1. No category

2
PROGRAM & ABSTRACTBOK
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Välkommen
4
Organisationskommitté
5
Kris och traumamottagningen 20 år
6
Program
9
Abstracts
13
Keynote speakers och medverkande kulturpersoner
33
Jubileumsfest
37
Information om Göteborg
38
PROGRAM & ABSTRAKTBOK
2
3
HJÄRTLIGT VÄLKOMNA TILL GÖTEBORG FÖR DEN 19:E NORDISKA KONFERENSEN OCH KRIS- OCH TRAUMAMOTTAGNINGENS 20-ÅRS JUBILEUM!
När vi tog emot stafettpinnen i Bergen i april 2013 visste vi att vi skulle kombinera vårt 20 årsjubileum med denna konferens. I
programmet har vi bland annat valt att dela med oss av två viktiga personer som följt Kris- och traumamottagningen under lång tid och
betytt mycket för verksamhetens utveckling.
Caroline Garland är vår nuvarande handledare och har funnits med som inspiratör och samtalspartner i det kliniska arbetet, kanske
speciellt i utvecklingen mot att arbeta med grupper.
Jeremy Woodcock har de senaste tio åren, under några dagar varje år, arbetat med teamet för att förebygga sekundär traumatisering
och hjälpa oss att tänka kring kopplingen mellan det kliniska arbetet och processer i arbetsgruppen.
Nu får vi chansen att dela med oss till er av deras kunskaper.
Det har varit ett stort intresse att hålla seminarier de här dagarna. Vi har gjort ett urval så att flera dimensioner får belysas. Vi hoppas att
konferensen kommer att bidra med nya tankar och energi i det fortsatta arbetet och att det knyts många nya kontakter mellan våra
enheter.
För er som inte tidigare varit i Göteborg, passa på att ser er omkring. Vandra Avenyn upp hela vägen till Poseidon på Götaplatsen. Besök
Feskekörka och ät ett ostron eller två. Har du lite mer tid, hyr en Styr o Ställ cykel och cykla längs älven och upptäck vår vackra stad.
Vi ser fram emot två givande konferensdagar – hjärtligt välkomna!
Britt Tallhage
Verksamhetschef Närhälsans Kris och traumamottagning.
4
PROGRAM & ABSTRACTBOK
ORGANISATIONSKOMMITTÉN
PROGRAM & ABSTRACTBOK
2
5
KRIS OCH TRAUMAMOTTAGNINGEN I GÖTEBORG 20 ÅR
Flyktingar som söker skydd i Sverige har ofta varit med om svåra upplevelser både innan flykten och på väg hit. Detta innebär en risk för
att utveckla psykisk ohälsa som på flera sätt gör det svårare att etablera sig i ett nytt land. Det är viktigt att vi tar hänsyn till det och ser
vilka behov många traumatiserade flyktingar har för att förebygga långvarig och smärtsam psykisk ohälsa hos individer i gruppen. Det
finns i dagsläget bra kunskap om vilka faktorer som är skyddande och som motverkar en negativ utveckling. Vårdinsatser är ibland
viktiga men av ännu större betydelse är bemötande och stöd vid mottagandet och etablering.
Under första halvan av nittiotalet rasade ett grymt och blodigt inbördeskrig i det forna Jugoslavien. Det civila samhället attackerades och
bröts sönder. Människor fördrevs från sina hem. Män sattes i koncentrationsläger där de utsattes för tortyr och svält. Man såg människor
mördas brutalt utan anledning, utsättas för olika former av förnedring och hot. Även många kvinnor och barn sattes i läger. De blev
misshandlade och våldtagna eller hotades att bli det. De bevittnade också hur andra utsattes för övergrepp eller dödades. Väldigt många
förlorade nära anhöriga, varav en hel del bara försvann ner i olika massgravar. En del av dessa massgravar är än idag inte hittade, vilket
skapar osäkerhet och ökat lidande hos de överlevande. De som kunde flydde in i skogarna runt byarna och fick bevittna hur deras hus
brändes ned, hur grannar mördades.
Kriget ledde till en flyktingström på den europeiska kontinenten som man inte sett motstycke till sedan andra världskriget. I Sverige 1992
och 1993 tog vi emot ca 120 000 människor som sökte skydd och asyl, en mycket kraftig ökning jämfört med åren innan. Ungefär 100 000
kom från det forna Jugoslavien.
Det skulle visa sig att många av dem som flytt från kriget mådde psykiskt dåligt som en direkt effekt av de upplevelser de hade varit med
om i sina hemländer. Det fanns en förhoppning om att människor skulle känna sig trygga här och att ångesten och stressen som de
upplevt under kriget därmed skulle lägga sig och försvinna. För en del blev det tvärtom, när de var i trygghet kom upplevelserna tillbaka i
form av minnen ackompanjerade av en ännu starkare ångest. Det var som att när faran var över så hade man tid att börja tänka på vad
det egentligen var man hade varit med om och då kom en kraftigare rädsla.
Här i tryggheten utvecklade individer olika typer av symtom; mardrömmar, sömnsvårigheter, flashbacks, allmän oro med mera, symtom
som sammantaget brukar benämnas ”Posttraumatiskt Stressyndrom” (PTSD). En hel del blev dessutom deprimerade eller drabbades av
allvarlig psykisk ohälsa med till exempel självmordstankar eller psykotiska inslag.
Redan flera år innan denna kraftiga ökning av flyktingar med svåra trauman, hade man i Göteborg diskuterat behovet av en
6
PROGRAM & ABSTRACTBOK
specialistmottagning för traumatiserade flyktingar. I och med att Sverige i allt större utsträckning tog emot migranter med skyddsbehov
blev behovet av behandling på grund av tortyrskador och krigsupplevelser allt mer tydligt. Den ordinarie sjukvården hade svårt att
tillgodose de speciella vårdbehov som fanns i dessa grupper. Tillströmningen av flyktingar med just denna typ av erfarenheter från kriget
i bl.a. Kroatien och Bosnien förstärkte argumentet ytterligare att starta en specialistmottagning.
1994 öppnades därför ”Enheten för krigs och tortyrskadade” i Göteborg. Till en början var det ett tidsbegränsat projekt inom ramen för
vuxenpsykiatrin som efter fyra år permanentades och fördes över till Primärvård. Fokus för verksamheten skulle ligga på den psykiska
ohälsa som människor med erfarenheter av krig och tortyr ofta utvecklar. Psykiatern Klas Sveneus som var mycket drivande för projektet
anställdes som den förste chefen. Det anställdes också psykologer, kuratorer, sjuksköterska och sjukgymnast, alla med psykoterapeutisk
kompetens. I början av mottagningens existens kom ungefär 240 remisser per år, en tredjedel gällde patienter ursprungligen från
Bosnien och en tredjedel från Iran. Hälften av de remitterade hade varit i Sverige längre än fem år.
I år fyller denna mottagning 20 år. Vi heter numer ”Kris- och traumamottagningen, specialistmottagning för krigs och tortyrskadade”. Vi
tillhör idag Närhälsan och har ett uppdrag som gäller hela regionen. Uppdraget ser i princip likadant ut idag som när mottagningen
öppnades. Målgruppen är personer som har varit utsatta för tortyr eller krig och som utvecklat psykisk ohälsa på grund av det. Vi skall
enligt uppdraget också arbeta med våra patienters familjer som ofta blir påverkade i deras problematik. Den dominerande
behandlingsformen är individuell psykoterapi men vi erbjuder också sjukgymnastik och medicinsk behandling. Totalt sett är vi cirka tio
behandlare.
Behovet av behandlingar har i princip sett likadant ut under alla dessa tjugo år, antalet remisser har varit förvånansvärt konstant oavsett
flyktingströmmarna till Sverige.
Vi firar tjugo år med kluvna känslor, glada att vi fortfarande kan erbjuda många människor med stort lidande hjälp eftersom behovet finns
kvar och är stort. Förtvivlade över att världen fortfarande har en sådan förmåga att skapa nya patienter till oss.
Tjugoårsjubileet sker dessutom i skuggan av ytterligare en stor humanitär katastrof. Vi ser idag liknande flyktingströmmar av civila
skyddssökande som för tjugo år sedan, denna gång från Syrien. Förra året kom totalt ca 54 000 asylsökande till Sverige och i år säger
prognosen 60 000. Av bilderna och berättelserna från Syrien förstår vi att många av dem som kommer hit utsatts för mycket svåra
upplevelser av traumatisk karaktär. De har ännu inte varit så länge i Sverige att de har blivit våra patienter men vi kan räkna med att
många av dem kommer att behöva vår behandling om några år. Erfarenheten säger oss det. För tjugo år efter krigen i forna Jugoslavien
PROGRAM & ABSTRACTBOK
2
7
är Bosnienfödda fortfarande den näst största grupp som remitteras till oss. Vi ser även hur andra stora, idag historiska konflikter,
fortfarande skapar lidande på individnivå i form av psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar. Vi träffar före detta soldater som var med i
kriget mellan Iran och Irak och som tog slut för 25 år sedan och vi träffar personer som var med om Vietnamkriget. Med andra ord kan vi
räkna med att behovet av den typ av behandlingar som vi erbjuder idag kommer att finnas kvar även om tjugo år och möjligen kan Krisoch traumamottagningen vara tvungen att även fira ett fyrtioårsjubileum.
För att uppmärksamma vårt jubileum arrangerar vi den ”19:e nordiska konferensen för behandlare som arbetar med traumatiserade
flyktingar.” Avsikten med konferensen är att inspirera till professionellt utbyte och utveckling inom olika fält. Det är också viktigt för oss att
sprida kunskap om hur tortyr och krigsupplevelser sätter destruktiva spår hos individer och samhällen under en mycket lång tid efter
händelserna. Förhoppningsvis kan denna kunskap så småningom leda till att denna typ av brott mot mänskligheten minskar i vår värld.
Vi på Kris- och traumamottagningen gör genom vårt arbete en del för att försöka mildra effekterna och minska lidandet av dessa
trauman och för att återupprätta svårt traumatiserade människors livsvärde. Behandling inom sjukvård är emellertid
Lars Trenning
Britt Tallhage
Leg. Psykolog
Verksamhetschef
Specialist i klinisk psykologi
Närhälsan Kris- och traumamottagning
8
PROGRAM & ABSTRACTBOK
PROGRAM
Färgkoder för klassificering av tema:
Barn och familj
Kropp & hälsa
Behandling
Human rights perspektiv
TORSDAG 22 MAJ
08.00 – 10.00
Registrering
10.00 – 11.00
Inledning av 19:e Nordiska konferensen
Västerhavet
Lena Malm och poeten Jila Mossaed m.fl
11.00 – 12.00
Inledningstalare
Västerhavet
Tomas Hammarberg
12.00 – 13.00
Lunch, Radisson Blu Scandinavia Hotel
13.00 – 14.00
Psykoanalytiskt förhållningssätt i behandlingen av traumatiserade vuxna
Västerhavet
Värdet av gruppbehandling för traumatiserade
Caroline Garland
14.00 – 14.30
PROGRAM & ABSTRACTBOK
Fika och postervisning
9
14.30 – 15.15
Seminarier/Workshops Pass 1
Västerhavet
Västerhavet C
A&B
På Engelska
W1
W2
Vinga
Hållö
Trubaduren
Måseskär
W3
W4
W5
W6
Workshop om
Undocumented
EXIT – Group
Att möta de yngsta
Basic body
Ensamkommande
familiegjenforening i
refugee children –
psychotherapy
flyktingbarnen på
awareness
flyktingbarn – det
eksil
coping strategies
familjecentralen
utvidgade
terapirummet
Nora Sveaas
Solveig Gravråkmo
Vigdis Ledal
Jorun Gran
10
Henry Ascher
Enheten för
socialmedicin,
Sahlgrenska Akademin
Lone Gravgaard
Joakim Larsson
Marianne Jakobsen
Melinda Meyer,
Eva Nyberg
Hvilsom
Norwegian Center for
Marcela Puga
Mental Health Services
Marina Johansson
Violence and Traumatic
Stress Studies
Vasquez
FoU Södertörn
of the Region of South
Denmark
Familjevårdstiftelsen
Göteborg
PROGRAM & ABSTRACTBOK
15.30 – 16.15
Seminarier/Workshops Pass 2
Västerhavet
Västerhavet C
A&B
På Engelska
Vinga
Hållö
Trubaduren
Måseskär
W7
W8
W9a
W10
W11
W12
Uppgivenhetssyndrom
Utvärdera insatser
Bilingualism i
Mästringsgrupp för
Nomads in
Development of
förståelse och
vid kris- & trauma-
psykoterapi
kvinnor
healthcare
psychosocial work
behandling
mottagning
in Bosnia and
Marian Cabrejas
Herzegovina
Kris- & traumamottagningen
Göteborg
Mikael Billing
Anna Kullman
Mattias Lindwall
Johanna Sörensen
BUP Asylpsykiatri
Stockholm
Niklas Fors
*
Anne Marit Hassel
Morten Sodemann
Olof Wrede
The Migrant Health
W9b
Marianne Jensen
Ingunn Brønstad
Lars Trenning
Kris- & traumamottagningen
Göteborg
Kommunikation
Jasna Zecevic
Director,Tuzla
Clinic, Odense
University Hospital
med barn via tolk
Jorunn Gran, Bente
Marie Bjørnås
RVTS, Tolk Midt-Norge
16.30 – 17.00
Återsamling och avslutning
Västerhavet
17.00 – 18.30
Öppen paneldebatt med Caroline Garland arrangerad av Göteborgs Förening
Västerhavet
för Psykologi och Psykoterapi
19.30
Jubileumsfest på Kajskjul 8 – Gålag avgår 19.15 utanför Radisson Blu Scandinavias entré
PROGRAM & ABSTRACTBOK
2
11
FREDAG 23 MAJ
08.45 – 09.00
Välkomna och uppstart av dag 2
Västerhavet
09.00 – 10.30
En ny generation - Hur flyktingtrauma påverkar föräldraskap
Västerhavet
och barnets utveckling
Elisa van Ee
10.30 – 11.00
Fika och postervisning
15.30 – 16.15
Seminarier/Workshops Pass 3
Västerhavet
Västerhavet C
A&B
På Engelska
W13
W14
Vinga
Hållö
Trubaduren
Måseskär
W15
W16a
W17
W18
Hälsoskola
Äter ensam blir ej
Family reunification
mätt –
– law and practice in
Flyktingkvinnor och
Norway
Vad är Golden
Emotional
Internationella
Standard i
availability among
Straffdomstolen i
behandling av
traumatized refugee
Haag
traumatiserade
families – treament
flyktingar?
program
Julia Flor
Monica Brendler
Monique
Danielsson
Neda Zakeri
psykisk (o)hälsa
Tina Eriksson-Sjöö
Flyktingmedicinsk
Tomas Jansson
LIndqvist
Psychiatrische
Röda Korsets Center,
Tagesklinik, Hamburg
Stockholm
Kris- & traumamottagningen
Göteborg
Nora Sveaas
Norge
mottagning, Göteborg
Gwynyth Øverland
Mona Lindqvist
Malmö Högskola
The Migrant Health
*
University Hospital
W16b
Bemötande av
flyktingar i vården
Kristian Svenberg
Flyktingmedicinsk
mottagning Göteborg
Clinic, Odense
Norge
12.00 – 13.00
Lunch
13.00 – 14.15
Vikten av att bevara medkännande och kreativitet i arbetet med
Västerhavet
traumatiserade patienter
Jeremy Woodcock
14.15 – 14.45
Fika och postervisning
14.45 – 15.15
Författaren Pooneh Rohi läser ur sin bok Araben
Västerhavet
15.15 – 15.45
Avslutning: Rosie Rothstein och det Nordiska Nätverkets uttalande
Västerhavet
ABSTRACTS
W1 Workshop om familiegjenforening i eksil
Nora Sveaass, første amanuensis ; Solveig Gravåkmo, Virgis Ledal, Jorun Gran
Syfte
Ved den 18 nordiske konferansen i Bergen, i 2013, ble temaet om familiegjenforening i eksil tatt opp i en av workshopene. Fire fremlegg
ble presentert, og erfaringer knyttet til tidlige samtaler med familier som nylig er blitt gjenforent ble presentert. Prosjektet er et samarbeid
mellom Psykologisk Institutt ved Universitetet i Oslo og Ressurssenter om vold, traumatisk stress og selvmordsforebygging (RVTS), MidtNorge. Mange av de tilstedeværende ønsket å prøve ut modellen med å invitere nyankomne og gjenforente flyktningfamilier til samtaler
etter mønster av det som ble presentert (Sveaass, Gravåkmo, Ledal, Buchman og Johansen). I denne workshopen vil vi kort presentere
erfaringer siden sist, og oppfordre deltakere til å ta opp og presentere sine erfaringer med familier i en slik situasjon, eventuelt om de har
gjennomført samtaler etter mønster av det vi kaller "Forebyggende samtaler med familier som gjenforenes i eksil".
Bakgrund
Mange års arbeid med familier som gjenforenes og arbeid med å utvikle modeller i arbeidet
PROGRAM & ABSTRACTBOK
2
13
Problemställning
Hvordan bidra til at familier som gjenforenes får støtte til den første vanskelige og ofte utfordrende tiden etter gjenforening i nytt land
Metod
Samtale
Resultat
Oppsummere erfaringer
Didaktiska/ Pedagogiska element
Åpen samtale med utveksling av erfaringer om tema
W2 Coping on shaky ground: Undocumented refugee children’s daily coping strategies, health and wellbeing
Henry Ascher, professor, överläkare
Syfte
The research examines undocumented children’s coping strategies, with a view to provide better support for their well-being.
Metod
Ethnographic, participatory research method with seventeen young refugees (9-17 years) during 12 months.
Resultat
Undocumented children’s psychosocial coping strategies center on protecting the secrecy of the family’s irregular situation. Children are
on constant alert towards the risk of discovery, which places a heavy psychological burden and stress upon them. At the same time, they
show remarkable resilience and strength in adapting to this uncertainty, developing routines and personas to improve psychological and
physical security, not only for themselve
Slutsatser
The duality of undocumented children’s vulnerability and resiliency, as well as their roles in protecting the family, are intrinsic to
understanding their coping strategies and wellbeing, and as a result, for key adults to support the children’s coping mechanisms. Our
findings shed new light on psychosocial development and coping, suggesting that children’s central, yet tacit role as “guardians” risk
being radically underestimated and misinterpreted. The paper contributes with a child-centred approach in relation to families on high
14
PROGRAM & ABSTRACTBOK
alert and experiences of trauma, and it points at the need to limit the children’s need of alert and to expand the areas of normality.
W3 EXIT, Group Psychotherapy
Melinda Ashley Meyer DeMott, Professor, Marianne Jakobsen
Syfte
Workshop contents: This workshop is based on a manual: EXIT (Expressive Arts in Transition) developed for stabilizing refugees on arrival
who live under stress and/or have survived human or nature induced trauma. EXIT focuses on enhancing movement, imagination,
engagement, connection, here and now, safety and responsibility. EXIT is part of a larger study with 208 refugee boys. In the workshop
the method will be demonstrated.
Bakgrund
Professor Melinda Ashley Meyer, PhD, senior researcher at the Norwegian Centre for Violence and Traumatic Stress Studies, Director of
The Norwegian Centre for Expressive Arts and Communication and Program Director of MA in Expressive Arts in Conflict Transformation
and Peacebuilding at the European Graduate School EGS, Switzerland
Problemställning
In 2009. 2500 unaccompanied minor refugees came to Norway. 81 % of them were boys and the majority came from Afghanistan and
were between 15 and 18 years old. At NKVTS I was the project leader for Expressive Arts in Transition (EXIT), an early intervention and
longitude study with 208 unaccompanied minor refugee boys. On arrival 52% had symptoms qualifying for PTSD, 49.71% Depression and
44,6% Anxiety (N=208) (2014, Verfliet, Meyer DeMott et.al.). These numbers call for interventions on arrival.
Metod
The workshop will give the participants an opportunity to learn about the method from a EXA perspective in group-psychotherapy with
participants who suffer from trauma and stress. The theory of scenario thinking in resilience work will be presented. A group experience
and demonstrations will be carried out. This workshop will be of relevance and interest to those working with families, multi cultural
groups, adolescents and trauma survivors.
W4 Att möta de yngsta flyktingbarnen på familjecentralen - arbetet med flyktingskap och trauma på en arena för alla
Eva Nyberg, Forskningsledare; Marcela Puga Vasquez,, Familjebehandlare
PROGRAM & ABSTRACTBOK
2
15
Syfte
Att vidga det stödjande och behandlande arbetet med familjer med flykting- och traumabakgrund till flera arenor än
specialistmottagningar är angeläget. Vi vill berätta om en arena med möjlighet att ge psykosocialt stöd på flera problemnivåer till
flyktingfamiljer med de yngsta barnen – familjecentralen.
Bakgrund
Familjecentralen med sin samverkan mellan mödra- och barnhälsovård, pedagogik (öppen förskola) och psykosocialt arbete
(kurator och familjebehandlare) erbjuder förebyggande insatser för alla – tidigt både i ålder och problematik, arbete med barn och
föräldrar med risk för utveckling av problem, samt behandlande insatser. I ett och samma hus.
Problemställning
Med den mångkulturella förortens ökning av familjer som är papperslösa, av EU-medborgare utan rätt till stöd av socialtjänsten, av familjer som lever i åratal i
en ändlös asylprocess med överklagningar, blir en institution som familjecentralen en viktig mötesplats.
Metod
I en utvärdering/undersökning av Vårby familjecentral söder om Stockholm studerade vi de familjer som aktualiserats hos familjecentralens socialtjänst,
kurator och familjebehandlare, under ett halvår. Undersöktes familjernas livssituation, hjälp- och stödbehov, vilken hjälp de fick.
Resultat
Konsekvenser av flyktingskap och svåra upplevelser, både i hemlandet och i Sverige, visade sig i olika problembilder. Av 80 familjer var endast 2 stycken
etniskt svenska. Den behandling familjerna fick handlade huvudsakligen om insatser från familjecentralens personal, och i samarbete med vuxenpsykiatrins
första led: den lokala vårdcentralens kurator. Familjecentralens fördel är dess tillgänglighet: helhetssyn genom tvärvetenskaplig kompete
Slutsatser
Det måste finnas en kompetens lokalt som motsvarar befolkningens behov. Att få hjälp med olika problem, små och stora, inom en och samma institution så undgår hjälpsituationen att bli stigmatiserande.
Didaktiska/ Pedagogiska element
Nya arbetssätt behövs.
16
PROGRAM & ABSTRACTBOK
Tillämpning
Familjecentralen är, mot alla odds, ingen prioriterad verksamhet nationellt.
W5 Basic Body Awareness Physiotherapy for PTSD Treatment
Lone Gravgaard Hvilsom, Physiotherapist
Conclusion
That integrating BBAT in the treatment of PTSD patients has the following positive effects: 1. Positive feedback from patients regarding BBAT treatment versus
manual massage. 2. The patients’ tension has been reduced. 3. The patients have received help to catch up with fight-flight reactions. 4. Has caused a calmresting reaction thus attenuating the arousal level among our patients. 5. That emotional regulation/ awareness from Mentalization-Based Treatment
combined with BBAT physiotherapy increases the patients’ ability to regulate affect and reduce symptoms. 6. The patients have increased their ability to
handle their chronic pain through increased body awareness.
Introduction
Treatment of patients with PTSD at The Department for Trauma and Torture Survivors (ATT) builds on knowledge from a Health
Technology Assessment report on PTSD (Lund et al 2008). One of the conclusions in the report was that there was little evidence
regarding physiotherapeutic treatment for patients with complex PTSD. But the report did contain results indicating that, compared to
usual treatment, BBAT improves body awareness, emotional awareness and feelings towards the body as well as self-efficacy, sleep and
physical coping-resources. Inspired by these results Basic Body Awareness Physiotherapy has become an integrated part of the
treatment offered to both refugees and veterans with PTSD at ATT. The patients are categorized into three groups with 1) high biopsychosocial resources, 2) medium bio-psychosocial resources and 3) low bio-psychosocial ressources. Group 1 and 2 are offered Basic
Body Awareness Group Physiotherapy in groups of maximum 7 patients.
Description
BBAT is a method that is built upon a holistic view of man, focusing on four dimensions; two physical and two mental. This
physiotherapeutic method of treatment is developed by Roxendal 1995, Skjærven 1999, Gyllensten (2013) and Skatteboe 2000. BBAT is
based on everyday-movement and emphazises a balanced posture, a free breathing and mental emotional presence. The method has
been practised at our center for over 6 years, including more than 500 patients. The Physiotherapy Treatment consists of 12 sessions of
1.5 hours over a short intervention period. Based on clinical observations, interview with some patients, joint reflexions among the
PROGRAM & ABSTRACTBOK
2
17
physiotherapeutic group and the registration of patientdata such as ICF, International Classification of Functioning, Disability and Health,
Brief Pain Inventory and BAS-MQ-E, the following conclusions are drawn:
BASIC BODY AWARENESS PHYSIOTHERAPY FOR PTSD TREATMENT Presenting author: Lone G. Hvilsom and Susanne Jørgensen,
Physiotherapist, Department for Trauma and Torture Survivors (ATT), Mental Health Services of the Region of Southern Denmark, Vejle,
Denmark. E-mail. [email protected], tel: +45 - 7642 0310 Lund M, JH Sørensen, JB Christensen & A Ølholm (2008), MTV
om behandling og rehabilitering af PTSD. Roxendal, G. (1985): Body Awereness
W6 Ensamkommande flyktingbarn i det utvidgade terapirummet - familjehemsvård i ett terapeutiskt sammanhang.
Joakim Larsson, Socionom, Leg psykoterapeut
Syfte
Vi vill skapa ett kreativt samtal genom att diskutera erfarenheter och kunskaper i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Som utgångspunkt kommer vi
att beskriva ett arbete med ett ensamkommande flyktingbarn som bor i ett av Familjevårdsstiftelsens familjehem. En familjevårdsverksamhet som har verkat i
västra Sverige under 25 år. Vi vill berätta om de teoretiska grundtankar och de praktiska utförandet samt de svårigheter och bekymmer som uppstår eller kan
uppstå.
Bakgrund
Detta sammanhang, vilket vi kallar - Det utvidgade terapirummet, innebär: - Boende i familjehem - Handledning av familjehem. - Individuella
psykoterapisamtal - Team/nätverksmöten - Nära samarbete med uppdragsgivare, skolor, gode män, tolkar, föräldrar i hemlandet,fritidssysselsättningar mm.
Vi som berättar om detta är: Joakim Larsson, socionom och leg psykoterapeut med erfarenheter från socialtjänst, behandlings/utredningeshem,
familjehemsvård, individual/gruppsykoterapi. Marina Johansson, familjehemsförälder med erfarenheter från skola, omsorg, och att ta emot människor i sitt
hem. Vi arbetar tillsammans med övriga teamet i det utvidgade terapirummet på familjevårdsstiftelsen i Göteborg. Vi har gärna en workshop på 1,5 h och vi vill
ha möjligheten att visa bilder via dator.
Problemställning
Vi kommer att prata om de individanpassade uppdrag vi skapar kring varje barn, deras sammanhang och den samverkan som finns för att skapa bästa
möjliga förutsätt för dessa barn att utvecklas och integreras.
18
PROGRAM & ABSTRACTBOK
W7 Uppgivenhetssyndrom - förståelse och behandling av tillståndet
Mikael Billing, Anna Kullman, Mattias Lindvall, Johanna Sörensen
Syfte
Seminariet strävar efter att summera den kliniska och vetenskapliga kunskap som förvärvats fram till idag kring uppgivenhetssyndrom.
Bakgrund
Inom Barn och ungdomspsykiatrin i Stockholmsområdet har vi på BUP Asylpsykiatrisk enhet mött och behandlat barn med uppgivenhetssyndrom snart tio
år. Vad vet vi idag och hur bör man tänka kring behandlingen av barn och ungdomar som löper risk för att utveckla eller har utvecklat ett
uppgivenhetsyndrom?
Problemställning
Kan diagnosen och genesen bli mer precis, för att förstå tillståndet och för att behandlingen av tillståndet ska bli bättre? Vad anser vi är verksamt i
behandlingen, vid förebyggande behandling, under tiden som patienten är i ett uppgivenhetssyndrom och i perioden av tillfrisknande? Om vi tror att det är
den sammantagna stressen som har betydelse för utvecklandet av tillståndet behöver vi utveckla modeller för behandling av sammantagen stress? Hur kan
vi lära oss mer av barnens erfarenheter av sjukdomsperioden och vården?
Slutsatser
Workshopen strävar efter att summera den kliniska och vetenskapliga kunskap som förvärvats fram till idag kring uppgivenhetssyndrom. Tanken är även att
tillsammans med deltagarna i workshopen inventera vilka frågor vi behöver söka svar på för att uppnå en fördjupad förståelse av tillståndet samt hur vi kan
förfina behandlingen och utveckla det förbyggande behandlingsarbetet.
W8 Att utvärdera insatser vid en kris- och traumamottagning: En rapport från två pågående studier.
Niklas Fors, PTP-Psykolog; Olof Wrede, Psykolog, Doktorand Psykologiska Institutionen Göteborg, Lars Trenning,
Psykolog, specialist i klinisk psykologi
Behovet att utvärdera insatser vid kris- och traumabehandling ökar. Dessutom saknas i stort sett studier på gruppen traumatiserade
flyktingar. I detta seminarium presenteras två pågående utvärderingar som utförs i Göteborg. Den första är en effectivness study. Innan
insatsen startar mäts patienternas PTSD-symptom (PCL-C) samt livskvalité och funktionsnivå (HSCL-25). I tillägg samlar vi in uppgifter
PROGRAM & ABSTRACTBOK
2
19
om anamnes. När behandlingen avslutas görs en eftermätning med samma skalor. Studien startade 2013 och har i dagsläget ett robust
material vad gäller förmätningar. Dessa presenteras under seminariet. Sedan kommer eftermätningarna att samlas in de närmaste 18
månaderna. Studien beräknas vara klar i slutet av 2015. Den andra studien undersöker patienters och behandlares uppfattningar och
erfarenheter av psykoedukativa introduktionsgrupper. Materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer. Fem patienter har intervjuats
individuellt och två fokusgruppsintervjuer har genomförts med behandlarna. En konsulterande fysioterapeut har intervjuats
separat. Materialet samlas in och analyseras våren 2014.
W9a Bilingualism i psykoterapi - ett patientperspektiv
Marian Cabrejas. Leg Psykolog/ Leg psykoterapeut
Frågan om på vilket språk en psykoterapi skall ske inställer sig alltid i mötet med patienter med en annan språkbakgrund. En vanlig
föreställning är att det optimala är att man talar ett gemensamt språk, företrädesvis modersmålet. Syftet med denna kvalitativa
intervjustudie är att undersöka hur människor som går i psykoterapi på annat språk än sitt modersmål uppfattar att det sekundära
språket påverkar relationen till psykoterapeuten, den kommunikativa processen och den emotionella kontakten. Resultatet baseras på
sju öppna intervjuer. Analys av materialet skedde med induktiv tematisk metod
Tre primära kärnvariabler kunde identifieras: den interpersonella dimensionen, där psykoterapeutens professionalitet och
kulturkompetens var viktig för patientens förmåga att kommunicera sin belägenhet; den lingvistiska dimensionen, där fokus riktas på
själva språket och dess funktionella användning, så som brist på ord samt översättningssvårigheter och den strukturella, kontextuella
dimensionen, som inkluderade språkets funktion som markör för upplevelsen av främlingskap, underlägsenhet och skillnad i förhållande
till terapeuten och övriga samhället.
Användningen av ett sekundärt språk i psykoterapi tycks vara av underordnad betydelse om än inte oviktigt. Det sekundära språket kan
upplevas både som ett hinder och som ett kreativt kommunikativt instrument och kan ge individen tillträde till nya arenor både inom och
utanför sig själv.
Under presentationen kommer slutsatser med klinisk relevans att belysas.
20
PROGAM & ABSTRACTBOK
W9b Kommunikasjon med barn via tolk - et pilotprosjekt
Jorunn Gran, RVTS, Bente Mari Bjørnås, Tolk Midt-Norge
Syfte
Øke kompetansen blant tolker og andre fagpersoner (terapeuter, pedagoger, helsepersonell etc.) om kommunikasjon med barn via tolk.
Oppfylle barns rettigheter til kommunikasjon.
Bakgrund
Prosjektet er et samarbeidsprosjekt mellom kommunal tolketjeneste, førskolelærerutdanning, ressursgruppe flyktninger ved RVTS-Midt St
Olavs Hospital, og 3 barnehager i Trondheim som informanter. Prosjektet ble initiert på bakgrunn av egne erfaringer og tidligere funn fra
feltet. Mange fagpersoner er usikre på hvordan de skal forholde seg til barn som ikke snakker norsk. Tolker mener selv de mangler
kompetanse på dette området. Av praktiske årsaker valgte vi å forske på nyankomne barn i barnehage.
Problemställning
Kreves det særskilt kompetanse i tolkemedierte samtaler med barn? Hva er spesielt ved å kommunisere med barn via tolk?
Metod
Videoopptak av tolkede samtaler og naturlige samspillsituasjoner med minoritetsspråklige barn som snakker lite norsk, som er nye og i
en tilvenningsfase i barnehagen. Tilgang til tolk ca.3 timer daglig i 2 uker. Kvalitativ analyse av filmopptak av tolkemedierte
situasjoner/samtaler. Semistrukturerte intervju med barnet, ansvarlig pedagog og tolk.
Slutsatser
Funn og resultat vil presenteres i prosjektrapport 2014. Seminar for fagpersoner og tolker. Brosjyre med nyttige tips og råd.
Didaktiska/ Pedagogiska element
Muntlig og skriftlig informasjon til barnehagene Minikurs til tolker og barnehagepersonell Informasjon på morsmål til foresatte, muntlig og
skriftlig Samtykkeerklæring
PROGRAM & ABSTRACTBOK
2
21
W10 Mestringsgruppe for kvinner med minoritetsbakgrunn med PTSD og smerteproblematikk i
spesialisthelsetjeneste.
Anne MaritHassel, klinisk sosionom; Marianne Jensen, spesialist i psykomotorisk, Ingunn Brønstad, fysioterapi,SE -terapeuter
Syfte
Vi ønsker å presentere og demonstrere praktiske elementer fra vår gruppeintervensjon til kvinner med psykiske problemer og kronisk
smerteproblematikk i DPS. Hovedfokus blir denne gang på bevegelsegruppens innhold.
Bakgrund
Mange kvinner med minoritetsbakgrunn sliter med psykiske problemer og kronisk smerteproblematikk. Erfaringer fra individuelle
behandlingstilnærminger, var at det var stor drop out fra behandling og behandlere var usikre i forhold til opplevd nytte. Mål,å utvikle og
utprøve en intervensjon som fører til økt deltakelse i egen behandling og økt bevissthet og mestring av egen psykisk og fysisk helse og
sosial fungering.
Problemställning
Er gruppetilbud et mer egnet behandlingstilbud/evt. et godt supplement til individualterapi for denne pasientgruppen?
Metod
Gruppebehandling med gruppe på 8 pasienter i 2 timer fordelt på samtale og bevegelse. Psykoedukasjon med hjemmeoppgaver og
planlagte tema i gruppe. I bevegelsesdelen bruker vi elementer fra sanseintegrasjons behandling ,psykomotorisk fysioterapi, basal
kroppskjennskap, mindfulness og somatic experiencing. Sosial samhandling og lek er bærende elementer i alt vi gjør. I tilegg vektlegger
vi her- og nå fokus, med utgangspunkt i egen kropp via tilstedeværelse og bruk av ulik sansestimuli.
Resultat
Gruppene evalueres ved bruk av fokusgruppeintervju, resultater derfra vil bli fremlagt. Intervensjonen oppleves som nyttig av
deltakerne.Det er lav drop out og det gis gode tilbakemeldinger fra pasientens individualbehandlere og fastlege.
Slutsatser
Vi har erfaring med 4 grupper i nåværende form, men har arbeidet med gruppetilbud til denne målgruppen i 7 år. Det er nå et ordinært
behandlingstilbud ved Tiller DPS.
22
PROGRAM & ABSTRACTBOK
Didaktiska/ Pedagogiska element
Psykoedukasjon med forberedte og fastlagte tema, i samtaleform, med læring og mestringsfokus.
Tillämpning
Alle øvelser kan tilpasses individuelt ut fra den enkelte deltakers funksjonsnivå og progresjon. Øvelsene passer for de fleste uavhengig av
alder, diagnose og tidligere erfaring med kroppslig aktivitet.
W11 Nomads in healthcare
Morten Sodemann, Professor, overlæge
Syfte
To outline major clinical challenges in management of refugees with somatic health problems, suffering from PTSD/related disorders
and how to minimize barriers to effective treatment outcome
Bakgrund
The hospital based migrant health at Odense University hospital was established in 2008 as the first of its kind in Europe. The present
abstract/presentation reports on the experiences from the first five years
Problemställning
What are the clinical challenges and barriers to optimal hospital care for ethnic minority patients with a high prevalence of PTSD
symptoms?
Metod
A review of clinical pictures and outcome of 700 patients of other ethnic origin than Danish referred to The Migrant Health Clinic
Resultat
Besides the fact that language barriers, low health literacy and simple lack of knowledge constitute the core of impaired access to quality
hospital care, several unexpected issues of clinical importance has emerged. The clinical problems encountered in the clinic fall into four
groups: 1) Misinterpreted symptoms, 2) overlooked symptoms, 3) diagnoses that required special clinical competencies and 4) severe or
complex compliance issues. Over 65 %
PROGRAM & ABSTRACTBOK
23
Slutsatser
Ethnic minority patients seem to end up as a group of patients in a clinical no-mans land: they are too complex and time consuming for
the general practitioner and they are often too complex with more than one chronic disease and time consuming for a highly specialized
hospital department. Ethnic minority patients experience barriers within hospitals that reduce their access to and outcome of standard
hospital care ranging from too complex written communication to use of low quality interpreters and lack of clinical ethnic competencies
among health care workers. The types of barriers include professional misinterpretation of symptoms, overlooking symptoms, lack of
specialised ethnically competent clinical teams and complex compliance issues. Lack of respect for language barriers, health literacy
and functional illiteracy are key drivers of inequity. A certain group of health conditions associated with social stigma requires special
hospital attention.
Didaktiska/ Pedagogiska element
It is recommended that, in order to alleviate unequal hospital treatment and to support general practitioners, each of the five regions in
Denmark establish a Migrant Health Clinic with the aim of reducing inequality in health care through documentation,
W12 “Development of psychosocial work in Bosnia and Herzegovina: 20 years of work with war victims”
Jasna Zečević, director of Vive Žene , Centre for therapy and rehabilitation , Tuzla, Bosnia and Herzegovina
Aim
to show importance of implementation of contextually adopted Psychosocial model based on the understanding that healing of the
trauma is a multidimensional long-term process that involves a work on the “micro” level (individual and local community level) and
“macro” levels in the society.
Method
Presentation of development in psychosocial work in BH through Vive Žene work implemented by multidisciplinary team. Besides the
work that requires attention of individual team members, our work in the community takes a multidisciplinary approach to reconciliation,
rebuilding of trust, reduction of ethnic barriers. The goal of all activities in the Vive Žene, is to maintain and protect the mental health of
our beneficiaries, which is also a way to contribute to the reconstruction of a war torn society. Vive Žene has adopted integrated
multidisciplinary approach in the work with beneficiaries and provided them with social, psychosocial, medical and legal assistance.
Work of Vive Zene represents continuity in rehabilitation process of torture survivors and recovery process of the whole society of B&H.
24
PROGRAM & ABSTRACTBOK
Besides empowerment and rehabilitation of direct torture victims, Vive Zene succeeded in defining the nature of the problem and noting
various contexts in which victims have been subjected to threats and reprisals. Vive Zene team already presented to B&H authorities nature
of consequences of the practice: variety in the needs for protection that emerged and the consequences following from the failure to
protect. Vive Zene led the process of recognition of this unique population, and made an effort to ensure torture survivors have access to
the specialized professional treatment they need in order to become healthy, productive member of B&H society. The work with a
beneficiaries begins during the first conversation which is usually conducted by a social worker .After a beneficiary is admitted in the
stationer or outpatient department, the multidisciplinary team decides what kind of treatment is needed, and then create an individual
“recovery plan” and appoints the person responsible for a particular case. Before a “recovery plan” is made, the beneficiary’s entire
background is analyzed: family ties, education, place of living….all this for the purpose of adapting the plan to the beneficiary’s needs.
Connected disciplines that functioning both within the team and externally (other institutions), the specific quality of work in Vive Žene is
the connection between the social and cultural background of a beneficiary and the kind of treatment they gets.
Conclusion
It is very important for us to take into account the context a beneficiary comes from, because in some cases it is not possible to immediately
start psychotherapeutic treatment or counseling, before the beneficiary was introduced to basic principles and the meaning of the terms
psychosocial assistance and support.
W13 Vad är Golden Standard i behandling av traumatiserade flyktingar
Julia Flor och Tomas Jansson
Abstract saknas
W14 Emotional Availability among Traumatized Refugee Families - an attachment based treatment
program
Monica Brendler Lindqvist, Leg. psykoterapeut, Verksamhetschef
Syfte
The object of the project is to prevent second generation traumatization among refugee children through an attachment based treatment
program for parents with complex PTSD and their infants.
PROGRAM & ABSTRACTBOK
2
25
Bakgrund
The early relation of parent-infant is fundamental for the survival of the infant and basic for development of a child´s social, emotional and
cognitive health and capacity. According to research tortured and war-traumatized parents with complex PTSD risk to transform their
symptoms to their children.
Problemställning
In the project we want to test how to adjust an attachment-based treatment program to the socio-cultural context of the Arabic-speaking
families and how to conduct the interventions through Arabic speaking interpreter.
Metod
The treatment program consists of psycho-educative family interventions combined with group sessions with mother and children. The
program is evaluated through EAS, Emotional Availability Scale, and semi-structured family interviews.
Resultat
The project is un-going. The preliminary result show that the attachment pattern between parents and infants has improved and that the
families appreciate attending the treatment program.
Slutsatser
The project indicates the need of a treatment program focusing on traumatized refugee parents with small children in order to prevent
second generations traumatization.
W15 Internationella straffdomstolen i Haag
Nora Sveaass, Første amanuensis
Syfte
Den internasjonale straffedomstolen i Haag(ICC). Vitnedeltakelse og vitnebeskyttelse. Det internasjonale samfunn har i dag et langt
tydeligere fokus enn tidligere, på nødvendigheten av at grove menneskerettighetsbrudd, krigsforbrytelser og andre forbrytelser mot
menneskeheten blir gjenstand for rettslig behandling, der de ansvarlige blir straffet og de hvis rettigheter blir brutt, får oppreisning. Med
etableringen av den internasjonale straffedomstolen i Haag, som begynte sitt arbeid for vel 10 år siden, har diskusjonen om hvordan
vitner og overlevere av grove menneskerettighetsbrudd best mulig kan delta og bidra til domstolens arbeid, vært aktivt drøftet. Et prosjekt
26
PROGRAM & ABSTRACTBOK
ved UiO, i samarbeid med PRIO og Universitetet i Berkeley, ser på hva som må til for å styrke dette arbeidet ved domstolen.
Presentasjonen tar utgangspunkt i intervjuer og dokumenter i forbindelse med dette og presenterer erfaringer og vurderinger av vitners
og ofres deltakelse i prosessen, med særlig vekt på støtte og belastninger på deltakerne.
Problemställning
Vitners rolle i den internasjonale straffedomstolen fra et psykologisk synspunkt
W16a Hälsoskola - en aktivitet för nyanlända under etablering
Neda Zakeri, Leg. Sjuksköterska, Monique Danielsson, Tina Ericsson-Sjöö, Malmö Högskola
Syfte
Syftet med interventionen Hälsoskolan är att i ett tidigt skede av migrationsprocessen medverka till att flyktingar erbjuds professionell
information om samhällets hälso- och sjukvårdsinsatser samt få verktyg och kunskap för att de själva skall kunna hantera sin
stressituation.
Bakgrund
Metoden utvecklades i Harvard, USA där man såg att människor som utsatts för krigstrauma och tortyr påverkades positivt genom att
samtala om sina erfarenheter i grupp. Metoden presenterades senare i Sverige där den även kom att praktiseras. Metoden bygger på
dialog mellan deltagare och ledare samt har fokus på information om migration, stress och hälsa.
Problemställning
Flyktingar är en utsatt grupp. Traumatiska upplevelser ökar risken för misslyckande i etableringsprogrammet.
Tillämpning
Hälsoskolan bedrivs genom aktivitet i grupp en gång i veckan under 7-8 veckor. Hälsoskolan består av sju teman där olika professioner
(sjuksköterska, sjukgymnast, psykolog, läkare, barnmorska och tandläkare), som täcker in konceptet och som arbetar kliniskt i svensk
sjukvård. Del två består av sju veckors sjukgymnastledd fysisk träning två gånger per vecka. Deltagarna skall, om möjligt, kunna starta
träningen redan under Hälsoskolan och fortsätta tills programmet är avslutat.
PROGRAM & ABSTRACTBOK
2
27
W16b Mötet i vården med flyktingar från Somalia. Sammanfattning av avhandling från 2012, "Mötet
mellan patienten och läkaren - erfarenheter bland somaliska flytktingar och läkare under utbildning".
Kristian Svenberg, Specialist i Allmänmedicin, Med Dr
Hur uppfattar patienter från Somalia mötet med svensk sjukvård? Vilken erfarenhet har svenska utbildningsläkare av mötet med
patienter från Somalia? Vilka lärdomar kan vi i vårt arbete få av dessa erfarenheter?
Kristian Svenberg, distriktsläkare, MD, Flyktingmedicinsk mottagning Närhälsan Göteborg, [email protected]
W17 "Äter ensam, blir ej mätt" - flyktingkvinnor beskriver psykisk (o)hälsa i en svensk kontext
Mona Lindqvist, Psykolog, Psykoterapeut,doktorand i sociologi
Syfte
Den kvalitativa undersökning syftar till att lyfta flyktingkvinnors subjektiva upplevelser, erfarenheter och föreställningar om psykisk hälsa
och kontakt med psykiatrin. Flyktingkvinnor blir ofta förknippade med dålig psykisk hälsa och att de helst inte söker hjälp i psykiatrin för
sina problem. Ingen större uppmärksamhet har lagts på flyktingars brukarperspektiv, vilka svårighet och behov som personer med
flyktingbakgrund beskriver att de har. Avsikten med undersökningen är att ta del av kvinnornas förtåelse och beskrivningar av psykisk
(o)hälsa utan strävan till att diagnosticera eller medikalisera uttrycken och tillstånden.
Metod
Narrativ metod, närmare bestämt livsberättelseintervju gjordes med tolv flyktingkvinnor med varierande bakgrunds- och livserfarenheter.
De inspelade intervjuerna transkriberades och analyseras genom att identifiera olika teman och underkategorier.
Resultat
Resultatet av studien visar att separation och förlust av närstående eller betydelsefull annan är en operativ orsak till psykisk ohälsa och
att känna samhörighet med andra människor ansågs vara ett av de den viktigaste kurativa inslagen. Sorg och smärta av förlorade eller
skadade sociala band samt svårigheter att etablera nya nära relationer gjorde att kvinnorna kände sig psykiskt förkrossade. Att ha en
betydelsefull relation och att känna anknyt
28
PROGRAM & ABSTRACTBOK
Slutsatser
I motsatts till uppfattningen att flyktingkvinnor inte söker vård uppger delatagarna i undersökningen att de vill ha kontakt med en behandlare, att de sökt vård,
men många gånger blivit nekade. Deltagarna beskriver att ha en nära, trygg relation till en behandlare ansågs som en viktig nyckel till välbefinnande och en
känsla av tillhörighet i samhället och därmed en bättre psykisk hälsa.De beskriver alltså själva relationen som en mer signifikant faktor för att läka än
behandlingsmetoden i sig.
W18 Family reunification law and practice in Norway
Gwyn Overland, senior rådgiver, PhD
Syfte
This paper presents nine procedures that refugee helpers may use to assist refugees with family reunification. They have general application, but have proved
particularly useful when parents have legal residence and their children are the applicants.
Bakgrund
In 1989, Norway was among the first states to ratify the Convention on the Rights of the Child. Yet several of these rights are still not
actively implemented. The background for this paper is the observance of Article 10, regarding a child´s right to be reunited with his or
her parent or parents.
Problemställning
Today, no official organ in Norway is actually tasked to work with family reunification with the exception of the control organs
(Directorates of immigration, justice and the police). Because of the current political climate, few local authorities wish to be seen actively
contributing to the arrival of more refugees. Those who do work with these cases in the health and social services often do so in spite of
their job descriptions rather than because of them.
Metod
Not infrequently, refugees have to escape abruptly, and leave small children behind with someone they trust. Beginning with a case
presentation,the paper illustrates the development of a way of working.
PROGRAM & ABSTRACTBOK
2
29
POSTERS
P1.
Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande, en åldersövergripande specialistmottagning vid Södra Älvsborgs Sjukhus i
Borås
Prolonged Exposure Therapy vid PTSD, En effectivenesstudie vid PTSD-mottagningen i Borås;
Anne Anderzon, Stockholms Universitet;
Katrin Sepp, [email protected]
P2.
The Stability Training
Elina Mäenpää - Planner, psychotherapist, SOS Crisis Centre – Peer support groups
The Finnish Association for Mental Health. Helsinki
[email protected]
P3.
Rädda Barnens Centrum
för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
Region Väst
30
PROGRAM & ABSTRACTBOK
P4.
Rättighetskommittén Västra Götalandsregion
Västra Götalandsregionen har ett ansvar för att respektera, skydda, uppfylla och främja de mänskliga rättigheterna. För att utveckla och
systematisera arbetet för mänskliga rättigheter inom Västra Götalandsregionen bildades kommittén för rättighetsfrågor den 1 januari
2011.
P5.
Asyl/PUT Ekmanska
Vi prioriterar först och främst att barnen som kommer till oss får möjlighet att landa och genom stöd och samtal få bearbeta sina
upplevelser. Nästa steg blir att skapa tydliga vardagsrutiner med skolgång och fritidsaktiviteter för att ge struktur i tillvaron. Attendo har
bred kompetens och erfarenhet av att driva transit, asyl och PUT-enheter för ensamkommande barn.
PROGRAM & ABSTRACTBOK
31
DET NORDISKA NÄTVERKET FÖR BEHANDLARE SOM ARBETAR MED TRAUMATISERADE FLYKTINGAR.
I maj 1987 hölls en mindre konferens i Oslo organiserad av en grupp terapeuter. Det blev starten till ett nätverks som har som huvudsyfte
att samla behandlare i Norden som arbetar med flyktingar till årliga konferenser. Nätverket har varit en löst sammansatt grupp utan
styrelse. Genom åren har 18 konferenser genomförts. Den 11:e arrangerades av Kris- och traumamottagningen och hölls på Aspenäs
Herrgård i Lerum 26-28 september 1997.
Historiskt har de Nordiska Konferenserna haft tre pelare som bärande element: Människorättsperspektivet, det kliniska arbetet med
flyktingtrauma och presentation av forskning kring dessa områden. Dessa tre perspektiv är grundfundamenten på konferenserna.
Vid ett möte i januari 2014 utnämndes en kommitté med uppgift att stödja kommande konferensarrangörer och hålla konferensernas
etos levande.
Vi beslutade att kommittén träffas en gång om året och att representanter för kommande konferensarrangörer då bjuds in. Vi ska också
försöka skapa utrymme för ytterligare ett möte i anslutning till konferenserna. Vid konferensen i Göteborg kommer vi att presentera oss
för deltagarna i konferensen.
DESSA PERSONER INGÅR I NÄTVERKET:
Norge:
Marit C Borchgrevink [email protected]
Gwynyth Overland, [email protected]
Danmark:
Erling Groth, erling@oasis/rehab.dk
Charlotte Rehling, [email protected]
Finland:
Lotta Carlsson, [email protected]
Marketta Karjalainen: [email protected]
Sverige:
Monica Brendler, [email protected]
Eva Hall, [email protected]
Tomas Jansson, [email protected]
Britt Tallhage, [email protected]
Eva Sandgren, eva.sandgren/[email protected]
32
PROGRAM & ABSTRACTBOK
KEYNOTE SPEAKERS
Elisa van Ee
Elisa van Ee kommer i sin presentation att utgå ifrån sin nyligen publicerade doktorsavhandling med
rubriken “En ny generation - Hur flyktingtrauma påverkar föräldraskap och barnets utveckling.
Elisa är psykolog och psykoterapeut. Hon arbetar idag på Psyckotraumacentrum i Zuid-Nederland i
Holland. Hon har arbetat med olika grupper av traumatiserade, men hennes huvudsakliga fokus har
varit traumatiserade migranter, asylsökande och flyktingfamiljer. I sin forskning kombinerar hon trauma
och anknytningsperspektivet för att studera de komplexa konsekvenser flyktingskap medför för familjer.
Elisa van Ee har också arbetat på freelancebasis som psykosocial expert för International Criminal
Court.
Caroline Garland
Caroline Garland är psykoanalytiker och psykolog, specialist på trauma. Hon har arbetat i över 25 år
på Tavistock Clinic i London. 1987 grundade hon Tavistocks Traumaenhet.
1983-1997 arbetade Caroline Garland med utbildning i gruppsykoterapi vid Mauldsley Hospital i
London. Hennes stora kunskaper om gruppdynamik och behandling av trauma i grupp har lett till att
hon är mycket anlitad som konsult för organisationer som i sitt arbete kommer i kontakt med trauma.
Caroline Garland har skrivit en rad artiklar och böcker om trauma hos vuxna, bl a Understanding
Trauma, a psychoanalytical approach” och ”The Groups Book Psychoanalytic Group Therapy:
Principles and Practice.
PROGRAM & ABSTRACTBOK
2
33
Caroline är handledare för Kris- och trauma mottagningen sedan flera år. Hon kommer att tala om värdet av ett psykoanalytiskt
förhållningssätt i behandlingen av traumatiserade vuxna, även fallgropar och begränsningar. Hon kommer också att presentera värdet av
gruppbehandling för traumatiserade.
Tomas Hammarberg
Tomas Hammarberg har under större delen av sitt yrkesliv arbetat för att stärka de mänskliga
rättigheterna i Europa och världen.
Han var generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center, svensk ambassadör för
mänskliga rättigheter, generalsekreterare för Rädda Barnen i Sverige, generalsekreterare för
Amnesty International, samt dessförinnan ordförande för organisationens svenska sektion. Han
mottog å Amnesty Internationals vägnar Nobels Fredspris 1977.
Jeremy Woodcock
Dr Jeremy Woodcock är socialarbetare och började arbeta med juridisk rådgivning vid
Refugee Legal Centre i London. Han blev psykoterapeut 1989. Han har varit verksam på
Foundation for Care of Victims of Torture i London, där han har byggt upp arbetet med barn
och familjer och utvecklat deras gruppverksamhet. Han är familjeterapeut och har undervisat
vid Institute of Family Therapy i London. Han har också varit director för utbildningen i
familjeterapi vid Bristols Universitet.
2006 doktorerade han med en avhandling om traumats påverkan på psykoterapeuter och
deras behov av handledning i arbetet med traumatiserade patienter.
34
PROGRAM & ABSTRACTBOK
Jeremy Woodcock arbetar idag i egen regi, både kliniskt och som konsult för personer som arbetar med flyktingar och asylsökande. Han
har publicerat sig i flera sammanhang både i England och internationellt.
Med början 2001 har Jeremy Woodcock arbetat ett par dagar varje år i Göteborg med Kris- och traumamottagningens personalgrupp .
Gruppen ges möjlighet att reflektera hur arbetet påverkar dem och skapa utrymme för psykologiskt hållande (containing space) Jeremy
kommer att reflektera över de tretton årens samarbete och vikten av att bevara medkännande och kreativitet i arbetet med
traumatiserade patienter.
MEDVERKANDE KULTURPERSONER
Under invigningen kommer Jila Mossaed, som 2013 utsågs till "Årets författare i väst", att
framföra dikter. Jag citerar henne då jag inte kan sammanfatta det bättre själv,
"Jag skriver eftersom det gör ont att vara bärare av så mycket smärtsamma ord och bilder. Jag
har gamla, djupa och tusenåriga sår i min själ. Ord är mitt botmedel, min vagga och min grav.
Jag skriver eftersom jag i mig bär kvinnans gömda röst, dolda instinkter och bleka ansikten. För
andra gången i mitt lands historia gömde jag elden och flydde därifrån. Elden som länge har
levt i mitt hjärta trots alla erövringar utifrån."
PROGRAM & ABSTRACTBOK
2
35
Jonas Simonson har under de senaste 25 åren synts och hörts i ett antal grupper på den nyskapande
svenska folkmusikscenen. Hans intensiva och rytmiska flöjtspel har hörts med oförtröttligt
experimenterande veteranerna Groupa, den tidiga blås & fioltrion Kapell Frisell, nyvaknade
folkrockjazzarna Den Fule, den briljanta spelmanstrion Bäsk och i hans eget projekt Crane Dance trio.
I samklang med varandra framförs dikter och musik.
Under avslutningen läser författaren
Pooneh Rohi ur sin hyllade debutbok Araben.
36
PROGRAM & ABSTRACTBOK
JUBILEUMSFEST
Torsdagen den 22 maj klockan 19.30
Välkommen till Kajskjul 8
Underhållning av och med, Simon Ljungman, gitarrist och sångare, i bla På Spårets husband Augustifamiljen samt Håkan Hellströms
kompband. Är sedan 2013 Artist in Residence på Vara konserthus. Anci Hjulström, sångerska och skådespelerska som jobbat bla på
Folkteatern, med Göteborgs symfoniker, med Gothenburg wind orchestra samt sångensemblen Amanda och den fantastiska
sambaspelaren Finn Björnulfsson, också han medlem i Håkan Hellströms band.
Det är promendadavstånd från konferensanläggningen till Kajskjul 8. Ett gålag avgår från Radisson Blu Scandinavia 19.15 för dom som
önskar.
Pris: 500 kr inklusive moms
PROGRAM & ABSTRACTBOK
2
37
INFORMATION OM GÖTEBORG
Kort historia om Göteborg
Handel, båttrafik och internationella kontakter har karaktäriserat Göteborg sedan staden grundades 1621. År 1731 började Ostindiska
kompaniet sin handel med Asien. Göteborg blev i början på 1800-talet industrialiserat mycket på grund av att både Skotska och Engelska
affärsmän började besökta staden. Det moderna Göteborg med sina gator, parker och stenhus byggdes i upp slutet av 1800-talet.
Båtvarven växte sig stora på 1900-talet men minskade I slutet av 1970 och där har man nu istället byggt bostäder och kontor.
Spårvagnar och bussar
Närmaste spårvagns och busshållplats från Radisson Blu är antigen Drottningtorget (vid Centralstationen) eller Nordstan. För mer
Foto: Kjell Holmnér/goteborg.com
information om bussar och spårvagnar gå in på www.vasttrafik.se
Cyklar
Så här fungerar Styr & Ställ
De centralt belägna cykelstationerna gynnar till snabb tillgänglighet och utgör ett
flexibelt transportsätt för den som arbetar i centrum och för den som turistar i
staden.Systemet riktar sig även den som bara vill ta sig runt i Göteborgs innerstad utan
att behöva anpassa sig till tidtabeller, eller vill välja en mer miljövänlig form av
transport.
Det finns 60 stationer och 1 000 cyklar spridda i centrum för att främja snabb åtkomst och optimal användning.
Styr & Ställ har öppet sju dagar i veckan, dygnet runt
Ett 3-dagarskort kostar 25 kr och går att använda omedelbart och kan köpas vid en stationsterminal med ett bank- eller kreditkort.
De första 30 minuterna varje tur med cyklarna är alltid gratis, oavsett antal turer per dygn. Vill du fortsätta cykla efter 30 minuter så måste
du ställa tillbaka cykeln i ett ställ men du kan direkt hämta ut en ny. Om cykeln lånas mer än 30 min kostar det 10 kr för den första
halvtimmen, 20 kronor för den andra och 40 kr per halvtimme resten av tiden.
För mer information gå in på: www.goteborgbikes.se
38
PROGRAM & ABSTRACTBOK
Taxi
Vi rekommenderar Taxi Göteborg, VIP-taxi eller Taxi Kurir. Be om fast pris till/från Landvetter (ca 460 kr) eller Göteborg City Airport till
centrala Göteborg .
Taxi Göteborg
+46 (0) 31-65 00 00
VIP-taxi
+46 (0) 31-27 16 11
Taxi kurir
+46 (0) 31-27 27 27
SAS Ailine
+46 (0)770 72 77 27
SJ (trains)
+46 (0)771 75 75 75
Akutmottagningar
Capio Axess Akuten, Södra Allégatan 6, +46 (0) 31 425 00 50, www.capioaxessakuten.se
CityAkuten, Nordstadstorget 6, +46 (0) 31 10 10 10, www.cityakuten.se
Tandvården Göteborg, Akuttandvården, Odinsgatan 10, +46 (0)31 80 78 00
Liseberg
Öppettider
Torsdagen den 22 maj 15.00 - 22.00
Fredagen den 23 maj 15.00 – 23.00
För mer information se www.liseberg.se
PROGRAM & ABSTRACTBOK
Foto: Dick Gillberg/goteborg.com
Pris entre: 90 kr
39
ANTECKNINGAR