1. No category

Börje Nilssons diabildserier
Börje Nilsson drev Höörs begravningsbyrå. Dessutom var han under många år lokalredaktör för tidningarna Skånska Dagbladet och Norra Skåne. Han bevakade Höör med omgivningar, bland annat Tjörnarpstrakten. Denna bevakning omfattade också lokalhistorien inom området. Börje Nilsson var dessutom
mycket aktiv kyrkopolitiker. Han avled 2011.
I Börje Nilssons aktiviteter ingick också att samla vykort, andra bilder och äldre dokument från området.
Stora delar av detta material avfotograferades till diabilder. Med dessa bilder höll han intressanta föredrag,
bl.a. vid några tillfällen i Tjörnarp.
Efter Börje bortgång tog hans hustru Elsie kontakt med mig och erbjöd mig att få ta hand om Tjörnarpsdelen av hans material. Det omfattade över 400 diabilder, manuskripten till hans föredrag i anslutning till
bilderna och diverse kopior och anteckningar.
Diabilderna har jag fotograferat av från projektorskärm med digitalkamera. (Detta gav ett bättre resultat
än försök att använda en scanner med diabildtillsats). Bilderna har sedan retuscherats av Göran Jönsson.
Efter detta har bilder och manuskripttexter förts samman i fyra dokument, som motsvarar Börjes fyra
föredrag. Vissa bilder och texter dock ej tagits med. Det är sådana som ej visar miljöer och personer i
Tjörnarp eller som är av mera personlig karaktär.
Dokumenten överförs till PDF-filer, som kan publiceras på internet eller skrivas ut på papper om så
önskas. De fyra dokumenten heter efter Börjes egna rubriker:
·
A Tjörnarp
·
B Tjörnarp Korsaröd
·
C Tjörnarp Gunnarp
·
C Tjörnarp Gunnarp A
I regel finns två bilder per sida med texterna under. Under Börjes texter finns plats att föra in kompletterande information. Många har säkert ytterligare att berätta om bilderna. Sådant kan mailas till mig,
[email protected] eller lämnas på annat sätt, så skall jag lägga in det under rubriken ”Kommentar”.
Bilderna och texterna utgör en värdefull dokumentation av Tjörnarps historia. Värdet ökar naturligtvis
starkt om ytterligare information kan läggas in.
Tjörnarp i januari 2012
Hans Ivar Svensson
Börjes föredrag ”A Tjörnarp”. Bildserie PB15
Bakom kvällens träff står kyrkan och sockengillet, båda viktiga inrättningar i Tjörnarp. Vi kan inte gå in i
detalj vad de båda uträttar, utan bara ge några glimtar. Hela tiden rör vi oss på 1900-talet med 1900-talets
människor och 1900-talets miljöer, dock med något undantag för en tillbakablick i 1800-talet.
1
PB150002. När det gäller
församlingen, så har den ju haft
en skiftande historia. Ömsom
har prästen bott i Norra Mellby,
ömsom i Tjörnarp och nu i Höör
Det är inte riktigt bra med ständiga växlingar, kyrkans folk är
oftast konservativa i så motto att man vill hålla kvar vid gamla vanor och sedvänjor. Men i Tjörnarp har det
trots detta varit en bred kyrklig verksamhet och redan tidigt ville man nå barnen. Tänk så trevligt för
många av dem att få sjunga med kantor Greta Oldenfors under sångövning i församlingshemmet.
PB150003. Här är det Anita
Rosberg, som precis avtackats
efter mångårig väl vitsordad
tjänstgöring inom barn- och
ungdomsverksamheten. Här
har hon hjälp av ett par mammor från Tjörnarp, däribland den då nye bankkamrerens fru Agneta Holmgren..
2
PB150004. Här har vi åter Anita
Rosberg till höger, men här har
hon i barnarbetet fått sällskap
med bl.a. Gunnel Johnsson,
som ju alltjämt är aktiv i kyrkan,
och församlingsassistent Peter Lindberg som sedan tog steget över till stiftet.
PB150005. Aktiviteter för de
som blivit litet äldre är bl.a. körverksamheten .Trots att denna
bild sannolikt är från 1930- eller
1940-talet, så är det troligt att ni
känner igen en del. Längst till
vänster står körledaren Greta
Oldenfors och intill henne Signe
Sjölin, som långt senare också
valdes till kyrkovärd . I mitten
kan man skönja Anna Svensson- Nygård, som ju i ett par böcker skildrat livet i bygden. Nummer två från
höger tror jag är Ivar Nilsson, som också åtog sig uppdraget som kyrkovärd.
Kommentar från Göran Jönsson: Bilden är från ett körjubileum på 1950-talet. Personer från vänster:
Greta Oldenfors, Signe Sjölin, pastor Ströms hustru, Greta Jönsson, Anna Samuelsson, Berit Svensson
(g.m. handlaren Torsten Svensson), Anna Svensson-Nygård, Gunnel Håkansson, Fru Forsberg (g .m.
Rune Forsberg, SJ-medarbetare och scoutledare), Anna Jacobsson, Pastor Ström, Johan Elgard, Rut
Svensson (g.m. "Långe-Albin"), Emil Jacobsson, Ivar Nilsson och Sundström (Konsumföreståndare).
3
PB150006. Syföreningen eller
arbetsföreningen fyllde också
en viktig uppgift, både för deltagarna och för kyrkan. Det är många pengar som arbetats in med hjälp av
kvinnlig flit.. Ofta träffades man hemma hos medlemmarna, som satte en stor ära i att la utöva gästfrihet.
Denna gången höll man till hos fru Asta Fridolf i Korsaröd, men man var så många så att alla inte kunde
rymmas på en bild. Därför tror jag inte att värdinnan är med på just denna bild.
PB150007. Kyrkan i Tjörnarp
ligger ju inte precis där det
mesta folket bor och därför var
det viktigt att man fick en samlingssal i centrum. Den hittade man i det nedlagda mejeriet och här fick man flera olika lokaler, så att mer
än en aktivitet kunde vara igång samtidigt.
4
PB150009. När man skulle
hälsa våren välkommen gjorde
man det med sång utanför församlingshemmet den 1 maj.
Det var en trevlig sedvänja under många år. På vår bild är det alltjämt Greta Oldenfors som är sångledare
och längst bak känner vi igen dåvarande präster Curt Larsson.
PB150010. Ett par andra verksamheter inkvarterades
också i församlingshemmet. Det var bl.a. Jordbrukskassan, som höll till här intill man själv byggde nytt hus ett
stenkast härifrån. Sedan starten1916 har det under
årens lopp stått olika personer i ledningen för kassan.
Vid detta tillfälle var det Erik Kristensson i Hedensjö till
vänster och Ragnar Hillbur i Spångahus, som står till höger på bilden. Barnen visar upp sina priser som de vunnit i en tävling. Då och då anordnades t.ex. teckningstävlingar med utställning i församlingshemmet.
5
PB150011 För denna bild hade Börje Nilssons text tyvärr blivit förväxlad.
Bilden visar personer som var aktiva inom Tjörnarps Röda Korskrets. De är från vänster: Tyra Winberg,
Anna Eskilsson, Asta Olandersson, Rune Ljunggren. Wivi Nilsson och Nancy Rosengren.
PB150012. Julskyltsöndagen är
det oftast olika aktiviteter i Tjörnarp. Rödakorskretsen brukar
hålla till i församlingshemmet
med bl.a. lotterier och försäljning. Här är Barbro von Trampe
i försäljartagen.
6
PB150013. Till slut blev man
trots allt trångbodd i församlingshemmet och en lösning var
att bygga till en större sal. Här håller man på att med hjälp av en traktor resa sparrarna till taket.
PB150014. Större utrymme till
olika aktiviteter fick man också
den dag när biblioteket flyttade från församlingshemmet till skolan. I många år stod Filip Johnsson som
bibliotekarie för utlåningen. Här hjälper han Nils Rosengren att välja rätt litteratur.
7
PB150015. Kyrkans budskap är
väl egentligen helt underbart.
Det finns någon som följer oss,
som tar hand om oss, alltifrån
vårt namn vid dopet skrivs in i Livets bok.
PB150016. .....tills vi en gång
samlas i den stora gemenskapen där hemma. Denna bild är
från 1986 då prosten Johan Svanbom invigde minneslunden, som stadsarkitekten Lennart Sunemark
hade ritat.
8
PB150017. Flera anrika föreningar i
Tjörnarp har avsomnat. Men en av
dem lever kvar i ny form och dessutom mycket aktivt, nämligen Tjörnarps Försköningsförening, som bildades 1932. I oktober 1967 ombildades den till Tjörnarps Sockengille. Inte minst berodde det då på att
man ville ha ett forum, där Tjörnarpsborna tillsammans kunde framföra sina åsikter till myndigheterna. Visserligen hade man just då bytat kommun från Sösdala till Höör och fått en bredare representation där,
men man ville ändå ha en organisation som kunde framföra allmänhetens synpunkter och lägga makt
bakom orden.
PB150018. Samtidigt satsade
man i hela landet på en landsbygdens aktivering bl.a. i form
av kurser, diskussioner och utbildning. Sådana kurser, som sedan utformades till en hembygdscirkel blev
också något av en bas får sockengillet. Här är en av initialträffarna tillsammans med planeringssekreterare
Margareta Josefsson från Höörs kommun och kommunalrådet, Stig Glimbrands sekreterare Margareta
Håkansson, som ju själv är Tjörnarpsbo och som också tog aktiv del i den kommande verksamheten för
sockengillet. Med på bilden är ju vidare flera lokala Tjörnarpsbor, som sedan kom att arbeta aktivt för
sockengillet.
9
PB150019. Man satte genast
igång med sammanträden för
att skissera upp och planera får verksamheten. Och här känner vi igen flera profiler som kom att prägla
den fortsatta verksamheten.
PB150020. Sockengillet fick ju också som vi såg på gillets kuvert
och givetvis också på medlemskorten ett eget vapen, eller med ett
modernt ord logotype. Den ritades av civilingenjör Bertil Håkansson.
10
PB150021. Inom sockengillets
ledning finns ett utpräglat intresse inte bara för dagens och
morgondagens händelser utan
också för vad som inträffat i bygden under svunna år. Då och då har man också delat med sig av sitt vetande i form av utställningar Mellan Lena Frykman t.v. och Ann Jönsson t.h. hittar vi Gun-Britt Rosen och
Karin Johansson
PB150022. I många år arbetade man för att få fram en
sockenbok för att skriftligen dokumentera Tjörnarps historia,
men också för att ta vara på allt
det material som Justus Högdahl sparat åt eftervärlden ..
Boken kom så småningom och i den finns flera intressanta bilder, bl.a. detta vykort som visar när ett tåg i
seklets ungdom ångade in på Tjörnarps station.
11
PB150023. Just järnvägen kom
att fånga sockengillets intresse
under många år, inte minst för SJ:s planer att dra in Tjörnarps station. Efter överläggningar med SJ lyckades man skjuta upp nedläggningen, men tyvärr bara ett år. Axel von Trampe hette sockengillets representant i diskussionerna den gången.
PB150024. Dans och lekar på
Röda Torg har också förekommit, inte bara vid midsommar utan också vid andra tillfällen, ibland spontant och ibland organiserat.
12
PB150025. Bland tidiga aktiviteter hörde skådespel. Ledande
föreningsmedlemmar iklädde
sig olika roller och framförde
lustspelet Ruskaby skola.
PB150026. Och här har vi
några av huvudrollsinnehavarna i andra roller, men jag vet
inte om det var samma skådespel eller ett annat.
13
PB150027. En annan giv som
är mycket stimulerande till ökad
aktivitet är utseendet av årets
Tjörnarpsbo. Det gäller att göra sig förtjänt av utmärkelsen som det också var den gången detta foto togs,
då det var Ann Jönsson som med all rätt blev hedrad.
PB150028. En annan sak: som
man var mycket angelägen om
under den första tiden var att
varje år städa strandpromenaden och badplatsen, kanske ett minne från försköningsföreningstiden.
14
PB150029. Då fanns det inte
slutna tankar på tågens toaletter
och det var inte osannolikt att solbadande kunde bli duschade när ett tåg passerade i hög fart.
PB150030. Försköningsföreningen bidrog också till julgranen vid stationen. I dag är
det väl kommunen som tagit
över det
15
PB150031. Gustav Andersson
hör till de mera bemärkta Tjörnarpsborna. Han donerade delar
av sin stensamlingtill skolan och
Sockengillet har befäst hans
minne med ett bokverk. Här ser vi honom till vänster när han demonstrerar sin utställning för pensionärerna Arvid Nilsson och Albert Olofsson.
PB150032. En märkesdag var
det när det blev nytt liv i det f.d.
turisthotellet genom sockengillets insatser. Själv har jag ätit
julbord som Margareta Håkansson serverade. Som vi ser här ställde olika föreningar upp i marsch till invigningsfestligheterna.
16
PB150033. Och näringsstället
återinvigdes bl.a. med tal av dåvarande sockengillesordföranden Bertil Jönsson. Ceremonien
inramades med musik och fanfarer.
PB150034. Ett annat uppmärksammat arrangemang var luciafest med korandet av Tjörnarps
egen lucia. Också när denna
bild togs var Bertil Jönsson
sockengillesordförande, som
med av vintern valna händer fäste det utlovande smycket på årets lucia
17
PB150035 o PB150036. Ett av de större projekten under årens lopp var kampen för tegelbrukets ringugn, återställandet av denna och dess återinvigning. Här har man ju ett intressant objekt att visa turister
och kommande släkten av Tjörnarpsbor.
18
PB150037. Kobernosabacken
på vägen söderut från Tjörnarp
såg ut så här i början av 1900talet, åtminstone om vi får tro
Christian Kruse. Han bodde egentligen sin mesta tid i Hörby, men var också verksam i Tjörnarp tillsammans med sin polskfödda fru och de gjorde utflykter till Höör, runt Ringsjön och upp på Linderödsåsen.
Kommentar: Christian Kruse härstammade inte från den familj Kruse som ägde Oskarsfarm m. m. och
slutligen bodde på en gård i Vätteryd.
PB150038. Han utbildade sig i
Stockholm, dit han kom 1896, i
Berlin och i Paris. Just i Frankrike trivdes han allra bäst. Under 1920- och 1930-talet hade
han flera utställningar i Sverige,
bl.a. deltog han i Höörsutställningen 1937. Så här såg Kobernosabacken ut på fotografi på 1930-talet.
Christian Kruse återvände på äldre dar till Hörby, där hans staty nu pryder Ringsjöparken, mellan kyrkan och prästgården på ena sidan och ICA Kvantum på den andra och de som passerar på Ringsjövägen
kan skymta den mellan buskarna.
19
I slutet av 1800-talet fanns det i Hörby en kyrkoherde, som betecknades som en kärnkarl av gammaldags virke och sällsynt vigör, men så
hade han också varit militär innan han blev präst. Han var t.o.m. riksdagsledamot, men hann ändå med att bli far till tre söner, som alla kom
att ägna sig åt konstnärlig och publicistisk verksamhet. Axel Lundegårds namn återfinns i litteraturhistorien, Karl Lundegård blev tidningsman, medan Justus, som vi ser här på en bild från Hvar 8:e dag, ett
magasin som uppmärksammade de som var aktiva i samhället, blev
målare, konstnär.
PB150041. Justus Lundegård kom att bosätta sig på idylliska villa Haga i Tjörnarp.
Hit bjöd han också ofta sina yrkeskollegor.
Han var initiativtagare till Skånska Konstnärslaget, vars ordförande han blev från
starten 1902. Han var då 43 år.
PB150042. 1909 blev han bekant för
Stockholmspubliken, då han där gjorde sitt
första större offentliga framträdande med
egen utställning och tidningarna skrev att
han där visade "pittoreskt effektfulla landskapstavlor omväxlande med väl studerade interiörer" Denna tavla var med på
premiären.
20
Ett stenkast från gamla landsvägen och snett bakom Angelikehuset fanns det ett litet idylliskt hus,
där hugade spekulanter kunde göra inköp. I detta hus bodde som jag minns två damer, vars levnadsöden vi skall närmare bekanta oss med.
Men, låt oss börja från början. De här båda damerna som hette Lovisa och Elisabeth tillbringade sina
första levnadsår i Henninge vid Munkarp, i den byggnad som sedan kom att inrymma en affär. Här drev
de båda damernas föräldrar mejerirörelse.
PB150048. Här har vi två söta flickor. Hon till vänster Hette Emmy Wendel från Ageröd och blev senare gift med en Lilja. Hon till höger, däremot, hette Elisabet Mårtensson och var en av de två systrar som hamnade i Tjörnarp.
PB150050. Måns Mårtensson,
hans fru och döttrar flyttade
från Henninge till Sösdala, där
de drev bryggeri mitt i centrum.
Men kristiden under första
världskriget gjorde det svårt att
skaffa malt och därför sålde de
bryggeriet och köpte ett markområde i Tjörnarp.
21
Här uppförde Måns och hans fru Maria det pittoreska huset, som vi såg på förra bilden och som de kallade Källshög och dit flyttade familjen, men vännerna i Sösdala behöll man, som man ser bl.a. av detta
kortet.
(Följande stycken syftar på brevkort som ej visade Tjörnarpsbilder)
Gemenskapen inom familjen var god. När dottern Elisabet hamnade på praktiska skolan i Mariannelund i Småland 1910 skickade Lovisa ett paket sannolikt med livsmedel och med en hälsning från mor
och far. Elisabet kom sedan att ta slöjdlärarexamen
Men hennes håg stod till trädgårdsmästaryrket och vid torghandel samt i sin blomsterhandel sålde hon
ofta egna produkter som hon odlade på den egna jorden.
Lovisa lärde sig dock fotografyrket. Här får hon fotoartiklar från den kända fotofirman Stöltens i Malmö
1915. Hon producerade många vykortsbilder från Tjörnarp, till en början med hjälp av fotograf Emil Thomasson i Sösdala, men sedan med hjälp av egen kamera.
PB150057. Och hon hade verkligen blick för vilka vyer
som lämpade sig bäst på vykort. Det fanns många olika
motiv att välja på i hennes ställ med Tjörnarpsvykort. En
inramad kyrka, som många andra fotografer t.ex. Pihl i
Hässleholm förevigat, hörde till ett populärt motiv.
Lovisa öppnade också garn- och manufakturaffär mitt i samhället och båda syskonen fick många goda
vänner, inte minst bland sommargästerna och jul- och födelsedagshälsningar utväxlades regelbundet.
Huset där hon hade sin affär skiftade plötsligt ägare och Lovisa hade ingenstans att ta vägen.
När Lovisa blev husvill flyttade hon rörelsen till det huset föräldrarna uppfört och de båda syskonen
slog ihop sin försäljning där. Skyltar utanpå huset talade om vilket sortiment som salubjöds.
22
PB150065. Här kunde man hitta
knappar att ersätta de som fallit
av den egna jackan eller köpa porslinskoppar styckvis av det slag man just slagit sönder.
PB150066. Varuutbudet i
affären blev till slut så stort
att man började kalla affären
för Tjörnarps NK. Av andra
fick den epitetet "Flickorna i
röran". Det var ju inte så lätt att få plats till allt, när två affärer tvingats slå ihop och man försökte följa med
sin tid. Elisabet fortsatte samtidigt att sälja sina blommor.
23
PB150067. Det finns de som menar att en hund går
lätt att dressera, men inte en katt, eftersom den själv
vill bestämma över sig och över vad den skall göra.
Joja Lewenhaupt, också på sin tid en känd Tjörnarpsprofil, hade en katt.
PB150068. Men han var mer
intresserad av hästar - och inte
minst den varmblodiga aveln.
Han skrev ett flertal böcker,
bl.a. med stamsboksuppgifter
på kända hästar.
24
PB150069. Men hur många vet
att Joja också var en utmärkt
fotograf. Det finns många olika
som gett ut Tjörnarpsvykort - vi
träffade ju Lovisa Mårtensson
alldeles nyss och fler kommer
vi väl att bekanta oss med
Även Joja Lewenhaupt fotograferade för vykort, som t.ex.
detta som getts ut av Anderbergs Manufakturaffär. Affärens exteriör har han givetvis fått med på kortet nederst till höger.
PB150070. Eftersom många
unga flickor också har ett stort
hästintresse förenades deras
intressen med Jojas.
25
PB150071. Det
som Joja inte
visste om hästar
och då främst de
varmblodiga var
inte värt att veta.
Han var ett levande
lexikon och han
levde med och för
hästarna.
26