mellanvårdsboende för personer i behov av

FoU-Södertörns skriftserie nr 111/13
MELLANVÅRDSBOENDE
FOU SÖDERTÖRN
FÖR PERSONER I BEHOV AV PSYKIATRISK VÅRD
– UTVÄRDERING AV ETT
PROJEKT
Åsa Bringlöv & Hjördis Gustafsson
FoU-Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs av kommunerna Botkyrka,
Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Arbetsfältet
är individ- och familjeomsorgen samt funktionshinderområdet (inklusive socialpsykiatrin).
Mer information på www.fou-sodertorn.se
Rapporten kan laddas ner: www.fou-sodertorn.se
FoU-Södertörn
Römossevägen 25
146 31 Tullinge
Tel: 08- 530 621 80
Fax: 08- 530 621 81
E-post: [email protected]
MELLANVÅRDSBOENDE FÖR PERSONER I BEHOV AV PSYKIATRISK VÅRD
– UTVÄRDERING AV ETT PROJEKT
© FoU-Södertörn och författarna 2013
FoU-Södertörns Skriftserie nr 111/13
ISSN 1403-8358
2
2013-01-07
Slutrapport från
Utvärdering av Hästskons mellanvårdsboende för personer med
komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk
Arbetet vid Hästskons Mellanvårdsboende har följts från december 2010 till november 2012.
Rapporten innehåller:
· 1. Sammanfattning (sid 3)
· 2. Presentation av utvärderingen (sid 4)
· 3. Presentation av Hästskons Mellanvårdsboende (sid 5)
· 4. Resultat (sid 7)
· 5. Diskussion om behovet av mellanvård (sid 13)
· 6. Källor (sid 15)
· Bilaga (sid 17)
1. Sammanfattning
FoU-Södertörn har på uppdrag av Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsnämnden
utvärderat Hästskons Mellanvårdsboende för personer med komplexa vårdbehov.
Undersökningen är upplagd som en praktiknära studie med löpande utvärderingsinsatser och
återkoppling. Såväl boende som anhöriga och anställda har intervjuats vid flera tillfällen.
Samarbetsparter har intervjuats enskilt vid enstaka tillfällen.
Samtliga boende skattar (på en skala 1-10) att de mår bättre under vistelsen vid
Mellanvårdsboendet än perioden innan inskrivning. De anhöriga bedömer att situationen
förbättrats för deras respektive närstående sedan inskrivningen. De ger exempel på att i
relation till tiden innan inskrivningen är deras anhöriga lugnare och lättare att få kontakt med.
Vi kan konstatera att målgruppen blivit den som planerats. Av detta drar vi slutsatsen att det
finns ett behov liknande Hästskons Mellanvårdsboende för denna grupp.
Vår övergripande bedömning är att Hästskons Mellanvårdsboende:
· underlättar psykiatriska och sociala insatser då de anställda är såväl förankrade hos
som samfinansierade av huvudmännen (Tyresö kommun och Stockholms läns
landsting) och dagligen samarbetar under samma tak,
· innebär en positiv förändring för de boende gällande psykisk hälsa och social
situation.
Vår bedömning är att Hästskons Mellanvårdsboende:
· geografiska närhet till Carema Hjärnhälsan AB och att verksamheten drivs som ett
gemensamt projekt är faktorer som bidrar till god samverkan. Att
3
·
·
·
personalomsättningen vid Carema Hjärnhälsan AB varit relativt stor har dock varit
besvärligt,
svarar mot behoven hos målgruppen som får en större stabilitet i tillvaron,
utgör en bra grund för utredning av individernas behov i vardagen och utslussning till
ett mer självständigt boende,
fyller behov som inte har tillgodosetts tidigare.
Utvecklingsområde: Utslussning
· Av de klienter/patienter som har bott längre än ett år på Mellanvårdsboendet blir flera
kvar. Skälet är dels att de behöver längre tid för att nå stabilitet och få en hållbar
behandlingsallians att bygga vidare på, dels att det saknas lämpliga boendeformer att
länka över till. Mellanvårdsboendet är ett steg mot ett mer självständigt liv, men en
del personer är inte redo för eget boende, eller saknar egen lägenhet. Det behövs
således dels boenden med samma omhändertagande nivå som Mellanvårdsboendet
men med möjlighet att bo längre period, dels boenden med möjlighet att träna för eget
hushåll och med personal tillgänglig delar av eller hela dygnet, dels tillgång till
lägenheter i ordinarie flerfamiljshus.
2. Utvärdering
FoU-Södertörn har på uppdrag av Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsnämnden
utvärderat Hästskons Mellanvårdsboende för personer med komplexa vårdbehov. Ett avtal om
utvärdering har slutits mellan Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning genom
närsjukvårdsavdelningen och FoU-Södertörn. Avtalet gäller för perioden 2011-01-01- - 201212-31.
Undersökningen är upplagd som en praktiknära studie med löpande utvärderingsinsatser och
återkoppling. En delrapport gjordes för år 2011.
Bakgrund
Inför utformandet av planen för utvärdering gjordes en processkartläggning där utvärderarna
tittade på beskrivningar av syfte, mål och medel i projektplan och socialförvaltningens
enhetsplan. Syftet var att lyfta fram hur tänkta insatser skulle leda till de uppsatta målen.
Kartläggningen diskuterades med Helena Gustavsson (Tyresö kommun) och Pia Astermyr
(Carema Hjärnhälsan). Därefter gjordes revideringar av texten och en projektplan för
utvärdering togs fram och godkändes under våren 2011.
Frågeställning
En övergripande frågeställning för utvärderingen formulerades:
· Har vistelsen och/eller de insatser som erbjudits på Hästskons Mellanvårdsboende
inneburit en förändring för de boende gällande psykisk hälsa och social situation?
Senare har ytterligare frågor tillkommit:
4
·
·
·
Hur har samverkan fungerat?
Hur har de anställda vid boendet arbetat?
Hur bedömer berörda chefer, personal och samarbetsparter behovet av
Mellanvårdsboendet i framtiden, och i så fall, hur bör det vara utformat?
Information från olika källor
Frågeställningarna besvaras genom intervjuer med boende, anhöriga, anställda vid
Mellanvårdsboendet, chefer vid boendet respektive Carema Hjärnhälsan samt
samarbetspartner. Utöver det har de anställdas dokumentation över de boende, annan
dokumentation från boendet samt statistik över vårdtillfällen och besök i öppenvård använts.
För mer information om dessa källor se Bilaga 1.
3. Hästskons Mellanvårdsboende
Hästskons Mellanvårdsboende drivs i samverkan mellan Tyresö kommun och Stockholms
läns landsting genom Carema Hjärnhälsan. Uppgifter i avsnittet är hämtade från intervjuer,
dokumentation och avtal träffade mellan Tyresö kommun och Stockholms läns
landsting/Carema Hjärnhälsan AB.1
Målgruppen för boendet utgörs av:
· unga personer med komplexa vårdbehov (psykisk ohälsa och missbruk),
· personer som är dömda till öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) samt
· personer som har permission från vård enligt LPT eller LRV inom slutenvården.
Verksamheten bedrevs i projektform under två år till och med 2012-12-31. Hösten 2012 togs
beslut om en förlängning till 2013-06-30.
Bakgrunden till Mellanvårdsboendet är svårigheter att skapa hållbara lösningar vad gäller
boende, vård och behandling. Bristen på stabilitet i boende, vård och behandling leder till att
inläggningar inom akut- och slutenvård tenderar att upprepas.
De boende erbjuds stöd, tillsyn samt psykiatrisk behandling. Projektets huvudsakliga mål är,
enligt avtal 2010, att:
· ge målgruppen vård, boende och dagligt stöd på hemmaplan
· förbereda och planera inför ett mer självständigt boende med behovsanpassat stöd
· undvika eller förkorta inläggningar inom slutenvården
Mellanvårdsboendet har sex platser och är placerat i Hästskons stöd- och boendeenhet. De
inskrivna har ett rum med toalett, dusch, kyl, frys och micro. Utöver detta finns kök,
vardagsrum och lokaler som är gemensamma för boende och personal.
1
Avtalet 2010-06-18 ersattes 2011-11-24 av ett som syftade till att förtydliga rollerna hos de anställda vid
boendet. I den mån avtalen skiljer sig åt noteras i avsnittet var informationen är hämtad.
5
Sedan tidigare finns ett upparbetat samarbete mellan kommun och psykiatri vad gäller
beroende- och missbruksvård. Utöver detta tillförsäkras de boende somatisk sjukvård och
tandvård.
Tyresö kommun ansvarar för lokalkostnader samt lön för två heltidsanställda och timanställd
helgpersonal. Carema Hjärnhälsan ansvarar för lönekostnader för två heltidsanställda.
Kostnader som är specifika för Tyresö kommun respektive psykiatrin samt tele- och
datakostnader står respektive enhet för.
En styrgrupp för Mellanvårdsboendet leder verksamheten. I denna ingår, enligt avtal 2011,
avdelningschefen för Individ- och familjeomsorg respektive Biståndsavdelningen, medicinsk
ansvarig sjuksköterska, enhetschef och samordnare för Missbruksenheten, enhetschefen för
Hästskons stöd- och boendeenhet, verksamhetschefen för Carema Hjärnhälsan Tyresö
respektive Carema Mobil Psykiatri. Uppdraget är att samråda och besluta om verksamhetens
inriktning, målgrupper, prioriteringar och ansvarsfördelning.
Mellanvårdsboendet har en inremitteringsgrupp, enligt avtal 2011, som beslutar om
inskrivning och utslussning av boende. Gruppen leds av enhetschefen vid Hästskons stöd- och
boendeenhet och består av representanter från Carema Hjärnhälsan och kommunen.
Personalgruppen består av fyra personer (heltid): en samordnare/boendestödjare och en
boendestödjare anställda av kommunen, samt två mentalskötare anställda av Carema
Hjärnhälsan2. Personalen arbetar dag, kväll och helg. Utöver dessa arbetar extrapersonal på
helgerna. Under natten finns gemensam personal för hela enheten. Enhetschefen vid
Hästskons stöd- och boendeenhet är arbetsledare i samråd med verksamhetschefen vid
Carema Hjärnhälsan. Enhetschefen har arbetsgivaransvar för personerna anställda av
kommunen. Verksamhetschefen vid Carema Hjärnhälsan har arbetsgivaransvar för de två
anställda vid Carema Hjärnhälsan.
Inskrivna
I december 2010 skrevs de första klienterna in. I november 2012 hade totalt tio personer, två
kvinnor och åtta män, varit inskrivna vid Mellanvårdsboendet. Samtliga var födda på 1970och 80-talen. Fyra personer har skrivits ut, en till stödboendet vid Hästskon, en till LSSboende, en åter till egen lägenhet, och en till annat boende med mer tillsyn.
Sju personer flyttade in under verksamhetens sju första månader (2010-2011), tre mellan april
och november 2012. Som orsak till inflyttning anges bostadslös (4 personer), utredning (2
personer), motivation (1 person), avvaktan LSS-boende (1 person), slutenvård (2 personer),
LRV (1 person), öppen psykiatrisk tvångsvård/öppen rättspsykiatrisk vård (2 personer).3
2
Under det första året var en sjuksköterska och en mentalskötare anställda av Carema Hjärnhälsan. Då man fann
att det inte fanns behov för sjuksköterskekompetens på heltid skrevs avtalet om till att gälla två mentalskötare.
3
För några personer anges flera skäl. Uppgifterna hämtade från Hästskons enhetschef.
6
En till två platser var ursprungligen avsedda för korta och tillfälliga placeringar. Dessa har
inte använts i den omfattning som tänktes då behovet av långa vårdtider varit stort. Två
personer som från början var jourplacerade i två till tre månader stannade kvar alternativt kom
tillbaka. Sedan våren 2012 finns ingen plats reserverad för jourboende.
4. Resultat
Kapitlet inleds med en beskrivning av hur samverkan fungerat och hur arbetet bedrivits.
Därefter ges bedömningar i relation till verksamhetens mål:
· ge målgruppen vård, boende och dagligt stöd och
· förbereda och planera inför ett mer självständigt boende med behovsanpassat stöd
samt
· undvika eller förkorta inläggningar inom slutenvården.
Slutligen berör vi hur berörda chefer, personal och samarbetsparter bedömer/ser på behovet
av Mellanvårdsboendet i framtiden, och i så fall, hur det bör vara utformat.
Samverkan
Sammanställning byggd på intervjuer med anställda vid boendet samt chefer vid boendet
respektive Carema Hjärnhälsan.
Samverkan mellan Mellanvårdsboendet och Carema Hjärnhälsan samt med andra aktörer
inom kommunen beskrivs som bra, utifrån de intervjuer som gjorts med personal och cheferna
i boendet och de avstämningsmöten som regelbundet hållits med cheferna och samordnaren.
Samarbetet sker på olika sätt, dels direkt i verksamheten där personal från två huvudmän
(socialtjänsten och Stockholms läns landsting genom Carema Hjärnhälsan) arbetar
tillsammans, dels genom ett väl upparbetat nätverksarbete kring de enskilda klienterna.
Utöver det finns en inremitteringsgrupp bestående av representanter för de verksamheter som
har behov av Mellanvårdsboendet för sina klienter/patienter. Gruppen samarbetar kring
intagning av nya boende och uppföljning av boendeplaceringar. Dessutom finns en styrgrupp
för samverkan på ledningsnivå med chefsrepresentanter för dessa verksamheter.
Under projektperioden har omsättning av personal inom Carema Hjärnhälsan varit relativt
stor. En tjänst som flera innehaft är verksamhetschefens. Fyra personer har funnits på posten.
Den verksamhetschef som medverkade i projektet inledningsvis slutade våren 2011. Fram till
hösten 2011 fanns en temporär chefslösning. Den person som arbetade längst, ett år,
tjänstgjorde från hösten 2011 fram till oktober 2012 då denne ersattes av en fjärde person. 4
4
Som framgår i kapitlet “Källor” är det den person som arbetade längst tid, från hösten 2011 till hösten 2012
som är intervjuad i denna utvärdering.
7
Vidare har ett antal läkare varit engagerade i olika omgångar. Hur ofta de har haft kontakt
med Mellanvårdsboendet har varierat. En person kom var 14:e dag, andra mer sällan. Den
sjuksköterska som övertog uppgifter som Mellanvårdsboendets sjuksköterska utfört (se
nedan), slutade kort efter övertagandet av uppgifter. Även en arbetsterapeut som boendet just
påbörjat ett samarbetade med slutade och ersattes av en annan.
Omsättningen av personal resulterade i att samverkan som påbörjats mellan enskilda personer
och Mellanvårdsboendets personalgrupp avbröts. Konsekvenserna mildrades genom att en
mentalskötare vid Carema Hjärnhälsan fungerade som länk. Omsättningen av läkare har betytt
att de boende inte haft en kontinuerlig kontakt med den yrkeskategorin och att medicinsk
kunskap om patienterna som inte finns dokumenterat riskerar att försvinna.
Samarbetet mellan Carema Hjärnhälsans verksamhetschef, som var anställd från hösten 2011
till hösten 2012, och chefen vid Mellanvårdsboendet beskrivs som väl fungerande och
stimulerande. De två cheferna framhåller att samarbetet med de remitterande verksamheterna
har en bra och funktionell utformning. Frågor och beslut tas upp på rätt nivå/i rätt forum,
vilket gör att samarbetet upplevs fungera bra.
Under verksamhetens andra år förstärktes samverkan mellan Mellanvårdsboendet och Carema
Hjärnhälsan då den mentalskötare vid Carema Hjärnhälsan som fungerade som länk mellan
organisationerna, blev kontaktperson för alla boende vid Mellanvårdsboendet. Några boende
hade redan en upparbetad kontakt med personen när de flyttade till boendet. Kontakten
beskrivs dock ha förbättrats efter inflyttning (se senare avsnitt). Kontaktmannaskapet innebär
att mentalskötaren träffar de boende en till fyra gånger i månaden för stödjande samtal eller
undervisar dem om deras psykiska sjukdom: om symtom, risk för återfall och vad man bör
tänka på. Då mentalskötarna vid boendet dokumenterar i samma system som mentalskötaren
vid Carema Hjärnhälsan kan de informera sig om varandras arbete med samma person.
Både cheferna och de anställda i boendet beskriver nätverkstänkandet som präglar
kommunens arbete inom individ- och familjeomsorgen som betydelsefullt. Det består av
nätverksmöten med klient och anhörig samt professionella från olika verksamheter runt
klienten. Regelbundna nätverksmöten beskrivs skapa struktur, trygghet och förutsägbarhet för
klienten.
Boendets chef och anställda har upparbetade kanaler med personal inom olika enheter i
kommunen och beroendevården. Boendets personal konstaterar att kontakten med Carema
Hjärnhälsans anställda under perioden har utvecklats från att det innehöll vissa svårigheter
med att få tag i personer till väl fungerande; det är lätt att lyfta telefonen om man behöver
diskutera frågor kring någon boende.
En profession som inte ingår i avtalet men som funnits med i boendet är arbetsterapeut
anställd vid Carema Hjärnhälsan som inledde ett samarbete våren 2012. Personen arbetar med
bedömningar av de boende, förskriver hjälpmedel och handleder personalen.
8
En organisation som boendets personal har haft svårigheter att samverka med är en enhet
inom slutenvårdspsykiatrin som inte givit tillräcklig information om boende under den tid de
varit inlagda.
Det tar tid att upparbeta ett fungerande samarbete mellan olika organisationer. Flera faktorer
har bidragit till det samarbete som finns mellan Hästskon och Carema Hjärnhälsan idag
(november 2012): En är att det finns en samfinansierad verksamhet med anställda från de två
verksamheterna under samma tak. En annan är att enhetschefen för Hästskon och den
verksamhetschef för Carema Hjärnhälsan som arbetade mellan hösten 2011 och hösten 2012
hade ett gott samarbete. En tredje är att en mentalskötare fungerade som länk mellan boendet
och Carema Hjärnhälsan när personalomsättningen varit stor. En orsak till att samverkan
fungerat även med andra aktörer är att det sedan tidigare funnits en upparbetad struktur för
samverkan kring gemensamma patienter/klienter med komplexa vårdbehov på grund av
psykisk sjukdom och missbruk, som Mellanvårdsboendet har fogats in i.
Arbetssätt
Sammanställning byggd på intervjuer med anställda vid boendet samt chefer vid boendet
respektive Carema Hjärnhälsan.
Det tar tid innan en ny verksamhet sätter sig. De anställda ska lära känna varandra samt de
boende. I detta projekt är det dessutom två organisationer som ska utarbeta gemensamma
rutiner och arbetssätt. Personalgruppen var under det första året, 2011, i en fas då de sökte och
prövade arbetssätt under ledning av Hästskons chef som är väl förtrogen med målgruppen och
kommunen. Parallellt fylldes verksamheten med boende. De anställda vid Carema
Hjärnhälsan har sedan hösten 2011 kontinuerliga samtal om psykiatrisk vård med
verksamhetschefen.
Personalgruppen har under det andra året fortsatt att söka och hitta rutiner och arbetssätt. De
har följt utbildningar, till exempel i case management. I november 2012 beskrivs det
gemensamma arbetet vara:
· Vid inskrivning tas en genomförandeplan fram tillsammans med den boende. Den
uppdateras löpande.
· Med utgångspunkt i individuella behov och önskemål: stöd i vardagen med
hushållsysslor; påminnelser och motivation till dagliga aktiviteter som sysselsättning,
sällskap till läkare, gemensamma aktiviteter.
· Kontaktmannaskap med möten var 3:e vecka. Samtliga boende har en kontaktperson
från kommunen och en från Carema Hjärnhälsan. I samtalen används
utredningsinstrument och metoder som nätverkskarta, case management, psykoedukation
och MAPS.
· Nätverksarbete med möten med andra professionella, anhöriga och boende cirka en gång
i månaden.
· Bomöten varannan vecka där boende deltar och kan komma med förslag på aktiviteter.
· Medicinsk vård. Delar ut medicin från dosett.
· Mellanvårdsboendet erbjuder kontakt med brukaren i tre månader.
9
Den sjuksköterska som arbetade det första året hade specifika medicinska arbetsuppgifter. För
övrigt hade denna person samma arbetsuppgifter som den övriga personalen på boendet.
Under det andra året nedtecknades specifika arbetsuppgifter som de anställda från Carema
Hjärnhälsan skulle ha i boendet (avtal 2011-11-24). Här nämns till exempel att skötarna ska
”säkra att patienterna erhåller behandling för sina psykiatriska vårdbehov”; ”medverka i och
ta initiativ till psykopedagogiska interventioner”. Detta medförde dock inte att de olika
kategorierna fick olika arbetsuppgifter.
Att personalgruppen är anställd av olika huvudmän är inget de märker av i det dagliga arbetet.
Vid planeringsdagar deltar både enhetschefen vid boendet och verksamhetschefen vid Carema
Hjärnhälsan.
Kommunen och sjukvården/psykiatrin har olika system för dokumentation. De anställda från
kommunen dokumenterar enligt SoL, de från sjukvården/psykiatrin enligt HSL. För att
dokumentera enligt HSL krävs dataprogrammet Take care som finns att tillgå endast i Carema
Hjärnhälsans lokaler. Detta innebär att de anställda från Hjärnhälsan en gång i veckan besöker
Carema Hjärnhälsans lokaler och därmed har kontinuerlig kontakt med de anställda, vilket i
sig främjar samhörigheten med den egna organisationen. Dessvärre innebär det vissa
praktiska svårigheter som att övrig dokumentation finns inom Hästskons lokal och att det inte
går att ta tillfället i akt att dokumentera när det är lugna stunder vid Mellanvårdsboendet.
Personalgruppen var vid Mellanvårdsboendets start ny i kommunen och nya för varandra. De
uttrycker sig som att de i vissa situationer har famlat. Troligen har situationen underlättats
såväl av deras engagemang och intresse som av att arbetsledaren/enhetschefen är väl
förtrogen med målgruppen, arbetet och kommunen och att hon och verksamhetschefen som
arbetade hösten 2011 till hösten 2012 hade ett gott samarbete.
Mål: Ge målgruppen vård, boende och dagligt stöd på hemmaplan
Sammanställning byggd på den dokumentation som Mellanvårdsboendets personal gjort över
boende samt på intervjuer med boende och anhöriga.
Av de anställdas dokumentation av fem boende framgår att samtliga balanserar på gränsen
mellan relativ psykisk stabilitet och psykisk instabilitet och några dessutom mellan att vara
nyktra och att missbruka alkohol eller narkotika. Några har av professionella föreslagits,
alternativt för en tid flyttats över till, psykiatrisk slutenvård. Andra har tillfälligt avstängts på
grund av droger.
Vistelsen i sig är en form av utredning där även mediciner samt behandling av till exempel
psykolog och mentalskötare kan prövas. Några klienter har utretts för psykiatriska alternativt
neuropsykiatriska diagnoser. Flera prövar sysselsättningar, arbetsträning eller studier under
vistelsen. Samtliga har regelbundet träffar där det professionella och ibland det privata
nätverket ingår. Här finns möjlighet att utvidga det professionella nätverket inför en
utflyttning. Av beskrivningen får flera efter hand en större stabilitet i tillvaron.
Av dokumentation och intervjuer är bedömningen att Mellanvårdsboendet har resurser:
10
·
att främja de boendes psykiska hälsa. Samtliga boende skattar (på en skala 1-10) att de
mår bättre under vistelsen vid Mellanvårdsboendet än perioden innan inskrivning.
Föräldrarna bedömer att situationen förbättrats för deras respektive anhöriga sedan
inskrivningen. De ger exempel på att i relation till tiden innan inskrivningen är deras
anhöriga lugnare och lättare att få kontakt med. Några uttrycker att vistelsen innebär
att de blivit avlastade.
·
att ge struktur och trygghet i vardagen. Här finns möjlighet att bli väckt på morgonen,
laga samt äta frukost och middag på fasta tider, och bli påmind om och få sällskap till
egna aktiviteter och möten. Den som vill kan träna fysiskt (pingis, gym), ägna sig åt
aktiviteter som att titta på film och spela biljard. Utöver detta uppskattar flera boende
gemenskapen med andra boende samt informella samtal med anställda. Flera
uppskattar friheten i att kunna välja gemenskap, men också bli lämnad ifred. Det är
också möjligt att hjälpa till i köket, städa eller följa med och handla, men också avstå.
Föräldrarna menar att boendet ger struktur och trygghet. Två funderar på om de
boende behöver mer aktiviteter/stimulans.
·
att ge ett gott psykiatriskt omhändertagande, men att den kan utvecklas. Boende som
uppger att de har behov av medicinsk expertis sätter värde på att de får en adekvat
medicinering. Några uppskattar veckosamtal med en anställd vid Carema Hjärnhälsan
som undervisar om medicin och diagnoser. Att boendet ligger i nära anslutning till
Carema Hjärnhälsan gör det enklare att ta sig dit. Som exempel nämner en boende och
en förälder att kontakten med Carema Hjärnhälsan innan inskrivningen på
Mellanvårdsboendet försvårades av långa geografiska avstånd mellan det egna
hemmet och Carema Hjärnhälsan.
Under Mellanvårdsboendets första år fanns en sjuksköterska anställd vid boendet,
vilket några boende uppskattade. Denne hade uppsikt över de inskrivnas hälsa
och/eller diskuterade medicin och suget efter droger samt vid behov gav medicin.
Under projektperioden har det, som nämnts tidigare, varit omsättning av läkare. Det
gör att de boende har träffat flera olika läkare. En boende uppger att det betyder att
man som patient möter olika uppfattningar om sin diagnos. En boende och en förälder
skulle önska att vistelsen inneburit kontinuerliga terapeutiska samtal och/eller kognitiv
terapi.5
Mål: Förbereda och planera inför ett mer självständigt boende med
behovsanpassat stöd
Sammanställning byggd på den dokumentation som Mellanvårdsboendets personal gjort över
boende samt intervjuer med boende och anhöriga.
Att skapa rutiner i vardagen, som att utföra hushållssysslor och hantera ekonomi, kan sägas
vara sådant som ingår i förberedelsen för ett självständigt boende. Liksom att, vid behov, bli
medicinskt och psykiatriskt utredd, få adekvat medicinering och förståelse och kunskap om
5
De anställda vid boendet uppger vid genomläsning av föreliggande rapport i manusform att det är möjligt att få
såväl terapeutiska samtal som kognitiv terapi.
11
sin diagnos/diagnoser. Vad som också ingår i förberedelsen är en bostad,
sysselsättning/arbete, ordning på sin ekonomiska situation, kontakt med professionella och
privata nätverk.
I juni 2012 hade två av de intervjuade personerna flyttat, varav en kommit tillbaka och
återigen flyttat. Ytterligare två personer beskriver att de planerar för en snar flytt.
Bedömningen är att Mellanvårdsboendet delvis ger en bra förberedelse, men också behöver
utvecklas. Mellanvårdsboendet:
·
utgör en bas för personer som
o vill undvika alkohol och andra droger,
o utreds för till exempel neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser,
o etablerar kontakt med andra vårdgivare,
o prövar mediciner och hjälpmedel (som förskrivs av arbetsterapeut),
o får kunskap och förståelse för medicinen och sina funktionsnedsättningar samt
o följer kurser och prövar sysselsättningar.
·
prövar nya vägar för utslussning. En person som saknade sysselsättning vid
utskrivningen erbjöds att, mot gratis mat, delta i inköp av mat och matlagning vid
Mellanvårdsboendet. Uppgiften gav sysselsättning, gemenskap och en social kontroll.
·
ger förutsättningar för kontakt med professionella. Nätverksmötena upplevs som
positiva av boende och föräldrar. (Antalet tillfällen föräldrarna deltagit varierar från ett
till flera.) Boende och anhöriga beskriver att de boende får komma till tals med ämnen
som berör dem. Deltagarna tar upp vad som hänt sedan sist och vilka planer som finns.
Under utslussningsfasen förbereds kontakt med klientombud/boendestödjare. I
samband med att personen flyttar ut tar de över ansvaret medan personal vid boendet
fasas ut.
·
lokalmässigt inte är idealisk som förberedelse för ett självständigt boende. Det är svårt
att förbereda sig för ett eget hushåll i ett kollektiv. Här ges begränsat utrymme för att
träna sig i att klara ekonomi, sköta ett hushåll eller hantera ensamhet. Samtidigt bör
det påpekas att för alla är det inte ett eget boende som är nästa steg efter
Mellanvårdsboendet.
Bedömningen är:
· att utslussning är ett utvecklingsområde. Tillgången till bostäder och sysselsättning
behöver utvecklas. Några personer, som saknar bostad, ger uttryck för att vistelsen på
Mellanvårdsboendet är en väg till en egen bostad. Det är dock så att en del personer
blir kvar lång tid då det saknas lämpliga alternativ.
Mål: Undvika och förkorta inläggningar
Statistik om vårdtillfällen och besök i slutenvård och öppenvård har hämtats från VALdatabasen.
12
Statistik från VAL-databasen visar att
· året före vistelsen på Hästskon hade patienterna totalt 174 vårddagar inom
slutenvården. Under tiden på Hästskon fanns ingen slutenvård registrerad på dessa
patienter.
· öppenvårdskontakter inom vuxenpsykiatri har fördubblats under tiden på Hästskon
jämfört med året innan.
· för de personer som haft kontakt med den lokala integrerade beroendevården före
vistelsen på Hästskon har dessa kontakter kraftigt ökat under tiden på Hästskon (fem
till sex gånger fler kontakter).
Hur dessa siffror ska analyseras utifrån perspektiven vårdkvalitet och vårdkostnader kan vi
inte bedöma.
Innebär Mellanvårdsboendet en förändring för de boende?
Intervjuer med boende, anhöriga och anställda vid samma enhet pekar på att den
mellanvårdsform som Tyresö kommun och Stockholms läns landsting/Carema Hjärnhälsan
skapat innebär en förändring för de boende gällande psykisk hälsa och social situation. Dock
konstaterar personalen att de boendes svårigheter har varit större än man från början trodde;
ett år är i flera fall för kort period för att nå stabilitet och en hållbar behandlingsallians att
bygga vidare på.
5. Finns behovet av Mellanvårdsboendet efter projekttidens slut?
Vi har ställt frågan till cheferna vid Carema Hjärnhälsan respektive Mellanvårdsboendet, samt
till samarbetsparter vid Carema Hjärnhälsan, individ- och familjeomsorgsavdelningen,
missbruksenheten och biståndsenheten. Behovet av ett Mellanvårdsboende beskrivs vara lika
stort idag som då det startade. Det är också klientgrupper som ökar.
Något reellt alternativ till Mellanvårdsboendet finns inte, enligt de intervjuade. Med ett bra
stödboende anser man att annat befintligt stöd kan användas bättre. Innan Mellanvårdsboendet
skapades gjordes placeringar utanför kommunen, vilket bedöms vara mer kostsamt. Till detta
kommer att man inte uppnår vinsterna det innebär att samtidigt kunna använda befintligt stöd.
Ett av syftena med Mellanvårdsboendet var att minska antalet inläggningar inom
slutenvården, som bedömdes vara en konsekvens av bristande stöd på hemmaplan. Skälen var
både ekonomiska – inläggningarna är kostsamma – och humana – bättre hälsa och livskvalitet
för klienterna/patienterna.
I den forskning som finns kring hur behandling av personer med samsjuklighet (psykisk
sjukdom och missbruk) bör utformas, som även formulerats i de riktlinjer som Socialstyrelsen
har sammanställt, framhålls att man bör behandla psykiska sjukdomar och missbruk samtidigt
och integrerat (Socialstyrelsen 2007; Cruce 2008; SOU 2011:35). Motsatsen har visat sig vara
kostnadskrävande. Utan adekvat stöd och behandling tenderar insatserna för den aktuella
målgruppen att bli kostsam och få liten eller ingen effekt (Palmstierna 2004). Kostnaderna
drabbar både landstinget/psykiatrin och kommunen. Hur detta samarbete ska utformas kan
13
variera. Å ena sidan är det en fråga om vem som ska finansiera en verksamhet som berör både
psykiatrin och socialtjänsten, å andra sidan en fråga om innehållet i verksamheten.
I hälso- och sjukvårdslagen regleras öppen respektive sluten hälso- och sjukvård (5 § HSL).
Mellanvård regleras ej i denna lagstiftning. Begreppet mellanvård används inte heller i den
lagstiftning som reglerar socialtjänstens verksamhet (SoL). Mellanvårdsverksamheternas
utformning blir därmed beroende av överenskommelser och avtal mellan de berörda
huvudmännen. Kommun och landsting kan således komma överens om en mellanvårdsform
för personer som inte får sina behov tillgodosedda genom det befintliga utbudet av insatser
från hälso- och sjukvård respektive socialtjänst. Det handlar om personer med behov av såväl
sociala som psykiatriska och medicinska insatser vilka motiverar en samverkan mellan
huvudmännen (Blomgren, 2012).
Den form som prövats i Hästskons Mellanvårdsboende är ett exempel på ett sådant samarbete.
Idag finansieras Mellanvårdsboendet gemensamt av landstinget/psykiatrin i Stockholms län
genom Carema Hjärnhälsan och av Tyresö kommun. Både verksamhetschefen vid Carema
Hjärnhälsan och enhetschefen vid Mellanvårdsboendet ser stora fördelar med att
verksamheten finansieras av och bedrivs med personal från både psykiatrin och kommunens
socialtjänst. Dessa fördelar rör både ekonomi och behandling. De hänvisar till bättre
utnyttjande av ekonomiska resurser, bättre och mer sammanhållen behandling, delat ansvar
och förbättrad samverkan. Ytterligare en aspekt som tas upp är att psykiatrins insatser inte
enbart rör kontakter med läkare, psykiater och sjuksköterska, utan att en stor och betydelsefull
insats från psykiatrin kan göras av mentalskötare från psykiatrin i patientens vardag, vilket
möjliggörs genom Mellanvårdsboendet. En förutsättning för detta är att kopplingen till den
psykiatriska mottagningen inte är för svag. I en rapport om utformningen av
mellanvårdsformer konstateras att gemensam finansiering är en framgångsfaktor då den gör
att båda parter känner ansvar för samarbetet och verksamheten (Kristiansson och Lindkvist,
2009).
Mellanvårdsboendet fyller således en viktig funktion. Vad som behöver utvecklas är enligt vår
bedömning steget efter detta. Målsättningen enligt enhetsplanen för Hästskons stöd- och
boendeenhet var att vårdtiden på Mellanvårdsboendet skulle pågå maximalt ett år (Tyresö
kommun 2011). Vårdtiden har generellt blivit längre. Bakgrunden är i några fall att det saknas
lämpliga boendeformer efter Mellanvårdsboendet.
I slutrapporten för det nationella projektet ”Mellanvårdsformer och stöd i boende för psykiskt
störda lagöverträdare” (Kristiansson och Lindkvist, 2009) ges fem exempel på boenden som
bedöms svara mot de behov som finns. Även om exemplen gäller lagöverträdare framhåller
författarna att boendestödsformer behöver utvecklas för alla som till följd av ”långvarig
kronisk sjukdom” inte klarar av att bo utan stöd (ibid: 3). Boendealternativen spänner från
ordinärt boende med stöd av enbart psykiatrins öppenvård eller i kombination med
kommunens boendestödverksamhet till boenden med personal tillgänglig dygnet runt. Det är
viktigt, framhåller författarna, att boendeformer och stödinsatser anpassas efter individens
14
behov. Om det saknas ett varierat utbud finns risk för att vård- och stödnivån blir för
omfattande eller för låg.
När personerna ska förberedas för ett eget boende krävs boendeträning. Henriksen et al.
(2009) som skrivit en delrapport i projektet ”Mellanvårdsformer och stöd i boende för
psykiskt störda lagöverträdare” menar att var och en ska ha möjlighet att i lägenheten/rummet
utföra enklare matlagning och att boendeträning ska ske där. För att etablera sig i samhäller är
det, utöver bostad, viktigt med aktivering/sysselsättning (Henriksen et al. 2009). Om
individen inte får det stöd som behövs finns risk för återinsjuknande, stagnation och
institutionalisering (Kristiansson och Lindkvist, 2009; Henriksen et al. 2009). Då det för
enskilda kommuner kan vara svårt att skapa boendeformer med olika former av
omhändertagandenivåer kan en lösning vara att inom ett större geografiskt område skapa en
gemensam boendeplaneringsorganisation som planerar boendeverksamheter som kan stå till
kommunerna och psykiatrins förfogande (Lindkvist, 2007).
Vi kan konstatera att målgruppen blivit den som planerats. Av detta drar vi slutsatsen att det
finns ett behov liknande Mellanvårdsboendet för denna grupp. Av intervjuer har vi förstått att
Mellanvårdsboendet fyller behov som inte har tillgodosetts på annat sätt tidigare. Ett år visade
sig dock vara kort tid att arbeta med flera av dessa klienter som var i behov av mer
omfattande insatser än man trodde då boendet startade. Vi konstaterar att Mellanvårdsboendet
inte ensamt räcker till för att tillgodose målgruppens behov. Där Mellanvårdsboendets insatser
tar slut och klienten ska slussas vidare har det för några personer saknats lämpliga
boendeformer och tillgång till lägenheter att länka vidare till. Konsekvensen blir att personer
som behöver Mellanvårdsboendets stödnivå lång tid och att personer som är redo för ett mer
självständigt liv bor kvar. Intervjuerna med boende visar att detta skapar osäkerhet om
framtiden. Detta kan i sin tur leda till psykisk instabilitet. Den som svävar i ovisshet om när
och vart den ska flytta saknar kontroll och överblick över sin framtid. Om sysselsättningen
inte är ordnad blir även den ekonomiska situationen oviss.
6. Källor
Blomgren G, (2012) Mail, från jurist vid SLL, med rubriken ”Sluten vård – och
mellanvård/betalningsansvarighetslagen.” Författarna av rapporten har fått mailet sig
vidarebefordrad från anställd vid SLL.
Cruce, G (2008) Riskbruk och beroende av alkohol, narkotika och tobak hos personer med
svår psykisk sjukdom. Förekomst och återhämtning. Avhandling. Lunds universitet
Henriksen A, Häger AK, Gille H, Kilsberger O, Lewin P 2009. Mellanvårdsenhet. Förslag
från Örebro och Värmlands län. Delrapport 1. I: Mellanvårdsformer och stöd i boende för
psykiskt störda lagöverträdare. Slutrapport. Socialstyrelsen.
Kristiansson M & Lindkvist C (2009) Mellanvårdsformer och stöd i boende för psykiskt
störda lagöverträdare. Slutrapport. Socialstyrelsen.
15
Lindkvist C (2007) Boendeformer för personer med psykiska funktionshinder dömda till
rättspsykiatrisk vård, delrapport nr 23. Boendeprojektet
Palmstierna, Tom (2004) Behandling av personer med komplexa vårdbehov pga psykisk störning och
missbruk. Stockholms läns landsting, Fokusrapport
Socialstyrelsen (2007) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
SOU 2011:35 Bättre insatser vid missbruk och beroende
Tyresö kommun (2011) Enhetsplanen för Hästskons stöd- och boendeenhet.
Socialförvaltningen.
Tyresö kommun och Carema Hjärnhälsan AB 2010. Hästskons mellanvårdsboende för
personer i behov av psykiatrisk vård. Avtal 2010-06-18
Tyresö kommun och Carema Hjärnhälsan AB 2011. Avtal Tyresö kommun och Carema
Hjärnhälsan rörande Hästskons mellanvårdsboende. Avtal 2011-11-24
16
Bilaga 1: Material
Intervjuer
Totalt har 36 intervjuer gjorts.
14 (varav 2 telefonintervjuer) med sammanlagt 6 boende
7 telefonintervjuer med sammanlagt 4 anhöriga
8 intervjuer med sammanlagt 5 anställda i boendet (enskilda och i grupp)
2 intervjuer med enhetschef vid Hästskon respektive verksamhetschef vid Carema
Hjärnhälsan
5 intervjuer (varav 2 telefonintervjuer och 1 skriftlig) med samarbetsparter.
· Intervjuer med boende
Från verksamhetens start till mars 2012 var sju personer inskrivna på boendet. Sex av dessa är
intervjuade en eller flera gånger under året. (Fyra har intervjuats vid två till fyra tillfällen.
Resterande två boende är intervjuade vid ett tillfälle.) Intervjuerna har syftat till att få
information om hur de boende uppfattat vården, vad de anser att de behöver och om det är vad
de får. Tanken med att ha återkommande intervjuer är att fånga de boendes bild under skilda
perioder av vårdtiden.
· Intervjuer med anhöriga
Fyra boende har gett medgivande om intervju med anhörig. De består av tre föräldrar och en
nära släkting. I sammanställningen benämns de föräldrar. Intervjuerna har gjorts via telefon.
Tre har intervjuats vid två tillfällen, en vid ett tillfälle. Syftet har varit att få de anhörigas syn
på boendet vid olika tillfällen under vårdtiden.
· Intervjuer med anställda vid Mellanvårdsboendet
De anställda på Mellanvårdsboendet har intervjuats kontinuerligt. Syftet har varit att få en
beskrivning av arbetssätt och samarbete i vardagen. Under det första året intervjuades
samordnaren/boendestödjaren från kommunen och sjuksköterskan från Carema Hjärnhälsan
enskilt (ett tillfälle) och tillsammans (ett tillfälle). Under det andra året har intervjuerna
intensifierats, fram till november 2012 har personalgruppen intervjuats fem gånger
(konstellationen har varierat).
·
Möten med samordnaren, chefen för Hästskons Mellanvårdsboende och chefen för
Carema Hjärnhälsan i Tyresö som var anställd från hösten 2011 till hösten 2012.
Intervjuer med de två sistnämnda och med samarbetsparter vid Carema Hjärnhälsan,
individ- och familjeomsorgsavdelningen, missbruksenheten respektive biståndsenheten
Utvärderarna har kontinuerligt (ca två gånger/halvår) haft möten med de två cheferna samt
samordnaren vid Mellanvårdsboendet. Syftet med dessa har varit att ta del av hur
verksamheten utvecklas samt att fortlöpande återkoppla resultat från utvärderingen. Våren
2012 gjordes intervjuer med de två cheferna samt samarbetsparter. Intervjuerna har berört
frågor om verksamheten svarar mot de behov som finns och hur utformningen av
verksamheten och de arbetssätt/metoder som används fungerar, svårigheter och goda
17
erfarenheter av projektet, samarbetet, samt om det finns behov av verksamheten i framtiden
och hur den i så fall bör bedrivas.
Dokumentation
· Tillgång till avkodad lokal dokumentation om planering och insatser för de boende
För att kunna följa den planering som görs för de boende, vilka insatser de får samt andra
viktiga händelser har två dokumentationsmallar tagits fram. En som görs vid inflyttning och
utflyttning samt en som görs månadsvis för att följa processen under boendetiden. I
utvärderingen har dokumentation fram till augusti 2012 använts.
·
Verksamhetsplan,
verksamheten.
avtal,
minnesanteckningar,
lägesavstämningar
som
gäller
Statistik
· Statistik om vårdtillfällen och besök i öppenvård utifrån VAL-databasen (om medgivande
från de boende).
Ett av projektets huvudsakliga mål är att undvika eller förkorta inläggningar i slutenvård.
Genom tillträde till statistik om vårdtillfällen kommer en jämförelse av besök vid öppenvård
och slutenvårdsvistelser göras före, under samt efter boende på Hästskons
Mellanvårdsboende.
18
Rapporter i FoU-Södertörns skriftserie
inom funktionshinderområdet 2010-2013
Rapport 113/13 Arbete och studier för personer med neuropsykiatriska
funktionshinder utvärdering av ett projekt.
Hjördis Gustafsson
Rapport 112/13 Din egen makt – utvärdering av en studiecirkel.
Ulrika Singman
Rapport 111/13 Mellanvårdsboende för personer i behov av psykiatrisk vård –
utvärdering av ett projekt.
Åsa Bringlöv & Hjördis Gustafsson
Rapport 110/12 Att hantera övervikt och alkoholmissbruk- exempel från
gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning.
Anahita Assadi
Rapport 108/12 Socialt stöd i vardagen – boendestöd för människor med psykiska
funktionshinder.
Gunnel Andersson
Rapport 106/12 När mat och alkohol blir på gruppbostaden blir ett dilemma – om
livsstilsrelaterad problematik bland personer med utvecklingsstörning.
Karin Steive
Rapport 105/11 Behov i vardagen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. ”När världen blir obegriplig eller går för fort”. Sammandrag.
Hjördis Gustafsson & Kristina Engwall
Rapport 104/11 Behov i vardagen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. ”När världen blir obegriplig eller går för fort”.
Hjördis Gustafsson, Kristina Nordqvist & Kristina Engwall
Rapport 103/11 Mitt framtida boende - tankar och funderingar från ungdomar med
funktionsnedsättning.
Charlotte Fagerstedt
Rapport 98/11: Boendestöd för personer med Aspergers syndrom.
Hjördis Gustafsson
Rapport Forskningsöversikt – boende och sysselsättning för personer med utvecklingsstörning.
Kristina Engwall
Rapport 92/10: Arbetsterapeuten inom kommunal socialpsykiatri - en utvärdering av
en ny yrkesroll.
Åsa Bringlöv Anneli Muhr Eva Nyberg
Rapport 90/10: En bild av stillhet? – en studie om bildterapeutiskt arbete i psykiatrisk
rehabilitering.
Gunilla Borg
Rapport 84/10: Dilemman i omsorgsarbete – att stödja personer med
funktionsnedsättningar i deras boende.
Lotte Alsterdal (redaktör)
Rapport 82/10: Arbetssätt och metoder inom LSS-verksamheter.
Lotte Alsterdal, Kristina Engwall, Hjördis Gustafsson
19