Samarbete för rättvisa
Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse 2012 Innehåll Sida 3. Ett framgångsrikt år 4. Ordlista 5. Svalorna Latinamerika i korthet 6. Samarbete för förändring i Latinamerika 7. Verksamheten i Bolivia 14. Verksamheten i Nicaragua 22. Verksamheten i Peru 28. Informationsprogrammet i Sverige 32. Personal 36. Medlemmar, frivilliga och engagemang 34. Praktikanter 38. Insamling 40. Styrelsen 42. Resultat- och balansräkning Svalorna Latinamerika arbetar för att barn, ungdomar och kvinnor ska få ökat inflytande i samhället och förbättrade levnadsvillkor. Svalorna Latinamerika samarbetar med lokala organisationer i Bolivia, Nicaragua och Peru för mänskliga rättigheter med fokus på deltagande demokrati, ekonomiska rättigheter och utbildning. I Sverige arbetar föreningen med att öka kunskapen om globala utvecklingsfrågor och att påverka svensk biståndspolitik. Svalorna Latinamerika grundades 1959 och är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation. © Svalorna Latinamerika 2013 Redaktör: Jens Klitgaard Foto omslag: Aino Ravandoni Omslagsbilden är från Viraco i Castilla Media i södra Peru där det nya Peruprogrammet drivs. 3 Ett framgångsrikt år Det är med stor tillfredsställelse jag ser tillbaka på 2012 – ett framgångrikt år för Svalorna Latinamerika då föreningen haft en imponerande stor verksamhet trots begränsade resurser. Något som märks om vi tittar på hur många aktiviteter vi genomfört i alla våra programländer och hur många personer i våra målgrupper som vi når ut till. Det har varit ett intensivt år inom alla föreningens verksamheter och det är väldigt positivt att se hur mycket arbete som har gjorts både utåtriktat och internt inom organisationen. 2012 innehöll en uppstart av nya programfaser i Nicaragua och Peru där våra framtagna resultatsystem noggrant satts på plats för att kunna verka och ge oss bra ledning under de kommande fem åren. Det var också året då vi utvärderade tre av våra första program i Nicaragua, Peru och Bolivia. För intresserade inom föreningen tipsar jag om att läsa denna utvärdering som vi hoppas kan bli ett sammanhållet lärande tidsdokument. Då vi i våra program arbetar med 5-årsplaner där förändringsprocesser i föreningen löper jämsides är det bra att veta vad som har gjorts under tidigare år, var vi är nu, vad som är planerat och är på gång att planeras. En planerad insats för att skapa en önskad förändring kan ske under flera år. Därefter behöver vi ha tålamod för att se hur den har verkat eller fått fotfäste i verksamheten. För föreningen har programarbetet inneburit en övergripande förändring i arbetssätt på kort tid. Från det ”gamla” arbetssättet med volontärplaceringar och att i projektform stödja enskilda samarbetsorganisationer, har vi gått till ett arbetssätt med finansiering av program där en stor del av driften av verksamheterna lagts på samarbetsorganisationerna och där vi istället tagit en roll som finansiär och rådgivare. Jag hoppas att denna verksamhetsberättelse skall ge alla er läsare en övergripande bra bild över vad som gjorts inom Svalorna Latinamerikas regi under året. Klas Hansson Verksamhetsledare, Svalorna Latinamerika 4 Bild från Utbildningsveckan i Telica och León av Simon Lundh. Ordlista Basorganisation Program (utvecklingsprogram) Målgruppernas egna organisationer be nämns som basorganisationer. I programmen arbetar man för att på olika sätt stärka dem. Svalorna LA:s arbetsform. Utvecklingssam arbete i program bedrivs i nära samverkan med lokala samarbetsorganisationer och med tydligt formulerade mål och delmål. Till skillnad från projekt har program en bredare verksamhet och planeras på längre sikt. Baslinjestudie En baslinjestudie är en beskrivning av förhållandena på en plats eller område innanett utvecklingsprojekt genomförs. Programkontor Svalorna LA:s fältkontor i de länder där utvecklingssamarbete bedrivs inom pro Det civila samhället grammen, det vill säga i Bolivia, Peru och En arena skild från staten, marknaden och Nicaragua. På programkontoren har det det enskilda hushållet i vilken människor under året funnits en svensk landrepreorganiserar sig och agerar tillsammans sentant och lokalanställda programhand för gemensamma intressen. Det civila läggare och ekonomer. samhället är en mycket viktig faktor i fattigdomsbekämpning och demokrati utveckling. Enskilda organisationer är en Programråd del av civila samhället. Varje program har ett eget programråd som består av både representanter för Svalorna Latinamerika och samarbetsorganisationForum Syd erna. Programrådet har det övergripande En paraplyorganisation för ett stort antal ansvaret för programmet och tar beslut svenska organisationer som arbetar med i viktiga, framför allt strategiska, frågor. internationellt bistånd och globala frågor. Svalorna LA:s bistånds- och informationsverksamhet finansieras till 90 procent av Samarbetsorganisation Sidabidrag som förmedlas via Forum Syd, Lokal, enskild organisation som ingått avtal och resterande tio procent med egna in med Svalorna LA för att tillsammans arbeta samlade medel. i programform under en viss, på förhand bestämd, tid. Målgrupp De människor, grupper eller basorganisa tioner som Svalorna LA:s program riktar sig till. Nuvarande program är särskilt inriktade på kvinnor, barn och ungdomar, men präglas av en helhetssyn som går ut på att även involvera deras familjer och omgivning. Vi skiljer på direkt och indirekt målgrupp. Programmet genomför aktiviteter med den direkta målgruppen. Den indirekta målgruppen påverkas av programmet på andra sätt, oftast via den direkta målgruppen. 5 Sida Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) lyder under Utrikesdepar tementet (UD). Regeringen styr Sidas verk samhet och Sida genomför de uppdrag de får för att nå målen med den svenska utvecklingspolitiken. Svenska enskilda organisationer är några av de aktörer som genomför utvecklingssamarbete genom Sida-bidrag. Svalorna Latinamerika i korthet Världen är varken jämlik eller rättvis. Det borde vara en självklarhet att alla människor kan påverka sin egen livssituation och har tillgång till mat och bostad, utbildning och försörjning samt social grundtrygghet. Men så är det inte. Svalorna Latinamerika stödjer därför utsatta människor i Latinamerika att organisera sig och samarbeta för att öka sitt inflytande i samhället och förbättra sina levnadsvillkor. Vårt arbete är inriktat på fattigdoms bekämpning genom att stärka barns, ungdomars och kvinnors möjlighet att tillgodose sina mänskliga rättigheter. Vi fokuserar på frågor som rör deltagande demokrati, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), rätten till utbildning samt ekonomiska rättigheter. Insatserna handlar inte om kortsiktiga katastrofinsatser eller välgörenhet, utan om långsiktigt stöd till permanent förändring. Vi vill inte bara lindra fattigdom utan också undanröja dess orsaker. Programarbete för förändring i Latinamerika I Latinamerika arbetar vi med långsiktiga program som drivs tillsammans med omsorgsfullt utvalda samarbetsorganisationer. Genom dem har vi god kännedom om de målgrupper vi arbetar för och tillsammans med. Det är varje individ själv som måste finna vägar till förändring för att på sikt ta sig ur fattig domen och därmed förbättra sin livssituation. Genom att delta i programmens aktiviteter samt i planering och utvärdering av programarbetet får våra målgrupper och deras familjer verktyg att göra just detta. Information, engagemang, insamling och medlemsverksamhet i Sverige I Sverige arbetar vi för att öka medvetenheten om situationen i Latinamerika och bidra till ökad förståelse för nödvändigheten av ett långsiktigt utvecklingssamarbete tillsammans med de lokala organisationerna på plats. Genom vårt informations- och kommunikationsprogram i Sverige arbetar vi specifikt med att öka kunskapen och engagemanget bland våra medlemmar, unga och olika yrkesgrupper för de frågor vi driver inom våra program i Latinamerika. Särskilt fokuserar vi på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), rätten till utbildning och rätten till en försörjning. Som förening arbetar vi också för att påverka politiska beslut som förbättrar möjligheterna för våra målgrupper i Latinamerika att ta sig ur fattigdomen. En viktig del i vårt Sverigearbete är att samla in medel till vår egeninsats. Detta gör vi genom att vända oss både till privata givare, som kan ge stöd till vår verksamhet antingen genom att bli autogirogivare eller genom engångssummor, samt till företag och personalgrupper som bedriver insamlingsarbete till förmån för olika utvecklingsprojekt. Medlemsorganisation med plats för engagemang Svalorna Latinamerika startades 1959 och är en religiöst och partipolitiskt oberoende förening med lång erfarenhet av bistånds- och utvecklingssamarbete. Vår verksamhet är baserad på medlemmar och andra engagerade som bidrar ekonomiskt och/eller ger av sin tid för att stärka det arbete vi gör i både Sverige och Latinamerika. Våra medlemmar kan via årsmötet och aktivt engagemang påverka Svalorna Latinamerikas sätt att arbeta. Vårt mål är att våra medlemmar alltid ska känna att deras engagemang är betydelsefullt för föreningen och våra målgrupper i Latinamerika. 6 Samarbete för förändring i Latinamerika Svalorna Latinamerika ger långsiktigt stöd till permanent förändring. Våra direkta målgrupper är kvinnor, barn, ungdomar och ursprungsfolk, men arbetet präglas av en helhetssyn som involverar hela familjer och det omgivande samhället. Tillsammans med våra lokala samarbetsorganisationer i Bolivia, Peru och Nicaragua har vi under 2012 drivit tre utvecklingsprogram för mänskliga rättigheter med fokus på deltagande demokrati, ekonomiska rättigheter och utbildning. Jämställdhet och hållbar utveckling är ständigt närvarande perspektiv i arbetet. Svalorna Latinamerikas arbetssätt Svalorna Latinamerikas specifika mål är att målgrupperna själva ska kunna försörja sig och att de ska kunna göra sina röster hörda och nå reellt inflytande i politiska beslutsprocesser genom att organisera sig. I vart och ett av Svalorna Latinamerikas verksamhetsländer finns ett programkontor. Personalen representerar Svalorna Latinamerika lokalt samt stödjer de lokala samarbetsorganisationerna med planering, uppföljning och rapportering av verksamheten. Våra lokala samarbetsorganisationer genomför all programverksamhet. Programmen stödjer och stärker målgruppernas egna organisationer, så kallade basorganisationer. Exempel på sådana organisationer kan vara en grannskapsförening i El Alto i Bolivia, eller en grupp kvinnliga hantverkare på landsbygden i södra Peru. Vi påminns ständigt om hur viktigt det är med organisering för att utsatta människor ska kunna ta makten över sina egna liv. Gemensamt för programmen är att de riktas mot utsatta grupper i samhället, främst kvinnor och ungdomar. I planeringen av programmens verksamhet deltar dessa grupper för att säkerställa att man utgår ifrån deras behov och att programmålen motsvarar deras önskemål. Svalorna Latinamerikas utvecklingsprogram Våra program planeras i faser om fem år. Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thakhi i Bolivia inleddes år 2009 och nuvarande fas fortsätter till och med 2013. Suma Thakhi arbetar med förebyggande insatser för att nå och ge stöd till barn och unga som befinner sig i riskzonen för att hamna på gatan. I Peru påbörjades den andra fasen av Landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR – med fokus på demokratioch försörjningsfrågor. Verksamheten i Peru riktas främst mot kvinnor och ungdomar. Svalorna LA driver också ett barn- och ungdomsprogram i nordvästra Nicaragua med inriktning på utbildningsfrågor, samt barns och ungdomars psykosociala hälsa. Den första fasen av detta program avslutades under 2012, varpå den andra fasen påbörjades. I den andra fasen fokuserar verksamheten på förebyggande arbete mot sexuell kommersiell exploatering av barn och unga. 7 Bolivia Bolivia är den sydamerikanska kontinentens fattigaste land, med utbredd diskriminering och stora klyftor mellan fattiga och rika. Att vara fattig innebär att varje dag kämpa för sin försörjning och att ofta sakna tillgång till grundläggande rättigheter som utbildning och hälso- och sjukvård. I praktiken innebär det också ofta att sakna demokratiskt inflytande över sitt samhälle och sitt land. Skillnaderna i livsvillkor mellan invånare i staden och på landsbygden är mycket stora. Enligt den senaste rapporten från FN:s utvecklingsprogram (UNDP) lever mer än hälften av invånarna på landsbygden och var femte stadsbo i extrem fattigdom. De flesta fattiga tillhör något av landets många ursprungsfolk. Trots att ursprungsfolken är i majoritet i Bolivia, är de fortfarande marginaliserade. Sedan 2006 har landets ledning genomfört vissa omfördelningar av resurser till de mest utsatta befolkningsgrupperna (t.ex. har man infört pension och en sorts barnbidrag). De sociala och ekonomiska klyftorna bland befolkningen i landet har dock inte minskat nämnvärt. Svalorna LA driver, tillsammans med de lokala samarbetsorganisationerna, programmet Suma Thakhi i Bolivia. Programmet riktar sig till barn, ungdomar, föräldrar, elevrådsrepresentanter, grannskapsorganisationer och lärare i norra delen av staden El Alto. Området innehåller både stads- och landsortsbebyggelse och dess befolkning är aymara, inflyttade från högplatån. Barnen lever i sociala risksituationer på grund av många brister, exempelvis vad gäller: näringsintag, utbildningskvalitet, socialt välbefinnande och familjestabilitet. Suma Thakhi - Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thaki är aymará och betyder ungefär ”på god väg”. Tillsammans med tre bolivianska samarbetsorganisationer driver Svalorna Latinamerika programmet Suma Thaki som riktar sig till barn och ungdomar i åldrarna 8-22 år i norra delarna av staden El Alto. Syftet med programmet är att sätta in förebyggande insatser för att nå och ge stöd till barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna på gatan. För att lyckas förbättra situationen och möjligheterna för målgruppen krävs en involvering av deras närmaste omgivning. Nästan alla berörda familjer är inflyttade från landsbygden i andra eller tredje generationen. Under året har det gjorts en extern utvärdering av hela programmet med det dubbla syftet att hitta resultat från den första programfasen och få fram information som grund för planeringen av den andra programfasen. 8 Resultat för programmet Antal personer som nåtts av programmet 2010 Direkt 2011 Indirekt Direkt 2012 Indirekt Direkt Totalt Indirekt Direkt Indirekt Flickor (8-22 år) 1210 4650 822 3160 1935 6780 4187 14013 Kvinnor >22 år 530 1800 496 1904 1441 4060 2413 7318 Pojkar (8-22 år) 1620 5500 737 2834 1232 4448 2699 9361 260 1750 249 956 665 1340 1121 2887 1740 6450 1318 5064 3376 10840 6434 22354 1880 7250 986 3790 1897 5788 4763 16828 Män >22 år Totalt Flickor/ kvinnor Totalt Pojkar/ män Rätten till (en våldsfri) utbildning I distrikt 4 och 5 i norra El Alto (Bolivia) har utbildningsmöjligheterna förbättrats för runt 1466 flickor och 945 pojkar under perioden 2009 – 2012. Svalorna Latinamerikas samarbete med organisationerna Yanapi, Chasqui och CASSA har i programmet Suma Thaki bland annat inneburit att man har skrivit avtal med 18 skolor för att ge pedagogiskt extrastöd till elever och utbildning om sexuell hälsa. Eleverna har förbättrat sina skolresultat, sin personliga mognad samt sina kunskaper om rättigheter och sexuell hälsa. En utbildning av över 200 lärare inom olika tematiska ämnen, såsom nya utbildningsmetoder, har fått ett positivt mottagande och lärarna har efterfrågat mer utbildning och kurser från programmet. Även om våld inom skolan i stor utsträckning finns kvar, där lärarna ofta utnyttjar sin position och bestraffar barnen fysiskt och psykiskt, har rättighetsutbildningarna inom programmet resulterat i att både barn, ungdomar och deras föräldrar nu vet sina rättigheter och har kunskap om hur de kan försvara dem. Vidareförmedling av kunskap Inom varje organisation i programmet finns nu en grupp unga vidareförmedlare som sprider sina kunskaper till andra. Grupperna utför 30 workshops årligen på mässor, i skolor och på ungdomscenter. Teman som tas upp är bland annat: rättigheter, våld i hemmet, mobbning, jämställdhet och miljö. På Chasqui har ungdomsgruppen tagit fram sitt eget informationsmaterial mot våld som de sedan spridit i området. Inom grupperna får ungdomarna även lära sig att vara gruppledare med ansvar för planering, samordning och utvärdering av aktiviteterna som vidareförmedlare genomför. Stärkt självkänsla hos barn och unga Den externa utvärderingen konstaterar att programmet har haft positiva effekter för barn och unga. I intervjuer och genomförda möten med fokusgrupper har de funnit att barn och ungdomar inom programmet erkänner sitt, och andra barns värde, att de anser sig ha färdigheter och har förmågor till att ta ett större ansvar i sin personliga och sociala utveckling. 9 Barnen och ungdomarna anser sig ha upplevt en förbättring genom sitt deltagande i programmet, vilket resulterar i förbättrad självkänsla och att de utvecklar nya färdigheter. Framförallt tar de nu ansvar i skolan och inom sina familjer på ett bättre sätt. “Min dotter var väldigt blyg i skolan, de ställde alltid henne framför klassen och hon kunde inte svara, men nu har hon förlorat den rädslan, hon resonerar som en vuxen, är öppnare, och ibland rättar hon mig” (Intervju med förälder i den externa utvärdering sid. 10). Bättre kommunikation inom familjerna Kommunikationen inom familjerna har förbättrats. Detta har möjliggjorts genom samtal mellan programmets professionella psykologer och barn, unga och föräldrar. Värdesättandet av den egna kulturen och traditionerna har hos barn och unga förändrats från att ha negligerats till att de känner sig mer bekväma med varifrån de kommer. Det är svårt att säga vad detta får för effekter i ett längre tidsperspektiv, men Svalorna LA håller med utvärderarna om att det har skapats en bra grund för vad barnen och de unga vill göra av sin framtid. Ökat inflytande för barn och unga I verksamhetsområdet för Suma Thaki har barn och unga övat upp sina demokratiska färdigheter. Flera av barnen och ungdomarna har sedan använt sina kunskaper för att fortsätta engagera sig i elevråd och grannskapsorganisationer. Åtminstone tre flickor från programmet har ställt upp i val till Bolivias ungdomsriksdag, varav en av flickorna blivit vald som representant för El Alto. Svalorna LA:s samarbete med de tre samarbets parterna Yanapi, Chasqui och CASSA har även fokuserat på att öka barn och ungas inflytande i planeringen och genomförandet av programmet. Sedan 2010 genomför barn och unga egna styrelse val hos alla tre samarbetsorganisationerna. Dessa styrelser har sedan regelbundna möten, fattar beslut och påverkar programmets inriktning. Totalt väljs 20 barn och unga till ungdomsstyrelserna inom organisationerna. Majoriteten av dessa är flickor. Bild tagen från Yanapi av Björn Reisnert Enligt de synpunkter som framförts i den externa utvärderingen, har det stärkta deltagandet i Suma Thakhi lett till att barn och unga känner sig mer självsäkra, bemöter och hanterar problem i större utsträckning och att de känner sig fria att uttrycka sina åsikter. Våldet inom familjerna har minskat Ett av de huvudproblem som definierades av målgruppen vid programstarten var det utbredda våldet i området; våld både inom familjerna och i skolan. När det gäller det genusrelaterade våldet har programmet uppnått goda resultat. Både den externa utvärderingen och programmets resultatrapportering bekräftar att situationen i familjerna har förbättrats tack vare insatser med inriktning på kommunikation, fredlig konflikthantering och stödgrupper. Familjerna medger att diskussioner och bråk var mer frekventa tidigare, men att detta nu har minskat genom ökad förståelse mellan föräldrar och barn. Även barns och ungdomars beteende har förbättrats, med mindre våldsutbrott, ilska och uppror. Nu känner barnen och ungdomarna att de blir förstådda och lyssnade på av sina föräldrar vilket genererar ett klimat av ökad kommunikation och bättre bemötande inom familjen. Flera barn har medgivit att de blir slagna av sina föräldrar men att situationen successivt håller på att förändras. I den externa utvärderingen intervjuades 38 föräldrar och 53 barn. Här är utdrag från de intervjuerna: “Efter att vi började komma till Chasqui har situationen hemma förändrats, nu konverserar vi, vi pratar, och jag utrycker mina åsikter och han säger vad han anser, efter att vi började komma hit är vi mer öppna”, ”Här 10 lär de oss att dela med oss, nu pratar vi mer hemma. Att lyssna på våra barn, att värdera dem mer.” (två föräldrars röster, sid 16 i den externa utvärderingen). “Vi får inte längre straff, bara som tillsägningar, nu slår de inte längre oss” “Det har minskat, mycket mindre nu” “Innan fanns slag men nu lite mindre men det har minskat helt klart.” (tre barn, sid 16 i den externa utvärderingen). Bra kommunikation inom programmet Den externa utvärderingen konstaterar att programmets samarbetsparter har haft en bra kommunikation, ett utvecklat erfarenhetsutbyte och goda rutiner för planering och genomförande. En rutin som inrättats är att ansvaret för delmål 4: “Stärkt programhantering - Organisationsstärkning och nätverksarbete” har roterat mellan samarbetsparterna. Detta i kombination med det metodologiska arbetet och ett utbyte av erfarenheter mellan institutionerna i programmet, har förbättrat arbetsprocesser både inom programmet och i samarbetsorganisationerna själva. Stärkt kapacitet i miljöfrågor Samarbetsparterna Yanapi, Chasqui och CASSA har stärkt sin kapacitet i miljöfrågor genom att skapa en temagrupp för miljöarbetet inom programmet Suma Thaki. Temagruppen gjorde en nulägesanalys av hur målgruppen av barn och unga uppfattar miljöfrågor. Analysen visade att miljöfrågor har fått visst genomslag vad gäller medvetenheten om att spara vatten och minska användningen av papper och plastpåsar – men att det behövs fortsatt utbildning. I samband med detta arbete har varje samarbetspart tagit fram en miljöstrategi som sedan har implementerats under 2012 (Manual de buenas practicas ambientales, 2011) Den externa utvärderingen noterar att det på samtliga organisationer, och på deras respektive ungdoms center, finns särskilda områden för återvinning av produkter. Utvärderarna skriver även att barnen och ungdomarna i programmet utgör utmärkta vidareinformatörer för sina familjer och att de lär ut miljö tänkande i sina familjer och i skolan. Kvinnor har blivit mer självständiga Utvärderarna har observerat hur kvinnor som varit i kontakt med programmet har fått ökat självförtroende, blivit mer självständiga och förändrat sin tidigare underordnade ställning. Detta genom deltagande i jämställdhetsworkshops, utbildningar i sexuella rättigheter, sexuell hälsa och familjeplanering. Utvärderingen visar på att detta arbete har lett till vissa förändringar inom de sociala och kulturella strukturerna. När det gäller att förändra attityder hos män anser utvärderarna att det är anmärkningsvärt hur rollerna på kort tid har förändrats och att männen som deltagit i programmet tar en större roll när det kommer till sexuell och reproduktiv hälsa och i vården av barn (sid. 25 i den externa utvärderingen). Flera kvinnor rapporterar förändringar i mentalitet, flexibilitet och öppenhet hos sina män kring att tala om familjeplanering och sexuell och reproduktiv hälsa. Svalorna LA ser detta som mycket viktiga resultat. Det är dock fortfarande en fråga som måste tas upp mer ingående med målgruppen och deras familjer, och det är ett tema som Svalorna LA planerar att arbeta vidare med under kommande programperiod (2014 – 2017). 11 På jobbet med Mariela Ungdomscentret Chasqui, som ligger i El Alto, är en av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer. 19-åriga Mariela Portugal Rivas har varit en del av organisationen sedan den startade för 10 år sedan och säger att den skapar ledare. Mariela är utan tvivel en av dem. Inne i Chasquis lokaler är det full fart trots att det bara är ett trettiotal barn som är här. Vanligtvis är det runt sjuttio barn som kommer till Chasqui på eftermiddagarna, men nu har många fått sommarlov och är hemma med sina familjer. Kreativitet i fokus De som är på plats spelar fotboll, dansar och bakar. De brukar ha lektioner och läxhjälp efter skolan, men idag är det lite speciellt eftersom de ska delta i en julfestival dagen därpå. Julpyssel står därför på schemat. Chasqui satsar på alternativa inlärningsmetoder för att komplettera den formella skolan, som 19-åriga Mariela anser vara väldigt kvadratisk. --Den lämnar inget utrymme för kreativitet, säger hon. Kreativitet finns det dock gott om utrymme för på Chasqui. Mariela samlar ihop barnen mellan nio och elva år för att lära dem hur man bygger julstjärnor av gamla glasspinnar. Miljötänket är närvarande i allt pyssel. De yngsta barnen, från fyra till sex år, gör snögubbar och de äldsta återanvänder tidningspapper och gamla plastflaskor för att göra julkransar och leksaker. Det fnittras och tjafsas och hela golvet täcks av färg, pappersbitar och lim. Mariela vill fortsätta jobba på Chasqui och hon är stolt över den alternativa, dynamiska utbildningen. --Jag vill att vi fortsätter utbilda genom att sjunga, måla och spela teater. Det viktigaste är att jobba med kommunikation och i framtiden är min dröm att vi ska kunna sända radio härifrån. En verksamhet som förändrar Mariela säger sig kunna se skillnad på barn från Chasqui och andra barn. Hon menar att barn utifrån är mer osäkra, medan barnen här är glada och roar sig. Enligt Mariela har resultaten från Svalorna Latinamerikas program Suma Thakhi inte låtit vänta på sig. Syftet med Suma Thakhi är att förbättra barns och ungdomars framtidsmöjlighter genom att jobba med till exempel skolstöd, att utbilda barn i deras rättigheter och jobba för bättre familjerelationer. Under de tre år som programmet funnits har barnen på Chasqui lättare integrerat sig, fått bättre självförtroende och fortsatt sina studier. Chasqui har även förändrat livet för Mariela. --Om det inte vore för Chasqui skulle jag inte vara här idag. Mina vänner från skolan har inte avslutat sina studier, många är gravida och har barn när de är i min ålder. Situationen för mig som barn, och dessutom tjej, var väldigt tuff. Det finns mycket diskriminering mot barn, speciellt mot tjejer. Chasqui hjälpte mig och vid tolv års ålder blev jag ledamot i grannverksamhetens styrelse. Tack vare Chasquis arbete med hela familjer lyssnar numera auktorieteter i vårt område på ungdomarna, barnen har fått större inflytande, säger hon. När Mariela började på Chasqui i 10-årsåldern fanns det inte mycket av det som finns idag när det kommer till lektionssalar och infrastruktur. Barnen träffades tillsammans med en grupp vuxna för att prata om sin situation. – När vi började fanns det en misstro mot oss för att vi var från El Alto och för att att vi hade mörkare hud. Nu jobbar vi för att barnen ska kunna identifiera sig med sina aymara-rötter och idag känner fler barn 12 till sina rättigheter. Chasqui hjälper barnen att förstå både politiska och sociala fenomen i samhället och varför det fortfarande finns diskriminering. De vuxna ledarna har idag dragit sig tillbaka, dels för att verksamheten växt och de behövs på annat håll men också för att ge plats till unga ledare som Mariela. Våldet oroar Det finns ett stort problem med våld i El Alto och Mariela observerar att barn blandar ihop att leka med att slåss, något hon tror att de lär sig antingen från TV och/eller från att deras föräldrar utövar våld i hemmet. --Det är svårt att lära barnen om rättigheter om barnen sen blir slagna när de kommer hem. Barn kommer och säger att de försöker respektera andra men att deras omvärld inte gör detsamma. De förstår här inne, men det är en annan sak utanför Chasquis väggar och vi kan inte följa med barnen hem eller till skolan. El Alto är ett osäkert område för många barn, särskilt när ett problem som människohandel vuxit sig större de senaste åren. Det är fattigt och föräldrarna måste jobba hela dagarna, vilket gör det svårt för Chasqui att jobba med hela familjen. – Barnen kan i alla fall använda Chasqui som en tillflykt där de kan få stöd, säger Mariela. Vi är en familj och även om arbetet är svårt kommer vi aldrig ge upp! Text och foto: Ida Lind 13 samarbetsorganisationer - Inom programmet Suma Thaki Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thakhi drivs i samarbete med de tre bolivianska organisationerna Chasqui, Yanapi och CASSA. Chasqui – Centro de Comunicación Cultural Chasquis övergripande mål är att främja samhällsdeltagandet hos inflyttade barn, ung domar och deras familjer i norra El Alto och verka för bättre möjligheter till utbildning och inflytande över den lokala utvecklingen. Organisationen driver ett dagcenter för barn och ungdomar och arbetar särskilt inom de fyra delområdena: utbildning, kultur/ identitet, “sexuell och reproduktiv hälsa” samt “lokal utveckling och stöd till unga ledare”. Yanapi – Asociación de Apoyo a la Infancia Yanapi arbetar med unga flickor från särskilt utsatta familjer. Målet är att stärka flickornas självförtroende och öka deras sociala engagemang. Yanapi använder sig av ett processinriktat arbetssätt där familjer, myndigheter, organisationer och barnens omgivning ingår. Arbetet med flickorna sker främst på ett dagcenter som erbjuder service inom utbildning, psykologi, hälsa, mat och socialt arbete. Även flickornas familjer erbjuds stöd och kurser i exempelvis hantverk. Hemsida: http://www.yanapi.org/castellano/inici.htm# (Suma Thakhi finns på Facebook, sök efter“Suma Thakhi”). CASSA – Comunidad Andina Suma Satawi. CASSA bildades 1992 och utför aktiviteter i El Alto. Marginaliseringen samt avsaknaden av sociala, kulturella och ekonomiska möjligheter och rättigheter för ursprungsfolk utgör grundbulten för CASSAS vision. I Svalorna LA:s samarbete med CASSA är målsättningen att medverka till en social utveckling och stärkande av barn och ungdomar genom att arbeta med utbildning och rättighetsperspektiv inom ramen för Suma Thakhi. Organisationen arbetar även med att stärka barnen och ungdomarnas familjeekonomi genom projekt för mödrar för att främja försörjningsmöjligheter. 14 Nicaragua Nicaragua är Latinamerikas näst fattigaste land och ett land med stora klyftor mellan rik och fattig. Mer än tre fjärde delar av befolkningen lever på mindre än två dollar per dag. För dem handlar fattigdomen om att varje dag kämpa för sin försörjning. Men det handlar också om att nekas en chans till en bra utbildning och om att sakna inflytande över politiska beslut. Fattigdomen slår hårt mot barn och ungdomar. Mer än hälften av Nicaraguas befolkning är barn och över två tredjedelar räknas som unga. Barnkonventionen ratificerades av Nicaragua 1990 men landet har lång väg att gå innan man lever upp till dess artiklar. Dagligen förnekas många barn grundläggande rättigheter som utbildning, hälsovård och skydd mot skadligt arbete. Alltför många tvingas in i vuxenroller för tidigt vilket vi ser hos de hundratusentals barn som arbetar och det stora antal som får egna barn redan i tonåren. Dedenan - För barns och ungdomars rättigheter och utveckling Programmet för barns och ungdomars rättigheter och utveckling i Nicaragua, eller Derechos y desarrollo integral de la niñez, adolecencia y juventud en Nicaragua (DEDENAN) som det heter på spanska, bidrar till att förbättra situationen för runt 140 000 barn och ungdomar i åldrarna 5 till 25 år. För att barn och ungdomar ska vara aktiva i sin egen och samhällets utveckling måste även deras familjer och närmaste omgivning involveras. De flesta familjer som programmet möter lever i fattiga slumområden i städernas utkanter eller på landsbygden. Programmet ska motverka att fattiga ungdomar dras in i en ond cirkel av missbruk, våld och kriminalitet. Vägen dit går genom respekt för allas rättigheter och jämställdhet mellan könen. En annan viktig del är att verka för ett bättre samarbete mellan elever, lärare, föräldrar och myndigheter. Programmet verkar i Telica, Estelí och Jinotega i nordvästra Nicaragua. Den första fasen av detta program avslutades under 2012, varpå den andra fasen påbörjades. I den andra fasen fokuserar verksamheten på förebyggande arbete mot sexuell kommersiell exploatering av barn och unga. 15 Resultat för programmet Antal personer som nåtts av programmet 2010 Direkt Flickor Kvinnor Pojkar Män Totalt Flickor/ kvinnor Totalt Pojkar/ män Totalt 2011 Indirekt Direkt 2012 Indirekt Direkt Totalt Indirekt Direkt Indirekt 1990 7365 2063 5928 419 4967 4472 18260 660 3192 753 2997 528 2476 1941 8665 1355 5898 1407 3366 304 3590 3066 12854 365 1846 366 764 284 1935 1015 4545 2650 10557 2816 8925 947 7443 6413 26925 1720 7744 1773 4130 588 5225 4081 17399 4370 18301 4589 13055 1535 12968 10494 44324 Familjen prioriterar barnens och ungdomarnas utbildning • Mödrar (till viss del även fäder, men i mycket mindre utsträckning) som nåtts av programmet förstår betydelsen av rätten till barns och ungas utbildning och stödjer dem att fortsätta utbilda sig inom det officiella skolsystemet. • Målgruppen känner nu till att utbildning är en rättighet som man kan kräva av statliga myndigheter. • Målgruppen känner till vilka ansvar och vilka olika roller som finns hos stat, samhälle, familjer samt barn och unga. • Delar av målgruppen erkänner också behovet att utveckla relationer baserade på respekt och ser behov av en mer jämlik fördelning av hushållssysslor. Detta har gett unga flickor ökad tid för studier. Trots dessa framsteg ser Svalorna LA och samarbetsorganisationerna att det finns mycket arbete kvar att göra inom området. Även om aga är förbjudet enligt Nicaraguansk lag, uppfattas det fortfarande hos mer än 50 % av den vuxna befolkningen (både föräldrar och lärare) som ett tillvägagångssätt för bestraffning och uppfostran. Programmets möjligheter att påverka dessa strukturer har varit begränsade. Organisationerna i programmet har också uttryckt frustration över att man inte i nämnvärd grad har kunnat påverka synen på maskulinitet och patriarkat, vilket man anser skulle kräva tydligare strategier specifikt riktade mot män. 16 Lokala nätverk bevakar barns och ungdomars rätt till utbildning Programverksamheten har totalt lett till att tre nätverk som arbetar för rätten till utbildning har bildats och/ eller stärkts i sin kapacitet inom planering, arbetsmetoder och påverkan. Nätverkens syfte är att säkerställa skolgång för målgruppen. Man har också strävat efter att i nätverken få ett deltagande av kommunala myndigheter, delegationer från undervisningsministeriet och andra civila organisationer, något man också lyckats uppnå. Nätverken har präglats av ett aktivt deltagande från befolkningen och har bidragit till ökad inskrivning i skolorna, färre avhopp och färre barn som måste gå om sin årskurs. Att staten införde avgiftsfri skolgång under perioden för programmets genomförande bidrog till dessa resultat, men programmets påverkan gjorde att dessa områden fick högre medelvärden för utbildningens omfattning än övriga delar av landet. Programmets framsteg syns också på kvalitén hos lärarna som nu har ökade kunskaper om regler och pedagogiska metoder. Tack vare det får barn och ungdomar i området tillgång till en utbildning med ökat fokus på rättigheter. Ökad tillgång till undervisning, skolnärvaro och främjande av elevers skolgång. Samarbetsorganisationerna och utbildningsnätverken lyckades, i samarbete med statliga institutioner och nationella nätverk, genomföra omfattande utbildningskampanjer för inskrivning till skolorna i början av året. Andelen barn i målgruppen som både skrevs in och sedan fortsatte gå i skolan uppgick till 92% i Telica, 97% i Estelí och 60% i Jinotega. Bland de flickor som deltog i programmet fortsatte 97% sina studier och gick sedan vidare till nästa årskurs. I Jinotega var andelen barn och ungdomar som förblev inskrivna 60%, vilket vid en första anblick kan verka lågt i relation till de andra kommunerna. Målgruppen där består dock till största delen av barn och ungdomar med drog- och sniffningsproblem och med tanke deras svåra situation anser Svalorna LA att denna procentsats till trots visar på ett mycket lyckat resultat. Dessa lyckade resultat av inskrivning och fortsatt skolgång var produkten av programmets aktiviteter för att öka motivation och intresse från barn samt arbetande och icke-arbetande ungdomar, deras vårdnadshavare, samordning med skolans personal och öppenheten hos undervisningsministeriet. Programmets organisationer och dess nätverk lyckades genom att bedriva påverkansarbete mot regeringen få den att prioritera strategier för att förbättra utbildningsnivån. Detta arbete baserades på organisationernas erfarenheter av flexibla inskrivningstider, förbättrade undervisningsmetoder, hembesök och undervisning anpassad till ungdomar som arbetsmigrerar. Bild från Utbildningsveckan i Telica och León, foto: Simon Lundh Barn och ungdomar ser sig själva som rättighetsbärare Programmets samarbetsorganisationer kombinerade olika arbetsstrategier. Strategier som alla sätter barn och ungdomar i centrum, för att de i förlängningen själva ska kunna genomföra påverkansarbete i praktiken. Inom detta område har man kunna uppnå några av programmets mest lyckade resultat. Samarbets organisationerna redovisar att 88 % av de barn och ungdomar som nås av programmet, både som direkt och indirekt målgrupp, nu ser sig själva som rättighetsbärare. En förändring som gör att målgruppen har ökade möjligheter att själva påverka sin situation och skapa förändringar. 17 Några av de viktigaste förändringarna är att personer i målgruppen: • har utökade kunskaper om sina rättigheter • numer ser hushållssysslor som ett arbete • i större utsträckning kan kräva och försvara en jämlik fördelning av hushållssysslor • har kunskaper om ungdomars arbetsrättigheter. Nätverken inom programmet är erkända, fungerar självständigt och har inflytande Ett av programmets viktigaste initiativ för långsiktig hållbarhet av programmålen har varit skapandet av sociala, interinstitutionella nätverk. Detta har varit viktigt med tanke på att det är dessa nätverk som fortsätter med programmets aktiviteter efter programmets slut. Den största politiska händelse som kan relateras till programmet har varit antagandet av lag 779 – Lagen om skydd mot våld mot kvinnor – som antogs i juni 2012. Nätverk och grupper som genom DEDENAN stärkt sitt inflytande inom frågor som rör barn och ungdomar: • Comisión Departamental contra la ESC y la Trata de personas, i Jinotega och Estelí. Nätverket leds av Ministerio de Gobernación. • Red Social para la prevención y atención a niñez y adolescencia en situación de riesgo, i Jinotega. Nätverket består av 15 organisationer som gemensamt arbetar för utsatta barn genom egna aktiviteter och påverkan på myndighetsbeslut. • Comisión de Niñez y Adolescencia, i Estelí. Gruppen består av 40 organisationer, både från civilsamhället och staten. Nätverket fungerar nu som arbetsgrupp för de lokala myndigheterna och arbetar på provinsnivå. • Red Municipal de defensa y promoción de los derechos de la niñez y adolescencia, i Estelí. Nätverket består av lokala ledare från Estelís tre distrikt. • Red de Jovenes de Estelí, mobiliserade den allmänna opinionen inom frågor och intressen för ungdomar genom radio- och TV-program och firandet av Youth Day, kampanjer mot våld och kampanjer mot hiv. Dessa nätverk har stärkts genom utbildning och genom att deras medlemmar nu har ökad kännedom om roller och funktioner hos staten, familjen, samhället samt barn och ungdomar. På distrikts- och kommunnivå genomför dessa nätverk påverkansarbete och de utövar en positiv social kontroll i sina lokala kontexter genom att de: upptäcker, fångar upp, beskriver, orienterar och anmäler missförhållanden till berörda myndigheter och media. De medverkar i formulering och revidering av lagar och normer, samt kräver sin rätt till politiskt deltagande och underlättar processer där barn och ungdomar konsulteras. Under de tre senaste åren har programmet lyckats fördjupa samarbetet och skapa tillit mellan samarbetsorganisationerna och statens institutioner. Inledningsvis fanns det koordinationssvårigheter på grund av intolerans och oförståelse för de olika institutionernas roller och ansvar. Den ökade tilliten har varit avgörande för detta samarbete och samarbetsorganisationernas rättighetsbaserade arbete med barn och unga i centrum har haft en vital betydelse. 18 Ökat medvetande om barns och ungas rättigheter Programmet har utfört aktiviteter som synliggjort faror och risker i arbeten som utförs av barn och unga, om hushållsarbete, exploatering, könsbaserat våld, lagar, jämlikhet och icke-diskriminering, barnpornografi, förebyggande av hiv/aids och om vikten av att visa solidaritet med personer som lever med aids. Bland den indirekta målgruppen i de tre distrikten kunde 57% att identifiera de riskfaktorer som kan orsaka skador hos barn och unga vid slutet av programmets första fas. Befolkningen i Nicaragua har till viss del ändrat sin uppfattning om arbete som utförs i hemmet av barn och unga, genom att de nu genom lagstiftning har förbättrade arbetsvillkor och ökad möjlighet till skolgång. Även på skolorna har man ökad förståelse för unga som arbetar som hembiträden. Som ett resultat av programmet har media öppnat upp utrymme för information om barnarbete i hemmen och om de lagar som gäller detta. Detta har ökat intresset för, och medvetenheten om, barns och ungas rättigheter. I Jinotega har samarbetsorganisationen Club Infantil en egen radiostation (Radio Estéreo Libre) som stöds av programmet och nått 187 000 lyssnare med sitt budskap. Från offer till överlevare För att utveckla skyddsfaktorer för barn och unga använde sig samarbetsorganisationerna av en kombination av flera olika strategier, såsom: individ- och gruppstöd, juridisk och psykosocial medverkan, anmälan, påverkan på beslutsfattande instanser och massmedia. Arbetet med utbildning och stöd till målgruppen och deras familjer utvecklade deras kapacitet att upptäcka riskfaktorer, samt ökade kunskaperna om vilka skyddande lagar som finns och hur man kan agera när barns och ungas rättigheter kränks. Enligt resultatmätningen av programmet som gjordes år 2011 bröt 90% av barnen som deltagit i programmet tystnaden och/eller anmälde upplevda rättighetskränkningar. 83% av barnen och ungdomarna känner till var och hur en anmälan kan genomföras och personerna i den direkta målgruppen hade avmystifierat föreställningen om hemmet som den säkraste platsen. Föräldrar och andra anhöriga till barn och unga kan nu prata med barnen om olika former av sexuellt utnyttjande. Det är också större sannolikhet att de stödjer dem i juridiska och behandlande processer, samt erkänner betydelsen av rätten till fysisk, sexuell och moralisk integritet för barn och unga. Bland resultaten som uppnåtts kan framhållas att bland barn och unga som utsatts för olika former av våld i de tre distrikten där programmet varit verksamt har upplevt förändringar som hjälper dem för resten av livet. De uppger att de har ändrat sin identitet från att se sig som offer eller utsatta, till att vara överlevare med kapacitet att ändra sina livsförhållanden. De har lärt sig att våld inte är det naturliga, att aggression är förövarens ansvar och de kan identifiera riskfaktorer och sätt att skydda sig. Dessa resultat ser Svalorna LA som mycket viktiga nu när programmet DEDENAN:s första fas har avslutats. De ses också som viktiga erfaranheter att ta med sig i programmets andra fas då förövarens roll och ansvar i fall av sexuell kommersiell exploatering är mycket central för att förebygga problemet. Ökad kunskap om jämställdhetsfrågor Programorganisationerna har genom ett systematiskt arbete lyckats utveckla en gemensam referensram om genusperspektiv och jämställdhet. Detta har man kunnat uppnå hjälp av diverse utbildningar och reflektionsmöten. Det gemensamma arbetet med att ta fram en kontextuellt baserad genusanalys och arbetet för integreringen av ett genusperspektiv i samarbetsorganisationernas dagliga arbete gav samarbetet i programmet mer politisk koherens och kvalitet. Samarbetsorganisationerna har använt genusperspektiv på olika sätt: exempelvis som ett tvärgående pers pektiv på institutionell nivå och i den direkta verksamheten för att stärka kvinnors egenmakt (s.k. empowerment). 19 Att leva bland sopor Att leta material för återvinning bland brinnande sopor och tusentals flugor är nog inte en tillvaro många skulle välja. Ändå är det verklighet för 20 familjer på soptippen i Jinotega. Där jobbar Club Infantil med att locka barnen till skolan och andra aktiviteter – i alla fall några dagar i veckan. Det är inte lukten från brinnande sopor som slår mig först när jag anländer till soptippen utanför Jinotega. Faktum är att den inte är så avstötande som jag hade väntat mig. Inte heller flockarna med gamar och hundar eller den med vinden skiftande dimridån, ömsom avslöjande och ömsom döljande förhållanden på denna avskrädesplats, där skräpet från Jinotegas drygt 50 000 invånare hamnar. Det är mängden flugor. Flugor som får platsen att osa av sanitetsbrist och vanhälsa. Soptippen utgör hemvist för ett tiotal familjer och arbetsplats för ytterligare ett antal människor. En av de senare är 17-årige Erick Leiva, som har jobbat på soptippen i nio år. --Vi letar efter saker som aluminium, järn, koppar, flaskor, papper, allt som går att sälja, och saker till oss, själva, som kläder och skor, berättar han. Hans händer är svarta av all sot, liksom hans kläder, och under naglarna har det samlats smuts från saker andra människor valt att kassera. Han kommer hit fem dagar i veckan och går i skolan varje lördag. Söndagen är vilodag. --Jag skulle vilja bli ingenjör, så jag vill studera det som behövs för att få en yrkeskarriär. Alternativa inkomstkällor Erick tillhör den målgrupp Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation, Club Infantil, arbetar med. En del av deras arbete är att presentera alternativ för barn och ungdomar som arbetar på soptippen. Det kan handla om en normal skolgång såväl som de aktiviteter organisationen själva erbjuder, kurser i engelska, serietecknande, dans och skönhetsvård till exempel. Med andra ord: alternativa inkomstkällor. --Alla barn som kommer till oss arbetar, antingen hemma eller för någon annan, som på marknaden eller soptippen. Vi vill få in dem i skolsystemet, förbättra deras levnadsförhållande och ge dem möjlighet att några dagar i veckan göra något annat än att arbeta, berättar Fatima Cuadra Sevilla, handledare på Club Infantil. Tillsammans med sina kollegor går hon runt och pratar med Erick, hans jämnåriga arbetskamrater samt föräldrarna till de familjer som bor i skjulen utmed soptippen. --Det bor runt 20 familjer här. Det vi gör just nu är att observera hur många barn och ungdomar som arbetar och bor där och ha koll på vilka som går i skolan eller inte. Nu på morgonen har vi pratat med runt tio barn men det blir fler när vi återvänder i eftermiddag, kanske upp mot 20-30 stycken totalt. 20 Runt 20 familjer bor och arbetar på soptippen i Jinotega. Föräldrarna bestämmer --Även om barnen vill gå i skolan får de ofta inte göra det för föräldrarna, fortsätter Fatima med en suck. Det tjänar ingenting till, enligt dem, så om de tycker att det är viktigare att tjäna pengar så kommer barnen att arbeta. När det gäller Erick hoppas vi att vi nått fram till honom. Han säger själv att han glömt komma, men att han, tillsammans med sina kompisar, ska besöka oss varje torsdag och fredag. Gör de det blir vi väldigt glada, men vi får se. Det är svårt att motivera dem när det finns snabbare pengar att tjäna någon annanstans. Erick uttrycker själv den ambivalens som understryker hindren organisationen påträffar. --Det blir nog inte varje gång eftersom jag går i skolan på lördagar och har mitt jobb här under veckan, men jag gillar serieteckning och att rita överlag. Huruvida han kommer att bli ingenjör återstår att se, men med Club Infantils hjälp tror Fatima ändå att han kan lyckas. --Det finns barn och ungdomar som kommit från sådan här förhållande och idag har ett “riktigt” jobb och karriär, så det tror jag absolut. De kan till exempel få stipendium för att plugga. Det handlar om vad han vill. När vi gör oss redo att lämna soptippen kör två sopbilar in för att lämna av sin last. Genast ansluter människor från olika håll medan de som arbetar slutar med det de gör och styr sin kos mot den ankommande lasten. I gemensam grupp, med vita rissäckar i ena handen och skräpplockaren i andra, vandrar de tyst mot de nyanlända fordonen. Text och foto: Simon Lundh (Texten är kortad och finns att läsa i sin helhet på Svalorna.se) 21 samarbetsorganisationer - I Nicaragua Programmet DEDENAN drevs under 2012 i samarbete med fyra nicaraguanska organisationer: APEADECO Asociación Miriam - Asociación de Promotoras de la Edu- Asociación Miriam har lång erfarenhet av cación para el Desarrollo Comunitario arbete mot våld och utnyttjande av kvinnor Föreningen APEADECO arbetar för att sätta och barn i Estelís fattiga utkanter. Föreningen utbildningsfrågan högt på den lokala arbetar med utbildning, rådgivning, samagendan i och kring staden Telica. Lärare, talsgrupper och politisk påverkan utifrån elever, föräldrar och myndighetspersoner ett tydligt genusperspektiv och med fokus fortbildas och söker genom diskussioner på områden som barnarbete, familjevåld och debatter gemensamma lösningar på och sexuell exploatering. lokala problem. Hemsida:http://apeadecotelica.site40.net/navegacion/quienessomos.html/ ReJE/FUNHORI Asociación Infantil Ungdomsnätverket Red de Jóvenes i Estelí vill öka ungdomars inflytande över den lokala politiska utvecklingen. I nätverket finns ett 30-tal ungdomsorganisationer representerade, från studentföreningar till politiska ungdomsgrupper och kultur organisationer. Ungdomarna använder sig ofta av kreativa uttrycksformer som redskap i sitt påverkansarbete, såsom film, foto, musik och teater. Deras radiooch TV-program “Despierta Juventud!” (Ungdom vakna!) har blivit mycket populärt. Red de Jóvenes erbjuder även fortbildningar och temadagar inom ungt ledarskap, jämställdhet och deltagande. - ”Tuktan Sirpi” / Club Infantil Jinotega - Red de Jóvenes Estelí y Fundación Nuevos Horizontes Asociación Infantil ”Tuktan Sirpi” vill för bättra levnadsvillkoren för arbetande barn och ungdomar i kommunerna Jinotega och San Sebastian de Yali. Genom sina båda Club Infantil-center i staden Jinotega er bjuder föreningen barn och ungdomar möjlighet till psykosocialt stöd, läxhjälp och deltagande i kurser, radiosändningar, kampanjer och fritidsaktiviteter. Man arbetar också utåtriktat för att uppnå be stående attitydförändringar gentemot barn. Hemsida: http://tuktansirpi.org/index.html FUNHORI bildades 2002 och är en medlems organisation i ReJE. FUNHORI sköter den administrativa delen av ReJE:s verksamhet. 22 Peru Peru är det land där Svalorna LA har verkat längst, i drygt 50 år. Idag har verksamheten två huvudinriktningar att öka möjligheterna till försörjning på landsbygden och att stärka den lokala demokratin. Stödet riktas till den fattiga landsbygdsbefolkningen i södra Peru nära staden Arequipa. 2012 inleddes programmets andra fas med verksamhet i provinsen Castilla Media i Andernas högland. Kvinnor och ungdomar står i fokus för arbetet. Trots att den makroekonomiska situationen i Peru har förbättrats och att fattigdomen generellt sett minskar, drabbas landsbygden av den fortsatt mycket ojämlika resursfördelningen. Inkomster och tillgångar är mycket ojämnt fördelade mellan olika regioner och samhällsklasser. I de andinska bergen på landsbygden lever fyra av fem personer i fattigdom och nära hälften av dessa i extrem fattigdom. Små jordlotter, gammal teknik, vattenbrist och nyckfullt väder gör småbrukarnas försörjning osäker och svår. För de jordlösa är försörjningssituationen ofta än mer kritisk. Många arbetar som daglönare för stora jordägare, ett arbete som är säsongsbetonat, osäkert och ger dåligt betalt. Landsbygdens fattiga har svårt att göra sina röster hörda bland makthavare på alla olika nivåer. Skolundervisningen är ofta undermålig, vilket leder till att både befolkningen i allmänhet och lokala myndigheter har bristfällig kunskap om lagar och rättigheter. Detta problem skapar grogrund för maktmissbruk och misstro mot det politiska systemet, vilket i sin tur bromsar den demokratiska utvecklingen. Problemen i höglandet gör att många fattiga väljer att flytta till kusten eller till landsbygden närmast städerna. De inflyttade samlas ofta i hastigt uppbyggda förorter med bristande tillgång till rent vatten och hälsovård. Frånvaron av myndigheter i sådana områden skapar en särskild utsatthet hos barn och kvinnor. Vattenproblematiken förvärras varje år på grund av klimatförändringarna. Glaciärerna som omgärdar Arequipa har minskat kraftigt i storlek, detta innebär att floder och sjöar sinar. Minskad tillgång till vatten försvårar jordbruket och leder till förändrade matvanor, som i sin tur gör att familjer splittras eftersom familjemedlemmar istället måste söka arbete i städerna. 23 Programmet för landsbygdsutveckling (PDR) Programmet för landsbygdsutveckling övergick under 2012 i sin andra fas, då det också bytte verksamhetsområde till Castilla Media (i distrikten Viraco och Machaguay). Verksamheten bestod under året främst av att medvetandegöra lokala myndigheter och målgrupperna (kvinnliga och unga lantbrukare, kvinnliga och unga ledare, samt rektorer och lärare) om dess existens, samt av planering och strategier för programmets genomförande. Programmet PDR:s andra fas har främjat processer som söker stärka en positiv attityd till förändring, med respekt för allas erfarenheter och kunskaper. Befolkning, organisationer, myndigheter och institutioner har motiverats och medvetandegjorts för att gemensamt öppna möjligheter till nya former av utveckling. Resultat för programmet Antal personer som nåtts av programmet, kvinnor/flickor PDR FAS 1 (2007 - 2011) Målgrupp 2010 Kvinnor Flickor Direkt Indirekt Totalt 2011 Kvinnor Flickor PDR FAS 2 Ackumulerad total (2012-2016) 2012 (2010 + 2011) Kvinnor Flickor 140 210 673 594 1 617 90 265 3000 800 800 890 5 490 180 530 3140 1010 1473 1484 7 107 270 795 Antal personer som nåtts av programmet, män/pojkar PDR FAS 1 (2007 - 2011) Målgrupp Män Direkt Indirekt Totalt 2010 Pojkar Män 2011 Pojkar PDR FAS 2 Ackumulerad total (2012-2016) (2010 + 2011) Män 2012 Pojkar 50 220 332 601 1203 35 624 2100 1000 550 908 4558 70 1248 2150 1220 882 1509 5761 105 1872 Till detta kan läggas mellan 5000 - 10 000 personer som nåtts av radiosändningar och kampanjinformation. 24 Resultat för PDR fas 2 Under året genomfördes en baslinjestudie med en första mätning av de framtagna indikatorerna. Den första resultatuppföljningen kommer dock att genomföras först i slutet av 2013. Av den anledningen kan ytterst få konkreta resultat rapporteras i nuläget. De generella resultat som kan nämnas i detta tidiga skede är att befolkningen nu känner till programmet och dess rättighetsinriktning, att utbildningsnätverk med skol personal och lokala myndigheter har etablerats samt att flera skolor har introducerat en alternativ pedagogik till följd av programmets verksamhet. På grund av avsaknaden av flera konkreta resultat beskrivs därför istället de aktiviteter som görs för att nå programmets delmål. Delmål 1: Kvinnor och ungdomar har skapat sig en stabilare ekonomisk situation med ökad kapacitet att sköta familjens ekonomi inom ramen för en hållbar utveckling Detta delmål är mycket viktigt för landsbygdsbefolkningen i området och det kan användas som en bas för kvinnor och ungdomar att samlas och organisera sig i producentföreningar. Eftersom även män är aktiva inom lantbruket har de också visat stort intresse för förbättrade och hållbara lantbruksmetoder, men aktiviteterna är främst inriktade på att ge kvinnor ökade möjligheter att förbättra familjeekonomin. Erfarenheterna från fas 1 visar att de kvinnor som bidrar med egen inkomst blir mer aktiva även utanför familjens krets och de känner starkare självtillit att kunna påverka olika samhällsstrukturer. Detta ses som ett viktigt steg i arbetet för ett mer jämställt politiskt deltagande. De produktiva aktiviteter där kvinnor och ungdomar hittills har visat mest intresse har varit olika utbildningar inom alternativa försörjningsmöjligheter, som t.ex. uppfödning av marsvin och produktion av honung. Programmet har hittills installerat demonstrativa/visnings center för anpassad lantbruksteknologi, förbättrade betesväxter, droppbevattning och uppfödning av marsvin. De demonstrativa centren finns på skolor och andra platser som besöks av målgruppen, och de kommer att användas för samling och organisering av målgrupperna. Delmål 2: Förbättrad tillgång för barn och ungdomar till utbildning av hög kvalitet. De statliga skolorna på landsbygden i Peru har generellt färre resurser än skolorna i större samhällen. Programmet arbetar för alla barns rätt att ha en utbildning av god kvalitet. Ett av sätten att göra detta på har varit att organisera skolpersonal och skolmyndigheter i utbildningsnätverk där gemensamma erfarenheter används för att förbättra utbildningen. Dessutom tränas lärare och rektorer i en alternativ pedagogik (kognitivt affektivt lärande), som utgår ifrån barnen och inom vilken man använder lokala material på olika sätt. Som resultat kan nämnas att redan efter programmets första år har flertalet av lärarna i skolorna i Viraco och Machaguay börjat använda sig av den nya pedagogiken i undervisningen. Pedagogiken har också fått nationellt erkännande och kan komma att appliceras i skolor i många delar av landet. Inom utbildningsdelen av programmet arbetas även med miljöfrågor. Det första året har skolbarnen fått lära sig hur man tar hand om papper och plast, samt hur dessa kan användas på produktiva sätt. Delmål 3: Kvinnor och ungdomar utövar sin rätt att effektivt delta i och påverka den politiska processen för en hållbar utveckling i samhället. Inom programmet har man under det första året främst arbetat för att öka samarbetsorganisationernas förtroende bland befolkningen, samt med att medvetendegöra och organisera kvinnor och ungdomar. De två första delmålen är mycket användbara för att samla kvinnor och ungdomar och nå ut till målgruppen. Utifrån det kommer sedan organisering och arbete med att öka möjligheterna till politiskt deltagande att ske. Ett första resultat är implementeringen av en så kallad Mancomunidad. Det är ett nätverk av ett antal kommuner vilka gemensamt arbetar för att få igenom olika förslag och arbeta för lokal utveckling. 25 I Machaguay fanns sedan tidigare redan en kvinnoförening – la Asociación de Mujeres – som programmet har arbetat aktivt med att stärka. I Viraco har kvinnor ur målgruppen gått samman i en nybildad kvinnoförening ”Hijas Viraquenas de Coropuna”. Denna förening organiserade sig efter att kvinnorna i den hade haft ett antal olika aktiviteter med programmet. Delmål 4: Det finns en institutionell plattform som kan driva programmet effektivt och samordnat. Under 2012 formulerades en “Strategisk kommunikationsplan” och en ny kommunikationsstrategi. Dessa kommer att användas under kommande år för att förstärka PDR:s position och öka möjligheten till påverkan bland målgrupperna. PDR har redan fått en stark position bland målgrupperna som en plattform som främjar målgruppernas utveckling inom produktion, utbildning och medborgerligt deltagande. De aktiviteter som genomförts i detta tidiga skede kommer att visa resultat på ett eller ett par års sikt. Exempel på sådana aktiviteter är: • Radioprogrammet ”Voces del Coropuna” som sänds via lokala radiostationer med olika teman och program från PDR. • Skapandet av ungdomsgrupper. Dessa genomför exempelvis lokala teateruppvisningar, dansaktiviteter och deltar i radioprogram. Ungdomarna ser sig som aktörer för sin egen utveckling genom att man arbetar stärkande utifrån en social kommunikationsstrategi. Två oväntade resultat Under året uppstod det två oväntade resultat inom programmet, det ena var det spontana bildandet av ungdomsgrupper i Castilla Media. Dessa grupper är viktiga för målgruppens ägarskap i programmen och för ungdomarnas utveckling, varför vi nu genomfört utbildningar och stödjer dem aktivt. Ett annat är att “Associación de Mujeres” i Machahuay har startat en ny verksamhet med lokalt producerat bröd (efter ett studiebesök organiserat av programmet). Denna grupp kvinnor arbetar också aktivt för att stärka deltagarnas möjligheter genom förbättrad självkänsla, ledarskap och stärkande av kvinnornas egenmakt. 26 EN ALTERNATIV METOD Det är väl känt att utbildning är ett effektivt sätt att minska fattigdomen i ett land och en förutsättning för all utveckling, inte minst för en demokratisk utveckling. Men trots rekordhög tillväxt och löften från makthavarna om att förbättra utbildningens standard, har Peru en av de lägsta utbildningskvaliteterna i Latinamerika och Karibien. Det säger Juana Loayza Gavancho, lärare och en av grundarna till organisationen Yachay Wasi som arbetar för att förbättra kvalitén på utbildningen i Perus statliga skolor. Hon menar att det krävs radikala förändringar både i lärarutbildningen och i undervisningen i grundskolorna i Peru för att höja utbildningskvalitén. --Staten måste prioritera förbättringen av skolsystemet och höja utbildningens kvalitet. Idag går utvecklingen snarare bakåt än framåt, och de statliga skolorna har sedan 1980-talet försämrats mer än vad de har förbättrats. I en rapport publicerad av Perus utbildningsministerium som presenterar resultaten av en undersökning där man bedömde de statliga lärarnas kunskaper i läsförståelse, matematik och pedagogik, framkommer det att lärarnas kunskaper är chockerande låga. Som väntat nåddes låga resultat även när eleverna från de statliga skolorna bedömdes i läsförståelse, med lägst resultat bland barn på landsbygden. Efter att ha arbetat flera år i statliga skolor och förundrats över allt från dåliga arbetsmiljöer för både lärare och elever till dåliga studieresultat, fick Juana nog. 1982 startade hon tillsammans med två kollegor en pedagogisk arbetsgrupp för att tillsamamans reflektera över problematiken i utbildningssystemet. Tillsammans utvecklade de en alternativ pedagogisk metod för undervisning och inlärning och tog också fram nya innovativa läromedel. 1991 grundade de den ideella organisationen Yachay Wasi, som betyder ’kunskapshuset’, och som fungerar som ett pedagogiskt forskningsinstitut. I Svalorna Latinamerikas nya femårsprogram i Castilla Media i Peru, är Yachay Wasi en av tre samarbetsorganisationer. Deras mål är att implementera Yachay Wasis metoder i landsbygdsskolorna i området och på så vis höja utbildningskvalitén. --Vår metod skiljer sig från den traditionella utbildningsmetoden i Peru genom att det är en mer interaktiv pedagogik. Syftet att gå i skolan ska vara att lära, det vill säga att inte bara upprepa innehåll utan att även förstå, utvärdera och tillämpa det läraren lär ut för att kunna lösa problem, förklarar Juana. FAKTA: Perus utbildningssystem och Milleniemål 2 Enligt millenniemål två ska alla barn i världen år 2015 ha möjlighet att börja skolan och dessutom kunna slutföra sin grundskoleutbildning. Sedan målen antogs vid millennieskiftet har andelen barn i världen som börjar grundskolan stadigt ökat och ligger nu runt 90 procent i utvecklingsländer. Utav barnen som skrivs in i skolan i utvecklingsländer fullföljer 87 av 100 elever sin grundskolutbildning. Ett lands utbildningssystem förväntas höjas med en växande ekonomi, men trots en hög tillväxt i Peru och minskad fattigdom de senaste decennierna märks få förbättringar i utbildningskvalitén. Text och foto: Malena Rivero Friström 27 samarbetsorganisationer - I Peru Programmet för landsbygdsutveckling, eller Programa de Desarrollo Rural (PDR) som det heter på spanska, drivs i samarbete med tre lokala organisationer som har lång erfarenhet av arbete i regionen. ASDE - Acción Social y Desarrollo ASDE vill förbättra levnadsvillkoren för den fattiga landsbygdsbefolkningen i Arequipa -området. Det gör de genom att utveckla och främja småföretagande, främst inom jordbruket. ASDE jobbar också för att förbättra förutsättningarna kring demokratiska, kulturella och sociala frågor och stödjer bland annat ett ungdomsnätverk som sänder radioprogram i lokalradion kring viktiga och ofta nedtystade ämnen, såsom: familjevåld, alkoholism och frågor kring självkänsla. Hemsida: http://www.asdeperu.org/ CIED - Centro de Investigacion Educacion y Desarrollo Jordbruksutveckling och stärkande av demokratin är centrala frågor på CIED:s agenda. Organisationen jobbar hårt för att försöka få såväl myndigheter som andra lokala aktörer delaktiga i utvecklingsarbetet. Verksamheten fokuserar på ekologisk odling och att utveckla landsbygdsturismen. Hemsida: http://www.ciedperu.org/index2.htm YACHAI WASI - Instituto para la Investigación Pedagógica Yachay Wasis huvudmål är att höja utbildningskvaliten i Peru och i Latinamerika genom att bidra med alternativa pedagogiska modeller för inlärning samt påverkansarbete genom att stärka skolans roll i samhället. Organisationen stödjer utvecklingen av pedogiskt material och utbildning av lärare i en metod som skiljer sig från det traditionella utbildningsperspektivet till en mer interaktiv pedagogik. 28 informationsprogramMET i Sverige Svalorna Latinamerikas femåriga Informations- och kommunikationsprogram (20112015) syftar till att öka kunskapen och engagemanget i Sverige för ungas rättigheter i Latinamerika. Målgrupperna i Sverige är: unga, personer ur relevanta yrkesgrupper som lärare, socionomer, sjuksköterskor och småföretagare, samt andra personer med intresse för Latinamerika. Programmet har tre delprogram: 1.SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) 2.Rätt till utbildning 3.Ekonomiska rättigheter. Inom respektive delprogram driver vi kampanjerna ”Rätten till din egen kropp!”, ”Rätten till Utbildning!” och ”Rätten till ett eget liv!” om ekonomiska rättigheter och rätten till en egen försörjning. Under 2012, som var programmets andra år, genomfördes totalt 110 olika utåtriktade aktiviteter som föreläsningar, workshops, seminarier, informationsbord, fotoutställningar och filmvisningar. Informationstillfällena genomfördes framför allt av våra hemkomna utlandspraktikanter, kanslipraktikanter och eleverna på Billströmska folkhögskolans kurs “De Ungas Rätt” (DUR-kursen). Sedan 2011 gör eleverna på DUR-kursen en fältresa till Bolivia där de får möjlighet att besöka vårt programkontor och samarbets organisationerna Yanapi och Chasqui. Personal och praktikanter från Svalorna LA bidrar dessutom under kursen med föreläsningar om bistånd, Bolivia och om våra utvecklingsprogram i Latinamerika och informationsprogrammet i Sverige. En del aktiviteter genomfördes även av informationssamordnaren, annan personal, och av våra lokalgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. De flesta informationstillfällen hölls i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, men även på andra orter som Bollnäs, Borås, Gävle, Mariestad, Luleå, Pajala, Trollhättan och Örnsköldsvik. Genom dessa olika informationstillfällen nådde vi under 2012 drygt 4500 personer. De informationsturnéer som våra utlandspraktikanter gör när de kommer tillbaka till Sverige är en av de viktigaste delarna i vårt informations- och kommunikationsprogram. 2012 höll sju utlandspraktikanter 35 olika informationstillfällen för främst gymnasieelever och högskolestudenter, men också för andra sällskap som Rotaryklubbar och liknande. De tio DUR-eleverna från Billströmska folkhögskolan höll i 33 infotillfällen där de nådde hela 1500 personer. Av de personer som fyllde i utvärderingsenkäter efter informationstillfällena angav de allra flesta att de hade fått ny kunskap i det ämne som tagits upp. Av dessa angav drygt hälften att de hade fått “ganska mycket” eller “mycket ny kunskap”. 29 Några kommentarer från deltagare på olika aktiviteter: Från deltagare på seminarier: ”Är ny på det här området och fick stor behållning av all information, det gav mersmak. Stort tack för det!” ”Skulle kunna tänka mig att engagera mig i bekämpning av våld i hemmet.” Från elever: “Det var en intressant föreläsning som gjorde att man förstod mer hur dåliga förhållanden många faktiskt lever under.” Från lärare: ”Väldigt bra information, intressant och tankeväckande. Kunniga och engagerade föreläsare. Lagom svårighetsgrad, alla hängde med.” ”Fördela världens ekonomi så att alla får möjlighet till det som ”Föredraget var mycket uppskattat och det blev mycket diskussioner efteråt behövs.” tillsammans med våra elever”. Internet- och mediemedverkan Våra utlandspraktikanter med 39 artiklar om vår programverksamhet i Bolivia, Nicaragua och Peru på Svalorna.se, 53 inlägg på svalbloggen (svalorna.blogspot.se) och 33 nyhetsartiklar på nyhetssajten Latinamerika.nu, som vi driver tillsammans med Latinamerikagrupperna. Under året publicerades även sju artiklar i annan tryckt och internetbaserad media av eller om Svalorna LA. I samband med Global Action Week i april, då Millenniemålet om rätten till utbildning uppmärksammas, var vi tillsammans med våra samarbetsorganisationer i det svenska EFA-nätverket (Education-For-All/ Utbildning-för-alla) med och skrev en debattartikel som publicerades i Göteborgsposten. Efter vårt frukostseminarium med Yolanda Acuña i november publicerade OmVärlden en artikel om vårt nya program för att förebygga barnsexhandel i Nicaragua. I början av året besökte dessutom ett filmteam för Radiohjälpen vårt program för landsbygdsutveckling i Peru. Resultatet blev kortfilmen “Flykten från Anderna” – om kopplingen mellan smältande glaciärer i Anderna med vattenbrist som följd, och konsekvenserna för de peruanska småjordbrukarnas möjlighet att försörja sig. Filmen visades av SVT vid fyra tillfällen under året. 30 Besök från Nicaragua Under 2012 hade vi två gäster från Nicaragua på besök i Sverige: vår programhandläggare i Nicaragua Mayra Aguilar som besökte Sverige en dryg vecka i maj, och Yolanda Acuña, verksamhetsledare på vår samarbetsorganisation Proyecto Miriam som besökte Sverige tio dagar i november. Yolanda fick vi möjlighet att bjuda till Sverige tack vare att hon var inbjuden till Tyskland av en annan organisation, vilket innebar att Svalorna LA enbart behövde finansiera vistelsen i Sverige samt flygresan mellan Berlin och Stockholm. Under sitt besök i Sverige deltog Mayra bland annat i ett panelsamtal i Malmö om feminism Mayra Aguilar, programhandläggare i Nicaragua på besök i Sverige och kvinnors rättigheter i Latinamerika, samt på vår manifestation på Sergels torg i Stockholm på Mors Dag för att uppmärksamma mödradödligheten i världen. Yolanda deltog bland annat på en föreläsning under MR-dagarna i Göteborg och ett frukostseminarium i Stockholm som vi arrangerade i samarbete med Ecpat. Dessutom träffade både Mayra och Yolanda under sina besök representanter för riksdagens SRHR-grupp (Hans Linde (V) och Ulrika Karlsson (M)), samt representanter för flera svenska organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter och sexuella och reproduktiva rättigheter – exempelvis Ecpat, Sveriges kvinnolobby, RFSU, ROKS och WRA. Aktiviteter under 2012 Kampanjen ”Rätten till din egen kropp!”: • Som året innan deltog vi i 8-marsnätverket, samordnat av UN Women, och var med och arrangerade en välbesökt seminariedag på Historiska museet i Stockholm. Vi deltog med informationsbord och en fotoutställning om kvinnors rättigheter i Nicaragua. • I samband med Mors dag sista söndagen i maj bjöd vi in Amnesty, RFSU Stockholm, WRA och LatiCe till en gemensam manifestation och flashmob på Sergels torg i Stockholm för att uppmärksamma kopplingen mellan abortförbud och mödradödlighet. Efter manifestationen anordnade vi tillsammans med LatiCe en filmvisning med diskussion på Bio Rio då vi visade filmen ”De Niña a Madre” om tonårsgraviditeter i Nicaragua. • Under politikerveckan i Almedalen i början av juni arrangerade vi tillsammans med Afrikagrupperna och RFSU Gotland ett samtal om sex och religion med representanter för Stockholms stora synagoga och Sveriges kristna råd, som företräder olika kristna samfund i Sverige. • I samband med internationella dagen mot våld mot kvinnor arrangerade vi den 23 november i samarbete med bland andra Män för jämställdhet ett seminarium på temat att involvera män i arbetet mot våld mot kvinnor på Studiefrämjandet i Stockholm. 31 Kampanjen “Utbildning för alla”: • Under Global Action Week sista veckan i april skrev våra utlandspraktikanter artiklar på vår hemsida om utbildningssituationen i våra verksamhetsländer i Latinamerika. Eleverna på DUR-kursen på Billströmska folkhögskolan knöt an till temat rätten till utbildning under sina informationsturnéer. • På seminariedagen Inspiration Världen i oktober deltog vi med informationsbord och en av våra hemkomna praktikanter föreläste om Svalorna LA:s program i Bolivia och kopplingen mellan utbildning och försörjning. Kampanjen ”Rätten till ett eget liv”: • I mars arrangerade vi en föreläsning om mikrokrediter och landsbygdsutveckling i Peru. • Vi visade en fotoutställning som en tidigare praktikant gjort om och med barn på soptippen i Somoto i Nicaragua och deras livsförhållanden. Utställningen visades i anslutning till en filmvisning på tema försörjning som IM och Fair Trade Center arrangerade på Bio Rio i Stockholm. • I juni arrangerade vi tillsammans med Sida Partnership Forum och Business for Development/B4D ett seminarium under rubriken ”IT i en föränderlig värld”. • I vårt informationstält under politikerveckan i Almedalen fokuserade vi på temat “ungas ekonomiska rättigheter”. Besökare och förbipasserade kunde bland annat spela ”Rättighetsspelet” – ett kombinerat bräd- och rollspel där spelarna fick förställa sig att de var en ung kvinna i Latinamerika som under spelets gång stöter på både hinder och framgångar som berör verkligenheten för en småbrukarfamilj i Latinamerika. Några av samarbetsorganisationerna inom programmet: SRHR-frågor: • Afrikagrupperna • Amnesty Sverige • Män för jämställdhet • RFSU riks • RFSU Gotland • UN Women • WRA (White Ribbon Alliance). 32 Utbildning, Svenska EFA-nätverket med bland andra: • FOLAC • Läraförbundet • Rädda Barnen • Svenska Afghanistankommittén • Svenska Unescorådet • Unicef Ekonomiska rättigheter • Nätverket för GlobalRättvisa.Nu! • Business for development/B4D • LO-TCO:s biståndsnämnd • Sida Partnership Forum Personal Personal – en förutsättning för vårt arbete Personal är en grundförutsättning för Svalorna Latinamerikas arbete. Under 2012 har det gjorts mycket för att utveckla personalarbetet och lagts extra fokus på ett kapacitetstärkande metodarbete inom uppföljning och utvärdering av programmen i Latinamerika. Det har också varit ett år där vi både har avslutat och påbörjat nya program, vilket har gjort att mycket tid och resurser har lagts på detta viktiga och grundläggande arbete. Svalorna LA har under många år lagt ner mycket arbete på att utveckla bra och användbara metoder för planering, uppföljning och utvärdering. För att det nya systemet ska fungera krävs god kunskap hos samtliga som arbetar med det båda vad gäller kansliet i Sverige, på programkontoren, samt hos samarbetsorganisationerna. Då det är våra samarbetsorganisationer som genomför den största delen av uppföljningsarbetet har det varit extra viktigt att stärka kapaciteten hos dem och våra programkontor. Det är viktigt att Svalorna LA:s utvecklingsprogram planeras och följs upp i enlighet med våra kvalitetskrav och metoder. Detta både för att stärka känslan av att vi är en organisation där vi alla jobbar tillsammans med samma metoder och värderingar, men också för att förenkla och effektivisera rapporteringsarbetet i Sverige. Under året har vi lyckats nå långt inom dessa områden och vi ser många positiva resultat av detta arbete både inom Svalorna LA och hos våra samarbetsorganisationer. Detta till trots kommer ett fortsatt stöd att behövas för att testa och eventuellt förbättra och anpassa metoder och format för programes verklighet. Det har också varit händelserikt år för personalen. Många anställda har slutat inom organisationen. Vi vill skicka ett särskilt tack till Ylva Ahlberg, Martina Hibell på kansliet i Sverige, Clara Olander, Paola Castro och Emir Figueroa i Peru som alla bidragit mycket till att vi uppnått de mål vi förutsatt oss, och till det förändringsarbete som skett under de senaste åren inom Svalorna Latinamerika. 33 Personal på kansliet i Sverige Klas Hansson Klas Sellström Pernilla Springfeldt Luis Larrea Ylva Ahlberg Emma Idestrand Martina Hibell Verksamhetsledare Programsamordnare Informationssamordnare Personal- och metodhandläggare Organisationssekreterare Organisationssekreterare PME-handläggare Personal på programkontoret i Bolivia Solveig Lagerhall Olivia Malmqvist Samuel Apaza Gioconda Gutierrez Landrepresentant Landrepresentant Programhandläggare Ekonom Personal på programkontoret i Peru Paola Castro Emir Figueroa Elizabeth Ramos Edith Garzón Landrepresentant Programhandläggare Ekonom Tf. Landrepresentant Personal på programkontoret i Nicaragua Clara Olander Mayra Aguilar Cruz Delia Cerrato Celina Lira García Landrepresentant Programhandläggare Ekonom Tf. Landrepresentant 34 , Praktikanter Engagemanget som leder till resultat Svalorna LA:s praktikantverksamhet har som syfte att främja unga svenskars (fram för allt nyutexaminerade) intresse för att skaffa sig kunskap och erfarenhet om utvecklings samarbete, samt ge dem möjlighet att tillämpa sin utbildning i en reell kontext och samtidigt bredda vår resursbas. Kunskaps- och erfarenhetsutbytet är hörnstenen för verksamheten. De tre huvudkomponenterna: lärande, praktiskt genomförande och informationsarbete i Sverige, står i centrum för upplägget av praktiktiden. Praktikanten ska lära sig av sina praktikuppgifter samtidigt som dennes uppgifter gynnar programverksamheten i verksamhetsländerna. Informationsarbetet i Sverige, som praktikanterna ska genomföra vid hemkomst, är också en viktig komponent i erfarenhetsutbytet. Under 2012 har det att funnits möjlighet till tre olika former av praktik genom oss: Utlandspraktik med schablon och självfinansierad utlandspraktik, båda inom programmen i Latinamerika, samt kanslipraktik som görs på kansliet i Stockholm. Trots att praktikantschablonen avskaffades under 2010 lyckades Svalorna LA hålla kvar praktikantverk samhet i Latinamerika genom självfinansierad praktik under 2011 och 2012. Tillsammans med andra svenska organisationer förde vi ett påverkansarbete för att UD och Sida skulle fatta beslut om att återinföra praktikantschablonen. Något som också gjordes våren 2012. Vi har på så sätt haft möjlighet att under hösten sända fem praktikanter inom denna nygamla praktikantschablon. Detta ser vi som en slutpunkt på ett välorganiserat påverkansarbete inom vårt strategiska praktik- och personalarbete för att återfå denna finansieringsform. Ett resultat från året vi gärna vill lyfta lite extra. Kanslipraktik i Sverige Svalorna LA har en väl utbyggd praktikantverksamhet i Sverige. På kansliet i Stockholm fanns under året fyra praktikantuppdrag inom följande arbetsområden: • PR, marknadsföring och insamling • Föreningsutveckling och frivilligsamordning • Kampanjen ”Rätten till din egen kropp!” • Kampanjerna ”Rätten till utbildning” och ”Rätten till ett eget liv, samt vår utåtriktade informationsverksamhet. 35 Praktikanter på kansliet vt 2012 Johana Sellberg Susana Romero David Bergström Sanna Lucas Kampanjpraktikant för ”Rätten till din egen kropp” och “Rätten till ett eget liv” ”Utbildning för alla” Föreningsutveckling Marknadsförning Praktikanter på kansliet ht 2012 Charlotte Pihl Carolina Altin Johanna Ekman Ana-Maria Estay “Rätten till dig egen kropp!” “Rätten till dig egen kropp!” Fem veckors praktik (v.44 – 48) Jönköping Högskola. Schysst Jul Utlandspraktikanter vt 2012 Malena Friström Simon Lundh Cerese Olsson Macarena Mendoza Peru Nicaragua Nicaragua Bolivia Utlandspraktikanter ht 2012 Sandra Lundberg Lovisa Dragstedt Macarena Mendoza Sofie Olsson Aino Ravandoni Nicaragua Nicaragua Bolivia Bolivia Peru 36 Medlemmar, frivilliga och engagemang Tack vare många engagerade medlemmar och frivilliga har föreningen kunnat ge människor runt om i Sverige information om, och möjlighet att reflektera kring, de frågor som Svalorna Latinamerika arbetar med. En flerårig trend med ett sjunkande medlemsantal fortsatte dessvärre under år 2012. Minskningen beror till viss del på att föreningen inte genomförde någon specifik medlemsvärvning under året. Orsaken till att man inte gjorde en satsning på medlemsvärvning var att det saknades resurser för detta. Andra anledningar till det sjunkande antalet medlemmar kan vara att det är en relativt hög medelålder bland Svalorna LA:s medlemmar och att unga i Sverige idag engagerar sig i samhällsfrågor genom andra kanaler än att ansluta sig till ett medlemskap. En annan orsak är att antalet föreningar i Sverige många och vi således måste konkurrera med andra organisationer om människors tid och engagemang. Trots att Svalorna Latinamerika medlemsbas har minskat i antal, så är det dock tydligt att alla föreningens medlemmar gör verklig skillnad och att många av våra medlemmar väljer att vara aktiva i Svalorna LA:s verksamhet. Våra dörrar står alltid öppna för människor som vill engagera sig i Svalorna LA:s aktiviteter. Svalorna Latinamerikas frivilliga gör skillnad! Det finns många engagerade ”Svalor” runt om i världen som på olika sätt stöttar vår verksamhet. Våra lokalgrupper är ett av många bevis på att föreningens medlemmar gör stor skillnad i vår verksamhet. Under året har vi gjort en satsning för att stärka föreningens lokalgrupper. Som del i detta arbete hölls under hösten en utbildnings- och inspirationshelg för representanter från de tre lokalgrupperna som finns i Göteborg, Malmö och i Stockholm. Syftet med utbildningshelgen var att stärka lokalgruppernas strukturer, så att de kan öka sina möjligheter att planera och genomföra aktiviteter. Under helgen fick också Svalor från olika delar av Sverige chans att utbyta erfarenheter om sitt engagemang i föreningen. Lokalgrupp Göteborg I Göteborg har en nystartad lokalgrupp under året satsat på gruppstärkande och fortbildande aktiviteter. Eftersom flera medlemmar flyttat från staden och andra har tillkommit under året har det funnits behov av att hålla introduktionsträffar flera gånger, med information om föreningen och vilka möjligheter som finns för engagemang. Göteborgsgruppen har därför haft träffar där de delat med sig av sina erfarenheter av arbete och praktik med Svalorna LA samt av Latinamerika i allmänhet. Två göteborgsmedlemmar deltog vid den utbildningshelg för lokalgrupperna som anordnades av kansliet i Stockholm. Representanter från lokalgruppen var även med och spred information om föreningen vid MR-dagarna (en mässa som arrangeras varje år med tema mänskliga rättigheter) som hölls på Svenska Mässan i Göteborg. Under MR-dagarna blev det tydligt att intresset för att engagera sig i lokalgruppen i Göteborg är stort och att många unga är intresserade av frågor om mänskliga rättigheter i Latinamerika. Under hösten deltog ett par elever från Billströmska Folkhögskolan i Göteborgsgruppen (Billströmska Folkhögskolan har sedan flera år ett samarbete med oss). Eleverna visade stort intresse för att utveckla frivilligengagemanget på sin skola och de har bidragit med många nya idéer för framtida aktiviteter. 37 Lokalgrupp Malmö Lokalgrupen i Skåne (som numera är mest Malmöbaserad) har tagit flera steg framåt under 2012. Under våren påbörjades ett arbete med att marknadsföra Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation CASSA:s alpackaplagg från Bolivia. Tanken är att projektet som Malmögruppen har döpt till ”Schyssta mellanhänder” ska bidra till att knyta starkare band mellan Skånegruppens aktiviteter och Svalorna LA:s verksamhet i Bolivia. Gruppen också gjort ett flertal utåtriktade aktiviteter: • På Malmöfestivalen i augusti deltog lokalgruppen tillsammans med flera andra frivilligorganisationer. Under festivalen hade man tillgång till ett festivaltält varifrån man spred information om Svalorna LA:s arbete och mötte intresserade festivaldeltagare. Under festivalen sålde lokalgruppen också alpackaplagg från CASSA och trots strålande solsken och sommarvärme såldes många sjalar och handledsvärmare. • I höstas deltog lokalgruppen på Malmö Högskolas föreningsmässa där en av gruppens medlemmar höll en kort presentation om Svalorna LA:s arbete i Bolivia. Under mässan spred lokalgruppen också information om Svalorna LA:s övriga verksamhet. • I oktober deltog Malmögruppen i kulturfestivalen Latinamerika i fokus med ett informationsbord. Under kulturfestivalen arbetade lokalgruppen också med att introducera en film om Bolivia för skolklasser i Skåneregionen. • Året avslutades med julmarknaden Good Jul på Gustav Adolfs torg i Malmö där Malmögruppens frivilliga sålde alpackaplagg från Svalorna LA:s samarbetsorganisationer i Bolivia. Försäljningen var lyckad och ledde till ett stort bidrag till Svalorna LA:s insamling. Lokalgrupp Stockholm Efter en tids inaktivitet under första delen av året tog lokalgruppen i Stockholm upp sitt arbete igen i slutet på oktober. Detta efter att Svalorna LA:s kansli hade anordnat utbildningshelgen för föreningens lokalgrupper. Under denna inspirationshelg fanns tid för lokalgruppen att sätta upp nya ramar och rutiner för sitt fortsatta arbete och efter helgen hölls ytterligare två lokalgruppsmöten innan året gick mot sitt slut. Stockholmsgruppen lyckades under hösten 2012 skapa strukturer och hitta nya arbetssätt för att göra gruppens arbete mer stabilt över tid. Den 20 november arrangerade lokalgruppen i Stockholm en film- och informationskväll för att värva nya deltagare. Inbjudan gick ut till alla som under det senaste året visat intresse av att engagera sig och sammanlagt kom 16 personer. Under kvällen visades filmen ”Faustas Pärlor” som följdes av samtal om fortsatt engagemang i gruppen och vad vi hoppas kunna göra för aktiviteter framöver. Vid årsskiftet hade lokalgruppen sex stycken regelbundet aktiva deltagare som deltagit vid gruppens träffar under återkommande tillfällen. Medlemmar från lokalgruppen deltog också vid julmarknaden Schysst Jul på Brygghuset i Stockholm. Marknaden pågick under två dagar och under helgen såldes alpackaprodukter från Svalorna LA:s samarbetsorganisationer i Bolivia. Överskottet från försäljningen blev ett stort bidrag till vår insamling. 38 Insamling Huvuddelen av Svalorna LA:s programverksamhet finansieras med Sida-bidrag som förmedlas av Forum Syd. Detta genom 10/90 principen där 100 insamlade kronor ger 900 kr från Sida. Föreningens insamlingsarbete är en förutsättning för allt arbete vi gör i Latinamerika. Insamlingsarbetet bedrivs delvis genom frivilliga och andra enskilda personer som skänker gåvor eller samlar in pengar på annat sätt. Sådana initiativ genererar inte bara pengar till vår verksamhet – det bidrar också i många fall till ökade kunskaper och intresse för de frågor som Svalorna Latinamerika arbetar med. Insamling år 2008-2012 i kr 2008 330 813 Egen insamling 265 184 Radiohjälpen 16 108 Försäljning 612 105 Totalt 2009 240 556 470 008 40 479 751 043 2010 301 008 704 462 36 862 1 042 332 2011 289 842 789 722 43 809 1 123 373 2012 297 032 998 762 37 777 1 333 571 Svalorna LA:s insamlingsverksamhet har under 2012 utvecklats i positiv riktning med ökande siffror på många håll. Arbetet med att hitta fler givare och inkomskällor har tagit fart under 2012, framför allt genom fler kontakter mot företag och skolor. Målet med dessa kontakter är att få till långsiktiga samarbeten. Det vi dock har lärt oss är att det tar långt tid från första kontakt till att pengar hamnar på vårt 90-konto. De nya kontakter som har tagits under 2012 kommer därför i vissa fall inte att ge ett slutgiltigt resultat förrän år 2013 och framåt. Detta måste vi ta lärdom av då vi formulerar insamlingsmålen i framtida verksamhetsplaner. Vi måste också vara noggranna med att sätta upp realistiska mål och delmål för insamlingsverksamheten. Vi kan veta hur många skolor eller företag vi kan kontakta men det vi sällan vet på förhand är hur många långsiktiga samarbeten detta skapar och hur mycket pengar det blir i slutändan. Det vi vet är dock att detta arbete behövs göras kontinuerligt för att långsiktigt ge bra resultat. Vi har länge arbetat med den Insamling- och marknadsplan som togs fram och beslutades om under 2006. Under resans gång har vi har lärt oss att vi också behöver ta fram bättre rutiner för hur detta arbete skall genomföras för de kommande åren. Svalorna Latinamerika har genomfört och provat på många av strategins aktiviteter och förslag. Vissa har fungerat bra och andra inte. Under 2012 har vi lagt extra mycket tid och resurser på att ta fram rekommendationer och konkreta förslag på hur vi skall utveckla och förfina detta arbete inom ramen för den verksamhet vi redan har. Det är med stor glädje vi ser att insamlingen under de senaste åren har lyckats återskapa en viktiga finansiella buffert som vi tidigare haft. Den behövs för att skapa en trygg ekonomisk situation vad det gäller egeninsatsen för de program vi har finansierat genom Sida-medel. Framgångar under året: Insamlingsgala i Marstrand Den 17 november gick 2012 års insamlingshöjdpunkt av stapeln i form av en insamlingsgala på Marstrand Havshotell för Svalorna Latinamerikas arbete i Nicaragua. Galan blev en stor framgång både för att sätta fokus på arbetet i Nicaragua och ekonomiskt med fantastiska 90 000 insamlade kronor. Vi vill tacka initiativtagaren Anna Tingbäck och hennes vänner för en makalöst fin kväll, samt alla sponsorer och personer som gav sitt stora engagemang och bidrag för kvällen och Nicaragua. 39 Företag Under 2012 har Tolvskillingshjälpen ökat sitt stöd till Svalorna LA från 20 000 kr per år till 50 000 kr per år. Vi har under året också fört en diskussion med Volvo Operations U-landsförening om ett långsiktigt finansiellt samarbete. Svalorna Latinamerika har också fått stöd av företag med olika typer av sponsring. Vi vill därför rikta tack till WebPower, till Mårstenssons revisionsbyrå, till Marstrand Havshotell samt alla andra sponsorer som gjorde insamlingseventet vid Marstrand möjligt. Skolor Under hösten anlitades Saul Palm på prov för att under en period inrikta sig på att kontakta skolor för att skapa ett långsiktigt insamlingssamarbete för Bolivia. Saul Palm har lyckats knyta till sig skolor i Örnsköldsvik och Stockholm för Svalornas arbete i Bolivia. Målet för detta insamlingsarbete var att först och främst få till nya insamlingar under 2013 och framåt och har därför ännu inte kommit att öka 2012 års resultat. Kampanjer Under året har en vi inlett arbetet med en ny insamlingsmetod som brukar kallas crowd funding. För att lära oss mer om detta verktyg har vi anslutit oss till webbsidan www.betternow.se. Denna sida är en insamlingsplattform där privatpersoner kan starta egna insamlingar för olika ändamål. Svalorna LA finns med som en av de organisationer man kan välja att samla in medel till. Försäljning Försäljningsverksamheten inom föreningen, till stöd för arbetet i Latinamerika, har genomförts planenligt och resulterat i att hantverk från våra samarbetsorganisationer CASSA och COPROCA har sålts med god förtjänst. Under flera år har föreningen valt ut vissa produkter som är populära, håller bra kvalitet och enkla att sälja till en god förtjänst i relation till den tid och kapacitet som krävs av ideella och kansli för att genomföra dessa aktiviteter. Enskilda medlemmar har också hjälpt till med försäljningen av hantverk på sina arbetsplatser. Tack till alla som har hjälpt till att sälja och marknadsföra hantverk under året. Marknadsföring- och insamlingsstrategier Under året har vi arbetat vidare med utveckla våra strategier för insamling och marknadsföring. Ett arbete som genomfördes under hösten 2012 utfördes i samarbete med Den Lilla Konsulten. Den Lilla Konsulten är ett initiativ som drivs av studenter från KTH. Studenterna har startat en konsultverksamhet där de tar sig an uppdrag på frivillig basis samtidigt som de tillgodogöra sig egen erfarenhet under arbetets gång. Deras uppdrag hos Svalorna Latinamerika var att utveckla en tillväxtstrategi för Svalorna LA:s insamlingsverksamhet och medlemsvärvning. Samarbetet föll mycket väl ut och har resulterat i en rapport med många bra rekommendationer att arbeta vidare med under kommande år. Vi vill tacka Den Lilla Konsulten för ett mycket givande samarbete. 40 Styrelsen Sammansättning Styrelsen har under verksamhetsåret bestått av nio ordinarie ledamöter och tre suppleanter, varav tre bor utanför Stockholmsområdet. Styrelsen har bestått av sju kvinnor och fem män (Ylva Ahlberg, Israel Carrizales, Per Fröberg, Sofia Gustafsson, Lisa Hanson, Ulrika Molin Urey, Mattias Niinisaari, Juan Pablo Obregón, Jenny Ringarp, Niklas Schmidt, Mikaela Sundqvist Hagan, Katarina Wallgren). Under verksamhetsåret har Ylva Ahlberg, Niklas Schmidt och Mikaela Sundqvist Hagan lämnat sina styrelseuppdrag för andra uppdrag i Sverige eller Latinamerika. Ansvarsområden för Ansvarsområde Ordförande Sekreterare Kassör Bolivia Nicaragua Peru Ideologi och policy Medlemskap i föreningar Framtidsmötesgrupp Insamling Miljö Genus styrelsen Namn Per Fröberg Mattias Niinisaari Sofia Gustafsson Ulrika Molin Urey Per Fröberg Jenny Ringarp Jenny Ringarp Juan Pablo Obregon Sofia Gustafsson, Ulrika Molin Urey och Juan Pablo Obregon Israel Carrizales, Per Fröberg Katarina Wallgren Möten Styrelsen har haft nio styrelsemöten under 2012, varav ett konstituerande styrelsemöte. Mellan varje styrelsemöte har arbetsutskottet (AU) haft möten för att bereda styrelseärenden och AU har även vid ett flertal tillfällen hållit möten för att fatta mindre beslut. Styrelsen har utöver detta haft träffar med kanslipersonalen, för att tillsammans diskutera och utveckla verksamheten. Styrelsens arbete Styrelsens främsta ansvar är att leda Svalorna Latinamerika på en övergripande nivå. Detta gör styrelsen främst genom styrelsemöten där verksamhetens inriktning diskuteras och direkta beslut fattas. Under 2012 har styrelsen särskilt tagit fasta på frågor om insamling och vidareutveckling av verksamheten. För att effektivisera föreningens verksamhet och anpassa den till de ekonomiska förutsättningar som verksamhetsbidrag och insamlingsresultat ger, har styrelsen inlett ett arbete med omstrukturering av kontoren i Sverige och i programländerna. Till grund för detta har en dialog med förmedlaren av de viktiga Sida-bidragen, Forum Syd, genomförts. 41 Medlemmar i styrelsen, från vänster: Per Fröberg, Lisa Hanson, Katarina Wallgren, Ulrika Molin Urey, Ylva Ahlberg, Mikaela Sundqvist Hagan, Sofia Gustavsson, Niklas Schmidt och Jenny Ringarp. Under de senaste tre åren har utveckling av den egna organisationen med fokusering på resultatrapportering haft särskild betydelse, något som nu styrelsen finner avklarat. Ett egenutvecklat system för planering, uppföljning och utvärdering har tagits fram och samkörts mellan länderna vilket lett till en systematisering av planering och rapportering av verksamheten i samtliga utvecklingsprogram. Möjlighet till en ökad koncentration på programverksamheten i Latinamerika finns nu. Som ett led i omstruktureringen av verksamheten, med ökad tonvikt på program och sänkning av kostnaderna i egen organisation, har styrelsen beslutat att omdisponera arbetet på programkontoren i Bolivia, Nicaragua och Peru samt att omstrukturera verksamheten på kansliet i Stockholm. Personalen på programkontoren minskas från tre till två personer på varje kontor och antalet anställda i Stockholm reduceras från fem till tre anställda. Därigenom sänks de egna kostnaderna i verksamheten betydligt. Vad gäller programarbetet har styrelsen drivit på för att den ska få en central roll i verksamheten och att samarbetsorganisationernas och målgruppernas ägarskap ska öka. Vikten av lokalt ägarskap hos samarbetsorganisationer och målgrupper finns anledning driva vidare under 2013. Arbetet med en tydligare rollfördelning i utvecklingsprocessen med utökat metodstöd till våra samarbetspartners vad gäller deras roll som genomförare och sakkunniga inom ämnesområden som familjerelationer och våld, jämställdhetsfrågor, utbildning, jordbruksproduktion och utnyttjande av barn och ungdomar har betonas under 2012 och det arbetet kommer att fortsättas under 2013. Samtidigt har Svalorna Latinamerikas dubbla roll som finansiär och kontrollant gentemot samarbetsorganisationerna understrukits. Under styrelsens diskussioner om vidareutveckling av verksamheten har det betonats att Svalorna Latinamerika har en särskild tillgång i det nära samarbetet med lokala organisationer genom att programkontoren finns på plats där utvecklingsprogrammen genomförs. Detta ger tillgång till direkt kontakt med genomförare och målgrupper och diskussion om snabb anpassning av arbetet baserat på uppnådda resultat och 42 ändrade förutsättningar. Tillgången till information om hur människor förbättrar sin situation individuellt och i samverkan med andra gör att resultaten enklare och tydligare kan förmedlas till finansiärer, givare och intresserade i Sverige och därigenom ytterligare öka engagemanget och stödet för utvecklingsarbetet. Sedan fyra år tillbaka har styrelsen haft som långsiktigt ekonomiskt mål att stärka föreningens eget kapital, glädjande nog kan vi se att så har skett för varje år som gått. Inom området ekonomi har styrelsen under 2012 fortsatt att prioritera egen insamling och hitta nya finansieringskällor. Under verksamhetsåret har goda framsteg gjorts inom detta område med en ökning av egen insamling från flera nya källor som resultat. Stabila finansiärer som Radiohjälpen har bidragit till en viktig del av insamlingen tillsammans med de pengar som kommer in via månatlig autogiro från enskilda givare. Nytillkomna finansiärer är arbetsplatsgrupper på företag som Scania i Södertälje och Volvo lastvagnar och personbilar i Göteborg. Genom fleråriga utfästelser om bidrag ger de stöd till uppbyggnad av en uthållig finansieringsstruktur inom Svalorna Latinamerika. Dessutom ökar de antalet kontaktpunkter för information och samarbete ute i samhället. Dessa kontakter kompletterar de satsningar på högskolemiljöer som Svalorna gör för att engagera studenter i sociala och utvecklingsfrågor och rekrytera dem till praktikantarbete i Latinamerika och Sverige. För att stärka ledningen av föreningens arbete har styrelsen två år i följd genomfört en medarbetarenkät för att på så sätt kunna ringa in styrkor och svagheter i organisationen. Resultaten av enkäterna visar att de som arbetar inom organisationen är starkt engagerade i verksamheten och att vad som behövt förbättrats är kommunikationen mellan kansliet i Stockholm och programkontoren. Detta har åtgärdats under 2012 genom att veckovisa skypesamtal mellan kontoren och programansvarig i Stockholm införts. Ordföranden har likaså skype-samtal med programkontoren om aktuella ärenden inför varje styrelsesammanträde. Ett arbete med att omarbeta Svalorna Latinamerikas vision och mission har genomförts under året i samarbete med lokalgrupper från Göteborg, Skåne och Stockholm. Resultatet har blivit innehållsmässigt likartade men utformningsmässigt kortare och mer stringenta formuleringar som kommer att underlätta arbetet med att sprida budskapet om vad organisationen står för och vill uträtta. Nästa steg blir utveckling av korta slogans för användning i insamlings- och informationssammanhang. Verksamhetsåret 2012 har innehållit utmaningar för styrelsen att ta hänsyn till rekommendationer från den viktigaste finansiären, Sida genom Forum Syd, till att utforma tydligt uttryckta rättighetsfokus i alla program och därtill att justera kostnaderna inom egen organisation till en lägre nivå. Förändringarna har införts under 2012 och resultaten kommer att bli tydliga under 2013. Kommande års uppdrag kan vara att fortsätta stärka den egna organisationen genom att engagera fler medlemmar, utveckla lokalgrupperna och förankra information och insamling i frågor som är gemensamma för människor i Latinamerika och människor i Sverige. Kontroll och uppföljning För att säkerställa att all ekonomisk hantering och rutiner sköts på bästa sätt har Svalorna Latinamerika ett väl utarbetat system för kontroll och uppföljning av vårt eget arbete och av våra samarbetsorganisationer i Latinamerika. Vi arbetar efter uppsatta mål och strategier som följer de verksamhetsplaner som sätts upp för all verksamhet inom föreningen. Varje år följs arbetet upp med framtagna system för kontroll- och resultatredovisning, som därefter rapporteras till kansli, styrelse, medlemmar och givare. Utöver det interna arbetet så kontrolleras Svalorna LA och våra samarbetsorganisationer även av externa aktörer. Grundlig revision genomförs varje år i samtliga verksamhetsländer och vår bidragsgivare Forum Syd följer regelbundet upp såväl ekonomi som verksamhet. 43 RESULTATRÄKNING 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Medlemsavgifter Insamlade medel Försäljning Bidrag Övriga verksamhetsintäkter 1 2 SUMMA INTÄKTER 3,5,6 VERKSAMHETSKOSTNADER Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader 4 SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER Verksamhetsresultat FINANSIELLA POSTER Övriga ränteintäkter Resultat efter finansiella poster Årets resultat Fördelning av årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år Reservering av ändamålsbestämda medel som inte utnyttjats I anspråktagande av praktikantreserv 0 Resultat efter fördelning BALANSRÄKNING 2012 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier 7 44 2012 2011 64 110 1 295 794 37 777 10 021 210 12 675 61,035 1,079,564 43,809 9,011,158 98,312 11 431 566 10,293,878 -10 473 922 -70 611 -678 000 -9,398,052 -95,716 -635,001 -11 222 533 -10,128,768 209 033 165,109 554 3,521 209 587 209 587 168,630 168,630 209 587 0 168,630 60,000 -205 000 -200,299 0 4 587 28,331 2012 2011 0 6,772 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 8 188 496 188,496 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 188 496 195,267 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 175 971 52 381 150,134 16,690 Kassa och bank 1 925 067 1,580,660 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 2 153 418 1,747,484 SUMMA TILLGÅNGAR 2 341 913 1,942,752 0 68 613 802 354 24 391 86 138 88 433 10 276 4 587 100,000 68,613 497,354 24,391 86,138 88,433 -18,055 28,331 1 084 792 875,205 688 008 84 389 0 484 724 720,453 59,452 0 287,643 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 1 257 121 1,067,548 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 341 913 1,942,752 0 0 9 EGET KAPITAL OCH SKULDER 10 EGET KAPITAL Reserv volontär egna medel Fond nya arbetsområden Projektfond Fond Peru Suma Thaki Rotativ Fond Balanserat kapital Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Skuld till Forum Syd Skuld Radiohjälpen Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 12 13 Ställda panter och ansvarsförbindelser 45 Agera för Svalorna Latinamerika Bli medlem i Svalorna Latinamerika Svalorna LA är en medlemsstyrd organisation. Som medlem har du rätt att vara med och påverka vårt arbete, bland annat genom din rösträtt på årsmötet. Du har också möjlighet att ta del av Svalorna LA:s arbete genom nyhetsbrev och du får inbjudningar till seminarier och aktiviteter. Förutom att du ger oss ditt stöd ekonomiskt så hjälper du oss att bli starkare som organisation. Våra medlemmar är en förutsättning för Svalorna Latinamerikas existens. Ju fler vi blir desto mer kan vi påverka! Att bli medlem i Svalorna Latinamerika är enkelt. Du kan välja ett av följande sätt för betalning av ditt medlemskap: 1. Du kan betala ditt medlemskap via autogiro. För att bli medlem via autogiro betalar du 25 kr/mån. Kontakta oss via e-post [email protected] eller telefon 08-642 16 96 för att komma igång. Du kan såklart när som helst avsluta ditt autogiro genom att kontakta oss. 2. Om du vill betala din medlemsavgift utan att ansluta dig till autogiro så kan du göra en inbetalning via din bank till vårt Plus Giro 90 09 12-7. Viktigt är att du på din betalning skriver namn, postadress, e-post och telefonnummer. Vid betalning av medlemsavgiften via Plus Giro betalar du 250 kronor. Pensionärer och studenter som väljer att betala in medlemsavgiften via Plus Giro betalar 190 kronor. Bli autogirogivare Genom att månadsvis skänka valfri summa (minst 25 kr/månad) kan du stödja vårt arbete ekonomiskt. Alla gåvor är viktiga i vår verksamhet och du kan välja till vilket land du vill att din gåva ska användas. Du kan också låta Svalorna Latinamerika välja till vilken del av verksamheten i Latinamerika gåvan ska gå – vilket alltid blir där den gör mest nytta. Skänk en gåva Svalorna Latinamerika är en liten organisation och varje krona gör stor skillnad! Sätt in din gåva (valfri summa) på postgiro 90 09 12-7. Om du vill att vi skickar ett gåvobevis när du har skänkt en gåva till oss så är du hjärtligt välkommen att kontakta oss via e-post [email protected] eller telefon 08-642 16 96. Ge en minnesgåva eller uppvakta någon vid en högtid Sätt in din gåva (valfri summa) på postgiro 90 09 12-7. Skriv namn, adress eller e-post dit gåvobrevet ska skickas på talongen samt önskemål om eventuella hälsningar till mottagaren. Ordna en insamling Vill du ordna en insamlingsfest, skramla bössa eller kanske ordna en loppis till förmån för Latinamerika? Alla idéer är välkomna! Ni kan få material och stöd från oss. 46 Gå med i en lokalgrupp Lokalgrupper finns just nu i Göteborg, Malmö och i Stockholm. Lokalgrupperna träffas vi regelbundet för att planera och genomföra olika aktiviteter tillsammans. Som medlem i en lokalgrupp får du möjlighet att träffa människor som brinner för global utveckling och du får möjlighet att delta som ”Sval-representant” vid evenemang, seminarier och festivaler. Om du tillsammans med en grupp engagerade personer vill starta upp en ny lokalgrupp i någon stad där det inte finns en i dagsläget kan ni kontakta Svalorna Latinamerikas kansli så stöttar vi er i den processen. Gör praktik hos oss Vi har ofta möjlighet att ta emot praktikanter som deltar i arbetet på våra kontor i Sverige och i Latinamerika. Lediga praktikplatser annonseras på vår hemsida www.svalorna.se. Om du är nyfiken på att läsa mer om praktikanternas erfarenheter så finns många spännande texter att läsa på vår blogg: http://svalorna.blogspot.se/ Facebook Svalorna Latinamerika har en sida på Facebook som heter ”Svalorna Latinamerika – Samarbete för rättvisa!”. Gå in och gilla den sidan så kommer du att få uppdateringar om aktiviteter och andra saker som rör vår verksamhet. Rekommendera också gärna dina vänner att gilla sidan. Ju fler vi blir desto mer kan vi påverka! Översättningshjälp Vi behöver ofta hjälp med översättning. Därför är vi ständigt på jakt efter personer som är duktiga på spanska och svenska att utföra stora eller små översättningsuppdrag på distans. Tipsa oss! Kom med tips på hur föreningen kan utveckla sin marknadsföring och insamling. Engagera dig frivilligt eller maila dina idéer till [email protected]. Tipsa andra! Bästa sättet att sprida information är genom att prata med folk. Har du vänner, släkt eller kanske kollegor som är intresserade av Latinamerika och de frågor vi arbetar med – tipsa dem! 47 Om Svalorna Latinamerikas insamling Svalorna Latinamerika är en biståndsorganisation med över 50 års erfarenhet från arbete med mänskliga rättigheter. Vi arbetar på plats i Latinamerika och utvecklar våra program tillsammans med lokala samarbetsorganisationer. • I Bolivia arbetar vi med att förebygga våld mot barn och unga. • I Nicaragua förebygger vi sexuell kommersiell exploatering av barn och unga. • I Peru skapar vi möjligheter för kvinnor och ungdomar att skapa en egen försörjning. Tillsammans med lokala samarbetsorganisationer skapar vi möjligheter för människor att förändra sin livssituation. Vår verksamhet finansieras främst av biståndsmedel från Sida. Svalorna LA måste själva samla in 10% av godkänt anslag för att Sida sedan ska skjuta till resterande 90%. 100 skänkta kronor blir alltså till slut 1000 kronor för arbetet med mänskliga rättigheter. Detta betyder att din gåva i praktiken blir 10 gånger mer värd! Om du vill genomföra en insamling till förmån för Svalorna Latinamerika så kan du enkelt sätta in de insamlade pengarna direkt på vårt 90-konto PG 90 09 12-7 (kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll). Om insamlingen ska pågå under en längre tid så kan du också välja att göra den via den webbaserade insamlingstjänsten Better Now. Better Now är en plattform där vem som helst kan starta en egen insamlingssida för ett välgörande ändamål. För mer information se www.betternow.org, eller kontakta oss så berättar vi mer. Besöks- och postadress, Götgatan 22 A, Stockholm Tel: 08-642 16 96 Hemsida: www.svalorna.se Blogg: www.svalorna.blogspot.com Facebook: Svalorna Latinamerika – Samarbete för rättvisa Lokalgrupper: Malmö/Lund: [email protected] Stockholm: [email protected] Göteborg: [email protected]
© Copyright 2024