KULTURSKYDDADE BYGGNADER BYGGNADSVÅRD I PRAKTIKEN -Hur går vi från ord till verklighet RE:NOVERA 2013 Ideon Gateway Lund Konferens om hållbar fastighetsrenovering 2013-11-12 KONTAKTUPPGIFTER KWARK AB KRISTER WALL ARKITEKTKONTOR VILLA HELGEFORS HAGAGATAN 9 289 33 KNISLINGE 044-10-69-80 0708-62-08-18 [email protected] ”HUR HAR VI GÅTT FRÅN ORD TILL HANDLING” • Krister Wall arkitektkontor har i år varit verksamt i 40 år • De senaste 30-35 åren har verksamheten till stor del präglats av arbete med kulturhistoriska byggnader – allt från torp till kyrkor och högreståndsbyggnader • Restaurering / transformering och design /nygestaltning i kulturhistoriska miljöer har blivit kännetecknande för kontoret Viktigt att förstå äldre tiders kunskap • Strävan att förstå äldre tiders kunskap om material och hantverksmetoder har varit en stor drivkraft – att ifrågasätta ”hokuspokuslösningar” med ständigt nytillkomna, obeprövade byggmaterial har varit minst lika viktigt • Att under tidigare år försöka förmedla dessa budskap ut till byggarbetsplatserna har bitvis varit både krävande, förenat med skepticism och ibland näst intill varit förenat med ”livsfara” Om att återta kunskap • Månghundraåriga material- och teknikkunskaper gick förlorade i mitten på 1900-talet och har sedan dess endast delvis återtagits • Starten ”att återta” kan sättas till det Byggnadsvårdsår som Europarådet proklamerade 1975 – där restaureringen och återuppbyggnaden av Gamla stan i Warzawa fick Europarådets guldmedalj Har vi återvunnit viktig kunskap? • I Sverige påbörjades på 70-talet en banbrytande restaurering av Skokloster, ledd av arkitekt Ove Hidemark, där parallella forskningsinsatser möjliggjorde förståelsen för de ursprungliga materialen och byggmetoderna • Runt detta projekt byggdes både intresse och kunskaper upp som ”ringar på vattnet” • De första handböckerna i byggnadsvård kom ut. Förstaupplagan av ”Så renoveras Torp & Gårdar” med bl.a. Ove Hidemark som författare utkom 1972-73. ANM. Ove Hidemark blev senare professor vid Konstakademins arkitekturskola för Restaureringskonst och slottsarkitekt för både Stockholms slott och Drottningholms slott Hur har vi återvunnit viktig kunskap? • Under 1990-talets senare del fick begreppet byggnadsvård en nytändning som började sprida sig både genom litteratur, kursutbud och via olika nätverk • Några av de första nätverken var BEVIS – Byggnadsvård i Skåne och FIBOR – Företag inom Byggnadsvård och Restaurering, där kunniga projektörer, entreprenörer och hantverkare efter referensprövningar kunde antas Vilken kunskap har vi om beprövade contra moderna byggmaterial? • Fram till 1960-talet hade vi ett 10-tal primära byggmaterial som i vissa fall tagit tusentals år att kunskapsmässigt förfina till ”enkel” fulländning • Jag hörde för några år sedan att vi då hade mer än 75.000 olika byggmaterial. Hur detta nu räknas? • Är det någon som tror att det finns någon som till fullo kan behärska sammansättningar av dessa material så att problem helt kan elimineras utifrån fuktvandring, kondens, daggpunkter, åldrande mm? • Ett annat problem är att material- och funktionsforskning bedrivs där den ena handen inte vet vad den andra gör + att (påstår jag) viss forskning beställs och styrs av byggindustrin • Det är dessutom inte bara rätta material som skall väljas, de skall också integreras i en allt mer datastyrd och komplex teknik. Vem har vilken kunskap i dag? • Det etablerade byggsverige har sakta börjat förstå att vi inte kan fortsätta att utföra felaktiga eller riskabla byggnadskonstruktioner med bl.a. förödande fukt- och mögelskador som följd • Vi får ständigt via media höra häpnadsväckande exempel om okunskap och byggfel relaterade till de stora etablerade byggföretagens agerande • Samtidigt har vi aldrig tidigare via lagstiftning haft sådana enorma kontrollsystem som nu. HUR HÄNGER DETTA IHOP? Vilka kunskaper har vi återvunnit? • Allt som har med HYGROSKOPISKA MATERIAL att göra är grunden till en funktionell byggnad, och har så varit i tusentals år • Hygroskopiska material är de som kan UPPTA OCH AVGE FUKT I ÅNGFAS – Elementärt begrepp för att bygga funktions- och miljöriktigt. • Dessa material samverkar och fungerar också inbördes när de sätts samman i exempelvis väggbjälklags- eller takkonstruktioner Exempel på hygroskopiska material • Massivt trä • Tegel • Lera • Kalkbruk • Kalkbaserad puts • Träullit • Cellulosaisolering • Isolering med naturfiber av olika slag • Lättklinkerblock Dessa material kan buffra fukt som sen avges i normala cykler i förhållande till vind- och väderleksförhållanden Exempel på icke hygroskopiska material • Sten- och glasbaserade isoleringsmaterial som Rockwool och Gullfiber • Cellplast / frigolit • Betong • Sten • Cementbaserad puts • Glasfiberarmerad tunnputs • Plastmattor • En mängd plastmättade membran- och skivmaterial Dessa material kan inte avge fukt i normala cykler i förhållande till väder och vind – inte enskilt och i synnerhet inte i kombination. I stället försöker man kompensera med artificiell teknik med komplexa komponenter. Resultat blir förr eller senare fukt- röt- eller mögelskador eller för tidigt åldrande Hur kan fastighetsägare och förvaltare använda äldre kunskap? • Det finns numera en mängd litteratur som bl.a. behandlar de punkter som föredraget här handlat om • Tag kontakt med företag organiserade i nätverksorganisationer som BEVIS (www.bevis.nu) eller FIBOR (www.fibor.org) • Det finns kvalificerad byggnadsvårdsutbildning och forskning vid Lunds och Göteborgs universitet, Högskolan på Gotland m. fl. lärosäten som gärna förmedlar kompetens och kunskap • Statens fastighetsverk är som exempel en föredömlig förvaltare med stor kunskapsbank som på olika sätt finns tillgänglig Varför skall fastighetsägare och förvaltare använda äldre kunskap? Kommuner, landsting, privata och regionala aktörer äger och förvaltar fastigheter med miljontals kvadratmeter. Ofta har aktuella byggnader stora historiska eller kulturhistoriska kvalitéer utan att vara byggnadsminnesförklarade. Risken är och har varit att dessa byggnader ofta förvaltas av organisationer / personer som saknar kompetens om historiska byggnaders kvalitéer. Förödande resultat har många gånger blivit följden, vilket vi alla på olika sätt har kunnat följa genom åren. Det finns mycket stora kostnader att spara inom fastighetsförvaltningen om man tar till sig kunskap om äldre material och konstruktioner innan man huvudlöst bestämmer sig för att: RIVA UT GAMLA FINA TRÄFÖNSTER BYTA UT TAK AV ÄKTA TEGEL ERSÄTTA ÄLDRE FUNGERANDE KALKPUTS ELLER MÅLA ÖVER MED PLASTBASERAD FÄRGTYP TILLÄGGSISOLERA MED ICKE HYGROSKOPISKA MATERIAL OSV OSV….