1. No category

Kvinnerstaskolan
Projektarbete
Ht 2011 - Vt 2012
INREDNING OCH BYGGE AV
MOBILT TERRARIUM FÖR
SKÄGGAGAM
+ FAKTA OM SKÄGGAGAMENS BEHOV I TERRARIET
Författare: Filippa Granberg
Handledare: Kajsa Maukusson
Klass: Dv3
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.0
Inledning........................................................................................................................................... 4
1.1 Syfte ......................................................................................................................................................... 4
1.2 Frågeställning .......................................................................................................................................... 5
2.0 Skäggagamen ........................................................................................................................................... 6
2.1 I det vilda ................................................................................................................................................. 8
3.0 Rätt terrarium ....................................................................................................................................... 10
3.1 De passande Terrarietyperna ............................................................................................................... 11
4.0 Lagar och Regler ................................................................................................................................... 14
4.1 Mått för terrarium ................................................................................................................................ 15
4.2 Levadssätt, Temperatur osv. ................................................................................................................. 17
4.3 Särskilda Bestämmelser för hållande av ödlor ..................................................................................... 19
5.0 Rätt TerrarieKlimaT............................................................................................................................. 22
5.1 Temperatur............................................................................................................................................ 22
5.2 Terrariets uppvärmning ....................................................................................................................... 23
5.2.1 Bottenvärme ....................................................................................................................................... 24
5.2.2 Värmelampor...................................................................................................................................... 25
5.3 Belysningen ............................................................................................................................................ 26
5.4 Fuktigheten ............................................................................................................................................ 28
6.0 Inredning ............................................................................................................................................... 29
6.1 Bottenmaterial ....................................................................................................................................... 30
6.2 Vattenskålar & bassänger ..................................................................................................................... 31
6.3 Inredningsmaterial ................................................................................................................................ 32
6.4 Växter .................................................................................................................................................... 34
7.0 Inredning av Mitt glas-terrarium ......................................................................................................... 40
7.1 Skisser – en mycket bra början............................................................................................................. 40
7.2 Påbörja frigolitarbetet .......................................................................................................................... 41
7.3 Första lagret cement .............................................................................................................................. 48
2
7.4 Lager på lager........................................................................................................................................ 50
7.5 Småbitarna som avslutar arbetet.......................................................................................................... 56
8.0 Bygge av mobilt terrarium .................................................................................................................... 58
8.1 Utrustning & Material .......................................................................................................................... 59
8.2 Så byggde vi ........................................................................................................................................... 60
8.3 Målandet ................................................................................................................................................ 65
8.4 Frigolitarbete igen ................................................................................................................................. 70
8.5 Inredning av mobilt terrarium ............................................................................................................. 71
9.0 Diskussioner........................................................................................................................................... 77
Källförteckning ........................................................................................................................................... 82
3
1.0 INLEDNING
Det var inte förrän jag började på Kvinnerstaskolan som jag började gilla
reptiler. Jag tyckte de var läskiga och föredrog då utedjuren, de coola lamorna
och de små tuffa åsnorna. Jag började inte gilla reptiler förrän min mamma
skaffade en orm och senare en skäggagam. Och allt eftersom vande jag mig med
dessa djur tillsammans med Kvinnerstaskolans djur och nu älskar jag reptiler.
Verkligen älskar de mystiska och speciella djuren med fjäll och gåtfulla blickar.
Och favoriten är kungspyton och skäggagam, precis som de djur jag hade
hemma men nu har jag bara skäggagamen kvar hemma. Det är han som har en
stor roll i mitt projektarbete och är en anledning till att jag valde detta
projektarbete.
Den andra anledningen är att under andra året hade jag en kurs som hade
kursnamnet Inredningsteknik och det är en av de roligaste kurser jag haft. Att
inreda terrarium visade sig vara jättekul och efter kursen visste jag precis hur
mitt arbete skulle vara. Att inreda ett terrarium. Och jag visste att inreda ett
terrarium skulle ta rätt så snabb tid. Och eftersom man har ungefär ett halvår på
sig så vill man ju göra mer än att bara inreda. Jag ville även ha en större
utmaning än att inreda ett terrarium så beslöt jag mig att bygga ett eget och även
skriva lite om skäggagamens behov i terrariet. Så namnet till detta projektarbete
är: Inredning och bygge av mobilt terrarium till Skäggagam. Där jag ska inreda
ett terrarium, bygga ett och skriva om skäggagamens behov i terrariet.
1.1 SYFTE
Syftet med detta arbete är att jag ska förbättra miljön hos min skäggagam så han
mår bättre. Han har många gånger visat sig vantrivas i sin nuvarande miljö och
då är det meningen att jag ska fixa så att han får en miljö som liknar hans
4
ursprungliga miljö som möjligt. Syftet är även att ta reda på mer om
skäggagamen och förhoppningsvis bli en liknande expert på hur skäggagamen
ska ha det. Det kanske inte kommer bli så i detta fall men jag ska kunna förklara
utantill om hur skäggagamen ska ha det och även välja ut det allra bästa för just
skäggagamen. Jag ska även lära mig hur man kan bygga ett öppet terrarium och
hur man löser problem som med vilket bottenmaterial man ska välja och kanske
hur man får det öppna terrariet så lätt som möjligt.
1.2 FRÅGESTÄLLNING
 Vart kommer skäggagamen ifrån? Hur ser omgivningen ut? Lever de i
par/ensamma eller i grupp?
 Vad säger lagen om hållandet av skäggagamer? Hur stort ska terrariet
vara och vad behöver dem?
 Vad för terrarium ska man ha? Finns det olika terrarium som man kan ha?
 Vad ska man ha för inredning?
 Hur inreder man ett terrarium?
 Hur bygger man ett?
5
2.0 SKÄGGAGAMEN
Skäggagamen håller sakta och säkert gå om leguanen om att vara den mest
populära reptilen inom fångenskap därför den är mycket mindre än leguanen och
blir även lättare hand tam, vilket gör att många rekommenderar skäggagamen
för de nya reptilägarna idag. Denna art är mycket aktiv och alla har en specifik
personlighet. De har alltid koll på allt runt en och är mycket nyfiken på sin
omgivning. Namnet skäggagam kommer ifrån deras skägg som de kan fälla ut.
Skägget är egentligen en hudpåse täckt med fjäll som fälls ut när den är arg,
känner sig hotad eller under parningsperioden. Är skäggagamen riktigt arg eller
upphetsad så blir skägget även kolsvart och då har de även munnen öppen för att
bli större och se farligare ut.
Skäggagamen kommer från familjen agamer (Agamidae) och släktet heter
Pogona och inom släktet finns det åtta olika arter. Först är det Pogona vitticeps,
som vi mest känner till under namnet Skäggagam. Det är den största av alla
6
skäggagamer och är också den populäraste att ha som terrariedjur idag. Sedan så
har vi de mindre arterna Pogona henrylawosoni/Pogona rankini, som vi kallar
för antingen för Rankins skäggagam, Lawsons skäggagam eller för
dvärgskäggagam. Det är olika hos olika personer men det är samma agam.
Denna dvärgskäggagam är mindre än vitticeps och till skillnad från vitticeps så
har denna lilla skäggagam ingen hudpåse som fungerar som ett skägg. Den blir
ungefär 30 cm som längst och är också ett rätt så populärt terrariedjur. Sedan
finns det skäggagamer som heter Pogona barbata, Pogona mitchelli, Pogona
microlepidota, Pogona minima, Pogona minor, Pogona nullarbor men de är inte
lika vanliga att ha som terrariedjur som vitticeps och rankini.
En skäggagam (Pogona vitticeps) blir som max 50 cm lång från nos till
svanstipp. Själva kroppen hos en fullvuxen är ca 20 cm. De blir vanligtvis 7-10
år men om skäggagamen levt ett bra och friskt liv kan de leva upp till 15 år om
man har tur.
Skäggagamen är en omnivor, det vill säga en allätare som äter grönsaker och
animalisk föda som syrsor och zoophobas. En ung skäggagam äter mer
animalisk föda än grönsaker på grund av att de växer men ju äldre en skäggagam
blir desto mindre animalisk föda blir det och mer grönsaker som zucchini, bönor
och broccoli.
7
2.1 I DET VILDA
Skäggagamen kommer från
Australien och idag så har
Australien stränga lagar som
skyddar de vilda skäggagamerna
från att röras eller exporteras utan
tillstånd. Ungefär alla
skäggagamer i fångenskap
härstammar från de skäggagamer
som smugglades in till Europa,
framförallt till Tyskland under 1970-talet och 1990-talet. Men allt eftersom man
märkte att skäggagamer var väldigt lätta att föda upp i fångenskap så
smugglades de inte längre som andra ödlor görs och under 1980-talet
introducerades skäggagamen som ett husdjur.
Den vanligaste skäggagamen Pogona vitticeps kommer från Australien. Allt från
nordöstra, centrala till sydöstra delen av landet. Vilket betyder att de finns vid
kusterna eller i inlandet. Deras miljö är inte som många tror. Många tror att de
kommer från sandiga och torra öknar medan de egentligen kommer ifrån ett
8
savannliknande miljö där marken är hård och består av både jord och sand. Och
marken är även full av gräs och andra olika växter där flera djur både bor lever
och får skydd. De skäggagamer som lever i öst bor även i skog och halvskog
som är väldigt rikt av grönska.
Fuktigheten i skäggagamens naturliga miljö varierar stort mellan 30-60 % då de
bor på olika ställen i Australien.
Skäggagamer i det vilda tillbringar mycket tid till att solbada i solen på stenar
och låga grenar då de är likt andra reptiler växelvarma och kan därför inte
reglera sin kroppsvärme. När temperaturen stiger närmare 38-50°C så gräver de
ner sig i marken för att ”kyla” ner sig själva.
De är mycket mån om sina revir och för det mesta så är skäggagamer väldigt
aggressiva om någon annan skäggagam kommer in på deras revir. Detta gäller
speciellt hanar då de inte kan hållas tillsammans med någon annan. Honor kan
man hålla i grupp men i det vilda så lever skäggagamer ensamma i sina egna
revir. Så om man ska sätta ihop skäggagamer tillsammans ska man redan göra
det sedan de är små och inga hanar får vara tillsammans. Om man sätter ihop två
hanar tillsammans så kan de börja slåss på liv och död.
9
3.0 RÄTT TERRARIUM
Om man söker närmare på saken så finns det olika sorters terrarium som man
kan ha till olika terrarium till olika reptiler och amfibier (groddjur). Vi har till
exempel ett akvaterrarium som passar till antingen vattenlevande sköldpaddor
eller grodor som lever både i land och i vatten. Sedan finns det
regnskogsterrarium, som är en av de vanligaste terrariumen som man brukar ha
som är egentligen till reptiler som lever i fuktiga miljöer. Så att veta vilket
terrarium man ska ha är mycket svårt. Då gäller det att man vet vart reptilen eller
groddjuret kommer ifrån och vad de behöver för klimat i sitt terrarium.
En skäggagam kräver inte något speciellt terrarium då de är ökenlevande djur.
De behöver därför inget speciellt terrarium, bara de inte kan rymma. Men det
finns passande terrarium för dessa skäggagamer. Till skäggagamer kan man till
och med bygga ett helt själv om man så kan och har tid. Det enda man då ska
tänka på vid vissa fall är att de behöver värme där de kan värma sig eller sola
och ett ställe där de kan svala sig om de blivit för varma. Goda exempel på
passande terrarium till skäggagamen är Torrterrarium, Öppet Terrarium och
Frilufthägn (ska endast användas på sommarn i så fall)
10
3.1 DE PASSANDE TERRARIETYPERNA
Torrterrarium: Ett torrterrarium kan även vara den billigaste varianten av alla
terrarietyper som finns eftersom det är ett terrarium som du själv kan bygga om
du känner till de minsta måtten som din skäggagam kan ha. Du kan bygga det av
glas eller av konstmaterial som t.ex. plexiglas. Till exempel så kan den bakre
väggen, de två på sidorna plus taket och bottenskivan vara av trä medan
framsidan har ”skjutdörrar” av glas eller plexiglas. Bara det är något som håller
om skäggagamen försöker ”gräva sig ut” ur terrariet. Träterrarier är också
väldigt lätta att hålla rent. Men det gäller att ha en matta av plast eller liknande
så att inte trät suger i sig vattnet och det börjar mögla.
11
Öppet terrarium: Öppna terrarium menas med att man inte har något tak över
terrariet. Man kan säga att det ett liknande bord med väggar som kanske sticker
upp 50 cm så det blir som en stor låda. Detta terrarium eller denna låda är till för
ickeklättrande arter, som dabbagamer, stäppsköldpaddor men trots att
skäggagamer gillar att klättra så kan de vara i öppet terrarium om man anpassar
inredningen så de inte kan klättra ut. Det positiva med att ha ett öppet terrarium
är att man kan bygga det själv. Det blir en god luftväxlighet och det är sällan
djuret blir överhettad. Det är även lätt att installera belysningen. UV-ljuset når
även bättre fram till djuret då det inte finns något glas mellan terrariet och
lampan. En art som skäggagamen gillar även att ha koll på allting runt en så ett
öppet terrarium gör det möjligt för skäggagamen att hålla koll på allt som
händer. Speciellt om terrariet är i t.ex. vardagsrummet där det är mycket liv och
rörelse. Det negativa med att ett öppet terrarium däremot är att man inte kan
hålla den rätta temperaturen hela tiden. Inte heller den rätta luftfuktigheten så
man får spraya ofta i terrariet. Varm luft stiger uppåt då den är lättare än kall
12
luft. Så det blir annorlunda i öppna terrarier än vanliga. Det vill säga att i vanliga
terrarier så stiger luften men kommer inte ut direkt utan taket får den varma
luften vandra ner igen och sedan upp igen. Det blir som en cirkulation medan
hos öppna terrarier så stiger luften men den kommer inte tillbaka. Utan blandar
sig in i resten av luften i rummet och kommer inte ner till botten av terrariet
igen. Så det gäller att öppna terrarium så är det bra om man stället det är bra
varmt och där man inte öppnar fönstren där kall luft kommer in. En bra tanke
när man ska bygga ett öppet terrarium av trä är att se till så att man kan plocka
isär terrariet. För om man borrar fast benen osv så kan man räkna med att
terrariet blir tungt när det är klart. Trä är ju ett tungt material och om delar är
löstagbara och går att plocka isär så är det en bra fördel inför framtida flytt.
Frilufthägn: Frilufthägn är för riktigt soliga och fina dagar. Det betyder att man
sätter ett rymningssäkert hägn ute på gräsmattan där man låter sin skäggagam
13
vara under dagen och när temperaturen sakta börjar sjunka inför kvällen tar man
in skäggagamen till terrariet så de inte hinner bli kalla av kylan. Det är viktigt att
man gör hägnet rymningssäkert så djuret inte kan klättra över, hoppa över eller
krypa under hägnets väggar. Så om du har en tunnelgrävande reptil är det nog
inte lämpligt att ha hägnet på en gräsmatta utan då kanske det får bli på några
stenplattor eller något liknande så de inte kan gräva tunnlar och rymma därifrån.
Ett nät som tak är nödvändigt, då det hindrar reptilen från att klättra eller hoppa
ut. Det är även ett skydd från rovdjur som kanske vill ha reptilen som lunch eller
frukost. I hägnet ska det finnas gömställen där reptilen kans gömma sig och de
ska även ha ett bad där de kan svalka sig i. Deras gömställen/boställen bör förses
med antingen bottenvärme eller värmestrålning så reptilen kan nå ett ställe med
rätt värme där den kan värma sig om det skulle bli lite kallare helt plötsligt. Se
även till att reptilen inte blir överhettad, men alla reptiler mår extra gott utav
frisk luft och äkta solljus.
4.0 LAGAR OCH REGLER
När man har sällskapsdjur i Sverige, detta gäller även gnagare som reptiler, så
måste man följa vissa regler med att ha dem. Och det är regler för att djuren ska
ha det så bra som möjligt och må så bra som möjligt. Regler som man måste
känna till och ha en aning om vad de handlar om. De som håller i reglerna är
Djurskyddsmyndigheterna som sammarbetar med Jordbruksverket. Så lagarna
kan ni hitta på Jordbruksverkets hemsida.
Det finns många olika föreskrifter med olika lagar. Det finns t.ex. föreskrifter
med lagar för hållande av djurparksdjur, lantbruksdjur eller hundar och katter.
När det kommer till reptiler som ödlor, därav skäggagamen så ska man titta i
L80. I L80 finns föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande,
uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. Och
14
det är i denna som man kan hitta minimått för terrarium och vad en ödla som
skäggagam behöver.
4.1 MÅTT FÖR TERRARIUM
För att ha en skäggagam så måste man ha ett terrarium som är tillräckligt stort
för denne. Och i L80 finns det alltid flera minimått som gäller ödlor och vilket
mått man ska välja medan är själva ödlan som man själv har. Så det första man
ska göra för att kunna ta reda på vilken storleken ödlan minst får ha är att mäta
ödlan från nos till svanstipp. Och en ödla som skäggagamen så blir de 45-50 cm
långa som längst och då ska man bläddra upp sidan 44 i L80 där man ser denna
bilaga den denna under denna text.
15
Det överstrukna med den gula färgen visar den rad som man som
skäggagamsägare ska kolla in på om skäggagamen är mellan 41-50 cm. Nu när
man har hittat den raden så
ska man ta måttet på terrariet
som skäggagamen finns i.
Eller som man kanske ska
köpa. Då mäter man bredden
och längden på terrariet. Och
man ska inte mäta i
centimeter utan i meter.
Sedan för att se om det är rätt
höjd på terrariet så mäter man även höjden i meter och tittat på tabeller.
Kolumnen längst till höger visar måttet på hur högt terrariet får vara minst. Hos
en fullvuxen skäggagam får höjden vara minst 0,5 m.
När man mätt längden och bredden så gångrar du ihop dem. Resultatet blir hur
stort det blir i kvadratmeter. Är summan mindre än 0,9 m² och skäggagamen är
46 cm så är terrariet för litet för skäggagamen. Om resultatet däremot är högre
än 0,9 m² så är terrariet väldigt bra för skäggagamen och man kan även då räkna
ut hur många skäggagamer du får ha i terrariet.
Först tar du resultatet av det du gångrat tidigare och kollar på kolumnen Minsta
yta per könsmogen ödla vid grupphållning (m²). Då delar man resultatet med
minsta yta per könsmogen ödla och resultatet där är hur många det får vara i
terrariet. Man får inte avrunda uppåt.
Till exempel: Elsa har en skäggagam på 48 cm och den är i ett terrarium som är
0,7m brett och 1,4m långt. Höjden är 0,6m. För att räkna ut arean på terrariet så
gör man såhär: 0,7m x1,4m = 0,98m². Terrariet är 0,98m² och är alltså lämplig
16
för skäggagamen som Elsa har eftersom minsta måttet för en 48 cm lång ödla är
0,9m². Och för att ta reda på hur många jag får ha så delar jag 0,98m² med
0,15m² som är den minsta ytan för en könsmogen ödla på 48 cm vid
grupphållning. 0,98m² / 0,15m² = 6,53333…
Svaret blir då 6,0 eftersom man avrundar alltid neråt. Så i Elsas terrarium kan
man ha 6 stycken skäggagamer mellan 41-50cm.
4.2 LEVADSSÄTT, TEMPERATUR OSV.
I L80 kan man kolla bland ormar och ödlor om viken temperatur, vilken
luftfuktighet och om de ska ha badvatten eller något liknande. Det gör man
genom att bläddra bak till sidan 59 i L80. Då kommer man till en sida som det
står ÖDLOR som överskrift och lite vid sidan om så står det Bilaga 2:2. Det är
en alfabetisk artlista med rekommenderad bedömning av levnadssätt,
rekommenderad omgivningstemperatur och luftfuktighet samt rekommenderad
extra tillgång på sand eller vatten för ödlor.
17
Och man kollar då på är A, B, C och D. Varje bokstav representerar något av de
fyra olika alternativen på bilden ovanför. Bokstaven A visar om ödlan är
marklevande, klipplevande eller marklevande. Bokstaven B visar om den
behöver sand som bottenmaterial, badvatten eller att den behöver droppande
eller sprayat dricksvatten. Bokstaven C visar om den behöver svalt, medelvarmt
eller varmt i terrariet och bokstaven D visar om den behöver låg fuktighet,
medelhög luftfuktighet eller hög luftfuktighet.
Så för att se vad skäggagamen behöver så letar man efter skäggagamen bland de
olika namn som finns. När man hittar skäggagam eller Pogona vitticeps, så tittar
man åt höger på de olika siffrorna som finns. Och tittar man över siffrorna så ser
man bokstäverna så man lätt kan förstå vilken siffra som står på vilken bokstav.
18
Så som på bilagan här ovanför så är skäggagamen överstruken med en gul färg.
Och siffrorna är A: 3, B: 1, C: 3, D: 1. Vilket betyder att skäggagamen är
marklevande, den ska ha sand som bottenmaterial, den ska ha det varmt i
terrariet (ca +27-30°C) och den ska ha låg fuktighet (ca <50 % RH).
4.3 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV
ÖDLOR
På sidan 22 i L80 kommer en av de viktigaste sidorna för ödlor och det kapitlet
handlar om Särskilda bestämmelser för hållande av ormar och ödlor. Det finns
20 olika paragrafer (§) där det står bestämmelser om hur man får hålla sin ödla
och även sin orm. Och det handlar om allt från allmänt hållande av ormar och
ödlor till Fodring av ormar och ödlor. Och här kommer de viktigaste
paragraferna och lagarna som man ska tänka på till sin skäggagam. Även så kan
man läsa allmänna råd som ger ett eller flera goda råd till att uppfylla dessa
lagar.
Allmänt om hållande av ormar och ödlor
1 § Om ormar eller ödlor, av arter som i naturen lever i tempererade områden,
ges möjlighet till vintervila ska detta ske regelbundet i årligen återkommande
perioder och på ett sätt som motsvarar de naturliga förhållandena. Under
vintervila gäller inte bestämmelserna i 5, 8 - 12, 14, 15, 19 och 20 §§. Inför
vintervila ska djuren förberedas genom en tid med successivt lägre
omgivningstemperatur, minskad ljustillgång och fodertillgång
Konstruktion av förvaringsutrymmen
2 § I ett terrarium för ormar eller ödlor ska dörrar, lock, skjutglas och dylikt
vara väl inpassade och säkrade med reglar, haspar eller motsvarande.
3 § På insidan av ett terrarium får väggar, tak samt skydd för ventilationsöppningar och dylikt inte ha skarpa kanter eller raspliknande ytor mot vilka
enorm eller ödla kan skada nos eller fötter om den gör forceringsförsök.
19
Utrymmen
5 § Ormar av trädlevande och marklevande arter samt ödlor av trädlevande,
klipplevande och marklevande arter ska minst ha de utrymmen som framgår av
bilagorna 1:5 respektive 1:6.
Bottenmaterial
6 § Terrariets botten ska vara täckt med ett bottenmaterial som är anpassat efter
orm- eller ödleartens behov. Ormar och ödlor, av arter som är utpräglat
grävande, ska ha ett löst, grävbart bottenmaterial av torv, täckbark, jord, sand
eller dylikt. Ormar och ödlor av arter som i naturen lever i sand ska ha sand
som bottenmaterial. Bottenmaterialets innehåll av fukt ska vara anpassat efter
orm- eller ödleartens behov.
Inredning
7 § Ormar och ödlor ska ha gömställen eller, när det gäller kamouflagetecknade
djur, en kamouflerande inredning som liknar djurens kamouflageteckning.
Gömställen och kamouflerande inredningar ska vara placerade med hänsyn till
ormarnas eller ödlornas levnadssätt. Om flera djur hålls tillsammans ska alla
samtidigt kunna utnyttja gömställen eller kamouflerande inredningar.
Klimat
13 § Ormar och ödlor ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga
mikroklimat.
14 § I ett terrarium med ormar eller ödlor ska det finnas platser med olika
temperaturer, som gradvis övergår i varandra, så att djuren kan välja att vistas
på olika platser för att upprätthålla sin optimala kroppstemperatur. Detta gäller
inte för ormar och ödlor som hålls vid en konstant temperatur, som är lika med
deras optimala kroppstemperatur
15 § En värmekälla ska ge värme, på ett sätt som är anpassat till orm- eller
ödleartens levnadssätt, och kunna utnyttjas av djuret där det helst uppehåller
sig. Om flera ormar eller ödlor hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna
utnyttja uppvärmningsplatser. I terrarium med dagaktiva orm- eller ödlearter,
som i naturen utnyttjar direkt solbestrålning för att uppta värme, ska de
varmaste platserna ha hög ljusintensitet.
20
16 § Temperaturen på en uppvärmningsplats får inte överstiga +50°C. Lampor,
element och andra värmekällor med en yttemperatur över +50°C ska vara
försedda med skydd eller vara placerade så att djuren inte kan komma i
direktkontakt med dem.
17 § Luftfuktigheten ska vara särskilt anpassad efter orm- eller ödleartens
behov.
Tillsyn och skötsel
18 § Vid utfodring av flera ormar eller ödlor samtidigt ska utfodringen
övervakas på ett sådant sätt att ormarna eller ödlorna inte skadar varandra.
Foder
20 § Ormar och ödlor ska utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan
mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.
21
5.0 RÄTT TERRARIEKLIMAT
Reptiler, groddjur och även insekter som hålls inne i terrarium behöver rätt
temperatur, luftfuktighet och ljus. Skäggagamen är en reptil så detta gäller även
dem. Till skillnad från däggdjur är t.ex. temperaturen livsviktig för reptiler som
inte kan reglera sin kroppstemperatur. Och om de inte får tillräckligt med ljus
kan de få benskörhet. Luftfuktigheten är livsviktig för regnskogslevande djur
och halvakvatiska och akvatiska djur som salamandrar och grodor. Men alla
reptiler, groddjur och insekter behöver olika på temperatur, luftfuktighet och
ljus. Det beror alldeles på hur de lever, var de lever, när de är aktiva och hur
länge de är aktiva. Så det gäller att man känner djuret man ska ha i ett terrarium.
Att man vet hur mycket de ska ha för att kunna leva och må bra. T.ex. så ska
inte en skäggagam som är ökenlevande lika hög luftfuktighet som en grön
vattenagam behöver som lever i regnskogen.
Man kan titta i böcker, googla på internet och fråga experter, uppfödare eller en
zoohandlare vad de behöver.
5.1 TEMPERATUR
Skäggagamen är en reptil och likt alla andra reptiler kan
inte skäggagamen reglera sin kroppstemperatur så den
behöver värme som värmer upp dess kropp. Värme
behövs för att deras ämnesomsättning ska fungera och
för att de ska kunna få energi så de kan röra på sig. Om
de inte får tillräckligt med värme kan de få störningar i
sitt beteende eller så kan de bli orörliga, trötta och även sjuka. Det kan även
hända att de kan gå in i dvala, men då krävs det att man sänker temperaturen för
varje dag. Något som inte tas upp här.
22
Temperaturen ska inte vara samma hela tiden. För det mesta ska temperaturen
sjunka under natten och sedan ökas till dagen där den kan nå max temperaturen.
Men många gör misstaget att de har samma temperatur dag som natt, vilket är
väldigt normalt men om man tittar på djuren i det vilda är det ju så att vädret och
temperaturen är olika varje dag. Vissa dagar då det är regn är det lägre
temperatur och vissa soliga dagar är det varmt och skönt. Reptiler mår bra av lite
förändringar i temperaturen. Det blir naturligt för dem. Att sänka temperaturen
under natten är även en nödvändig sak att göra om man vill ha en framgångsrik
uppfödning. Men hur mycket man ska sänka eller höja beror alldeles på vad det
är för art då alla arter behöver olika.
Man säger även att man bör ha olika temperaturer i olika delar i terrariet. Enligt
L80 ska en ödla ha en plats där de kan värma sig, en så kallad solplats, och en
plats där de kan svalka sig om de så skulle vilja det.
Man brukar också se på en ödla när de börjar bli kalla. Ödlor, likt skäggagamen
är mörkare på morgonen innan de börjar sola sig och när de är varma blir de
ljusare.
Skäggagamen som är ökenlevande behöver en temperatur mellan 27°C - 35°C.
Solplatsen ska vara runt 45°C och under natten kan temperaturen sjunka ner till
20°C ungefär.
5.2 TERRARIETS UPPVÄRMNING
För att hålla temperaturen i terrariet måste man ha någon sorts uppvärmning.
Och exempel på vad man kan ha kommer att komma upp här. Och det man först
och främst alltid ska ha i baktanken är att skäggagamen inte får bränna sig.
Skäggagamer, likt alla anda reptiler blir inte i det vilka uppvärmda från marken
utan ovanifrån. Därför så kan de lätt bli brända på undersidan av kroppen då de
23
inte känner någon värme som de gör ovanifrån. För i det vilda blir de
uppvärmda av solen.
5.2.1 BOTTENVÄRME
Ibland räcker inte värmelampan till och den brukar inte räcka till hela terrariet så
ett alternativ är att ha bottenvärme så att marken reptilen går på är varm och
behaglig utan att den bränner sig eller något sådant. Detta kan vara bra till en
aktiv ödla så den inte blir så kall direkt utan att den håller värmen en extra lång
tid när marken är varm. Och den behöver inte tillbringa dagarna på solplatsen
direkt.
Men när det kommer till att installera bottenvärme, måste man vara på sin vakt
och tänka på vart man ska ha just bottenuppvärmningen. Ibland räcker det med
att man bara har den längst under alla bottenmaterial. Det går bra om man inte
har en grävande reptil men när det kommer till grävande reptiler kan de gräva
sig ner under bottenmaterialet och hamna precis ovanpå bottenvärmen så att
reptilen bränner sig. Vid sådna reptiler är det smart att ha något skyddande som
reptilen inte kan gräva sig genom. Sedan kan man om man har ett terrarium av
glas montera bottenvärmen på undersidan av bottenglaset så att reptilen inte kan
bränna sig lika lätt. Om man har ett terrarium av trä kan man bygga in
bottenvärmen.
Här kommer exempel på olika bottenuppvärmen:
Värmemattor: Väldigt lätt att installera. Det
är bara att placera ut dem på valfri plats i
terrariet. Det man ska tänka på däremot är att
24
man inte kan välja storlek eller effekt utan de finns oftast i relativt små mått så
att ha dessa som bottenuppvärme i ett stort terrarium som man ska ha
bottenvärme på under hela bottenmaterialet blir en dyr kostnad.
Värmekabel: En av de mer praktiska bottenvärmare som finns. Det är en kabel
som ger ifrån sig värme. Den kan man lätt anpassa till terrariet och bygga in i
t.ex. klippor eller stenar för att de ska vara varma. Det man ska tänka på med
värmekablar däremot är att de inte får korsa varandra för då kan de smältas ihop
och få kortslutning. Sedan så får man verkligen se till att reptilen inte kommer
under dessa då en reptil kan trassla in sig och strypa sig. De kan även bränna sig
svårt.
Värmestenar och värmegrenar: De finns
ofta i närmsta djuraffär med reptiltillbehör.
Värmestenen är en kostgjord sten som har
värme i sig. Man kan göra dessa själv eller
så ka man köpa. De är väldigt bra då
värmen inte är för varm men om man har
för hög värme så kan de få brännskador väldigt lätt så många undviker de köpta
värmestenarna/värmegrenarna. Sedan brukar de man köper inte vara så
tilltalande fina.
5.2.2 VÄRMELAMPOR
En värmelampa är något som man bör ha i ett terrarium så att värme kommer
ner på reptilen ovanifrån vilket är naturligt för dem. Man brukar ha
värmelampor ovanför specifika platser som man vill hålla varma och även på
solplatserna kan man ha en värmelampa över.
25
En värmelampa ska vara oåtkomlig för reptilen i terrariet eller så ska de vara
ovanför terrariet då värmen lätt kan gå igenom glaset. Och det finns många olika
sorters värmelampor. Alla som är speciella för olika tillfällen. Keramiklampor
ger bara ifrån sig värmen och kan ge ordentlig brännskada om reptilen nuddar
den eftersom denna inte lyser utan blir endast varm. Annars lyser
värmelamporna och man bör hålla ett säkerhetsavstånd på 50 cm från
solplatsen/värmeplatsen för att minimera brännskador.
5.3 BELYSNINGEN
Solljus eller UV-ljus är lika viktigt för reptiler som växter. Reptilers aktivitet,
vilostadiet och även matsmältningen baseras på mycket ljus i terrariet och
växlingen mellan dag och natt som även avgör när reptilen ska vara vaken eller
sova. För det mesta går reptilen och lägger sig när lampan släcks och vaknar när
lampan tänds. Men reptilen följer inte alltid lampan ovanför en. T.ex. om man
har terrariet nära ett fönster där solen går ner så kan reptilen anpassa sig efter
solen och inte alls följa lampans mönster. De kan vara vakna även om lampan är
släkt och somnar inte förrän självaste solen går ner. Det kan leda till att reptilen
vägrar äta på hösten bara för dagarna blir kortare och att de börjar förbereda sig
inför vintervila.
När man pratar om ljus i terrariet så är det själva styrkan på lampan eller lysrörer
som gäller. Många tror att bara för de har ett lysrör och en vanlig lampa i
terrariet räcker gott när belysningen egentligen är för svag.
Man mäter ljusstyrkan i måtten lux och om t.ex. vi människor inte får tillräckligt
med ljusstyrka får vi vad vi kallar vårtrötthet. Det vill säga att man känner sig
tröttare och segare ä vanligt och det är även så som reptiler känner sig när har
svag ljusstyrka i terrariet. I t.ex. ett vanligt kontor lyser det endast 750 lux som
26
är väldigt lågt då i skuggan under ett träd ger 10 000 lux. Under en solig dag i
Stockholm på sommaren så kan det bli upp emot 110 000 lux och norr om
ekvatorn bland tropikerna kan det bli upp emot 140 000 lux. Och om man skulle
få fram så hög ljusstyrka och komma upp till de högre numren så får man sätta
iupp 16 stycken 300-watts UV-lampor och sätta dem 50 cm ifrån varandra.
Detta ger en bra inblick om hur svag belysningen är i t.ex. de flesta öken- och
torr-terrariumen.
Det gäller för reptilägaren att utnyttja minsta lilla info man har och får reda på
om sin reptil så djuret får tillräckligt med ljus i terrariet. Hur mycket man ska ha
beror för det mesta på vart de kommer ifrån då ljusstyrkan i t.ex. Sverige inte är
lika stark som ljusstyrkan i t.ex. Australien. Om de inte får tillräckligt med starkt
ljus kan t.ex. soldyrkande reptiler inte få sin vackra praktfärg och de kan uppföra
sig väldigt passivt. Många sköldpaddor som inte får mer än 7000 lux växer inte
som de ska.
Hela terrariet behöver inte vara upplyst men man måste åtmistonde finnas minst
en fläck som nås utav ett så starks ljus som möjligt.
UV-ljus stimulerar bildningen i huden hos reptiler och eftersom UV-ljus för det
mesta inte kommer under natten så kan även nattaktiva reptiler sola sig på dagen
för att få kroppen att skapa mer D-vitamin
UV-ljuset delas in i tre ”underavdelningar”. UVA, UVB och UVC. Det UV-ljus
som man brukar använda till terrarium är UVB-ljuset. Och man kan inte bara
placera rampen med UVB-ljuset ovanpå terrariet på glaset eftersom glaset
knappt släpper igenom UV-ljuset in till terrariet. Det man kan göra är att
montera rampen inuti terrariet utom räckhåll från reptilen eller placera
ljusrampen ovanpå UV-genomsläppliga specialglas, plexiglas eller kanske
ståltrådnät för att UV-ljuset ska komma in i terrariet och få reptilen att må bra.
27
5.4 FUKTIGHETEN
Luftfuktigheten är likt värmen och ljuset väldigt viktig för reptilen då vissa
reptiler inte dricker som vi däggdjur gör. Däggdjuren som dricker förlorar
vattnet via körtlar, urin och utandning. Reptiler och i synnerlighet amfibier
förlorar vatten även från huden. Att de kan förlora vatten via huden gör att de
även kan plocka upp vatten via huden. Djur som vill överleva i regnfattiga
områden behöver utveckla särskilda metoder att lagra vatten och utvinna vattnet
på allra bästa sätt. T.ex. så lagrar leopardgeckos fettreserver i svansen för att
kunna klara av att överleva de varmaste tiderna. Många reptiler i ökenklimatet
samlar vatten via huden under gryningen då det är dimma och vatten avdunstar
från marken.
Så när det gäller hållning av ökenlevande reptiler så gäller det att spraya vatten
på den minst en gång om dagen. De kan även ha en hörna i terrariet där det är
fuktigt hela tiden och det kan t.ex. vara en fuktlåda som är väl kamouflerad till
inredningen.
Om man ska hålla på med avel med reptiler så är det även mycket viktigt att det
finns ett ställe med fuktigt vattenmaterial eller något liknande för ingen reptil
lägger sina ägg mitt i solen där det är torrt. Skäggagamshonan gräver ner sina
ägg i fuktig jord för att hålla dem vid liv.
För att hålla fuktigheten i terrariet kan vara att spraya terrariet regelbundet så
luftfuktigheten håller sig på samma nivå. Man kan också skaffa sig en
luftfuktare som skickar ut fukt och håller terrariet någorlunda jämt fuktig.
Mycket påverkar även fuktigheten i terrariet. Stark belysningen påverkar
fuktigheten snabbt för ju starkare ljus desto snabbare avdunstar vattnet och
fuktigheten sjunker. Så det gäller att balansera mängden luftfuktighet och
28
ljusstyrka. Även ventilation påverkar luftfuktigheten, speciellt ett öppet
terrarium där fuktigheten snabbt försvinner i rummet.
6.0 INREDNING
”7 § Ormar och ödlor ska ha gömställen eller, när det gäller
kamouflagetecknade djur, en kamouflerande inredning som liknar djurens
kamouflageteckning. Gömställen och kamouflerande inredningar ska vara
placerade med hänsyn till ormarnas eller ödlornas levnadssätt. Om flera djur
hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja gömställen eller
kamouflerande inredningar.”
Så står det i L80 om inredning hos ormar och ödlor. Och med inredning hos
reptiler kan man göra helt fantastiska miljöer. T.ex. har vi de fina terrariumen på
djurparkerna som är helt anpassade för reptilarten för att den ska trivas så bra
som möjligt. Och likt andra djur har reptiler olika behov och om man kollar i
L80 så kan man få reda på lite vad just din reptil behöver. Det man dock ska
tänka på är precis som § 7 i 80 säger, att inredningen som man ska ha i terrariet
ska vara kamouflerade och placerade med hänsyn till ödlornas levnadssätt.
Det finns en massa olika inredningsmaterial som man kan använda. Dock är
vanliga djuraffärer inte lämpliga då de oftast har endast ett litet utbud av
material avsedda för reptiler men de djuraffärer som säljer reptiler brukar för det
mesta ha lite mera tillbehör som man kan köpa. Annars så är internet en mycket
bra källa om man vill handla inredning till terrariet och där kan man beställa och
få det levererat hem till brevlådan eller dörren.
I detta kapitel så kommer endast exempel om inredningsmaterial åt
skäggagamen finnas, detta på grund av att det finns ett sådant enormt utbud av
reptilinredning att det skulle ta ännu flera sidor än vad som behövs till endast
inredning lämpad åt skäggagamen.
29
6.1 BOTTENMATERIAL
Bottenmaterialet till kaniner och gnagare har aldrig varit svårt då man alltid
använder spån till dem men när det kommer till reptiler så finns det enormt
mycket olika bottenmaterial. Och att välja en av dem är väldigt svårt för en
nybörjare. Och alla reptiler kan inte ha en och samma bottenmaterial utan
bottenmaterialet väljs utav vad reptilen är för art, klättrar den eller gräver den?
Kommer den från öken eller från regnskogen? Det gäller att ställa sig rätt frågor
för att ta reda på vilken sorts bottenmaterial som man kan använda. I L80 står
det vilka som ska ha sand som bottenmaterial men inte om de ska ha bark eller
torv så det gäller att själv via internet eller böcker ta reda på vilken
bottenmaterial som passar din reptil allra bäst och som den trivs i.
T.ex. nu så har vi skäggagamen som kommer ifrån Australien och lever i ett
liknande ökenklimat. I L80 står det att de ska ha sand som bottenmaterial vilket
man ska hålla sig till. Och det är för att det är mycket sand i deras naturliga
miljö och de trivs alltså bäst i öken. Det man även kan ha i åtanke är att man inte
bara behöver sand som bottenmaterial utan man kan även blanda sand med jord
och så ett mera fastare bottenmaterial. För tänker man i Australien där
skäggagamerna bor så lever de inte mitt i öknen där man sjunker i sanden utan
de lever där det finns gott om växtlighet och där marken är mer hårdpackad än
lös. Så att blanda sand med jord är en bra kombination för skäggagamen.
Hur mycket man ska ha som bottenmaterial beror även här på vad det är för art.
För skäggagamer rekommenderas ca 15 cm djupt bottenmaterial om de skulle
vilja gräva ner sig. En art som inte gräver ner sig utan hellre klättrar behöver inte
ett tjockt lager bottenmaterial.
Fördelar med sand: Vanligt sand är billigt och lätt att hålla rent. Man kan välja
mellan olika storlekar på sanden. Från fin till grovt. Sand ger obekväma
levnadsvillkor för bakterier och parasiter och håller väldigt länge.
30
Nackdelar med sand: Sand kan bli väldigt dammigt så skäggagamen kan få
dåliga luftrör. Bör alltså sprayas varje dag för att det inte ska bli så dammigt.
Om fin sand kommer med maten kan det leda till förstoppning, tarmvred eller
inflammation i tarmen som kan vara livshotande för skäggagamer. Grovt sand
som är skarpkantig kan skada magsäcken eller tarmen om skäggagamen får i sig
det.
Fördelar med jordblandad sand: Har ett naturligt utseende och god
fuktupplagringsförmåga. Lättare att gräva gångar i för skäggagamen och man
kan plantera växter i det och få växterna att stortrivas.
Nackdelar med jordblandad sand: Kan förorena vattnet lätt och om man inte
har skydd, som t.ex. en matta på botten av sitt träterrarium så kan träet börja
mögla om jorden blir genomblöt och hela terrariet kan förstöras. Bakterier trivs
bättre i jord än i sand och det kan damma kraftigt om jorden blir alldeles för torr.
Så ha en bra balans när man blandar jorden med sand.
6.2 VATTENSKÅLAR & BASSÄNGER
De flesta reptilerna behöver en
vattenskål eller vattenbassäng i
sitt terrarium där de kan dricka
eller gå ner i och svalka sig. Och
man bör dagligen byta ut vattnet
mot nytt och fräscht vatten. Om
skålen eller bassängen är av
keramik, glas eller av något annat konstmaterial har ingen större betydelse. Det
enda som räknas är att reptilen kan gå i vattnet och täcka hela sin kropp utan att
riskera från att drunkna. Vissa reptiler vill ha rinnande vatten och då kan man
31
sätta in ett litet vattenfall. De reptiler som vill dricka droppande vatten kan man
sätta in en så kallad dripper som droppar vatten.
En skäggagam behöver egentligen enligt L80 inget badvatten men alla
skäggagamer gillar ibland att ta sig ett dopp. Badvatten är även bra att ha när en
reptil ska bajsa då vattnet stimulerar dem till att göra sina naturliga behov. Även
ödlor som ömsar är det bra att bada dem lite då och då så man enkelt kan få bort
det ömsade skinnet.
6.3 INREDNINGSMATERIAL
Här kommer lite inredningstips som man kan ha i
terrariet.
Klättergrenar: ett väldigt enkelt tips som lätt kan hittas
utomhus. Det man ska tänka på däremot är att man
fryser ner grenen och håller den där i några dagar så att
de flesta bakterierna dör innan man använder dem. Man
ska även tänka på storleken på reptilen. En smal gren
räcker inte för en fullvuxen skäggagam utan det gäller
att ha en gren som skäggagamen kan vara på utan att den knäcks. Man kan även
köpa mangroverötter från djuraffärer/reptilmässor eller korkek som är väldigt
populärt.
Stenar: kan man använda men
man måste ha i åtanke att de kan
vara väldigt farliga då reptilen kan
dö om stenen hamnar över den. Så
gräv ner stenarna så reptilen inte
32
kan gräva sig under stenen eller om du ska göra en grotta av stenar; gör så att de
inte kan ramla samman. I bästa fall kan man limma fast stenarna så att de inte
ramlar ihop. Och de bästa stenarna kan man hitta i skogen som man kan värma
upp i ugnen så bakterierna dör. 120°C i ugnen i 20 min. Och olika sorters stenar
kan man ju använda. Skiffersten är bra att ha på sanden med maten ovanpå för
att inte blanda ihop sand med födan. Lavastenar finns i djuraffärer för det mesta
och används till akvarium men det som är bra med dem är att man kan fylla dem
med vatten och därmed kan stenarna hjälpa till med att hålla fuktigheten. Det
som är viktigt med stenar dock är att de inte får vara så vassa att de kan skada
reptilen. Man kan även göra sina egna stenar.
Gömmor: I ett terrarium så ska det
finnas minst två gömställen. Gärna
ett vid solplatsen och ett vid det
svalare stället i terrariet. Och
gömmorna ska vara kamouflerade
så att reptilerna kan känna sig
trygga när de befinner sig i dem.
Dessa är ju nämligen de ställen där de kan dra sig undan och gömma sig i. en
gömma kan vara allt ifrån en korkeksbit som de kan krypa in under till en
specialtillverkad grotta. Det man kan tänka på när det gäller gömmor är att
reptilen inte ska kunna göra sig illa och man ska även kunna få tag i reptilen.
Till exempel om man gjort en låda som gömställe så är det bra att ha ett lock.
För då kan man lyfta locket och plocka ut reptilen utan att försöka dra ut reptilen
från hålingången.
Fuktlådor: Många anser att ha en fuktlåda är väldigt bra för en reptil eftersom
även om den är ökenlevande så är det bra att ha en fuktig plats där de kan svalka
sig. Vid ömsning är en fuktlåda väldigt bra då skinnet ömsar lättare om det är
fuktigt. Gällande skäggagamer finns det inget måste att ha en fuktlåda.
33
Någonstans där de kan gräva ner sig och svalka sig och en badplats kan ersätta
en fuktlåda. Men om man verkligen vill ha en fuktlåda så är det enkelt att göra.
Det du behöver är en låda med lock som reptilen får plats i och kan vända sig
om utan problem. Gör en öppning på ena kortsidan och lägg i lite tvättlappar
som du håller fuktiga varje dag och byter ut dem vid behov. Kamouflera dem
genom att limma fast stenar och barkbitar eller bygg en ram som fuktlådan kan
vara gömd i.
6.4 VÄXTER
Ja, vilka växter ska man ha till en skäggagam. De bästa växterna är de som är
anpassade för skäggagamens klimat och är väldigt tåliga då en skäggagam
mycket lätt kan mosa en söt liten blomma med sin stora ”osmidiga” kropp. Vissa
skäggagamer klättrar mer än gärna på växterna och vissa till och med äter av
växterna. Så att ha helt ogiftiga växter är ett väldigt bra alternativ om man inte
vill förgifta sin kära reptil. Växter är för det mesta billiga och t.ex. på IKEA så
finns de flesta växterna som man faktiskt kan använda i en skäggagams
terrarium.
DET som man ska tänka på om att ha växter i terrariet är;
 Värmeplatta/värmekabel och växter är inte världens bästa kombination.
Så se till att inte plantera några växter där du har någon liknande under
bottenmaterialet.
 Om din reptil gräver mycket, kanske i detta fall skäggagamen, så är det
bra att ha tunga stenar runt växterna som hindrar reptilen från att gräva
just där.
 Att ha växten kvar i sin kruka är jättebra och mycket lättskött. Minskar
risken för att reptilen som skada rötterna och om man till och med lägger
34
ett fat under krukan i bottenmaterialet så vattnet stannar kvar en stund på
fatet. Detta ger växten större chans till att samla upp vattnet den behöver.
Och se då till att sätta i faten och krukan först innan bottenmaterialet.
 Att se till att tvätta växterna ordentligt innan du använder dem. Det kan
finnas en massa kemikalier som kan vara väldigt farliga för din reptil. Så
tvätta bladen osv innan du sätter in växterna hos din skäggagam.
Att välja rätt växter för terrariet är svårt då det inte finns många sidor som
berättar om vilka växter man kan ha. Speciellt till ökenterrarium är det svårt att
hitta. Men om man väl påbörjar sökningen och hittar en sida så kommer man
inom kort in på rätt sidor och man vet sedan hur man ska söka.
Jag har själv hittat rätt bra sidor med olika växter (se källförteckning s.) och det
var runt 25 stycken olika växter som man kan ha i sitt terrarium. Dessa växter tål
då också torka och är väldigt tåliga. För det mesta så är det gröna växter som
gäller, då de flesta icke giftiga växterna är gröna växter men blommor som
hibiskus och dagliljor är jättebra växte som inte är giftiga för reptilen. Helst så
ska man vara lite realistisk med vad man väljer för växter och tänka på hur
reptilens ursprungsområde ser ut. Ta t.ex. skäggagamen som lever i Australien
och det är inte bara öken och sand där utan det är rikt av gröna växter som de
kan gömma sig i osv. Så de växter som man kan koncentrera sig på då de mer
grönare växterna och i detta fall, kraftiga växter som inte viker sig och förstörs
bara för en skäggagam lägger sig på dem.
En bra växt att ha som start i terrariet är starrväxten, som på latin heter Carex
brunea. En gräsväxt som kan vara bra för att gömma gömställen till osv. Visst
kan det hända att skäggagamen klampar över detta men gräs är ju känt för att
kunna resa sig igen och de är dessutom lätta att hålla vid liv. Växter som
35
svärmors tunga (Sansevieria trifasciata) och paradisträdet (Crassula) är väldigt
bra alternativ och är väldigt vanliga i de svenska hemmen.
Självklart så behöver man inte använda riktiga växter. Om man är inte har gröna
fingrar och inte vill hålla på med att vattna blommorna varje dag osv så kan man
använda plastväxter. Som fungerar jättebra så länge inte reptilen har för sig att
äta på plastväxterna. Så var lite uppmärksam och se hur reptilen är mot
plastväxten. Sedan så är plastväxterna oftast inte lite fina som riktiga växter.
Men de behöver inget vatten och håller sig gröna året runt.
Här kommer exempel på olika växter som man kan använda:
Latinskt
namn
Aloé-släktet
Svenskt namn
Övrigt
Aloe Vera etc.
Växer
långsamt och
tål det mesta.
Vill ha det
ljust
Aspidistra
elatior
Ungkarlsblomma
Klarar minst
ljus, seglivad
o svår att få
död på. Dyr
växt
Beaucarnea
recurvata
Flasklilja eller
elefantfot
Stamvarianten
lämpligast.
Tålig och
gillar ljus
Bild
36
Brachychiton
rupestris
Austraiskt flaskträd
En spännande
växt med en
lite
annorlunda
stam. Ska
duschas ofta
Carex Brunea Starrväxt
Gräsväxt som
tål mycket och
lätt att sköta
Cordyline
fruticosa
Bloddracena
Tål ej
långvarig
torka, gillar
ljust
Crassulasläktet
Trädkrassula,
Paradisträd etc.
Sol och
torktåliga
växter som tål
det mesta
Dracenasläktet
Doft dracena etc.
Mycket tålig
växt för
nybörjare.
Ficus
benjamina
Benjaminfikus
Småbladig
fikus, väldigt
lättskött och
gillar ljust.
37
Ficus elastica Fikus
Storbladig,
lättskött och
gillar ljust
Gasteriasläktet
Gasteria
En tålig växt
som påminner
om en aloe.
Vill ha det
ljust
Kalanchoe
beharensis
Kamelhårskalanchoe, En brunaktig
mockaplanta
suckulent som
lätt blir hög.
Vill ha det
ljust
Pachira
macrocarpa
Pachira
Liten trevlig
växt som ej får
bli för torr
Pachypodium Madagaskarpalm
lamerei
Med sin
taggiga stam
får den vara
ifred från dom
flesta djur.
Sanserveria
trifsciata
En tålig växt
som klarar det
mesta
Svärmors tunga
38
Schefflera
arobicola
Paraplyaralia
De nedersta
bladen blir
säkert uppätna
men därefter
får men ett
vackert och
tåligt litet träd.
Stephanotis
floribunda
Doftranka
En klätterväxt
som vill stå
ljust och som
klarar sig om
man skulle
glömma vattna
den.
Yucca
elephantipes
Yuccapalm
En tålig växt
som blir finast
om den står
ljust
Zamia pumila Zamia
En
långsamväxande palm med
rundaktiga
småblad som
klarar det
mesta. Vill ha
det ljust
Zamioculcas
zamifolia
Trots namnet
vill den gärna
stå ljust för att
bli fin. Tål
däremot torka
väl
Garderobsblomma
39
7.0 INREDNING AV MITT GLASTERRARIUM
Nu kommer vi till mitt arbete, mitt
praktiska sådan. Och två uppgifter hade jag
inom det praktiska vilket ena var att inreda
det terrarium jag hade. Och det var ett
terrarium som vi köpte av någon vän till
familjen eftersom han inte hade plats med
det. Och sedan dess har Draco, min
skäggagam, för tillfället bott i detta
terrarium. Och det som jag då skulle göra
med detta var att inreda den så bra som
möjligt, och även så snyggt som möjligt. Så
man kan säga att detta är en
sammanfattning av mitt arbete med glasterrariet.
7.1 SKISSER – EN MYCKET BRA BÖRJAN
Jag började tidigt med detta arbete och det var
redan i juni. Och det hela började med skisser.
Skisser på förslag över hur terrariet skulle se ut.
Och jag hade jättemånga idéer. Väldigt många
och det är synd att jag inte fick med mig alla
skisser. Men några har jag. Och det är viktigt att
ha när man ska inreda ett terrarium. Kanske bir
det till slutet inte som man velat men det är
viktigt att man har något att sträva efter och
40
försöka efterlikna. Det gäller att man kan se terrariet framför sig och vara säker
på sin sak. Det är oftast då det går som bäst när man vet redan hur det ska se ut
inom sig.
Och min vision var ju att det skulle vara ökentema. Och att man skulle känna
den här riktiga ökenkänslan om att det är varmt och endast skuggan under
klippblocken var det enda som kunde skydda en. Och sedan ville jag ha växter
och kom på den fantastiska idén om att göra en palm som man kan ha
hängväxter i. Och nedanför palmen är det en grotta där man kan ha fuktådan om
man nu vill så eller bara använda det som en grotta. Och på den högsta
klipphyllan ska solplatsen finnas.
Det andra jag gjorde innan jag
påbörjade mitt arbete var att ta
reda på mer om självaste
skäggagamen. Försökte samla
ihop allting i en pärm och kunde
därefter läsa om skäggagamens
behov, beteenden och föda. Det
känns bra om man har ett hum
om hur de lever egentligen när de trivs i sitt terrarium. Och att veta hur de lever i
det vilda och hur deras naturliga miljö ser ut är en mycket bra sak att veta. Då
deras terrarium ska spegla deras liv i det vilda så bra som möjligt. Och därefter
kan man även utforma tankarna runt hur det ska se ut ännu mera. Till sist tittade
jag in på L80 för att läsa igenom det regler som finns gällande hållande av
reptiler
7.2 PÅBÖRJA FRIGOLITARBETET
41
Nu när skisserna är klara och förberedelserna
klara så kan man fokusera sig in på all
material som man ska använda. Det man
arbetar med är såklart frigolit så för och
främst var då att fixa fram frigolit. Jag hade
turen att min kära far fått tag på väldigt
många block av frigolit som jag kunde
använda.
De verktyg som jag använde eller använder
fortfarande var penna, tumstock, såg i olika
storlekar, kniv, lödpistol och en borrslip. Och
då kan man ju undra varför jag valde dessa.
Lödpistolen var min fars ide eftersom om
man endast använder kniv så flyger frigoliten runt en och man blir en
frigolitgubbe. Med en lödpistol, som man vanligtvis använder för att löda tenn
så smälter frigoliten istället för att lossna och fastna på en själv. Man kan
alternativt använda en enkel värmepistol.
42
Till vänster: Lödpistol. Till Höger: En borrslip
Nu börjar det så kallade
frigolitarbetet. Bästa är att ha
en egen plats där man kan
vara och arbeta med frigoliten
utan att behöva störa någon
som bir helt störd av all
frigolit. Bästa är att alltid ta
fram dammsugarna och städa
efter sig varje dag. Jag fick vara under ett tak som användes vanligtvis till ett
förråd för några av våra flera maskiner på gården och eftersom det var tak så
kunde jag även hålla på när det regnade.
Det man kan börja med inom frigolitarbetet är att försöka mäta ut hur mycket du
behöver. Det man ska tänka på här är att man helst ska kunna dela upp terrariet
och göra olika bitar som man sedan sätter ihop eftersom man ska kunna montera
43
ut inredningen så man enklare kan göra rent hela terrariet. Och jag började med
att göra vattendelen. En vattendel där man kan sätta i en bytta med vatten.
Jag valde ut en av
frigoliten och
började rita upp
hur jag ville ha
det. För jag hade
en bild av hur allt
skulle se ut i mitt
huvud. Och för att
kunna göra ett
jämnt ”djup” i
vattendelen. Istället för att gräva en grop som man kan ha byttan med vattnet så
delade jag den på tvären och gjorde en perfekt ring med pennan. Sedan lånade
jag bandsågen och såga den mitt itu så det var två halva block med en var sig
halv ring. Sedan sågade jag ut de halva ringarna med bandsågen och när jag
satte ihop dem igen så formade de en perfekt ring som var i en perfekt storlek
för byttan så man kunde få i och ut den utan svårigheter.
Jag började inte med att limma fast delarna utan använde långa spikar och
pinnar som man använder till tält för att sätta ihop delarna. Limma fast alla delar
kan man göra på slutet då allt är klart och att man är säker på att det kommer se
ut så som man gjort.
Och såhär höll jag på med resten av det hela. Jag tog fram de frigolitblock jag
behövde. Jag ritade på blocken så jag hade något att gå efter innan jag karvade,
smälte eller sågade i blocken. Och ibland så uppstod det problem med att jag
gjort helt fel mått och att frigolitbitar som först såg jättebra ut byttes ut eller togs
bort helt och hållet. Ett misstag jag gjorde var redan i början efter att jag gjort
44
klart badvattnet och påbörjat den stora väggen av klippor. Jag ställde dem
bredvid varandra utan att tänka på hur kort kortsidan egentligen egentigen skulle
vara. Det var inte förrän jag studerade det hela innan jag kom på att jag hade
gjort helt fel. Det ledde till att jag helt fick tänka om i mina planer på det blocket
och börja fundera ut hur man skulle göra om det så det blev rätt mått och
samtidigt snyggt.
Mitt första fel, kortsidan blev för bred. Så det var bara att börja om från början.
Det jag fick göra för att lösa detta problem var att såg ut så man kunde skjuta
fram blocket som är till vänster så att hälften kom över vattnet. Då blev det
mycket bättre och kortsidan var då exakt lika lång som den skulle vara redan
från början.
45
Här har baksidan skjutits fram så att halva blocket kommit över vattnet.
En annan bra sak är även att ha terrariet bredvid sig som jag tyvärr inte hade
under en början så jag fick vara väldigt skeptisk till allt jag gjorde. Jag gjorde
några fler misstag gällande måtten
eftersom ibland så blandade jag ihop
måtten vilket ledde till att jag råkade
göra fel. Men jag byggde i alla fall på
och försökte vara så noggrann med
måtten som möjligt.
När jag väl fick terrariet bredvid mig
så var det ännu lättare att kunna
utforma alla block ordentligt. Och det
var när jag fick in alla block som jag
insåg att någon palm blir det inte för
46
mig. För det skulle aldrig få plats. Detta kunde jag nog redan i början fixat om
jag hade terrariet hos mig men nu fick jag helt enkelt ge upp min fina vision om
att ha en palm och fundera ut andra lösningar på det hela. Men jag fick ihop det
och bilden till höger visar resultatet över hur jag löste det hela. Jag fick dit
grottan i alla fall som jag hade velat ha där från början och det får bli ”pelare”
uppstaplat av skifferblock som får hålla upp det översta blocket som annars villa
luta sig neråt p.g.a. att det blev för tungt.
Nästa lilla steg som man kan göra innan man ska börja lägga på cement är att
planera ut vart alla växter ska sitta och även vart ljuset ska vara. Eftersom jag
inte skulle ha en palm där hängande
växter skulle sitta fick jag helt enkelt
hitta nya ställen där jag kan ha
växterna. I detta fall gäller det
plastväxter så jag behövde inte tänka
på hur jag skulle kunna vattna dem
osv. Jag började leta platser och fann
några platser där växterna skulle
passa in. Och det jag gjorde var att
börja karva ur frigoliten så man fick
ner krukan utan svårigheter. Och här ska man tänka på att göra gropen extra stor
om man ska ha något eller några lager cement i groparna. Om de passar precis är
det garanterat för litet efter ett lager cement.
47
En annan liten sak man ska göra som tidigare skrivet
är att planera vart ljuset ska vara. Min plan blev att
det översta blocket får bli där lysröret får vara och
vid sidan om så får värmelampan vara så den
värmelampan lyser mot klippan och lysröret lyser
upp hela terrariet. Och det blir också snyggt och
lamporna kommer att gömmas så de inte ses.
7.3 FÖRSTA LAGRET CEMENT
När man format klart all sin frigolit så är det dags för att lägga på det allra första
lagret cement. Vilken cement man ska ha beror alldeles på hur bra ekonomi man
har. Min familj har inte världens bästa ekonomi så jag fick använda Flexibelt,
något som man använder till att kakla i badrummet. Och eftersom det är sådant
som man kaklar i badrummet med så är det vattentätt och det är då viktigt att ha
något som är vattentätt. Som alltså inte löser upp sig för det första när man
sprayar vatten. Och om man väljer t.ex. flexibelt så finns cementen i olika
nyanser. Sammanlagt använde jag tre olika nyanser av flexibelt innan jag
blandade ihop en riktig färg som jag ville använda.
48
För att kunna använda
cementen, flexibelt i detta fall,
så måste du blanda ihop det
med vatten. Andra
cementsorter som t.ex. Sika
Top Seal 107, en sorts cement
som är det allra bästa en
inredare kan använd, har en
speciell mjölkaktig vätska som
den ska blandas med. Men när det kommer till flexibelt så behövs endast vatten.
Första lagret ska vara mellantjockt. Om det blir för tunt så suger frigoliten in
vätskan och om det är för tjockt så kan man inte arbeta med det och det blir en
kletig röra fullt av en massa ”frigolit-prickar”. Så att ha en jämntjock smet till en
början som du smetar på frigoliten överallt förutom mot de ställen som är
riktade mot glaset. Om du senare ska limma fast bitarna på glaset så ska man
vara väl medveten om att det fäster sämre om man limmar på cement. Så de
sidor som det ska limmas på ska hållas fria från cementen.
När man lagt å det första lagret av cement så ser det inte alls så fint ut och om
man är nybörjare tror man direkt att man har gjort fel vilket behöver inte vara
sant. Första lagret är självaste grunden och ju mer lager av cement som man
lägger på desto mer osynligare blir de små frigolitprickarna. Så till en början när
man målar så kommer de lösa frigolitprickarna upp så man kan lätt ta bort dem
innan man lägger på lager två.
49
Lager ett ser alltid tråkigast ut…
7.4 LAGER PÅ LAGER
När man lagt det första lagret cement, låtit
det torkat och justerat så som man vill ha
det och tagit bort de lösa frigolitprickarna
så är det dags för lager två. Det är mycket
lättare med detta lager och man kan göra
det lite tjockare än det innan. Och när man
lagt på lager två och låtit det torka
ordentligt så lägger man på lager tre.
Lager tre vore det sista lagret innan lagret
med färg om man använda Sika Top Seal
107 men eftersom Flexibelt är mjukare än Sika Top så ska lägga till minst ett
lager till. Jag gjorde misstaget och gjorde endast tre grundlager innan jag la på
50
färglagret och det ledde till att man lätt kunna skrubba fram frigoliten på botten.
Men ju fler lager, desto hårdare och mer slitstarkare blir cementen när den är
klar. Bästa dagen som man kan hålla på med detta är mitt under de ljustaste
timmarna under dagen så man kan ställa ut alla delar som man målat cement på
ute i solen. Då torkar det mycket snabbare.
Innan jag gjorde det allra näst sista lagret så ägnade jag tillsammans med min far
tid åt att få till lampan där jag ska ha lysröret. Eftersom jag inte köpt en ramp så
beslöt vi oss för att göra en egen sorts ramp som är inbyggd i självaste
”frigolitbiten”.
Vi sågade i ”kanterna” så att man kunde skjuta in metallplattor från gamla
lysramper utan att behöva skada något.
51
När vi löst den delen så är det dags för att ta det näst sista lagret. Och då ska
man blanda pulverfärg, med cementen så att cementen förändrar färg. Jag
använde tyvärr inte de pigmentfärger som man helst ska köpa utan jag fick
använda mig av pulverfärg som är av samma material som vanlig vattenfärg.
Min käre far hade en gång i tiden råkat komma över en låda full med
pulverfärger och det var ju väldigt tur att han sparade dem för då kunde ju jag
använda dem.
Jag blandade olika färger så jag till sist fick fram en sandaktig färg. Som jag var
riktigt nöjd med. Men innan jag började pensla så prövade jag måla färgen på en
lös liten frigolitbit och lät den torka för att se resultatet. Om jag inte skulle blivit
nöjd med resultatet så skulle jag fortsatt med att blanda i mer färg. Men jag blev
nöjd redan på första testet så då började jag pensla på färgen.
När du är nöjd med färgen är det bara att pensla på!
52
Det hela såg ut som ett stort sandslott när
jag var klar med färgen och jag började
själv bli tveksam här om jag verkligen
skulle fortsätta med det sista lagret eller
om jag skulle låta det vara som det var
eftersom det såg så bra ut.
Men jag ville veta hur det skulle se ut om
jag tog det allra sista lagret av cement så
sandslottet fick aldrig finnas länge.
Nu har vi det allra sista lagret av cement
och denna gång så ska inte cementen
vara tjock alls. Snarare tvärtom. Den ska
vara väldigt tunn, som färgat vatten men
ändå inte. Färgen som man brukar
använda är svart, men man kan använda vilken färg som helst bara den är riktigt
mörk för nu är det så att man ska få det så stenlikt som möjligt.
Det man gör är att pensla på ett snabbt lager färg på cementen. Se till att den
mörka färgen verkligen når i alla springor för när du gjort det så tar du en
gammal trasa eller tröja och börjar skrubba på ytan. Du ska inte skrubba mycket
utan bara så att det svarta nästan försvinner för det enda man vill ha kvar är det
svarta i springorna. Detta ger en mycket mera verklighetstroget och det ser inte
alls ut som frigolit i huvudtaget. Man tror att allt är skapt direkt ur sten.
Om du tittar på en vanlig sten så innehåller den en massa mängder olika färger.
Skuggorna gör att springorna bli mörkare än de som träffas av solen och det är
just det som man vill fånga upp.
53
Det svarta som blir kvar efter skrubbningen ger en mer verklighetstrogen ”sten”
När man har gjort klart allt. Varje lager är klar på varje bit. Då är det dags att
montera ihop det i terrariet och se hur resultatet blev.
Och jag blev väldigt nöjd med mitt. Och det här tar tid. Så man får vara beredd
på att lägga ner mycket tid på detta. För det här krävs planering och fantasi.
54
Såhär ser resultatet ut efter all jobb med frigoliten och cementen. Och allt jobb
lönade sig verkligen.
55
7.5 SMÅBITARNA SOM AVSLUTAR ARBETET
Nu när den värsta inredningen är över så är det bara några småsaker kvar. Först
och främst är nog det smartaste att flytta terrariet till det ställe där det ska stå
innan du sätter in inredningen.
Gör rent terrariet noggrant och putsa alla rutor osv så att det är skinande rent när
du börjar inreda. Och när du är klar så kan man börja hur man vill.
Jag började med att sätta in alla ”frigolit-bitar” innan jag hällde i
bottenmaterialet som i detta fall var finkornigt sand. Bakgrunden blev rätt
fantasilös men jag hittade en cool tapet som påminde mig om skiffer s jag
använde den. Jag satte i växterna och lamporna. Såg till att de lös ordentligt och
att de fungerade. Sedan när jag inrett det klart så väntade jag en dag innan jag
satte in min fina skäggagam Draco Malfoy i hans nya hem. Och han verkade
trivas. För han blev mer aktivare än vanligt och när vi bytte lampa till en ännu
varmare eftersom den gamla värmelampan gick sönder så blev han ännu mera
piggare. Klippan där värmen är blev hans fina utkiksplats för han sitter där
mycket och studerar allt omkring honom.
Draco Malfoy i sitt nya terrarium
56
Såhär ser det ut idag.
57
8.0 BYGGE AV MOBILT TERRARIUM
Den 11:e augusti påbörjade vi det
andra projektet. Det andra praktiska
som är att bygga ett mobilt öppet
terrarium. Att jag kallar det för mobilt
är att man lätt ska kunna montera isär
den och flytta den.
Allra först började jag med att skissa
och rita så mycket som möjligt. Jag
visste att detta kunde jag inte göra helt
ensam, jag var alldeles för okunnig
om alla maskiner som behövdes o.s.v.
Då bad jag om hjälp av min kära far
som blev min handledare i den
praktiska delen. Tillsammans med
honom så skissade vi på några papper
och diskuterade hur det skulle se ut.
Vi kom överrens om att det öppna
terrariet ska vara 2 m långt, 1 m brett och 1 m högt sammanlagt. Benen ska då
vara 40 cm höga och väggarna ska vara ungefär 60 cm höga.
Sedan spånade vi mycket om hur den skulle vara utformad. Eftersom jag ville att
man skulle kunna flytta den kom vi överrens om att man ska kunna montera isär
alla delar, vilket betydde att väggarna skulle bli tvungna att sitta lösa så man kan
dra upp dem eller dra ner dem. På skissen ovanför ser ni några detaljer som vi
kom överrens om. Om hörnen osv för att allt ska kunna hänga samman.
Till en början så var jag mycket envis på att använda plexiglas på de sidor som
inte skulle stå intill väggen eftersom plexiglas är enligt mig mycket mera
tåligare än glas. Pappa var däremot osäker p.g.a. hur dyrt plexiglas kan vara att
köpa men när jag inte ändrade mig så kom pappa plötsligt på att han hade ju
några plexiglas i ladan någonstans.
58
8.1 UTRUSTNING & MATERIAL
Det material som vi använde då till det öppna terrariet:
























Golvspånskiva 2m²
Regel 45x45mm 13m
Regel 45x70mm 2m
Regel 45x95mm 3m (kluven)
Regel 22x95mm 6m
Regel 30x20mm ca 2m
Spillbitar (klossar)
Hård board (Masonite) ca 870x520mm 3st
Glas 3mm ca 870x520mm 3st, 4st ca 480x850mm
Skruvar, muttrar, planbrickor mm
Vagnsbult 6st
Möbelmonteringsbeslag
Våtrumsmatta 2m²
Termostat
Grenkabel x2
Lysrör x2
Grundfärg vit 1liter
Målarfärg blank vit 1 liter
Målarfärg blank grön ½ liter
Spackel
Lådor 2 st i en
Golvvärmeplåt 1m²
Värmekabel 4m
Sprayfärg matt svart
Utrustningen vi använde:





Klyvsåg
Plan- och rikthyvel
Bandsåg
Bandslip
Handhyvel
59














Slippapper
Överhandsfräs
Borraskin
Pelarborrarmaskin
Skakslip liten/stor
Gersågklinga
Skruvdragare
Borrmaskin
Fogsvans
Pu-lim, trälim/vitlim och kontaktlim
Pensel
Spackelspade
Hörselskydd (skydd för öronen)
(Hammare – hamra in benen när de inte vill)
Det var väldigt lite som vi köpte. Spenderade runt 200kr på de saker som vi
köpte. Detta var lysrör, möbelmonteringsbeslag, spackel och kontaktlim. Resten
hade vi hemma på gården i våran lada.
8.2 SÅ BYGGDE VI
Det var ju som sagt i
början av augusti som vi
påbörjade arbetet och det
var min bror hjälpte mig
till en början.
Tillsammans tog vi fram
golvspånsskivor och
limmade ihop dem och
sågade dem så att botten
blev 2m² stor. För att stärka golvspånet så att den inte kan delas itu där vi
limmade så skruvade vi i några skruvar för att fästa det hela. Sedan plockade vi
60
fram en regel som vi hyvlade med plan- och rikthyveln så stoleken blev
22x95mm. Sammanlagt så var regeln 6 meter. Vi behövde två stycken 2meters
och två stycken 1meters som vi limmade fast på undersidan av golvspånet längst
kanten med trälim och skruvade dem sedan fast från ovansidan. Vi mätte även ut
var alla ben skulle sitta och såg till att regeln inte täckte de ställen där benen
skulle vara.
Sedan tog det ett tag innan vi rörde detta projekt. Det var inte förrän i oktober
som jag får min pappas hjälp till att fortsätta. Själv skulle jag inte kunna göra
klart något ensam.
Det vi gjorde då var ju att fortsätta med ramen på botten. Vi tog en regel på
45x95mm och klöv den på snedden. Vi kapade även dem så at det blev två
stycken 2m reglar och två stycken 1m reglar. Vi hyvlade, slipade och tog bort
alla ojämnheter så det blev fina släta sidor innan vi sågade en not längst den
smalaste sidan.
Överkurs: Ni som inte vet
vad en not är. Nej, inte en
not som man kan se på
papper när man spelar ett
instrument. Utan det är en
not på t.ex. en golvplanka.
Eller såhär kan man nog
säga: en golvplanka har en
utbuktning på ena sidan och
en inbuktning på andra sidan. Utbuktningen kallas för fjäder och inbuktningen
kallas för not
När vi var klara med den så kallade sargen så limmade vi fast den på spånskivan
med hjälp av pu-lim som är mycket starkare än vanligt trälim. Det torkar väldigt
61
snabbt så vi fick vara kvicka med att sätta fast sargen. Och samtidigt som vi var
kvicka blev vi även tvungna att vara noggranna. Att få pu-lim på fingrarna är
inget bra. Det kan ta flera dagar innan det lossnar från ens fingrar.
Efter limmet så pressade vi ihop allt med tvingar och skruvade fast sargen med
lagom långa skruvar. Vi skruvade även fast sargen underifrån med speciella
spånskruvar där enda skillnaden är att huvudet på skruven har en vassare kant än
en vanlig skruv.
Sedan så började vi gå igenom hur vi skulle göra med resten, som t.ex. väggarna
o.s.v. Plexiglaset som vi skulle använda var för korta men vi kom på en bra
lösning om att vi skulle använda oss av golvplankor för att fylla tomrummen
mellan plexiglasen och benen. Så vi rotade runt i ladan ovanför stallet efter de
rätta golvplankorna som man kunde använda. När vi väl hittade dem så började
vi mäta och skissa upp på plankorna. Sedan kapade vi dem i rätt längd. Tog bort
fjädrar på plankorna om det behövdes eller gjorde nya noter på dem om det
behövdes. Allt gick smidigt och bra.
En skiss på hur vi tänkte hur det skulle se ut med golvplankorna och plexiglaset
62
När vi blev klara med plankorna så tog vi oss an undersidan igen för att göra
stöd åt benen. Det är även på dessa stöd som vi senare ska kunna fästa fast
benen på med en så kallad vagnsbult, som är en stor sorts skruv. De bitar som vi
använde var spillrester från alla reglar som vi använt och vi limmade först fast
dem innan vi skruvade så de satt fast ordentligt.
När vi satte fast dem så passade vi på att markera ut vart man ska borra hålet för
skruven. Meningen är ju att
man ska kunna ta isär benen
från ”grunden” så man ska
kunna lossa muttrarna på
vagnsbultarna som man
använder. Och när vi borrade
genom klossen så borrade
pappa en fördjupning på ca
20mm för att muttern inte ska
synas om man tittar under.
Grunden är då klar och fokus på väggarna. Vi är inne på januari just precis efter
nyår. Pappa och jag diskuterar igen och reflekterar olika möjligheter som man
kan göra. Och våran idé om hur det skulle se ut ändrades. Pappa sa att istället för
att komplicera det hela med plexiglaset som inte passade utan golvplankorna så
kunde vi ta glas så slapp man golvplankorna. Trots att jag fortfarande var lite
tveksam så sa jag okej och vi kastade iväg golvplankorna som vi skulle ha
använt och även plexiglaset struntade vi i.
Så vi började mäta igen för att skriva ut måtten för glasen. Vi började även göra
iordning benen. Hyvlade dem raka och slipade dem. Vi gjorde noter i dem
halvvägs så det blir som ett stöd till glaset och de andra väggarna av Masonite.
63
Efter att ha gjort iordning benen så var det den övre ramens tur som ska göras.
Vi använde oss av 45x45mm reglar som vi kapade så att vi fick två stycken 2
meter och två 1 meter så att vi har en till varje sida.
Sedan såg vi till att forma dem så att de kunde fästas och inte vara ”i vägen” för
varandra. Vi sågade alltså till kanterna av reglarna och såga ut lite vid mitten så
att mittenbenet sticker en bit in i ramen som ni ser på bilden här ovanför.
Vart lampan med UV-ljuset ska
finnas kom vi snabbt överrens om
att de skulle vara fästa på den
mittersta regeln som delar av
terrariet på mitten. Och likt
glasterrariet som jag inredde gjorde
vi oss en egen ramp. Vi sågade en
mycket smal not på vardera sida om regeln så att man kunde sitta två metaller
från en gammal lampskärm. Pappa sågade även ut de två hörnen på mittenbenet,
som ska sitta mot väggen, högst upp så att man kan trä kabeln från lamporna
genom där.
64
En annan sak som pappa
och jag gjorde klart för oss
är att man ska kunna lägga
över glasskivor så de blir
som tak på terrariet om det
visar sig att våran kära
skäggagam kan ta sig ut
eller att det ”luktar” för mycket om honom. Men att ha två jättestora glasrutor
som man kan lägga ovanpå skulle bli alldeles för tungt och risken för att de ska
gå sönder skulle öka kraftigt vilket betydde då alltså att vi behöver två reglar till
som ska ligga tvärs över terrariet som ska agera som stöd för glaset. Dessa ska
till skillnad från den mittersta regeln vara löstagbara. Vi tog alltså sågen,
överhandsfräsaren och slippapper och började fixa nedsänkningar där man kan
lägga ner dessa reglar. Reglarna klöv vi själva till reglar på 30x20mm ca 1m
långa.
8.3 MÅLANDET
När vi äntligen var klar med att fixa alla delar. Efter att vi sett till att skruvar
fanns, att allt som skulle sågas var sågat och att det fanns försänkningar för
glaset osv så var det bara att slipa allting grundligt så att inga vassa kanter hanns
eller några ojämna sidor. Pappa använde överhandsfräsaren för att göra runda
kanter och jag använde mig av en enkel slipmaskin och slipade bort alla
ojämnheter. Och när det var klar… då är det dags för att måla
Jag började med att måla ett lager med grundfärg så att de stickor som gömts i
trät sticker upp så man kan slipa bort dem. Grundfärgen är även för att trät inte
ska suga in så mycket av den riktiga färgen som man lägger på sedan. Efter att
grundfärgen torkat så använde jag spackel till att täppa igen alla skruvar och
ojämnheter som inte gick att få bort med slipmaskinen. Detta för att det skulle
65
bli en fin yta utan några fula skruvar som förstör allting. När man låtit spacklet
torka slipade man lite extra igen och sedan lägger man på det första lagret av vit
färg.
Jag målade alla delar var för sig
innan vi satte ihop allting och
tog andra lagret. Samtidigt som
den vita färgen torkade målade
jag de tre väggar som ska vara
intill väggen. Som färg så var
det en klargrön färg och en vit
färg. För jag hade tänkt att på
den sidan där växterna ska stå ska väggarna vara gröna och där solplatsen ska
vara ska de vara vitt. Men det blev ju inte så. Blandade helt ihop väggarna så
väggarna på långsidan är grön och på kortsidan vit. Dock får man helt enkelt
vänja sig vid misstag och jag hade inga som helst lust med att försöka måla om
dem. För jag ville ju bli klar med terrariet.
Vi skickade iväg glaset som
skulle skäras till glasmästaren
och letade efter lådor som vi
tänkte ha under terrariet. Både
jag och pappa visste att vi hade
någonstans lådor som vi hade när
vi bodde i Stockholm. Och det var jag som hittade dem i ladan, gömd bakom en
massa skräp som vi sparat genom tiderna. Lådorna var färgade orange och blått
och ramen var ofärgad. Så mitt lilla uppdrag blev att måla ramen vit, precis som
terrariet. Pappa fixade så att man senare skulle kunna skruva fast lådorna på
terrariet. Om man fäste dem direkt när vi inte ens flyttat terrariet till Örebro så
66
skulle det bli tungt att bära bottnen med lådornas vikt. Den var tillräckligt tung
redan.
Jag hade planerat redan från början att vi skulle sätta fast golvvärme i botten så
att bottenmaterialet håller en smula jämn temperatur så att Draco inte fryser
direkt. Men det ska endast vara värme på ena sidan av terrariet. På solsidan ska
det vara för växter och bottenvärme är ingen bra kombination. Och till en början
hade jag bara tänkt en enkel värmekabel men pappa insisterade på att vi kunde
ha värmefolie som man använder som golvvärme i hus. Och eftersom det är
pappa som betalar att han erbjöd sig köpa det så sa jag inget emot.
Dock tog det två veckor för
företaget vi beställde
värmefolien på att de inte alls
hade någon värmefolie på
lager. Så det vi fick göra i
detta fall var att skaffa fram
golvvärmeplåt och limma fast
den. På plåten skruvade vi
även i några skruvar så att
den höll sig var och runt plåten och under plåten la vi ut tunna frigolitplattor för
att isolera värmen underifrån. Så att värmen går uppåt och inte neråt.
Sedan är det dags för att lägga mattan. Vi använde oss av våtrumsmatta och vi
användet matta bara för att jorden som säkerligen kommer bli fuktig inte når
träbotten och börjar ruttna. För att limma fast mattan så använde vi kontaktlim
och väntade en dag innan vi skar av kanterna. När mattan var klar gjorde vi lite
enkel elektronik. Jag fick lära mig koppla ihop lite kablar och skruvade fast två
grenkablar medan pappa kopplade in termostaten och ställde in den ca 22°C.
67
Sedan är terrariet klart. Med slipade glasrutor och målade reglar plockade jag
isär terrariet som vi tidigare satt ihop. Vi lastade in alltihopa som vi behövde in i
våran vita buss och körde den ända till Örebro från Olshammar.
Och där satt vi ihop den. Hamrade in de ben som inte ville in och skruvade fast
både benen och reglarna plus lådan så att allt blev jättebra.
Billy hjälpte mig skruva fast lådan underifrån
68
Hur lampan för UV-ljuset blev
Slutresultatet. Hur terrariet blev i slutändan. Blev väldigt nöjd och stolt
69
8.4 FRIGOLITARBETE IGEN
Till det öppna terrariet så gjorde jag
två stycken frigolitbitar. En som
liknar ett berg och det är där som
solplatsen ska vara och en del där
vattnet ska vara.
Jag började med solplatsen och tog ett
av de frigolitblock som fanns kvar
efter det andra arbetet med frigolit
och jag improviserade formen och
använde mig av kniven och
lödpistolen för att forma den. Det
gick snabbt att forma den och redan
när jag var klar med formningen så
drog jag på det första lagret av cement på den.
Jag påbörjade även vattendelen och började med att först söka efter något som
man kan ha vatten i. Hittade tillslut en Carlsberg-bricka
som man staplar glas på o.s.v. Och när jag hittade den
tog jag en smalare frigolitbit och började karva ut den så
man får i brickan. Sedan var det att forma kanterna och
lägga på första lagret cement.
Denna gång hade jag runt 4 lager cement innan jag tog
på färgen och efter det den svarta som jag senare
gnuggade bort för att ge det hela en lite mer stenaktig
känsla.
70
8.5 INREDNING AV MOBILT TERRARIUM
Då är det inredningen kvar av
det praktiska. Jag började med
att lägga ut ugnsfolie längst
kanterna. Detta för att förhindra
att fuktig gjord ska ta sig in
mellan glaset och trät. Och det
är vanlig ugnsfolie som
användes och lite tejp för att
hålla allt på plats. Jag hade ingen bestämd höjd för folien utan på framsidan
hade jag folien lägre än bak som var högre upp.
När jag var klar med ugnsfolien så ställde jag ut ett av frigolitarbetena som jag
gjorde till det öppna terrariet och det var solplatsen. Jag beslutade mig att inte
låta den vara ovanpå bottenmaterialet utan eftersom den var hög så ville jag inte
att Draco skulle få någon möjlighet till att hoppa ut ur terrariet så att ha den på
botten redan från början var ett väldigt bra alternativ.
Sedan så tog jag fram
bottenmaterialet och det blev
blomjord och sand. Det gick åt
ca 90 liter blomjord och jag
tycker ännu att det inte är
tillräckligt. Och jag strödde ut
blomjorden över hela terrariet.
På blomsidan så hade jag
tjockare jord p.g.a. växterna och på andra sidan blev det ett tunnare lager
eftersom jag tog ett lager sand ovanpå jorden så att sanden täckte över jorden.
71
Sand är rätt så dyrt så att ha sand på några centimeter som yta är nog ett jättebra
val enligt mig.
Sedan när bottenmaterialet var klarlagt så var det att placera ut växterna. De
väster jag valde till mitt terrarium var Crassula, Ficus benjamina, Fikus elastica,
Dracena, Yucca elephantipes och Echeveria.
Från vänster bakre raden: Yucca elephantipes, Dracena, Ficus benjamina
(stor), Ficus elastica. Främre raden från vänster: Crassula (2st) Echeveria
(röda växten) Dracena (liten) och Ficus Benjamina (liten)
Jag placerade ut dem på önskade ställen och jag planterade dem inte som man
skulle tro. Utan vi ställde i dem med krukor som vi köpt från IKEA. Det är då
mycket lättare att t.ex. ta ut dem och duscha dem eller att vattna dem. Jag
försökte täcka krukorna så gott som möjligt med jorden men förändringar kan
ske under tiden. Planer om att göra en stenmur kommer nog fixas till sommaren.
72
När jag placerade ut växterna så satte jag ut vattenbaden som var på samma sida
som växterna. Korkeksbark från de gamla terrariumen la jag in så att han kan
ligga och slappa ovanför vattnet och två korkeksbarkar lutade jag mot
solplatsen. När jag placerade ut dem såg jag till att Draco ska ha möjlighet till att
klättra under och gömma sig om han så vill.
Sedan är det in princip klart. Jag kopplade in alla lampor, ställde in timern.
Och snacka om vad nyfiken Draco blev när jag släppte ner honom. Det är så
himla skönt att han äntligen får det perfekta hemmet. Förhoppningsvis så
kommer han trivas och leva några år till. Han är ju trots allt 8år ungefär.
Slutresultat :D
73
Solsidan
Växtsidan, där han ska kunna svalka sig osv.
Draco klättrar och utforskar sitt nya hem
74
Draco Malfoy i sitt nya hem
Terrariet i sin helhet
75
Om man vill så kan man lägga på glasskivor ovanpå.
76
9.0 DISKUSSIONER
Att skriva detta projektarbete tog nog längst tid då det var mycket att skriva om.
Och för det mesta fick jag göra allting själv. Jag fick leta som en galning på
internet och försöka hitta böcker om inredning o.s.v. men det var riktigt svårt
faktiskt. När det kommer till inredning o.s.v. så finns det endast forum som man
kan söka på men där står det endast lite om vad man gör och då lägger man bara
in hur det ser ut i slutet och hur man gör. Det gällde att inte ge upp och tillslut så
hittade jag en riktig stor bunt med papper som jag skrivit ut och behållit. Det
mesta handlar endast om skäggagamen och inte om inredningen. Men jag skulle
ju bli en expert inom skäggagamer så då är det nog bra att jag fixade ut många
papper.
Jag började redan i juni med mitt projektarbete och det är lite konstigt att trots
att jag har haft längre tid än mina klasskamrater med att göra klart mitt
projektarbete så blir jag klar veckan innan allt ska lämnas in. Rätt ofattbart med
andra ord. Det betyder att jag ändå har haft ett stort projektarbete. För först så
inredde jag ju ett, detta tog hela sommaren för mig att göra klart. Med det så
blev jag klar dagen innan skolan började. Sedan så har vi bygget av det mobila
terrariet som tog ett halvår att göra p.g.a. tidsbrist. Och till sist så har vi ju den
teoretiska biten som jag typ började bara lite smått med under höstterminen och
tokskrev på vårterminen. Jag vill även påpeka att följa planen punkt till pricka
gick åt skogen för mig. Planen var ju verkligen att få klart allting på ett halvår,
alltså innan nyår men eftersom min kära far inte hade tid till att hjälpa mig med
det praktiska p.g.a. att han skulle isolera en del av ladan så min kära bror kan
mecka på sina bilar under vintern. Pappa skulle även laga maskiner som skulle
fixas innan vintern och även förbereda hela gården inför vintern och eftersom
jag inte ville lägga flera saker på hans axlar väntade jag tålmodigt tills han blev
klar med allt han tänkt göra klart och det blev inte förrän dagen efter nyår som vi
77
kunde fortsätta med den praktiska delen. När det gäller den teoretiska delen och
projektplanen så har jag nog inget annat att säga att jag sköt upp allting hela
tiden. Det var ju mycket läxor o.s.v. under denna tid så man hade inte mycket tid
åt att göra projektarbete efter skolan för man fokuserade på läxorna och för att
klara kursen.
Så projektplanen gick inget bra, jag fick ta allt som det kom och jag blev ju klar
eller hur?
Om jag skulle välja vilken del a projektarbetet som var svårast så var det nog
den teoretiska delen. Eftersom det är ju så mycket att skriva om. Till en början
tänkte jag skriva om självaste skäggagamen om hur den är, hur gammal den blir
och vad den har för beteenden etc. Jag skulle även skriva om hur ett terrarium
ska inredas för en skäggagam. Men när jag insåg hur mycket det skulle bli, för
det skulle bli mycket tjockare än detta häfte, så begränsade jag allting och
började skriva om hur man inreder ett terrarium och vad man ska tänka på o.s.v.
Och det var lite svårt att skriva om, speciellt när det kom till terrarieklimaten.
Det var nog den tråkigaste delen att skriva om, jag vet inte varför men det var
nog säkert för att det stod så mycket komplicerade saker så man verkligen fick
tänka till om vad det handlade om eller något liknande. Meningen är ju att man
ska skriva med egna ord och förstå allt man skriver. Förstår man inte ett ord så
ska man försöka förklara det, finna ett enklare ord, leta upp vad ordet betyder så
man kan det utantill i huvudet eller så får man helt enkelt ta bort det där ordet
och skriva någonting annat. Jag fick göra ås mycket, att plocka bort ord från
mina texter och skriva om meningarna helt så åtmistonde jag förstod vad de
handlade om.
Det var enklare att skriva om det praktiska. Jag kunde då med egna ord, förklara
hur jag gjorde o.s.v. utan att behöva ha en källa till allting. Att kunna skriva
78
direkt ur skallen är jag väldigt bra på. Det är nog därför mina texter kan bli
extremt långa ibland.
För att minnas alla dagar då jag gjort något på projektarbetet, speciellt när det
gäller det praktiska så skapade jag en blogg. Www.dracoshome.wordpress.com
blev bloggens namn. Och denna sida uppdaterades varje gång jag gjorde något
och för att få den ännu mera intressant för mig och för andra så fotade jag även
min process så mycket som möjligt. Nu blev det inte ås mycket bilder på hur jag
byggde det mobila terrariet men när jag väl fotade och la in bilderna så var det
så mycket lättare att skriva och man slapp försöka beskriva allting inom minsta
lilla detalj. Ordspråket: ”en bild säger mer än tusen ord” passar utmärkt in på
detta.
Innan jag började på projektarbetet så hade jag en inredningskurs där jag inredde
ett terrarium. Det var ju där som jag fastnade för inredning och att se vad man
kan göra med terrarium var ju helt fantastiskt. Speciellt när det kommer till Sune
Holm, en känd inredare som inrett terrarium och akvarium i hela sitt liv och har
med hjälp av frigolit och cement fått en miljö som man kan ta för verklig natur.
Han var en stor inspirationskälla till mig när jag påbörjade projektarbetet. Men
en expert som han använde speciell cement och pulverfärg. Han använde Sika
Top Seal 107 och pulverfärgen han hade och färgade med var helt ogiftig. Men
när man själv skulle kolla hur mycket det kostade så rynkade man ju självklart
på pannan. Det var dyrt, med andra ord fick jag försöka hitta på något annat än
Sika Top och pulverfärger. För man är ju inte stenrik direkt.
Men självklart kom en lösning. Jag hittade flexibelt, alltså cement som man
använder när man lägger klinkers i badrummet. Och jag tänkte då att eftersom
man använder det till badrum så borde det ju vara vattentåligt. Så det var det
som jag använde. Och som pulverfärg så fick vi använda pulverfärg som är av
samma material som vanligt vattenfärg. Pappa hade ju typ fått tag på det när vi
79
bodde i Stockholm. Det var under en auktion tror jag. Någon skulle riva en lada
och auktionerade ut allt i den. Så pappa passade ju på då och det var inte förrän
nu som man kom på någon användning för dem. Det är nog då rätt bra och spara
saker man ramlar över. Man vet aldrig när man behöver dem nästa gång.
Skillnaden mellan Sika Topen och Flexibelten var ju väldigt tydlig. Och om man
har råd med Sika Top så skulle jag rekommendera att man köper det. För visst,
Flexibelten är bra, enkelt och billigt alternativ men då gäller det att ha många
lager på det hela. Jag tog för några lager med flexibelten och det märktes då man
tog det sista lagret med svart och gnuggade med trasan. Man kom ju igenom alla
lager och råkade skrapa upp frigoliten. Och det är ju inte bra. Men när det gäller
Sika Topen så behöver man inte ha för många lager eftersom Sika Topen är
mycket mera starkare och hårdare när den stelnar. Och den blir inte lika mjuk
som flexibelten är.
När det kommer till de olika pulvren så är ju de av naturliga ämnena bäst. De
har redan från början en mycket naturlig färg och de jag använde var klara
starkafärger som röd, gul, grön och blå. Några variationer mellan dem fanns ju.
För att få fram den här sandfärgade färgen så blandade jag ihop ungefär 7 olika
färger i en hinktillsammans med cementen och vattnet. Det behöver man inte
göra med pulvren som har de naturliga färgerna rean från början.
När man håller på med att inreda så gäller det att man är lite estetisk tänktande.
Det är jättebra om man ser hur det ska se ut framför en redan i huvudet för då
kan man arbeta efter det. För mig gick det rätt bra faktiskt. Jag är ju själv väldigt
estetisk men självklart blev det ju inte som man hade tänkt sig. Jag ville ju redan
från början ha en palm. Och ett vattenfall. Eller något av dem i alla fall men så
blev ju aldrig och jag blev väldigt besviken då jag insåg det. Men när det väl
blev som det blev fick man helt enkelt acceptera det och påbörja nytt och tänka
80
om helt. Och jag menar, slutresultatet blev ju jättebra. Jag ångrar verkligen inte
att jag fick göra om det hela.
Sedan har vi ju den andra praktiska delen. Den del där målet var att bygga ett
mobilt terrarium. Det var inte jag som från början tänkte kalla det för just mobilt
terrarium. Det skulle egentligen vara mer logiskt om arbetet hette Bygge och
Inredning av ihop-plockbart terrarium. Ordet mobilt är nog mera för att fånga
flera läsare som är nyfikna på vad mobilt terrarium menas med. Och det menas
ju med att man kan plocka isär det och flytta det enkelt och bygga ihop det igen.
Om allt hade varit fastspikad och igen limmat så skulle terrariet vara så tungt att
man skulle ha blivit tvungen att använda en lyftkran. Bara självaste botten av
terrariet vägde nästan ett ton och om man hade fast alla glasskivor, ben och
resten av ramen så skulle den bli enormt tung. Så därför blev det ett ”mobilt”
terrarium väldigt praktiskt. Lätt att montera isär och lätt att flytta.
Vi höll oss till grundplanen väldigt bra med det mobila terrariet. Och vi behövde
inte göra några drastiska förändringar som jag fick göra med glas-terrariet.
Självklart uppstod problem men de blev senare lösta. Tack vare min fantasi och
pappas logik lyckades vi få ihop det hela. Och jag menar, slutresultatet blev ju
fenomenalt. Jag ångrar verkligen inte att jag byggde detta. Nu vet jag att min
skäggagam har det bra. Jag kan inte ge honom ett bättre liv än detta. Nu får jag
ju bara hoppas och se om han trivs. Reptiler blir väldigt stressade när de får
komma till en ny miljö. Så stressade att de till och med kan sluta äta i veckor. Så
gör våran skäggagam Draco. Han äter inte på två veckor ungefär. Så man kan ju
bli rätt orolig. Men sedan så kommer han sakta och säkert tillbaka och till sist
äter han normalt. Utmaningen som gäller nu för mig är att få in honom på en
naturlig diet. Han äter nämligen hellre animalisk föda istället för vegetabilisk.
Vilket inte är direkt så bra för en vuxen skäggagam som ska äta mer vegetabilisk
föda än animalisk. Han tror nog fortfarande att han är ett år ungefär. Han
kommer få ha en vegetarisk diet och endast ha tillgång till grönsaker och frukt.
81
KÄLLFÖRTECKNING
Kap 2,0
Bilder:
Helbild skäggagam m. vit bakgrund:
http://www.svenskbilddesign.se/?cat=78 - 4/2-2012
Skäggagam m. sallad:
http://www.repti.net/repti2/index.php?MODULE=Forum&PAGE=3&ID=34159
&ID2=180 – 4/2-2012
Internet:
Popularitet/skötsel:
http://www.djurklinikenroslagstull.se/skotselrad_skaggagam.htm - 1/10-2011
http://www.malarensmadjur.se/Skotselskaggagam.htm - 1/10-2011
http://www.zoonen.com/artikel.asp?oid=2827099 – 4/10-2011
http://www.zoonen.com/artikel.asp?oid=3640 – 1/10-2011
De olika skäggagamerna:
http://www.repti.net/repti2/index.php?MODULE=Fact&PAGE=2&ID=48 –
30/9-2011
Beteende hos skäggagam:
http://www.morion.com/teo/svenska/erfarenhet/frame.html - 30/9-2011
Litteratur:
Dost, Uwe
(2004) Ormar, ödlor, sköldpaddor och andra djur i terrariet
Översättare: Kerstin & Olle Backman
Cirverius, Sofia
(2005) Skäggagam
Kap 2,1
Bilder:
Tre bilder på vilda skäggagamer + bild på Australien:
http://kirbydragons.webs.com/naturalsoils.htm - 4/2-2012
Litteratur:
82
Cirverius, Sofia
(2005) Skäggagam
Kap 3,0
Bilder:
Torrterrariet:
http://agama.su/glr/displayimage-3-32.html - 4/2-2012
Frilufthägnet:
http://forums.waterwolves.com/index.php?showtopic=117946 – 4/2-2012
Litteratur:
Dost, Uwe
(2004) Ormar, ödlor, sköldpaddor och andra djur i terrariet
Översättare: Kerstin & Olle Backman
Kap 4,0
Bilder:
Sparade bilder:
www.sjv.se/download/18.../DFS_2005-08.pdf - 4/2-2012
Redigerade i:
Photoshop elements 6.0 – 4/2-2012
Bild på terrarium m. mått (s. 16):
Ritad av Filippa Granberg
Djurskyddmyndighetsmärket:
www.sjv.se/download/18.../DFS_2005-08.pdf - 4/2-2012
Internet:
L80:
www.sjv.se/download/18.../DFS_2005-08.pdf - 4/10-2011
Kap 5,0
Bilder:
Termometer:
http://www.imazo.se/Servlet?page=6&parent=sLM - 4/2- 2012
83
Värmematta:
http://www.imazo.se/Servlet?page=6&parent=sLI – 4/2- 2012
Värmesten:
http://grandprix.se/product_info.php/manufacturers_id/48/products_id/6686?osCsid=8c4f98
9fb032e7703b01281940e87a42 – 4/2- 2012
Litteratur:
Dost, Uwe
(2004) Ormar, ödlor, sköldpaddor och andra djur i terrariet
Översättare: Kerstin & Olle Backman
Kap 6,0
Citat:
7§ om inredning:
www.sjv.se/download/18.../DFS_2005-08.pdf - 6/2-2012
Bilder:
Klättergren, tre skäggagamer :
http://www.sciencephoto.com/media/134541/view - 4/2-2012
Gömma, skäggagam under trä:
http://www.beardeddragoncare101.com/cost-keeping-bearded-dragon/ - 4/22012
Aloé Vera:
en.wikipedia.org/wiki/Aloe_vera – 21/2-2012
Sökord: Aloé
Aspidistra elatior:
http://plantemania.wordpress.com/plante-de-interior-2/aspidistra-elatior/ - 21/22012
Beaucarnea recurvate
http://www.anne-lis.se/krukvaxter.html - 21/2-2012
Brachychiton rupestris
84
http://blogginghouseplants.blogspot.com/2009/03/brachychiton-rupestrisqueensland.html - 21/2-2012
Carex brunea:
http://flover.org.ua/plants/indoor/dek/zlak/osoka.html - 21/2-2012
Cordyline fruticosa:
http://www.naturescolours.com.au/cordyline-fruticosa-apple-blossomsize125cm-p-31.html - 21/2-2012
Crassula, paradisträdet:
http://www.hort.cornell.edu/4hplants/Flowers/Jade.html - 21/4-2012
Dracena:
http://petalsandleaves.tripod.com/maldives/id13.html 21/4-2012
Fikus benjamina:
http://www.houseofplants.co.uk/Ficus_benjamina_Weeping_fig.htm 21/2-2012
Fikus elastica:
http://www.odla.nu/artiklar/inne/krukvaxter/fikus-fonsterfikus 21/2-2012
Gasteria:
http://giardinaggioefiori.blogspot.com/ - 21/2-2012
Kalanchoe beharensis:
http://forum.odla.nu/lofiversion/index.php/t64584.html -21/2-2012
Pachira macrocarpa:
http://www.trademetro.net/Pachira-macrocarpa-(money-6536.html – 21/2-2012
Pachypodium lamerei:
http://www.kakteen.cz/index.php?klic=kid173en-pachypodium-lamerei-cristatahreben-8-12-cm – 21/2-2012
Sanserveria trifsciata:
http://jagstamparpaditthjarta.blogspot.com/2010_01_01_archive.html - 21/22012
Schefflera arobicola:
http://malinsbusiness.blogg.se/category/allmant-2.html - 21/2-2012
Stephanotis floribunda:
http://www.odla.nu/artiklar/inne/inspiration-och-design/primavera - 21/2-2012
85
Yucca elephantipes:
http://www.odla.nu/vaxtlexikon/krukvaxter/jattepalmlilja-yuccalilja-yuccapalm
- 21/2-2012
Zamia pumila:
http://www.stuartxchange.org/Zamia.html - 21/2-2012
Zamioculcas zamifolia:
http://www.ikea.com/gb/en/catalog/products/90037990/ - 21/2-2012
Internet:
Giftiga växter:
http://linnaeus.nrm.se/flora/giftig.html - 22/10-2011
http://www.repti.net/repti2/index.php?MODULE=Fact&PAGE=2&ID=233 –
29/9-2011
Lämpliga växter för skäggagamen:
http://www.repti.net/repti2/index.php?MODULE=Fact&PAGE=2&ID=60 –
29/9-2011
http://www.anapsid.org/resources/edible.html - 22/10-2012 (eng)
Litteratur:
Dost, Uwe
(2004) Ormar, ödlor, sköldpaddor och andra djur i terrariet
Översättare: Kerstin & Olle Backman
86