1. No category

Rivningsplan
Rivning av byggnaderna på Rydsgatan 7 a-c, 7 d-f, 7 g-i och 7 j-m, Borås stad
Upprättad 2013-08-08 av :
Stiba Ab, Joakim Lindberg
På uppdrag av Bostäder i Borås AB
Innehållsförteckning
1. Projektinformation
1.1
Projektbeskrivning
1.2
Beskrivning av aktuella objekt
2. Projektorganisation
2.1
Byggherre
2.2
Entreprenör
3. Rivningsmaterial
3.1
Orientering
3.2
Farligt avfall
3.3
Övrigt avfall
3.4
Hantering av rivningsmaterial
4. Skyddsåtgärder
5. Kontroll av rivningsarbetet
6. Krav på Entreprenörens ledningssystem
7. Bilagor
1
1.1
Projektinformation
Projektbeskrivning
På Rydsgatan 7 a-c, 7 d-f, 7 g-i och 7 j-m planerar Bostäder i Borås Ab att uppföra nya
bostadshus. På fastigheten finns 4 bostadhus, 2 sophus och en garagelänga som skall
rivas.
Fastigheternas läge framgår av figuren nedan:
7 d-f
sophus
garage
7 a-c
7 g-i
sophus
skyddsrum
7 j-m
1.2
Beskrivning av aktuella objekt:
Rydsgatan 7 a-c, BTA 2370 m2, byggt 1958
Rydsgatan 7 d-f, BTA 2390 m2, byggt 1959
Rydsgatan 7 g-i, BTA 1850 m2, byggt 1962
Rydsgatan 7 j-m, BTA 1850 m2, byggt 1966
Bostadshusen består av betongplatta på mark med grundsulor under bärande väggar.
Ytterväggar består av betonghålsten under mark och blå lättbetong ovan mark.
Bärande innerväggar murade med tegel. Bjälklag av betong med ovanliggande
mineralullsisolering och överbetong. Vindsbjälklag av betong med ovanliggande
mineralullsisolering och uppstolpade trätakstolar. Yttertak av råspont och
papptäckning. Husen är tilläggsisolerade med mineralull / träreglar och
fasadbeklädnad av profilerad plåt. Hus 7 j-m skiljer sig från övriga tre genom att ha
bärande innerväggar av blå lättbetong, vindsbjälklag av trätakstolar samt skyddsrum i
källaren. Hus 7 d-f har lägenheter i tre plan, övriga hus har lägenheter i två plan.
Sophusen består av prefabricerade väggar och tak av betong. Garagelängan har trpplåt som fasadbeklädnad och tak. Garagen är motfyllda på baksidan.
I byggnaderna har följande material noterats:
Bly : små mängder finns i elutrustning och glödljus samt i skarvar på gjutjärnsrör.
Koppar: metallisk koppar finns i elledningar.
Kvicksilver: fasadbelysning är av typen lågenergilampor. Lysrör i tvättstugor (?)
Asbests: Asbest har konstaterats i fogmassor till kakel och klinkers i badrum och kök (
antofyllit ). Rörböjar och rörisolering innehåller asbest ( amosit ). Friskluftskanal i kök
av eternit.
Tryckimpregnerat virke: Vissa balkonger har trätrall av tryckimpregnerat virke. Även
nedersta spikläkten vid tilläggsisoleringen kan vara tryckimpregnerad.
Virke angripet av virkesförstörande insekter och/eller svamp har ej noterats.
2.
Projektorganisation
2.1.1
Byggherre:
Bostäder i Borås Ab, kontaktperson Bengt Engberg
2.1.2
Kvalitetsansvarig:
Glenn Claesson / Ab Bostäder
2.2.1
Entreprenör
2.2.2
Rivningsentreprenör
3.
Rivningsmaterial
Vid upprättandet av rivningsplanen har uppgifter om förekommande avfallstyper hämtats från en
översiktlig miljöinventering av byggnaderna utförd i juli 2013.
Mängden rivningsmaterial skall löpande dokumenteras under rivningsarbetet (se förslag i bilaga 1)
och redovisas till Byggherren.
Det bör i sammanhanget påpekas att inventeringen har varit av okulär karaktär och omfattade de
delar som var åtkomliga utan ingrepp i konstruktioner. Det kan därför ej uteslutas att ytterligare
avfallsfraktioner kan påträffas under rivningsarbetet.
3.1
Orientering
Rivningen kommer generellt att omfatta följande moment:






3.2
Avlägsnande av material som kan återanvändas;
Avlägsnande av material som inte kan återanvändas;
Avlägsnande av installationer som kan återanvändas såsom el-material, maskinutrustning,
vitvaror etc.;
Avlägsnande av installationer som inte kan återanvändas;
Avlägsnande av farligt material; ( Asbests )
Rivning av övriga byggnadskomponenter.
Farligt avfall
Vid rivning av byggnaderna på fastigheterna Konduktören 3 och Konduktören 4 förväntas följande
farligt avfall att erhållas. Vid tveksamhet om klassning av erhållet avfall ska direktiven i SFS
2001:1063 (Avfallsförordningen) gälla:
Ämne/produkt
Förekomst
Kommentar
Bly
Ytterst små mängder i elutrustning och glödljus
Omhändertas som EEA
Bly
I skarvar på gjutjärnsrör
Sorteras som metallskrot
Kvicksilver
Lysrör i tvättstuga och
fasadbelysning
EEA (elektriskt och
El- och telesystem, armaturer,
elektroniskt avfall) - i de fall centraler, fläktar, el-element etc.
avfallet innehåller ämnen
som klassar avfallet som
farligt avfall
Vitvaror
Kylskåp/frysar och spisar
Övrigt avfall som är
förorenat med ämnen av det
slag att avfallet ska betraktas
som farligt avfall
Då inventeringarna har varit av
okulär karaktär och utan ingrepp
i konstruktioner kan det ej
uteslutas att ytterligare
avfallsfraktioner kan påträffas
under rivningsarbetet.
Klassning av avfallet ska
ske enligt
Avfallsförordningen - SFS
2001:1063
Transportör: Godkänd transportör för aktuella typer av farligt avfall;
Omhändertagande: Omhändertas av godkänd mottagare för aktuella typer av farligt avfall.
3.3
Övrigt avfall
Vid rivning av byggnaderna på fastigheterna följande typer av övrigt avfall att erhållas. Vid
tveksamhet om klassning av erhållet avfall ska direktiven i SFS 2001:1063 (Avfallsförordningen) gälla:
Ämne/produkt
Förekomst
Kommentar
Anm.: Här upptagna material
avser material som ej är
förorenat. Förorenat material
ska hanteras som farligt avfall
Trä (ej impregnerat trä eller trä Trägolv, träbjälklag
som på annat sätt är
förorenat).
Brännbart avfall.
Impregnerat trä eller trä som på
annat sätt är förorenat ska
hanteras som farligt avfall.
Stål, järnskrot samt övrigt
metallskrot
Järnskrot, balkar och
tillhörande stag samt
elkablar
Återvinning
Plåt
Plåttak, fasadplåt
Återvinning
samt diverse
fästanordningar i plåt.
Fläktkanaler
Betong, ej förorenat
Betongplattor-/golv
Återanvändning som
fyllnadsmassor (kräver anmälan)
och/eller till deponi
Tegel
Bärande innerväggar
Återanvändning som
fyllnadsmassor (kräver anmälan)
och/eller till deponi
Gips
Gipsskivor
Deponi
Blå lättbetong
Ytterväggar ovan mark Deponi ( radon )
( 1 hus även bärande
innerväggar )
Diverse ej farligt rivningsavfall som ej kan återvinnas men som
kan brännas
Brännbart avfall
PVC
Avloppsrör,
golvmattor
Brännbart avfall
Anm.: Kontakta
anläggningsägaren innan avfallet
skickas in för förbränning då en
del anläggningar ej tillåter
förbränning av PVC
Diverse ej farligt rivningsavfall
som ej kan återvinnas eller
brännas
Sanitetsporslin etc.
Deponi
3.4
Hantering av rivningsmaterial
3.4.1
Hantering av farligt och övrigt avfall
Allt rivningsmaterial, som klassas som farligt avfall, sorteras i olika behållare godkända för farligt
avfall. Övrigt avfall sorteras i containers lämpade för ändamålet.
För samtliga behållare och containers skall möjlighet till övertäckning finnas.
Farligt avfall och avfall som kräver särskilda skyddsåtgärder och särskilt omhändertagande hanteras
enligt gällande krav och transporteras av godkända transportörer till godkänd
mottagare/behandlingsanläggning.
Övrigt rivningsmaterial såsom mineralull, järn/stål och kopparkablar etc. återvinns i så stor
utsträckning som möjligt.
Material som ej kan omhändertas för återanvändning, återvinning, destruktion eller användas på
plats som återfyllnad/täckmaterial lämnas till närmaste avfallsanläggning för deponering.
4 Skyddsåtgärder
Förslag till åtgärder för att i acceptabel omfattning begränsa störningar för omgivningen, främst i
form av dammbildning och buller, under rivningsarbetet utarbetas av entreprenören.
Arbetsplats samt behållare för farligt och övrigt avfall inhägnas.
Alla nödvändiga skyddsåtgärder skall användas. Byggherren kommer att upprätta en arbetsmiljöplan
för rivningsarbetet vilken, i tillämpliga delar, skall följas.
5 Kontroll av rivningsarbetet
Hanteringen av farligt avfall och övrigt avfall under utförandet av rivningsarbetet ska kontrolleras
enligt de direktiv som Byggherren kommer att ställa på entreprenörerna i dokument som behandlar
”Krav på ledningssystem” och ”Beställarens miljökrav”.
6 Krav på Entreprenörens ledningssystem
Entreprenören skall upprätta ett ledningssystem för entreprenaden som omfattar alla processer
såväl egna som underleverantörers. Entreprenörens ledningssystem för entreprenaden skall vara
baserat på befintligt ledningssystem och i erforderlig omfattning kompletteras och anpassas för
entreprenaden.
Entreprenörens ledningssystem för entreprenaden skall bestå av följande styrande huvuddokument:



Projektplan
Genomförandeplan
Delgenomförandeplaner
Entreprenörens ledningssystem för entreprenaden skall följa riktlinjerna i SS-ISO 10006 (Vägledning
för kvalitetsledning i projekt) eller likvärdigt och uppfylla kraven i SS-EN ISO 9001:2008, SS-EN ISO
14001 eller likvärdigt samt uppfylla kraven i AFS 2001:1.
Bilagor
Bilaga 1:
Rivningshandlingar
Mall för återrapportering av material och avfallshantering:
Mall för återrapportering av material och avfallshantering
AVSER DELPROJEKT: …………………………………………………………..……………….
DATUM: ……………………….…….
Farligt avfall
Sort
1.
Bly
kg
2.
Kvicksilver
Lysrörs-/ljusarmaturer
st
Kvicksilverbrytare
st
3.
EEA (elektriskt och
kg
elektroniskt avfall) - i
de fall avfallet
innehåller ämnen som
klassar avfallet som
farligt avfall
4.
Isolering innehållande kg
CFC/HCFC
5.
Köldmedier
kg
6.
Vitvaror
st
7.
Övrigt avfall som är
förorenat med ämnen
av det slag att avfallet
ska betraktas som
farligt avfall och som ej
ingår i redovisning 1 –
6
SIGN.:…………………………………
Mängd avfall
Transportör
Mottagande anläggning
Annat avfall
Sort
8.
Trä (ej impregnerat trä
eller trä som på annat
sätt är förorenat)
ton
9.
Stål, järnskrot samt
övrigt metallskrot
ton
10. Plåt
ton
11. Betong, ej förorenat
ton
12. Tegel
ton
13. Gips
ton
14. PVC
m
3
15. Avfall till deponi
(diverse rivningsavfall
som ej kan
materialåtervinnas eller
brännas)
m
3
16. Avfall till förbränning
(diverse rivningsavfall
som ej kan
materialåtervinnas)
m
3
17. Övrigt material klassas
som avfall (ej farligt)
enligt
Avfallsförordningen
(2001:1063) och som ej
ingår i redovisning 8 – 17
Mängd avfall
Mottagande anläggning
Byggkonstruktion  Byggledning
Projektledning  Besiktning
Miljöbesiktning Rydsgatan 7 A-I. ( Källbäcksryd 1:263 m.fl )
Fastighetsadress:
Rydsgatan 7 A-C
Rydsgatan 7 D-F
Rydsgatan 7 G-I
Rydsgatan 7 J-L
Byggnadsår:
1958
1959
1962
1966
Nuvarande användning: Bostäder, förskola
Fastighetsägare: AB Bostäder, Borås
Besiktningsman: Joakim Lindberg / Stiba AB
Föremål, material
Placering
Mängd
Asbest
Isolering av rörböjar
och rör
I källare m.m.
Asbest
friskluftskanaler av
eternit i kök
Bly i gjutjärnsskarvar
Avlopps och
luftningsledningar
( behöver inte tas bort
om metall sorteras och
återvinns )
Bly, övrigt
Mottagare
Kan förekomma – det
mesta av elen är
utbytt mot nya kablar
Blyplåt, el- och
telekablar spröjsar m.m.
Sortera ut för
återvinning
Blå lättbetong
Transportör
Ytterväggar
Kan vara
radonavgivande, skall
inte återanvändas
Fogmassor
Fogningar utförda 19501972 kan innehålla PCBhaltiga fogmassor. Även
nyare fogmassa
innehåller miljöfarliga
tillsatser.
Impregnerat virke
Kan innehålla arsenik,krom- och kopparsalter.
Bör sorteras ut från
övrigt virke. Får eldas
endast i anläggningar
med särskilt tillstånd.
Adress
Lilla Brogatan 31
503 35 Borås
Telefon
033-23 33 90
Kakelfogar i kök och
badrum innehåller
asbests
Vissa balkonger har
trall av
tryckimpregnerat
virke.
Även nedersta läkten
vid tilläggsisoleringen
kan vara tryckimpreg.
Fax
033-23 33 99
E-post
[email protected]
C:\Users\JL\Desktop\Miljöbesiktning
Postgiro
29 14 50-5
Rydsgatan 7 A.docx
Bankgiro
531-4513
Org.nr.
556424-3912
Innehar
F-skattebevis
Föremål, material
Placering
Isoleringsmaterial
Transportör
Enligt ritning så
förekommer dessa
inte som
byggisolering på
dessa hus.
Extruderad polystyren
och polyuretan
(XPS/PUR) innehåller
freon (CFC). Bör
omhändertas för
destruktion där så är
möjligt.
Kemikalier etc.
Mängd
städkemikalier
I städutrymmen i
källare ?
??? – ej kontrollerat –
låst utrymme
Kyl och frys
KÖK i LGH
”moderna” kyl/frys
Utvändigt och i
tvättstugor.
Utvändig belysning är
lågenergilampor av
lysrörsmodell
I källare ?
Skall vara borttaget
sedan tidigare
innehåller freoner
(CFC/HCFC) som
köldmedium och
isolering.
Lysrör
Innehåller mindre
mängd kvicksilver
Nivåvakt - pumpgrop
Finns i källare.
Päronformad plastboll.
Kan innehålla kvicksilver
eller bly.
Termometrar,
termostater
Skall vara borttaget
sedan tidigare
Exempelvis i
värmecentraler. Kan
innehålla kvicksilver.
Tvätt och
diskmaskiner.
Kondensatorn kan
innehålla PCB i maskiner
äldre än 1972.
Tvättstugor
renoverades 2006.
Inga maskiner från
före 1972 finns kvar.
Kommentarer:
Datum för besiktning: 2013.06.18
_______________________________
Joakim Lindberg / Stiba AB
2
Mottagare