid olika. Självklart anpassar jag mig efter
trummisen jag spelar med (om det finns en) men också efter alla som är med i det musikaliska sammanhanget. Alla
bidrar ju till timingen. Jag har haft äran att få spela med
många fantastiska trummisar som Per Lindvall, Janne Robertsson, Anders Hedlund, Harry Wallin med flera, och jag
tror jag spelar olika, beroende på vem jag spelar med. Jag
och Harry Wallin (Hoffmaestro, Calle Real) har ju spelat
ihop sen vi var 15 år, så vi jobbar nog mycket som ”Ett
instrument” när vi spelar, och det är mitt mål när jag spelar
live med alla trummisar. Man hjälper varandra, anpassar
sig och ger varandra den plats som behövs för att förstärka
låten i så stor utsträckning som möjligt. Alla slagverksinstrument behöver också sin egen individuella timing, men
man kan väl säga att diskantiga instrument låter ofta bättre
lite framför pulsen och basiga lite bakom.”
Foto: Marcus Grip
Foto: Marcus Grip
AKTUELLT
INTERVJU
- ”Det beror ganska mycket på soundet på inspelningen.
Ibland passar det bäst att synka med hi-hat, ibland med gitarr eller piano. Oftast ligger underdelningen i låten i något
eller några instrument och då lyssnar jag på det.
sound kan upplevas på ett helt annat sätt. Därför har jag en
massa instrument.
På inspelningar är det viktigt att ha många olika sorters
shakers och tamburiner så att jag kan hitta det sound som
behövs. Ibland ska det vara skitigt, träskigt och grusigt. Ibland soft, tight och fjäderlätt. Tänk också på att om ska du
lägga en snabb 16-dels tamburin på en låt så kanske du
behöver orka spela den tre eller fyra gånger i rad. Då är det
viktigt att den är lätt! En annan anledning till att jag har så
mycket olika saker är att jag älskar instrument.”
Thomas säger att han älskar att spela in och att
han haft turen att göra en hel del pålägg i olika studiosammanhang.
Hur ser du på din roll i de sammanhang du gör
pålägg och skiljer den sig mycket från din roll när
du spelar live med trumslagare?
-”Vid liveinspelningar kan jag ju påverka svänget så då brukar jag välja att lägga det som påverkar mest tillsammans med bandet. Det kan
vara congas men ofta är kanske en tamburin eller shaker ett större stöd för
bandet. När grunden väl är lagd
gäller ju samma sak som när
jag blir inkallad för att bara
göra pålägg, nämligen att anpassa sig och ”limma” ihop
de olika instrumenten. Efter
det så kan jag ibland göra
mer ”målande” pålägg som
till exempel windchimes om
det behövs. En annan viktig
uppgift är också att förstärka
och lyfta arrangemanget som
med till exempel shaker på
vers och lyfta med tamburin
på refräng.”
Vad i musiken lyssnar du
och synkar ihop med?
Vi lämnar Thomas så att han
hinner med flyget till Israel
där han skall spela med Calle
Real. Han beskriver sommaren som rätt lugn men skall
ändå spela i Norge, Tyskland m.m. Med artister och
band som Timbuktu, Hoffmaestro, Rasmus Fabers
Rafa Orchestra. Lugn om
man jämför andra somrar, vill
säga.
- Per Burström
Foto: Andreas Lönngren Widell
crash - magazine
31
31
TIPS/TRICKS
TIPS/TRICKS
AKTUELLT
TIPS/TRICKS: TRUMSTUDIO UNDER TIOTUSENKRONOR
Bild 1 och 2: JTS NX-6 i två olika positioner. Ju mer miken riktas
mot mitten av trumman dessto mer anslag och mindre ton får man.
TRUMSTUDIO
UNDER
kronor
n
e
s
u
t
tio
Min första egna trumstudio byggde jag efter att ha hört en grymt bra inspelning hos en kompis där allt lät jättebra så när som på dom programmerade trummorna! Stelt och livlöst som programmerade trummor brukar bli.
Studion bestod till en början av en åttakanalig digitalporta. Ljudkort, preamps och mixer i samma burk kändes
säkert och stabilt. Snart fick jag klart för mig vilka möjligheterna som istället erbjöds med en dator och mjukvara.
E
ftersom mina inspelningar används på slutgilmicka ett normalstort trumset så räcker det gott och
tig produktion så var kravet på hög kvalitet
väl med 8 kanaler! För en demo eller låtskiss så klafrån första början ett måste för mig. Allt för att
rar man sig med en kanal! I skivinspelningens tidiga
kunna matcha en studio med rätt akustik och bra greskede hade man ju bara en kanal som skulle räcka till
jor. Det blev dyrt men var skoj! Det digitala livet vi
hela orkestern och solister resp. körsångarna turades
lever idag har däremot givit oss helt andra möjligheter
om att tränga sig fram till mikrofonen. Trots det låter
att själva bygga en trumstudio utan att det behöver Se demo av Fire- många av dessa inspelningarna fortfarande grymt bra!
vara speciellt dyrt. Det är enkelt och kräver ingen in- fly 808 med Ola Däremot måste man vara mer noggrann med grundljuJohansson.
genjörsexamen. Vad som krävs för att få en bra trumdet ju färre kanaler man använder. Har man särmickat
med ett större ljudkort så går det att byta ut ett enskild
inspelning är i princip mikrofoner, kablar, en dator,
ljud som ex.v virvel eller puka genom att trigga eller konverljudkort med preamps och ett par bra hörlurar. Utgå från att
tera om dom till midifiler. Därefter ersätter man det akustiska
du har ett trumset (givetvis) och en dator och du kan få allt
ljudet med ett ifrån det digitala biblioteket. Det bästa är givetdet andra för under tiotusen kronor.
vis att alltid ha bra grundljud från början oavsett hur många
Ljudkort och preamps har förenats i samma enhet och prikanaler du har för ju mer som finns kvar av originalet, desto
serna sjunkit till en själig nivå! Du behöver inte ens köpa
mer sväng och unikt blir det. Men tekniken finns där och det
ett separat inspelningsprogram eftersom det ofta följer med
är många som nyttjar den både inom den stora inspelningsinljudkorten!
dustrin ner till glada demoskapare.
Ljudkort och preamps
Mikrofoner och placering
Standard på ett ljudkort med inbyggda preamps brukar vara
Alla ljudtekniker har sina egna åsikter om mikar, och det
mellan en till åtta ingångar plus lite expansioner. Givetvis
finns det ljudkort med ännu större kanalomfång men för att
finns en uppsjö av varianter för den som vill leta och har
32
crash - magazine
Bild 4:
Hihaten ska man inte micka för
nära.
Bild 5: Bastrumman låter bra
med miken en liten bit in i, och
därav det obligatoriska hålet i
frontskinnet.
råd, men det kan faktiskt vara svårt idag
att höra skillnaden på en budgetmik och
en värstingmik. Mikrofonplacering,
trumljudet och framförallt trumspelet är mycket viktigare. Kan du
inte spela trummor blir det skit
hur bra mikar du än har. Skit in
är lika med skit ut! Däremot är
det är viktigt att ha rätt typ av
mik för respektive trumma.
Virvel kräver ex.v. en mik
som tål höga ljudtryck, basmiken tar upp låga register
och överhängsmikar för cymbaler ska placeras upp en bit och
är som regel känsligare. Att köpa ett
färdigt mikrofonpaket för trummor är därför ett bra alternativ. Det är skräddarsytt, enkelt och låter ofta väldigt bra. Har
du ett ljudkort med endast en pre-amp är det lämpligt med en
rätt placerad stormembransmikrofon.
Vad gäller mikplaceringar så ska man lyssna sig fram. Där
det låter bra är det förmodligen bra. Några grundtips är att ju
mer miken riktas mot mitten av trumman dessto mer anslag
och mindre ton får man (bild 1 och 2). En vanlig position för
överhängsmikarna är en så kallad X/Y riktning. Den ger lite
mer ”kärna” av hela setet och inte bara cymbaler (bild 3).
Hihaten ska man inte micka för nära eftersom den då har en
Bild 3: JTS NX-9 i sk X/Y-riktning.
Skärmdump från inspelning med bandet PROGNOS.
tendens att låta skrapigt
(bild 4). Bastrumman låter bra med miken en liten
bit in i, och därav, det obligatoriska hålet i frontskinnet (bild
5). Ibland mickar man även virveltrumman undertill för att kunna
balansera sejareffekten. Tänk också
på att spelsättet påverkar mikplaceringarna, e.x.v löst spel tillåter närmare placering.
Rummet och val av skinn
Bullriga rum återspeglas på inspelningen men för torrt är
inte heller bra. Torrt är dock bättre än bullrigt eftersom man
kan återskapa miljön i datorn. Låter trummorna bra i rummet
så blir det oftast bra på inspelningen. Filtar på väggarna eller
en bokhylla i rummet bryter ljudets bana och minskar buller.
Trumskinnen påverkar ljudet ganska mycket. Personligen
anser jag att transparanta skinn låter mer färdigmixade och
coatade skinn öppnar fler möjligheter för att påverka ljudet
i efterhand. Evans EC2 är ett av mina favoriter med många
möjligheter.
Hörlurar
Valet av hörlurar är en bekvämlighetsfråga men för femhundrakronor får du helt okej kvalitet. Är du van att öva
crash - magazine
33
AKTUELLT
med öronpröppor ska du ha ett par tätslutande lurar och hård
musik som ex.v. dödsmetall kräver det. Jazz-musiker brukar
vilja höra trumsetet igenom lite mer för att inte tappa dynamiken i spelet. För att själv få rätta gunget har jag ibland använt
mina In-ear-lurar som jag är van vid att spela med live.
Experimentera dig fram
Att få en bra truminspelning är ett evigt experimenterande
med mikpositioner, olika skinn, cymbaler och framförallt anslaget. När du väl har hittat ett ”sound” som känns rätt så
är det bara att köra. Skicka gärna med ett par tagningar av
olika spelkaraktär så mottagaren får lite valmöjligheter. Sist
men inte minst så tänk dig för var du skickar iväg dina filer
någonstans. Den lättillgängliga tekniken gör det möjligt att
ditt hantverk kan hamna hos en ”samplare” och användas på
produktioner utan din vetskap. Jobba med folk du litar på
och tänk på att just ditt sätt att spela på är unikt och försök
bevara det så!
- Ola Johansson
studioutrustning
TIPS/TRICKS
TIPS/TRICKS: TRUMSTUDIO UNDER TIOTUSENKRONOR
Phonic Helix Board-mixrarna streamar samtidigt flera individuella kanaler till datorn och tillbaks till mixern för monitoring.
Allt i realtid vilket gör dom optimala för att spela in live-gig. Även
dessa med Steinberg’s Cubase LE. Priser från 2695:- för en 12
kanalsmixer och upp till 8095:- för en 24 kanalsmixer.
Phonic Firefly 302 med 3 preamps och Firefly 808 med 8
Preamps är två kompakta och kraftfulla ljudkort för musik-inspelning till både PC- och MAC-datorer och kommer med Cubase LE. Firefly 302 - Pris: 1425:- Firefly 808 - Pris: 4295:-
Ola använder ibland In-Ear-lurar under inspelning för att få ”rätta
gunget” och live-känsla.
OLA JOHANSSON
Ola Johansson jobbar som slagverks- och ensemblelärare på Musikskolan i Skara, den privata musikskolan Musik & Produktion i Falköping. Som live- och studiotrummis har han arbetat med artister som
Magnus Bäcklund, Mikael Rickfors, Uno Svenningsson, Stickybon,
Jan Johansen, Sara Löfgren, Eddie Meduza, m.fl. samt medverkat på
ett flertal bakgrunder i melodifestivalen och dansbandskampen. Ola
satt också bakom trummorna i TV3:s musikprogram Fame Factory.
JTS TX-mikarna TX-2, TX-6 och TX-9
är budgetvarianter av NX-mikarna
i Olas uppsättning. Samma
kapsel och grundkaraktär
i soundet men tillverkade
i ett hölje av hårdplast.
Komplett set med bastrummik, 4 puk- och
virvelmikar samt 2 överhäng kostar c:a 2995:-.
Motsvarande setup i NXserien kostar ungefär det
dubbla.
JTS HP-535 är en halvdämpad bekväm studiohörlur, för endast 495:-
Ola Johansson är skivaktuell med bandet PROGNOS. På bild från
vänster: Ola, Simon Fäldt och Sebastian Freij.
34
crash - magazine
crash - magazine
34
CLP-6 från JTS är ett sargfäste för
trummikrofoner som passar nästan
alla fabrikat. Pris: 250:-
crash - magazine
35
REPORTAGE: HARDCORE
INTERVJU: TOMAS
SUPERSTAR
EBY
REPORTAGE
AKTUELLT
REPORTAGE
AKTUELLT
REPORTAGE: DIRK VERBEUREN/FREDRIK THORDENDAL
OBS! Ej från studioinspelningen.
Dirk Verbeuren/Fredrik Thordendal
– Bakvänd inspelning med öppna spjäll!
F
örra året gjorde vi ett antal clinics med Dirk Verbeureen, en fantastisk trumslagare som rönt respekt även
utanför metall genren och som till vardags spelar med
Soilwork. Dirk skulle under sommaren spela in med Fredrik Thordendal från Meshuggah i deras studio och behövde
assistans med trumset. Fredrik är en gudabenådad gitarrist
hade en idé om att spela in en massa bra trumspel som sedan skall bli basen i kommande soloprojekt. Morgan Ågren
hade några dagar innan bidragit med sitt strå till stacken
och nu var det Dirks tur att ”bara” spela vad han kände för,
improvisera och låta fantasin flöda fritt.
- ”Dirk är en underbar trumslagare som dessutom spelar obehindrat efter klick trots hans spel är så avancerat”,
förklarar Fredrik angående fördelen med klick inför kommande klipp.
Brygga mellan nytt och gammalt
Fredrik ville laborera med sound och gärna ha ”skinnfladder” med öppet ljud fast i modern tappning. Dirk spelar normalt på Starclassic Performer B/B och vi kände att det har
potential att bli en brygga mellan gammalt och nytt sound,
fladder och fastbotten. Eftersom Dirk spelar starkt så kändes
Evans Genera Plus Coated, som har en något tjockare enlagersfilm, som rätt val. Dessa GP skinn har en naturlig attack
med akustiska förtecken som ett Evans G1 eller Remo Ambassadör fast med fylligare kärna. Stämläget gick från ”medium högt stämläge” på 12”-pukan ner till ”lågt stämläge”
på 18”-pukan. Eftersom intervallerna var rätt stora mellan
pukorna. Över- och underskinn var stämda i samma tonläge
för att ge en öppen klang.
Bastrumsoundet skulle vara stort men med tanke på intensiteten på Dirks bastrumspel var det uteslutet att ha helt
frontskinn men en 26” Starclassic Bubinga med Evans
MS Marschskinn fick tjänstgöra som resonansbastrumma.
Starclassic performer bastrumman förseddes med Evans
GMAD och vips hade vi ett slagskinn som hade fyllighet
36
crash - magazine
Hardcore Superstar
– Med spelglädje som ledstjärna!
A
med tydlig attack som inte dödade klangen även när bastrumklubborna vilade mot slagskinnet. Fredrik placerade
mikrofoner både i bastrumman och framför de lågt stämda
resonansskinnet på 26”-bastrumman.
En massa virveltrummor testades och högst upp på listan
kom Starphonic PSS146, med samma stomme som Warlord av stainless steel med resonant edge men med Starphonic hardware. Tyvärr en Limited modell men som I likhet
med Warlord varianten inte har bortre dynamisk gräns och
den visar ingen tendens till att bottna. I Starphonic versionen är den lite öppnare i klangen och kommer igång tidigare
vilket ger shyssta ghoststrokes.
En uppsjö med Meinl-cymbaler från alla serier blev en
komplett palett med både moderna och handhamrade klassiska sound som omväxlande tjänstgjorde vid de olika tagningarna.
dde i Hardcore Superstar är alltid så positiv och engagerad. Han berättade om den stundande inspelningen och att producenten Tobbe Lindell ville ha
mycket ”sång” i trummorna kände jag samma upphetsning.
Den nya plattan skulle ha bandkänsla där fokus skulle ligga
på spelglädje.
Tobbe och Adde kom på besök och det testades olika
trummor och skinn. Ganska snabbt förstod jag att Tobbe var
ute efter sound som skulle låta bra efter de blivit processade
och att det skulle höras i ljudbilden bland distade gitarrer
och kraftfull sång. Det vill säga, en välljudande virvel som
inte levererar topp eller mycket sejarljud var ointressant.
Medan skitiga och på gränsen till plåtiga sound fick Tobbe
att spetsa öronen. Erfarenheten leder Tobbe på rätt väg även
om man som trumnörd föredrar att ratta fram snyggt akustiskt ljud framför råa sound med ring.
Hur blev resultatet?
- ”För mig var det en” dream come true” att få spela
in med Fredrik. Jag har gjort en massa inspelningar men
oftast har jag fått låtmaterial med programmerade trummor eller så har jag ersatt befintliga trumspår. Även om jag
inte kopierar dessa idéer så finns det något att förhålla sig
till. Denna inspelning var en helt ny upplevelse eftersom
det fanns väldigt lite som var förutbestämt. Vi hade pratat
om en version av Meshuggahs ”Bleed”, annars fanns inga
direktiv - allt var tillåtet. Till en början kändes det väldigt
ovanligt men väldigt inspirerande”, förklarar Dirk med ett
leende på läpparna.
- ”För min del”, säger Fredrik, ”har jag fått spela in så
mycket bra trumspel av Morgan och Dirk så problemet
blir finna tid att gå igenom hela materialet. Meshuggah är
självklart min första prioritet så vem vet när detta projekt
blir fullbordat. En sak är säker att det finns massor av bra
material att jobba vidare på!”
- Per Burström
Powercenter
Addes Starclassic Maple set har stora storlekar
26”/13”/16”/18” och bandet var ute efter en rå och levande
ljudbild , Evans Powercenter skinn med rötter i 70-talets
ljudideal kom snabbt på tapeten. Powercenter har olika
tjocklek, de mindre storlekarna upp till 12” har 10 mil film
som G1 medan 13”- 18” har 12 mil film som GPlus. Alla
har en förstärkning i centrum som förlänger hållbarheten
och ger skinnen karaktär. Till skillnad från tidigare tomskinn med förstärkning i centrum har Evans slitsat förstärkningen så att skinnen inte blir stumma, attacken blir inte
heller lika klonkig.
Eftersom trummorna skulle ha energi och lång sustain,
stämdes pukorna upp och Addes tydliga spel gav trummorna rätt skjut.
I Bohus studio fanns en ”no name” bronsvirvel som Tobbe
kände utan och innan. Akustiskt lät den inte speciellt bra
så spontant önskade man sig något bättre för yrkeshederns
skull. Vi hade tagit med en Starphonic Aluminium som även
den förseddes med klara Powercenter pukskinn för att ge
mera ping och sång. Med facit i handen hade nog Brass varianten varit ett bättre val men resultatet med Aluminium
virveln blev ändå bra när den stämdes upp.
Bastrumman
Idén var att ha ett rått och stort bastrumsound och Adde
hade redan använt ett odämpat Evans MS marchingskinn
som slagskinn och vi testade även MS-skinn som frontskinn
eftersom det har ett skönt öppet ”fladder” utan att tappa fokus. Skinnen stämdes lågt så att attacken fick ett snyggt
klick och frontskinnet ett snyggt häng. Vi behövde dock gör
två små lufthål så att skinnet inte dog när bastrumklubban
vilade mot slagskinnet. Visserligen förlorade vi lite av magin men soundet var fortfarande suveränt.
Cymbaler
Adde har en hi-hat kombination av två 16” byzance crashar med köttiga ljud. Den kompletterades av Byzance Jazz
ridar som blev fylliga crashar. Inget att rekommendera för
vedhuggare men fördelen vid inspelningen med den runda
attacken och snygga halvdistade dushen från dessa ridar är
att läckaget till andra mickar blir minimalt trots stort sound.
Hur gick det?
Som vanligt var bandet välrepeterat, inspelningen tog kortare tid än den bokade veckan och hörsägen säger att efterfesten var blöt och då menar jag inte bara poolen.
- ”Vi har fått massor av positiv respons på trumsoundet
på plattan och jag körde med pukskinnen på ett par turnéer
utan att byta skinn, jag är supernöjd”, förklarar Adde när vi
stöter ihop ett halvår senare.
Även Tobbe fick många förfrågningar om trumsoundet
och la ut en trumfil och en lista på de mikrofoner som användes kolla denna länk www.crafton.se.
- Per Burström
crash - magazine
37
REPORTAGE
REPORTAGE: HAMMERFALL - BUBINGA I BOHUS STUDION
Hammerfall
– Bubinga i Bohus Studion.
A
nders Johansson i Hammerfall undrade om vi
hade något Bubingaset som vi kunde låna ut till
den stundande inspelningen. Anders egna kit var
i Tyskland och inspelningen behövde inte så mycket pukor
så vi kom överens om att ett Starclassic Bubinga grundset
10”x8”/12”x9”/16”x14”/22”x18” plus en 13”x10” kunde
göra jobbet. Setet kompletterades med en Starphonic Bubinga virvel plus en blandad kompott av metallvirvlar.
Evans G2 Clear satt på det nya trumsetet och eftersom Anders känner sig bekväm med de skinnen så började vi där.
Pukorna stämdes högre än vad Anders normalt brukar göra
men hans professionella attityd var att prova och låter det
bra så är det bra. Anders spelar extremt starkt och de mediumhögt stämda Bubinga-pukorna gav svar på tal med en
tydlig och fyllig attack med djupa brösttoner.
- Har du alltid spelat så starkt? Undrar jag.
- ”Det har bara blivit så. Jag har i princip alltid spelat
med proppar i öronen och i volymstarka sammanhang där
det varit motiverat att spela kraftfullt. Dessutom är jag stor
och stark”, säger Anders med glimten i ögat.
Se videon med Peter Wildoer
Anders hade tagit med sin Speed Cobra dubbelpedal så
inspelningen gjordes med en bastrumma. Bubinga bastrumman har extremt fast och djupt register så i studion fick
Evans EQ4 skinnet sitta kvar för att ge en tydlig attack för
att matcha bottenregistret. Slagskinnet blev lågt stämt medan frontskinnet var något högre stämt för att fånga klangen
i bastrumman och förstärka hänget. Frontskinnet hade ett
5” hål och mickades både i bastrumman och vid ljudhålet
plus en subkick.
Starclassic Bubinga virveln förseddes med ett Evans Power Center Rev Dot och stämdes rätt högt så att den fick
skönt ring och mycket energi som blandade
sig väl med resten av trumsetet. Tobbe vill ha
”lång ton” och Starphonic har bra klang som
inte maskeras av senare rätt hårda komprimering som har blivit ett ”måste” i dagens
moderna sound i den tyngre skolan. I samma
anda gäller det att inte dra åt sejarmattan för
hårt eftersom även sejarljudet krymper i gitarrväggen av distade gitarrer.
Anders har spelat på Meinl cymbaler en
massa år och gillar ljus cymbalklang så han
hade med sig sin kollektion av Meinl MB10 plus ett antal
Meinl Amun. Meinl Amun har förövrigt utgått ur Meinls
sortiment och ersatts av MB8 serien
Appropå en massa år så har Anders en enorm erfarenhet
sedan tiden med Yngwie Malmsteen. Vi kom att samtala en
del och Anders har en massa historier varav en del inte är
helt rumsrena.
- Hur många plattor har du spelat in? Frågar jag medan vi
tar en paus.
- ”Det har nog blivit ett hundratal om man tar med de
plattor där jag lagt trummor på andras projekt i min egna
studio. Har även spelat in en hel del med min bror Jens
Johansson, bland annat en platta med Jonas Hellborg där
även Allan Holdsworth lade gitarrspåren. Det var spännande och överraskande att han tackade ja. Det lönar sig
alltid att fråga.”
Det är oundvikligt att komma in på de vilda åren med
Yngwie Malmsteen och som sagt här finns fullt med historier och practical jokes med pubertala förtecken.
- ”Vi var så unga när vi började med Yngwie och allt rul�lade bara på. Yngwie är en otrolig gitarrist och han kom
med något nytt. Visst han hade ett grymt temperament men
jag hade inga problem med det, vi fungerade bra ihop.
Dessutom hade jag mycket upptåg som triggade Yngwie. En
hel del av upptågen spelade jag in på min Freestyle ex. när
Yngwie skäller ut en flygvärdinna och det blev ett djävla liv.
Kanske var vi lika barnsliga, jag vet inte, vi hade kul i alla
fall. Det finns så många som tar saker och ting på för stort
allvar i branschen”, säger Anders avslutningsvis när det är
dags att börja spela in.
Hur gick det sen?
Anders satte de första låtarna redan samma
dag som vi satte upp trumsetet och några dagar senare var alla låtar på plats. Arbetet hade
flutit på och pukorna hade hållit stämningen
och soundet hela produktionen. I övrigt var det
bara glada miner när Pontus tog över stafettpinnen med mixjobbet. Du kan lyssna på råmixade
trumspår som de lät i Studio Bohus (Se QR-tagg
ovan).
- Per Burström
crash - magazine
39
DESIGNA DITT TRUMSKINN
John Bengtsson
-Sonic Syndicate
Några av dom färdig designade
trumskinnen som lagerförs i Sverige.
TIPS/TRICKS
TIPS/TRICKS
TIPS/TRICKS: INKED BY EVANS
Diamond Plate
Biohazard
Vägarna för att designa sitt egna frontskinn har fram tills idag varit både krångliga och kostsamma. Skinntillverkaren Evans erbjuder egendesignade skinn med fyrfärgstryck och John Bengtsson, trummis i Sonic Syndicate,
har testat tjänsten online åt Crash Drum Magazine!
I
nked by Evans gör det möjligt för
trummisar att printa ut ett valfritt
fyrfärgsmotiv med hög upplösning
på ett standard frontskinn. En strålande idé var min spontana reaktion. Ett
frontskinn där jag inte längre behöver
placera en stor sticker med motivet över
hela skinnet och som i sin tur ”dödar”
tonen.
Det finns flera valmöjligheter att göra
designen på. Du kan utgå från ett bibliotek med färdiga bakgrunder eller ladda upp en helt egen bild. Du kan också
lägga till text, byta typsnitt, storlek och
färg. Eftersom jag skulle få hem mitt
nya Tama Starclassic B/B kit kändes
det givet med ett par nya frontskinn, så
för den här testen ville jag gå hela vägen med en helt egen design.
Tidigare har mina frontskinn enbart
varit relaterade till Sonic Syndicate. Jag
kände nu för att göra något annorlunda,
bli lite ego och få mina egna ”hyllnings
skinn”. Idéen var att samla ihop omslag
40
crash - magazine
från dom flesta skivor jag medverkat
på, även från gamla demoår, och bilder av mig och symboler som jag gillar. Dessutom en logo och mina initialer
(smeknamn) J.BEE. En vän hjälpte mig
sedan att pussla ihop det hela till en fet
design och färdig bild som jag kunde
ladda upp.
Första steget var att starta web-läsaren
och gå in på www.inkedbyevans.com
och där klicka mig vidare till BUILD A
CUSTOM DRUMHEAD.
Upplägget är väldigt enkelt:
GALLERY, ett utbud av färdiga bakgrunder typ skärmsläckare, naturbilder,
m.m., som du kan lägga text på.
SHOWCASE, färdiga designer av
proffs som AJ McWhite
INFO/PRICES, innehåller information om skinnet, leveranser, m.m..
Eftersom jag hade en egen design valde jag det första alternativet ”BLANK
TEMPLATE”.
Nästa steg var att ladda upp min högupplöst bild med Browse, och experimentera med verktyget ”Resize the
image” tills allt blev perfekt. Viktigt är
också att välja storlek på skinnet (18”26”) samt om det skall vara med eller
utan hål. Evans tar inget extra betalt för
detta.
Det fina med tjänsten är att du hela tiden ser slutresultatet av skinnet och kan
beskära exakt som du vill ha det. Om
man vill kan man lägga till text med
textverktyget. Texten kan lättas flyttas
runt och roteras med musen.
Jag beslöt att skinnet var färdigt och
klickade på knappen ”I’M DONE”.
Evans ber dig nu bekräfta att du har
rätt att använda materialet och signera
för att sedan komma vidare till själva
beställningsformuläret. Du blir också
ombedd att dubbelkolla din design eftersom skinnet kommer tryckas exakt
som det ser ut på bilden. Evans skojar
inte. Har du gjort ett stavfel får du leva
med det. Lika viktigt är det att du använt
en högupplöst bild. Är du osäker på vad
det innebär så är det bäst att fråga någon
kompis, precis som jag gjorde, som är
insatt i den digitala världen innan du går
vidare. Avslutningsvis väljer du vilket
land du kommer ifrån och får ett kvitto
med ditt referensnummer.
Du får snart ett mail från
Evans distributör, Crafton, som sammanför dig
med en musikaffär där
du kan betala och hämta
skinnet.
Det finns ett annat alternativ till betalning
vilket innebär att du har
ett Evans Gift Card, ett
presentkort med en unik kod som du
skrapar fram. Ett sådant kan köpas i en
musikaffär och du väljer då detta alternativ från start.
Leveranstiden är relativt snabb med
tanke på att det är ett eget designat skinn
som tillverkas i USA. räkna med 8-12
veckor. En standarddesign ur SHOW-
CASE biblioteket kan du få ännu snabbare. På startmenyn kan du också välja
alternativet COLLECTIBLE DRUMHEADS. Det är ett 12” skinn att hänga
på väggen eller med urverk och få en
klocka.
Sammanfattning
Hela processen från design
till order är mycket enkel. Du
ser hela tiden skinnet framför
dig så som det kommer att bli.
Verktygen är enkla att använda. Jag har inte fått mina egna
skinn ännu men andra jag sett
har väldigt bra resultat. Färgerna täcker hela skinnet och
inga vita kanter syns innanför
sargen. Naturligtvis återstår att lyssna
till dom akustiska egenskaperna men
Evans lovar att man inte tummar på
kvalitén. Oavsett vilket så är det grymt
tillfredsställande för ens ego att få förgylla sit set med en helt egen design!
- John Bengtsson
Speaker 1
La Belle Morte
Skull
crash - magazine
41
Entusiasm och Glöd i Rörelse!
AKTUELLT
INTERVJU
AKTUELLT
INTERVJU
INTERVJU: PÉTUR ”ISLAND”
ÖSTLUND
INTERVJU:
TOMAS EBY
Det är lätt att hålla sig kvar i det förgångna, John Bonham, Buddy Rich, Hylands Hörna och Hasse &
Tage. Men ändå är det inte dåtid utan i högsta grad nutid som präglar samtalen med Island. Detta
trots att han var ”the hippest cat in town” på 70-talet och spelade med allt och alla. Här och nu
denna gång är Islands replokal, plus ett antal Byzance-cymbaler vid Tama-setet.
Monika Dominique lär ha gett honom namnet ”Island” eftersom det var lättare att uttala än Pétur
(Pjetur). Fast sanningen var att han kom via Island till Sverige. Ursprungligen kommer han från
New York och åkte till Sverige på vinst och förlust, mest på förlust de första åren tillägger han med
glimten i ögat. Undervisning har spelat en central roll och en uppsjö av numera etablerade trumslagare som André Ferrari, Janne Robertsson, Morgan Ågren, Johan Lövkrans…har haft Island som
lärare. Boken ”Paradiddlar och Derivat”, utgiven av Almqvist & Wiksell, 1981. Är en oändlig bok med
oräkneliga kombinationer. Detta är historia nu kastar vi oss till nutid.
Pétur ”Island” Östlund
V
i sitter i en liten replokal och Island testar den ena
cymbalen efter den andra medan jag lutar mig tillbaka, njuter av spelet och fascineras av den glöd och
inlevelse jag får bevittna. För stunden är han helt i nuet och
där finns bara han själv, trumsetet och cymbalerna. Så småningom vidgas fokus och även jag kommer in radarbilden
samtidigt som han säger något om Byzance Extra Dry 20”
crashen.
- ”Perfekt, en fyllighet och ett spräck som jag gillar, cymbaler skall sjunga, lyssna”, säger han och går återigen förlorad i spelet.
Så här pågår det en lång stund men det tycks finnas en råbild där dessa handhamrade Byzance Jazzcymbaler passar
som hand i handske. Utslaget kan utläsas på minspelet som
går från nyfiket intresserad till fullbordad lycka.
God whiskey
- ”Byzance är otroligt spännande cymbaler, säger Island
i en paus. Om jag försöker återge min upplevelse dyker det
upp ord som sofistikerad, mörk, komplex, rökig, gåtfull – det
låter som om jag försökte beskriva smakegenskaperna hos
en gammal fin single- malt whiskey… Kanske ingen dum
jämförelse. Jag gillar den skira men ändå djupa klangen i
Jazz-serien. Den blandar bra med Extra Dry varianten som
har en smutsigare karaktär med kort sustain men som ändå
har nyanser i toppregistret”, säger Island och börjar gräva i
cymbalbagen efter hi-haten.
- ”Fotspelet är en viktig del i mitt trumspel så jag gillar
ett tydligt fotkipp”, säger Island efter en stunds testande och
fortsätter. - ”Så även om jag gillar värmen och rundheten i
Jazz och Extra dry serien så blir det Byzance Medium hihaten som vinner i längden. Den är inte för mörk utan blandar bra med virveltrumman och trots det så finns det många
dimensioner och botten i soundet”, förklarar Island och illustrerar resonemanget med några rytmer på trumsetet.
Plötsligt lyfter han upp virveltrumman och säger att ”detta
måste vara en av de mest spännande virveltrummor som
tillverkats. En sådan fantastisk mekanik och ett sådant förförande utseende, titta!” Virveltrumman ifråga är en Starphonic Maple som bildar enhet med Starclassic Maple setet i
traditionella jazzstorlekar.
42
crash - magazine
Bredvid trumsetet, vid ett notstativ med etyder står även
en Starphonic Brass och helst vill Island lägga rabarber på
bägge modellerna men han sansar sig en aning och släpper
taget om Brass virveln. Man måste ju ha pengar över till
annat!
Rörelse
Efter en stunds spel så börjar vi prata om det senaste undervisningsprojektet som Island spelat in för Playalong
(den taggade länken är ett exempel). Det är en serie lektioner på nätet med jazzförtecken, lektionerna kan köpas för en
rimlig kostnad på www.playalong.com. Island har genom
åren analyserat trumspelet och brutit ned det till dess minsta
beståndsdel och hela resonemanget bygger på rörelse.
- ”Allt ljud är uppkommet ur en rörelse och medvetenhet
om rörelserna ger automatiskt en bättre kontroll över trumspelet” säger han med en något allvarligare ton och man
märker att resonemanget bygger på mycket eftertanke.
- ”För mig blev det en aha-upplevelse som gjorde att mitt
spel utvecklades enormt”, förklarar Island. - ”Det gäller att
få alla impulser att intuitivt dra åt samma håll så att spelet
flyter mycket bättre.”
Även om Island nått en respektabel ålder så jobbar han
vidare med att spela och undervisa. Söker man honom så
är det störst chans att hitta honom i replokalen, eller på väg
till undervisning. En sann entusiast är alltid på väg mot nya
mål, musik är rörelse och det gäller även Island själv. När
jag går till bilen efter vårt möte så känner jag ett lugn och är
uppfylld av positiv energi. Det är underbart att se att spelglädje inte har något bäst före datum.
Setup
Tama Starclassic Maple 18x14/10x8/12x8/14x14
Starphonic Maple PMM146
Meinl Byzance B14MH/B18EDTC/B20EDTC/B20JETR/B22JMTR
- Per Burström
crash - magazine
43
Voicing
– Nyckeln till din egen röst!
Vi sitter på ett café i Uppsala, det är mitt på
dagen och man kan njuta av det låga tempot
så här en vardag klockan kvart i två. Mitt emot
mig sitter Jocke Ekberg som tagit sig tid att
sitta ned för ett litet trumsnack. Det är alltid
trevligt att möta Jocke som sprudlar av engagemang vare sig man talar om Byzance-cymbaler eller något youtube-klipp med spännade
trumslagare.
D
agen innan hade jag träffat Hasse Bruniusson, trumlegend fr. bl.a. Samla Mannas Manna och hans kollega Thomas Ohlsson på kommunala musikskolan.
Thomas berättade att när han som ung trumslagare kom till
musikskolan hade läraren satt upp en bästa lista på tempo
över paradiddlar. Det fanns en stor klunga i mitten, sedan
fanns två helt onåbara tempon på växelvis toppades av
Jocke Ekberg eller Lasse Östlund. Jag berättade detta för
Jocke som beskriver sin studietid med ett glatt leende
-”Jag och Lasse Östberg (topptrumslagare inom bl.a.
skottevirvelspel) triggade varandra och vi klarade tävlingssituationen även om jag idag inser att tävlingsattityden inte
fungerar för alla och definitivt inte har med det musikaliska
att göra. Men vi fick en bra utbildning och vår lärare satte oss snabbt i en mängd orkestrar. Allt ifrån symfoniska
sammanhang till storband. För min del drog det allt mer
åt trumsetet och nu är det mer eller mindre bara trumsetet
som är mitt instrument”, säger Jocke.
Bara trumsetet, tänker jag och mindes hur extremt musikaliskt Jocke kompat Lill Lindfors några veckor innan i Göteborg. Då var han en ”sideman” men som tillförde musiken
inlevelse och spellust på samma ambitiösta och närvarande
sätt som när han spelar med ex. Trio X eller med Pierre
Svärd. Flera bossor och sambor hade varit den kvällen men
alla hade unik touch för just den låten. Tror inte att publiken
förstod hur kompetent bandet spelade men alla kände kvalitéten, nerven och det musikaliska gunget som förgyllde låtarna och stöttade artisten. Jockes touch är sanslös! Han kan
spela hur svagt som helst med bibehållet sväng och vräk,
ja faktiskt, vräk i form av energi inte volym. Självklart kan
han spela starkt också men det är det desto fler som kan.
Voicing
Vi talar en hel del om just kontroll och sound och Jocke
förklarar vad som inspirerar och tilltalar honom.
-”Jag har många gånger undrat varför det låter så bra
om vissa trummisar medan andra låter mindre bra fastän
de spelar utifrån samma förutsättningar vad gäller komp,
fills, skinn, trumset m m.
En del av sanningen ligger naturligtvis i en massa övning
i det grundläggande hantverk som instrumentet innebär vad
gäller teknik, koordination, timing m.m. För mig är det mer
än så,” säger Jocke och fortsätter - ”Det är viktigt att man
skapar rätt sound, frasering samt dynamik i sitt spel, men
också att man hittar sin egen identitet i hur man själv vill
låta. Det handlar även om stilkännedom att veta vilket typ
av anslag/sound det ska vara för den musikstil du ska spela.
-”När jag undervisar mina elever så brukar jag försöka att få dem medvetna om sina anslag samt hur de ska
voicea sitt spel och få rätt touch i det dom ska spela. Jag vill
få dom medvetna om hur dom faktiskt låter när dom spelar.
Trummisar som Steve Gadd, Jeff Porcaro, John Robinson,
Tony Williams, Peter Erskine m fl har skapat sitt eget sound
just genom att vara väldigt medvetna om hur dom vill låta.”
Kaffet börjar kallna men Jocke brinner. Jag undrar om han
kan utveckla och förklara vad han menar med voicing.
-”Alla trumslagare spelar på ett sätt som man kan beskriva som voicing på tre sätt, Frasering, Dynamik och
Klangfärg, som förstärker grooven och skapar den personliga spelstilen. Fraseringsvoicing handlar om hur man fraserar lång/
kort ton och högt/lågt register. Exempelvis i
storband markeras korta trumpetstötar med
fördel på virveltrumman och trombonfigurer
med bastrumman för att bättre blanda dessa
instrument.”
-”Dynamisk voicing handlar om hur man styr
dynamiken mellan händer och fötter, exempelvis balans mellan bastrumman och virveltrumman. Det vill säga, händer och fötter som 4 st
volymkontroller som du själv kan mixa och förstärka ditt sound och din groove med.
Till sist så har vi klangfärgsvoicing, som innebär vilket sound som du vill ha. Det kan vara val
mellan hi-hat eller ride i kompfiguren eller hur du
vill att riden skall låta genom att spela på olika
delar av riden med stockens tip, skuldra.”
Ta Jeff Porcaros Rosanna kompet”, fortsätter
Jocke, ”nästan alla trumslagare har gett sig på Rosanna grooven och den låter inte bra om inte alla
delar av ovan fallit på plats. Exempelvis för starka
ghoststrokes blandar inte med hi-hat figuren. Stockens tip uppe på hi-haten och stockens skuldra på hihatens kant ger swing åt shufflerytmen.
Lägger man därtill vilka cymbaler, trummor, skinn
och hur man stämt trummorna ja då har man verktygen för att skapa sitt sound.”
TIPS/TRICKS
TIPS/TRICKS
TIPS/TRICKS: JOCKE EKBERG
Det hinner vi inte snacka om denna gång men är du intresserade av Jockes setup kan gå in på www.crafton.se. Tro
mig, Jocke Ekberg har outsinliga källor av kunskap som
han dessutom analyserat och kan förmedla. Det måste vara
en ynnest att få Jocke som lärare, jag vågade inte fråga om
en lektion eftersom jag först måste förbättra min voicing!
- Per Burström
A GOOD STICK, YOU CAN FEEL IN YOUR HANDS.
A PERFECT STICK, YOU CAN FEEL IN YOUR SOUL.
From your soul to your hands to your sticks to your drums
That’s how the music flows. And that’s how you know you have the right sticks.
44
crash - magazine
crash - magazine
45
INTERVJU: MORTEN LOWE SÖRENSSEN
AKTUELLT
AKTUELLT
INTERVJU
INTERVJU: TOMAS EBY
Morten Lowe Sörenssen
- Superstar i Amaranthe!
M
orten L Sörenssen är det danska underbarnet
som gjort sig känd för sin fantastiska teknik
långt utanför Danmarks gränser. Ryska, svenska, belgiska och grekiska band har anlitat Morten för både
inspelningar och turnéer. Ett antal trumslagare rekommenderade sedan Morten för oss och vi har sedan dess gjort ett
antal clinics med Mortens Superstar Hyper-Drive set både i
Danmark och i Sverige. Nu finns det mindre tid till clinics
eftersom Morten numera fokuserar på Power/Metal/Death
bandet Amaranthe med spelkompisen gitarristen Olof
Mörck. Bandet har redan börjat bygga upp sin skara av fans
och turnerat en hel del under året. Vi fick en pratstund med
Morten vid ett av sverigebesöken.
Amaranthe har tre sångare. Hur påverkar det ditt trumspel?
- ”Ja, det har påverkat mitt spel en hel del för jag måste
lämna mer plats för sången än vad jag varit van vid. Med
andra band har sången i det närmsta varit något man lagt
på i efterhand men i Amaranthe är sången en bärande del.
Men jag ser ingen begränsning av mitt trumspel utan det
är mer nya utmaningar att få bandet att lyfta och dessutom
klämma in några spännande fills här och där, säger Morten
med ett leende och tillägger, -”Live har vi en del backingtracks med keyboard och percussion som jag naturligtvis
måste förhålla mig till och spela så tajt som möjligt till.
Annars låter bandet otajt.”
Ni spelade in trummorna i Danmark, hur lång tid lade ni
ner på trummorna?
-”Vi hade 2 månader i studion för inspelning, men jag spelade in trummorna på sex dagar. Normalt brukar jag ha
2-3 dagar på mig för en hel platta så denna inspelning var
mycket avslappnad. Jag kunde spela in låtar ena dagen och
dagen efter kunde jag spela om det som jag tyckte kunde
göras bättre. Det mesta av spelet var planlagt men några
låtar hade jag aldrig spelat förut så det fanns som sagt tid
46
crash - magazine
att experimentera lite extra och putsa på små detaljer så att
det blev både rytmiskt och dynamiskt tajtare.”
Hur har Superstar setet fungerat i dessa sammanhang?
- ”Jag har använt Superstar setet till alla inspelningar
jag gjort sedan 2008 och varje gång har det låtit sanslöst
bra! Dagen innan inspelning monterar jag skinnen, oftast
Evans EC2, och stämmer sedan setet på c:a. 10 minuter i
studion. Hyper Drive storlekarna gör det också så otroligt
lätt att placera trummorna precis där men vill ha dom. På
Amaranthe inspelningen använde jag en bubinga virvel och
blev helt frälst, så numera har jag köpt en Tama BUS1455
i natur bubinga finish. Annars har jag mest använt en 13”
Metalworks virvel med Evans Hybridskinn på. Den har,
trots att det är en relativt billig virvel, fungerat otroligt bra.
Har också hittat min röst i Meinl och jag har en mix med
Soundcaster Custom crashar, MB20-ride och crash, Byzance Fast-Hihat och en del GenX. Det är svårt att nämna någon cymbal framför den andra. Det är helheten i min setup
som jag går igång på.”
Några roliga turnéminnen från det gångna året?
- ”Vi har turnerat en hel del sedan i våras och trots att vi
mer eller mindre just kommit igång med bandet har vi redan
en massa fans. Japan var förstås något extra men häftigast
var nog när vi i våras spelade i Tunisien för 5000 skrikande
fans. På Metaltown fick vi spela i ett tält men det var för litet, så en massa fans fick inte plats. Det var förstås lite synd,
samtidigt som det var kul att se att vår skara av fans redan
blivit så stor. Överhuvud taget så har starten för Amaranthe
gått långt bättre än vad vi hoppats på. Vi har självklart alltid trott 100% på bandet men man vet ju hur branschen är
och det är inte alltid det blir som man tänkt sig.”
- Per Burström
crash - magazine
47
AKTUELLT
48
crash - magazine