2010 års möte i SWEPOS Referensgrupp

L A N T M Ä T E R I E T
1 (17)
2010-11-11
MINNESANTECKNINGAR
Kopia till
Se förteckning i slutet av dokumentet.
2010 års möte i SWEPOS Referensgrupp
Tid:
Plats:
Närvarande:
28 oktober 2010, kl. 10.15–16.00
Onsala Rymdobservatorium, Onsala
Anders Engberg
Borås stad
Börje Andersson
Geocon AB
Lars Kvarnström
Helsingborgs stad
Stefan Jernberg
Lantmäteriet, Fastighetsbildning
Per-Olof Boström
Lantmäteriet, Fastighetsbildning, W-län
Bo Jonsson
Dan Norin
Peter Wiklund
Erik Katrin
Anneli André
Gunnar Elgered (delvis)
Rüdiger Haas (delvis)
Johan Löfgren (delvis)
John Backman
Berit Roos
Lantmäteriet, SWEPOS
Lantmäteriet, SWEPOS
Lantmäteriet, SWEPOS
Lantmäteriet, SWEPOS
Luftfartsverket
Onsala Rymdobservatorium
Onsala Rymdobservatorium
Onsala Rymdobservatorium
Peab Sverige AB
Simrishamns kommun
Ulf Olsson
Per Hammarbäck
Jan Johansson
Sjöfartsverket
Skellefteå kommun
SP/Onsala Rymdobservatorium
Per Isaksson
Lars Hedlund
Lennart Gimring
Göran Norberg
Trafikverket
Trafikverket
Vectura Consulting AB
Örnsköldsviks kommun
Da n N o r i n
Lantmäteriverket Informationsförsörjning
801 82 Gävle
Tfn: 026-63 37 45 Fax: 026-61 06 76
E-post: [email protected] Internet: www.lantmateriet.se
Lantmäteriet
2010-11-11
1. Inledning
Gunnar Elgered, prefekt vid Institutionen för rymd- och geovetenskap
vid Chalmers Tekniska Högskola, hälsade alla välkomna till Onsala
Rymdobservatorium. Observatoriet är beläget söder om Göteborg
och det är hans institution som är värd för det.
Bo Jonsson sa att det var trevligt att så många kunde komma på mötet
och tackade Jan Johansson, verksam vid både Onsala Rymdobservatorium och SP, för att ha ordnat så att mötet kunde hållas vid
observatoriet. Han ansåg att mötena i SWEPOS Referensgrupp är ett
bra sätt att få återkoppling från användarna och att diskutera den
framtida utvecklingen av SWEPOS. Sedan föregående möte, som
hölls 22 oktober 2009 på Sjöfartsverket i Norrköping, har nya
tillämpningar för nätverks-RTK-tekniken tillkommit och utvecklats,
t.ex. hölls det på förrgårdagens SWEPOS-seminarium ett uppskattat
föredrag om jordbrukstillämningar.
2. Dagordning
Bo Jonsson gick kort i genom dagordningen, vilken godkändes. Av
praktiska skäl blev det dock under mötets gång vissa omkastningar
mellan punkterna på dagordningen.
Figur 2.1: Lars Kvarnström, Berit Roos, Anneli André, Lennart Gimring,
Per Hammarbäck (skymd), Stefan Jernberg, Per Isaksson (skymd) och Lars
Hedlund under mötet på Onsala Rymdobservatorium.
3. Runda kring bordet
Då det kontinuerligt sker förändringar i gruppen gjorde 19 av de 22
deltagarna på mötet (ej de huvudsakligen verksamma på Onsala
2
2010-11-11
Lantmäteriet
Rymdobservatorium) en kort presentation av sig själva. De fick även
möjlighet att nämna om det var någon speciell frågeställning de ville
ta upp. Dessa togs upp senare under mötet (se punkt 9):
•
Om det finns fler som funderar på att upphandla leasing av
GNSS-utrustning likt division fastighetsbildning vid
Lantmäteriet kommer att göra; Per-Olof Boström.
•
Hur SWEPOS ser på kontrollmetoder då det förekommit
grova fel vid mätningar med nätverks-RTK-tjänsten; Stefan
Jernberg.
•
Hur tidsplanen för förtätningarna av SWEPOS-nätet ser ut;
Lennart Gimring.
•
Hur det går med HMK-arbetet; Lennart Gimring.
•
Om nätverks-DGPS kan ersätta normal utsändning av DGPSkorrektioner från radiofyrar enligt International Association of
Lighthouse Authorities (IALA); Ulf Olsson.
•
Om statusen för RTCM version 3.1 (MAQ); Ulf Olsson.
•
Hur Glonass hanteras i olika RTK-mottagare; Ulf Olsson.
•
Om felaktigheter i signaler från vissa Glonass-satelliter; Börje
Andersson.
4. Minnesanteckningar från föregående möte
Bo Jonsson tog kort upp minnesanteckningarna från föregående möte
22 oktober 2009 (Jernberg, 2009) och gav mötesdeltagarna möjlighet
att kommentera dessa. Minnesanteckningarna finns utlagda på
www.swepos.com > Nätverks-RTK-tjänst > SWEPOS referensgrupp.
Bo Jonsson kommenterade själv att han inte hade gått vidare med
kontakten med instrumentleverantörerna inför dagens möte. Det
gjordes inga övriga kommentarer av minnesanteckningarna från
föregående möte och de lades till handlingarna.
5. Nuläge för SWEPOS samt påbörjad förtätning
Peter Wiklund redogjorde för vad som hänt med SWEPOS i allmänhet
och med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst i synnerhet under det
senaste året, genom att gå i genom delar av den PowerPointpresentation som han höll på förrgårdagens SWEPOS-seminarium i
Gävle. Presentationen finns utlagd på samma ställe som dessa
3
Lantmäteriet
2010-11-11
minnesanteckningar (på www.swepos.com > Nätverks-RTK-tjänst >
SWEPOS referensgrupp).
En aktuell karta över SWEPOS-nätet visades, vilken även innefattade
stationer längs gränserna och kusterna i närliggande länder. Färdigställandet av några SWEPOS-stationer i norra Sverige har dröjt p.g.a.
svårigheter att hitta lämplig lokalisering. SWEPOS-nätet består för
närvarande av 37 klass A-stationer och 158 klass B-stationer.
Den hittillsvarande prislistan för data för efterberäkning och för
beräkningstjänsten kommer att sluta att gälla 1 november 2010.
Avgiften blir i stället 1000:- per år för varje registrerat abonnemang.
Möjligheten till offert för nätverks-RTK-tjänsten har ändrats så den
gäller redan från fem abonnemang i ställett för sex. Vidare sänks
avgiften för nätverks-DGNSS-tjänsten från 9000:- till 5000:- per år.
Förändringarna i abonnemangspriser och abonnemangsförhållanden
mottogs positivt av mötesdeltagarna.
Börje Andersson undrade vad mätosäkerheten i höjd är för nätverksDGNSS-tjänsten, Bo Jonsson hänvisade till ett examensarbete (von
Malmborg, 2006) där resultatet dock blev väldigt bra (mätningarna
genomfördes i öppen miljö), men generellt gäller nog att den är ca 1,5
gånger sämre än i plan.
Peter Wiklund fortsatte med att säga att det även finns abonnemangsmöjligheter för nätverks-RTK-tjänsten för begränsade områden,
anläggningsprojekt (t.ex. för entreprenadarbeten), och för egen
utsändning.
Per-Olof Boström undrade vad som menas med egen utsändning.
Peter Wiklund sa att det är inom den egna organisationen som avses.
Nätverks-RTK-tjänsten har 1521 betalande abonnemang, vilket
betyder en ökning med ca 230 stycken från föregående möte, figur
6.1.
4
Lantmäteriet
2010-11-11
Figur 6.1: Antalet betalande abonnemang för SWEPOS Nätverks-RTKtjänst 2004-2010.
Med demo-abonnemangen och abonnemangen i etableringsprojektet
RTK-Malmfälten blir det sammanlagt 1878 användare.
Kommunernas procentuella andel av det totala antalet abonnemang
fortsätter att sjunka, men är fortfarande den största
användargruppen, se figur 6.2.
Figur 6.2: De 1878 användarna av SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst
fördelade på användargrupper i oktober 2010.
Från att ha haft 50 % av abonnemangen vid det första mötet i
SWEPOS Referensgrupp för sex år sedan, samma år som tjänsten
lanserades, är kommunerna nu nere i 24 %. Byggentreprenörer ökar
mest och Jordbruk är en ny användargrupp. Den totala
uppkopplingstiden fortsätter förstås också att öka, se figur 6.3.
5
Lantmäteriet
2010-11-11
Figur 6.3: Total uppkopplingstid i timmar per vecka för SWEPOS
Nätverks-RTK-tjänst 2004-2010.
En ny kundnöjdhetsundersökning liknande den som genomfördes i
februari 2008 är på gång.
Peter Wiklund fortsatte med att informera om projekten CLOSE I och
CLOSE II. CLOSE I har studerat mätosäkerheten vid mätning med
nätverks-RTK, felkällor och hur mätosäkerheten i höjd kan
förbättras, se figur 6.4 .
Figur 6.4: Projektet CLOSE I har bl.a. studerat hur mätosäkerheten i höjd
vid mätning med nätverks-RTK kan förbättras genom nya GNSS-satelliter
och genom en förtätning av SWEPOS-nätet (RMS, mm).
6
2010-11-11
Lantmäteriet
I CLOSE II har bl.a. jonosfärsaktiviteten under tidigare solfläckscykler sammanställts och en utveckling av mjukvara för en
realtidsmonitor har gjorts.
Börje Andersson var frågande till användningen av fler signaler då
mottagare inte kan använda alla i dag. Peter Wiklund och Jan
Johansson sa att de förutsatte att alla signaler kan användas.
Lars Hedlund undrade var rapporterna ligger. Peter Wiklund svarade
att rapporten för CLOSE I (Emardson et al., 2009) finns på SP:s
hemsida (www-v2.sp.se/publ/user/default.aspx?RapportId=10192)
och att rapporten för CLOSE II på gång att bli klar.
En allmän förtätning SWEPOS har påbörjats i Stockholmstrakten
(alla stationer är i gång utom Grillby), Västsverige och Skåne, se
www.swepos.com.
Lennart Gimring undrade när förtätningarna i Västsverige och Skåne
är i drift. Peter Wiklund svarade att de förhoppningsvis blir det under
året.
Ulf Olsson frågade om t.ex. danska stationer längs Öresund
automatiskt används i nätverks-RTK-tjänsten. Bo Jonsson sa att det är
så.
6. Framtid för SWEPOS
Bo Jonsson nämnde att Geodesi 2010 snart är klar. Denna strategiska
tioårsplan för geodesiverksamheten 2011–2020 kommer att
publiceras efter nyår och vara kortfattad med en omfattning av ca 16
sidor.
Saker som hänt är:
•
RINEX-data för en virtuell referensstation kan skapas via en
modul i nätverks-RTK-programvaran, vilka kan använadas
för efterberäkning av kinematiska och semikinematiksa
mätningar. Ett examensarbete är på gång inom detta område.
•
Uppgradering har gjorts av antenner för nya satellitsignaler
som L2C, L5, Glonass tredje frekvens, Galileo och Compass,
även uppgradering av mottagare pågår.
•
Bättre SMS-utskick.
•
CLOSE I – prestanda för nätverks-RTK-tjänsten.
•
SWEPOS har anpassats för olika fabrikat av basstationer.
7
2010-11-11
Lantmäteriet
•
Undersökning av orsaker till felaktig fixlösning.
Angående RINEX-data från virtuell referensstation undrade Per-Olof
Boström om det finns som realtid, Lennart Gimring om Lantmäteriet
utför beräkningar och Ulf Olsson om mätosäkerheten i höjd. Bo
Jonsson svarade att realtid ej finns, att användarna själva beräknar
och att mätosäkerheten torde bli likvärdig som vid realtidsmätning.
Saker som pågår är:
•
Etablering av flera monitorstationer i den allmänna nätverksRTK-tjänsten.
•
Mobilt Internet som backup-lösning till alla referensstationer.
•
Jonosfärsmonitor baserad på CLOSE II.
•
Ny SWEPOS-web.
•
Effektivisering av driftsrutinerna på SWEPOS-driften.
Bo Jonsson tog vidare upp att:
•
En omfattande standardisering och samordning behövs då det
kommer att finnas minst 9 olika signaler i framtiden, så att
inte en situation uppstår där vissa fabrikat bara använder
några signaler och andra fabrikat bara använder några andra
signaler. Utveckling behövs även av användarterminalerna,
som borde kunna vara mer intelligenta och i högre
utsträckning borde kunna varna användarna vid osäker
positionsbestämning.
•
Utvecklingsinsatser och samarbete behövs för att stödja
utvecklingen av att kunna kombinera RTK med
mikroelektriska system (MEMS) för tröghetsmätning.
•
Förtätningen av SWEPOS-nätet i större delen av Sverige
planeras ske med ca 40 nya referensstationer per år under
tidsperioden 2011-2015, dvs. med ca 200 nya stationer under
denna femårsperiod.
•
Lantmäteriet kommer att samla in data från såväl egna
referensstationer som från ev. samarbetspartners samt
tillhandahålla data till slutanvändare både direkt och via
samarbetspartners.
Per-Olof Boström undrade om övriga världen efterfrågar MEMS. Bo
Jonsson trodde att man kanske inte har reflekterat så mycket över
8
Lantmäteriet
2010-11-11
detta ännu, Sverige ligger generellt i frontlinjen för en bred
användning av GNSS-tekniken.
Anders Engberg frågade om det finns en risk för att GPS kan stängas
av. Bo Jonsson sa att Lantmäteriet gjort bedömningen att risken för
något sådant är mycket liten då GPS styrs av både civila och militära
myndigheter, då GPS används mycket i dag i civla tillämpningar och
då USA:s GPS-industri är så omfattande. Jan Johansson gjorde också
den bedömningen och nämnde även att GPS används mycket till
tidssynkronisering m.m.
Lennart Gimring noterade att Metria kommer att bli avknoppat från
Lantmäteriet som ett statligt bolag och undrade om SWEPOSverksamheten kan påverkas av något liknande. Bo Jonsson svarade att
det inte finns några sådana signaler från vare sig Lantmäteriets
1
ledning eller departementen .
Anders Engberg tog upp frågan med orsakerna till felaktig fixlösning.
Bo Jonsson sa att en mätslinga utanför Lantmäteriets kontor i Gävle
mättes i vintras, men att problem med felaktig fixlösning inte kunde
återskapas då. Ett problem kan vara att mottagaren ej hinner med att
ange rätt typ av lösning (fixlösning eller flytlösning). Han nämnde
även att kontroller behandlas i den checklista för nätverks-RTK som
finns och i den pågående revideringen av kortmanualen för mätning
med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst, vilka behandlas under punkt 8.
En diskussion vidtog rörande tillförlitligheten och mätosäkerheten
samt hur kontroll av fixlösning och ett specificerat mätförfarande
påverkar dessa delar.
Börje Andersson tyckte att man kan kräva en viss mätskicklighet hos
användarna. Bo Jonsson framhöll att det är bättre om tekniken
kommer framåt genom att vi ställer krav på bättre
användarterminaler, så att RTK kan användas bredare och ej bara av
mätningsingenjörer. Ulf Olsson tillade att sjöfarten är en sådan
tillämpning som vill kunna använda RTK utan att man kan kräva att
personalen skall kunna mätning bra.
7. Studiebesök vid Onsala Rymdobservatorium
Efter lunchen fick mötesdeltagarna möjlighet att få en visning av
Onsala Rymdobservatorium. Jan Johansson inledde med att ge en
presentation av verksamheten.
1
Ansvaret för Lantmäteriet har efter regeringsombildningen flyttats frånmiljödepartementet till
socialdepartementet.
9
Lantmäteriet
2010-11-11
Figur 7.1: Jan Johansson berättar att VLBI bl.a. används till att bestämma
kontinentaldrift.
Onsala rymdobservatorium är den svenska nationella anläggningen
för radioastronomi och värd för det är alltså vid Institutionen för
rymd- och geovetenskap vid Chalmers Tekniska Högskola. Av
institutionens ca 100 anställda jobbar ca hälften ute vid observatoriet.
Den forskargrupp som Jan Johansson är knuten till heter
Rymdgeodetisk mätteknik (populärt kallad geogruppen) och ca 8
seniorer och 4 doktorander ingår i gruppen, vilken har mycket
kontakt med SP och Lantmäteriet.
Radioastronomi studerar även ej synlig radiostrålning (mikrovågor)
med våglängder från millimeter till några centimeter. Kortare
våglängder observeras på andra observatorier som inte ligger vid
havsnivå. Onsala rymdobservatorium grundades 1949 av professor
Olof Rydbeck och var det första för radioastronomi utanför
Nordamerika. 1963 byggdes radioteleskopet med 25,6 metersantennen. 20 meters-antennen under den vita radomen byggdes
1976. Onsala Rymdobservatorium hjälper SP som har nationellt
ansvar för tidshållning med att vara back-up för detta.
10
Lantmäteriet
2010-11-11
Figur 7.2: 25,6 meters-antennen med 20 meters-antennen i bakgrunden vid
Onsala Rymdobservatorium (bilden tagen vid ett tidigare tillfälle).
Radioteleskopen används bl.a. för VLBI, som inte så mycket längre
används för att studera kontinentaldrift. VLBI används numera i
större utsträckning för att studera jordens förändring i rymden, t.ex.
jordaxelns lutning och variation. En GNSS-station och ett instrument
för mätning av vattenånga finns även på området. GPS används bl.a.
för att studera rörelser i jordskorpan och för meteorologiska
tillämpningar (som att bestämma mängden vattenånga i atmosfären).
Under sommaren 2009 installerades en speciell sorts gravimeter som
mäter tyngdkraftsförändringar, en s.k. supraledande gravimeter.
Efter presentationen av Jan Johansson blev mötesdeltagarna guidade i
två grupper av Rüdiger Haas och Gunnar Elgered. Främst visades 20
meters-antennen.
11
Lantmäteriet
2010-11-11
Figur 7.3: Göran Norberg, Erik Katrin, John Backman och Lars Hedlund
lyssnar på Rüdiger Haas under förevisningen av 20 meters-antennen.
8. Checklista för nätverks-RTK och pågående
revidering av Kortmanual för mätning med
SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst
Efter studiebesöket informerade Dan Norin om Checklista för
nätverks-RTK (Odolinski, 2010) och den pågående revideringen av
Kortmanual för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst (Norin
et al., 2007). Checklistan är en kort checklista för mätningsförfarandet
och olika kontrollmetoder m.m. på två sidor skriven för den
”normala nätverks-RTK-användaren”, där rapporten även innehåller
utförligare beskrivningar av checklistans delar. Kortmanualen är mer
riktad till nya och mindre erfarna användare. En stor del av
revideringen av kortmanualen berör metoder för kontroll av
mätningarna.
Dan Norin fortsatte med att berätta att arbetet med ”Nya HMK” har
påbörjats och att info finns på www.lantmateriet.se/hmk. Detta är ett
lämpligt forum för RTK-dokument som inte bara är inriktade på
användning av nätverks-RTK för nya eller normala användare.
Per Isaksson påtalade att många hänvisningar i dag sker till olika
HMK-dokument och att det är viktigt att relevanta sådana går att
använda även i framtiden.
12
2010-11-11
Lantmäteriet
Börje Andersson framförde att nya HMK inte får motsäga saker som
står i andra dokument. Per Isaksson svarade rörande SIS-TSdokumenten att han är ordförande och att Dan Norin är medlem i
den kommitté på SIS som handhar dessa dokument.
9. Frågor från rundan kring bordet (punkt 3)
De frågeställningar som mötesdeltagarna anmält i samband med
rundan kring bordet (se punkt 3) togs upp:
•
Om det finns fler som funderar på att upphandla leasing av
GNSS-utrustning likt division fastighetsbildning vid
Lantmäteriet kommer att göra; Per-Olof Boström.
o Per-Olof Boström fortsatte med att berätta att tester
kommer att göras under våren 2011 och att leasingen
planeras att gälla fr.o.m. 2012, med förhoppningsvis
pressade priser. En diskussion om för- och nackdelar
med leasing och upphandling vidtog.
•
Hur SWEPOS ser på kontrollmetoder då det förekommit
grova fel vid mätningar med nätverks-RTK-tjänsten; Stefan
Jernberg.
o Felaktig fixlösning och kontrollmetoder behandlades
under punkt 6 och 8. Möjligheterna att upptäcka och
dokumentera felaktig fixlösning diskuterades vidare.
•
Hur tidplanen för förtätningarna av SWEPOS-nätet ser ut;
Lennart Gimring.
o Frågan behandlades under punkt 5 och 6.
•
Hur det går med HMK-arbetet; Lennart Gimring.
o Frågan behandlades under punkt 8.
•
Om nätverks-DGPS kan ersätta normal utsändning av DGPSkorrektioner från radiofyrar enligt International Association of
Lighthouse Authorities (IALA); Ulf Olsson.
o Bo Jonsson sa att de tyska myndigheterna som har
ansvaret för de tyska radiofyrarna genom en
pilotstudie tittar på möjligheten att utnyttja
referensstationer på land för att ta fram de data som
skall sändas ut via radiofyrarna och att monitoreringen
då även skall med i dataströmmmen. Möjlighet till
information om monitorering finns dock inte med i
13
2010-11-11
Lantmäteriet
nätverks-RTK-programvarorna i dag. På den
europeiska navigationskonferensen ENC GNSS 2010 i
Braunschweig 19–21 oktober 2010 presenterade en tysk
firma ett koncept som skulle kunna hantera ett sådant
dataflöde.
•
Om statusen för RTCM version 3.1 (MAQ); Ulf Olsson.
o Ett examensarbete har studerat RTCM version 3.1
(MAQ) i SWEPOS (Johansson & Persson, 2008) och en
inbjudan till ytterligare ett sådant examensarbete ligger
ute på Lantmäteriets hemsida. Något försök att
definiera upp områden för utsändning har ännu inte
skett. Sjöfartsverket är intresserat av att testa i något
område.
•
Hur Glonass hanteras i olika RTK-mottagare; Ulf Olsson.
o RTCM har nu enats om en standard för hanteringen av
olika våglängder för Glonass-satelliterna, vilket
tillkommit i samband med den förbättring av formatet
där International GNSS Service (IGS) varit pådrivande.
•
Om felaktigheter i signaler från vissa Glonass-satelliter; Börje
Andersson.
o Det är svårt att dokumentera felaktigheter i signaler.
Börje Andersson har sett mycket brus i vissa Glonasssignaler och tycker det skulle vara önskvärt med info
om vilka satelliter som har detta och om det kan
hanteras. Bo Jonsson svarade att mottagarna bör kunna
hantera detta brus genom förbättrade algoritmer som
tar bort tvivelaktiga mätdata.
10. Rapport från SWEPOS-seminariet i Gävle 26
oktober 2010
Bo Jonsson nämnde kort att SWEPOS-seminariet i Gävle 26 oktober
2010 hade samlat många deltagare (ca 83 stycken). De flesta
deltagarna fann det intressant. Det var en blandning av nya och mer
rutinerade användare och det ställdes många frågor och var ovanligt
mycket diskussion. Stående i utvärderingar är att mer praktiska
erfarenheter önskas.
2011 års SWEPOS-seminarium kommer att arrangeras som en
integrerad del av Lantmäteriets GNSS-seminarium. GNSS-seminariet
14
Lantmäteriet
2010-11-11
arrangeras vartannat år och är 2011 planerat att hållas under oktober
månad.
11. Rapporter från användare
Per Isaksson gav en presentation om projektanpassade nätverks-RTKtjänster för anläggningsprojekt. Fyra projekt är i gång; BanaVäg i
Väst, Haparandabanan, ett i Kiruna och ett i Sundsvall.
Figur 11.1: En ny bro över Sundsvallsfjärden beräknas öppna för trafik i
oktober 2014 (foto: Trafikverket).
Vidare är ett antal projekt i Stockholm kopplade till Förbifart
Stockholm på gång. Projekten är mycket nöjda med systemet och de
har lärt sig efter hand hur avtal med entreprenörer bäst görs. Det
pågår även ett forsknings- och innovationsprojekt (FOI-projekt) om
stomnät i luften för anläggningsprojekt.
Börje Andersson undrade om referensstationerna blir kvar efter
projekten. Per Isaksson sa att detta diskuteras, men att ambitionen är
att de blir kvar för drift och underhåll.
12. Nästa möte
Flera av mötesdeltagarna uttryckte att de såg positivt på att dessa
möten i SWEPOS referensgrupp hålls.
Per-Olof Boström föreslog att nästa möte kombineras med
lufttillämpningar, t.ex. genom ett studiebesök på Arlanda flygplats.
Anneli André lovade att kolla upp om detta var möjligt. Hon sa även
att det kanske kan vara svårt med Arlanda och att det skulle kunna
vara enklare med en mindre flygplats, som t.ex. Skavsta flygplats.
15
Lantmäteriet
2010-11-11
Det beslutades att nästa möte hålls torsdag 27 oktober 2011 med
Luftfartsverket som värd och att Anneli André undersöker om det går
att förlägga mötet så att det kan kombineras med ett studiebesök på
någon lämplig flygplats.
13. Avslutning
Bo Jonsson tackade mötesdeltagarna för deras aktiva medverkan i
mötet och sa att mötena i SWEPOS referensgrupp är en viktig
kommunikationslänk för Lantmäteriet och för SWEPOSutvecklingen. Dessutom tackade han Jan Johansson, Gunnar Elgered
och Rüdiger Haas på Onsala Rymdobservatorium för värdskapet och
för det intressanta studiebesöket och avslutade därefter mötet.
Referenser
Emardson R, Jarlemark P, Bergstrand S, Nilsson T, Johansson J
(2009): Measurement Accuracy in Network-RTK. SP Technical Research
Institute of Sweden, SP report 2009:23, http://wwwv2.sp.se/publ/user/default.aspx?RapportId=10192 (cited May 2010).
Jernberg Å (2009): 2009 års möte i SWEPOS Referensgrupp.
Minnesanteckningar, Lantmäteriet, Gävle.
Johansson D & Persson S, 2008: Kommunikationsalternativ för nätverksRTK – virtuell referensstation kontra nätverksmeddelande. Rapportserie:
Geodesi och Geografiska informationssystem, 2008:4, Lantmäteriet,
Gävle.
von Malmborg H, 2006: Jämförelse av Epos och nätverks-DGPS.
Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem, 2006:5,
Lantmäteriet, Gävle.
Norin D, Engfeldt A, Johansson D, Lilje C, 2007: Kortmanual för
mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst. Rapportserie: Geodesi och
Geografiska informationssystem, 2006:2, Lantmäteriet, Gävle.
Odolinski R, 2010: Checklista för nätverks-RTK. Rapportserie: Geodesi
och Geografiska informationssystem, 2010:3, Lantmäteriet, Gävle.
16
Lantmäteriet
2010-11-11
Kopia till
Närvarande på mötet
Geodetiska utvecklingsenheten, Lantmäteriet, division Informationsförsörjning
Rune Johansson, Falu kommun
Erik Randén, Gotlands kommun
Kent Holmgren, Gävle kommun
Mats Sevefeldt, Jönköpings kommun
Bengt Eurenius, Lantmäteriet, Fastighetsbildning
Åke Sporrstedt, Lantmäteriet, Fastighetsbildning, Z-län
Anders Nordqvist, Lantmäteriet, Metria
Lars Jakobsson, Sjöfartsverket
Patric Jansson, Stockholms stad
Sven-G Johansson, Trafikverket
Jörgen Andersson, Umeå kommun
Per Lindblad, Uppsala kommun
Per Lodin, WSP
Karl-Gunnar Fredriksson, Växjö kommun
Maria Hellemar, Västerås stad
17