Del 1 - Hässleholm Miljö AB

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER
FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN
(del 1 av kommunens Renhållningsordning)
Antagen av Kommunfullmäktige i § 119, 2013-09-23, att gälla från 2014-01-01
©Hässleholm Miljö AB 2013, Tryckt av: PK Reklam, Upplaga: 200 ex.
RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN
1§
Inledande bestämmelser
1
2
För kommunens avfallshantering gäller miljöbalken och avfallsförordningen och föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken och andra författningar.
Förutom de författningar som anges i första stycket gäller dessa föreskrifter om avfallshantering.
Sorteringsanvisningar i bilaga 1 och anvisningar om avfallsutrymmen, behållarplats och hämtningsvägar i bilaga 2 gäller för hantering av avfall i kommunen och utformas och uppdateras av renhållaren. Miljönämnden informeras vid förändringar.
2§
Definitioner
Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastig3
hetstaxeringslagen ska anses som fastighetsägare. Med fastighetsinnehavare jämställs nyttjanderättshavare, det vill säga den som har rätt att bruka eller nyttja fastighet, till exempel genom arrende, bostadsrätt eller hyresrätt.
Med abonnent avses den som har/abonnerar på ett renhållningsabonnemang.
Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.
Med hushållsavfall avses avfall som regelbundet uppkommer vid nyttjande av mark-och byggnad
för bostadsändamål. Till hushållsavfall räknas även jämförligt avfall (t.ex. köksavfall, fett, städsopor
och toalettavfall) från lokaler eller verksamhet som inte är avsedda för att tillgodose ett bostadsbehov.
3§
Ansvar för avfallshanteringen
3.1
Kommunens ansvar för avfallshantering, information och tillsyn
För det lagstadgade kommunala renhållningsansvaret svarar kommunstyrelsen. Ansvaret utförs av
Hässleholm Miljö AB, nedan kallad renhållaren, enligt givna ägardirektiv och innefattar hämtning
och behandling av hushållsavfall, information om avfallshantering m.m. Hämtning och behandling
ska ske på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.
4
Kommunfullmäktige beslutar om avfallstaxa för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall och
meddelar föreskrifter om grundavgift och avgift för insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom renhållarens försorg.
Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kapitlet miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade
med stöd av miljöbalken utförs av miljönämnden.
3.2
Allmänhetens ansvar
Avfall i kommunen ska sorteras enligt renhållningsordningen och sorteringsanvisningar i bilaga 1
till dessa föreskrifter. Allmänheten har skyldighet att informera sig om dessa.
1
1998:808
2011:927
3
1979:1152
4
Med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken.
2
-3-
3.3
Fastighetsinnehavarens ansvar
Fastighetsinnehavare ska sortera ut avfall och hålla dem skilda från annat avfall enligt sorteringsanvisningar i bilaga 1.
Hushållsavfall under kommunens ansvar ska lämnas till renhållaren om inte annat sägs i dessa
föreskrifter och dess bilagor. Utsorterade avfallslag hämtas i särskild ordning vid fastigheten eller
kan lämnas på plats som anvisas i gällande sorteringsanvisning. Hämtningsintervall framgår av
taxan. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för
människors hälsa och miljön inte uppstår.
Fastighetsinnehavare är skyldig att hålla sig informerad om gällande regler för avfallshantering
och informera den eller de som bor i eller är verksamma i fastigheten om reglerna.
Fastighetsinnehavare är skyldig att informera renhållaren om förändringar i fastighetens utnyttjande, utformning eller annat som kan medföra ändrat behov av renhållningsservice eller ändrad
taxesättning.
3.4
Fastighetsägare till flerfamiljshus och/eller verksamhetsutövare
Ansvaret enligt 3.3 och avgiftsskyldighet enligt 3.5 gäller även för fastighetsägare till flerfamiljshus samt till verksamhetsutövare, särskilt om hushållsavfall förekommer i verksamheten. Dessa
har ansvar för att tillhandahålla avfallsbehållare, utrustning och utrymme som möjliggör för hyresgästerna och verksamheten att sortera avfall enligt sorteringsanvisningar i bilaga 1.
Transport och borttagning av avfall som inte ingår i kommunens monopol kan utföras av andra
än renhållaren.
Renhållaren kan medge undantag från sortering eller från hämtning av avfall i kommunens regi i
särskilda fall, till exempel om det är miljömässigt bättre att låta annan entreprenör hämta avfallet. Om de skäl som föranlett dispensen inte längre föreligger eller om fastigheten byter ägare
ska fastighetsinnehavaren omedelbart meddela renhållaren och medgivande till dispens upphör.
3.5
Avgiftsskyldighet
Fastighetsägare ska erlägga angivna avgifter enligt taxan. Fakturamottagande kan överföras på
nyttjanderättshavaren med dennes och renhållarens medgivande dock kvarstår avgiftskyldigheten hos fastighetsägaren och renhållaren har rätt att kräva antingen fastighetsägare eller nyttjanderättshavare.
3.6
Uppgiftsskyldighet
Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, ska på anmodan av kommunen lämna de uppgifter i fråga om avfallets art,
sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning.
3.7
Producentansvar
Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning, ska på uppmaning av kommunen lämna de uppgifter i fråga om
förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för
kommunens renhållningsordning.
-4-
4§
Sortering
Avfall ska sorteras ut enligt följande avfallsslag och hålla dem skilda från annat avfall:
- Brännbart avfall
- Organiskt avfall
- Deponiavfall
- Avfall som omfattas av producentansvar:
 Förpackningar av färgat och ofärgat glas, mjuk- och hårdplast, metall och papper.
 Tidningar, broschyrer och liknande
 Bilbatterier och blybatterier*
 Småbatterier upp till 3 kg, t.ex. knappcells-, laddningsbara, m.m.*
 Elektriska och elektroniska produkter*
 Ljuskällor
 Däck
 Bilar
 Läkemedel
- Grovavfall
- Trädgårdsavfall
- Farligt avfall*
- Stickande och skärande avfall, t.ex. kanyler och sprutor
- Avfall från toalett som inte är kopplad till enskild eller kommunal avloppsanläggning, t.ex. mulltoalett, förbränningstoalett, frystoalett, latrinkärl, mm.
- Slam och avloppsvatten från små avloppsanläggningar och slutna tankar
- Fett från fettavskiljare och fett från avskrap av stekbord och liknande samt använt flottyrfett
- Fosforfiltermaterial från små avloppsanläggningar
- Döda djur
- Avfall från bygg-, renoverings och rivningsarbeten*
- Smittförande avfall*
Avfall markerad med asterisk (*) kan vara farligt avfall.
Närmare anvisningar om sortering anges i bilagan till dessa föreskrifter.
5§
Avfallsutrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m.
Bestämmelser om avfallsutrymmen, behållarplats och hämtningsvägar finns i dessa föreskrifter samt
i bilaga 2. Hämtningsintervall framgår av renhållningstaxan.
5.1
Behållare och ansvar för underhåll
Avfall förvaras och hämtas i behållartyper, som tillhandahålles och ägs av renhållaren. Abonnent är
ansvarig för tillhandahållen utrustning samt för anskaffning, installation och underhåll av övrig utrustning för avfallshanteringen inom fastigheten.
Abonnent har ansvar för rengöring och tillsyn av avfallsbehållaren. Missköts rengöringen, och om
rättelse inte sker efter uppmaning, rengörs behållaren av renhållaren på abonnentens bekostnad
enligt taxa. Abonnent ansvarar också för rengöring av avfallsutrymmen.
5.2
Behållarplats
Behållare/kärl ska vara så uppställt att insamling underlättas. Kärlets handtag ska vara placerat utåt
mot hämtningspersonalen.
Behållare/kärl ska vid insamlingstillfället vara placerad max 5 meter från entré till tomt. För kärlhus,
soprum eller miljörum sker hämtning upp till 10 meter in på fastigheten och utanför detaljplanelagt
område och samlad bebyggelse upp till 10 meter från hämtningsväg. Längre gångavstånd medges
enligt gällande taxa. Gångväg fram till behållare/kärl ska vid insamlingstillfället vara fri från hinder
samt vara av sådan beskaffenhet att kärlet lätt kan rullas. Vintertid ska väg snöröjas och halkbekämpas.
Renhållaren och anlitad entreprenör ska ges tillträde till utrymme i fastighet där insamling ska ske.
Nycklar, portkoder och dylikt ska vid begäran lämnas till entreprenören.
-5-
5.3
Emballering av avfall
I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Avfall ska vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan
olägenhet inte uppkommer. Varm aska, slagg, frätande ämnen eller ämnen som kan förorsaka antändning får inte läggas i behållare/säck/kärl. Detsamma gäller byggnadsavfall, jord, sten eller dylikt.
Material som ska återvinnas får inte paketeras så att återvinningen försvåras. Organiskt avfall ska
förpackas i en försluten påse/emballage av papper. Ytterligare anvisningar om emballering av avfall
lämnas i sorteringsanvisningen.
Organiskt avfall, aska, sot samt hundlatrin och kattsand ska emballeras, annars hämtas detta inte vid
ordinarie insamlingstillfälle. Dock kan det efter emballering genom fastighetsinnehavarens försorg,
hämtas vid nästa insamlingstillfälle. Detsamma gäller trasiga säckar och skadat kärl, felsorterat avfall, överfyllda kärl, förorsakad blockering, ej skottad väg samt halkbekämpad väg. Om abonnenten
kräver extra hämtning, utförs denna mot särskild avgift. Om fastighetsinnehavaren inte åtgärdar
felet hämtas avfallet mot särskild avgift.
5.4
Fyllnadsgrad, vikt och felsortering
Avfallsbehållaren får inte fyllas mer än att den helt kan tillslutas. Den får heller inte vara så tung att
den blir svår att flytta, maxvikt för säck är 15 kg och kärl 100 kg. Överfull eller för tung behållare
hämtas inte. Avfallet kan efter åtgärder från abonnent hämtas vid nästa ordinarie hämtningstillfälle
eller efter beställning av extra hämtning mot särskild avgift. Sker inte rättelse trots uppmaning ska
renhållaren hämta avfallet mot särskild avgift. Om kärlet upprepade gånger varit överfullt eller
mycket hårt packat kan renhållaren, efter samråd med abonnent, utöka kärlvolymen.
5.5
Hämtningsvägar och framkomlighet
Hämtningsväg ska vara lätt framkomlig och hållas i sådant skick att den är farbar för de insamlingsfordon som används av renhållaren eller anlitad entreprenör. Vändplats ska finnas. Uppgifter om
godkända vägmått, vägstandard m.m. finns i bilaga 2 till föreskrifterna. Vintertid ska väg snöröjas
och halkbekämpas. Om framkomligheten är sådan att fastigheten inte kan nås av insamlingsfordon,
ska fastighetsägaren avlämna avfallet på plats som godkännes av renhållaren.
5.6
Gemensam avfallsbehållare
Två hushåll kan, efter skriftlig anmälan till renhållaren undertecknad av båda abonnenterna, medges
delat abonnemang under nedanstående förutsättningar.
1. Föreskrifterna i denna renhållningsordning om fyllnadsgrad och vikt ska beaktas.
2. Inom samlad bebyggelse ska avståndet mellan bostadshusen inte överskrida 150 m. Utanför
samlad bebyggelse ska avståndet mellan bostadshusen inte överskrida 400 m. Dessa avstånd
gäller om inte särskilda omständigheter finns som motiverar ett längre avstånd.
3. En av abonnenterna ska förbinda sig att ansvara för uppställningsplats för avfallsbehållare.
5.7
Gemensam uppställningsplats
Renhållaren kan medge gemensam uppställningsplats för ett flertal fastigheter, samfällighetsföreningar eller inom grupp av småhus eller liknande om nedanstående förutsättningar är uppfyllda.
Medgivandet kan förenas med de ytterligare villkor som behövs för att förebygga olägenheter för
människors hälsa eller miljön.
1. Antal hushåll som kan dela på en gemensam uppställningsplats beror på de särskilda geografiska förhållandena och beslutas vid varje enskilt tillfälle.
2. Ingående bostadshus ska ha ett naturligt geografiskt samband och ska inom samlad bebyggelse
vara belägna inom en radie av 150 m från uppställningsplatsen och utanför detaljplanelagt område och samlad bebyggelse inom en radie av högst 400 m från hämtningsplatsen, om inte särskilda omständigheter finns som motiverar ett längre avstånd.
3. Uppställningsplatsen ska lokaliseras och utformas så att risken för olägenheter minimeras och
med hänsyn till regler om avfallsutrymme och hämtningsvägar i dessa föreskrifter och bilagor.
4. Storlek och antal av avfallsbehållare samt hämtningsintervall ska anpassas till behovet så att föreskrifterna om fyllnadsgrad och vikt beaktas.
5. Abonnenterna kan ingå i en förening som utgör en juridisk person och som ansvarar för anordnande och skötsel av uppställningsplatsen eller är abonnenterna solidariskt ansvariga. Om fel på
uppställningsplatsen påpekas av renhållaren (t.ex. trasiga säckar eller skadat kärl, felsorterat avfall, överfyllda kärl, förorsakad blockering eller ej skottad eller halkbekämpad väg) och felet inte
åtgärdas hämtas avfallet mot extra avgift.
-6-
6§
Undantag från föreskrifterna
Undantag kan upphävas med omedelbar verkan om föreskrifterna och/eller beslutet inte följs eller
om förutsättningarna för undantaget förändrats eller om olägenheter för människors hälsa eller miljön uppkommer.
6.1
Uppehåll i hämtning
Vid permanentbostad medges uppehåll i hämtning av hushållsavfall om fastigheten inte kommer att
nyttjas under en sammanhängande tid om minst 6 månader. Med permanentbostad avses bostad
5
där någon är eller ska anses vara folkbokförd enligt folkbokföringslagen .
Vid permanentbostad medges uppehåll i hämtning av slam och avfall från toalett som inte är kopplad till avloppsanläggning om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid
om minst 12 månader.
Vid fritidshus medges uppehåll i hämtning av hushållsavfall, inklusive av slam och avfall från toalett
som inte är kopplad till avloppsanläggning, om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid om minst 12 månader.
Anmälan om uppehåll ska skriftligen lämnas till renhållaren senast en månad före den avsedda uppehållsperioden. Anmälan ska bekräftas skriftligen. Uppehåll i hämtning medges för högst två år åt
gången. Abonnemanget öppnas automatiskt efter 2 år.
6.2
Glesare tömning av slamavskiljare
Förlängt tömningsintervall av slamavskiljare för små avloppsanläggningar och minireningsverk kan
medges till vartannat år under förutsättning att fastigheten nyttjas i så liten omfattning att slamavskiljarens slamlagringsvolym endast utnyttjas till högst 25 % per år.
Skriftlig ansökan om förlängt tömningsintervall prövas av miljönämnden och beslutet gäller i högst 8
år. Vid prövning tas hänsyn till avloppsanläggningens status och funktion.
6.3
Förutsättningar för eget omhändertagande
Anmälan och ansökan om eget omhändertagande av avfall ska uppfylla anvisningar lämnade
enligt 6.3.1–6.3.4 §§.
6.3.1
Organiskt hushållsavfall
Kompostering av annat organiskt avfall än trädgårdsavfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker
behållare eller i gödselvårdsanläggning tillsammans med gödsel. Blast, skal och liknande vegetabiliskt avfall får komposteras tillsammans med trädgårdsavfall i öppen kompost. Komposteringen ska
ske på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Anmälan om kompostering av organiskt avfall enligt 45 § avfallsförordningen ska göras skriftligen till renhållaren, som
lämnar information om anmälningar till miljönämnden vid anmodan.
6.3.2
Trädgårdsavfall
Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan.
5
SFS 1991:481
-7-
6.3.3
Avfall från toaletter som inte är kopplad till avloppsanläggning och urin
Avfall från mulltoalett, förbränningstoalett, frystoalett, latrinkärl, mm. får komposteras på fastigheten för att användas som jordförbättringsmedel på fastigheten.
Kompostbehållare ska ha tät botten, regntätt lock och vara skadedjurssäker. Vid behov ska två behållare finnas och användas växelvis. Kompostering ska ske minst 24 månader efter avslutad påfyllnad eller kortare tid om miljönämnden anser att det är möjligt utan risk för människors hälsa eller
miljön. Spridning får endast ske under tiden 1 mars-30 november och får inte ske i närheten av vattentäkt. Nedmyllning ska ske inom 4 timmar och inga kemikalier får användas i toaletten. Separerad
urin från torrtoa får inte ledas till stenkista eller liknande och ska samlas upp och spridas på den
egna fastigheten.
Anmälan ska göras skriftligen till miljönämnden och ska innehålla beskrivning som visar att förutsättningarna uppfylls.
6.3.4
Slam och fosfor
Eget omhändertagande av avfall från små avloppsanläggningar får ske på fastigheten för att användas som jordförbättringsmedel. Lämplig tömningsutrustning och lämplig spridningsbar jordbruksmark ska finnas. Spridning av slammet och fosforn får inte ske på sådant sätt att olägenhet för närboende eller att förorening av vattendrag eller vattentäkt riskeras. Nedbrukning ska ske inom 4
timmar efter spridning.
Ansökan ska göras skriftligen till miljönämnden och ska innehålla beskrivning, som visar att förutsättningarna för bortskaffandet uppfylls. Miljönämndens beslut gäller i högst 8 år.
6.4
Undantag från sortering
Renhållaren kan medge undantag från sortering i särskilda fall, till exempel till följd av funktionshinder eller hälsotillstånd. Om de skäl som föranlett dispensen inte längre föreligger eller om
fastigheten byter ägare ska fastighetsinnehavaren omedelbart meddela renhållaren och medgivande till dispens upphör.
6.5
Undantag i övrigt
Om det finns särskilda skäl i det enskilda fallet som medför miljömässig bra hantering av avfall kan
fastighetsägaren medges undantag från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport,
bortskaffande och återvinning. Skriftlig ansökan om undantag prövas av miljönämnden och ska innehålla en beskrivning av den planerade hanteringen. Beslut om undantag tidsbegränsas att gälla i
högst 5 år och kan förenas med villkor.
-8-
BILAGA 1 - SORTERINGSANVISNINGAR
Stöd för abonnenternas sortering av avfall
1. Brännbart avfall
Hämtas av renhållaren.
Sanitetsprodukter som blöjor, bindor, tops; städsopor, diskborstar och disktrasor; kuvert; aska, sot samt hundlatrin och kattsand. Bland brännbart kan även förpackningar av papper och plast läggas om de är så smutsiga
att återvinning inte bedöms möjlig.
2. Organiskt avfall
Hämtas av renhållaren eller komposteras lokalt.
Det organiska avfallet, exempelvis matrester, vått papper och växtavfall, ska paketeras i papper eller i för ändamålet särskilt framtagna papperspåsar. Plast- och stärkelsepåsar får inte användas.
3. Deponiavfall
Till exempel PVC-plast. Ska inte förpackas.
4. Avfall med producentansvar
– Tidningar och förpackningar av metall, kartong, well, hård- och mjukplast, glas. Hämtas av renhållaren.
– Bilbatterier och blybatterier. Lämnas på återvinningscentraler.
– Småbatterier hämtas av renhållaren, kan lämnas vid batteriholkar och vissa försäljningsställen.
– Elektriska och elektroniska produkter såsom TV, vitvaror, kasserade kylskåp och frysar lämnas på återvinningscentraler eller hämtas som grovavfall. Mindre enheter som klockor, eltandborstar, produkter med inbyggda batterier lämnas på återvinningscentraler eller hämtas som farligt avfall i samband med hämtning av
större föremål.
– Ljuskällor hämtas av renhållaren.
– Däck. Lämnas på inköpsställe.
– Bilar. Lämnas till auktoriserat bilskrot.
– Läkemedelsavfall (överbliven medicin) lämnas på apotek.
5. Grovavfall
Grovavfall är sådant skrymmande avfall från hushållen som inte ryms i eller av andra skäl inte kan läggas i behållare för hushållsavfall, t.ex. möbler, cyklar, golvmattor, skidor. Hämtas av renhållaren eller lämnas på återvinningscentraler. På återvinningscentraler sorteras grovavfall i olika fraktioner för att möjliggöra återanvändning och återvinning.
6. Trädgårdsavfall
Komposteras lokalt, lämnas på återvinningscentraler eller hämtas av renhållaren som särskilt abonnemang.
7. Farligt avfall
Farligt avfall definieras i avfallsförordningen. Färg, lackavfall, limavfall, lösningsmedel, spillolja, bekämpningsmedel är exempel på farligt avfall. Farligt avfall från hushåll ska lämnas på återvinningscentraler eller hämtas av
renhållaren. Det farliga avfallet ska vara tydligt märkt med uppgift om innehåll.
8. Stickande avfall
Kasserade kanyler ska placeras i särskild kanylbehållare som tillhandahålls av apoteket och lämnas på apoteket.
9. Avfall från toalett som inte är kopplad till enskild eller kommunal avloppsanläggning, t.ex. mulltoalett,
förbränningstoalett, frystoalett, latrinkärl, mm.
Latrinbehållare hämtas av renhållaren.
10. Slam och avloppsvatten från små avloppsanläggningar och slutna tankar
Tömning av slamavskiljare och slutna tankar sker vid behov, dock minst en gång per år, enligt särskild tömningsplan. Tömning av slamavskiljare för bad-, disk- och tvättvatten, infiltrationsbrunnar och dylikt utförs på
abonnentens särskilda beställning.
-9-
11. Fett från fettavskiljare och fett från avskrap av stekbord och liknande samt använt flottyrfett
Tömning av fettavskiljare utförs minst 1 gång per år. Tätare tömningar kan behövas. Fett från avskrap lämnas i
tunnan för organiskt avfall. Flottyrfett lämnas på återvinningscentralen i Vankiva. Fett från restauranger kan
lämnas till en privat entreprenör för återvinning.
12. Fosforfiltermaterial från små avloppsanläggningar
Lämnas på Hässleholms Kretsloppscenter.
13. Döda djur
Döda mindre sällskapsdjur utgör lågriskavfall och kan grävas ner när inte risk för betydande olägenhet föreligger för människors hälsa eller miljö.
14. Avfall från bygg-, renoverings- och rivningsarbete
Rivningsmaterial eller avfall från omfattande byggarbete räknas inte till hushållsavfall. Avfallet bör dock sorteras ut och återvinnas i största möjliga mån. Lämnas på återvinningscentraler.
15. Smittförande avfall
Smittförande avfall är sådant avfall som härstammar från kommunal sjukvård, hemsjukvård och liknande, som
kan, eller misstänks kunna, sprida smitta till människa eller djur. Detta måste förpackas och hanteras så att
risken för smittspridning minimeras (se SOSFS 1999:27). Riskavfall ska i avvaktan på borttransport förvaras
avskiljt från annat slag av avfall. Förpackning och slutligt omhändertagande av smittförande avfall ska ske enligt
anvisningar från Socialstyrelsen.
- 10 -
BILAGA 2 – HÄMTNINGSVÄGAR, BEHÅLLARPLATS OCH
AVFALLSUTRYMMEN
Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling samt i dessa föreskrifter och denna bilaga.
Dessa råd och anvisningar ska vara ett stöd för planerare, projektörer, byggherrar, exploatörer och fastighetsägare och ska vid ny- och ombyggnationer av avfallsutrymmen följas. De ska samtidigt vägleda kommunens
tjänstemän och politiker i arbetet med avfallsfrågor, samt vid planering av nya bostadsområden, så att de kan
medverka till en god avfallshantering.
Om anvisningarna används rätt kan arbetsmiljön säkerställas och framkomligheten garanteras för både hämtningspersonal och hämtningsfordon. Dessutom kan tillgängligheten för avfallslämnare fungera bättre. Bra avfallsutrymmen och hämtningsplatser kan inbjuda till att avfallet hanteras rätt.
A. Regler och råd om transportvägar och vändplatser
Vägen är chaufförens arbetsplats och denne måste kliva ur fordonet för att hämta avfallet. Framkomligheten
och sikten ska därför vara god.
Det är alltid chauffören som avgör om en väg är farbar eller inte. Chauffören kan aldrig tvingas att ta risker eller
köra på en väg som han/hon bedömer inte är framkomlig.
Körning på gång- och cykelväg är inte tillåten. Dispens kan sökas hos kommunen eller fastighetsägaren om det
inte finns eller går att hitta andra lösningar.
Backning får inte förekomma annat än i undantagsfall.
Väghållaren är ansvarig för vägens utformning, skyltning, skötsel och framkomlighet. Trafikverket, kommunen,
privat vägförening eller enskild fastighetsägare kan vara väghållare.
Transportväg
• Ska ha en hårdgjord körbana.
• Ska utformas för minst belastningsklass 2 (BK2) eller dimensionerad för en totalvikt på 18 ton.
• Bör vara minst 5,5 meter bred om körning i båda riktningarna förekommer. Om parkering tillåts måste
vägen vara bredare. Om vägen är mötesfri och det inte finns parkerade fordon kan vägen vara smalare men
den ska vara minst 3,5 meter. Träd och annan växtlighet får inte inkräkta på vägbredden.
• Ska ha en fri höjd av 3,5 meter. Träd och växtlighet får inte inkräkta på den fria höjden.
• Ska ha vändmöjlighet för hämtningsfordon om det är en återvändsgata. Vändplan för en normal sopbil ska
ha en diameter av 18 meter med en hindersfri remsa på ytterligare 1,5 meter runt om. Alternativ till detta
kan vara en vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör en så kallad T-vändning. Olika exempel på
vändmöjligheter redovisas i figur nedan.
• Ska ha fri sikt och god framkomlighet.
• Ska vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte inkräkta på vägbredden.
- 11 -
Så stora är sopbilarna
Sopbilarna som hämtar hushållsavfall hemma hos våra kunder är stora. Vid avstängningar och andra tillfälliga hinder på
vägen kan det vara svårt att komma fram. Det är viktigt att
se till att körvägen är fri för sopbilen, det vill säga att grenar
och annat som kan hindra bilen klipps bort och att snö skottas undan.
Arbetsmiljö
Avfallsinsamling är av tradition ett tungt fysiskt arbete som medför risk för olyckor och förslitningsskador. Trafikmiljön och bristande framkomlighet ger upphov till stress. Hämtningspersonal är också utsatt för damm och
mikroorganismer som kan leda till sjukdomar. Ny teknik och maskinell eller automatiserad hämtning förbättrar
situationen.
Lastningsplatser
Sopbilen får inte hindra annan trafik när den står still och avfall lastas i. Platsen måste vara så stor att det finns
möjlighet att hantera kärl, alternativt container. Ytan ska vara plan och hårdgjord. Det ska inte vara någon nivåskillnad mellan avfallsutrymmet och lastningsplatsen vid containerhantering.
Gångväg
• Ska vara jämn, hårdgjord, halkfri och utan trånga passager eller hinder året om.
• Trappsteg och kullersten får inte förekomma.
• Ska vara så kort som möjligt, se 5.2.
• Bör vara minst 1,2 meter bred och om den ändrar riktning bör bredden där vara minst 1,35 meter.
• Gångväg bör inte ha någon lutning.
- 12 -
B. Regler och råd för avfallsutrymmen
Dimensionering och placering
Avfallsutrymmet ska vara dimensionerat för det behov som finns i fastigheten.
Utrymmet ska utformas så att det medger och underlättar sortering av avfall vid källan.
Avfallsutrymmet ska vara placerat i markplan, lutning får inte förekomma.
Regler som gäller arbetsmiljön för såväl hämtningspersonal som fastighetsskötare ska följas.
Krav på byggnaders utformning återfinns framför allt i Boverkets byggregler, BBR.
Bygglov krävs för avfallsutrymme (miljöhus/sophus) och stadsbyggnadskontoret kontaktas vid utformning.
Skötsel
Fastighetsägaren ansvarar för skötsel och underhåll av avfallsutrymmen. Kärlen ska rengöras vid behov.
Gångväg
Om gångavståndet mellan avfallsutrymmet och sopbilens uppställningsplats överstiger 10 m tillkommer extra
avgifter, avståndet får ej överstiga 40 m. Gångvägen ska vara minst 120 cm bred och hårdgjord samt hållas fri
från hinder. Vintertid ska gångvägen skottas och hållas halkfri.
Tekniska krav
Alla ytor bör vara lätta att rengöra och tåla slitage.
Det bör också finnas spolanordning och golvbrunn, om avfallsutrymmet är placerat inomhus.
Ventilation ska ordnas så att dålig lukt förs bort.
Bra belysning ska finnas.
Arbetsmiljö på hämtstället
Golv ska vara halkfria.
Det får inte finnas några trösklar.
Dörröppningen ska vara minst 1 m bred och 2 m hög.
Dörren ska vara försedd med anordning så att den hålls öppen när
arbete utförs. Det är också lämpligt att dörrbladet förses med en
skyddsplåt nertill.
Handtagen på kärlen, som hämtningspersonalen kör kärlen med,
ska vara vända mot dem när de kommer till platsen. Arbetsutrymmet ska vara minst 130 cm.
Brandsäkerhet
Hushållsavfall är lättantändligt och därför ska avfallsutrymmen utformas som en egen brandcell. Problematiken
med anlagda bränder bör beaktas vid val av placering och utformning av avfallsutrymme och sopkärl. Automatiskt brandlarm, sprinklersystem eller pulversläckare är bra att använda sig av. Placeras kärlen ute i det fria ska
man tänka på att inte ställa dem nära bostadshus så att en eventuell brand sprids dit. För att förhindra spridning av brand ska fristående avfallsbehållare placeras en bit ifrån fasad med fönster eller brännbart material,
normalt 6 meter men för små behållare räcker det med 2-3 meter. En enkel skärm i obrännbart material mellan
sopbehållare och fasad kan minska nödvändigt avstånd. Rullbara kärl kan lätt flyttas av obehöriga och användas
till att anlägga en brand. För att undvika denna risk bör sopkärl så långt det är möjligt ställas i separata soprum.
- 13 -
C. Regler och råd om små avloppsanläggningar
För att slamavskiljaren ska fungera bra, måste slammet tas bort med jämna intervall. I Hässleholms kommun
används slamavvattningsteknik. Tekniken innebär att slamavskiljaren töms och fasta partiklar och slammet
avskiljs från vattenfasen i avvattningsbilen vid fastigheten. Vattenfasen med mikroorganismer återförs till
brunnen samtidigt som den syresätts. Kvar i bilen blir ett torrt slam. Mikroorganismerna i vattnet bidrar till att
nedbrytningen i brunnen fortgår även efter tömning.
För att få totaltömning, dvs. att brunnen töms på nästan hela innehållet och allt transporteras till reningsverket
i Hässleholm, måste kunden aktivt begära detta hos Hässleholm Miljö AB. Vid denna teknik bör du fylla brunnen med vatten direkt efter tömningen för att inte riskera att slam följer med ut till infiltrationen.
En brunn innehåller cirka 95 % vatten. Avvattningstekniken minskar transporterna eftersom vattnet inte behöver transporteras till reningsverket.
En slamavskiljare kan se ut på många olika sätt, men ändå ha godkänd funktion. Oavsett utformningen ska en
slamavskiljare av typ 3-kammarbrun vara försedd med T-rör. I en anläggning som fungerar korrekt ligger vätskenivån i slamavskiljaren i nivå med utloppsrörets underkant.
Du bör alltid ta reda på vilken tömningsteknik som är lämplig för din slamavskiljare. Till exempel genom att
läsa installationsanvisningarna eller genom kontakt med tillverkaren. Du kan också kontakta oss om du har
frågor eller vill ha råd.
En väl fungerande brunn måste tömmas regelbundet, normalt en gång per år. Tätare tömningar kan behövas
om många personer använder avloppet. Första tömningen ska ske senast ett år efter att anläggningen tagits i
bruk. Eventuella dispenser sökes hos Miljökontoret.
Att tänka på vid tömning
Observera att fri väghöjd och vägbredd ska vara minst 3,5 x
3,5 m. Håll vägen fri från grenar, buskar, snö och halka.
Lock eller manlucka ska vara väl utmärkt inför tömningen
och får inte vara övertäckt. Av arbetsmiljöskäl bör brunnslock vara av lätt material, t.ex. plast eller plåt, och kunna
öppnas av en person. Behöver locket lyftas ska det inte
väga mer än 15 kg och ska då av säkerhetsskäl utrustas
med lås. Om locket kan skjutas åt sidan utan att lyftas kan
en vikt på ca 40 kg accepteras. Locket ska då vara försett
med någon form av handtag. Betonglock får inte vara
större än 80 cm i diameter. Tömningshålet får inte vara
mindre än 40 x 40 cm och det får inte stå lösa föremål på
locket.
För anläggningar anlagda efter 2014-01-01 ska avståndet mellan uppställningsplats för slamsugningsfordon och
anläggningen inte överstiga 10 meter. För anläggningar anlagda före 2014-01-01 bör avståndet inte överstiga
20 meter. Botten på anläggningen ska inte ligga lägre än 7 meter under slambilens uppställningsplats. Där
slangdragning sker ska vägen vara fri från hinder, t.ex. staket, murar, stubbar och planteringar. Den som utför
tömningen ska inte behöva leta efter brunnen, gräva fram den eller använda speciella verktyg eller redskap,
utöver de som normalt medförs vid tömning. I de fall ett hinder medför att brunnen inte kan tömmas debiterar
kommunen en bomkörningsavgift. Det finns möjlighet att gräva ner en permanent slang för att minska behovet av slangdragning vid tömningstillfället.
Undvik om möjligt att belasta slamavskiljaren för mycket samma dag som avvattning har utförts, vänta till exempel med tvätt.
Var gärna med när vi tömmer. Det är ett bra tillfälle för dig att kontrollera om slamavskiljaren är i gott skick
eller om det är något som bör åtgärdas. Har vi synpunkter på din slamavskiljare noterar vi detta på kvittensmeddelandet.
- 14 -
Vad kan du göra för att minska föroreningarna i avloppet?
Du kan själv påverka avloppsvattnets kvalitet. Det är viktigt att inte spola ner kemikalier eller onaturligt material, vilket förstör den naturliga processen i slamavskiljaren. Genom att inte tillföra onödiga föroreningar blir
avloppsvattnet renare och lättare att behandla.
• Använd tvätt- och rengöringsmedel utan fosfat. Dessa är förbjudna, men kan trots detta förekomma i handeln. Detta är mycket viktigt för dig med enskilt avlopp!
• Var noga med att inte överdosera tvätt- och rengöringsmedel!
• Häll inte ut miljöfarliga ämnen (till exempel lösningsmedel och färgrester) i avloppet.
• Spola inte ner saker i toaletten! Bindor, tops, kondomer m.m. hör inte hemma i avloppet. Läkemedelsrester
ska lämnas tillbaka till apoteket. Cigarettfimpar innehåller mycket kadmium och ska självklart inte heller
slängas i toaletten.
• Använd i första hand såpa och diskmedel vid städning. De klarar den mesta rengöringen i hemmet.
• Använd inte produkter som innehåller bakteriedödande medel, till exempel Triclosan.
Vanliga frågor vid slamavvattning
Min slamavskiljare är inte tömd!
Med avvattningsmetoden återförs vattenfasen till slamavskiljaren. Brunnen ser därför fylld ut. Genom processen syresätts vattnet vilket innebär att mikroorganismer aktiveras och ibland bildar ett flytslam. Detta brukar
normalt försvinna inom cirka 1 månad i andra och tredje kammaren. Flytslammet kan variera men 5–10 centimeter anses normalt.
Jag vill inte ha grannens vatten!
Vi påbörjar och avslutar avvattningen vid er slamavskiljare, vilket innebär att ni i stort sett får ert eget vatten i
retur.
Slamavskiljaren kokar och bubblar!
Detta beror på att en aktivitet har startat i slamavskiljaren. Det
är viktigt att systemet är försett med avluftning. Processen
avstannar efter ett par dagar men det blir skum kvar i alla
kamrarna. Skummet försvinner först i den tredje kammaren,
sedan i den andra kammaren. I den första kammaren kommer
det alltid att finnas skum kvar eftersom det är här slamavskiljaren fylls på nytt.
Vad händer med min bädd om jag får flytslam?
Slamavskiljaren ska vara försedd med T-rör som ska förhindra
att flytslam kommer ut i bädden. Även om en liten del slam
följer med ut precis efter tömning så är flödet konstant och de
marklevande mikroorganismerna kan ta hand om den tillfälliga
överproduktionen av biomassa.
Vanligt förekommande trekammarbrunn med T-rör
Jag har hög nivå i min slamavskiljare?
Då fungerar tyvärr inte er bädd (infiltration). En infiltrations livstid är i snitt 15–20 år, men stora variationer
förekommer beroende på lokala förutsättningarna. Kontakta en entreprenör för att installera en ny bädd.
Fettavskiljare
Fettavskiljaren ska placeras så att tömningsbilen lätt kan komma åt att tömma. Vid slamsugning av fettavskiljare får slangdragning inte ske genom utrymme där livsmedel hanteras och anslutningspunkten där slangen
kopplas på bör placeras så att det finns möjlighet att slamsuga även om verksamheten är stängd. Slamsugning
bör kunna utföras direkt genom avskiljarens inspektionslock. Fettavskiljaren placeras lämpligen utomhus men i
de fall då det inte är möjligt kan den placeras i lokal. Lokalen bör vara väl ventilerad och försedd med vatten
och golvbrunn. Fastighetsägaren ansvarar för fettavskiljarens skötsel och underhåll så att den alltid fyller avsedd funktion. Tömningsintervallet kan variera beroende på typ av verksamhet men rimligen töms och rengörs
fettavskiljaren 4-12 gånger per år. Om verksamhetsutövaren slarvar med att samla upp synligt fett så kan antalet tömningar komma att öka. En gång per år i samband med tömning och rengöring ska fastighetsägaren tillsammans med tömningsentreprenören utföra en besiktning där fettavskiljarens kondition, skiljeväggarna, inoch utlopp samt larmutrustning besiktigas.
- 15 -