Licentförvaltaren i Stettin

Licentförvaltaren i Stettin
Sammandrag: Likvidationskommissarien Magnus Orre som levde i början
på 1700-talet i St Aby, Mörlunda (Kalmar län) var gift med Anna Dorotea
Fleissner. Artikeln följer hennes anor bakåt till Stettin i Pommern och
vidare till Karlsbad i Böhmen och 1500-talets mitt. I förbifarten blir det
också några ord om varma bad, översvämning och gikt.
Underlaget är framförallt handtryckta skrifter som nu är tillgängliga på
nätet och kyrkböcker från Böhmen/Tjeckien från 1500-talets mitt och
framåt, som nu också är tillgängliga.
Författare: Per-Åke Svensson
Adress: Tunby Gårdsväg 15, 72223 Västerås
Telefon: 0702 707320
e-post: [email protected]
Nyckelord: Fleissner, von Fleissner, Decenius, Sommer, Orre, Mörlunda,
Dädesjö, Stettin, Karlsbad,
© Per-Åke Svensson, 2012, 2013. Delar av innehållet får citeras eller
kopieras om källan anges.
Källangivelse: Per-Åke Svensson, Licentförvaltaren i Stettin
Version 2 (2013-01-22) publicerad 2013-01-25.
Version 3 (2013-01-25) publicerad 2013-01-26. Den skiljer sig från
version 2 genom att vissa skrivfel korrigerats och några syftningar
klarlagts.
Version 4 (2013-01-27) publicerad 2013-01-27. Dödsår för Per Daniel
von Fleissner korrigerat (med följdändringar för källreferenser).
Ver. 4
2013-01-27
2
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ........................................................................ 2
1
Bakgrund .................................................................................. 3
2
Handtryckta skrifter ................................................................... 5
3
Daniel Fleissner och hans familj ................................................... 8
4
Kyrkoböcker ............................................................................ 12
4.1
Karlsbad med omnejd ....................................................... 12
4.2
Stettin ........................................................................... 20
5
Mattias Decenius gånger tre ...................................................... 20
6
Samuel Fleissner adlad von Fleissner .......................................... 22
7
Tabeller .................................................................................. 26
8
Slutord ................................................................................... 30
9
Daniel Christian Fleissners dikt .................................................. 32
Källförteckning .............................................................................. 37
Figurförteckning ............................................................................ 42
Tabellförteckning ........................................................................... 42
Personregister .............................................................................. 43
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
3
Licentförvaltaren i Stettin
1
Bakgrund
När jag för några år sedan släktforskade om mina anor från Stora Aby
i Mörlunda socken (Kalmar län) i Småland så kom jag fram till
följande familj:

Magnus (Persson) Orre, född beräknat 1685, död i Stora Aby,
Mörlunda (Kalmar län) och begravd 1737-06-14 i Mörlunda, vid en
ålder av 52 år. Magnus Orre står som ägare till ¼ mtl,
”Orresgården”. Han kallas i kyrkoböckerna först notarie, och vid
sin död likvidationskommissarie. En likvidationskommissarie
hade bland annat hand om löneuppgörelserna med kronans
indelta och värvade officerare.

Han var gift med Anna Dorothea ”Dordi” Fleissner. Såväl hennes
födelse- som dödsdata är okända, men familjen fick barn mellan
ca 1715 och 1724 och hon levde fortfarande 1738 enligt
mantalslängden.
Det är om henne och framförallt hennes anor, som den här artikeln
handlar.
Hon kallas på flera ställen i kyrkböckerna från Mörlunda Anna Dordi
eller bara Dordi. ”Dordi” är en (tysk) kortform av Dorothea. Hennes
efternamn anges till Fleisner i sonen Samuels födelsenotis. Hon
förekommer också som dopvittne i en annan födelsenotis med
stavningen Phleisner.
När paret gift sig är inte exakt känt, men det bör ha varit något år före
1715. Familjen fick nämligen fem barn:

Peter, född beräknat 1715, begravd i Mörlunda 1757-05-07

Brita Stina, född i St Aby, Mörlunda 1716-12-10

Anna Greta, född i St Aby, Mörlunda 1718-09-04

Samuel, född i St. Aby, Mörlunda 1721-09-09

Nils, född i St. Aby, Mörlunda 1724-04-18.
Farföräldrarna hette Per Olofsson Orre och Anna Larsdotter, och
man kan notera att två av barnen uppkallats efter dem.
Ver. 4
2013-01-27
4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
Fleissner är ett ovanligt namn i Sverige, men genom en samtida
Brigitta Gustava (Augusta) Fleissner född 1685, gift med
befallningsmannen Petter Collin i Mönsterås gick det att komma
vidare. Hon var dotter till en Samuel Fleissner, adlad von Fleissner
(nr 1133), hemmahörande i Drättinge i Dädesjö socken (Kronoberg).
Elgenstierna [22] anger för Samuel von Fleissner bl. a. att han var
född 1652 i Stettin i Pommern, som då var svenskt (nuvarande
Szczecin i Polen), blev volontär 1674 och kapten vid Kronobergs
regemente 1681, adlad 1688 och introducerad 1689. När sonen Carl
Filip föds 1693 kallas fadern "Wälborne majoren", och major är han
också enligt Kronobergs regementes rullor. Han dog i Polen vid nyår
1703 i samband med Karl XIIs fälttåg där.
Samuel var gift med Brita Elisabet Lang, som var dotter till Ertman
Lang och Beata Jonsdotter. Vigseldatum är okänt. Deras barn är
enligt Elgenstierna:

Beata Margareta,

Charlotta Kristina,

Brigitta Gustava,

Catharina Elisabet,

Carl Filip,

Hedvig Amalia,

Ulrika Regina,

Sofia Eleonora.
Enligt Elgenstierna finns alltså ingen Anna Dorotea i barnaskaran.
När det gäller Anna Dorotea var min hypotes att hon var familjens
andra barn namngiven efter farmodern. Dottern Beata är namngiven
efter mormodern.
Man kunde notera att om antagandet stämde så var de två övriga av
familjen Orres fyra första barn då namngivna efter morföräldrarna.
Det var så långt jag kom tidigare. När jag under hösten 2011 sökte på
namnet Samuel Fleissner på Internet fick jag emellertid en träff som
gjort det möjligt att komma betydligt längre med hjälp av ett antal
handtryckta skrifter. Det beskrivs närmare i avsnitt 2 och följande.
Under slutarbetet med artikeln uppstod en diskussion om Samuel
von Fleissner på Anbytarforum. Som ett resultat av denna framkom
dels att Samuel von Fleissner hade ytterligare en son, Per Daniel, och
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
5
att Anna Dorothea, tillsammans med systern Beata, kunde beläggas
som fadder i ytterligare en födelsenotis.
Sonen Per Daniels existens kan beläggas genom en dödboksnotis från
1694. Per Daniel är, på grund av sitt namn, sannolikt den äldste
sonen. Sonen Carl Filip dog ung så den adliga ätten von Fleissner dog
ut med Samuel.
2
Handtryckta skrifter
När jag under hösten 2011 sökte på namnet Samuel Fleissner på
Internet fick jag en träff som gjort det möjligt att komma betydligt
längre än jag tidigare gjort.
Träffen kom från CERL (Consortium of Europen Research Libraries,
www.cerl.org ) som “ … seeks to share resources and expertise
between research libraries with a view to improving access to, as well
as exploitation and preservation of the European printed heritage in
the hand-press period (up to c. 1830).”
Konsortiet lägger upp ett namnregister över personer som
förekommer i handtryckta skrifter fram till ca 1830, med referenser
till skrifterna som i flera fall är helt eller delvis skannade (av arkiv,
bibliotek eller Google) och i många fall fritt åtkomliga via Internet.
Registret erbjuder därmed en utmärkt ingång till gamla handtryckta
skrifter.
I det här fallet hittade jag notisen (här utan ledtexter):
Fleisner, Samuel, aus Stettin; respondent an der Univ. Leipzig
Namnet är hämtat från avhandlingen [1] : Historia CAROLI GUSTAVI
… M. JOHANN CYPRIANI… Resp. SAMUELE FLEISNERO 1
1
De fullständiga titlarna, som för dessa handtryckta skrifter är mycket långa,
återfinns i källförteckningen.
Ver. 4
2013-01-27
6
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
Figur 1 Titelsida på Samuel Fleissners avhandling [1]
Detta, och andra sådana dokument som det hänvisas till, kan man
hitta genom att söka på delar av namnet på Internet, eller ännu
träffsäkrare, besöka bibliotekssajter i Tyskland, tex. Gemeinsamer
Bibliotekhsverbund 2, Universitäts- und Landesbibliothek Halle 3 eller
Bayerische Staatsbibliothek 4 och söka där. I den här artikeln finns
dessutom direktlänkar såväl från bilderna på titelsidorna som i
källförteckningen.
Den aktuella avhandlingen, som Samuel Fleissner (Samuele
Fleisnero) från Stettin försvarade vid Universitetet i Leipzig 31 maj
1671, inför Magister Johann Cypriani, är skriven på latin (56 sidor),
och handlar om den svenske kungen Karl X Gustav.
Fortsatt sökning i CERL och i biblioteken och gav ytterligare träffar av
vilka några visade sig vara relevanta och hänga samman:
Fleissner, Daniel, 1612-1673, aus Karlsbad in Böhmen;
Wirkungsort Stettin
Namnet är här hämtat från [2] : Ad Exequias Viri Nobilis … DN.
DANIELIS FLEISNERI … M. MARTINUS LIPENIUS.
2
url: http://www.gbv.de
3
url:http://opac.bibliothek.uni-halle.de/LNG=EN/DB=1/
4
url: http://www.bsb-muenchen.de eller
”Gateway Bayern” http://www.bsb-muenchen.de/Gateway-Bayern.88.0.html
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
7
Figur 2 Titelsida på Martin Lipenius likpredikan [2]
Det är en likpredikan över Daniel Fleisner, när han 25 maj 1673, på
trefaldighetssöndagen, begravdes i Mariakyrkan i Stettin, skriven på
latin (med några insprängda citat på grekiska) och omfattande åtta
sidor. Utöver inledande och avslutande betraktelser innehåller den en
mängd familjeuppgifter.
På titelsidan framgår att det är Martinus Lipenius, rektor vid det
Karolinska gymnasiet, som inbjuder till begravningen.
Ytterligare fynd:
Fleissner, Daniel Christian, [Dates of Activity] 1673, aus
Stettin; Sohn von Daniel Fleissner
med referens till [3] : Sehnliche Hertzens-Klage ... Herrn DANIELIS
FLEISNERI … Sohn Daniel Christian Fleissner.
Figur 3 Titelsida på Daniel Fleissners dikt [3]
Denna skrift innehåller en dikt på två sidor plus ytterligare en sida
med en ”gravskrift”, allt på tyska, skriven av sonen till Daniel
Fleissner ovan och som framförts ” … aus höchstbetrübten Gemühe
dessen gehorsamster Sohn” vid begravningen.
Ytterligare tal vid begravningen finns i [4] : DECUS FERALE … DN.
DANIELI FLEISSNERO … Amicis adornatum.
Ver. 4
2013-01-27
8
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
Figur 4 Titelsida på DECUS FERALE…[4]
Det här är en skrift på åtta sidor med bidrag från ett antal personer 5
på omväxlande latin och tyska, tre stycken i diktform varav den sista
uttryckligen skriven av två av Daniel Fleissners (yngre) söner:
Friedrich Wilhelm och Franz Heinrich Fleissner. Dessa bidrag tycks
också ha framförts vid begravningen.
Sonen Daniel Christian Fleissner ägnade sig åt teologiska studier
vilket framgår av en avhandling som han försvarade 1672 [5] : De
Effuso, Ac resumto, sangvine Christi ….
Han uppges också vara bidragslämnare i följande dokument [6] :
Disputatione Theologica … Wittemberg, 1675.
3 Daniel Fleissner och hans familj
Det är likpredikan [2] som ger den grundläggande informationen. De
övriga dokumenten bidrar till beskrivningen av Daniel Fleissner och
hans familj.
Likpredikans författare, Magister Martin Lipenius, var rektor mellan
1672 och 1676 och professor vid Regnum Gymnasium Carolinum 6
”Kungliga Karolinska Gymnasiet” i Stettin.
5

Utöver från sönerna är bidragen från:





Fridericus Movius, U. J. L. & Profess. In Gymnas. Carol. Judiciiq, Ecles. Colleg.
Marianæ Assessor.
B. M. L. M. ?. P. M.Daniel Schultz
M. Georgius Hübnerus, Schol. Stet. Senat Con-Rector
J.M.D.
Martinus Rinovius
Johan Dieter Zander
6
Efter reformationen i Pommern behövdes en evangelisk undervisningsanstalt.
1543 inrättades därför ett Pædagogium i Stettin, och som fungerade fram till svenskarnas
övertagande efter 30-åriga kriget. Skolan fick dock ekonomiska problem och 1667 lades
Pædagogium ned. Istället startades Regnum Gymnasium Carolinum, namngivet efter Karl
XI.
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
9
Likpredikan inleds med en betraktelse.
Därefter följer en levnadsbeskrivning på ca tre sidor, som i
sammanfattning berättar:
Daniel Fleissner föddes i Karlsbad (Thermis Carolinis) 7 i Böhmen
1612-01-06. (Nuvarande Karlovy Vary i Tjeckien.) 8
Hans far var Daniel Fleissner (patrem Danielem), och hans farfar
Peter Fleissner (aviam Petrum Fleisneros), som båda uppges vara
”Consules Carolinarum Thermarum”, dvs borgmästare i Karlsbad. 9
Hans mor hette Christina Boller (matrem Christinam Bolleriam) och
hans farmor Anna Hedwig (aviam paternam Annam Hedwigianam).
Det påpekas att sonen döptes som liten och att redan från allra första
stund grunden lades till kristen uppfostran. Detta avser troligen
lutheransk (men kan ha varit kalvinsk), eftersom Karlsbad var
protestantiskt från 1554 och 53 år framåt.
Under föräldrarnas disciplinerande uppfostran lärde han sig tidigt att
skriva och räkna.
Han kunde dock inte ägna sig åt vidare studier utan fick ägna sig åt
handel och affärsverksamhet, därtill tvingad eftersom fadern dog när
han var knappt åtta år och modern inte kunde sörja för hans
kostnader.
Först i Schlackenwerd/Ostrov/ Schlackenwerdam 10 (Tyskt / Tjeckiskt
/Latiniserat namn) och sedan i Eger/Cheb/ Egram gjorde han på kort
tid framsteg inom handel och transport (arte Logistica) och arbetade
7
Observera att Carolinum i gymnasiets namn syftar på den svenske kungen Karl
XI, medan däremot Carolinis och Carolinarum när det gäller Karlsbad syftar på Karl IV,
tysk-romersk kejsare, som grundade staden med dess badanläggningar på 1370-talet.
8
Födelseuppgifterna kan bekräftas genom kyrkobokföringen. Karlsbads
kyrkoböcker går tillbaka till 1569 (http://actapublica.eu Carlsbad01).
9
”Consul Carolinarum Thermarum” betyder ”Borgmästare i Karlsbad”. I
kykoböckerna som delvis är på tyska, delvis på latin förekommer såväl Bürgermeister som
Consulis som benämningar. Borgmästare valdes ett år i taget under fastan, och indikerar
att de var betrodda personer. Hur de egentligen fick sin försörjning säger det inget om.
10
Likpredkan [2] anger det latinska namnet Schlackenwerdam, medan [3] anger
tyska Schlackenvvaldt. Det är trots namnlikheten två olika platser: Schlackenwerdam
motsvarar tyska Schlackenwerd/Schlackenwerth, nuv. Ostrov, och Schlackenvvaldt dåtida
Schlaggenwald, nuvarande Horní Slavkov. Uppgiften i [2] är den riktiga som kommer att
framgå av den fortsatta framställningen.
Ver. 4
2013-01-27
10
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
sedan i köpmanshus i Nuremberg (Norimbergam). Han var arbetsam
och pålitlig och uppskattades.
I Nuremberg blev han uppmärksammad av Philip von Rothlieb 11,
inspektör och senare överinspektör över licenten 12 i Pommern och
Mecklenburg, kammarråd i Pommern (Sacrae Regiae Majestatis
Consiliarus Camera & Redituum Maritimorum Inspector primarius )
som tog honom i sin tjänst, varefter han sju år senare (1647) utsågs
till licentförvaltare 13 vid prefekturen i Stettin (Vectigalium
Nauticorum apud Stetinenses Præfecti). Denna tjänst innehade han
fram till sin död 1673.
Han tjänade troget den svenska förvaltningen i 32 år, ”med en
böhmisk mans värdighet, tysk redlighet och alltid med fläckfritt
bröst” (Vir Bohemica virtute, Germana fide, & candido semper
pectore): i ord förbindlig, i sak rättfärdig, i handling opartisk. Istället
för att inbjuda till meningsmotsättningar strävade han efter att
behålla vänner; inte förolämpa någon, utan försöka att förlika
ståndpunkter som om Sokrates bud (när den inre rösten (Demonico;
daimon) talade till denne) hade getts till honom: Var vän med alla,
men familjär bara med de bästa; på så sätt blir du inte hatad av andra
utan får deras vänskap. (Comes et benignus in omnes esto, sed
optimorum familiaritate utere: sic aliis non eris exosus, aliorum
autem amicitiam tibi conciliabis.)
När det gäller den egna familjen berättas att han i Stettin kom i
kontakt med hovpredikanten där (mellan 1642 och 1663), Magister
Matthias Decenius, vilket fick till följd att han 1649-02-15 gifte sig
med dennes förstfödda dotter Anna Margareta (Annam Margaretam).
11
Philp Rothlieb, tidigare kallad Roth. Adlad von Rothlieb 1651, introducerad 1652
(nr 523). Han blev 1649-05-23 licentinspektör i Pommern och Mecklenburg; 1660-04-03
överinspektör över pommerska licenten och kammarråd; 1675-07-22 avstod han
överinspektörsskapet sin son Henrik Gabriel, född i det Egriska distriktet i Böhmen, dvs
samma område som Daniel Fleissner kom ifrån.
12
Licent: (förr) benämning på vissa tullavgifter; särskilt dels om vissa tullavgifter
som uppburos i de forna sv. östersjöprovinserna och Pommern, dels (i fråga om
förhållanden under 1700-talet) om vissa, till särskilda ändamål anslagna tilläggstullar och
extra tullar; förr äv. liktydigt med: vanlig tull, sjötull [SAOB]
13
Licentmästare: högste tulltjänsteman (vid licentkammare o. d.) på en ort
[SAOB]. I [3] kallas han på tyska Licentverwalter, licentförvaltare, varför den
benämningen använts i den här artikeln.
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
11
Figur 5 Stettin 1642. St. Mariakyrkan (Templo Mariano) är den
som ligger i vänstra delen av bilden (markerad B), innanför
vallgraven
Äktenskapet välsignades med sju barn, av vilka sex levde vid tiden för
Daniels Fleissners begravning 1673; en dotter och fem söner. Den
äldste av dessa (natu majorem) befann sig då ”utomlands” (peregrina
terra), de större av de mindre (majore minorem) vid gymnasiet i
Stettin och de minsta var hemma i moderns vård.
Den 5 maj 1673 fick han njurstensanfall efter en tids njursvikt
(Calculus Renum et profluvium Urinæ) och en vecka senare klockan
10 på förmiddagen den 12 maj dog han. Han begravdes i St.
Mariakyrkan (Templo Mariano) på trefaldighetsdagen den 25 maj.
Noterbart är att Daniel Fleissner på titelsidorna till skrifterna
omnämnes som ”…Viri Nobilis et Spectatissimi …, Viro Nobili et
Amplissimo …”, och på tyska ”… des Edlen, Festen und
Wohlbenahmten …”. ”Viri nobilis” betyder vanligen att det är en
adelsman. Likpredikan innehåller emellertid ingen information om
att han skulle ha adlats (och inte heller hans förfäder), utan här får
man nog snarare se det som en karaktärsbeskrivning.
Inget av barnen nämns vid namn i likpredikan, men det går ändå att
sluta sig till följande:

Samuel är äldste levande sonen. Han föddes 1652-02-15 enligt
Elgenstierna, dvs tre år efter föräldrarnas giftermål 1649-02-15.
Det lämnar plats för ytterligare ett barn före honom, vilket skulle
Ver. 4
2013-01-27
12
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
kunna vara dottern eller det barn som hade dött. (Datumlikheten
gör dock att man kan undra om uppgiften i Elgenstierna verkligen
är riktig.)
Samuel försvarar sin avhandling [1] i Leipzig 1671-05-31, 19 år
gammal. I likpredikan [2] från maj 1673 omnämns att den äldste
befinner sig på peregrina terra, dvs sannolikt redan i Sverige, där
han 1674 är volontär vid Östgöta rytteri (Elgenstierna).

Daniel Christian är näst äldste sonen. Han försvarar sin teologiska
avhandling [5] i Stettin 1672, ett år efter att Samuel försvarat sin,
och bidrar till ytterligare en [6] 1675 i Wittemberg. Han bör därför
vara född något år efter Samuel: 1653, eller möjligen 1654.

Friedrich Wilhelm och Franz Heinrich, som nämns vid namn i
samlingen med tal [4] är ytterligare två av sönerna. Med tanke på
utformningen av dikten för vilken båda står som författare, bör de,
om det verkligen var de som skrev den, åtminstone ha nått
tonåren, dvs. vara födda före 166o.

Namnen och födelsedatum på dottern och en son saknas tills
vidare.
Ytterligare en slutsats är möjlig att dra: Hela barnaskaran är född
mellan 1650 och 1673. Det fanns en enda till namnet okänd dotter i
familjen. Kan det möjligen vara denna syster till Samuel som den
inledningsvis nämnde Magnus Orre är gift med, och inte en dotter?
Familjen Orres barn föddes mellan 1715 och 1724. Om dottern i så fall
skulle ha varit den förstfödda (född tom före Samuel, dvs. 1650)
skulle hon varit alldeles för gammal. Om dottern skulle ha varit sist i
skaran (född ca 1673), skulle hon även då varit på gränsen till för
gammal för att föda det sista barnet. Så svaret måste bli nej, Orres
hustru var med all sannolikhet inte en syster till Samuel.
4 Kyrkoböcker
4.1
Karlsbad med omnejd
När det gäller Daniel Fleissners (i fortsättningen kallad Daniel
Fleissner (d.y.)) anor så finns ytterligare källor. Kyrkböcker för
Karlsbad finns nämligen så tidigt som från 1569, liksom för
omgivande orter, dvs omkring hundra år innan bokföringen på allvar
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
13
slog igenom i Sverige. De är fritt tillgängliga via statliga landsarkivet i
Plzen. 14
Staden Karlsbad var vid den här tiden inte stor. Den omfattade bara
ca 50 familjer 15. Eftersom man inte använder patronymikon utan
familjenamn, så är det inte särskilt svårt att utgående från kronologi
och arten av notis fastlägga släktskap.
Av böckerna kan man se att såväl Daniels (d.y.) far Daniel Fleissner
(d.ä), som hans farfar Peter Fleissner var gifta tre gånger.
Peter Fleissners namn förekommer första gången 1569 som dopvittne,
och sedan som dop- eller bröllopsvittne, ibland flera gånger årligen,
fram till 1591. 1569 kallas han också borgmästare. Hans giftermål med
Anna Hedwig måste ha skett tidigare och går inte att få bekräftat i
kyrkböckerna, utan där får man lita till likpredikans uppgift. Familjen
Hedwig är dock omnämnd flera gånger senare i kyrkböckerna så det
fanns en familj i Karlsbad som hette så.
1571 gifter han om sig. Hans nya hustru Magdalena förekommer
under den efterföljande tidsperioden som dopvittne och kallas vid ett
par tillfällen för ”die alte Frau Fleissner” för att skilja henne från den
Magdalena som sonen Daniel (d.y.) var gift med vid samma tid, och
som istället kallas ”Magdalena Daniel Fleissners Hausfrau”.
Peter Fleissner gifter om sig ytterligare en gång 1597, nu med
Christina Sommer. I vigselnotisen kallas han ”Wittwer und Bürger
allhie”, dvs ”änkeman och borgare härstädes” så Magdalena hade
tydligen dött före detta datum.
Christina Sommer begravs 1605-08-11. I dödboksnotisen kallas hon
”Peter Fleisners Seligen nachgelassene Wittfrau”, dvs ”Peter Fleisners
efterlämnade änka”, så han måste ha dött före henne.
Daniel Fleissner (d.ä.) gifte sig första gången 1577 med Magdalena
Sommer, (i vigselnotisen anges uttryckligen: Daniel Fleissner, Peter
Fleissners son). Detta gifte resulterade tidigt i dottern Sabina, men
blev sedan barnlöst. Hustrun Magdalena förekommer som dopvittne
14
Publiceringen sker i ett "Europeiskt territoriellt samarbete - Österrike-Tjeckien
2007-2013 ", via en sajt som kallas Acta Publica http://actapublica.eu . Välj sedan arkivet
i Plzen. De aktuella kyrkböckerna heter Karlovy Vary 01 tom 03 /Carlsbad 01 tom 03.
Böckerna är i huvudsak förda på tyska, ibland på latin.
15
Den uppgiften kommer från Erinnerungs-Blätter aus der Geschichte Carlsbads
mit acht Illustrationen. Det är en skrift som utgavs 1858 till 500-årsminnet av Karlsbad,
och som ger en överblick över stadens utveckling från dess allra första tillblivelse.
Ver. 4
2013-01-27
14
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
så gott som varje år fram till 1595, och Daniel själv fram till 1600. Det
skulle därför vara mycket besynnerligt om eventuella egna barn inte
skulle ha noterats om det funnits några.
1600 gifter han, enligt vigselnotis, om sig med Magdalena Codauer,
dotter till Georg Codauer i Karlsbad.
Med början 1601 föds så en serie på sju barn med ganska jämna
mellanrum. Vid närmare betraktande visar det sig att det rör sig om
två kullar med olika hustrur. Daniel (d.y.) är näst sist i andra kullen.
Enligt likpredikan heter hans mor Christina Boller, och för det sista
barnet, dottern Christina, anges i dopnotisen att modern heter
Christina. Så Magdalena Codauer hade tydligen dött, oklart när, och
Daniel gift om sig en tredje gång, nu med Christina Boller, innan
åtminstone de två sista barnen föddes.
Han kallas borgmästare i flera notiser liksom i dödsnotisen 1619, där
hans ålder uppges till 66 år. Han bör följaktligen vara född 1543, och
indirekt av detta följer att hans far Peter kan vara född senast
omkring 1525.
När Daniel (d.ä) dör 1619 så finns det barn mellan 14 och 3 år. Daniel
(d.y.) var knappt åtta år, vilket kastar ytterligare ljus över
likpredikans uppgift att Daniel inte kunde få studera, utan själv fick
bidra till sin försörjning och bege sig till Schlackenwerd.
Av särskilt intresse är att både Peter och Daniel gifte sig med kvinnor
från släkten Sommer, vilket betyder att de båda familjerna måste ha
haft nära relationer under lång tid.
Dr. Fabian Sommer var en läkare och skriftställare som 1571 gav ut en
bok om Karlsbad; om hur de heta källorna hade upptäckts enligt
legenden och om hur man skulle använda deras heta, mineralrika
vatten. Boken blev känd och spridd och utkom i flera nyutgåvor
1589/1590 [14], 1592 och 1609. 1647 utgavs den på tyska [13] av
Matthias Sommer (bror till Fabian).
Fabian Sommer var tydligen involverad i badverksamheten och
relationerna mellan familjerna kan tyda på att också familjen
Fleissner fick sin försörjning den vägen. Enligt ”Erinnerungsblätter
…” [27] både badade man i vattnet och drack det vid den här tiden.
Man badade i privathusen dit vatten leddes. Man hade också börjat få
många badgäster, många kända.
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
15
Figur 6 Illustration till tyska utgåvan av Fabian Sommers Thermæ
Carolinæ [13]
Förmodan bekräftas på sätt och vis i födelsenotisen för Catharina
Fleissner 1569. Som dopvittnen upptas bland andra ”… die Herzogin
von Braunschweig, eine frau von Regensburg, ...“, vilka, på grund av
det obestämda uttryckssättet och avståndet till deras hemorter,
knappast är besläktade utan troligen ”badgäster“ i huset.
Men det finns ännu flera länkar mellan familjerna Fleissner och
Sommer.
Karlsbad ligger vid floden Teplá, just där den rinner ut i floden Eger /
Ohří, och flyter där igenom en trång passage. 1582-05-09 vid femtiden på eftermiddagen utsattes staden Karlsbad för en plötslig,
förödande översvämning. Den hade initierats av ett starkt åskväder
med ösregn och hagel över flodens källområden i bergen, vilket
orsakade mycket högt vattenflöde, som ytterligare förvärrades av att
ett antal fiskdammar brast. Vattennivån nådde 2,5 m över
normalnivå, på vissa ställen över 4 m.
Översvämningen varade till klockan ett på natten. Då hade 36 hus
förts bort, 18 skadats svårt, 3 broar och två gångbroar hade spolats
bort, 3 kvarnar var förstörda, många djur hade omkommit, osv. Till
råga på eländet hade också 132 tunnor öl förstörts, vilket väl får ses
som ett belägg för att man inte bara drack mineralvatten i staden.
Många människor dog naturligtvis också - hur många är osäkert;
uppgifterna varierar mellan 20 och 150, eftersom man inte visste hur
Ver. 4
2013-01-27
16
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
många icke-bofasta som fanns i staden, och fattiga människor hade
man inte heller detaljerad bokföring på. 16
Figur 7 Karlsbad på 1500-talet. Det är floden Teplá som kommer
uppifrån bildens mitt, Eger flyter i bildens nedre kant. Bilden är
hämtad från [27] .
Det genealogiskt intressanta är att en detaljerad ögonvittnesskildring
av händelsen skrevs av Johannes Sommer, en kalvinsk kyrkoherde
från Neumarkt i Pfalz, men bördig från Karlsbad, och som tillfälligt
uppehöll sig i staden.
Skildringen som är daterad 1589 är på drygt trettio sidor (i tryckt
form, latin) och ingår som ett kapitel i Fabian Sommers bok som
utkom 1589/1590 [14] . I den namnger han bland annat ett antal
personer: Georg Sommer (som var borgmästare då) och Fabian
Sommer uppges båda vara bröder till författaren (frater mei). Peter
Fleissner uppges vara släkt (affinis mei) till författaren, liksom Georg
Fleissner. Om Peter Fleissner sägs att han tog hand om cirka 40
människor i sitt hus, vilket med tanke på utrymmesbehovet väl får ses
som en indikation på att han var ganska välbeställd.
16
Uppgifterna är hämtade från
[28] Jan Munzar: The flood in Carlsbad (Bohemia)
on 9 May 1582: Its causes, damages and response.
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
17
Författaren omnämner också sin mor som var 76 år, och som dog
efterföljande år, och att den nya utgåvan av boken gavs ut till minnet
av hans bror Fabian, som vid den här tiden hade avlidit.
Skildringen har också skrivits in för hand i kyrkboken Carlsbad 01
[41]. Den föregås där av en sida skriven på tyska som ger person hänvisningar (till sidor) inom kyrkboken, och som förklarar att
Johannes Sommer var i Karlsbad för att bevista sin syster Appolonias
bröllop med Georg Fleissner. Bröllopet ägde rum den 1 maj.
Vigselnotisen, som framgår av Figur 8 ger ovanligt mycket
information.
Figur 8 Notis för vigseln mellan Georg Fleissner och Appolonia
Sommer 1 maj 1582.
Texten lyder:
Herr Georg Fleißner Bürger zur Schlackenwerd halt| seiner offentlich Kirchgang und ehelich
beilager zur| Schlackenwerd alß er zuvor[?] hier zur dritter mahl pro|clamiret mit die
ehrentugendsamen Jungfrauen Ap|polonia deß Erbar und Ehrenfeste herr Joannis| Summers
weiland Bürgermeister alhie ehelichlihe| tochter, d 1 Maij welch war die tag Philippi und|
Jacobi Anni J 82 C. Testes nuptiam: Der Edel| und Ehrereich Junker N. v. Leinberg[?].
Fratres| sponsa Johannes, Michael, Matthias, Georg: | Sommer, Benedic Vreser[?], Thomas
Muller,| Der Hemberger, Wiedmer.
”Fratres sponsa“ betyder ”bröder till den trolovade“. Johannes
(författaren till översvämningsskildringen), Michael, Matthias, Georg
och Appolonia (bruden) var alltså syskon, och deras far hette
Johannes (Joannes).
”Philippi und Jacobi” är en helgdag firad första maj.
Ver. 4
2013-01-27
18
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
Vi får också veta att Georg Fleissner (brudgummen) hörde hemma i
Schlackenwerd/Schlackenwerth. Denna plats ligger ca 12 km nordost
om Karlsbad. I likpredikan förekommer den latiniserade namnformen
Schlackenwerdam på platsen; det nutida namnet är Ostrov (nad
Ohří).
Giftermålet hade också noterats där och vigselnotisen har en
motsvarighet i vigselboken för Schlackenwerd 17 1582-04-29, som
lyder:
Georg Fleissner allhie Jungfr: Apollonia, Hans Som|mers seligen nachgelassene tochter in
Kaiser| Carls Bad. Testes Matthias Grimm alhie.| Copulatio in die Philippi Jacobi.
Fadern Johannes (Hans) var tydligen död vid den här tidpunkten.
Sommers relation till Fleissners förstärktes alltså på detta sätt genom
giftermålet så sent som veckan före översvämningen 1582. Redan
tidigare (1577) hade ju Magdalena Sommer gift sig med Daniel
Fleissner (d.ä) och hans far Peter Fleissner gifte sig 1592 (3:e gången)
med Christina Sommer.
Figur 9 Titelsida på boken RitterOrden des Podagrischen Fluss av
Georg Fleissner
1594 utkom i Nürmberg en, åtminstone för en nutida läsare, märklig
bok: Ritterorden des Podagrischen Fluss. 18 Som författare står “Herrn
17
Ostrov 02: Feria Secunda Pashatis [45] .
18
Se [29] sid 19 f. Där ges en kortbeskrivning av bokens innehåll (på engelska).
Där påpekas också att boken var populär och utkom i nytryck 1596, 1600 och 1611.
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
19
Georgen Fleissnern/Schönbergtschen Hauptmann zu
Schlackenwerth“. Författaren kan knappast vara någon annan än den
person som gifter sig med Appolonia Sommer. Han är tydligen kapten
(Hauptmann).
Boken innehåller en allegorisk dikt som beskriver vilka moraliska och
andra kvaliteter som gikt (!) skänker den som drabbas.
Podager är gikt som sätter sig i fötterna; Podagrischen Fluss refererar
till det ”flöde” som likt brännande droppar liksom rinner ner längs
benen och samlas i fötterna, och Ritterorden refererar till att
åkomman adlar den som drabbas på många sätt, genom att de på
grund av plågorna förhindras att begå allehanda dumheter. Titeln på
svenska borde bli Podagerns riddarorden.
Boken faller in i en satirisk tradition som beskriver gikt som kungen
bland sjukdomar; den sågs som en vällevnadssjukdom, som
företrädesvis drabbade ”bättre folk”. I den här boken framställs
Podagra som en gudinna, dotter till Mars och den avfallna
äktenskapsbryterskan Venus, men som Vulcanus, eldens och
smideskonstens låghalte gud, Venus make, får ta ansvaret för.
Historien börjar med att författaren på besök i Karslbad en kväll efter
att ha ätit (och säkert också druckit) går upp på en klippa för att se ut
över den vackra staden, och där får se en ryttare på häst komma
flygande. Det är ”budguden” Mercurius som, på frågan om ärende,
säger sig resa på gudinnan Podagras uppdrag. På en skamsen fråga
vem det är (han hade inte tidigare hört namnet), berättar så
Mercurius om denna tidigare okända del av den grekisk/romerska
mytologin. För att inte Podagra skulle förhäva sig, gudar till föräldrar
som hon hade, fick hon till att börja med sitta vid gudarnas fötter och
intressera sig för dem – fötterna alltså. Och så går historien vidare.
Kyrkböcker för Schlackenwerd finns tillgängliga från 1561 vad gäller
födelse och vigsel, dödboken börjar tyvärr först 1660.
Med början 1583 (dvs året efter giftermålet) hittar man där fem barn
till Georg Fleissner födda i Schlackenwerd. I en notis kallas han också
Hauptman, i en annan Schönburgtschen Hauptman.
Kronologiskt är Georg Fleissner samtida med Daniel Fleissner (d.ä),
de är nära släkt, sannolikt bröder. Belägg för detta fås i beskriv ningen
av översvämningen där författaren kallar såväl Peter Fleissner som
Artikeln i sin helhet beskriver hur den här traditionen vuxit fram. I [30] beskrivs
”Podagralitteratur” också som en litterär genre.
Ver. 4
2013-01-27
20
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
Georg Fleissner affinis mei. I det tyska tillägget sägs också att Georg
Fleissner gifte sig i sin fädernestad. Vidare får Daniel Fleissner (d.y.)
som åttaåring, efter faderns död, bege sig till Schlackenwerd (till sin
farbror?) för fortsatt uppfostran och för att försörja sig.
Staden Schlackenwerd var sedan 1269 en sk Königsstadt, belägen
längs en gammal handelsväg mellan Prag och staden Eger, och som
berikade sig på tullavgifter. Det var tydligen där som Daniel Fleissner
(d.y.) lade grunden till sina kunskaper om tullhantering och handel.
Georg Fleissners position som Hauptmann och borgare i staden
(vilket inte vem som helst blev i en Königsstadt) bör ha varit till god
hjälp.
För ytterligare detaljer, se avsnitt 7 ”Tabeller”.
4.2
Stettin
Till uppgifterna om Daniels (d.y.) familj i Stettin skulle man också
vilja se bekräftande kyrkboksuppgifter.
Sådana finns sannolikt. Ett register [31] över de äldsta kyrkböckerna i
Stettin indikerar att där bör finnas information om såväl familjerna
Fleissner som Decenius.
Kyrkböcker för Stettin finns i Evangelischen Zentralarchiv, Berlin 19.
Relevant område bör vara St. Marien, Stadtkreis / Pommern, för
vilket det skall finnas böcker från och med 1619 (Record 4148). De är
dock inte åtkomliga via Internet (och inte heller genom mail-kontakt),
utan tycks kräva besök i Berlin.
5 Mattias Decenius gånger tre
Daniels (d.y.) hustru hette, enligt likpredikan, Anna Margareta
Decenius, förstfödd dotter till hovpredikanten Mattias Decenius (1599
– 1663).
Man kan hitta uppgifter om honom i Svenska Kongl. Hofclericiets
Historia från 1799 [25] , sid 734 till 742. Han tjänade först som
fältpredikant vid svenska armen i Tyskland och var vid staden
Magdeburgs stormning 1631 pastor vid kungens livregemente och
assessor i fältkonsistoriet. Han undkom stormningen med livet i
behåll. Efter kung Gustav II Adolfs död 1632 kallades han av riksrådet
och generalfältmarskalken Johan Banér till generalfältsuperintendent
över hela svenska armén.
19
http://www.ezab.de/e/ebframe.html
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
21
Efter Johan Banérs död i Halberstadt 1641-05-10 höll han en
utfärdspredikan [9] i Wismar och var med i följet till Stockholm. Där
kallades han att predika för drottning Kristina, som blev så nöjd att
hon ansåg att han skulle slippa den besvärliga tjänsten i fält och utsåg
honom till hovpredikant för den del av den kungliga hovstaten som
vistades i Stettin.
Hon behagade också 1653 nådigt skänka ett vackert och ansenligt hus
till honom och hans efterkommande, något som han inte tycks ha fått
åtnjuta utan istället fått 50 riksdaler om året till hushyra. I årlig lön
utgick 400 riksdaler som till del skulle utbetalas från den Stettinska
licenten och till del av den Stettinska räntekammaren.
Så blev det emellertid inte riktigt, utan 1660 räknar han ihop en
fordran på 3166 riksdaler mot den svenska staten. I denna fordran
ingår då inte bara årlig lön utan också det förskott som han
personligen lämnat för att upphandla bröd till soldaterna när armén
var i trångmål i Hessen. Under Stettins belägring 1659 tvingades han
dessutom, liksom övriga invånare, att över sin förmåga bidra till
brandskatten.
Ytterligare källor:
1647 är Mattias Decenius deltagare (bland många andra) vid en
politisk diskussion i Stettin [7] : J. Micraelii Aphorismi De Regia
Politici Scientia … . Det skannade dokumentet innehåller titelsidor på
30 inlägg av vilka det 29:e ”Variis variarum rerum publicarum
defectibus” har Matthias Decenius som medförfattare. Johannes
Micraelius som leder diskussionerna var då rektor vid Stettins
Pædagogium.
1658 anges Mattias Decenius som bidragsgivare till en skrift [8] :
Ultimum Officium Sanctis Manibus … Dn. Johannis Micraelii i
Stettin. Den är till begravningen av ovannämnde Johannes
Micraelius.
Detta är dock inte den ende Mattias Decenius som finns:

1606 håller Mattias Decenius en likpredikan[11] över Margaretha
Elisabeth von Borstell (1571-1605) i Magdeburg.

1621 håller Mattias Decenius, den äldre, (Matthiam Decenium
Seniorem, Dienern Worte des Gottes daselbst) en likpredikan [10]
över Daniel von Borsteln i Wittemberg. Han var alltså kyrkoherde,
och av tillägget seniorem att döma fanns då anledning att skilja på
en yngre och en äldre. Den Mattias som håller likpredikan 1606 är
den äldre. Den Mattias som förekommer 1647 och 1658 ovan bör
Ver. 4
2013-01-27
22
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
1621 ha varit 22 år (han var född 1599, se tabell 6) och
uppenbarligen den yngre.

1666 är Johann Mattias Decenius respondent för en avhandling
[13] : Diss. jur. de peculio; Joh. Matthias Decenius …
Det är en juridisk avhandling.
Den sistnämnde är en ännu yngre Mattias Decenius, med all
sannolikhet yngre bror till Anna Margareta. Det som gör detta troligt
är att i skriften [4] finns ett bidrag, en dikt på tyska, som bara är
underskriven med J.M.D. Under alla övriga bidrag anges namn och i
flera fall titel och position. För J.M.D. tycks inte det behövts, man kan
gissa att det beror på att ”alla” ju ändå visste vem J.M.D. var,
nämligen hustruns bror (och hur skulle man egentligen titulera
honom då?).
6 Samuel Fleissner adlad von Fleissner
Med informationen i dokumenten ovan och tidigare kända fakta kan
levnadsbeskrivningen för Samuel Fleissner kompletteras.
1652-02-15 föds Samuel Fleissner i Stettin.
1671 försvarar han sin avhandling om Carl X Gustav vid universitetet i
Leipzig.
Han gifte sig med Brita Elisabet Lang, dotter till Erdtman Lang,
kapten vid överste von Fersens regemente, och som blev ihjälskjuten
1658 20, och hans hustru Beata Jonsdotter. Födelsedatum för Brita
Elisabet är inte känt, men en bror till henne, Johan (adlad
Langenhielm, nr 1294), var född i Stade, Pommern, 1655. Brita bör
också vara född omkring denna tid, senast 1659, varför föräldrarnas
hemort bör ha varit Pommern också då hon föddes och växte upp. Av
detta följer att Samuel sannolikt träffat sin blivande hustru i
Pommern, och att de gift sig kanske innan, men i varje fall inte alltför
lång tid efter det han begivit sig till Sverige.
1673 dog och begravdes hans far Daniel Fleissner. Samuel var då inte
närvarande i Stettin, utan befann sig ”utomlands”, förmodligen i
Sverige.
1674 blir Samuel Fleissner volontär vid Östgöta rytteri.
1676-12-24 blir han löjtnant vid Helsinge regemente, och 1677-10-22
blir han kapten där.
20
Elgenstierna
[22]
, sid 502
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
23
1681-04-26 blir han kapten vid Kronobergs regemente.
1688-06-11 adlas han till ”von Fleissner” och introduceras vid
riddarhuset 1689 under nr 1133.
1692-06-17 blir han major vid Kronobergs regemente.
Överstelöjtnant och kommendant på Karlshamns kastell.
Han förlänades 1685 på livstid Höreshult, Ör (G) och Ormesberga,
Ormesberga (G) (återtogs dock 1692); arrenderade 1687 Drättinge
säteri, Dädesjö (G); förlänades på livstid 1690 Bredbäckshult,
Linneryd (G); och inköpte 1695 Krumsås, Blädinge (G). 21
Han tycks ha bott på Drättinge säteri. Efter hans död 1703 innehade
nämligen hans hustru Brita det fram tills hon dog 1707.
Kronobergs regemente var inte med på Karl XII fälttåg i öster utan
deltog 1700 i fälttåget i Holstein för att ingripa mot Danmark.
Därefter fanns det i garnisonen i Wismar. Bemanningen 1701 vid
garnisonen i Wismar upptar bland andra:
Major-Kompani: 1 Fördubblingskompani

Major Samuel von Fleissner

Löjtnant Arfwed Bergman 22

Fänrik Alexander Ogilvy

Kapten Johan Leyonström

Löjtnant Johan Rosenbielke

Fänrik Magnus Ulffsax
21
Johan Axel Almquist: Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, sid 384, 414,
465, 514, 1154
22
[24]
Löjtnant Arvid (Arfwed) Bergman (nr 922) var gift med Samuel Fleissners dotter
Beata Margareta. 1701-03-11 ansökte han om äktenskapsskillnad ”eftersom hans hustru
under hans frånvaro i Tyskland brutit äktenskapet och sig med hordom försett”, och han
erhöll skilsmässa 1702-06-26. Arvid Bergman dog 1703-01-10. (Elgenstiernas supplement
[23] . Han stod alltså under befäl av en man vars dotter bedragit honom och som han
ansökt om och fått skilsmässa ifrån. Hedern var viktig under stormaktstiden och den här
situationen bör ha varit påfrestande för båda. Man kan undra över hur stämningen dem
emellan var och om detta på något sätt kan ha samband med bådas död inom en vecka i
januari 1703, den 3:e resp. 10:e.
Ver. 4
2013-01-27
24
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
Mellan juli och augusti 1702 marscherade regementet från Pommern
till västra Polen där det förenades med svenska huvudarmén under
ledning av Karl XII. Det ingick därefter i Rehnskölds avdelning.
Samuel Fleissner dog 1703-01-03 i Wieliczka i Polen.
Efter hans död förärade hans änka 1705 en ”alttra taffla” till Dädesjö
kyrka; den finns nu på högra väggen i Dädesjö nya kyrka.
Figur 10 Tavlan i Dädesjö kyrka
Ovanför mittpartiet: Jesu Christi Guds Sons Blod Reenar oss ur all
Sÿnder.
Nedanför mittpartiet: Sÿ Guds Lamb som borttager Werldennes
Sÿnder. Omramat av: Anno 1705.
Vänstra texten: Till Guds Nampns Ähra Och dess heliga Tempels
prÿdnadt är Denna Alttra Taffla förähert till Dedessiö kÿrka. De n
Edle och Wälborne her maÿor SAMVEL WON Fleihssr och dess kiäre
früü Brigetta Elicabet WON FLEIHSNER. Åhr 1705.
Högra texten: Hans Kongl: Maÿ: Trotinnare Och Wälbestältte MAYO
MAYOR wÿdh CRONEBERGS Lähnss Infantterie REGEMENTE, Dhen
Edelle och wälborne herren her SAMVEL WON FLEIHSNER född i
Stättin D 15 Februari A. 1652, Affsåmmnat I Påhland i Willcittca D 2
Januarÿ 1702.
Willcittca i Polen är det som idag kallas Wieliczka, känt för sina
saltgruvor, och som ligger sydost om och i närheten av Krakow.
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
25
Tavlan anger dödsår 1702, men Elgenstierna anger samma datum
1703. Med tanke på var regementet skall ha befunnit sig vid årsskiftet
1702/1703 får man här sätta större tilltro till Elgenstierna.
Dödsorsaken anges inte. Tavlan säger bara att han ”Affsåmmnat”.
Tavlan innehåller också Samuel von Fleissners vapensköld, se
följande närbild.
Figur 11 Samuel von Fleissners vapensköld
I svensk heraldisk uppslagsbok beskrivs vapenskölden som kluven (en
gång) och med:
fågel (korp), sittande på pinne, åtföljd av kula, två och en (1),
bjälke åtföljd av sporrklinga (2)
Vapenskölden är delad i två fält: det (heraldiskt) högra guldfärgat och
det (heraldiskt) vänstra blått. Kulorna i högra fältet är silverfärgade
och korpen svart. Bjälken i vänstra fältet och sporrklingan är
silverfärgade.
Korpen förekommer som heraldisk symbol såväl i Sverige som i
Tyskland, vanligen dock flygande och inte sittande på en pinne.
Att skölden är kluven i två fält skulle kunna tyda på att man här tagit
upp motiv från existerande släktvapen, vilket kanske skulle kunna ge
ytterligare information om Samuel Fleissners härkomst.
Efterforskningar har dock inte ännu gett något resultat.
Ver. 4
2013-01-27
26
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
7 Tabeller
Följande tabeller sammanfattar genealogiska data för behandlade
personer.
Tabell 1 Peter Fleissner
Peter Fleissner. Borgmästare i Karlsbad/Karlovy Vary,
Böhmen/Tjeckien. (Consul Carolinarum Thermarum). Född före
1525, död mellan 1597-05-03 och 1605-08-11.
Gift första gången med Anna Hedwig.
Barn:

Daniel, se Tabell 2

Georg, se Tabell 9 .

Catharina, döpt 1569-06-10 i Karlsbad.
Gift andra gången 1571-08-05 i Karlsbad med Magdalena (Necker) 23
Barn:

Samuel, döpt 1583-02-20 i Karlsbad.
Gift tredje gången 1597-05-03 i Karlsbad med Christina Sommer.
Tabell 2 Daniel Fleissner (den äldre)
Daniel Fleissner, Borgmästare i Karlsbad/Karlovy Vary,
Böhmen/Tjeckien. (Consul Carolinarum Thermarum). Född beräknat
1543, död i Karlsbad 1619-07-00.
Gift första gången 1577-02-12 i Karlsbad med Magdalena Sommer
Barn:

Sabina, döpt 1577-12-05 i Karlsbad.
Gift andra gången 1600-04-02 i Karlsbad med Magdalena Codauer
Barn:

Margaretha, döpt 1602-09-21 i Karlsbad, sannolikt död före 1609
eftersom namnet återanvänds.

Daniel, döpt 1605-07-01, död 1605-08-07 i Karlsbad,

Magdalena, döpt 1606-09-08 i Karlsbad,
23
Magdalena anges i vigselnotisen bara som Neckers efterlämnade änka, så
hennes ursprungliga namn är okänt.
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin

27
Margaretha, döpt 1609-03-12, död 1625-07-14 i Karlsbad,
Gift tredje gången med Christina Boller.
Barn:

Daniel, se Tabell 3 ,

Christina, döpt 1616-07-19 i Karlsbad.
Tabell 3 Daniel Fleissner (den yngre)
Daniel Fleissner. Licentförvaltare i Stettin, Pommern. Född 1612-0107 och döpt 1612-01-16 i Karlsbad/Karlovy Vary, Böhmen/Tjeckien.
Död 1673-05-12 i Stettin/Szczecin, Pommern/Polen. Begravd 167305-25 i Mariakyrkan, Stettin.
Gift med Anna Margareta Decenius , se Tabell 6 .
Barn:

Samuel, se Tabell 4 .

Daniel Christian, född 1652-1653

Friedrich Wilhelm,

Franz Heinrich,

Ytterligare en dotter och en son.

Dessutom ett barn som dött före 1673.
Tabell 4 Samuel von Fleissner
Samuel Fleissner, adlad von Fleissner (nr 1133). Överstelöjtnant.
Född 1652-02-15 i Stettin/Szczecin, Pommern/Polen. Död 1703-01-03
i Wieliczka, Polen.
Gift med Brita Elisabet Lang, född mellan 1655 – 1659 i Pommern,
död 1707-12-15 i Mönsterås (Kalmar).
Barn:

Beata Margareta, f. 1675, gift med Arvid Bergman, skild 1702-0626, död 1751-06-18 i Sjösås (Kronoberg). Hon förekommer som
fadder i en dopnotis 1700 [55] , varav det framgår att hon då
bodde i Wartorp.

Anna Dorothea, se Tabell 7 . Beata född 1675 har fått mormoderns
namn. Brigitta född 1685 har inte fått ett namn i släkten. Anna,
som har fått farmoderns namn, är därför sannolikt född före
henne mellan 1676 och 1684. Tillsammans med systern Beata
Ver. 4
2013-01-27
28
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
Margareta (då välboren fru) förekommer hon som dopvittne år
1700 [54] och tituleras där jungfru. Hon bör vid den tidpunkten ha
varit åtminstone femton år.

Sofia Eleonora, gift före 1710 med kyrkoherden i Sjösås Petrus
Angelstadius, död före mannen, som dog 1728-12-31.

Charlotta Kristina, okänt födelsedatum, levde som änka 1739;

Brigitta Gustava, född 1685, d. 1749 på Guttorp i Mönsterås;

Catharina Elisabet, okänt födelsedatum, men död 1771;

Per Daniel, okänt födelsedatum, död 1694 i Dädesjö [51] ;

Carl Filip, döpt 1693-01-14 i Drättinge i Dädesjö, död ung;

Hedvig Amalia, okänt födelsedatum, död 1728;

Ulrika Regina, okänt födelsedatum, död 1743.
Tabell 5 Mattias Decenius (den äldre)
Mattias Decenius. Kyrkoherde i Schinne, Altmark, 1588-1628. Död ca
1628 24
Gift med: NN.
Barn:

Mattias, se Tabell 6 .
Tabell 6 Mattias Decenius (den yngre)
Mattias Decenius. Hovpredikant i Stettin, Pommern, 1642-1663,
dessförinnan verksam i Magdeburg. Född i Schinne, Altmark, 1599.
Död 1663. 25
Gift med: NN.
Barn:

Anna Margareta, se Tabell 3 .

Johann Mattias
24
url: http://opac.bibliothek.uni-
halle.de/DB=1/SET=3/TTL=2/PPN?PPN=558827934
25
url: http://opac.bibliothek.uni-halle.de/DB=1/SET=4/TTL=1/SHW?FRST=1
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
29
Tabell 7 Magnus Orre
Magnus (Persson) Orre. Likvidationskommissarie i St Aby, Mörlunda
(Kalmar län), född beräknat 1685, begravd 1737-06-14 i Mörlunda.
Gift uppskattat 1714 med Anna Dorothea (Dordi) Fleissner, född
mellan 1676 0ch 1684, död efter 1738.
Barn:

Peter, född beräknat 1715 26, begravd i Mörlunda 1757-05-07,

Brita Stina, född i St Aby, Mörlunda, döpt 1716-12-10,

Anna Greta, född i St Aby, Mörlunda, döpt 1718-09-04,

Samuel, född i St. Aby, Mörlunda, döpt 1721-09-09,

Nils, född i St. Aby, Mörlunda, döpt 1724-04-18.
Tabell 8 Johannes Sommer
Johannes (Joannes, Hans) Sommer. Borgmästare i Karlsbad/Karlovy
Vary, Böhmen/Tjeckien.
Gift med N.N. (född beräknat 1505 , död 1583)
Barn:

Fabian, läkare i Karlsbad och författare till [14] .

Johannes, död före 1595 27. Kalvinsk predikare och kyrkoinspektör,
författare till beskrivningen i [14] av översvämningen i Karlsbad.

Michael,

Matthias, översättare från latin till tyska av [13] .

Georg, borgmästare i Karlsbad 1582,

Appolonia, se Tabell 9 .
26
Mantalslängden för 1728 upptar Magnus Orre som ägare till 1/4 mtl med man,
hustru och piga. Mantalslängden för 1736 upptar Magnus Orre med man hustru, dotter
och piga samt sonen Petter 21 år, vilket pekar på 1715 som födelseår. 1738 har Petter
Orre fastigheten, modern är inhyses. 1740 har sonen gift sig; modern finns då inte längre
som inhyses på gården. I dödboken anges hans ålder vid dödstillfället (bröstsjuka) vara 47
år, vilket istället pekar på 1710. Enligt mantalsuppgiften borde han då ha varit 42 år
gammal i stället för 47. 47 är ett rimligt skrivfel i stället för 42. 1715 är ett också ett
rimligare födelseår med hänsyn till när övriga barn i skaran föds.
27
Enligt Biographisch-Bibliographisches Kirchenlexikon http://www.bautz.de/bbkl
Ver. 4
2013-01-27
30
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
Dessa barn (och modern) kan identifieras i beskrivningen av
översvämningen 1582 (i Carlsbad 01) och i vigselnotisen för
Appolonia Sommer och Georg Fleissner, se Figur 8 .
Tabell 9 Georg Fleissner
Georg Fleissner. Kapten i Schlackenwerd/Ostrov, Böhmen/Tjeckien.
Författare till [15] .
Gift 1582-05-01 med Appolonia Sommer. Se Tabell 8 .
Barn:

Georgius, född 1583-04-23 i Schlackenwerd/Ostrov,
Böhmen/Tjeckien,

Christophorus, född 1584-04-13 i Schlackenwerd/Ostrov,

Margaretha, född 1587-05-24 i Schlackenwerd/Ostrov,

Appolonia, född 1589-01-13 i Schlackenwerd/Ostrov,

Johannes, född 1590-06-01 i Schlackenwerd/Ostrov.
8 Slutord
Den här artikeln kom att bli helt annorlunda än vad jag väntade mig
när jag började skriva den, på grund av de fynd som gjordes under
arbetets gång.
Min hypotes att Anna Dorothea Fleissner var en icke tidigare
dokumenterad dotter till Samuel von Fleissner har belagts. Som skäl
kan anföras:

Samuel hade bara en syster, och av kronologiska skäl kan det inte
vara hon, följaktligen en dotter,

Hon förekommer som fadder tillsammans med sin syster Beata,
båda under namn von Fleissner

De namn som Magnus Orre och Anna Dorothea Fleissner ger sina
fyra första barn överensstämmer med namnen på ff, mm, fm och
mf.
Vidare finns ytterligare en icke tidigare dokumenterad son som heter
Per Daniel. Han har fått namnet Daniel från ff (och fff), och bör
därför vara född före den andra sonen Carl Filip.
Den rikliga dokumentationen av Samuel Fleissners förfäder i Stettin
och i Karlsbad överraskade, inte minst existensen (och
åtkomligheten) av kyrkböcker från mitten av 1500-talet.
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
31
En del saker återstår att utforska, t.ex. Stettins kyrkböcker, och om
möjligt att bringa klarhet i heraldiken. Det skulle också vara mycket
intressant att få reda på dödsorsaken för Samuel Fleissner (och Arvid
Bergman).
Slående är att såväl Samuel Fleissner som hans förfäder och de
kretsar som de ingick i verkar ha varit mycket välutbildade för sin tid.
Flera har producerat sig i bokform, vilket gett åtminstone mig ökad
kunskap om såväl varma bad, som översvämningar och gikt.
Man kan inte heller undgå att imponeras av de dikter som skrivits, i
synnerhet den dikt som den då ungefär 20-årige Daniel Christian
Fleissner skrev till begravningen av sin far, licentförvaltaren Daniel
Fleissner, som uppenbarligen måste ha varit en mycket uppskattad
människa.
Som avslutning följer därför denna dikt med efterföljande gravskrift, i
en form något mera lättläst än tysk frakturstil. Titelsidan har jag
översatt till svenska. Själva dikten har jag inte lyckats översätta på ett
sätt som gör versmått och rytm rättvisa, varför jag lämnat den
oöversatt. Den äldre tyska stavningen har också behållits för rytmens
skull.
Ver. 4
2013-01-27
32
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
9 Daniel Christian Fleissners dikt
Innerlig, från hjärtat kommen klagan över den dödliga hädanfärden från detta
förgängliga jordeliv till ett oförgängligt liv för den ädl e, faste och välrenommerade
herr Daniel Fleissner,
som i 32 år tjänande kunglig majestät av Sverige som välförtjänt Licentförvaltare,
liksom över sin högt ärade och hjärtinnerligt älskade
herr Fader,
som, född år 1612, den 6 januari i Karlsbad, saligen insomnade år 1673, den 12 maj,
och som begravdes efterföljande 25 maj med kristövliga ceremonier.
Med sorg och möda framförd av hans lydige son
Daniel Christian Fleissner.
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
33
Wie? bin ichs? oder nicht? mir daucht, des todes Wellen
Die stossen auf mich loß, als wolten sie zerschellen
Mein armes Lebens-Schiff, sie machens leck und schwach,
Mein Hoffnungs-Ancker wird zu lauter Weh und Ach!
O Jamer! Jamer-Schluss! o unermessne Klagen!
Wie martert ihr mein Herz mit mehr denn tausend Plagen!
Mit ungezehlter Qvaal, ich bins kaum selber mehr,
Der ich zuvor gewest, ihr qvält mich allzusehr.
Ihr stosset mich im Schlam, hin zu der Unglücks-Höle,
Dass Wasser gehet mir an meiner armen Seele,
Das Herze sinket fast, es findet keinen Grund,
Weil Atropos 28 mir weist den ungefüllten Schlund.
So gar verändern sich die tieffverwundten Glieder,
Dass unerfahrne Leid wirfft sie zu Boden nieder,
Und legt mich gleich zum Tod, durch graue Sorgen, hin,
Er ist ganz ausser ihm ein jeder Lebens-Sinn.
Ich denck, und weiß doch nicht, was mein Gemüht erfinnet,
Ich red, und weiß doch nicht, was meine Zung beginnet,
Ich seh, und seh doch nichts, nur was mein Unglück sey,
Ich hör, und hör doch nichts, alß lauter Angstgeschrey.
Der Muht is so verrückt, als wär ers nie gewesen,
Das Blut ist nunmehr auch, als könt es nie genesen,
Gemählig schwind das Marck, auß allen Gliedern, weg,
Ich strauchle, gleit, und fall, ich halte keinen Steg.
Kein Aederchen schlägt an, der Seelen Siz Erzittert,
Der Unglücks-Donner hat ihn ganz und gar erschüttert,
Und schüttert ihm annoch, der matte Leibes Bau
Hängt wegen Kümmerniß zusammen gar genau.
Schaut meinen ganzen Leib von Schmerzen aufgeloffen!
Beklagt mich Armen doch, der wieder alles hoffen
Wom Höchsten hart gebleut, indehm Er meinen Raht
Mein liebstes Water-Herz zu sich genommen hat.
28
Atropos, ”den oavvändbara”, var i grekisk mytologin en av de tre
ödesgudinnorna; de andra två var Klotho och Lachesis. I den grekiska konsten
associerades dessa med karakteristiska attribut, där Atropos bl.a. var jordglob, ödeslista,
slöja och sax. Atropos uppgift var att med sin sax och svarta slöja fastlägga döden genom
att klippa av livstråden.
Ver. 4
2013-01-27
34
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
Mein liebstes Vater-herz ist hin! hin nach den Himmel!
Und ich verlaßnes Schaff bleibt hie! hier im Getümmel!
Wo mich Bedrängnüß weidt, ich irre weit und breit,
Und lende nimmermehr an der Zufriedenheit.
Dieselbe kan mir nich eröfnen ihren Hafen,
Weil Unruh mich befizt als einen Unglücks Schlaven,
Und speiset mich hiernechst, mit lauter Trauer -Brodt
Schenckt Trähnen ein zum Tranck, in dieser meiner Noht.
Sagt alle, welche da dis Elend auch erfahren!
Ob meine Red und Geist hier in der Wahrheit sparen?
Sagt! ob ein Sohn nicht sey, der sonder Vater lebt,
Ein Leib, der ohne Seel, als wie verstorben, schwebt.
Die Pflanze grühnet nicht, wenn seine Wurzel stirbet,
Auch blüht nicht mehr der Zweig, sobald der Baum verdirbet,
Die frische Wachstuhms-Krafft vergeht in einem Nu,
Und alle Wolstands-Pracht verliehret sich dazu.
Denn was beginnt ein Kind, wenn ihm dergleichen drücket?
Wenn seinen treusten Trost der Menschen-Bürger rücket
hin von den Augen weg? Ach! rufft es Tag und Nacht
Es wünchet, das sein Leid würd mit zum Grab gebracht.
Erfahrung lehret mirs, weil mein getreuster Rahter,
Die Seele meiner Seel, mein allerliebster Vater
Sich mir entfernet hat, indehm ichs nie gedacht,
Ob gleich dasselbe mir ward träumend fürgebracht.
War ich nicht Hiobs 29 Kind? kont mich wol einer heilen?
War ich im Träumen nicht geschlagen voller Beulen?
Von Haupt biß auf den Fuss? das Blut liess mildiglich
Zur rechten Seiten auß: Die Deutung weiset sich.
Allein wer merckte wol diß Göttliche Geschicke?
Wer spürte daß der Todt würd legen seine Stricke?
Biß seine theure Seel den Ausgang von sich brach,
Und der zerknirschte Geist nachfolgends zu mir sprach:
Es heist: Beschick dein Haus, den nunmehr musst du sterben,
Solt aber nur am Leib, nicht an der Seel verderben,
29
Hiobs Kind syftar alltså på att han ser sig som ett Jobs barn (från Jobs bok i
Bibeln). Job blir med Guds tillåtelse berövad sina tillgångar, hans tio barn dödas och han
själv drabbas av varbölder över hela kroppen.
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
Mein Will ist Gottes Will, Er mach wies Ihm gefällt,
Ich bin des Herren Knecht hier und in jener Welt.
O Andachts wolle Wort! doch will des herbsten Schmerzens!
Ihr rühret erstlich mir, die helfte meines Herzens,
Mein Lebens-Licht das schien, so bald ich Euch gehört
Alß wär es unverhofft dem sterben zugekehrt.
Der Schluss ward vollenbracht, mit einem sanften Schlaffe,
Die Sonne meines Glücks schickt sich zu meiner Straffe,
Mein Leiden hebt sich an, der Tag ist mir zur Nacht
Das allerhellste Licht zur Finsternüss gemacht.
Wer sorget nun für mich? wer sorget für uns allen?
Weil unsers Hauses Stüss und Seule hingefallen,
Wer rahtet unsrer Noth? der Himmel seh hierein!
Der allen alles giebt woll unser Helffer seyn.
Frau Mutter, gebt Euch nicht der heissen Zähren schwimmen,
Vielmehr den Andachts-Geistt zum Allerhöchsten stimmen,
Nehmt an des Kreuzes Joch, dass er euch auferlegt,
Er leichtert Euch die Last, indem er selber trägt,
Lasst Eure Seele nicht am Kümmerfaden spinnen,
Schwingt euren Geist empor, zu Gottes Himmel-Zinnen,
Sein Seegen, seine Gnad, werd nie von Euch gewand,
Fünf Söhne gehen Euch gehorsamst an die Hand.
Last dieses euren Trost verbleiben hier auf Erden,
das Seines Nahmens Ehr verewiget wird werden,
Dem Vater bleibet wol, doch sonder eigen Ruhm,
Die nachgesetzte Schrifft ein stätigs Eigenthum.
Ver. 4
2013-01-27
35
36
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
Grab-Schrifft
Nicht eile, Wandersmann! wirff deiner Augenblicke,
auf dieses Grabes-Bau, ein wenig nur zurücke!
Herr Fleissner hat es so zum ersten aufgebaut,
Merck was zu seinen Ruhm dir diese Schrift vertraut:
In Carols-Bad ist Er von Luchrischen erzeuget,
In Eger, Schlackenvvaldt 30, zur Tugend aufgebeuget,
Die Nerons-burg macht Ihm die Handelung bekand,
Stettin gab die Licent Ihm unter seine Hand.
Er hat sein Lebens-Stück, mit Tugend, hingeleget,
Drum manches ehrlichs Herz umb Ihn die Trauer träget,
Dem falschgegründtem Tuhn war er von Herzen feind,
Ein Neider aller Schand, der Wahrheit bester Freund.
In Gottesfurcht hat Er vor seinem GOTT gegrünet,
Bey zwey und dreissig Jahr dem Könige gedienet,
In unterthänger Treu, mit ungesäumten Fleiß
Drüm auch die wehrte Seel geneust des bittren Schweiß.
Stirb wie herr Fleissner starb! und dencke vor dem sterben!
Du wollst ein ehriliches Gerzeugniß dir erwerben,
Sag andern! dass ein Mann, von alter Teutscher Treu,
Und ein aufrichtiges Herz allhie begraben sey.
------------------
30
Schlackenvvaldt verkar här vara en sammanblandning av Schlackenwerd och
Schlaggenwald. Det är två olika platser i närheten av Karlsbad.
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
37
Källförteckning
Handtryckta källor
[1] Cypriani, Johann (1671): Historia CAROLI GUSTAVI Potentissimi Svecorum,
Gothorum, Vandalorum[que] Regi Indultu Inclutæ Facultatis Philosophicæ Sub Presidio M.
JOHANN. CYPRIANI, Facultat. Ejusd. Affesforis, Publicæ Eruditorum Censuræ exposita a.
d. 31. Maji A. 1671 ab Auct. Resp. SAMUELE FLEISNERO, Stet. Pom.
31
[2] Lipenius, Martin (1673): Ad Exequias Viri Nobilis Et Spectatissimi DN. DANIELIS
FLEISNERI, S æ . R æ . M t is . Sveciae, Vectigalium Nauticorum apud Stetinenses præfecti, qvi
Anno Domini MDCXII. in Bohemia natus, MDCLXXIII denatus, & ipso sanctisimæ
TRINITATIS festo in Templo Mariano humandus est, d ecenter & freqventer eundat
Studiosam in Regio Gymnasio Carolino juventutem invitat M. MARTINUS LIPENIUS,
Rector & Prof.
32
[3] Fleissner, Daniel Christian (1673): Sehnliche Hertzens-Klage über Die tödtliche
Hinfahrt auß diesem vergänglichen zu jenem unvergänglichen Leben Des Edlen Vesten und
Wolbenahmten Herrn DANIELIS FLEISNERI, Ihrer Königl. Majtt. Zu Schweden bey 32.
Jahr lang wolverdienetem Licent-Ver-walters allhie Seines höchstgeehrten und
herzgeliebten Herrn Vaters, Welcher Anno 1612. den 6. Jenner i n Carlsbad gebohren, Anno
1673. den 12. Maji in Stettin sanftseelig eingeschlaffen, und den folgenden 25 sten mit
Christüblischen Ceremonien beerdigt, Stellete vor aus höchstbetrübten Gemühe dessen
gehorsamster Sohn Daniel Christian Fleissner. 33
[4]
DECUS FERALE, Viro Nobili Ac Amplissimo, DN. DANIELI FLEISSNERO,
Regiorum, qvæ Sedini sunt, vectigalium, per triginta ac duos annos, Inspectori perfideli,
cum, Anno 1673. die 25. Martii, solemnia ei justa pararentur, ab Amicis adornatum. 34
[5] De Effuso, Ac resumto, sangvine Christi, diaskepsin, in Regii Carolini Gymnasii
Auditorio Majore, Anno 1672. Publico Ac Placido. 35
[6] Disputatione Theologica, pro virili elaborata, Limitatam Hominum Apodokimasian
contra Calvinianos / Sub Praesidio ... Dn. Abrahami Calovii ... In Illustri, Quam Saxoniae
31
url: http://www.gbv.de/vd/vd17/12:000131C
32
url: http://www.gbv.de/vd/vd17/1:683517W
33
url: http://www.gbv.de/vd/vd17/1:683531P
34
url: http://www.gbv.de/vd/vd17/1:683519M
35
url: http://www.worldcat.org/title/de-effuso-ac-resumto-sangvine-christi-
diaskepsin-in-regii-carolini-gymnasii-auditorio-majore-anno-m-dc-lxxii-publico-acplacido/oclc/668661435&referer=brief_results
Ver. 4
2013-01-27
38
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
Elector Wittebergae Habet, Academia, publice defendo Martinus Rosenfeld/ Sed. Pom. A. &
R. In Auditorio Maiori ad d. 18. Octobr. 36.
[7] Micraelii, Johannes: Aphorismi De Regia Politici Scientia : cum annexis
Quaestionibus, in Collegio Politico publico Stetini in Majori Regii Gymnasii Auditorio
propositi.
[8]
37
Ultimum Officium Sanctis Manibus Ad Modum Reverendi, Amplissimi Et
Excellentissimi Viri Dn. Johannis Micraelii, S.S. Theol. D. Et Professoris, Ut Et Regii
Paedagogii, Quod Est Stetini, Rectoris Meritissimi, Nunc Et Semper Memorabilis, Cum is
XIV. Decembr. post depositas mortalitatis exuvias in templo ibidem Cathedrali, terrae Matri
mandaretur, sacratum ab Amicis, partim extraneis Academicis, partim patriis &
Stetinensibus. 38
[9] Decenius, Matthias (1641): Statua Baneriana, Das ist Banerische Trawr: Denck:
und Ehren-Seule: Dem Hochgebohrnen Herrn/ Herrn Johann Baner/ Der Königlichen
Mayestät und höchstgepriesenen Crohn Schweden ... Welcher den 10. May dieses 1641 Jahrs
zu Halberstadt ... Durch M. MATTHIAM DECENIUM, Ihrer Hochseeligen Excellens HoffPredigern und der unter-habenden Armee Superintendenten. 39
[10] Decenius, Matthias (seniorem) (1621):Theologica Ad Euthanasian
Informatio Das ist Eine Christliche Leipredigt Darin Einfeltiger doch Schrifftmeßiger
Bericht geschicht wie ein ChristenMensch die gantze zeit seines Leben seine Su nde und
derselben Ursachen wol betrachten und lernen sol das er vorderblich und sterblich sey ... :
Bey der Parentation unnd Bega ngniß des ... Daniel von Borsteln des Eltern ... Welcher
den 26. Februarii ... entschlaffen und den 21. Martii ... zu Schina ... bestattet worden Anno
Christi 1621. Gehalten und vorbracht. 40
[11] Decenius, Matthäus (1605):
. Das ist, Eine Christliche
Leichpredigt ... Bey dem Begrebniß der ... Margarethae Elisabeth geborner von der
Schulenburgk, des ... Danieln von Borstel ... Haußfrawen ... Welche den 21. Novemb. ...
entschlaffen ... : [Leichenpredigt auf Margaretha Elisabeth von Borstel, geb. von der
Schulenburg, Ehefrau des kurfu rstl.-brandenburg. Hofmeisters u. Hauptmanns auf
Wolmirstedt Daniel von Borstel, + 21. Nov. 1605. 41
36
url: http://www.gbv.de/vd/vd17/1:057839L
37
url: http://digital.staatsbibliothek-
berlin.de/dms/werkansicht/?PPN=583347339&DMDID=DMDLOG_0032
38
url: http://www.gbv.de/vd/vd17/1:049598F
39
url: http://www.gbv.de/vd/vd17/23:269129G
40
url: http://vd17.bibliothek.uni-halle.de/pict/2003/3:633096X/
41
url: http://www.gbv.de/vd/vd17/23:685109S
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
39
[12] Decenius, Johann Matthias (1666): Diss. jur. de peculio ; Joh. Matthias
Decenius Auctor et Respondens, Amadeus Eckolt praes. 42
[13]
Sommer Matthias (1647): Fabian Summeri Philosophi & Medici eximii THERMÆ
CAROLINÆ, Das ist: Kurtze aber Nutzliche Beschreibung von der Erfindung, Gelegenheit,
Eigenschafften, Kräften und heilsamen Gebrauch des Kaiser Carls Warmenbad in Böhmen
ligend. Erstlichen von dem Autore Lateinisch beschrieben und hernach ins Teutsche versetzt
durch M. Matthiam Summern. 43
[14] Sommer, Fabian (1589/1590): De inventione, descriptione, temperie, viribus et
inprimis usu thermarum D. Caroli IIII. imperatoris libellus brevis quidem, sed utilissimus ;
praemissa est narratio illius cataclysmi, qui anno superiore 82 easdem thermas obruit.
Lipsiae 1589 [erschienen] 1590
[15]
44
Fleissner, Georg (1594): Ritterorden des Podagrischen Fluss. Das ist: Kurze
und eigentlische Beschreibung aus Mercurij der Götter Postbotten Munde selbst verfasset:
Von des zarten Jungfrauwleins und Göttin Podagræ herkunfft, ... 1594
45
Tryckta källor
[21] Dahlby, Frithiof (1964): Svensk heraldisk uppslagsbok, Lexikon över svenska sköldemärken
tillhörande samtliga på riddarhuset introducerade ätter samt icke introducerade ätter, Bonniers, 1964
[22] Elgenstierna, Gustav (1998): Den introducerade svenska adelns ättartavlor med tillägg och
rättelser, Facsimilupplaga 1998, Sveriges släktforskarförbund
[23] Szabad, Carl (2008): Supplement till Den introducerade svenska adelns ättartavlor,
ursprungligen utgivna av Gustaf Elgenstierna, Sveriges släktforskarförbund
[24] Almquist, Johan Axel (1976): Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, (Småland,
Stockholm 1976
[25] Westén, A (1814):
Svenska Kongl. Hofclericiets Historia, örebro, 181446
url:
42
http://books.google.se/books?id=f61JAAAAcAAJ&printsec=frontcover&dq=inauthor:"Matth
ias+Decenius"&hl=sv&ei=MsO_T6SlAcyL4gSIv_z-CQ&sa=X&oi=book_result&ct=bookthumbnail&resnum=1&ved=0CDYQ6wEwAA#v=onepage&q=ina
url:
43
http://books.google.se/books?id=3gE9AAAAcAAJ&printsec=frontcover&dq=%22Fabian+So
mmer%22&hl=sv&ei=Jca_T9OjBcTk4QSAorHbCQ&sa=X&oi=book_result&ct=bookthumbnail&resnum=2&ved=0CD8Q6wEwAQ#v=onepage&q=%22Fabian%20Sommer%22
&f=false
44
url: http://daten.digitale-sammlungen.de/~db/0003/bsb00034527/image_1
45
url: http://daten.digitale-sammlungen.de/~db/0003/bsb00033634/image_1
46
url: http://books.google.se/books?id=-
6oHAAAAQAAJ&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false
Ver. 4
2013-01-27
40
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
[26] Lewenhaupt, Adam (1920): Karl XII:s officerare, Norstedts, 1920
[27] Mannl, Rudolph (1858): Erinnerungs-Blätter aus der Geschichte Carlsbads mit acht
Illustrationen. Zur Feier des fünfhundertjährigen Jubiläums dieses weitberühmten Curortes. Carlsbad
1858.47
[28] Munzar, Jan (2002): The flood in Carlsbad (Bohemia) on 9 May 1582: Its causes, damages
and response. Czech Academy of sciences, The institute of Geonics, Drobneho 28, 602 00 Brno, Czech
Republic.48 From Proceedings of the PHEFRA Workshop, Barcelona, 16-19th October, 2002
[29] Caplan, Arthur L, et al. (2004) : Health, Disease, and Illness : Concepts in
Medicine, Chapter 3
[30]
49
De Bor/Newald (1974): Geschichte der deutschen Literatur von den Anfängen bis
zur Gegenward. Band IV/2. Das Zeitalter der Reformation 1520 – 1570. 50
[31] Schubert Franz (2002): Quellen und Schriften zur Befölkerungsgeschichte
Norddeutchlands, Vorpommern, I, Trauregister aus den ältesten Kirchenbuüchern, Von den
Anfängen bis zum Jahre 1704, Band 7b, Stadt Stettib, Register. Verlag Degender & Co.,
Neustadt an der Aisch
47
url:
http://books.google.se/books/about/Erinnerungs_Bl%C3%A4tter_aus_der_Geschichte.ht
ml?id=5I1DAAAAYAAJ&redir_esc=y
48
http://www.ica.csic.es/dpts/suelos/hidro/images/chapter_21_phefra.pdf
49
url:
http://books.google.se/books?id=NmHCGb3GvJoC&pg=PA19&lpg=PA19&dq="Podagrische
n+Fluss"+%2B+Fleissner&source=bl&ots=hBfQP_VmtB&sig=AtaGWxTCl_VsyMfhAizePqKx
aOw&hl=sv&sa=X&ei=523OT8n6J_L04QS606W
50
url: http://books.google.se/books?id=V-
qjXw0X9pgC&pg=PA215&lpg=PA215&dq=Ritterorden+des+podagrischen&source=bl&ots=
icgVF2a5NF&sig=I4_IXfopSQIXXL852PJfFNv4U0E&hl=sv&sa=X&ei=NATJT7nHJsrJtAaFj4mj
Dg&ved=0CFEQ6AEwBD
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
41
Otryckta källor
Státní oblastní archiv v Plzn / Statliga Landsarkivet i Pilsen
[41]
Karlovy Vary 01 / Carlsbad 01 (Födelse- och dopbok 1596 – 1603,
Vigselbok 1569 – 1599, Dödbok 1584 – 1597) 51
[42]
Karlovy Vary 02 / Carlsbad 02 (Födelse- och dopbok 1605 - 1627,
Vigselbok 1599 – 1625, Dödbok 1605 - 1625)
[43]
Karlovy Vary 03 / Carlsbad 03 (Födelse- och dopbok 1628 – 1682,
Vigselbok 1628 – 1690, Dödbok 1628-1709)
[44] Ostrov
[45]
52
53
01 / Schlackenwerth 01 (Födelse- och dopbok 1561 – 1603) 54
Ostrov 02 / Schlackenwerth 02 (Vigselbok 1560 – 1624)55
Landsarkivet i Vadstena
Dädesjö kyrkoarkiv
[51]
C:1 Födelse- och dopbok 1688 – 1719 (inkluderar död- och
begravningsbok)
Mörlunda kyrkoarkiv
[52]
C:1 Födelse-och dopbok 1694 – 1729 (inkluderar övriga)
Mörlunda kyrkoarkiv
[53]
C:2 Födelse- och dopbok 1729 – 1800 (inkluderar övriga)
Söraby kyrkoarkiv
[54]
CI:1a Födelse- och dopbok 1693 – 1796 (inkluderar död- och
begravningsbok)
[55]
CI:1b Födelse- och dopbok 1693 – 1791 (inkluderar död- och
begravningsbok)
51
url: http://actapublica.eu/matriky/plzen/prohlizec/3504/?strana=1
52
url: http://actapublica.eu/matriky/plzen/prohlizec/3505/?strana=1
53
url: http://actapublica.eu/matriky/plzen/prohlizec/3506/?strana=1
54
url: http://actapublica.eu/matriky/plzen/prohlizec/6691/?strana=1
55
url: http://actapublica.eu/matriky/plzen/prohlizec/6692/?strana=1
Ver. 4
2013-01-27
42
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
Figurförteckning
Innehållsförteckning ........................................................................ 2
1
Bakgrund .................................................................................. 3
2
Handtryckta skrifter ................................................................... 5
3
Daniel Fleissner och hans familj ................................................... 8
4
Kyrkoböcker ............................................................................ 12
4.1
Karlsbad med omnejd ....................................................... 12
4.2
Stettin ........................................................................... 20
5
Mattias Decenius gånger tre ...................................................... 20
6
Samuel Fleissner adlad von Fleissner .......................................... 22
7
Tabeller .................................................................................. 26
8
Slutord ................................................................................... 30
9
Daniel Christian Fleissners dikt .................................................. 32
Källförteckning .............................................................................. 37
Figurförteckning ............................................................................ 42
Tabellförteckning ........................................................................... 42
Personregister .............................................................................. 43
Tabellförteckning
Tabell 1 Peter Fleissner .................................................................. 26
Tabell 2 Daniel Fleissner (den äldre) ................................................ 26
Tabell 3 Daniel Fleissner (den yngre) ............................................... 27
Tabell 4 Samuel von Fleissner ......................................................... 27
Tabell 5 Mattias Decenius (den äldre) ............................................... 28
Tabell 6 Mattias Decenius (den yngre) .............................................. 28
Tabell 7 Magnus Orre ..................................................................... 29
Tabell 8 Johannes Sommer ............................................................. 29
Tabell 9 Georg Fleissner ................................................................. 30
2013-01-27
Ver. 4
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
43
Personregister
Alexander Ogilvy ................... 23
Friedrich Wilhelm Fleissner . 8, 27
Anna Dorothea von Fleissner ... 3,
27, 29
Georg Fleissner ............... 17, 30
Anna Greta (Magnusdotter) Orre
................................... 3, 29
Anna Hedwig ............... 9, 13, 26
Anna Larsdotter ..................... 3
Anna Margareta Decenius . 10, 27
Appolonia Fleissner ................ 30
Appolonia Sommer ..... 17, 29, 30
Arvid Bergman ................ 23, 27
Beata Jonsdotter ................... 22
Beata Margareta von Fleissner . 4,
27
Brigitta Gustava von Fleissner . 4,
28
Brita Elisabet Lang ....... 4, 22, 27
Brita Stina (Magnusdotter) Orre
................................... 3, 29
Georg Sommer ............... 16, 29
Georgius Fleissner ................. 30
Georgius Hübnerus .................. 8
Hedvig Amalia von Fleissner 4, 28
Johan Banér ......................... 20
Johan Dieter Zander ................ 8
Johan Lang ........................... 22
Johan Leyonström ................. 23
Johan Rosenbielke ................. 23
Johann Cypriani ...................... 5
Johann Mattias Decenius8, 22, 28
Johannes Fleissner ................ 30
Johannes Micraelius ............... 21
Johannes Sommer ................. 29
Magdalena (Necker) ............... 13
Carl Filip von Fleissner ... 4, 5, 28
Magdalena Codauer ......... 14, 26
Catharina Elisabet von Fleissner
................................... 4, 28
Magdalena Fleissner .............. 26
Charlotta Kristina von Fleissner 4,
28
Magnus (Persson) Orre ....... 3, 29
Christina Boller ................. 9, 27
Magdalena Sommer ......... 13, 26
Magnus Ulfsax ...................... 23
Christina Fleissner ................. 27
Margaretha Elisabeth von Borstell
....................................... 21
Christina Sommer ............ 13, 26
Margaretha Fleissner ....... 27, 30
Christophorus Fleissner .......... 30
Margaretha Fleissner (död ung)
....................................... 26
Daniel Christian Fleissner .. 7, 12,
27, 31, 32
Martin Lipenius ................... 6, 8
Daniel Fleissner (d.ä.) ........ 9, 26
Martinus Rinovius .................... 8
Daniel Fleissner (d.y.) ... 6, 9, 27,
32
Matthias Sommer ............ 14, 29
Daniel Fleissner (död ung) ...... 26
Mattias Decenius (d.ä.) .... 21, 28
Daniel Schultz ........................ 8
Mattias Decenius (d.y.) ... 10, 20,
21, 28
Erdtman Lang ....................... 22
Michael Sommer ................... 29
Fabian Sommer .......... 14, 16, 29
Nils (Magnusson) Orre ....... 3, 29
Franz Heinrich Fleissner ..... 8, 27
Per (Olofsson) Orre ................. 3
Fridericus Movius ................... 8
Per Daniel von Fleissner ..... 5, 28
Ver. 4
2013-01-27
44
Per-Åke Svensson: Licentförvaltaren i Stettin
Peter (Magnusson) Orre ..... 3, 29
Samuel (Magnusson) Orre .. 3, 29
Peter Fleissner ............. 9, 16, 26
Samuel Fleissner .......... 5, 11, 22
Petrus Angelstadius ............... 28
Samuel von Fleissner ... 4, 23, 24,
27
Petter Collin .......................... 4
Philip von Rothlieb ................. 10
Sofia Eleonora von Fleissner 4, 28
Ulrika Regina von Fleissner . 4, 28
_____________________
2013-01-27
Ver. 4