Inredning och bygge av mobilt terrarium för
Kvinnerstaskolan Projektarbete Ht 2011 - Vt 2012 INREDNING OCH BYGGE AV MOBILT TERRARIUM FÖR SKÄGGAGAM + FAKTA OM SKÄGGAGAMENS BEHOV I TERRARIET Författare: Filippa Granberg Handledare: Kajsa Maukusson Klass: Dv3 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.0 Inledning........................................................................................................................................... 4 1.1 Syfte ......................................................................................................................................................... 4 1.2 Frågeställning .......................................................................................................................................... 5 2.0 Skäggagamen ........................................................................................................................................... 6 2.1 I det vilda ................................................................................................................................................. 8 3.0 Rätt terrarium ....................................................................................................................................... 10 3.1 De passande Terrarietyperna ............................................................................................................... 11 4.0 Lagar och Regler ................................................................................................................................... 14 4.1 Mått för terrarium ................................................................................................................................ 15 4.2 Levadssätt, Temperatur osv. ................................................................................................................. 17 4.3 Särskilda Bestämmelser för hållande av ödlor ..................................................................................... 19 5.0 Rätt TerrarieKlimaT............................................................................................................................. 22 5.1 Temperatur............................................................................................................................................ 22 5.2 Terrariets uppvärmning ....................................................................................................................... 23 5.2.1 Bottenvärme ....................................................................................................................................... 24 5.2.2 Värmelampor...................................................................................................................................... 25 5.3 Belysningen ............................................................................................................................................ 26 5.4 Fuktigheten ............................................................................................................................................ 28 6.0 Inredning ............................................................................................................................................... 29 6.1 Bottenmaterial ....................................................................................................................................... 30 6.2 Vattenskålar & bassänger ..................................................................................................................... 31 6.3 Inredningsmaterial ................................................................................................................................ 32 6.4 Växter .................................................................................................................................................... 34 7.0 Inredning av Mitt glas-terrarium ......................................................................................................... 40 7.1 Skisser – en mycket bra början............................................................................................................. 40 7.2 Påbörja frigolitarbetet .......................................................................................................................... 41 7.3 Första lagret cement .............................................................................................................................. 48 2 7.4 Lager på lager........................................................................................................................................ 50 7.5 Småbitarna som avslutar arbetet.......................................................................................................... 56 8.0 Bygge av mobilt terrarium .................................................................................................................... 58 8.1 Utrustning & Material .......................................................................................................................... 59 8.2 Så byggde vi ........................................................................................................................................... 60 8.3 Målandet ................................................................................................................................................ 65 8.4 Frigolitarbete igen ................................................................................................................................. 70 8.5 Inredning av mobilt terrarium ............................................................................................................. 71 9.0 Diskussioner........................................................................................................................................... 77 Källförteckning ........................................................................................................................................... 82 3 1.0 INLEDNING Det var inte förrän jag började på Kvinnerstaskolan som jag började gilla reptiler. Jag tyckte de var läskiga och föredrog då utedjuren, de coola lamorna och de små tuffa åsnorna. Jag började inte gilla reptiler förrän min mamma skaffade en orm och senare en skäggagam. Och allt eftersom vande jag mig med dessa djur tillsammans med Kvinnerstaskolans djur och nu älskar jag reptiler. Verkligen älskar de mystiska och speciella djuren med fjäll och gåtfulla blickar. Och favoriten är kungspyton och skäggagam, precis som de djur jag hade hemma men nu har jag bara skäggagamen kvar hemma. Det är han som har en stor roll i mitt projektarbete och är en anledning till att jag valde detta projektarbete. Den andra anledningen är att under andra året hade jag en kurs som hade kursnamnet Inredningsteknik och det är en av de roligaste kurser jag haft. Att inreda terrarium visade sig vara jättekul och efter kursen visste jag precis hur mitt arbete skulle vara. Att inreda ett terrarium. Och jag visste att inreda ett terrarium skulle ta rätt så snabb tid. Och eftersom man har ungefär ett halvår på sig så vill man ju göra mer än att bara inreda. Jag ville även ha en större utmaning än att inreda ett terrarium så beslöt jag mig att bygga ett eget och även skriva lite om skäggagamens behov i terrariet. Så namnet till detta projektarbete är: Inredning och bygge av mobilt terrarium till Skäggagam. Där jag ska inreda ett terrarium, bygga ett och skriva om skäggagamens behov i terrariet. 1.1 SYFTE Syftet med detta arbete är att jag ska förbättra miljön hos min skäggagam så han mår bättre. Han har många gånger visat sig vantrivas i sin nuvarande miljö och då är det meningen att jag ska fixa så att han får en miljö som liknar hans 4 ursprungliga miljö som möjligt. Syftet är även att ta reda på mer om skäggagamen och förhoppningsvis bli en liknande expert på hur skäggagamen ska ha det. Det kanske inte kommer bli så i detta fall men jag ska kunna förklara utantill om hur skäggagamen ska ha det och även välja ut det allra bästa för just skäggagamen. Jag ska även lära mig hur man kan bygga ett öppet terrarium och hur man löser problem som med vilket bottenmaterial man ska välja och kanske hur man får det öppna terrariet så lätt som möjligt. 1.2 FRÅGESTÄLLNING Vart kommer skäggagamen ifrån? Hur ser omgivningen ut? Lever de i par/ensamma eller i grupp? Vad säger lagen om hållandet av skäggagamer? Hur stort ska terrariet vara och vad behöver dem? Vad för terrarium ska man ha? Finns det olika terrarium som man kan ha? Vad ska man ha för inredning? Hur inreder man ett terrarium? Hur bygger man ett? 5 2.0 SKÄGGAGAMEN Skäggagamen håller sakta och säkert gå om leguanen om att vara den mest populära reptilen inom fångenskap därför den är mycket mindre än leguanen och blir även lättare hand tam, vilket gör att många rekommenderar skäggagamen för de nya reptilägarna idag. Denna art är mycket aktiv och alla har en specifik personlighet. De har alltid koll på allt runt en och är mycket nyfiken på sin omgivning. Namnet skäggagam kommer ifrån deras skägg som de kan fälla ut. Skägget är egentligen en hudpåse täckt med fjäll som fälls ut när den är arg, känner sig hotad eller under parningsperioden. Är skäggagamen riktigt arg eller upphetsad så blir skägget även kolsvart och då har de även munnen öppen för att bli större och se farligare ut. Skäggagamen kommer från familjen agamer (Agamidae) och släktet heter Pogona och inom släktet finns det åtta olika arter. Först är det Pogona vitticeps, som vi mest känner till under namnet Skäggagam. Det är den största av alla 6 skäggagamer och är också den populäraste att ha som terrariedjur idag. Sedan så har vi de mindre arterna Pogona henrylawosoni/Pogona rankini, som vi kallar för antingen för Rankins skäggagam, Lawsons skäggagam eller för dvärgskäggagam. Det är olika hos olika personer men det är samma agam. Denna dvärgskäggagam är mindre än vitticeps och till skillnad från vitticeps så har denna lilla skäggagam ingen hudpåse som fungerar som ett skägg. Den blir ungefär 30 cm som längst och är också ett rätt så populärt terrariedjur. Sedan finns det skäggagamer som heter Pogona barbata, Pogona mitchelli, Pogona microlepidota, Pogona minima, Pogona minor, Pogona nullarbor men de är inte lika vanliga att ha som terrariedjur som vitticeps och rankini. En skäggagam (Pogona vitticeps) blir som max 50 cm lång från nos till svanstipp. Själva kroppen hos en fullvuxen är ca 20 cm. De blir vanligtvis 7-10 år men om skäggagamen levt ett bra och friskt liv kan de leva upp till 15 år om man har tur. Skäggagamen är en omnivor, det vill säga en allätare som äter grönsaker och animalisk föda som syrsor och zoophobas. En ung skäggagam äter mer animalisk föda än grönsaker på grund av att de växer men ju äldre en skäggagam blir desto mindre animalisk föda blir det och mer grönsaker som zucchini, bönor och broccoli. 7 2.1 I DET VILDA Skäggagamen kommer från Australien och idag så har Australien stränga lagar som skyddar de vilda skäggagamerna från att röras eller exporteras utan tillstånd. Ungefär alla skäggagamer i fångenskap härstammar från de skäggagamer som smugglades in till Europa, framförallt till Tyskland under 1970-talet och 1990-talet. Men allt eftersom man märkte att skäggagamer var väldigt lätta att föda upp i fångenskap så smugglades de inte längre som andra ödlor görs och under 1980-talet introducerades skäggagamen som ett husdjur. Den vanligaste skäggagamen Pogona vitticeps kommer från Australien. Allt från nordöstra, centrala till sydöstra delen av landet. Vilket betyder att de finns vid kusterna eller i inlandet. Deras miljö är inte som många tror. Många tror att de kommer från sandiga och torra öknar medan de egentligen kommer ifrån ett 8 savannliknande miljö där marken är hård och består av både jord och sand. Och marken är även full av gräs och andra olika växter där flera djur både bor lever och får skydd. De skäggagamer som lever i öst bor även i skog och halvskog som är väldigt rikt av grönska. Fuktigheten i skäggagamens naturliga miljö varierar stort mellan 30-60 % då de bor på olika ställen i Australien. Skäggagamer i det vilda tillbringar mycket tid till att solbada i solen på stenar och låga grenar då de är likt andra reptiler växelvarma och kan därför inte reglera sin kroppsvärme. När temperaturen stiger närmare 38-50°C så gräver de ner sig i marken för att ”kyla” ner sig själva. De är mycket mån om sina revir och för det mesta så är skäggagamer väldigt aggressiva om någon annan skäggagam kommer in på deras revir. Detta gäller speciellt hanar då de inte kan hållas tillsammans med någon annan. Honor kan man hålla i grupp men i det vilda så lever skäggagamer ensamma i sina egna revir. Så om man ska sätta ihop skäggagamer tillsammans ska man redan göra det sedan de är små och inga hanar får vara tillsammans. Om man sätter ihop två hanar tillsammans så kan de börja slåss på liv och död. 9 3.0 RÄTT TERRARIUM Om man söker närmare på saken så finns det olika sorters terrarium som man kan ha till olika terrarium till olika reptiler och amfibier (groddjur). Vi har till exempel ett akvaterrarium som passar till antingen vattenlevande sköldpaddor eller grodor som lever både i land och i vatten. Sedan finns det regnskogsterrarium, som är en av de vanligaste terrariumen som man brukar ha som är egentligen till reptiler som lever i fuktiga miljöer. Så att veta vilket terrarium man ska ha är mycket svårt. Då gäller det att man vet vart reptilen eller groddjuret kommer ifrån och vad de behöver för klimat i sitt terrarium. En skäggagam kräver inte något speciellt terrarium då de är ökenlevande djur. De behöver därför inget speciellt terrarium, bara de inte kan rymma. Men det finns passande terrarium för dessa skäggagamer. Till skäggagamer kan man till och med bygga ett helt själv om man så kan och har tid. Det enda man då ska tänka på vid vissa fall är att de behöver värme där de kan värma sig eller sola och ett ställe där de kan svala sig om de blivit för varma. Goda exempel på passande terrarium till skäggagamen är Torrterrarium, Öppet Terrarium och Frilufthägn (ska endast användas på sommarn i så fall) 10 3.1 DE PASSANDE TERRARIETYPERNA Torrterrarium: Ett torrterrarium kan även vara den billigaste varianten av alla terrarietyper som finns eftersom det är ett terrarium som du själv kan bygga om du känner till de minsta måtten som din skäggagam kan ha. Du kan bygga det av glas eller av konstmaterial som t.ex. plexiglas. Till exempel så kan den bakre väggen, de två på sidorna plus taket och bottenskivan vara av trä medan framsidan har ”skjutdörrar” av glas eller plexiglas. Bara det är något som håller om skäggagamen försöker ”gräva sig ut” ur terrariet. Träterrarier är också väldigt lätta att hålla rent. Men det gäller att ha en matta av plast eller liknande så att inte trät suger i sig vattnet och det börjar mögla. 11 Öppet terrarium: Öppna terrarium menas med att man inte har något tak över terrariet. Man kan säga att det ett liknande bord med väggar som kanske sticker upp 50 cm så det blir som en stor låda. Detta terrarium eller denna låda är till för ickeklättrande arter, som dabbagamer, stäppsköldpaddor men trots att skäggagamer gillar att klättra så kan de vara i öppet terrarium om man anpassar inredningen så de inte kan klättra ut. Det positiva med att ha ett öppet terrarium är att man kan bygga det själv. Det blir en god luftväxlighet och det är sällan djuret blir överhettad. Det är även lätt att installera belysningen. UV-ljuset når även bättre fram till djuret då det inte finns något glas mellan terrariet och lampan. En art som skäggagamen gillar även att ha koll på allting runt en så ett öppet terrarium gör det möjligt för skäggagamen att hålla koll på allt som händer. Speciellt om terrariet är i t.ex. vardagsrummet där det är mycket liv och rörelse. Det negativa med att ett öppet terrarium däremot är att man inte kan hålla den rätta temperaturen hela tiden. Inte heller den rätta luftfuktigheten så man får spraya ofta i terrariet. Varm luft stiger uppåt då den är lättare än kall 12 luft. Så det blir annorlunda i öppna terrarier än vanliga. Det vill säga att i vanliga terrarier så stiger luften men kommer inte ut direkt utan taket får den varma luften vandra ner igen och sedan upp igen. Det blir som en cirkulation medan hos öppna terrarier så stiger luften men den kommer inte tillbaka. Utan blandar sig in i resten av luften i rummet och kommer inte ner till botten av terrariet igen. Så det gäller att öppna terrarium så är det bra om man stället det är bra varmt och där man inte öppnar fönstren där kall luft kommer in. En bra tanke när man ska bygga ett öppet terrarium av trä är att se till så att man kan plocka isär terrariet. För om man borrar fast benen osv så kan man räkna med att terrariet blir tungt när det är klart. Trä är ju ett tungt material och om delar är löstagbara och går att plocka isär så är det en bra fördel inför framtida flytt. Frilufthägn: Frilufthägn är för riktigt soliga och fina dagar. Det betyder att man sätter ett rymningssäkert hägn ute på gräsmattan där man låter sin skäggagam 13 vara under dagen och när temperaturen sakta börjar sjunka inför kvällen tar man in skäggagamen till terrariet så de inte hinner bli kalla av kylan. Det är viktigt att man gör hägnet rymningssäkert så djuret inte kan klättra över, hoppa över eller krypa under hägnets väggar. Så om du har en tunnelgrävande reptil är det nog inte lämpligt att ha hägnet på en gräsmatta utan då kanske det får bli på några stenplattor eller något liknande så de inte kan gräva tunnlar och rymma därifrån. Ett nät som tak är nödvändigt, då det hindrar reptilen från att klättra eller hoppa ut. Det är även ett skydd från rovdjur som kanske vill ha reptilen som lunch eller frukost. I hägnet ska det finnas gömställen där reptilen kans gömma sig och de ska även ha ett bad där de kan svalka sig i. Deras gömställen/boställen bör förses med antingen bottenvärme eller värmestrålning så reptilen kan nå ett ställe med rätt värme där den kan värma sig om det skulle bli lite kallare helt plötsligt. Se även till att reptilen inte blir överhettad, men alla reptiler mår extra gott utav frisk luft och äkta solljus. 4.0 LAGAR OCH REGLER När man har sällskapsdjur i Sverige, detta gäller även gnagare som reptiler, så måste man följa vissa regler med att ha dem. Och det är regler för att djuren ska ha det så bra som möjligt och må så bra som möjligt. Regler som man måste känna till och ha en aning om vad de handlar om. De som håller i reglerna är Djurskyddsmyndigheterna som sammarbetar med Jordbruksverket. Så lagarna kan ni hitta på Jordbruksverkets hemsida. Det finns många olika föreskrifter med olika lagar. Det finns t.ex. föreskrifter med lagar för hållande av djurparksdjur, lantbruksdjur eller hundar och katter. När det kommer till reptiler som ödlor, därav skäggagamen så ska man titta i L80. I L80 finns föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. Och 14 det är i denna som man kan hitta minimått för terrarium och vad en ödla som skäggagam behöver. 4.1 MÅTT FÖR TERRARIUM För att ha en skäggagam så måste man ha ett terrarium som är tillräckligt stort för denne. Och i L80 finns det alltid flera minimått som gäller ödlor och vilket mått man ska välja medan är själva ödlan som man själv har. Så det första man ska göra för att kunna ta reda på vilken storleken ödlan minst får ha är att mäta ödlan från nos till svanstipp. Och en ödla som skäggagamen så blir de 45-50 cm långa som längst och då ska man bläddra upp sidan 44 i L80 där man ser denna bilaga den denna under denna text. 15 Det överstrukna med den gula färgen visar den rad som man som skäggagamsägare ska kolla in på om skäggagamen är mellan 41-50 cm. Nu när man har hittat den raden så ska man ta måttet på terrariet som skäggagamen finns i. Eller som man kanske ska köpa. Då mäter man bredden och längden på terrariet. Och man ska inte mäta i centimeter utan i meter. Sedan för att se om det är rätt höjd på terrariet så mäter man även höjden i meter och tittat på tabeller. Kolumnen längst till höger visar måttet på hur högt terrariet får vara minst. Hos en fullvuxen skäggagam får höjden vara minst 0,5 m. När man mätt längden och bredden så gångrar du ihop dem. Resultatet blir hur stort det blir i kvadratmeter. Är summan mindre än 0,9 m² och skäggagamen är 46 cm så är terrariet för litet för skäggagamen. Om resultatet däremot är högre än 0,9 m² så är terrariet väldigt bra för skäggagamen och man kan även då räkna ut hur många skäggagamer du får ha i terrariet. Först tar du resultatet av det du gångrat tidigare och kollar på kolumnen Minsta yta per könsmogen ödla vid grupphållning (m²). Då delar man resultatet med minsta yta per könsmogen ödla och resultatet där är hur många det får vara i terrariet. Man får inte avrunda uppåt. Till exempel: Elsa har en skäggagam på 48 cm och den är i ett terrarium som är 0,7m brett och 1,4m långt. Höjden är 0,6m. För att räkna ut arean på terrariet så gör man såhär: 0,7m x1,4m = 0,98m². Terrariet är 0,98m² och är alltså lämplig 16 för skäggagamen som Elsa har eftersom minsta måttet för en 48 cm lång ödla är 0,9m². Och för att ta reda på hur många jag får ha så delar jag 0,98m² med 0,15m² som är den minsta ytan för en könsmogen ödla på 48 cm vid grupphållning. 0,98m² / 0,15m² = 6,53333… Svaret blir då 6,0 eftersom man avrundar alltid neråt. Så i Elsas terrarium kan man ha 6 stycken skäggagamer mellan 41-50cm. 4.2 LEVADSSÄTT, TEMPERATUR OSV. I L80 kan man kolla bland ormar och ödlor om viken temperatur, vilken luftfuktighet och om de ska ha badvatten eller något liknande. Det gör man genom att bläddra bak till sidan 59 i L80. Då kommer man till en sida som det står ÖDLOR som överskrift och lite vid sidan om så står det Bilaga 2:2. Det är en alfabetisk artlista med rekommenderad bedömning av levnadssätt, rekommenderad omgivningstemperatur och luftfuktighet samt rekommenderad extra tillgång på sand eller vatten för ödlor. 17 Och man kollar då på är A, B, C och D. Varje bokstav representerar något av de fyra olika alternativen på bilden ovanför. Bokstaven A visar om ödlan är marklevande, klipplevande eller marklevande. Bokstaven B visar om den behöver sand som bottenmaterial, badvatten eller att den behöver droppande eller sprayat dricksvatten. Bokstaven C visar om den behöver svalt, medelvarmt eller varmt i terrariet och bokstaven D visar om den behöver låg fuktighet, medelhög luftfuktighet eller hög luftfuktighet. Så för att se vad skäggagamen behöver så letar man efter skäggagamen bland de olika namn som finns. När man hittar skäggagam eller Pogona vitticeps, så tittar man åt höger på de olika siffrorna som finns. Och tittar man över siffrorna så ser man bokstäverna så man lätt kan förstå vilken siffra som står på vilken bokstav. 18 Så som på bilagan här ovanför så är skäggagamen överstruken med en gul färg. Och siffrorna är A: 3, B: 1, C: 3, D: 1. Vilket betyder att skäggagamen är marklevande, den ska ha sand som bottenmaterial, den ska ha det varmt i terrariet (ca +27-30°C) och den ska ha låg fuktighet (ca <50 % RH). 4.3 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV ÖDLOR På sidan 22 i L80 kommer en av de viktigaste sidorna för ödlor och det kapitlet handlar om Särskilda bestämmelser för hållande av ormar och ödlor. Det finns 20 olika paragrafer (§) där det står bestämmelser om hur man får hålla sin ödla och även sin orm. Och det handlar om allt från allmänt hållande av ormar och ödlor till Fodring av ormar och ödlor. Och här kommer de viktigaste paragraferna och lagarna som man ska tänka på till sin skäggagam. Även så kan man läsa allmänna råd som ger ett eller flera goda råd till att uppfylla dessa lagar. Allmänt om hållande av ormar och ödlor 1 § Om ormar eller ödlor, av arter som i naturen lever i tempererade områden, ges möjlighet till vintervila ska detta ske regelbundet i årligen återkommande perioder och på ett sätt som motsvarar de naturliga förhållandena. Under vintervila gäller inte bestämmelserna i 5, 8 - 12, 14, 15, 19 och 20 §§. Inför vintervila ska djuren förberedas genom en tid med successivt lägre omgivningstemperatur, minskad ljustillgång och fodertillgång Konstruktion av förvaringsutrymmen 2 § I ett terrarium för ormar eller ödlor ska dörrar, lock, skjutglas och dylikt vara väl inpassade och säkrade med reglar, haspar eller motsvarande. 3 § På insidan av ett terrarium får väggar, tak samt skydd för ventilationsöppningar och dylikt inte ha skarpa kanter eller raspliknande ytor mot vilka enorm eller ödla kan skada nos eller fötter om den gör forceringsförsök. 19 Utrymmen 5 § Ormar av trädlevande och marklevande arter samt ödlor av trädlevande, klipplevande och marklevande arter ska minst ha de utrymmen som framgår av bilagorna 1:5 respektive 1:6. Bottenmaterial 6 § Terrariets botten ska vara täckt med ett bottenmaterial som är anpassat efter orm- eller ödleartens behov. Ormar och ödlor, av arter som är utpräglat grävande, ska ha ett löst, grävbart bottenmaterial av torv, täckbark, jord, sand eller dylikt. Ormar och ödlor av arter som i naturen lever i sand ska ha sand som bottenmaterial. Bottenmaterialets innehåll av fukt ska vara anpassat efter orm- eller ödleartens behov. Inredning 7 § Ormar och ödlor ska ha gömställen eller, när det gäller kamouflagetecknade djur, en kamouflerande inredning som liknar djurens kamouflageteckning. Gömställen och kamouflerande inredningar ska vara placerade med hänsyn till ormarnas eller ödlornas levnadssätt. Om flera djur hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja gömställen eller kamouflerande inredningar. Klimat 13 § Ormar och ödlor ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat. 14 § I ett terrarium med ormar eller ödlor ska det finnas platser med olika temperaturer, som gradvis övergår i varandra, så att djuren kan välja att vistas på olika platser för att upprätthålla sin optimala kroppstemperatur. Detta gäller inte för ormar och ödlor som hålls vid en konstant temperatur, som är lika med deras optimala kroppstemperatur 15 § En värmekälla ska ge värme, på ett sätt som är anpassat till orm- eller ödleartens levnadssätt, och kunna utnyttjas av djuret där det helst uppehåller sig. Om flera ormar eller ödlor hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja uppvärmningsplatser. I terrarium med dagaktiva orm- eller ödlearter, som i naturen utnyttjar direkt solbestrålning för att uppta värme, ska de varmaste platserna ha hög ljusintensitet. 20 16 § Temperaturen på en uppvärmningsplats får inte överstiga +50°C. Lampor, element och andra värmekällor med en yttemperatur över +50°C ska vara försedda med skydd eller vara placerade så att djuren inte kan komma i direktkontakt med dem. 17 § Luftfuktigheten ska vara särskilt anpassad efter orm- eller ödleartens behov. Tillsyn och skötsel 18 § Vid utfodring av flera ormar eller ödlor samtidigt ska utfodringen övervakas på ett sådant sätt att ormarna eller ödlorna inte skadar varandra. Foder 20 § Ormar och ödlor ska utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull. 21 5.0 RÄTT TERRARIEKLIMAT Reptiler, groddjur och även insekter som hålls inne i terrarium behöver rätt temperatur, luftfuktighet och ljus. Skäggagamen är en reptil så detta gäller även dem. Till skillnad från däggdjur är t.ex. temperaturen livsviktig för reptiler som inte kan reglera sin kroppstemperatur. Och om de inte får tillräckligt med ljus kan de få benskörhet. Luftfuktigheten är livsviktig för regnskogslevande djur och halvakvatiska och akvatiska djur som salamandrar och grodor. Men alla reptiler, groddjur och insekter behöver olika på temperatur, luftfuktighet och ljus. Det beror alldeles på hur de lever, var de lever, när de är aktiva och hur länge de är aktiva. Så det gäller att man känner djuret man ska ha i ett terrarium. Att man vet hur mycket de ska ha för att kunna leva och må bra. T.ex. så ska inte en skäggagam som är ökenlevande lika hög luftfuktighet som en grön vattenagam behöver som lever i regnskogen. Man kan titta i böcker, googla på internet och fråga experter, uppfödare eller en zoohandlare vad de behöver. 5.1 TEMPERATUR Skäggagamen är en reptil och likt alla andra reptiler kan inte skäggagamen reglera sin kroppstemperatur så den behöver värme som värmer upp dess kropp. Värme behövs för att deras ämnesomsättning ska fungera och för att de ska kunna få energi så de kan röra på sig. Om de inte får tillräckligt med värme kan de få störningar i sitt beteende eller så kan de bli orörliga, trötta och även sjuka. Det kan även hända att de kan gå in i dvala, men då krävs det att man sänker temperaturen för varje dag. Något som inte tas upp här. 22 Temperaturen ska inte vara samma hela tiden. För det mesta ska temperaturen sjunka under natten och sedan ökas till dagen där den kan nå max temperaturen. Men många gör misstaget att de har samma temperatur dag som natt, vilket är väldigt normalt men om man tittar på djuren i det vilda är det ju så att vädret och temperaturen är olika varje dag. Vissa dagar då det är regn är det lägre temperatur och vissa soliga dagar är det varmt och skönt. Reptiler mår bra av lite förändringar i temperaturen. Det blir naturligt för dem. Att sänka temperaturen under natten är även en nödvändig sak att göra om man vill ha en framgångsrik uppfödning. Men hur mycket man ska sänka eller höja beror alldeles på vad det är för art då alla arter behöver olika. Man säger även att man bör ha olika temperaturer i olika delar i terrariet. Enligt L80 ska en ödla ha en plats där de kan värma sig, en så kallad solplats, och en plats där de kan svalka sig om de så skulle vilja det. Man brukar också se på en ödla när de börjar bli kalla. Ödlor, likt skäggagamen är mörkare på morgonen innan de börjar sola sig och när de är varma blir de ljusare. Skäggagamen som är ökenlevande behöver en temperatur mellan 27°C - 35°C. Solplatsen ska vara runt 45°C och under natten kan temperaturen sjunka ner till 20°C ungefär. 5.2 TERRARIETS UPPVÄRMNING För att hålla temperaturen i terrariet måste man ha någon sorts uppvärmning. Och exempel på vad man kan ha kommer att komma upp här. Och det man först och främst alltid ska ha i baktanken är att skäggagamen inte får bränna sig. Skäggagamer, likt alla anda reptiler blir inte i det vilka uppvärmda från marken utan ovanifrån. Därför så kan de lätt bli brända på undersidan av kroppen då de 23 inte känner någon värme som de gör ovanifrån. För i det vilda blir de uppvärmda av solen. 5.2.1 BOTTENVÄRME Ibland räcker inte värmelampan till och den brukar inte räcka till hela terrariet så ett alternativ är att ha bottenvärme så att marken reptilen går på är varm och behaglig utan att den bränner sig eller något sådant. Detta kan vara bra till en aktiv ödla så den inte blir så kall direkt utan att den håller värmen en extra lång tid när marken är varm. Och den behöver inte tillbringa dagarna på solplatsen direkt. Men när det kommer till att installera bottenvärme, måste man vara på sin vakt och tänka på vart man ska ha just bottenuppvärmningen. Ibland räcker det med att man bara har den längst under alla bottenmaterial. Det går bra om man inte har en grävande reptil men när det kommer till grävande reptiler kan de gräva sig ner under bottenmaterialet och hamna precis ovanpå bottenvärmen så att reptilen bränner sig. Vid sådna reptiler är det smart att ha något skyddande som reptilen inte kan gräva sig genom. Sedan kan man om man har ett terrarium av glas montera bottenvärmen på undersidan av bottenglaset så att reptilen inte kan bränna sig lika lätt. Om man har ett terrarium av trä kan man bygga in bottenvärmen. Här kommer exempel på olika bottenuppvärmen: Värmemattor: Väldigt lätt att installera. Det är bara att placera ut dem på valfri plats i terrariet. Det man ska tänka på däremot är att 24 man inte kan välja storlek eller effekt utan de finns oftast i relativt små mått så att ha dessa som bottenuppvärme i ett stort terrarium som man ska ha bottenvärme på under hela bottenmaterialet blir en dyr kostnad. Värmekabel: En av de mer praktiska bottenvärmare som finns. Det är en kabel som ger ifrån sig värme. Den kan man lätt anpassa till terrariet och bygga in i t.ex. klippor eller stenar för att de ska vara varma. Det man ska tänka på med värmekablar däremot är att de inte får korsa varandra för då kan de smältas ihop och få kortslutning. Sedan så får man verkligen se till att reptilen inte kommer under dessa då en reptil kan trassla in sig och strypa sig. De kan även bränna sig svårt. Värmestenar och värmegrenar: De finns ofta i närmsta djuraffär med reptiltillbehör. Värmestenen är en kostgjord sten som har värme i sig. Man kan göra dessa själv eller så ka man köpa. De är väldigt bra då värmen inte är för varm men om man har för hög värme så kan de få brännskador väldigt lätt så många undviker de köpta värmestenarna/värmegrenarna. Sedan brukar de man köper inte vara så tilltalande fina. 5.2.2 VÄRMELAMPOR En värmelampa är något som man bör ha i ett terrarium så att värme kommer ner på reptilen ovanifrån vilket är naturligt för dem. Man brukar ha värmelampor ovanför specifika platser som man vill hålla varma och även på solplatserna kan man ha en värmelampa över. 25 En värmelampa ska vara oåtkomlig för reptilen i terrariet eller så ska de vara ovanför terrariet då värmen lätt kan gå igenom glaset. Och det finns många olika sorters värmelampor. Alla som är speciella för olika tillfällen. Keramiklampor ger bara ifrån sig värmen och kan ge ordentlig brännskada om reptilen nuddar den eftersom denna inte lyser utan blir endast varm. Annars lyser värmelamporna och man bör hålla ett säkerhetsavstånd på 50 cm från solplatsen/värmeplatsen för att minimera brännskador. 5.3 BELYSNINGEN Solljus eller UV-ljus är lika viktigt för reptiler som växter. Reptilers aktivitet, vilostadiet och även matsmältningen baseras på mycket ljus i terrariet och växlingen mellan dag och natt som även avgör när reptilen ska vara vaken eller sova. För det mesta går reptilen och lägger sig när lampan släcks och vaknar när lampan tänds. Men reptilen följer inte alltid lampan ovanför en. T.ex. om man har terrariet nära ett fönster där solen går ner så kan reptilen anpassa sig efter solen och inte alls följa lampans mönster. De kan vara vakna även om lampan är släkt och somnar inte förrän självaste solen går ner. Det kan leda till att reptilen vägrar äta på hösten bara för dagarna blir kortare och att de börjar förbereda sig inför vintervila. När man pratar om ljus i terrariet så är det själva styrkan på lampan eller lysrörer som gäller. Många tror att bara för de har ett lysrör och en vanlig lampa i terrariet räcker gott när belysningen egentligen är för svag. Man mäter ljusstyrkan i måtten lux och om t.ex. vi människor inte får tillräckligt med ljusstyrka får vi vad vi kallar vårtrötthet. Det vill säga att man känner sig tröttare och segare ä vanligt och det är även så som reptiler känner sig när har svag ljusstyrka i terrariet. I t.ex. ett vanligt kontor lyser det endast 750 lux som 26 är väldigt lågt då i skuggan under ett träd ger 10 000 lux. Under en solig dag i Stockholm på sommaren så kan det bli upp emot 110 000 lux och norr om ekvatorn bland tropikerna kan det bli upp emot 140 000 lux. Och om man skulle få fram så hög ljusstyrka och komma upp till de högre numren så får man sätta iupp 16 stycken 300-watts UV-lampor och sätta dem 50 cm ifrån varandra. Detta ger en bra inblick om hur svag belysningen är i t.ex. de flesta öken- och torr-terrariumen. Det gäller för reptilägaren att utnyttja minsta lilla info man har och får reda på om sin reptil så djuret får tillräckligt med ljus i terrariet. Hur mycket man ska ha beror för det mesta på vart de kommer ifrån då ljusstyrkan i t.ex. Sverige inte är lika stark som ljusstyrkan i t.ex. Australien. Om de inte får tillräckligt med starkt ljus kan t.ex. soldyrkande reptiler inte få sin vackra praktfärg och de kan uppföra sig väldigt passivt. Många sköldpaddor som inte får mer än 7000 lux växer inte som de ska. Hela terrariet behöver inte vara upplyst men man måste åtmistonde finnas minst en fläck som nås utav ett så starks ljus som möjligt. UV-ljus stimulerar bildningen i huden hos reptiler och eftersom UV-ljus för det mesta inte kommer under natten så kan även nattaktiva reptiler sola sig på dagen för att få kroppen att skapa mer D-vitamin UV-ljuset delas in i tre ”underavdelningar”. UVA, UVB och UVC. Det UV-ljus som man brukar använda till terrarium är UVB-ljuset. Och man kan inte bara placera rampen med UVB-ljuset ovanpå terrariet på glaset eftersom glaset knappt släpper igenom UV-ljuset in till terrariet. Det man kan göra är att montera rampen inuti terrariet utom räckhåll från reptilen eller placera ljusrampen ovanpå UV-genomsläppliga specialglas, plexiglas eller kanske ståltrådnät för att UV-ljuset ska komma in i terrariet och få reptilen att må bra. 27 5.4 FUKTIGHETEN Luftfuktigheten är likt värmen och ljuset väldigt viktig för reptilen då vissa reptiler inte dricker som vi däggdjur gör. Däggdjuren som dricker förlorar vattnet via körtlar, urin och utandning. Reptiler och i synnerlighet amfibier förlorar vatten även från huden. Att de kan förlora vatten via huden gör att de även kan plocka upp vatten via huden. Djur som vill överleva i regnfattiga områden behöver utveckla särskilda metoder att lagra vatten och utvinna vattnet på allra bästa sätt. T.ex. så lagrar leopardgeckos fettreserver i svansen för att kunna klara av att överleva de varmaste tiderna. Många reptiler i ökenklimatet samlar vatten via huden under gryningen då det är dimma och vatten avdunstar från marken. Så när det gäller hållning av ökenlevande reptiler så gäller det att spraya vatten på den minst en gång om dagen. De kan även ha en hörna i terrariet där det är fuktigt hela tiden och det kan t.ex. vara en fuktlåda som är väl kamouflerad till inredningen. Om man ska hålla på med avel med reptiler så är det även mycket viktigt att det finns ett ställe med fuktigt vattenmaterial eller något liknande för ingen reptil lägger sina ägg mitt i solen där det är torrt. Skäggagamshonan gräver ner sina ägg i fuktig jord för att hålla dem vid liv. För att hålla fuktigheten i terrariet kan vara att spraya terrariet regelbundet så luftfuktigheten håller sig på samma nivå. Man kan också skaffa sig en luftfuktare som skickar ut fukt och håller terrariet någorlunda jämt fuktig. Mycket påverkar även fuktigheten i terrariet. Stark belysningen påverkar fuktigheten snabbt för ju starkare ljus desto snabbare avdunstar vattnet och fuktigheten sjunker. Så det gäller att balansera mängden luftfuktighet och 28 ljusstyrka. Även ventilation påverkar luftfuktigheten, speciellt ett öppet terrarium där fuktigheten snabbt försvinner i rummet. 6.0 INREDNING ”7 § Ormar och ödlor ska ha gömställen eller, när det gäller kamouflagetecknade djur, en kamouflerande inredning som liknar djurens kamouflageteckning. Gömställen och kamouflerande inredningar ska vara placerade med hänsyn till ormarnas eller ödlornas levnadssätt. Om flera djur hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja gömställen eller kamouflerande inredningar.” Så står det i L80 om inredning hos ormar och ödlor. Och med inredning hos reptiler kan man göra helt fantastiska miljöer. T.ex. har vi de fina terrariumen på djurparkerna som är helt anpassade för reptilarten för att den ska trivas så bra som möjligt. Och likt andra djur har reptiler olika behov och om man kollar i L80 så kan man få reda på lite vad just din reptil behöver. Det man dock ska tänka på är precis som § 7 i 80 säger, att inredningen som man ska ha i terrariet ska vara kamouflerade och placerade med hänsyn till ödlornas levnadssätt. Det finns en massa olika inredningsmaterial som man kan använda. Dock är vanliga djuraffärer inte lämpliga då de oftast har endast ett litet utbud av material avsedda för reptiler men de djuraffärer som säljer reptiler brukar för det mesta ha lite mera tillbehör som man kan köpa. Annars så är internet en mycket bra källa om man vill handla inredning till terrariet och där kan man beställa och få det levererat hem till brevlådan eller dörren. I detta kapitel så kommer endast exempel om inredningsmaterial åt skäggagamen finnas, detta på grund av att det finns ett sådant enormt utbud av reptilinredning att det skulle ta ännu flera sidor än vad som behövs till endast inredning lämpad åt skäggagamen. 29 6.1 BOTTENMATERIAL Bottenmaterialet till kaniner och gnagare har aldrig varit svårt då man alltid använder spån till dem men när det kommer till reptiler så finns det enormt mycket olika bottenmaterial. Och att välja en av dem är väldigt svårt för en nybörjare. Och alla reptiler kan inte ha en och samma bottenmaterial utan bottenmaterialet väljs utav vad reptilen är för art, klättrar den eller gräver den? Kommer den från öken eller från regnskogen? Det gäller att ställa sig rätt frågor för att ta reda på vilken sorts bottenmaterial som man kan använda. I L80 står det vilka som ska ha sand som bottenmaterial men inte om de ska ha bark eller torv så det gäller att själv via internet eller böcker ta reda på vilken bottenmaterial som passar din reptil allra bäst och som den trivs i. T.ex. nu så har vi skäggagamen som kommer ifrån Australien och lever i ett liknande ökenklimat. I L80 står det att de ska ha sand som bottenmaterial vilket man ska hålla sig till. Och det är för att det är mycket sand i deras naturliga miljö och de trivs alltså bäst i öken. Det man även kan ha i åtanke är att man inte bara behöver sand som bottenmaterial utan man kan även blanda sand med jord och så ett mera fastare bottenmaterial. För tänker man i Australien där skäggagamerna bor så lever de inte mitt i öknen där man sjunker i sanden utan de lever där det finns gott om växtlighet och där marken är mer hårdpackad än lös. Så att blanda sand med jord är en bra kombination för skäggagamen. Hur mycket man ska ha som bottenmaterial beror även här på vad det är för art. För skäggagamer rekommenderas ca 15 cm djupt bottenmaterial om de skulle vilja gräva ner sig. En art som inte gräver ner sig utan hellre klättrar behöver inte ett tjockt lager bottenmaterial. Fördelar med sand: Vanligt sand är billigt och lätt att hålla rent. Man kan välja mellan olika storlekar på sanden. Från fin till grovt. Sand ger obekväma levnadsvillkor för bakterier och parasiter och håller väldigt länge. 30 Nackdelar med sand: Sand kan bli väldigt dammigt så skäggagamen kan få dåliga luftrör. Bör alltså sprayas varje dag för att det inte ska bli så dammigt. Om fin sand kommer med maten kan det leda till förstoppning, tarmvred eller inflammation i tarmen som kan vara livshotande för skäggagamer. Grovt sand som är skarpkantig kan skada magsäcken eller tarmen om skäggagamen får i sig det. Fördelar med jordblandad sand: Har ett naturligt utseende och god fuktupplagringsförmåga. Lättare att gräva gångar i för skäggagamen och man kan plantera växter i det och få växterna att stortrivas. Nackdelar med jordblandad sand: Kan förorena vattnet lätt och om man inte har skydd, som t.ex. en matta på botten av sitt träterrarium så kan träet börja mögla om jorden blir genomblöt och hela terrariet kan förstöras. Bakterier trivs bättre i jord än i sand och det kan damma kraftigt om jorden blir alldeles för torr. Så ha en bra balans när man blandar jorden med sand. 6.2 VATTENSKÅLAR & BASSÄNGER De flesta reptilerna behöver en vattenskål eller vattenbassäng i sitt terrarium där de kan dricka eller gå ner i och svalka sig. Och man bör dagligen byta ut vattnet mot nytt och fräscht vatten. Om skålen eller bassängen är av keramik, glas eller av något annat konstmaterial har ingen större betydelse. Det enda som räknas är att reptilen kan gå i vattnet och täcka hela sin kropp utan att riskera från att drunkna. Vissa reptiler vill ha rinnande vatten och då kan man 31 sätta in ett litet vattenfall. De reptiler som vill dricka droppande vatten kan man sätta in en så kallad dripper som droppar vatten. En skäggagam behöver egentligen enligt L80 inget badvatten men alla skäggagamer gillar ibland att ta sig ett dopp. Badvatten är även bra att ha när en reptil ska bajsa då vattnet stimulerar dem till att göra sina naturliga behov. Även ödlor som ömsar är det bra att bada dem lite då och då så man enkelt kan få bort det ömsade skinnet. 6.3 INREDNINGSMATERIAL Här kommer lite inredningstips som man kan ha i terrariet. Klättergrenar: ett väldigt enkelt tips som lätt kan hittas utomhus. Det man ska tänka på däremot är att man fryser ner grenen och håller den där i några dagar så att de flesta bakterierna dör innan man använder dem. Man ska även tänka på storleken på reptilen. En smal gren räcker inte för en fullvuxen skäggagam utan det gäller att ha en gren som skäggagamen kan vara på utan att den knäcks. Man kan även köpa mangroverötter från djuraffärer/reptilmässor eller korkek som är väldigt populärt. Stenar: kan man använda men man måste ha i åtanke att de kan vara väldigt farliga då reptilen kan dö om stenen hamnar över den. Så gräv ner stenarna så reptilen inte 32 kan gräva sig under stenen eller om du ska göra en grotta av stenar; gör så att de inte kan ramla samman. I bästa fall kan man limma fast stenarna så att de inte ramlar ihop. Och de bästa stenarna kan man hitta i skogen som man kan värma upp i ugnen så bakterierna dör. 120°C i ugnen i 20 min. Och olika sorters stenar kan man ju använda. Skiffersten är bra att ha på sanden med maten ovanpå för att inte blanda ihop sand med födan. Lavastenar finns i djuraffärer för det mesta och används till akvarium men det som är bra med dem är att man kan fylla dem med vatten och därmed kan stenarna hjälpa till med att hålla fuktigheten. Det som är viktigt med stenar dock är att de inte får vara så vassa att de kan skada reptilen. Man kan även göra sina egna stenar. Gömmor: I ett terrarium så ska det finnas minst två gömställen. Gärna ett vid solplatsen och ett vid det svalare stället i terrariet. Och gömmorna ska vara kamouflerade så att reptilerna kan känna sig trygga när de befinner sig i dem. Dessa är ju nämligen de ställen där de kan dra sig undan och gömma sig i. en gömma kan vara allt ifrån en korkeksbit som de kan krypa in under till en specialtillverkad grotta. Det man kan tänka på när det gäller gömmor är att reptilen inte ska kunna göra sig illa och man ska även kunna få tag i reptilen. Till exempel om man gjort en låda som gömställe så är det bra att ha ett lock. För då kan man lyfta locket och plocka ut reptilen utan att försöka dra ut reptilen från hålingången. Fuktlådor: Många anser att ha en fuktlåda är väldigt bra för en reptil eftersom även om den är ökenlevande så är det bra att ha en fuktig plats där de kan svalka sig. Vid ömsning är en fuktlåda väldigt bra då skinnet ömsar lättare om det är fuktigt. Gällande skäggagamer finns det inget måste att ha en fuktlåda. 33 Någonstans där de kan gräva ner sig och svalka sig och en badplats kan ersätta en fuktlåda. Men om man verkligen vill ha en fuktlåda så är det enkelt att göra. Det du behöver är en låda med lock som reptilen får plats i och kan vända sig om utan problem. Gör en öppning på ena kortsidan och lägg i lite tvättlappar som du håller fuktiga varje dag och byter ut dem vid behov. Kamouflera dem genom att limma fast stenar och barkbitar eller bygg en ram som fuktlådan kan vara gömd i. 6.4 VÄXTER Ja, vilka växter ska man ha till en skäggagam. De bästa växterna är de som är anpassade för skäggagamens klimat och är väldigt tåliga då en skäggagam mycket lätt kan mosa en söt liten blomma med sin stora ”osmidiga” kropp. Vissa skäggagamer klättrar mer än gärna på växterna och vissa till och med äter av växterna. Så att ha helt ogiftiga växter är ett väldigt bra alternativ om man inte vill förgifta sin kära reptil. Växter är för det mesta billiga och t.ex. på IKEA så finns de flesta växterna som man faktiskt kan använda i en skäggagams terrarium. DET som man ska tänka på om att ha växter i terrariet är; Värmeplatta/värmekabel och växter är inte världens bästa kombination. Så se till att inte plantera några växter där du har någon liknande under bottenmaterialet. Om din reptil gräver mycket, kanske i detta fall skäggagamen, så är det bra att ha tunga stenar runt växterna som hindrar reptilen från att gräva just där. Att ha växten kvar i sin kruka är jättebra och mycket lättskött. Minskar risken för att reptilen som skada rötterna och om man till och med lägger 34 ett fat under krukan i bottenmaterialet så vattnet stannar kvar en stund på fatet. Detta ger växten större chans till att samla upp vattnet den behöver. Och se då till att sätta i faten och krukan först innan bottenmaterialet. Att se till att tvätta växterna ordentligt innan du använder dem. Det kan finnas en massa kemikalier som kan vara väldigt farliga för din reptil. Så tvätta bladen osv innan du sätter in växterna hos din skäggagam. Att välja rätt växter för terrariet är svårt då det inte finns många sidor som berättar om vilka växter man kan ha. Speciellt till ökenterrarium är det svårt att hitta. Men om man väl påbörjar sökningen och hittar en sida så kommer man inom kort in på rätt sidor och man vet sedan hur man ska söka. Jag har själv hittat rätt bra sidor med olika växter (se källförteckning s.) och det var runt 25 stycken olika växter som man kan ha i sitt terrarium. Dessa växter tål då också torka och är väldigt tåliga. För det mesta så är det gröna växter som gäller, då de flesta icke giftiga växterna är gröna växter men blommor som hibiskus och dagliljor är jättebra växte som inte är giftiga för reptilen. Helst så ska man vara lite realistisk med vad man väljer för växter och tänka på hur reptilens ursprungsområde ser ut. Ta t.ex. skäggagamen som lever i Australien och det är inte bara öken och sand där utan det är rikt av gröna växter som de kan gömma sig i osv. Så de växter som man kan koncentrera sig på då de mer grönare växterna och i detta fall, kraftiga växter som inte viker sig och förstörs bara för en skäggagam lägger sig på dem. En bra växt att ha som start i terrariet är starrväxten, som på latin heter Carex brunea. En gräsväxt som kan vara bra för att gömma gömställen till osv. Visst kan det hända att skäggagamen klampar över detta men gräs är ju känt för att kunna resa sig igen och de är dessutom lätta att hålla vid liv. Växter som 35 svärmors tunga (Sansevieria trifasciata) och paradisträdet (Crassula) är väldigt bra alternativ och är väldigt vanliga i de svenska hemmen. Självklart så behöver man inte använda riktiga växter. Om man är inte har gröna fingrar och inte vill hålla på med att vattna blommorna varje dag osv så kan man använda plastväxter. Som fungerar jättebra så länge inte reptilen har för sig att äta på plastväxterna. Så var lite uppmärksam och se hur reptilen är mot plastväxten. Sedan så är plastväxterna oftast inte lite fina som riktiga växter. Men de behöver inget vatten och håller sig gröna året runt. Här kommer exempel på olika växter som man kan använda: Latinskt namn Aloé-släktet Svenskt namn Övrigt Aloe Vera etc. Växer långsamt och tål det mesta. Vill ha det ljust Aspidistra elatior Ungkarlsblomma Klarar minst ljus, seglivad o svår att få död på. Dyr växt Beaucarnea recurvata Flasklilja eller elefantfot Stamvarianten lämpligast. Tålig och gillar ljus Bild 36 Brachychiton rupestris Austraiskt flaskträd En spännande växt med en lite annorlunda stam. Ska duschas ofta Carex Brunea Starrväxt Gräsväxt som tål mycket och lätt att sköta Cordyline fruticosa Bloddracena Tål ej långvarig torka, gillar ljust Crassulasläktet Trädkrassula, Paradisträd etc. Sol och torktåliga växter som tål det mesta Dracenasläktet Doft dracena etc. Mycket tålig växt för nybörjare. Ficus benjamina Benjaminfikus Småbladig fikus, väldigt lättskött och gillar ljust. 37 Ficus elastica Fikus Storbladig, lättskött och gillar ljust Gasteriasläktet Gasteria En tålig växt som påminner om en aloe. Vill ha det ljust Kalanchoe beharensis Kamelhårskalanchoe, En brunaktig mockaplanta suckulent som lätt blir hög. Vill ha det ljust Pachira macrocarpa Pachira Liten trevlig växt som ej får bli för torr Pachypodium Madagaskarpalm lamerei Med sin taggiga stam får den vara ifred från dom flesta djur. Sanserveria trifsciata En tålig växt som klarar det mesta Svärmors tunga 38 Schefflera arobicola Paraplyaralia De nedersta bladen blir säkert uppätna men därefter får men ett vackert och tåligt litet träd. Stephanotis floribunda Doftranka En klätterväxt som vill stå ljust och som klarar sig om man skulle glömma vattna den. Yucca elephantipes Yuccapalm En tålig växt som blir finast om den står ljust Zamia pumila Zamia En långsamväxande palm med rundaktiga småblad som klarar det mesta. Vill ha det ljust Zamioculcas zamifolia Trots namnet vill den gärna stå ljust för att bli fin. Tål däremot torka väl Garderobsblomma 39 7.0 INREDNING AV MITT GLASTERRARIUM Nu kommer vi till mitt arbete, mitt praktiska sådan. Och två uppgifter hade jag inom det praktiska vilket ena var att inreda det terrarium jag hade. Och det var ett terrarium som vi köpte av någon vän till familjen eftersom han inte hade plats med det. Och sedan dess har Draco, min skäggagam, för tillfället bott i detta terrarium. Och det som jag då skulle göra med detta var att inreda den så bra som möjligt, och även så snyggt som möjligt. Så man kan säga att detta är en sammanfattning av mitt arbete med glasterrariet. 7.1 SKISSER – EN MYCKET BRA BÖRJAN Jag började tidigt med detta arbete och det var redan i juni. Och det hela började med skisser. Skisser på förslag över hur terrariet skulle se ut. Och jag hade jättemånga idéer. Väldigt många och det är synd att jag inte fick med mig alla skisser. Men några har jag. Och det är viktigt att ha när man ska inreda ett terrarium. Kanske bir det till slutet inte som man velat men det är viktigt att man har något att sträva efter och 40 försöka efterlikna. Det gäller att man kan se terrariet framför sig och vara säker på sin sak. Det är oftast då det går som bäst när man vet redan hur det ska se ut inom sig. Och min vision var ju att det skulle vara ökentema. Och att man skulle känna den här riktiga ökenkänslan om att det är varmt och endast skuggan under klippblocken var det enda som kunde skydda en. Och sedan ville jag ha växter och kom på den fantastiska idén om att göra en palm som man kan ha hängväxter i. Och nedanför palmen är det en grotta där man kan ha fuktådan om man nu vill så eller bara använda det som en grotta. Och på den högsta klipphyllan ska solplatsen finnas. Det andra jag gjorde innan jag påbörjade mitt arbete var att ta reda på mer om självaste skäggagamen. Försökte samla ihop allting i en pärm och kunde därefter läsa om skäggagamens behov, beteenden och föda. Det känns bra om man har ett hum om hur de lever egentligen när de trivs i sitt terrarium. Och att veta hur de lever i det vilda och hur deras naturliga miljö ser ut är en mycket bra sak att veta. Då deras terrarium ska spegla deras liv i det vilda så bra som möjligt. Och därefter kan man även utforma tankarna runt hur det ska se ut ännu mera. Till sist tittade jag in på L80 för att läsa igenom det regler som finns gällande hållande av reptiler 7.2 PÅBÖRJA FRIGOLITARBETET 41 Nu när skisserna är klara och förberedelserna klara så kan man fokusera sig in på all material som man ska använda. Det man arbetar med är såklart frigolit så för och främst var då att fixa fram frigolit. Jag hade turen att min kära far fått tag på väldigt många block av frigolit som jag kunde använda. De verktyg som jag använde eller använder fortfarande var penna, tumstock, såg i olika storlekar, kniv, lödpistol och en borrslip. Och då kan man ju undra varför jag valde dessa. Lödpistolen var min fars ide eftersom om man endast använder kniv så flyger frigoliten runt en och man blir en frigolitgubbe. Med en lödpistol, som man vanligtvis använder för att löda tenn så smälter frigoliten istället för att lossna och fastna på en själv. Man kan alternativt använda en enkel värmepistol. 42 Till vänster: Lödpistol. Till Höger: En borrslip Nu börjar det så kallade frigolitarbetet. Bästa är att ha en egen plats där man kan vara och arbeta med frigoliten utan att behöva störa någon som bir helt störd av all frigolit. Bästa är att alltid ta fram dammsugarna och städa efter sig varje dag. Jag fick vara under ett tak som användes vanligtvis till ett förråd för några av våra flera maskiner på gården och eftersom det var tak så kunde jag även hålla på när det regnade. Det man kan börja med inom frigolitarbetet är att försöka mäta ut hur mycket du behöver. Det man ska tänka på här är att man helst ska kunna dela upp terrariet och göra olika bitar som man sedan sätter ihop eftersom man ska kunna montera 43 ut inredningen så man enklare kan göra rent hela terrariet. Och jag började med att göra vattendelen. En vattendel där man kan sätta i en bytta med vatten. Jag valde ut en av frigoliten och började rita upp hur jag ville ha det. För jag hade en bild av hur allt skulle se ut i mitt huvud. Och för att kunna göra ett jämnt ”djup” i vattendelen. Istället för att gräva en grop som man kan ha byttan med vattnet så delade jag den på tvären och gjorde en perfekt ring med pennan. Sedan lånade jag bandsågen och såga den mitt itu så det var två halva block med en var sig halv ring. Sedan sågade jag ut de halva ringarna med bandsågen och när jag satte ihop dem igen så formade de en perfekt ring som var i en perfekt storlek för byttan så man kunde få i och ut den utan svårigheter. Jag började inte med att limma fast delarna utan använde långa spikar och pinnar som man använder till tält för att sätta ihop delarna. Limma fast alla delar kan man göra på slutet då allt är klart och att man är säker på att det kommer se ut så som man gjort. Och såhär höll jag på med resten av det hela. Jag tog fram de frigolitblock jag behövde. Jag ritade på blocken så jag hade något att gå efter innan jag karvade, smälte eller sågade i blocken. Och ibland så uppstod det problem med att jag gjort helt fel mått och att frigolitbitar som först såg jättebra ut byttes ut eller togs bort helt och hållet. Ett misstag jag gjorde var redan i början efter att jag gjort 44 klart badvattnet och påbörjat den stora väggen av klippor. Jag ställde dem bredvid varandra utan att tänka på hur kort kortsidan egentligen egentigen skulle vara. Det var inte förrän jag studerade det hela innan jag kom på att jag hade gjort helt fel. Det ledde till att jag helt fick tänka om i mina planer på det blocket och börja fundera ut hur man skulle göra om det så det blev rätt mått och samtidigt snyggt. Mitt första fel, kortsidan blev för bred. Så det var bara att börja om från början. Det jag fick göra för att lösa detta problem var att såg ut så man kunde skjuta fram blocket som är till vänster så att hälften kom över vattnet. Då blev det mycket bättre och kortsidan var då exakt lika lång som den skulle vara redan från början. 45 Här har baksidan skjutits fram så att halva blocket kommit över vattnet. En annan bra sak är även att ha terrariet bredvid sig som jag tyvärr inte hade under en början så jag fick vara väldigt skeptisk till allt jag gjorde. Jag gjorde några fler misstag gällande måtten eftersom ibland så blandade jag ihop måtten vilket ledde till att jag råkade göra fel. Men jag byggde i alla fall på och försökte vara så noggrann med måtten som möjligt. När jag väl fick terrariet bredvid mig så var det ännu lättare att kunna utforma alla block ordentligt. Och det var när jag fick in alla block som jag insåg att någon palm blir det inte för 46 mig. För det skulle aldrig få plats. Detta kunde jag nog redan i början fixat om jag hade terrariet hos mig men nu fick jag helt enkelt ge upp min fina vision om att ha en palm och fundera ut andra lösningar på det hela. Men jag fick ihop det och bilden till höger visar resultatet över hur jag löste det hela. Jag fick dit grottan i alla fall som jag hade velat ha där från början och det får bli ”pelare” uppstaplat av skifferblock som får hålla upp det översta blocket som annars villa luta sig neråt p.g.a. att det blev för tungt. Nästa lilla steg som man kan göra innan man ska börja lägga på cement är att planera ut vart alla växter ska sitta och även vart ljuset ska vara. Eftersom jag inte skulle ha en palm där hängande växter skulle sitta fick jag helt enkelt hitta nya ställen där jag kan ha växterna. I detta fall gäller det plastväxter så jag behövde inte tänka på hur jag skulle kunna vattna dem osv. Jag började leta platser och fann några platser där växterna skulle passa in. Och det jag gjorde var att börja karva ur frigoliten så man fick ner krukan utan svårigheter. Och här ska man tänka på att göra gropen extra stor om man ska ha något eller några lager cement i groparna. Om de passar precis är det garanterat för litet efter ett lager cement. 47 En annan liten sak man ska göra som tidigare skrivet är att planera vart ljuset ska vara. Min plan blev att det översta blocket får bli där lysröret får vara och vid sidan om så får värmelampan vara så den värmelampan lyser mot klippan och lysröret lyser upp hela terrariet. Och det blir också snyggt och lamporna kommer att gömmas så de inte ses. 7.3 FÖRSTA LAGRET CEMENT När man format klart all sin frigolit så är det dags för att lägga på det allra första lagret cement. Vilken cement man ska ha beror alldeles på hur bra ekonomi man har. Min familj har inte världens bästa ekonomi så jag fick använda Flexibelt, något som man använder till att kakla i badrummet. Och eftersom det är sådant som man kaklar i badrummet med så är det vattentätt och det är då viktigt att ha något som är vattentätt. Som alltså inte löser upp sig för det första när man sprayar vatten. Och om man väljer t.ex. flexibelt så finns cementen i olika nyanser. Sammanlagt använde jag tre olika nyanser av flexibelt innan jag blandade ihop en riktig färg som jag ville använda. 48 För att kunna använda cementen, flexibelt i detta fall, så måste du blanda ihop det med vatten. Andra cementsorter som t.ex. Sika Top Seal 107, en sorts cement som är det allra bästa en inredare kan använd, har en speciell mjölkaktig vätska som den ska blandas med. Men när det kommer till flexibelt så behövs endast vatten. Första lagret ska vara mellantjockt. Om det blir för tunt så suger frigoliten in vätskan och om det är för tjockt så kan man inte arbeta med det och det blir en kletig röra fullt av en massa ”frigolit-prickar”. Så att ha en jämntjock smet till en början som du smetar på frigoliten överallt förutom mot de ställen som är riktade mot glaset. Om du senare ska limma fast bitarna på glaset så ska man vara väl medveten om att det fäster sämre om man limmar på cement. Så de sidor som det ska limmas på ska hållas fria från cementen. När man lagt å det första lagret av cement så ser det inte alls så fint ut och om man är nybörjare tror man direkt att man har gjort fel vilket behöver inte vara sant. Första lagret är självaste grunden och ju mer lager av cement som man lägger på desto mer osynligare blir de små frigolitprickarna. Så till en början när man målar så kommer de lösa frigolitprickarna upp så man kan lätt ta bort dem innan man lägger på lager två. 49 Lager ett ser alltid tråkigast ut… 7.4 LAGER PÅ LAGER När man lagt det första lagret cement, låtit det torkat och justerat så som man vill ha det och tagit bort de lösa frigolitprickarna så är det dags för lager två. Det är mycket lättare med detta lager och man kan göra det lite tjockare än det innan. Och när man lagt på lager två och låtit det torka ordentligt så lägger man på lager tre. Lager tre vore det sista lagret innan lagret med färg om man använda Sika Top Seal 107 men eftersom Flexibelt är mjukare än Sika Top så ska lägga till minst ett lager till. Jag gjorde misstaget och gjorde endast tre grundlager innan jag la på 50 färglagret och det ledde till att man lätt kunna skrubba fram frigoliten på botten. Men ju fler lager, desto hårdare och mer slitstarkare blir cementen när den är klar. Bästa dagen som man kan hålla på med detta är mitt under de ljustaste timmarna under dagen så man kan ställa ut alla delar som man målat cement på ute i solen. Då torkar det mycket snabbare. Innan jag gjorde det allra näst sista lagret så ägnade jag tillsammans med min far tid åt att få till lampan där jag ska ha lysröret. Eftersom jag inte köpt en ramp så beslöt vi oss för att göra en egen sorts ramp som är inbyggd i självaste ”frigolitbiten”. Vi sågade i ”kanterna” så att man kunde skjuta in metallplattor från gamla lysramper utan att behöva skada något. 51 När vi löst den delen så är det dags för att ta det näst sista lagret. Och då ska man blanda pulverfärg, med cementen så att cementen förändrar färg. Jag använde tyvärr inte de pigmentfärger som man helst ska köpa utan jag fick använda mig av pulverfärg som är av samma material som vanlig vattenfärg. Min käre far hade en gång i tiden råkat komma över en låda full med pulverfärger och det var ju väldigt tur att han sparade dem för då kunde ju jag använda dem. Jag blandade olika färger så jag till sist fick fram en sandaktig färg. Som jag var riktigt nöjd med. Men innan jag började pensla så prövade jag måla färgen på en lös liten frigolitbit och lät den torka för att se resultatet. Om jag inte skulle blivit nöjd med resultatet så skulle jag fortsatt med att blanda i mer färg. Men jag blev nöjd redan på första testet så då började jag pensla på färgen. När du är nöjd med färgen är det bara att pensla på! 52 Det hela såg ut som ett stort sandslott när jag var klar med färgen och jag började själv bli tveksam här om jag verkligen skulle fortsätta med det sista lagret eller om jag skulle låta det vara som det var eftersom det såg så bra ut. Men jag ville veta hur det skulle se ut om jag tog det allra sista lagret av cement så sandslottet fick aldrig finnas länge. Nu har vi det allra sista lagret av cement och denna gång så ska inte cementen vara tjock alls. Snarare tvärtom. Den ska vara väldigt tunn, som färgat vatten men ändå inte. Färgen som man brukar använda är svart, men man kan använda vilken färg som helst bara den är riktigt mörk för nu är det så att man ska få det så stenlikt som möjligt. Det man gör är att pensla på ett snabbt lager färg på cementen. Se till att den mörka färgen verkligen når i alla springor för när du gjort det så tar du en gammal trasa eller tröja och börjar skrubba på ytan. Du ska inte skrubba mycket utan bara så att det svarta nästan försvinner för det enda man vill ha kvar är det svarta i springorna. Detta ger en mycket mera verklighetstroget och det ser inte alls ut som frigolit i huvudtaget. Man tror att allt är skapt direkt ur sten. Om du tittar på en vanlig sten så innehåller den en massa mängder olika färger. Skuggorna gör att springorna bli mörkare än de som träffas av solen och det är just det som man vill fånga upp. 53 Det svarta som blir kvar efter skrubbningen ger en mer verklighetstrogen ”sten” När man har gjort klart allt. Varje lager är klar på varje bit. Då är det dags att montera ihop det i terrariet och se hur resultatet blev. Och jag blev väldigt nöjd med mitt. Och det här tar tid. Så man får vara beredd på att lägga ner mycket tid på detta. För det här krävs planering och fantasi. 54 Såhär ser resultatet ut efter all jobb med frigoliten och cementen. Och allt jobb lönade sig verkligen. 55 7.5 SMÅBITARNA SOM AVSLUTAR ARBETET Nu när den värsta inredningen är över så är det bara några småsaker kvar. Först och främst är nog det smartaste att flytta terrariet till det ställe där det ska stå innan du sätter in inredningen. Gör rent terrariet noggrant och putsa alla rutor osv så att det är skinande rent när du börjar inreda. Och när du är klar så kan man börja hur man vill. Jag började med att sätta in alla ”frigolit-bitar” innan jag hällde i bottenmaterialet som i detta fall var finkornigt sand. Bakgrunden blev rätt fantasilös men jag hittade en cool tapet som påminde mig om skiffer s jag använde den. Jag satte i växterna och lamporna. Såg till att de lös ordentligt och att de fungerade. Sedan när jag inrett det klart så väntade jag en dag innan jag satte in min fina skäggagam Draco Malfoy i hans nya hem. Och han verkade trivas. För han blev mer aktivare än vanligt och när vi bytte lampa till en ännu varmare eftersom den gamla värmelampan gick sönder så blev han ännu mera piggare. Klippan där värmen är blev hans fina utkiksplats för han sitter där mycket och studerar allt omkring honom. Draco Malfoy i sitt nya terrarium 56 Såhär ser det ut idag. 57 8.0 BYGGE AV MOBILT TERRARIUM Den 11:e augusti påbörjade vi det andra projektet. Det andra praktiska som är att bygga ett mobilt öppet terrarium. Att jag kallar det för mobilt är att man lätt ska kunna montera isär den och flytta den. Allra först började jag med att skissa och rita så mycket som möjligt. Jag visste att detta kunde jag inte göra helt ensam, jag var alldeles för okunnig om alla maskiner som behövdes o.s.v. Då bad jag om hjälp av min kära far som blev min handledare i den praktiska delen. Tillsammans med honom så skissade vi på några papper och diskuterade hur det skulle se ut. Vi kom överrens om att det öppna terrariet ska vara 2 m långt, 1 m brett och 1 m högt sammanlagt. Benen ska då vara 40 cm höga och väggarna ska vara ungefär 60 cm höga. Sedan spånade vi mycket om hur den skulle vara utformad. Eftersom jag ville att man skulle kunna flytta den kom vi överrens om att man ska kunna montera isär alla delar, vilket betydde att väggarna skulle bli tvungna att sitta lösa så man kan dra upp dem eller dra ner dem. På skissen ovanför ser ni några detaljer som vi kom överrens om. Om hörnen osv för att allt ska kunna hänga samman. Till en början så var jag mycket envis på att använda plexiglas på de sidor som inte skulle stå intill väggen eftersom plexiglas är enligt mig mycket mera tåligare än glas. Pappa var däremot osäker p.g.a. hur dyrt plexiglas kan vara att köpa men när jag inte ändrade mig så kom pappa plötsligt på att han hade ju några plexiglas i ladan någonstans. 58 8.1 UTRUSTNING & MATERIAL Det material som vi använde då till det öppna terrariet: Golvspånskiva 2m² Regel 45x45mm 13m Regel 45x70mm 2m Regel 45x95mm 3m (kluven) Regel 22x95mm 6m Regel 30x20mm ca 2m Spillbitar (klossar) Hård board (Masonite) ca 870x520mm 3st Glas 3mm ca 870x520mm 3st, 4st ca 480x850mm Skruvar, muttrar, planbrickor mm Vagnsbult 6st Möbelmonteringsbeslag Våtrumsmatta 2m² Termostat Grenkabel x2 Lysrör x2 Grundfärg vit 1liter Målarfärg blank vit 1 liter Målarfärg blank grön ½ liter Spackel Lådor 2 st i en Golvvärmeplåt 1m² Värmekabel 4m Sprayfärg matt svart Utrustningen vi använde: Klyvsåg Plan- och rikthyvel Bandsåg Bandslip Handhyvel 59 Slippapper Överhandsfräs Borraskin Pelarborrarmaskin Skakslip liten/stor Gersågklinga Skruvdragare Borrmaskin Fogsvans Pu-lim, trälim/vitlim och kontaktlim Pensel Spackelspade Hörselskydd (skydd för öronen) (Hammare – hamra in benen när de inte vill) Det var väldigt lite som vi köpte. Spenderade runt 200kr på de saker som vi köpte. Detta var lysrör, möbelmonteringsbeslag, spackel och kontaktlim. Resten hade vi hemma på gården i våran lada. 8.2 SÅ BYGGDE VI Det var ju som sagt i början av augusti som vi påbörjade arbetet och det var min bror hjälpte mig till en början. Tillsammans tog vi fram golvspånsskivor och limmade ihop dem och sågade dem så att botten blev 2m² stor. För att stärka golvspånet så att den inte kan delas itu där vi limmade så skruvade vi i några skruvar för att fästa det hela. Sedan plockade vi 60 fram en regel som vi hyvlade med plan- och rikthyveln så stoleken blev 22x95mm. Sammanlagt så var regeln 6 meter. Vi behövde två stycken 2meters och två stycken 1meters som vi limmade fast på undersidan av golvspånet längst kanten med trälim och skruvade dem sedan fast från ovansidan. Vi mätte även ut var alla ben skulle sitta och såg till att regeln inte täckte de ställen där benen skulle vara. Sedan tog det ett tag innan vi rörde detta projekt. Det var inte förrän i oktober som jag får min pappas hjälp till att fortsätta. Själv skulle jag inte kunna göra klart något ensam. Det vi gjorde då var ju att fortsätta med ramen på botten. Vi tog en regel på 45x95mm och klöv den på snedden. Vi kapade även dem så at det blev två stycken 2m reglar och två stycken 1m reglar. Vi hyvlade, slipade och tog bort alla ojämnheter så det blev fina släta sidor innan vi sågade en not längst den smalaste sidan. Överkurs: Ni som inte vet vad en not är. Nej, inte en not som man kan se på papper när man spelar ett instrument. Utan det är en not på t.ex. en golvplanka. Eller såhär kan man nog säga: en golvplanka har en utbuktning på ena sidan och en inbuktning på andra sidan. Utbuktningen kallas för fjäder och inbuktningen kallas för not När vi var klara med den så kallade sargen så limmade vi fast den på spånskivan med hjälp av pu-lim som är mycket starkare än vanligt trälim. Det torkar väldigt 61 snabbt så vi fick vara kvicka med att sätta fast sargen. Och samtidigt som vi var kvicka blev vi även tvungna att vara noggranna. Att få pu-lim på fingrarna är inget bra. Det kan ta flera dagar innan det lossnar från ens fingrar. Efter limmet så pressade vi ihop allt med tvingar och skruvade fast sargen med lagom långa skruvar. Vi skruvade även fast sargen underifrån med speciella spånskruvar där enda skillnaden är att huvudet på skruven har en vassare kant än en vanlig skruv. Sedan så började vi gå igenom hur vi skulle göra med resten, som t.ex. väggarna o.s.v. Plexiglaset som vi skulle använda var för korta men vi kom på en bra lösning om att vi skulle använda oss av golvplankor för att fylla tomrummen mellan plexiglasen och benen. Så vi rotade runt i ladan ovanför stallet efter de rätta golvplankorna som man kunde använda. När vi väl hittade dem så började vi mäta och skissa upp på plankorna. Sedan kapade vi dem i rätt längd. Tog bort fjädrar på plankorna om det behövdes eller gjorde nya noter på dem om det behövdes. Allt gick smidigt och bra. En skiss på hur vi tänkte hur det skulle se ut med golvplankorna och plexiglaset 62 När vi blev klara med plankorna så tog vi oss an undersidan igen för att göra stöd åt benen. Det är även på dessa stöd som vi senare ska kunna fästa fast benen på med en så kallad vagnsbult, som är en stor sorts skruv. De bitar som vi använde var spillrester från alla reglar som vi använt och vi limmade först fast dem innan vi skruvade så de satt fast ordentligt. När vi satte fast dem så passade vi på att markera ut vart man ska borra hålet för skruven. Meningen är ju att man ska kunna ta isär benen från ”grunden” så man ska kunna lossa muttrarna på vagnsbultarna som man använder. Och när vi borrade genom klossen så borrade pappa en fördjupning på ca 20mm för att muttern inte ska synas om man tittar under. Grunden är då klar och fokus på väggarna. Vi är inne på januari just precis efter nyår. Pappa och jag diskuterar igen och reflekterar olika möjligheter som man kan göra. Och våran idé om hur det skulle se ut ändrades. Pappa sa att istället för att komplicera det hela med plexiglaset som inte passade utan golvplankorna så kunde vi ta glas så slapp man golvplankorna. Trots att jag fortfarande var lite tveksam så sa jag okej och vi kastade iväg golvplankorna som vi skulle ha använt och även plexiglaset struntade vi i. Så vi började mäta igen för att skriva ut måtten för glasen. Vi började även göra iordning benen. Hyvlade dem raka och slipade dem. Vi gjorde noter i dem halvvägs så det blir som ett stöd till glaset och de andra väggarna av Masonite. 63 Efter att ha gjort iordning benen så var det den övre ramens tur som ska göras. Vi använde oss av 45x45mm reglar som vi kapade så att vi fick två stycken 2 meter och två 1 meter så att vi har en till varje sida. Sedan såg vi till att forma dem så att de kunde fästas och inte vara ”i vägen” för varandra. Vi sågade alltså till kanterna av reglarna och såga ut lite vid mitten så att mittenbenet sticker en bit in i ramen som ni ser på bilden här ovanför. Vart lampan med UV-ljuset ska finnas kom vi snabbt överrens om att de skulle vara fästa på den mittersta regeln som delar av terrariet på mitten. Och likt glasterrariet som jag inredde gjorde vi oss en egen ramp. Vi sågade en mycket smal not på vardera sida om regeln så att man kunde sitta två metaller från en gammal lampskärm. Pappa sågade även ut de två hörnen på mittenbenet, som ska sitta mot väggen, högst upp så att man kan trä kabeln från lamporna genom där. 64 En annan sak som pappa och jag gjorde klart för oss är att man ska kunna lägga över glasskivor så de blir som tak på terrariet om det visar sig att våran kära skäggagam kan ta sig ut eller att det ”luktar” för mycket om honom. Men att ha två jättestora glasrutor som man kan lägga ovanpå skulle bli alldeles för tungt och risken för att de ska gå sönder skulle öka kraftigt vilket betydde då alltså att vi behöver två reglar till som ska ligga tvärs över terrariet som ska agera som stöd för glaset. Dessa ska till skillnad från den mittersta regeln vara löstagbara. Vi tog alltså sågen, överhandsfräsaren och slippapper och började fixa nedsänkningar där man kan lägga ner dessa reglar. Reglarna klöv vi själva till reglar på 30x20mm ca 1m långa. 8.3 MÅLANDET När vi äntligen var klar med att fixa alla delar. Efter att vi sett till att skruvar fanns, att allt som skulle sågas var sågat och att det fanns försänkningar för glaset osv så var det bara att slipa allting grundligt så att inga vassa kanter hanns eller några ojämna sidor. Pappa använde överhandsfräsaren för att göra runda kanter och jag använde mig av en enkel slipmaskin och slipade bort alla ojämnheter. Och när det var klar… då är det dags för att måla Jag började med att måla ett lager med grundfärg så att de stickor som gömts i trät sticker upp så man kan slipa bort dem. Grundfärgen är även för att trät inte ska suga in så mycket av den riktiga färgen som man lägger på sedan. Efter att grundfärgen torkat så använde jag spackel till att täppa igen alla skruvar och ojämnheter som inte gick att få bort med slipmaskinen. Detta för att det skulle 65 bli en fin yta utan några fula skruvar som förstör allting. När man låtit spacklet torka slipade man lite extra igen och sedan lägger man på det första lagret av vit färg. Jag målade alla delar var för sig innan vi satte ihop allting och tog andra lagret. Samtidigt som den vita färgen torkade målade jag de tre väggar som ska vara intill väggen. Som färg så var det en klargrön färg och en vit färg. För jag hade tänkt att på den sidan där växterna ska stå ska väggarna vara gröna och där solplatsen ska vara ska de vara vitt. Men det blev ju inte så. Blandade helt ihop väggarna så väggarna på långsidan är grön och på kortsidan vit. Dock får man helt enkelt vänja sig vid misstag och jag hade inga som helst lust med att försöka måla om dem. För jag ville ju bli klar med terrariet. Vi skickade iväg glaset som skulle skäras till glasmästaren och letade efter lådor som vi tänkte ha under terrariet. Både jag och pappa visste att vi hade någonstans lådor som vi hade när vi bodde i Stockholm. Och det var jag som hittade dem i ladan, gömd bakom en massa skräp som vi sparat genom tiderna. Lådorna var färgade orange och blått och ramen var ofärgad. Så mitt lilla uppdrag blev att måla ramen vit, precis som terrariet. Pappa fixade så att man senare skulle kunna skruva fast lådorna på terrariet. Om man fäste dem direkt när vi inte ens flyttat terrariet till Örebro så 66 skulle det bli tungt att bära bottnen med lådornas vikt. Den var tillräckligt tung redan. Jag hade planerat redan från början att vi skulle sätta fast golvvärme i botten så att bottenmaterialet håller en smula jämn temperatur så att Draco inte fryser direkt. Men det ska endast vara värme på ena sidan av terrariet. På solsidan ska det vara för växter och bottenvärme är ingen bra kombination. Och till en början hade jag bara tänkt en enkel värmekabel men pappa insisterade på att vi kunde ha värmefolie som man använder som golvvärme i hus. Och eftersom det är pappa som betalar att han erbjöd sig köpa det så sa jag inget emot. Dock tog det två veckor för företaget vi beställde värmefolien på att de inte alls hade någon värmefolie på lager. Så det vi fick göra i detta fall var att skaffa fram golvvärmeplåt och limma fast den. På plåten skruvade vi även i några skruvar så att den höll sig var och runt plåten och under plåten la vi ut tunna frigolitplattor för att isolera värmen underifrån. Så att värmen går uppåt och inte neråt. Sedan är det dags för att lägga mattan. Vi använde oss av våtrumsmatta och vi användet matta bara för att jorden som säkerligen kommer bli fuktig inte når träbotten och börjar ruttna. För att limma fast mattan så använde vi kontaktlim och väntade en dag innan vi skar av kanterna. När mattan var klar gjorde vi lite enkel elektronik. Jag fick lära mig koppla ihop lite kablar och skruvade fast två grenkablar medan pappa kopplade in termostaten och ställde in den ca 22°C. 67 Sedan är terrariet klart. Med slipade glasrutor och målade reglar plockade jag isär terrariet som vi tidigare satt ihop. Vi lastade in alltihopa som vi behövde in i våran vita buss och körde den ända till Örebro från Olshammar. Och där satt vi ihop den. Hamrade in de ben som inte ville in och skruvade fast både benen och reglarna plus lådan så att allt blev jättebra. Billy hjälpte mig skruva fast lådan underifrån 68 Hur lampan för UV-ljuset blev Slutresultatet. Hur terrariet blev i slutändan. Blev väldigt nöjd och stolt 69 8.4 FRIGOLITARBETE IGEN Till det öppna terrariet så gjorde jag två stycken frigolitbitar. En som liknar ett berg och det är där som solplatsen ska vara och en del där vattnet ska vara. Jag började med solplatsen och tog ett av de frigolitblock som fanns kvar efter det andra arbetet med frigolit och jag improviserade formen och använde mig av kniven och lödpistolen för att forma den. Det gick snabbt att forma den och redan när jag var klar med formningen så drog jag på det första lagret av cement på den. Jag påbörjade även vattendelen och började med att först söka efter något som man kan ha vatten i. Hittade tillslut en Carlsberg-bricka som man staplar glas på o.s.v. Och när jag hittade den tog jag en smalare frigolitbit och började karva ut den så man får i brickan. Sedan var det att forma kanterna och lägga på första lagret cement. Denna gång hade jag runt 4 lager cement innan jag tog på färgen och efter det den svarta som jag senare gnuggade bort för att ge det hela en lite mer stenaktig känsla. 70 8.5 INREDNING AV MOBILT TERRARIUM Då är det inredningen kvar av det praktiska. Jag började med att lägga ut ugnsfolie längst kanterna. Detta för att förhindra att fuktig gjord ska ta sig in mellan glaset och trät. Och det är vanlig ugnsfolie som användes och lite tejp för att hålla allt på plats. Jag hade ingen bestämd höjd för folien utan på framsidan hade jag folien lägre än bak som var högre upp. När jag var klar med ugnsfolien så ställde jag ut ett av frigolitarbetena som jag gjorde till det öppna terrariet och det var solplatsen. Jag beslutade mig att inte låta den vara ovanpå bottenmaterialet utan eftersom den var hög så ville jag inte att Draco skulle få någon möjlighet till att hoppa ut ur terrariet så att ha den på botten redan från början var ett väldigt bra alternativ. Sedan så tog jag fram bottenmaterialet och det blev blomjord och sand. Det gick åt ca 90 liter blomjord och jag tycker ännu att det inte är tillräckligt. Och jag strödde ut blomjorden över hela terrariet. På blomsidan så hade jag tjockare jord p.g.a. växterna och på andra sidan blev det ett tunnare lager eftersom jag tog ett lager sand ovanpå jorden så att sanden täckte över jorden. 71 Sand är rätt så dyrt så att ha sand på några centimeter som yta är nog ett jättebra val enligt mig. Sedan när bottenmaterialet var klarlagt så var det att placera ut växterna. De väster jag valde till mitt terrarium var Crassula, Ficus benjamina, Fikus elastica, Dracena, Yucca elephantipes och Echeveria. Från vänster bakre raden: Yucca elephantipes, Dracena, Ficus benjamina (stor), Ficus elastica. Främre raden från vänster: Crassula (2st) Echeveria (röda växten) Dracena (liten) och Ficus Benjamina (liten) Jag placerade ut dem på önskade ställen och jag planterade dem inte som man skulle tro. Utan vi ställde i dem med krukor som vi köpt från IKEA. Det är då mycket lättare att t.ex. ta ut dem och duscha dem eller att vattna dem. Jag försökte täcka krukorna så gott som möjligt med jorden men förändringar kan ske under tiden. Planer om att göra en stenmur kommer nog fixas till sommaren. 72 När jag placerade ut växterna så satte jag ut vattenbaden som var på samma sida som växterna. Korkeksbark från de gamla terrariumen la jag in så att han kan ligga och slappa ovanför vattnet och två korkeksbarkar lutade jag mot solplatsen. När jag placerade ut dem såg jag till att Draco ska ha möjlighet till att klättra under och gömma sig om han så vill. Sedan är det in princip klart. Jag kopplade in alla lampor, ställde in timern. Och snacka om vad nyfiken Draco blev när jag släppte ner honom. Det är så himla skönt att han äntligen får det perfekta hemmet. Förhoppningsvis så kommer han trivas och leva några år till. Han är ju trots allt 8år ungefär. Slutresultat :D 73 Solsidan Växtsidan, där han ska kunna svalka sig osv. Draco klättrar och utforskar sitt nya hem 74 Draco Malfoy i sitt nya hem Terrariet i sin helhet 75 Om man vill så kan man lägga på glasskivor ovanpå. 76 9.0 DISKUSSIONER Att skriva detta projektarbete tog nog längst tid då det var mycket att skriva om. Och för det mesta fick jag göra allting själv. Jag fick leta som en galning på internet och försöka hitta böcker om inredning o.s.v. men det var riktigt svårt faktiskt. När det kommer till inredning o.s.v. så finns det endast forum som man kan söka på men där står det endast lite om vad man gör och då lägger man bara in hur det ser ut i slutet och hur man gör. Det gällde att inte ge upp och tillslut så hittade jag en riktig stor bunt med papper som jag skrivit ut och behållit. Det mesta handlar endast om skäggagamen och inte om inredningen. Men jag skulle ju bli en expert inom skäggagamer så då är det nog bra att jag fixade ut många papper. Jag började redan i juni med mitt projektarbete och det är lite konstigt att trots att jag har haft längre tid än mina klasskamrater med att göra klart mitt projektarbete så blir jag klar veckan innan allt ska lämnas in. Rätt ofattbart med andra ord. Det betyder att jag ändå har haft ett stort projektarbete. För först så inredde jag ju ett, detta tog hela sommaren för mig att göra klart. Med det så blev jag klar dagen innan skolan började. Sedan så har vi bygget av det mobila terrariet som tog ett halvår att göra p.g.a. tidsbrist. Och till sist så har vi ju den teoretiska biten som jag typ började bara lite smått med under höstterminen och tokskrev på vårterminen. Jag vill även påpeka att följa planen punkt till pricka gick åt skogen för mig. Planen var ju verkligen att få klart allting på ett halvår, alltså innan nyår men eftersom min kära far inte hade tid till att hjälpa mig med det praktiska p.g.a. att han skulle isolera en del av ladan så min kära bror kan mecka på sina bilar under vintern. Pappa skulle även laga maskiner som skulle fixas innan vintern och även förbereda hela gården inför vintern och eftersom jag inte ville lägga flera saker på hans axlar väntade jag tålmodigt tills han blev klar med allt han tänkt göra klart och det blev inte förrän dagen efter nyår som vi 77 kunde fortsätta med den praktiska delen. När det gäller den teoretiska delen och projektplanen så har jag nog inget annat att säga att jag sköt upp allting hela tiden. Det var ju mycket läxor o.s.v. under denna tid så man hade inte mycket tid åt att göra projektarbete efter skolan för man fokuserade på läxorna och för att klara kursen. Så projektplanen gick inget bra, jag fick ta allt som det kom och jag blev ju klar eller hur? Om jag skulle välja vilken del a projektarbetet som var svårast så var det nog den teoretiska delen. Eftersom det är ju så mycket att skriva om. Till en början tänkte jag skriva om självaste skäggagamen om hur den är, hur gammal den blir och vad den har för beteenden etc. Jag skulle även skriva om hur ett terrarium ska inredas för en skäggagam. Men när jag insåg hur mycket det skulle bli, för det skulle bli mycket tjockare än detta häfte, så begränsade jag allting och började skriva om hur man inreder ett terrarium och vad man ska tänka på o.s.v. Och det var lite svårt att skriva om, speciellt när det kom till terrarieklimaten. Det var nog den tråkigaste delen att skriva om, jag vet inte varför men det var nog säkert för att det stod så mycket komplicerade saker så man verkligen fick tänka till om vad det handlade om eller något liknande. Meningen är ju att man ska skriva med egna ord och förstå allt man skriver. Förstår man inte ett ord så ska man försöka förklara det, finna ett enklare ord, leta upp vad ordet betyder så man kan det utantill i huvudet eller så får man helt enkelt ta bort det där ordet och skriva någonting annat. Jag fick göra ås mycket, att plocka bort ord från mina texter och skriva om meningarna helt så åtmistonde jag förstod vad de handlade om. Det var enklare att skriva om det praktiska. Jag kunde då med egna ord, förklara hur jag gjorde o.s.v. utan att behöva ha en källa till allting. Att kunna skriva 78 direkt ur skallen är jag väldigt bra på. Det är nog därför mina texter kan bli extremt långa ibland. För att minnas alla dagar då jag gjort något på projektarbetet, speciellt när det gäller det praktiska så skapade jag en blogg. Www.dracoshome.wordpress.com blev bloggens namn. Och denna sida uppdaterades varje gång jag gjorde något och för att få den ännu mera intressant för mig och för andra så fotade jag även min process så mycket som möjligt. Nu blev det inte ås mycket bilder på hur jag byggde det mobila terrariet men när jag väl fotade och la in bilderna så var det så mycket lättare att skriva och man slapp försöka beskriva allting inom minsta lilla detalj. Ordspråket: ”en bild säger mer än tusen ord” passar utmärkt in på detta. Innan jag började på projektarbetet så hade jag en inredningskurs där jag inredde ett terrarium. Det var ju där som jag fastnade för inredning och att se vad man kan göra med terrarium var ju helt fantastiskt. Speciellt när det kommer till Sune Holm, en känd inredare som inrett terrarium och akvarium i hela sitt liv och har med hjälp av frigolit och cement fått en miljö som man kan ta för verklig natur. Han var en stor inspirationskälla till mig när jag påbörjade projektarbetet. Men en expert som han använde speciell cement och pulverfärg. Han använde Sika Top Seal 107 och pulverfärgen han hade och färgade med var helt ogiftig. Men när man själv skulle kolla hur mycket det kostade så rynkade man ju självklart på pannan. Det var dyrt, med andra ord fick jag försöka hitta på något annat än Sika Top och pulverfärger. För man är ju inte stenrik direkt. Men självklart kom en lösning. Jag hittade flexibelt, alltså cement som man använder när man lägger klinkers i badrummet. Och jag tänkte då att eftersom man använder det till badrum så borde det ju vara vattentåligt. Så det var det som jag använde. Och som pulverfärg så fick vi använda pulverfärg som är av samma material som vanligt vattenfärg. Pappa hade ju typ fått tag på det när vi 79 bodde i Stockholm. Det var under en auktion tror jag. Någon skulle riva en lada och auktionerade ut allt i den. Så pappa passade ju på då och det var inte förrän nu som man kom på någon användning för dem. Det är nog då rätt bra och spara saker man ramlar över. Man vet aldrig när man behöver dem nästa gång. Skillnaden mellan Sika Topen och Flexibelten var ju väldigt tydlig. Och om man har råd med Sika Top så skulle jag rekommendera att man köper det. För visst, Flexibelten är bra, enkelt och billigt alternativ men då gäller det att ha många lager på det hela. Jag tog för några lager med flexibelten och det märktes då man tog det sista lagret med svart och gnuggade med trasan. Man kom ju igenom alla lager och råkade skrapa upp frigoliten. Och det är ju inte bra. Men när det gäller Sika Topen så behöver man inte ha för många lager eftersom Sika Topen är mycket mera starkare och hårdare när den stelnar. Och den blir inte lika mjuk som flexibelten är. När det kommer till de olika pulvren så är ju de av naturliga ämnena bäst. De har redan från början en mycket naturlig färg och de jag använde var klara starkafärger som röd, gul, grön och blå. Några variationer mellan dem fanns ju. För att få fram den här sandfärgade färgen så blandade jag ihop ungefär 7 olika färger i en hinktillsammans med cementen och vattnet. Det behöver man inte göra med pulvren som har de naturliga färgerna rean från början. När man håller på med att inreda så gäller det att man är lite estetisk tänktande. Det är jättebra om man ser hur det ska se ut framför en redan i huvudet för då kan man arbeta efter det. För mig gick det rätt bra faktiskt. Jag är ju själv väldigt estetisk men självklart blev det ju inte som man hade tänkt sig. Jag ville ju redan från början ha en palm. Och ett vattenfall. Eller något av dem i alla fall men så blev ju aldrig och jag blev väldigt besviken då jag insåg det. Men när det väl blev som det blev fick man helt enkelt acceptera det och påbörja nytt och tänka 80 om helt. Och jag menar, slutresultatet blev ju jättebra. Jag ångrar verkligen inte att jag fick göra om det hela. Sedan har vi ju den andra praktiska delen. Den del där målet var att bygga ett mobilt terrarium. Det var inte jag som från början tänkte kalla det för just mobilt terrarium. Det skulle egentligen vara mer logiskt om arbetet hette Bygge och Inredning av ihop-plockbart terrarium. Ordet mobilt är nog mera för att fånga flera läsare som är nyfikna på vad mobilt terrarium menas med. Och det menas ju med att man kan plocka isär det och flytta det enkelt och bygga ihop det igen. Om allt hade varit fastspikad och igen limmat så skulle terrariet vara så tungt att man skulle ha blivit tvungen att använda en lyftkran. Bara självaste botten av terrariet vägde nästan ett ton och om man hade fast alla glasskivor, ben och resten av ramen så skulle den bli enormt tung. Så därför blev det ett ”mobilt” terrarium väldigt praktiskt. Lätt att montera isär och lätt att flytta. Vi höll oss till grundplanen väldigt bra med det mobila terrariet. Och vi behövde inte göra några drastiska förändringar som jag fick göra med glas-terrariet. Självklart uppstod problem men de blev senare lösta. Tack vare min fantasi och pappas logik lyckades vi få ihop det hela. Och jag menar, slutresultatet blev ju fenomenalt. Jag ångrar verkligen inte att jag byggde detta. Nu vet jag att min skäggagam har det bra. Jag kan inte ge honom ett bättre liv än detta. Nu får jag ju bara hoppas och se om han trivs. Reptiler blir väldigt stressade när de får komma till en ny miljö. Så stressade att de till och med kan sluta äta i veckor. Så gör våran skäggagam Draco. Han äter inte på två veckor ungefär. Så man kan ju bli rätt orolig. Men sedan så kommer han sakta och säkert tillbaka och till sist äter han normalt. Utmaningen som gäller nu för mig är att få in honom på en naturlig diet. Han äter nämligen hellre animalisk föda istället för vegetabilisk. Vilket inte är direkt så bra för en vuxen skäggagam som ska äta mer vegetabilisk föda än animalisk. Han tror nog fortfarande att han är ett år ungefär. Han kommer få ha en vegetarisk diet och endast ha tillgång till grönsaker och frukt. 81 KÄLLFÖRTECKNING Kap 2,0 Bilder: Helbild skäggagam m. vit bakgrund: http://www.svenskbilddesign.se/?cat=78 - 4/2-2012 Skäggagam m. sallad: http://www.repti.net/repti2/index.php?MODULE=Forum&PAGE=3&ID=34159 &ID2=180 – 4/2-2012 Internet: Popularitet/skötsel: http://www.djurklinikenroslagstull.se/skotselrad_skaggagam.htm - 1/10-2011 http://www.malarensmadjur.se/Skotselskaggagam.htm - 1/10-2011 http://www.zoonen.com/artikel.asp?oid=2827099 – 4/10-2011 http://www.zoonen.com/artikel.asp?oid=3640 – 1/10-2011 De olika skäggagamerna: http://www.repti.net/repti2/index.php?MODULE=Fact&PAGE=2&ID=48 – 30/9-2011 Beteende hos skäggagam: http://www.morion.com/teo/svenska/erfarenhet/frame.html - 30/9-2011 Litteratur: Dost, Uwe (2004) Ormar, ödlor, sköldpaddor och andra djur i terrariet Översättare: Kerstin & Olle Backman Cirverius, Sofia (2005) Skäggagam Kap 2,1 Bilder: Tre bilder på vilda skäggagamer + bild på Australien: http://kirbydragons.webs.com/naturalsoils.htm - 4/2-2012 Litteratur: 82 Cirverius, Sofia (2005) Skäggagam Kap 3,0 Bilder: Torrterrariet: http://agama.su/glr/displayimage-3-32.html - 4/2-2012 Frilufthägnet: http://forums.waterwolves.com/index.php?showtopic=117946 – 4/2-2012 Litteratur: Dost, Uwe (2004) Ormar, ödlor, sköldpaddor och andra djur i terrariet Översättare: Kerstin & Olle Backman Kap 4,0 Bilder: Sparade bilder: www.sjv.se/download/18.../DFS_2005-08.pdf - 4/2-2012 Redigerade i: Photoshop elements 6.0 – 4/2-2012 Bild på terrarium m. mått (s. 16): Ritad av Filippa Granberg Djurskyddmyndighetsmärket: www.sjv.se/download/18.../DFS_2005-08.pdf - 4/2-2012 Internet: L80: www.sjv.se/download/18.../DFS_2005-08.pdf - 4/10-2011 Kap 5,0 Bilder: Termometer: http://www.imazo.se/Servlet?page=6&parent=sLM - 4/2- 2012 83 Värmematta: http://www.imazo.se/Servlet?page=6&parent=sLI – 4/2- 2012 Värmesten: http://grandprix.se/product_info.php/manufacturers_id/48/products_id/6686?osCsid=8c4f98 9fb032e7703b01281940e87a42 – 4/2- 2012 Litteratur: Dost, Uwe (2004) Ormar, ödlor, sköldpaddor och andra djur i terrariet Översättare: Kerstin & Olle Backman Kap 6,0 Citat: 7§ om inredning: www.sjv.se/download/18.../DFS_2005-08.pdf - 6/2-2012 Bilder: Klättergren, tre skäggagamer : http://www.sciencephoto.com/media/134541/view - 4/2-2012 Gömma, skäggagam under trä: http://www.beardeddragoncare101.com/cost-keeping-bearded-dragon/ - 4/22012 Aloé Vera: en.wikipedia.org/wiki/Aloe_vera – 21/2-2012 Sökord: Aloé Aspidistra elatior: http://plantemania.wordpress.com/plante-de-interior-2/aspidistra-elatior/ - 21/22012 Beaucarnea recurvate http://www.anne-lis.se/krukvaxter.html - 21/2-2012 Brachychiton rupestris 84 http://blogginghouseplants.blogspot.com/2009/03/brachychiton-rupestrisqueensland.html - 21/2-2012 Carex brunea: http://flover.org.ua/plants/indoor/dek/zlak/osoka.html - 21/2-2012 Cordyline fruticosa: http://www.naturescolours.com.au/cordyline-fruticosa-apple-blossomsize125cm-p-31.html - 21/2-2012 Crassula, paradisträdet: http://www.hort.cornell.edu/4hplants/Flowers/Jade.html - 21/4-2012 Dracena: http://petalsandleaves.tripod.com/maldives/id13.html 21/4-2012 Fikus benjamina: http://www.houseofplants.co.uk/Ficus_benjamina_Weeping_fig.htm 21/2-2012 Fikus elastica: http://www.odla.nu/artiklar/inne/krukvaxter/fikus-fonsterfikus 21/2-2012 Gasteria: http://giardinaggioefiori.blogspot.com/ - 21/2-2012 Kalanchoe beharensis: http://forum.odla.nu/lofiversion/index.php/t64584.html -21/2-2012 Pachira macrocarpa: http://www.trademetro.net/Pachira-macrocarpa-(money-6536.html – 21/2-2012 Pachypodium lamerei: http://www.kakteen.cz/index.php?klic=kid173en-pachypodium-lamerei-cristatahreben-8-12-cm – 21/2-2012 Sanserveria trifsciata: http://jagstamparpaditthjarta.blogspot.com/2010_01_01_archive.html - 21/22012 Schefflera arobicola: http://malinsbusiness.blogg.se/category/allmant-2.html - 21/2-2012 Stephanotis floribunda: http://www.odla.nu/artiklar/inne/inspiration-och-design/primavera - 21/2-2012 85 Yucca elephantipes: http://www.odla.nu/vaxtlexikon/krukvaxter/jattepalmlilja-yuccalilja-yuccapalm - 21/2-2012 Zamia pumila: http://www.stuartxchange.org/Zamia.html - 21/2-2012 Zamioculcas zamifolia: http://www.ikea.com/gb/en/catalog/products/90037990/ - 21/2-2012 Internet: Giftiga växter: http://linnaeus.nrm.se/flora/giftig.html - 22/10-2011 http://www.repti.net/repti2/index.php?MODULE=Fact&PAGE=2&ID=233 – 29/9-2011 Lämpliga växter för skäggagamen: http://www.repti.net/repti2/index.php?MODULE=Fact&PAGE=2&ID=60 – 29/9-2011 http://www.anapsid.org/resources/edible.html - 22/10-2012 (eng) Litteratur: Dost, Uwe (2004) Ormar, ödlor, sköldpaddor och andra djur i terrariet Översättare: Kerstin & Olle Backman 86
© Copyright 2024