på klipporna
sjöräddning Kappsegling slutade på klipporna Det blåser 23 sekundmeter i byarna och kölen skrapar mot botten. Skepparen skickar iväg en nödraket i nattmörkret. Seglingen på västkusten håller för de vana kappseglarna på att bli en mardröm. Text: Johan Cooke Ett stort hål slets upp i Swede 38:ans babordssida. Efter någon vecka bärgades segelbåten, men den gick inte att reparera. P lötsligt piper det i sjöräddaren Johan Leanderssons personsökare. Han och några gäster har avslutat en mysig middag för att spela spel och småprata. Klockan visar 00.37. Utanför Leanderssons bostad i Fjällbacka, mellan Uddevalla och Strömstad, råder det hårt väder. På VHF-radion hör de att en segelbåt med en besättning om sex personer befinner sig i sjönöd vid Lilla Lyngön. Johan Leandersson och en annan frivillig sjöräddare, Johan Torstensson, som också är en av middagsgästerna, springer ner till sin bil för att köra ner till hamnen i Fjällbacka. Där ligger Sjöräddningssällskapets Rescue Minlouis förtöjd. I hamnen möter de ytterligare två frivilliga sjöräddare: Marie De Soysa och Marcus Karldén, som hade blivit larmade när de låg och sov. Johan Leandersson kan på den mörka natthimlen ana ett rött ljus från en nödraket. De startar motorn, släpper tamparna och drar sedan upp båten i 35 knop. Skrapar i botten Drygt fem sjömil därifrån, vid Lilla Lyngön, håller tremetersvågor på att dra upp segelbåten – en Swede 38 – mot några klippor i nattmörkret. Kölen skrapar i botten medan det i byarna blåser 23 sekundmeter. Och regnet piskar på vattenytan. Segelbåtsskepparen Karl Sahlin, 36 år och en av de sex ombord, får igång motorn efter en del strul. Men det är för sent. Segelbåten hamnar i 45 graders lutning. Fem minuter tidigare har man skickat väg en nödraketet och ropat Mayday via VHF-radion. – Trots den här dramatiken var vi faktiskt 50 SEGLING 4-08 ganska lugna. Men jag hade mycket adrenalin i kroppen, minns Karl Sahlin efteråt. Fiskare till vardags Ombord på Rescue Minlouis fick Johan Leandersson syn på den nödställda segelbåten. Ytterligare en nödraket hade skjutits upp i nattmörkret. Under resan hade sjöräddarna lyssnat på radiotrafiken mellan sjöräddningscentralen i Göteborg och de nödställda på Swede 38:an: – Ju närmare vi kom segelbåten desto mer grund såg vi vid Lilla Lyngön, både på styrbords- och babordssidan. Att dra loss segelbåten var inte möjligt. Sjögången gjorde att det var svårt att hålla Rescue Minlouis stilla när jag körde in henne mot segelbåtens styrbordssida, säger Johan Leandersson. Därför kunde man inte få ombord de sex ur besättningen samtidigt. Först fick två av dem hjälp från sjöräddarna att komma ombord. Sedan fick Johan Leandersson backa för att hitta en ny placering. Efter en stund kunde även de resterande få hjälp att komma ombord. – Det var ett mycket klokt beslut att stanna kvar ombord. Hade de försökt hoppa i land på de hala klipporna så skulle de ha kunnat bli allvarligt skadade. Det var en av de svåraste räddningsinsatserna jag har varit med om, säger Johan Leandersson, som till vardags är yrkesfiskare. Tappade manöverförmågan För Karl Sahlin och den övriga besättningen började seglatsen lugnt när de lämnade hemmahamnen Björlanda, vid lunchtid en lördag i september i fjol. Solen sken och det Jag var snabbt tvungen att bestämma mig vilken sida om ön vi skulle segla i beckmörkret. vi seglade på utsidan, ett fel beslut. Karl Sahlin – Jag girademen seglen tap pade vind och vi började driva mot öns klippor, säger Sahlin som fram över ska fortsätta segla 24-timmarsseglatser. SEGLING 4-08 51 sjöräddning Här är Rescue Minlouis besättning som räddade kappseglarna. Från vänster: Marie De Soysa, Johan Leandersson, Marcus Karldén och Johan Torstensson. blåste inledningsvis åtta till tio m/s. Deras Swede 38 och ett 30-tal andra segelbåtar hade kastat loss för en 24-timmarskappsegling på västkusten. Tävlingen, som arrange ras av Svenska Kryssarklubben, handlar om att segla till några platser för att sedan vända hem igen inom 24 timmar. Det brukar bli en sträcka på 120 – 160 sjömil. – Alla ombord på vår båt var vana seglare och hade tävlingsseglat tidigare. Vi känner varandra sedan studietiden, förklarar Karl Sahlin. Besättningen hade också noga följt gällande havskappseglingsregler, med krav på allt från säkerhetsselar till nödraketer ombord. En GPS fanns ombord, men inga digitala sjökort. Det var vid sjutiden på kvällen som det blåste upp till 23 sekundmeter, och samtidigt kom regnet. Då befann de sig ute till havs utanför Fjällbacka och seglade med två rev i storen och stormfock. Vid midnatt hade de hunnit en bra bit in i skärgården. Utanför Lilla Lyngön hamnade Karl Sahlin på västsidan av ön då han kryssade söderut, beroende på ett missförstånd mellan honom och den som läste sjökortet: – Vi upptäckte att det bröt i vattnet framför oss. Jag försökte gira, men då tappade vi manöverförmågan och båten började driva mot öns klippor samtidigt som vi upptäckte fler grund omkring oss, berättar Karl Sahlin. Tog bara en kvart Morgonen efter händelsen åkte Karl Sahlin med besättning ut med Sjöräddningssällskapet till segelbåten. På styrbordssidan fanns ett flera meter långt hål. Delar av inredningen var helt sönderslagen, och även riggen var skadad. Efter någon vecka bärgades båten, men den gick inte att reparera. Lyckligtvis blev ingen skadad under operationen, som från nödrop till räddning bara tog 15 minuter. 52 SEGLING 4-08 Fler sjöräddnin D Grundstötningar och motorhaverier är de vanligaste orsakerna till sjöräddning. I fjol skedde 1 287 insatser, varav fritidsbåtar stod för merparten. Därtill genomfördes ett par tusen sjöassistanser. Text: Johan Cooke en blåsiga sommaren och dåligt väder skulle kunna förklara att det blev omkring 295 fler sjöräddningsinsatser 2007 än året innan, en ökning med nästan 30 procent. Av fjolårets 1 287 insatser med fara för liv stod fritidsbåtarna för 934. Maskinoch propellerhaveri uppgick till 224 fall för fritidsbåtarna, visar statistik från Sjöfartsverket. Därtill följer grundstötning med 193 fall. Drivande båt resulterade i 59 sjöräddningsinsatser. Hårt väder eller utsatt läge uppgick till 47 fall och brand 18 (se statistikruta). – När det gäller maskin- eller propeller haveri i kombination med dåligt väder, så kan en besättning lätt hamna i en svår situation. Det blir vanligen panik ombord. Besättningen försöker nödankra, men har ofta inte tillräckligt med ankartamp. Varje gång sjön lyfter så kommer båten närmare klipporna, säger Anders Jönsson vid Sjöräddningssällskapet, den organisation som medverkar i cirka 70 procent av alla sjöräddningsuppdrag. Lyssna på sjörapporten! Grundstötningar beror många gånger på att skepparen litar för mycket på de digitala gar under 2007 sjökorten, menar Anders Jönsson. Det finns fortfarande för många inbyggda felkällor i korten som beror på ofullständiga sjömätningar. Många fritidsbåtsnavigatörer känner inte till att den bild de ser på sin skärm egentligen visar var de befann sig för en stund sedan. Anders Jönssons säkerhetstips till seglare är framförallt den gamla klassikern att lyssna på sjövädret. När det blåser hårt gäller det att inte driva sin segelbåt för hårt, utan att istället anpassa segelföringen efter vindstyrka och sjögång. Minska alltså segelytan innan vindbyarna når dig! Klassificerar händelsen Sjöfartsverket ansvarar för alla sjöräddningsinsatser runt Sveriges kuster och i de större insjöarna. Vattnen är indelade i så kallade SAR-områden (search and rescue). Sett till antalet sjöräddningsinsatser inom de olika områdena så skedde de flesta, 308 stycken, i och utanför Stockholms skärgård. I sjöräddningscentralen MRCC i Göteborg sker passning dygnet runt på bland annat VHF kanal 16 och DSC (Digital Selective Call). Därtill tar man emot samtal via SOS-numret 112 eller mobilsamtal direkt från nödställda. – Vid ett larm ska sjöräddningsledaren klassificera om händelsen är en fara för liv eller inte. Är den inte det så hänvisar man till assisterande aktörer, säger Ulf Hallström, chef för Sjöfartsverkets sjöräddnings- och beredskapsenhet. ulf hallström – Vid larm ska vi klas sificera om händelsen är en fara för liv eller inte, säger Ulf Hallström, chef för Sjöfartsverkets sjöräddnings- och bered skapsenhet. mats rosander-Liew – Sjöräddningen städar inte upp efter förstörda eller sjunkna båtar. Det görs av andra, till exempel polisen, kustbevakningen, eller försäkringsbolagens bärgningsföretag, säger Mats Rosander-Liew på Sjösäkerhetsrådet. Alla måste medverka I sjöräddningen deltar enheter från Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, kustbevakningen, polisen, försvarsmakten och den kommunala räddningstjänsten. Därtill är alla fartyg och båtar skyldiga att medverka, om man fått information om att någon är i sjönöd och så länge insatsen kan ske utan risk för eget fartyg eller besättning. – Sjöräddningscentralen koordinerar hela insatsen. I fjol deltog i snitt 1,8 organisationer i ett sjöräddningsuppdrag. Sjöräddningssällskapet är den största aktören ute på fältet och medverkade i 818 sjöräddningsuppdrag med 1021 insatta enheter, säger Ulf Hallström. Utöver detta tillkom 491 andra typer av anna michalowska – Hittills har vi utbildat omkring 1 000 elever i klass VIII, säger Anna Michalowska som är utbildningsansvarig på Sjöskolan. anders jönsson – Det blir vanligen panik ombord. Besättningen försöker nödankra, men har ofta inte tillräckligt med ankartamp, säger Anders Jönsson vid Sjö räddningssällskapet. SEGLING 4-08 53 sjöräddning Många resurser kan sättas in i en sjöräddningsinsats, till exempel Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, kustbevakningen och polisen. räddningsuppdrag från Sjöräddningssällskapet, till exempel räddningar från olyckor eller sjukdomsfall från land. 35 dödsfall Inom Sjöfartsverkets ansvarsområden, som är statligt vatten, omkom i fjol 21 personer efter sjöolyckor, vilket var färre än 2006. Men inkluderas hela Sverige när det gäller fritidsbåtsrelaterade olyckor, så var det 35 dödsfall – tyvärr lika många som 2006. Sjöfartsverket har tillsatt en analysgrupp som nu försöker ta reda på orsakerna till att det i fjol blev fler sjöräddningsinsater än tidigareår. Analysgruppen finns hos Sjösäkerhetsrådet, som verkar för ett minskat antal olyckor och dödsfall i samband med båtliv. – Den blåsiga sommaren och dåligt väder kan vara några av förklaringarna till ökningen. Ett högt vattenstånd kan vara en annan orsak, då bryggor och annat kan slita sig och bidra till olyckor, säger Mats Rosander-Liew på Sjösäkerhetsrådet. Enkla fel Men en stor del av drunkningsolyckorna, även bland seglare, kan undvikas genom förebyggande åtgärder, exempelvis en så enkel sak som att alla ombord använder flytvästar. För att förebygga grundstötningar och motorhaverier, som alltså är de vanligaste orsakerna till sjöräddningsinsatser, finns det också mycket att göra: – Det är ofta enkla fel som orsakar motor haverier. Igensatta filter, trasiga impellrar eller bränslebrist är några orsaker. Och sker sådant i dåligt väder i ett utsatt läge, så blir det ofta en sjöräddning, säger Mats Rosander-Liew. Han delar även Anders Jönssons inställning att alltför många litar på sina digitala sjökort. – Med digitala sjökort vågar sig fler in i grunda områden. Men ju längre från farlederna man färdas, desto sämre blir djupinformationen även om GPS-positionen stämmer. Man bör ha säkerhetsmarginaler i sådana områden, tycker han. Hjälp av andra Förutom de sjöräddningsinsatser som Sjöfartsverket koordinerade så tillkom det hjälp och assistans av olika karaktär, då det inte var sjönöd och fara för liv. Sjöassistans hade i fjol 1 218 sådana fall och Sjöräddningssällskapet drygt 2 000 fall. Sedan tillkommer också hjälp från kustbevakningen och polisen, som saknar sådan statistik. I åtskilliga fall har fritidsskeppare även fått hjälp av andra fritidsskeppare på sjön. En stor del av drunkningsolyckorna bland seglare kan undvikas genom en så enkel sak som att alla ombord använder flytvästar. Antalet insatser för fritidsbåtar fördelat på verklig orsak år 2007 193 Grundstötning 193 Grundstötning Maskin/propellerhaveri 224 Maskin/propellerhaveri 224 Grundstötning Brand 18 Brand 18 Utebliven kontakt med land Maskin/propellerhaveri 22 Utebliven kontakt med land 22 Brand 18 Kantring/slagsida 46 Kantring/slagsida 46 Utebliven 19 kontakt med land 22 Kollision Kollision 19 Kantring/slagsida 46 Läckage 22 Läckage 22 Kollision 19 Man över bord 16 Man över bord 16 Läckage 22 Osäker position 7 Osäker position 7 Man över 16 Drivande båt/föremål 59 bord Drivande båt/föremål 59 Osäker 7 Hårt väder/utsatt läge 47 position Hårt väder/utsatt läge 47 båt/föremål Diverse i propellerna Drivande 59 12 Diverse i propellerna 12 läge 47 Roderhaveri Hårt väder/utsatt 31 Roderhaveri 31 Diverse 31i propellerna 12 Rigghaveri 31 Rigghaveri Roderhaveri 31 Sjunkande 7 Sjunkande 7 31 Rigghaveri Dykolycka Dykolycka Sjunkande 7 Bränslebrist 14 Bränslebrist 14 Dykolycka Isolycka Isolycka 14 34Bränslebrist Sjuktransport från fartyg 34 Sjuktransport från fartyg 47 Isolycka Annan orsak 47 Annan orsak 34 från fartyg Okänt/ej funnetSjuktransport 17 Okänt/ej funnet 17 47 Annan orsak Falskt/oavsiktligt 3 Falskt/oavsiktligt 3 Okänt/ej65 funnet 17 NIL NIL 65 Falskt/oavsiktligt 0 50 100 3 150 200 250 0 50 150 200 250 NIL 100 65 0 Hela sjöräddningen är organiserad efter en internationell sjöräddningskonvention. Sjöräddningen är funktionsbaserad och innehåller: 1. SAR, search and rescue. Sjöfartsverket (Staten) ansvarar för sjöräddning på svenskt territorialvatten och internationellt vatten som ingår i svensk sjöräddningsregion, på Vänern, Vättern och Mälaren samt för att utföra sjuktransporter från fartyg. 2. SAR Management är den administrativa funktionen som ansvarar för bland annat tillsyn, normering, nationella och internationella avtal och interna- tionellt samarbete. Funktionen ger också uppdragen till utföraren att tillhandahålla MRCC, och att se till att tillräckligt många sjöräddningsenheter med beredskap finns längst kusten. 3. Mission Co-ordination. I detta ingår sjöräddningscentralen MRCC (Marine Rescue Coordination Centre) i Göteborg. Hos sjöräddningscentralen sker dygnetruntpassning. Där klassar man om ett inkommet larm är ett sjöräddningsfall eller inte. Centralen larmar lämpliga resurser, som leds av en sjöräddningsledare. 4. Mobile Facilities är de resurser som kan sättas in i en sjöräddningsinsats, till exempel Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, kustbevakningen, försvarsmakten, kommunal räddningstjänst och polisen. på Hjälmaren. Landstingen har ansvaret för hälso- och sjukvård, samt den vård som kan behövas under en sjuktransport till sjöss. 200 250 934 934 1000 800 800 700 700 934 619 800 619 600 600 659 659 631 631 700 659 619 631 600 400 400 400 200 200 200 0 2004 2004 0 2003 2003 2007 2007 2006 2006 2005 2005 2004 2003 2005 Antalet insatser för fritidsbåtar per månad år 2007 350 350 312 300 250 250 250 168 168 168 161 115 115 150 100 100 115 100 38 50 11 0 161 161 200 150 150 50 2007 2006 312 312 350 300 300 0Jan 11 6 12 6 48 38 40 48 12 50 38 40 15 48 15 8 8 40 Nov Dec Aug Sep Okt Jun 12 Jul Mar Apr Maj Feb 11 Nov Dec Jan Jul Aug Sep Okt Jun Mar Apr Maj Feb 6 0 54 SEGLING 4-08 150 Antalet insatser för fritidsbåtar 2003 – 2007 200 200 Kommunerna ansvarar för räddningsinsatserna i övriga insjöar, samt i hamnområden och inre kanaler. Polisen svarar för sjöräddningen 100 224 1000 1000 0 Det här är sjöräddningen 50 193 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep 15 Okt Nov 8 Dec sjöräddning Säkerhetskurser för fritidsseglare Gränsen för vad som räknas som en sjösäkerhetsrelaterad kurs eller utbildning är svår att dra. Även ett förar- eller kustskeppar intyg innehåller moment med klassisk sjösäkerhet. Vi valde att Praktiska sjösäkerhetskurser lockar seglare Oddsen att klara av en svår brännskada eller täta en läckande segelbåt är högre om det finns förkunskaper ombord. Och hos arrangö rerna lanseras allt fler praktiska säkerhetskurser. Dessutom lockas allt fler fritidsseglare av yrkesrelaterade utbildningar. Text: Johan Cooke 56 SEGLING 4-08 U tbudet av sjösäkerhetsrelaterade kurser varierar, allt från de traditionella kurser som behandlar exempelvis olycksfall ombord, till de mer nischade varianterna om sådant som skrovskadeskydd. I utbildningen Fartygsbefäl klass VIII ingår även delutbildningar med fokus på säkerhet, såsom Brand och HLR/Första hjälpen. Det är många arrangörer som erbjuder sjösäkerhetsrelaterade kurser eller utbildningar. Det kan vara allt från båtklubbar och förbund till Chalmers Institution för Sjöfart och marin teknik. Däremellan finns privat ägda företag, såsom Scandinavian Safety Training Centre, SSTC. Ytterligare exempel är Svenska Brandskyddsföreningen som har en uppsjö kurser, och Räddningsverket som arrangerar kurser för bland annat vattenlivräddning. Övningar med livflotte Sjöskolan på Beckholmen i Stockholm har haft Fartygsbefäl klass VIII på utbildningsmenyn sedan 2001. I deras klass VIII-utbildning finns även praktisk övning med livflotte i vatten utomhus, något som inte alltid erbjuds i andra klass VIII-utbildningar. – I mån av plats ger vi även möjlighet att enbart delta i säkerhetsövningen med livflotte, eller att gå på vår brandsäkerhetskurs, säger Anna Michalowska som är utbildningsansvarig på Sjöskolan. Hittills har Sjöskolan utbildat omkring 1 000 elever i klass VIII. Det är den lägsta yrkesutbildningen för dem som på något sätt använder båten i sitt arbete: – Jag ser en stark trend att allt fler väljer att gå klass VIII fastän de egentligen inte behöver utbildningen för sitt yrke. Så är fallet med ta med båtmekanikerintyg i listan eftersom det ofta är enkla fel, exempelvis ett igensatt filter eller en trasig impeller, som orsakar motorhaverier. Dessa haverier i kombination med hårt väder är de vanligaste orsakerna till att det blir sjöräddningsinsatser. Vi har listat exempel på arrangöreroch deras säkerhetskurser som fritidsseglare väljer. När det gäller artiklar för att uppnå hög sjösäkerhet så publicerasSeglings säkerhetsexpert Stefan Nilssons artiklar löpande här i tidningen. Kurs/utbildning Beskrivning Utbild Cirka ningslängd pris Basic safety (STCW) Grundläggande säkerhetsutbildning för den som ska jobba yrkesmässigt på sjön (aven fritidsseglare går utbildningen). Kursen omfattar brandövningar, överlevnadsteknik, personlig säkerhet mm. 7 dagar 15 600 kr www.sjosakerhet.nu, www.sjosportskolan.se, www.sjoskolan.se, www.chalmers.se/smt Brandskydd Brandkunskap och praktiska övningar i att släcka bränder. 5 tim 1 450 kr www.batagarskolan.se , www.medborgaskolan.se, www.sjoskolan.se, www.bossgotland.se, www.falcksverige.se, www.sjosportsskolan.se Båtmekanikerintyg Kunskaper i att ta hand om motorn och själv lösa många tekniska problem ombord. Utom- och inombordsmotorer, bensin och diesel. Felsökning, förebyggande service och brandkunskap. 14 tim 2 200 kr www.batagarskolan, www.sjoskolan.se, www. sfr.se, www.medborgarskolan.se, www.folkuniversitetet.se D-HLR, Hjärt- lungräddning, defibrillering Hjärt- lungräddning med defibrillering. 4 tim 1 750 kr www.falcksverige.se, www.dafo.se, www.sstc.nu Fartygsbefäl klass VIII Hel utbildning eller säkerhetsdelar ur utbildningen, t ex brandskydd/HLR/livflotteövning. Varierar Beror på www.chalmers.se/smt, www.sb.hik.se, www. delutbild- batagarskolan.se, www.medborgarskolan.se, ning www.almanavigation.se, www.sjoskolan.se, www.sjosportsskolan.se, www.sstc.nu, www. navig8.se, www.kustens.se, www.folkuniversitetet.se, www.maritimeconcept.se, www. nautiskkompetens.se, www.batskolan.se Första hjälpen, systematiskt omhänder tagande Utbildning i medicinska kunskaper rörande anatomi och fysiologi hos människan, sjukdomar, trauma och deras symtombild. 4 tim 500 kr www.sstc.nu Grundläggande Brand, överlevnad och passagerarsäkerhet. Sjukvård inkl. säkerhetsutbildning, för HLR ingår. inre fart 12 tim 2 500 kr www.marinalaroverket.se Handhavande av livflotte för fritidsbåt 4 tim 800 kr www.sstc.nu Hjärt- och lungräddning Mun-till-mun-metoden, framstupa sidoläge och åtgärder (HLR) vid hjärtstillestånd mm. 5 tim 450 kr www.hlr-konsulten.se, www.batagarskolan.se, www.sstc.nu, www.sjoskolan.se, www.navigationsakademien.se, www.sjosportsskolan.se ISAF Offshore Personal Survival Course Kursen syftar till att ge deltagaren teoretisk kunskap och praktisk förståelse för faktorer som påverkar säkerheten vid havskappsegling. 16 tim 2 800 kr www.sstc.nu Kustöverlevnad Grundläggande kunskaper om hur man ska agera vid en nöd situation till havs eller i kustmiljö. 36 tim 3 200 kr www.sstc.nu Master of Yachts Säkerhet ombord, passageplanering, man överbord mm. (Kurs främst för dem som vill jobba yrkesmässigt på större charter båtar.) 6 teori- samt 36 500 kr www.sjoskolan.se, www.sjosportskolan.se 4 praktikdagar Nedkylning – immersion – hypotermi Kunskaper om vad som händer vid nedkylning – immersion – hypotermi. Omhändertagande av nedkylda personer i olika stadieroch vilka risker som finns. 3 tim 500 kr www.sstc.nu Nödsignalering Utbildning i internationellt vedertagna nödsignaler och övningar i hur de ska utföras i en nödsituation. 1,5 tim 350 kr www.sstc.nu Olycksfall ombord Grundläggande sjukvårdskurs för att klara de vanligaste tillbuden. 3 tim 300 kr www.batagarskolan.se, www.sjoskolan.se, www.medborgarskolan.se, www.egeland.se, www.sstc.nu Senior first aid för havskappseglare Hantera medicinska nödsituationer som kan uppstå till sjöss. Kursen inkluderar även nedkylning, hypotermi och hur radio kommunikationer utförs med radio-/telemedical. 8 tim 1 295 kr www.sstc.nu Sjösäkerhetsövning för båtklubbar Genomgång av funktion, handhavande, underhåll samt övningar med livflotte och personlig säkerhetsutrustning i vattenövningshall. 4 tim 800 kr www.sstc.nu Sjösäkerhet för fritidsbåt Första hjälpen, sjö- och brandsäkerhet. 2,5 dagar 1 995 kr www.sstc.nu Skrovskadeskydd Kursen vänder sig till alla som vill lära sig mer om läcktätning, nödreparationer och skrovskadeskydd. 6 tim 5 000 kr www.sstc.nu Säkerhet/miljö Säkerhetskurs för allt som krävs för att vid en nödsituation kunna ta hand om båten och eventuella skadade. Planerad kurs Ingen upggift www.sjoutbildning.se Säkerhetsutrustning ombord Kunskaper om säkerhetslinor, livbojar, grab-bags och sjukvårds utrustning. Stort fokus läggs vid uppblåsbara flytvästar. 2 tim 350 kr www.sstc.nu Övningar med livflotte och personlig säkerhetsutrustning i vattenövningshall. Utbildningsaktörer (exempel) SEGLING 4-08 57 seglare som deltar i utbildningarna, kan de generellt delas in i tre grupper. Den första är kappseglare som deltar i till exempel Gotland Runt eller Göteborg Offshore Race. Övriga är långseglande familjer och båtklubbar/förbund. Klubbarna efterfrågar vanligen nischade utbildningar om brandsäkerhet och sjösäkerhet ombord. När det gäller förbund kan det vara utbildningar såsom säkerhetskurser i marin miljö för havskappseglingsförbundet i samarbete med KSSS och GKSSS. 3 1 2 4 drygt åtta av våra nu 14 elever som går utbildningen. En orsak är att de vill få ökade kunskaper i sjösäkerhet, säger Anna Michalowska. Grundläggande säkerhetsutbildning Anna Michalowska ser också en trend i att utbildningarna får allt mer praktiska inslag. Ett exempel är den nylanserade utbildningen Basic Safety. Skillnaden jämfört med klass VIII är att Basic Safety inte innehåller navigation, utan är en grundläggande säkerhetsutbildning. – Basic Safety riktar sig i första hand till dem som ska vara delaktiga i en säkerhetsorganisation ombord på fartyg. Utbildningen kan på sikt även locka fritidsseglare som planerar att jordenruntsegla eller köra charter, säger hon. 58 SEGLING 4-08 Två av fem utbildningsdagar i Basic Safety genomförs på Viktoria brandövningsfält i Uppsala, där deltagarna får öva brandsläckning i fartygsmiljö, bland annat rökdykning. Kursen innehåller även allmän brandteori, förebyggande brandskydd ombord, livflotteövningar, sjukvård och första hjälpen. Eleverna får också i fartygsmiljö öva omhändertagande av skadad samt olika återupplivningsförsök och överlevnadsteknik. Överlevnadsutbildningar SSTC erbjuder ett 20-tal sjösäkerhets utbildningaroch kurser som arrangeras i Stockholms- och Göteborgstrakterna. Vissa utbildningar genomförs även på andra platser: – Vi satsar på sjösäkerhet, sjukvård och Bättre odds 5 brand med allt mer fokus på praktisk utbildning. Många av utbildningarna har vi skapat själva och paketerat, säger Stefan Nilsson, vice vd för SSTC och sjösäkerhetsexpert här i Segling. För fritidssektorn finns allt från läcktätningsövningar till mer omfattande överlevnadsutbildningar i marin miljö. SSTC planerar även att bygga en ny gigantisk anläggning med en vind- och vågmaskin. I anläggningen ska det även finnas en större segelbåt för att kunna göra ännu mer realistiska säkerhetsövningar. I maj öppnar den mindre övningspoolen vid bolagets bas på Käringön. Drygt 3 500 elever har gått någon av SSTC:s utbildningar. När det gäller fritids- 1. En sjöräddningsutbildning på Arkö, utanför Norrköping. 2. Scandinavian Safety Training Centre har praktiska övningar i läcktätning i sjunkande båt som är förberedd med flera olika dolda läckor. 3. Eva Sällqvist på väg upp från liv flotteövningen. Kursen arrangeras av Sjöskolan. 4. Här är en övning i gassläckning. Kursen arrangeras av Svenska brandskyddsföreningen. 4. Sjöskolans första kurs i Basic Safety under ledning av utbildnings ledaren Kjell Johansson (i svart dräkt). Stefan Nilsson menar att oddsen att klara av en svår brännskada eller att täta en läckande segelbåt är bättre om det framför allt finns praktiska säkerhetskunskaper ombord. – Att i teorin lära sig vad man ska göra när man faller överbord är en sak. Det är svårt att föreställa sig en händelse om man inte har testat den praktiskt, säger Stefan Nilsson. I en säkerhetskurs låter man deltagarna simma 20 meter i seglarställ och utan flytväst. Därefter får de försöka häva sig upp på relingen: – En del har svårt att klara av den övningen. En av de senaste deltagarna bestämde sig för att i fortsättningen alltid bära flytväst på sjön, säger Stefan Nilsson. I utbildningarna handlar det också mycket om att lära sig att förebygga eller lindra missöden. – Många känner inte till att deras upplåsbara flytvästar inte fungerar, eftersom västar- nas kolsyrepatroner har gängat ur. Andra har inte tänkt på att ha med sig ficklampor när de seglar i mörker eller att montera brandvarnare i ruffen, säger han. När mannen under en familjesegling ramlar överbord är det vanligt att frun inte kan köra båten, medan barnen tittar på. Många har även för dåliga förbandslådor ombord. Praktiska säkerhetsmoment Sjösportskolan i Göteborg är en av få svenska arrangörer som erbjuder Master of Yachts. För att gå utbildningen finns flera förhandskrav, bland annat Basic Safety Training. Master of Yachts innehåller bland annat en mängd praktiska säkerhetsmoment, såsom säkerhetsutrustning ombord, man överbord, säkerhetsgenomgång av båten inför avsegling och ruttplanering. Utbildningen är på tio dagar varav fyra är praktik. Därpå avslutas den med två examensdagar som är både teoretiska och praktiska. Master of Yachts är inriktad på seglare som har ambitioner att segla större skepp eller yachter i till exempel Västindien och Medelhavet: – Skepp och yachter handlar om båtar på 15–30 meter som ser mer ut som ”vanliga” segelbåtar. Vi ser även ett ökat utbildningsintresse bland lite äldre skeppare med egna stora segel- och motoryachter, säger Karl Nordström som äger Sjösportskolan. Fotnot: Läs mer på sidorna 88–91. En fyraåring fick kokande vatten över sig ute i ytterskärgården. Pappan hade bara ett litet brännskadeförband i segelbåten. säkerhetsexperten Stefan Nilsson SEGLING 4-08 59
© Copyright 2024