1. No category

EKBLADET
Medlemsskrift för Ekfrämjandet
NR9
1994
EKBLADET
1993 / 94
Medlemsskrift för Ekfrämjandet
Styrelse
Nr 9 - Juni 1 994
Gustav Fredriksson, ordf, (A. Mirton,
ISSN n r 0283-4839
suppI)
Claes Assarsson, (Kenneth Arwidsson)
Redaktion:
Bengt Nihlgård, (Roland Gustavsson)
Gustav Fredriksson (Ansvarig utgivare)
Egil Norberg, (Cecilia Roth)
Alvar Öhlen (Lars Mattsson)
Ulf Olsson (Redaktör)
Roland Gustavsson
Bengt Nihlgård
Sekreterare: Arne Mirton
Adress c/o U Olsson, Klockarev. 6E,
247 34 S Sandby, Tel. 046-5 1 68 2
Ekfrämjandet
arbetar för:
lönsam kvalitetsproduktion av ädellövskog
genom att:
anordna exkursioner
premiera god ädellövskogsskötsel
utgiva eller medverka till att skrifter inom ämnesområdet utges
i massmedia informera om eken och och de övriga ädla lövträdens
skötsel och sällskapets verksamhet
stimulera till ökad forskning på området
initiera föredrag, seminarier och utbildning
stimulera till ökad användning av ädelt löv trä
verka för bevarandet av ek och övriga ädla lövträd i det svenska
landskapet
allmänt verka för goda förutsättningar för ädellövskogsskötsel i
landet
IEkbladet utkommer med ett nummer per år. I
Tryck Wallin & DaIholm Boktryckeri AB, Lund 1 994
Omslag Ekrullviveln (Attelabus nitens) - Foto Åke Sandhall
Distributör Ekfrämjandet, c/o Arne Mirton, Skogsvårdsstyrelsen, Box 157,372 22
Ronneby
Ekbladet 9
EKFRÄMJAN DETS EX KU RSION I
BOHUSLAN 1993
Arne Mirton
Länsjägmästare RUNE LÖFVING
och
hans medhjälpare tog emot på anrika
förväntningar om värmande sol och glitt­
rande fjordar vilket också infriades.
skogsvårdsgården Hensbacka, även kal­
Prograrnrnet hade komponerats efter
lad skogens "Mecka" i Bohuslän. På plats
de specifika omständigheter som känne­
fanns också f. skogsbruksrektorn, tillika
tecknar ädellövskogsbruket i Bohuslän.
årets ädellövskogspristagare, F R IDE
d.v.s. relativt små behandlingsenheter och
HOLMBERG, som med sin kunskap och
speciella användningarnråden för virket.
erfarenhet i hög grad kom att berika den
Därutöver var exkursionen inte minst en
förestående exkursionen. Skaran ek­
upplevelse av ljus, rymd och starka höst­
främjare var något mindre än vanligt, men
fårger i ett annorlunda och fascinerande
flertalet färgstarka debattörer hade infun­
landskap.
nit sig och förväntningarna var i vanlig
Färden ställdes först till Morlanda Sä­
ordning högt uppskruvade. För ovanlig­
teri på yttre delen av Orust. Ägaren, JON
hets skull hade styrelsen lyckats pricka in
THORBURN, mötte upp på gräsplanen
exkursionsdagarna mellan två lågtryck
utanför sin ståtliga träboning från 1600-
och en alltmer blånande himmel väckte
talet, med glaserat, holländskt tegeltak il
Figur l. Av planterad ek blev självföryngrad björk och asp. Fride Holmberg (t. v.) och Rune Löjving (i
mitten) i berättar/agen.. Foto: Bengt Nihlgård
Ekbladcl9
la Skokloster. Den omsorg som präglade
bättre plats. Huruvida han tog till sig ex­
gårdens byggnader och grönytor avspeg­
perternas övertygande argumentering är
lade även skogens vård och skötsel. Det
tveksamt. Därtill tycktes Jon alltför fäst
bekräftades bl.a. i ett gårdsnära ekbestånd,
vid sina omhuldade ekar.
eller snarare en ekpark, som blev före­
Lite längre ut i Morlandaskogen av­
mål för diskussion angående lämpliga åt­
handlades ek och rödek som planterats
gärder. Ekarna planterades 1820 och
på nedlagd jordbruksmark för 40-50 år
kunde med ålderns rätt betraktas som
sedan. Resultatet var nedslående och av
färdigvuxna, men ett förhållandevis högt
det anlagda ekbeståndet syntes endast
stamantal hade bromsat diameterut­
självföryngrad al, glasbj örk och asp. Hur
vecklingen till blygsamma 50 cm i ge­
man utnyttjar denna typ av mark är ett
nomsnitt. Det aktuella förbandet, 140
generellt problem. För ägaren är det en
stammar/ha, inbjöd också tilJ spekulatio­
fråga om lämplig behandling av det aktu­
ner om eventuella skötselåtgärder. J on
ella beståndet. Enligt BENGT NIHL­
fick också rådet att tills vidare vänta med
GÅRD berodde den miss lyckade plante­
föryngringshuggning, men ändå plocka
ringen på en annorlunda omsättning i
bort en del träd för att ge ekkronorna
jordbruksmarken jämfört med omgivande
skogsmark, där eken växte på
ett till synes normalt sätt. Efter
diskussion och många förslag
rekommenderades markägaren
att ställa en skärm av det eta­
blerade lövbeståndet och in­
vänta den självföryngring som
infinner sig. Därigenom skulle
naturen få möjlighet att anvisa
de trädslag som bäst svarar mot
markens förutsättningar.
I ett närbeläget, 80-å rigt
druveksbestånd var det extremt
tätt mellan stammarna, 500-600
per hektar. Medeldiametern,
31
cm, borde enligt ERIK S TÅÅL
ha varit 45 cm vid normal sköt­
sel. Han karakteriserade bestån­
det som "döende av svält" och
jämförde ekarna med dju ren
som i gamla tider äntligen släpp­
tes ut på bete om våren. Re­
kommendationen var omedel­
bar formering till huvudstam­
mar i 7-8 meters förband med
åtföljande frihuggning av de ut­
Figur 2. Jon Thorburn i prydlig gdrdsmiljö pd Mor/anda Säteri. Foto: U/fO/sson
2
valda träden.
Figur 3. Bålbyggerijångade allas intresse. - Foto: Ulf Olsson.
Därmed var besöket på Morlanda Sä­
teri till ända och med ett tack för Jons
gästfrihet ställdes färden åter mot Hens­
backa för årsmöte och gemensam mid­
dag.
Följande dag inleddes med båtbyggar­
skolan på Henån som driver gymnasieut­
bildning samt uppdragsutbildning åt
AMU. I lokalerna syntes enbart träbåtar,
såväl nybyggen som reparation och res­
taurering av gamla båtar. Många olika
träslag korn till användning. Enligt Före­
ståndaren, UNO OLSSON, är ek speci­
ellt lämpligt i stävar, köl och spant. Man
vill ha breda årsringar och virket skall
ligga till sig ca tio år före sågning för att
bli användbart till båtbyggeri.
Ett annat mycket uppskattat studiebe­
sök var OLLE ABRAHAMSSONS såg i
Svanesund med speciell inriktning på
virke till båtindustrin. En promenad ge­
nom Olles virkes- och fanerlager var en
imponerande uppvisning av träslag och
dimensioner. Utöver huvudsortimentet,
ek, fanns travar med fur, lärk, björk, ask
och Oregon pine. I fanerlagret trängdes
mahogny, teak och andra exotiska virkes­
slag. En mindre del av eken, ca 5 pro­
cent, var "Orist-ik", men det allra mesta
köps från Tyskland för att dimensionerna
skall bli tillräckliga. En ektimmervälta
med 1O-20-meterslängder, många med l
meters diameter, gjorde djupt intryck på
deltagarna. Att Olle och hans 3-4 an­
ställda hade mycket omfattande interna­
tionella kontakter med bl.a. eget virkes­
lager på Färöarna framgick med all önsk­
värd tydlighet. Olles presentation av verk­
samheten var för övrigt en charmerande
föreställning med rappa kommentarer och
raka besked. Endast frågan om företagets
ekonomiska resultat förblev obesvarad.
Via T jömbroama och hisnande natur­
scenerier fortsatte resan till Anfasteröds
gård i Ljungskile. Ägarna, ANDERS och
MONA SÖDERLUND, visade bl.a. en
åkerlycka som planterades med ek i slu­
tet av 1940-talet. Den hade sedan början
av 70-talet följts upp med röjning och
gallring. 1986 utvaldes 100 huvud-
3
Ekbladet 9
stanm1ar per hektar. De stam­
kvistades 1988 och 1 99 3 . Dis­
kussionen, som egentligen
skulle avse den framtida sköt­
seln, kom i stället att kretsa
kring proveniensfrågan, polsk
eller holländsk, samt de oro­
ande glesa ekkronorna och den
ymniga förekomsten av blad­
mögel, utan att full visshet
kunde uppnås.
På återresan mot Uddevalla
illustrerades ädellövträdens ofta
betydelsefulla roll som inslag i
nyckel bi otoper. En stor lind,
21 m hög och 50-70 cm i dia­
meter, växte i en rasbrant och
indikerade tillsanm1ans med yt­
terligare "nyckelarter" en bio­
logiskt mycket rik och värde­
full växtplats. V år konditions­
krävande vandring utsträcktes
till ett angränsande ekbestånd
vars slutålder enligt ERIK
ST ÅÅL, genom alltför sent in­
Figur 4. Charmerande sågverksägaren Olle Abrahamsson på stabilt
satta skötselåtgärder, förlängts underlag. - Foto: Bengt Nihlgård
från 120 till 220 år.
Vid den gamla societetsbadorten Gus­ bitionen att skapa produktiv lövskog på
tavsberg strax söder om Uddevalla, nu­ marker som idag inte ens "ligger för fä­
mera i stiftelseägo, har skogsvårds­ fot".
Finalen på årets exkursion utspelades
styrelsen anförtrotts förvaltningen av till­
hörande skogsmark. Här visades en i Gustavbergs tidstypiskt bevarade kaffe­
försöksplantering med ek och björk på stuga. Avgående ordföranden, GUNNAR
jordbruksmark anlagd 1988. Trots ett ALMGREN, tolkade Ekfrämjandets
mycket omsorgsfullt anläggningsarbete TACK till RUNE LÖFVING, ROLAND
med bl.a. plöjning, gräsrensning och vilt­ WENTZEL och LENNART KARLS­
skyddande växtrör på en del av plan­ SON för utmärkta arrangemang och skal­
torna, var resultatet inte tillfredsställande enlig modell av Blekingseka överlänma­
utan ytterligare kompletteringar ansågs des med anspelning på det genomförda
nödvändiga. Dessvärre är detta en alltför progranm1et.
vanlig konsekvens av den vällovliga am-
4
Ekbladet 9
ÄDELLÖVSKOG I PLANTSKOLA
Jan Magnusson
Enligt skogspolitiska beslut och lagstift­
Sydsverige, så måste flerårslagring av ol­
ning skall arealen ädellövskog i Sverige
lon kunna klaras i praktisk skala och/
bevaras. Möjligheterna till självföryngring
eller import accepteras. Erfarenheterna av
måste i första hand utnyttjas. Lövbland­
praktisk insamling av ollon håller också
skogar med inslag av ung ek bör också så
på att försvinna. Det är viktigt att ollonår
långt möjligt gallras till ekskog. Men utö­
upptäcks tidigt under vår och sommar, så
ver detta måste kulturer anläggas i
att insamling kan planeras och bra skörd
betydande omfattning. Idag vet vi inte
så långt möjligt tas tillvara.
vilken omfattning utbyte av arealer i sam­
Förvaring av ek- och bokollon över en
band med dispens för avverkning av
vinter finns det utprovade rutiner för.
ädellövskog och byte av trädslag kom­
Svampangrepp måste förhindras och möj­
mer att få, även detta kommer dock att
ligheter att reglera vattenhalt och tempe­
medföra planteringar av ädellövskog.
ratur måste finnas. Innan ollonen kom­
Fortsättningsvis kommer enbart ek och
mit i vila efter insamlingen krävs en hel
bok att behandlas.
del arbete och tillsyn.
Odling av ek- och bokplantor
Grobarhet
Vid odling av ek- och bokplantor bör
Skillnaden mellan groningsprocent vid
jorden vara något "bättre" än den normalt
analyser och praktisk fältgrobarhet är
är i dagens plantskolor. Gärna ett inslag
större vad gäller ollon än barrträdsfrön.
av lera, en mullhalt över 5 % och ett pH
Genom att snitta
100 representativa ollon
Vid större satsning på produk­
i ett parti omedelbart före sådd fås ofta
tion av lövplantor är det sannolikt
säkraste analysen. Bokollon som förva­
välbetänkt att avsätta några skiften för
rats med mindre än
detta och försöka optimera jordmånen.
en benägenhet att eftergro under hela växt­
över
6,0.
20 %
vattenhalt har
Dräneringen måste vara fullgod och
säsongen och ger ej säljbara plantor.
fälten jämna. Skulle risk för "isbrännor"
Ekollonen är betydligt robustare och tål
föreligga kan detta lätt avhjälpas genom
väl att den första grodden, som ofta kom­
att några halmbalar grävs ned på högkant
mer redan på hösten, bryts av. Normal
på lägsta punkten. De fungerar som brun­
grobarhet är för ekollon
nar ner till tjälfritt djup. Goda lähäckar är
bokollon ca
70-80 %
och för
80 %.
som alltid en fördel.
Sådd
Insamling och förvaring av ollon.
Sådden kan göras i en meter breda sängar,
Fröanskaffningen innebär med tanke på
fem rader och tjugofem cm radavstånd.
avståndet mellan ollonåren en del svårig­
Det är standarden i frilandsplantskolor.
heter. Skall det årligen finnas en viss
Genom att böja "gåsfötter" på en vanlig
volym plantor färdiga för utplantering i
renshacka körs fem ränder upp. Täckning
5
Ekbladct9
Det ogräs som etablerat sig innan såd­
den brutit upp bör bort innan det hinner
växa till sig, Eken är relativt robust gen­
temot kemiska ogräsmedel medan boken
är känslig. På nonnalt ogräsfri jord, gi­
vetvis utan rotogräs, bör kemiska medel
undvikas. En viss negativ inverkan av
kemisk ogräsbekämpning kan inte und­
vikas. Som alltid är en tät gröda bästa
medlet mot ogräs. En lyckad sådd ger
dessutom ett sådant utbyte att kostnad
Figur
I. Täckning efter sådd görs med ett traktorverktyg
försett med "gå�fötter", som effektivt kupar igen
såddränderna. - Egedal Maskinfabrik, Danmark.
för manuell och mekanisk rensning väl
kan bäras.
görs genom att med sex "gåsfötter" kupa
Rotbeskärning
igen såddränderna, Ett kilo ekollon mot­
Efter första vegetationsperioden måste
1,4 liter och innehåller 300 frön,
plantorna rotbeskäras. Detta kan göras
Sådden bör göras så snart jorden reder
sent på hösten eller tidigt på våren. Ett
sig, nonnalt i april. Till ett kilo frö beräk­
enkelt rotbeskämingsblad med vass egg
nas 8 m säng och således
40 m såddrand,
och inställd med något marksök d.v.s.
3-4 cm jord och vältas
lätt. Ett kilo bokollon motsvarar ca 2,0
liter och innehåller 4000-4500 frön, Såtid
En grov fil bör användas för att ständigt
som för ek i april. Till ett kilo frö beräk­
att gräva på tvären en bit utanför första
svarar ca
Ekollon täcks med
nas
35
m säng, Frömängden får givetvis
framåtlutat, torde vara bästa redskapet.
hålla bladet så vasst som möjligt. Genom
sängen når man omedelbart rätt djup (ca
justeras till grobarhet på aktuellt fröparti,
Sådd av bokollon täcks med
2
cm jord
och vältas lätt.
Plantvård
Vattning snarast efter sådd är viktigt.
Vattenhalten, som kanske varit vid nedre
gränsen under lagring, sjunker i samband
med hantering före sådd, Vattningen måste
upprepas i synnerhet beträffande bokol­
lon för att snabb och jämn groning skall
Figur 2. Ett enkelt rotbeskärningsblad av specialstål
enligt Egedal MasIånfabrik i Danmark.
uppnås, Vattningen kan medföra skorp­
bildning eller igenslamning av ytskiktet.
15
Boken har dessutom relativt dålig för­
märken ovanjord på bladet kan göras.
cm) så att stödhjul kan justeras eller
måga att bryta och groddplantorna tar sig
Risken för felaktigt utförd rotbeskäming
upp "med förenade krafter", Det är därför
är stor. Bästa väderbetingelserna är tidigt
viktigt att luckra genom att köra med
på våren då övre markskiktet bär en trak­
klofmgerhacka eller liknande så snart man
tor på frusen skorpa och marken under är
ser raderna,
våt. Genom att köra varannan säng blir
gångarna lika för traktorhjulen och kni-
6
Ekbladel 9
ven går vågrätt. Rotbeskäming är en för­
utsättning för produktion av bra ek- och
bokplantor. Vad gäller eken är det för
övrigt också en förutsättning för att få
upp dem efter två år och har därför be­
handlats i detalj.
Förebygg viltangrepp
Ek och bok är i alla plantskolestadier
uppskattad föda för många djur. Sådden
måste täckas väl, så att fasaner och duvor
inte upptäcker matstället. Ibland kan pro­
blem med sork uppkomma och då är gift
placerad i klena tegelrör säkraste bekämp­
ningen.Efter odlingssäsongen bör fålten
omges med finmaskigt hönsnät ca två
meter högt, enklast fäst på krakstör, för
att utestänga hare, kanin och rådjur.
Vinterhare som upptäcker ekplantor i en
plantskola kan lätt äta och bita av plantor
för tusen kronor på en natt. Inhägnader
måste kontroUeras varje vecka. Speciellt
bör första snön utnyttjas för att kontrol­
lera att inga objudna gäster har berett sig
tillträde.
Skador av insekter eller svampar före­
kommer knappast i plantskolan på ek­
och bokplantor. Ekplantor kan dock drab­
bas av mjöldagg på eftersommaren. Detta
går dock att bemästra. Fenomenet verkar
vara proveniensrelaterat. En annan
skadeorsak speciellt på bokplantor är sena
vårfroster.
Utplantering
Den vanligaste planttypen för utplantering
är 2/0* d.v.s. tvååriga ej omskolade som
ettåriga rotbeskuma plantor. I Sverige har
vi av hävd inte velat sortera i en popula­
tion. Detta är däremot vanligt i Danmark
och på kontinenten. Ek 2/0* sorteras t.ex.
i storlekar 30-S0 cm och SO-80 cm ur
samma odlingsparti. Detta får anses tvek­
samt av genetiska skäl. Det torde dock
vara försvarbart att i en odling av t.ex.
l/O bok ta upp de 10-30 % största för
utplantering. Däremot bör nog storleks­
sortering vid upptagning av ett helt parti
undvikas. Omskolning av ek- och bok­
plantor ger med säkerhet dyra plantor och
bör endast göras för att tillmötesgå speci­
ella krav. Den kvalitet som bäst fyller
kraven i Sydsverige torde för såväl ek
som bok vara en 2/0* i storlek 2S-S0 cm
och grov i stambasen som en blyerts­
penna, korrekt rotbeskuren och dämled
med bra finrotsystem och med friska väl­
matade knoppar.
Vid upptagning och sortering måste
personalen vara medveten om att under­
måliga plantor i synnerhet beträffande ek
kan vara svåra att upptäcka. Genom att
snitta eller skrapa på olika höjd på en
planta kan frisk ved konstateras, enstaka
knoppar kan klyvas för kontroll. Plan­
torna bör tas upp på våren för snabbast
möjliga distribution och plantering. De
importerade partier som tillbringat vin­
tern "på resande fot" mellan olika avnä­
mare bör få stanna på kontinenten.
Det är fullt möjligt och av flera skäl
önskvärt att inom landet odla de ek- och
bokplantor som behövs . Min erfarenhet
är att detta kan göras fullt konkurrens­
kraftigt både vad gäller pris och kvalitet.
7
Ekbladcl9
LÖVSKOGSTAGETGAR
Torvald Persson
I södra Sverige finns många ståndorter,
Det finns en principiellt viktig skill­
där lövskogen hävdar sig väl. En förut­
nad mellan sätten att odla t.ex. granskog
sättning för kontinuerlig lövskogsodling
och lövskog. Då granskogen väl etable­
på sådana marker är dock att de ger en
rimlig ekonomisk avkastning. Att inte
rats, har grunden för dess framtida
kvalitetsutveckling lagts främst genom
dagens lövskogar lämnar någon större
valet av mark, proveniens och täthet vid
ekonomisk avkastning förstås lätt, då man
plantering. För att få fram kvalitet av
konstaterar hur liten andel av lövvirket,
lövskog förutsättes ytterligare konkreta
som i förhållande till barrvirket blir såg­
åtgärder.
råvara.
Skogsvårdsforskning behövs
Årliga avverkningar i Götaland
Milj m3sk
Barr
Löv
13,0
4,7
De kunskaper som krävs är kännedom
% sågråvara
om vad de olika lövträdslagen behöver
av ljus och näring samt deras reaktion på
50
t.ex. de ändrade ljusförhållanden, som en
4
gallring innebär. Eftersom produktions­
Tabell l. Årliga avverkningar i Götaland under
1985-1990.
forskningen är styvmoderligt behandlad
vad gäller lövträd, finns inte många led­
stjärnor i form av gallringsmallar och
Intensivskötsel viktig
dylikt. Vissa träd har benägenhet att bilda
Lövskogens dåliga ekonomi är till en del
resultatet av utebliven eller olämplig sköt­
vattenskott. För sådana träd är det viktigt,
sel, även om proveniens och ståndort
spelar en roll för kvalitetsdaningen. I be­
krona. Ek och al har stor benägenhet att
bilda vattenskott medan t.ex. björken sak­
greppet lövskog ingår såväl ädellövskog
nar den förmågan. För att nå god
att det råder balans mellan stam, rot och
som ordinär lövskog. Förutom rena ädel­
ekkvalitet är stamkvistning eller tätt un­
lövskogar, som omfattar ca 125 000 ha,
derbesti'lnd en förutsättning. För en god
finns i södra Sverige ca 500 000 ha löv­
lövträkvalitet gäller också generellt att
lövträden växer med breda, jämna års­
blandbesti'lnd. En stor del av dessa bestånd
inrymmer embryo till kvalitetsmässigt
ringar. En god tillväxt begränsar också
goda lövträd. Men med målsättningen att
bokens, alens, björkens och askens benä­
få fram kvalitetsvirke krävs en kontinu­
genhet att bilda missfärgad kärnved. God
erlig och intensiv skötsel av dessa skogar.
Då får skogsägaren lön för mödan, samti­
att bilda kärna, som för just detta trädslag
tillväxt hindrar emellertid inte eken från
digt som skogarna blir tilltalande objekt
är positivt. Hos de s.k. bandporiga träd­
för den naturintresserade och bidrar till
den biologiska mångfalden.
slagen som ek och ask sker eventuell
8
tillväxtökning i den tyngre sommarveden.
Detta medför att andelen vedsubstans och
Ekbladel9
således vedens styrka ökar med ökad
årsringsbredd. Starkt virke ger emeller­
tid, speciellt hos eken, ett sprött virke,
som inte alltid uppskattas. Hos de
ströporiga lövträden som t.ex. björk, asp
och al är kärlen jämnt spridda över hela
årsringen. Årsringsbredden har därför
ingen inverkan på de ströporiga lövträd­
ens vedinnehåll och har därmed inte så
stor betydelse för virkets kvalitet. All­
mänt bör alltså gälla att ge lövträden så
goda tillväxtbetingelser som möjligt ge­
nom att släppa in det ljus och den
näringsmängd som varje trädslag tål.
Efterfrågan och målsättning
I allmänhet saknas en målsättning beträf­
fande lövskogsskötsel. Vad skall vi
producera i framtiden? Oftast vill man
satsa på det trädslag som ger det virke
som för dagen efterfrågas. Vad som efter­
frågas i framtiden vet ingen. Historiskt
löper en röd tråd som anger att kvali­
tetsvirke alltid, med undantag av kortare
tidsperioder, efterfrågas. En rimlig mål­
sättning bör därför vara att producera
kvalitetsvirke. Någon större fara att mark­
naden översvämmas av kvalitetsvirke
torde knappast råda under det närmaste
seklet. Kvalitetsvirke får anses som en
nisch, väl värd att utnyttja inom privat­
skogsbruket.
Men lönar det sig att lägga ner arbete i
halvdåliga lövskogar? Svaret är ja, om
man undantar äldre och medelålders be­
stånd, som redan passerat det stadium då
åtgärder kan påverka kvaliteten. Omkring
20 % av våra lövblandskogar bör vara
lämpliga för intensivbehandling.
Åtgärder
I.En första åtgärd består i att inventera
trädslagen och göra en allmän bedöm­
ning om träden har en möjlighet att
utvecklas.
2.Därefter tas beslut om vilka eller vilket
av trädslagen som har störst möjlighet
att ta tillvara det ståndorten kan erbjuda.
3.Välj och märk ut de stammar som skall
bilda det framtida beståndet. För att få
fram de kvalitativt bästa stammarna i
detta skede får en jämn starnfördelning
stå tillbaka för kvalitet.
4.Gallra kring kvalitetsstammarna och ge
dessa möjligheter att utveckla sin kro­
na.
5.Starnkvista de träd som behöver kvistas.
Ekologiskt skogsbruk
Ett viktigt inslag i lövskogsdebatten är
ståndorten. En del av våra spontant upp­
komna lövskogar växer på klart olämplig
mark, som passar bättre för gran eller
annat lövträdslag än det befintliga. En del
marker med barrskog skulle produktions­
mässigt passa bättre för lövskog. Därför
måste framtiden bli att växla från barr till
löv och vice versa. Kalkylmässigt har
granskog nästan alltid varit överlägsen
lövskog. Skogsägarna har också handlat
därefter i flera årtionden. Resultatet har
blivit granskog. De senare årens skärpta
kvalitetskrav gör att kalkylen kanske
måste justeras beträffande förutsättning­
arna.
Ekonomi
Betalning av massaved efter torrvolym­
vikt gör att priset på snabbvuxen massaved
sjunker. Risk för stormskador och röta
måste vägas in. Dessa faktorer är till nack­
del för granen. Miljöhänsyn och talet om
att ersätta det tropiska virket med inhem­
ska trädslag kan vara argument för
lövskog. Skogshistorien kan också spela
en roll för att i varje fall behålla den
lövskogsareal vi har idag. Då skall vi
naturligtvis utnyttja denna lövskog på
bästa sätt.
9
Ekbladcl9
Prisutvecklingen på lövskog har till
skillnad mot barrskog varit jämnt uppåt­
gående utan alltför stora pris variationer.
Efterfrågan har dock varierat. Under 1993
har Lex. efterfrågan på grov ek av god
kvalitet varit svag. Kanske redan i mor­
gon ändras bilden. Då gäller det att ha en
säljbar produkt.
Sågbar al rönte knappast någon efter­
frågan i början av 90-talet. Hösten 1993
steg efterfrågan plötsligt och priset steg
med mer än 30 %. Al av god kvalitet
ersätter nu många exotiska trädslag i hela
Centraleuropa. Tyvärr missar vi detta tåg,
eftersom skötseln av alskog inte varit så
intressant. Men det går alltid tåg! Se till
att inte missa alltför många tåg i framti­
den.
E KFRÄMJAN DETS ÅRSMÖTE OCH
EX KU RSION 29-30 S E PTEM B E R 1994
Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län är värd för Ekfrämjandets exkur­
sion och årsmöte jubileumsåret 1994. Eklandskapet söder om Linköping
blir föremål för deltagarnas intresse. Industribesök står också på önskelis­
tan. Inbjudan med program och upplysningar om inkvarteringsmöjligheter
m.m. skickas ut till samtliga medlemmar i början av juni. För deltagare från
sydligaste Sverige planeras gemensam busstransport till Östergötland.
Styrelsen
10
Ekbladet 9
EKEN - EN VÄRD E FU LL NYCKELBIOTOP
Lars Ingemarson
Sveriges riksdag beslutade 199 1 i politisk enighet att alla naturligt förekom­
mande djur och växter skall bevaras i livskraftiga populationer. Mot denna
bakgrund har skogsvårdsorganisationen fått i uppdrag att inventera så kallade
nyckelbiotoper.Nyckelbiotoper är områden med höga naturvärden där akut
hotade, sårbara,sällsynta eller hänsynskrävande djur och växter förekommer
eller kan förväntas förekomma.
Nyckelbiotoper är oftast små och avvi­
kande områden som ligger insprängda i
det vanliga landskapet. Exempel på sko­
gar som kan vara nyckelbiotoper är
rasbranter, raviner, askskogar, lövsump­
skogar, rester av barmaturskogar och
grova ekar som finns insprängda i skogs­
landskapet.
Personal som är utbildad av skogs­
vårdsstyrelsen utför inventeringen. Den
kan liknas vid ett detektivarbete, där upp­
gifter om områden med höga naturvär­
den hämtas in från många olika källor.
Områden besöks sedan i fålt för insamling
av data. Dessa registreras i en databas
som är kopplad till ett geografiskt kart­
databassystem (geografiskt informations
system). Exempel på källor är stereobilds­
tolkning av infraröda flygbilder där ek
framträder tydligt med sina karakteris­
tiska bulliga och breda kronor. Andra ex­
empel är sockenböcker där eksolitärer
som ofta har kulturhistoriskt värde finns
omnämnda. Markägarna och allmänhe­
tens lokalkännedom är också viktiga in­
formationskällor.
Nyckelbiotopsinventeringen utgör en
av grundpelarna i skogsvårdsorganisa­
tionens rådgivning till markägare för att
nå de skogspolitiska målen att bevara
den biologiska mångfalden i skogsland­
skapet.
Eken har här en särställning bland de
olika nyckelbiotoperna då en enskild ek
kan vara en mycket värdefull nyckel­
biotop och hysa en artrik flora och fauna.
De ekar som är föremål för den riksom­
fattande nyckelbiotopsinventeringen är de
riktigt stora "bjässarna" som kan ha en
omkrets i brösthöjd av ca 3 m eller större,
eller gamla senvuxna ekar med höga na­
turvärden även om stamtjockleken inte
är så anmärkningsvärt hög. Senvuxna ekar
kan i många fall återfinnas i oländig ter­
räng som rasbranter och i kantzoner till
hällmarker. Här har människan ofta av
tekniska skäl inte gjort några ingrepp och
många rasbranter uppvisar därför ett
naturskogsliknande tillstånd. I dessa
naturtyper är eken ett viktigt nyckel­
element. De senvuxna ekarna är ibland
en rest av svunnen tid och har en lång
11
Figur 1. Markngare med gamla grova ekar bör spara dessa och även se till att ekar som/örrrwdas bli nästa
generation sparas. Det är utan tvekan en mycket enkel naturvårdsinsats som ger en pdtaglig effekt/ör bevarandet
av den biologiska rruJngfalden i skagslandskapet. - Foto: Johan Nitare
12
EkbJadel9
ekkontinuitet på platsen vilket är en för­
fram till 1 8 00-talets slut erövrade jord­
utsättning för en rad svårspridda hotade
bruket stegvis mark från ädellövskogen.
arter som är knutna till ek eller eksubstrat.
Den allt större boskapsstammen krävde
För att en ek skall klassas som en
allt större sommarbetesmarker och slåtter­
nyckelbiotop skall den hysa eller förvän­
tas hysa hotade eller hänsynskrävande
marker för vinterfoder. Till slut var ädel­
lövskogen nästan försvunnen i stora de­
arter. Många av de så kallade rödlistade
lar av de intensivast utnyttjade områdena
arterna är svåra att identifiera varför
inventeringsmetodiken bygger på en re­
i Sydsverige. Små fragment av den na­
turliga ädellövskogen överlevde på
gistrering av nyckelelement d.v.s. sub­
marker som var mindre lämpade för åker­
strat och företeelser som är förutsättningar
bruk till exempel rasbranter. Ädla löv­
för de rödlistade arterna. Som exempel
träd tilläts också stå kvar i vissa slåt­
kan nämnas förekomst av mossbeklädda
termarker som senare under 1 900-talet,
grenar, barklös kärnved, bohål, insekts­
hål m.m. Eken utgör också ett viktigt
särskilt på större gods och herresäten,
nyttjades som betesmarker. Våra hävdade
inslag i olika typer av nyckelbiotoper.
och igenväxande hagmarker med ädla
Ofta finns det grupper eller spridda
lövträd kan därför i vissa fall ha konti­
eksolitärer i biotoptyper som lövnatur­
nuitet av lövträd som sträcker sig ända
skogar, ädellövnaturskogar och sekundära
tillbaka till värmetiden.
ädellövskogar. Förekomsten av ek med
Grova ekar erbjuder med sin långa
den artrikedom som är knuten till ek är
livslängd och stora rot-, stam- och blad­
ofta ett viktigt nyckelelement i dessa
massa samt blommor och frukter ett
nyckelbiotoper.
mycket varierande utbud av livsrum för
Eken är det trädslag som hyser flest
många organismer.
antal arter. Anledningen till att eken intar
Nära 550 insektsarter är knutna till ek.
en särställning bland de ädla lövträden är
flera. Historiken spelar en viktig roll då
Även lavfloran uppvisar en anmärknings­
värt hög artförekomst. I England har ca
eken var ett av de första trädslagen som
300 arter noterats på ek, vilket är betyd­
invandrade från söder. Under den så kal­
lade värmetiden för mellan 8 500 år och
ligt fler än för något annat trädslag. Utö­
ver insekter och lavar uppvisar eken en
5000 år sedan dominerade ädellövnatur­
rik vedsvampflora samt en mängd andra
såväl högre som lägre stående organis­
skogen på bättre marker i Syd- och Mel­
lansverige. Skogen var bitvis rik på luckor
och gläntor som hölls öppna av vilda
betande djur. Samtidigt förekom de ädla
lövträden betydligt längre norrut än idag.
mer. Många av arterna är specifIkt knutna
till ekens mikromiljöer. Som exempel på
dessa nischer kan nämnas, grova och ihå­
liga stammar, tunna och grova såväl le­
Värmetidens varma och fuktiga klimat
vande som döda grenar, mulm, bark­
ersattes för ca 5000 år sedan av ett mera
kontinentalt präglat klimat med torra som­
sprickor, nedfallen grenved på marken,
rar och kalla vintrar. Detta ledde till att
mycket lång.
Eken ger under flera hundra år livs­
ekblandskogarnas utbredning reducera­
blad, kräftsvulster m.m. Listan kan göras
des kraftigt. Under den ännu kyligare så
rum åt mängder av organismer. Många
kallade Fimbulvintern för 3000- 2500 år
av arterna som är knutna till eken är svår­
sedan försämrades situationen ytterligare
spridda varför förekomst av vissa svår­
för ädellövskogen. Från stenåldern och
spridda arter indikerar lång trädkontinuitet
13
Ekbladcl9
på platsen. Naturligtvis kan man inte hitta
alla arter på en ek eller i ett ekbestånd
utan varje ek eller ekbestånd har sina
naturvärden beroende på en rad faktorer
som till exempel tidigare markpåverkan,
trädkontinuitet och läge.
En litteraturstudie i Östergötland, ett
av de ekrikaste landskapen i Sverige, över
förekomsten av rödlistade arter som är
beroende av ek, bekräftar ekens bety­
delse som nyckelbiotop. Man fann inte
mindre än 94 rödlistade arter. Av dessa
var 67 skalbaggar, 5 fjärilar, 1 från grup­
pen halvvingar, 12 lavar och 9 svampar.
Totalt fann man 354 rödlistade arter
knutna till lövträd. Således är ca 26 % av
de rödlistade arterna knutna till ek, som
därmed i särklass är det trädslag som
hyser flest antal hotade eller hänsyns­
krävande arter.
De ekar som idag är att betrakta som
nyckelbiotoper utgör en mycket viktig
biotoptyp för att bevara den biologiska
mångfalden i vårt landskap. Hotet mot
eken som nyckelbiotop är inte nedhugg­
ning då de allra flesta markägare inser
värdet av att bevara gamla grova ekar,
inte minst av kulturhistoriska skäl. Hot­
bilden är idag istället igenväxning. Igen­
växningen får allvarliga konsekvenser av
främst tre anledningar:
14
1. Artspecialisering
Många av de arter som är knutna till
ek är ljus- och värmekrävande, vilket
är en artanpassning genom årtusen­
den då arter har utvecklats i samspel
med vilda betande djur långt innan
människan tågade in på arenan.
2. Rötangrepp
Ekar som beskuggas angrips av röt­
svampar och bryts ned betydligt
fortare än ekar som står öppet och
solexponerat. Ekarna får därmed be­
tydligt kortare livslängd.
3. Kontinuitetsbrott
Igenväxning hindrar nya ekar av hag­
markstyp att utvecklas. Kontinuiteten
av grov ek riskerar att bli bruten.
Detta faktum är ett allvarligt hot då
många av de hotade arterna är svår­
spridda och därför riskerar att dö ut.
Avslutningsvis vi Il jag uppmana mark­
ägare med gamla grova ekar att spara
dessa och även se till att ekar som förmo­
das bli nästa generation sparas. Det är
utan tvekan en mycket enkel naturvård­
sinsats som ger en påtaglig effekt för
bevarandet av den biologiska mångfal­
den i skogslandskapet.
Ekbladel9
VEDSVAMPAR PÅ EK
-
2
Stellan Sunhede
I föregående nummer av Ekbladet pre­
först blek sedan rödbrun. Ibland en men
senterades ett forskningsprojekt rörande
oftast några till många fruktkroppar väx­
ved- och barkbeboende svampar på ek i
ande tills ammans, under marken förenade
1993). Här gavs
i en gemensam rotlik bildning, som fäs­
Nordeuropa (Sunhede
också exempel på dessa svampars lev­
ter vid ved (figur l A). Sommar- till
nadssätt och olika röttyper (brunröta,
höstsvamp.
vitröta och hålröta). Fyra brunrötande
Den räfflade nagelskiviingen växer i
svampar, svavelticka, oxtungsvamp, tung­
Norden främst på ek men också "tillfäl­
ticka och korkmussling behandlades i ord
ligt på bok" (Hansen och Knudsen
och bild.
Fruktkropparna växer vid basen eller från
Antalet brunrötande svampar är gene­
1992).
rötter (figur l A) av främst gamla, grova,
rellt sett litet jämfört med de vitrötande
levande eller döda träd och stubbar.
arterna. Detta förhållande gäller även för
Svampen orsakar vitröta. Den beskrivs
ek. I eken har brunrötesvamparna liksom
som en "parasit som går via rötterna in i
många vitrötesvampar sitt mycel främst
stammen " (Rypacek
1966).
i stamm ar och grövre grenar eller rötter,
Den räfflade nagelskiviingen är säll­
medan klenare grenar och kvistar främst
synt men spridd inom ekens utbrednings­
eller enbart hyser vitrötande arter. Bero­
område i Sverige. Den hör till de skydds­
ende på svampart kan den vitrötade veden
värda arterna (Ingelög m.fl.
1993).
(figur l B) se något olika ut både vad
gäller fårgnyans och struktur. I detta num­
Korallticka - Grifola frondosa
mer presenteras några vitrötande svam­
(Dicks.: Fr.)
par som har sitt mycel i ekens basala
Hattbildande ticka. Fruktkropp ettårig,
stamdelar och rötter.
tuvlik, bestående av många (upp till flera
S. F. Gray
hundra) tätt gyttrade hattar utgående från
Räfflad nagelskivling - Collybia
fusipes (Bull.: Fr.) Quel.
Vedlevande skivling med gyttrat växt­
sätt. Hatt vanligen
3-8 cm i diameter,
2 A), van­
15-35 cm i diameter, ibland mycket
stor, upp till 65 cm vid och 20 kilo tung
(Sunhede 1977). Enskilda hattar är
en central, förgrenad fot (figur
ligen
först klockformigt välvd, sedan med ut­
halvcirkelformade, spatelformade eller
bredd vågig översida, ofta med en puckel,
tungliknande,
rätt tunn , blekbrun till rödbrunaktig.Ski­
foten är sidställd. Hattovansidans fårg är
2-6 (-10) cm breda och
vor bleka till köttfärgade, slutligen
varierande (beroende på exemplar och
vitpudrade och rödfläckiga. Fot 4-10 cm
ålder), grå-brungrå-brun, ofta av ljusare
hög, mer eller mindre djupt fårad, ofta
fårgton men ibland mycket mörk (figur
förtjockad på mitten, rotlikt avsmalnande,
2 A). Hattundersidans porlager vitaktigt,
15
Figur
1.
Vitrötesvampar pd ek.
-
A: Fruktkroppar av räjJ1ad nagelskivling (CoUybia fusipes) pdfrilagd ekrot 3,2 m
frdn stammen av en 0,8 m grov ek. Tre resp tvdfruktkroppar utgdrfrdn veden helt nära varandra. Längst till
vänster i bakgrunden en ensam fruktkropp. Synlig rotdel ursprungligen täcla med 4 -
6 cmjord.
-
B: Exempel pd
vitrötad vedJrdn ekstubbe. Röta orsakad av brödmärgticka {Perenniporia medulla-panis (Jacq.: Fr.) Donk).
Södermanland, Forssa sn, Sofieiund,
16
18.8. 1992.
- Foto: Stellan Sunhede.
-
A:
Figur
2.
Vitrötesvampar pd ek.
basen av en
0.9
-
A: Fruktkropp av korallticka (Grifola frondosa) med mörkt grtlbruna hallar vid
m grov ek. -B: Tvd smdfruktkroppar av grenticka (polyporus umbellatus) pd marken mellan tvd
ekar. Vänster fruktkropp utgdendefrdn ell i marken dolt sklerotium. flöger exemplar löst liggande, visande den
förgrenadefruktkroppen med centralställda hallar (por/ager ännu ej utvecklat).
Österängen, Bondberget,
9.9.1977.
-
A: SmIlland, Jönköping,
-B: Öland, flögsrum sn, fIalItorps flage, 23.7.1993.
-
Foto: Stellan Sunhede.
17
Ekbladcl9
ej svartnande vid tryck, nedlöpande på
foten. Porer 1-3 per mm, väl synliga för
blotta ögat. Som färsk köttig och med ej
oangenäm doft. Som gammal ofta angri­
pen av insektslarver. Sensommar till
höstsvamp.
I Sverige finner man koralltickan en­
bart på ek. Den växer främst på gamla,
grova, levande träd. Svampen kan fort­
sätta och bilda fruktkroppar även sedan
eken dött och ses ibland vid eller på gamla
ekstubbar. Fruktkroppen växer vid (figur
2 A) eller ibland på basen av trädet, stun­
dom upp till flera meter från stammen
utgående från i marken dolda rötter.
Svampens mycel orsakar en intensiv vit­
röta i kämveden (Domanski m.fl. 1973) i
trädets basala stamdelar och grövre röt­
ter.
Från andra europeiska länder är ko­
ralltickan också sällsynt rapporterad från
bl. a. alm, avenbok, björk, bok, lönn och
äkta kastanj (Domanski m.fl. 197 3,
Kotlaba 1984, Ryvarden och Gilbertsson
1993). I Nordamerika växer svampen
även på barrträd som lärk, tall och
Pseudotsuga (Gilbertsson och Ryvarden
1986). Arten har en cirkumpolär utbred­
ning på norra halvklotet.
Koralltickan kan möjligen förväxlas
med jättetickan (Meripilus giganteus
(Fr.) Karst.) som ofta har ett tuvformat
växtsätt med många halvcirkel- till tung­
formade hattar utgående från en gemen­
sam kort fot eller bas. Jättetickans hattar
är 10-30 cm vida, dess porer små, 3-5 per
mm och porlagret mörknar vid tryck Uäm­
för koralltickan ovan). Svampen är bl. a.
avbildad i Ryman och Holmåsen (1984)
och Sunhede ( 1977). Jättetickan växer
främst på bok men även på ek och en del
andra lövträd. Den är mindre vanlig på
barrträd (Domanski m.fl. 1973). Frukt­
kropparna växer på och vid basen eller
från rötter av gamla träd och stubbar.
18
Den orsakar en intensiv vitröta i käm­
veden.
Grenticka - Polyporus umbellatus Fr.
Hattbildande ticka. Fruktkropp ettårig,
tuvlik, liksom koraUtickan med många
hattar (upp till flera hundra, kanske tu­
sen) utgående från en central, förgrenad
fot (figur 2 B), vanligen 15-35 cm vid,
ibland betydligt större och upp till 55 cm
i diameter (J0rgensen 1992). Svampen
kan i sällsynta fall väga upp till 20 kg
(Jahn 1979). Enskilda hattar 1-4 cm i
diameter och med centra/ställd fot. Hatt­
ovansidans färg gråbrun till ljusbrun,
radiärtrådig och med små fjäll. Hattunder­
sidans porlager vitaktigt, nedlöpande på
fot och grenar. Fruktkroppar från juli till
oktober, kortlivade (står ca en vecka, se­
dan helt sönderätna av insektslarver).
Grentickan är i Norden främst knuten
till ek och bok. Även funnen i björkskog
med inslag av lind och enstaka tallar samt
under björk och tall (Kotiranta och
Niemelä 1981). Domanski m.fl. ( 1973)
anger "ek, mindre ofta avenbok och lönn".
Vitt spridd, men sällsynt på norra halv­
klotet (Gilbertsson och Ryvarden 1987).
Grentickan orsakar vitröta i trädets
basala stamdelar och rötter. Svampens
mycel kan fortleva sedan trädet dött och
även i stubbar (Domanski m.fl. 1973).
Fruktkroppar utgår från trädets ved eller
från ett så kallat sklerotium (ett slags
näringskropp av svamphyfer) i eller strax
under markytan vid trädets bas eller upp
till flera meter därifrån.
Sklerotium knöligt, oftast förgrenat,
med tunt, svartbrunt till gråsvart ytskikt
och vitaktigt till ljust träfärgat, mer eller
mindre segt kött, inneslutande både le­
vande och döda, klena trädrötter. Storlek
starkt varierande, från 8 x 8 cm (eller
mindre) till 146 x 122 cm (eller större) i
utsträckning och upp till 3 cm i tjocklek
Ekbladcl9
Uärnför J!2lrgensen 1992). Sklerotiema är
fleråriga. Samma sklerotium kan bilda
fruktkroppar vid olika tillfällen under sä­
songen och flera fruktkroppar kan bildas
samtidigt (J!2lrgensen 1992). Grentickan
är sällsynt och hör till de skyddsvärda
eksvamparna (Ingelög m.fl. 1984, 1987).
Jahn, H. 1979: Pilze die an Holz wachsen .
- Herford.
J!2lrgensen, A. 1992: Skrermfom1et Stilk­
poresvamp (Polyporus umbellatus).
Svampe 26:54-56.
Hansen, L. and Knudsen, H. (eds) 1992.
Nordic Macromycetes 2. Polyporales,
Boletales, Agaricales, Russulales.
Copenhagen.
Referenser
Kotiranta, H. and Niemelä, T 198 1: Com­
Domanski, S., Orlos, H. and Skirgiello, A.
position of the polypore communities
1973. Fungi. Polyporaceae Il (pi/ea­
of four forest areas in southem Central
tae), Mucronophoraceae Il (pileatae),
Finland. Karstenia 2 1 : 3 1 -48.
Ganodermataceae, Bondarzewiaceae, Kotlaba, F. 1984: Zemepisne rozsireni a
Boletopsidaceae, Fistulinaceae. ekologie chorosu (Polyporales s.l.) v
Warsaw.
Ceskoslovensku. Praha.
Gilbertson, R. L. and Ryvarden, L. 1986: Ryman, S. och Holmåsen, I. 1984. Svam­
NorthAmerican Polypores J . Abortipo­
par. En fälthandbok. Stockholm.
rus-Lindtneria. - Oslo.
Rypacek, v. 1966: Biologie holzzerstö­
Gilbertson, R. L. and Ryvarden, L. 1 987:
render Pi/ze. Jena.
North American Polypores 2. Mega­ Ryvarden, L. and Gilbertson, R. L. 1993 :
sporoporia - Wrightoporia. - Oslo.
European Polypores J . Abortiporus­
Ingelög, T, Thor, G. och Gustafsson, L.
Lindtneria. - Oslo.
(red.) 1984 ( 1987 2:a upp!.). Floravård Sunhede, S. 1977: Något om ved- och
i skogsbruket. DeI 2. Artdel. -Skogssty­
barkbeboende eksvampar i Sverige.
relsen, Jönköping.
Svensk Bot. Tidskr. 7 1 : 101- 108.
Ingelög, T , Thor, G., Hallingbäck, T, Sunhede, S. 1993: Vedsvampar på ek. Andersson, R. och Aronsson, M. (red.)
Ekbladet 8:5-10.
1993. Floravård ijordbrukslandskapet.
- Lund.
-
-
-
-
-
-
-
19
Ekbladet 9
EKENS INSEKTE R
Åke Sandhall
9. EkruJlviveln
Ekrullviveln tillverkar bladrullen av
Vivlarna eller snytbaggarna utgör en stor ett ungt blad genom att först dubbelvika
skalbaggsfamilj med omkring 500 arter det på längden och sedan rulla ihop det.
påträffade i Sverige. De flesta känns lätt Inne i rullen läggs äggen. Efter drygt en
igen på att huvudet är förlängt till ett mer vecka kläcks de till larver som sedan
eller mindre tydligt snyte med käkarna under sommaren lever skyddade i rullen
placerade framtill i snytet. Vivlarna är och äter av bladet. Förr eller senare faller
växtätare och många arter uppträder som bladrullen av trädet och larverna över­
skadedjur på odlade växter.
vintrar på marken i resterna av rullen. I
En del vivlar kallas för rullvivlar ef­ slutet av april förpuppar de sig och bortåt
tersom de tillverkar en rulle av ett blad 14 dagar senare kommer den nya genera­
som skydd för ägg och larver. Mest be­ tionen fullbildade skalbaggar ut.
kant är nog den lilla mörka björkrullviveln
vars smala strutar ofta kan beskådas i
mängd på björkar.
Ekrullviveln (Attelabus nitens) tycks
inte vara så vanlig annat än lokalt. Den
vackert röda skalbaggen är ganska liten,
bara mellan 4 mm och 6 mm lång. Den
uppträder hela sommaren men syns säl­
lan till. Störst chans att se den har man
om man redan i maj eller juni letar på
unga ekskott. Skalbaggen lever dock inte
uteslutande på ek utan kan också hittas
på t.ex. hästkastanj och hassel.
Ekrullviveln förekommer endast i de
södra delarna av Sverige upp till V äster­
götland och Bohuslän. Den kan inte räk­
nas som något skadedjur av betydelse på
ek.
20
Ekbladet 9
SKADOR PÅ BOK OCH E K
Gustav Fredriksson
Skogsstyrelsen har inventerat skador på
bok och ek 1988 och 1993 i Skåne, Hal­
land och Blekinge. Vid inventeringen har
bedömts kronutglesning, grenstruktur och
frekvensen missfärgade blad. Dessutom
har noterats omfattningen av ollonsätt­
ning, insektsangrepp och barkskador.
Kronutglesning
Utglesningen av bladkronan hos bok var
avsevärt högre 1993 än 1988 inom hela
det undersökta området. Andelen träd med
tydlig utglesning hade mer än fördubb­
lats i samtliga län. Tydlig utglesning mer än 25 % - förekom hos 14 % av
träden 1993 jämfört med 3,4 % 1988. I
Halland hade mer än var femte bok över
25 % kronutglesning.
Kronutglesningen hos ek var liksom
för bok mycket högre 1993 än 1988 inom
alla tre landskapen. Den största försäm­
ringen noterades i Blekinge, där andelen
träd med tydlig utglesning ökat från
10 % 1988 till 40 % 1993. I Skåne var
motsvarande andel ca 20 % och i Halland
10 %. Utvecklingen av kronutglesning
visas i figurerna l och 2.
Hos ek kan noteras en ökad frekvens
av "bollformig" bladfördelning, vilket
tyder på en sämre skottillväxt 1993 än
1988. Den sämsta skottutvecklingen ob­
serverades i Blekinge.
Bladverk
Missfårgning av blad hos bok var betyd­
ligt mera vanligt förekommande i samtliga
län med undantag för Blekinge. l Halland
visade närmare 30 % av träden en miss­
fårgning av bladverket.
Eken visade endast undantagsvis miss­
färgning av blad.
Övriga skador
Kraftiga angrepp av bokbladminerare var
vanligare 1993 än 1988. Angrepp av bok­
sköldlus hade ökat något i Halland och i
Kristianstads län, men kraftiga angrepp
är fortfarande sällsynta. Angrepp av blad­
levande insekter på ek var obetydliga
1993.
Barkskador på bok hade något högre
frekvens 1993, ca 4 % av träden. Större
barkskador förekom på 1,6 % av ekarna,
vilket innebär en obetydlig ökning sedan
1988.
Grenstruktur
Sammanfattningsvis uppvisar såväl
De senaste årens grentillväxt hos bok var boken som eken ett sämre skogstillstånd
betydligt sämre 1993 än 1988. I Blekinge, 1993 jämfört med 1988. Man måste emel­
Halland och Kristianstads län har ande­ lertid komma ihåg att 1988 föregicks av
len träd med starkt reducerad tillväxt i år med betydligt gynnsammare väderlek
grenspetsama fördubblats. Man kan också än 1993. Boken hade dessutom hög o11on­
spåra en tendens till ökning av sido­ sättning, vilket samtidigt leder till en ökad
grenarnas tillväxt och förgrening, vilket kronutglesning. Även hos eken finns de
antyder en mera långvarig tillväxtför­ största skillnaderna hos parametrar som
sämring.
är beroende av årsrnånen, d.v.s. kron­
utglesning och bladfördelning.
21
Ekbladet9
skador som svavel- och kväveoxider och
ozon kan åsamka bladen leder till en för­
sämrad vattenhushållning. Trädens vat­
tenupptagningsförmåga kan avsevärt för­
sämras om finrötter och rnykorrhiza ska­
das eller hämmas av markförsuming el­
ler alltför högt kvävenedfall. Trädens
näringsförsörjning kan också störas av
rotskador, utlakningsförluster och kväve­
nedfall.
Med dessa inventeringar som grund
kan man inte dra några slutsatser om even­
tuell inverkan på skadebilden från luft­
föroreningar och markförsurning. Ska­
dorna ger också ett så splittrat intryck att
någon långsiktig trend inte kan spåras
eller ge underlag för en prognos om fram­
tida skadeutveckling.
Trädens förmåga att utstå stress under
varma och torra perioder beror i hög grad
av bladens och rötternas funktion. De
Bok
Kronutglesning
. 0· 1 0
%
13 1 1 - 2 5
ElI 2 6 - 6 0
D > 60
N·län 88/93 M·län 88/93 L·län 88/93 K·län 88/93
Figur
1. Kronwglesning hos bok 1988 och 1993.
Ek
Kronutglesning
. 0- 1 0
%
D!11 1 1 - 2 5
13 2 6 · 6 0
D > 60
o,
N·lan 88/93 M·lan 88/93 L·lan 88/93 K·lan 88/93
Figur 2. Kronwglesning hos ek 1988 och
22
1993.
Ekbladel 9
ÄDELLÖVSKOGSSKÖTSEL G E R
BIOLOG ISK MÅNGFALD
Gustav Fredriksson och Bengt Nihlgård
NatuIVårdsverket har i rapporten Miljö
93 med underlagsrapporterna "NatuIVård"
och "Skogsbruk och miljö" föreslagit att
50 % av den ädla lövskogen och 25 % av
lövskog med inslag av ädla lövträd un­
dantas från skogsbruk. Dessutom skall
all ädellövskog hänföras till skogar med
särskilt skydd. Här följer ett referat av
Ekfrämjandets yttrande över rapporterna.
Ekfrämjandets uppfattning är att Na­
tUIVårdsverket i sitt förslag inte har beak­
tat att redan dagens vedertagna och til­
lämpade skötsel av den ädla lövskogen
tillgodoser mycket högt ställda miljörnål
såsom uthållig utveckling av biotopen
och biologisk mångfald på lång sikt. Från
flera utgångspunkter kan en brukad ädel­
lövskog ha flera och högre ekologiska
värden än en skog som undantagits från
skogsbruk och lämnats för fri utveckling.
Ädellövskogslagen har alltsedan 1984
effektivt skyddat den ädla lövskogen.Den
har också stimulerat skogsägarna att sköta
de ädla lövskogarna. Detta har ytterli­
gare stimulerats genom bidrag och
skogsvårdsstyrelsernas fria rådgivning.
Något ytterligare generellt skydd för den
ädla lövskogen förefaller inte nödvän­
digt.
De ekonomiska och industriella förut­
sättningarna för skogsbruk i sydligaste
Sverige har ändrats så att virket från den
ädla lövskogen för ett ökat antal skogsä­
gare har blivit väsentligt för skogsbruks­
företagets överlevnad. Det innebär dess­
utom redan nu att granskogar alltmera
ersätts av lövskogar med inslag av ädla
lövträd.
Inom Ekfrämjandet är vi medvetna om
behovet att avsätta ytterligare national­
parker och naturreseIVat i Södra Sverige,
som bl a bör omfatta ädla lövskogar för
fri utveckling. Däremot anser Ekfräm­
jandet att NatuIVårdsverkets förslag att
undanta 50 % av ädellövskogen från
skogsbruk saknar såväl realism som sak­
lig grund. En rätt skött ädellövskog är en
mångformig biotop med träd av olika
trädslag i flera skikt och av olika åldrar.
Framför allt riktigt skötta ekskogar och
blandade ädellövskogar har varierande
ljus- och fuktighetsförhållanden, som ska­
par lämpliga miljöer för en mångfald av
växt- och djurarter.
N atuIVårdsverket föreslår att alla ädel­
lövskogar hänförs till "brukade områden
med stark miljöhänsyn". Det är Ek­
främjandets uppfattning att de krav som
ställs av NatuIVårdsverket på dessa om­
råden med ädellövskog redan uppfylls
genom skogsvårdslagen och biotop­
skyddet. Det bör påpekas att exempelvis
kravet "ingen kalhuggning" uppfylls i
praktisk ädellövskogsskötsel. Föryngring
av ädellövskog sker uteslutande genom
successiv avveckling - under en period
av 30-40 år - av den äldre skogen. Grova
äldre träd skall också enligt föreskrif­
terna till den nya skogsvårdslagen läm­
nas kvar efter föryngringsavverkning.
Ekfrämjandet bedömer dessutom att den
nya skogspolitiken, biotopskyddet och
23
Ekbladcl9
skogsägarnas ökade medvetenhet och
tande undantag från skogsbruk skulle bli
kunskap om miljöfrågor resulterar i att
en utslagning av ett mycket stort antal
mindre områden kommer att avsättas för
skogliga brukningsenheter i sydligaste
fri utveckling inom i övrigt brukade om­
Sverige. Reservatsbildningen måste en­
ligt Ekfrämjandets uppfattning ges en rim­
råden .
Allt fler
forskare bedömer klimat­
lig omfattning.
förändringar till följd av växthus gaserna
som mycket sannolika under de kom­
- Kravet att lämna minst
10 grova träd
per hektar vid slutavverkning berör en
mande trettio åren, och en temperatur­
mycket stor andel av virkesvärdet i ädel­
höjning särskilt vintertid på våra bredd­
lövskog. I exempelvis ekskog innebär det
20 %
grader, kommer att avsevärt gynna de
ca
ädla lövträdens tillväxt och utbrednings­
svarar 20000 till
möjligheter. De kommer att få en poten­
beroende på virkets kvalitet. Detta skulle
tial att bli dominerande trädslag i hela
komma att medföra krav på mycket stora
Sydsverige.
I anslutning till en förväntad
ökad spridning måste också goda gene­
tiska anlag sett ur produktionssynvinkel
av antalet träd och värdet mot­
40000 kronor per hektar
ersättningar från samhället.
-
Skogsvårdslagen i sin nya utform­
ning och bidraget till skötsel av ädel­
vara ett mycket starkt allmänt önskemål.
lövskog säkrar ädellövskogens skydd
Att gynna våra inhemska lövträds bättre
samt dess värden för virkesproduktion,
anlag kan endast ske genom goda kun­
biologisk mångfald och rekreation.
skaper och ett aktivt lövskogsbruk. Det
vore sannolikt starkt negativt för ädel­
- Naturvårdsverkets förslag att
50 %
av ädellövskogsarealen skall undantas
lövskogen att i denna förändringssituation
från skogsbruk och att öka detaljregle­
underkastas ett "ickeskötselprogram" som
ringen utöver nuvarande bestämmelser
indirekt skulle motarbeta såväl spridning
kommer att minska skogsägarnas möj­
som goda genetiska anlag.
lighet och intresse för att sköta befintliga
Ekfrämjandets synpunkter på de för­
ädellövskogar. Frivilligheten att öka area­
slag som berör den ädla lövskogen är i
len ädellövskog och inblandningen av
sammanfattning följande:
ädellöv i andra bestånd kommer sanno­
- Naturvårdsverkets mål att
ädellövskogen och
25 %
50 %
av
likt att helt upphöra.
av skogar med
- Ett bevarande av ädellövskogen för­
inslag av ädellöv skall undantas från
utsätter ett ekonomiskt brukande på hu­
skogsbruk bör sättas avsevärt lägre. För­
vuddelen av arealen, som samtidigt upp­
slaget är inte vetenskapligt underbyggt
fyller miljörnålen.
och orealistiskt. Effekten av detta omfat-
24
Ekbladet 9
EKFRÄMJAN D ETS STORA PR I S
GU N NAR ALMGR E N
1 993 TI LL
Gunnar Almgren är mottagare av Ek­
främj andets högsta utmärkelse 1 993.
Priset, ett större ekskrin designat av
konsthantverkaren Sigvard Nilsson, skall
tilldelas person som har gj ort insatser av
omfattande betydelse för den svenska
ädellövskogen. Det finns väl knappast
någon i Sverige som bättre fyller dessa
krav än Gunnar Almgren. Han har fört ut
budskapet om ädellövskogsskötsel till
flertalet verksamma skogvaktare i Syd­
sverige. Under många år som lärare och
rektor för skogsskola och skogsinstitut i
Kolleberga resp. Värnamo har J OO-tals
sydsvenska skogstekniker fått grundläg­
gande kunskaper i den svåra konsten att
sköta ädellövskog.
Under senare tj änstgöring i Skogs­
vårdsorganisationen har Gunnar Almgren
dokumenterat sin breda kunskap i böck­
Figur J. Gunnar Almgren har mottagit Ekfrämjandets
erna "Ädellövskog - ekologi och sköt­
högsta utmärkelse. - Foto: UIJ Olssol!
sel" och "Lövskog". Det är två standard­
målsättningar.Hans pedagogik karakteri­
verk som vi länge saknat i Sverige. I ett
stort antal korta kurser om ädellövskog­
seras inte av några förutspådda "käpp­
ens skötsel har han varit den givne lära­
ren.
Gunnar Almgrens kunskaper i ädel­
lövskogsskötsel karakteriseras av stor
hästar" utan baseras på gedigen ekolo­
gisk grund.
Vi har haft förmånen att ha Gunnar
Almgren som ordförande i Ekfrärnj andet
under flera år fram till 1 993. Ekfrämjandet
bredd. Han läser förutsättningarna på plat­
hälsar honom välkommen som debattör
sen och utifrån dessa ger han en eller
och kunskapsförmedlare vid många ex­
flera rekommendationer om hur man skall
kursioner framöver.
sköta skogen mot bakgrund av skilda
Gustav Fredriksson
25
Ekbladel 9
. .
..
ADELLOVP RISTAGARE 1 993
Ekfrämjandets stora pris 1993:
Kronobergs län : Björn Hylten­
Gunnar Almgren, Halmstad
Cavallius, Sunnan viks gård
av Av fastighetens skogsareal på 270 ha är
27 ha ädellöv (90 % ek). Dessutom finns
ca 1 2 ha ädellövhagmark. Ädellövskog­
ens ålder är i huvudsak mellan 60- 1 30 år.
Björn har de senaste tio åren låtit gallra
Göteborgs och Bohus län: Fride
hela arealen. Han har därmed väsentligt
Holmberg
Skogsmästare Fride Holmberg, född på förbättrat kvalitets- och dimensions­
Orust (Torbo-Morlanda) är ett välbekant utvecklingen. I egenskap av kunnig bio­
namn i skogliga kretsar långt utanför lä­ log har han väl tillvaratagit möjliga na­
nets gränser. Han har varit verksam vid turvärden.
Björn är inriktad på att försöka öka
Hensbacka skogsvårdsgård i mer än 40 år
som rektor och lärare. Efter sin pensione­ andelen ny ädellöv genom skärm- och
ring startade han en egen firma kantföryngring. Ä ven ek och bok under
"Skogsservice V äst AB" som han fortfa­ ordinärt löv används som föryngrings­
rande driver till gagn för länets skogsbruk. form. Likaså har han provat att frihugga
Fride Holmberg har i första hand bli­ huvudstammar av ek i ett granbestånd.
vit känd som en "skogsbrukets allätare" Ädellövhagmarkens kvaliteer upprätthål­
med vida intressen för såväl biologi som les genom kontinuerlig betning.
Björn Hylten-Cavallius har ett stort
ekonomi och teknik. Hans kunskaper och
stora intresse för skogshistoria är också intresse av att sköta gårdens ädellöv på
betydande och många är de grupper som bästa sätt och är väl kvalificerad för att
Fride fängslat med sin berättarkonst och premieras av Ekfrämjandet.
Roland Persson
kunskap om skogarnas utveckling i Bo­
huslän.
Kanske är det ändå så, att Frides hjärta Blekinge län: Anders Abrahamson
klappat mest för det biologiska. De ädla Bankdirektör Anders Abrahamson, Li­
lövträden har i Fride Holmberg alltid haft dingö, äger och brukar skogsfastigheten
en framstående talesman, även i tider då Elsebråne 1 : 3 5 i Asarums socken ,
de av ekonomiska skäl trängts tillbaka. Karlsharnns kommun sedan början av 60På Hensbacka och på Orust vittnar idag talet. Av den totala skogsmarksarealen,
skogen på åtskilliga ställen om Frides 1 00 ha, är 1 5 ha ekskog.
Under perioden 1 984-89 har ekarea­
omsorg för de ädla lövträden såväl i land­
skapsbilden som i virkesproducerande len utökats med 3 ha genom plantering
bestånd. Fride Holmberg framstår mot av dels ren ek i radförband, dels ek och
denna bakgrund som en värdig motta­ björk i blandning. Ekplanteringarna har
gare av Ekfrämjandets ädellövskogspris vårdats omsorgsfullt. Gräsrensning, vilt­
för sina insatser i Göteborgs och Bohus skydd och punktröjning har bidragit till
län.
ett mycket gott resultat. Den övriga
Rune Löjving ekskogsarealen beslår av välgallrade be-
(Se särskild artikel s 25 av detta
Ekbladet)
Red.
26
nr
Ekbladcl9
stånd av varierande ålder med närmare
lighet, att hans intresse och ambitioner
1 000 utv alda, markerade och stam­
resulterat i ett föredömligt ekskogsbruk.
kvistade huvudstammar.
Han har också insett värdet av att omge
Anders tillhör den i ekskötselsam­
sig med goda rådgivare och tillhör sedan
manhang v ä lkända Blekin ges läkten
många år Ekfrämjandets medlemsskara.
Arne Minan
Abrahamsson. Det är därför ingen tillfal-
EKFRÄMJAN D ETS 50-ÅR SJ U B I L E U M
Sällskapet för ekodlingens främjande bil­
repre sentanter för större ekförädlande
dades vid ett sammanträde i Stockholm
industrier även 14 länsjägmästare från
den 20 april 1 944. Bakgrunden var kriget
södra Sverige.
och avspärrningen. De ekförädlande in­
Sällskapet för ekodlingens främj ande
dustriernas råvaruförsörjning fick helt
som vid årsmötet 1 970 döptes om till
baseras på våra egna ekskogstillgångar.
Ekfrämjandet, kan följaktligen i år se till­
Det föranledde en överavverkning som
ingav farhågor för våra ekskogars fortbe­
baka på en SO-årig tillvaro. 1 994 års ex­
kursion och årsmöte i Ö stergötland kom­
stånd. Något måste göras för att befrämja
mer därför att präglas av olika jubileums­
den framt ida ekproduktionen . Garv­
aktiviteter. En jubileumsskrift som speg­
ämnes industrins företrädare hade alldeles
lar sällskapets verksamhet är under pro­
särskild anledning till oro eftersom ersätt­
duktion. Där bidrar Sven Eriksson, Erik
ningsråvaror inte fanns inom landet. Det
Ståål och Gunnar Almgren med minnen
var därför ingen tillfållighet att direktör
och erfarenheter. Den innehåller också
Albin vid AB Tannin tog initiativet till
en mängd olika artiklar av namnkunniga
sällskapets bildande. Han insåg från bör­
författare som behandlar ämnesområden
jan behovet av skogsvårdsstyrelsernas
inom Ekfrämjandets intressesfär. Redak­
medverkan. Vid det konstituerande sam­
tören, Ulf Olsson, kalkylerar med att
manträdet fanns förutom sällskapets första
jubileumsskriften kommer att omfatta
ordförande, p rofessorn i skogträdsför­
100- 1 50 sidor. Avs ikten är att den skall
ä d l i n g N i l s S y l v en , s amt ett antal
utkomma lagom till årsmötet i septem­
ber.
Arne Mirton
27
Ekbladcl9
BI O T O P SKYDD I ÄD E LLÖVSKOG
Arne Mirton
Genom tillägg i naturvårdslagen infördes
Naturvårdsverket har i samarbete med
fr.o.m. 1 augusti 1 99 1 ett särskilt biotop­
skogsstyrelsen upprättat en förteckning
skydd. Det innebär att arbetsföretag som
över vilka biotoper i skogsmark som om­
kan skada naturmi ljön inte får utföras
fattas av skyddet. Där återfinns bl.a. "äl dre
inom sådana mindre mark- och vatten­
naturskogsartade ädellöv skogsbestånd"
områden (biotoper) som är livsmiljö för
och "ädellövsumpskogar". Skogsvårds­
utrotningshotade dj ur- eller växtarter el­
organisationen genomför för närvarande
ler som annars är särskilt skyddsvärda.
på regeringens uppdrag en landsomfat­
Områdena är mindre än vad som normalt
tande inventering av alla skyddsvärda bio­
avsätts till naturreservat eller naturvårds­
toper i skogsmark. Den skall vara klar
områden och bör inte överstiga fem hektar.
senast 1 997.
Figur
28
l . Rasbrant med lind i Ljungskile, Bohuslän.
- Foto: Ulf Olsson
Ekbladet 9
TI LLGÅNG OCH EFTERFRÅGAN PÅ
LOVTRA
. .
. .
Malcolm Lilliehöök
Malcolm Lilliehöök är ordförande i Föreningen Svenska Lövsågverk. Han
följer mycket noga trenderna på virkesmarknaden. Prognoserna visar att
det kommer att bli en ökad användning av ek, ask och bok och björk i mö­
bel- och golvindustrin. I EKBLADET nr 7 (1 992) skrev Malcolm Lilliehöök
om "Lövtimmer - ett intressant sortiment i svenskt skogsbruk ". De progno­
ser som presenterades där är fortfarande aktuella. Gå därför gärna tillbaka
till detta nummer och titta bl. a. på de tabeller som visar variabler som
påverkar den europeiska virkesbalansen. Red.
Den globala efterfrågan på trä styrs i stora
drag av befolkningsutvecklingen och den
ekonomiskt tekniska utvecklingen. En
prognos baserad på dessa faktorer har
utarbetats av FAO. Prognosen, som även
inkluderar brännved, resulterar i en efter­
frågeökning på 75 % från 1 992 till 2020,
vilket motsvarar fyra miljarder m3• Man
kan givetvis diskutera hållbarheten av
denna prognos, men den ger onekligen
en tankeställare.
Efterfrågan på virke kommer med all
sannolikhet att öka väsentligt, vilket stäl­
ler krav på exploatering av den ännu icke
utnyttjade skogstillgångar och ökad pro­
duktion inom det etablerade skogsbru­
ket. Detta i sin tur medför med all sanno­
likhet ökade produktionskostnader och
krav på högre virkespriser. Högre priser
leder till ett mer ekonomiskt virkes­
utnyttjande och övergång till ersättnings­
material, exempelvis betong- och järn­
balkar, lättmetall och plastmaterial i stäl­
let för konstruktionsvirke och byggnads­
snickerier. Dessa material är dock betyd­
ligt mer energikrävande att producera än
trävaror och svårare att hantera i ett
kretsloppssystem, vilket sannolikt kom­
mer att begränsa substitueringen.
För den europeiska marknaden har
FAO utarbetat prognoser för efterfråge­
utvecklingen på sågade varor av barr och
lövträ från 1 980 fram till 2000. Dessa
prognoser presenteras i European Timber
Trends & Prospects. Trots att progno­
serna har några år på nacken ger de vissa
indikationer som är intressanta. Vad som
slår en vid studien av prognoserna är att
man räknar med en mycket måttlig ök­
ning av softwoodkonsumtionen (barr­
virke), närmare bestämt 0,7 - 1 ,7 % per
år mot 1 ,5 - 2,5 % för hardwood (lövträ).
Även i USA ligger prognoserna för kon­
sumtionsutvecklingen vad gäller hard­
wood betydligt högre än för softwood.
Förklaringen till dessa prognosdiffe­
renser kan vara flera. I länder med ringa
befolkningsökning som Europa och USA
ökar bostadsbyggandet måttligt. Samti­
digt är byggnadskostnaderna utsatta för
hård prispress och substituerande mate­
riai ligger på lur. Lövträ, som huvudsak­
ligen går till rnöbeltillverkning, inred­
ningar, golv etc, används där träets speci-
29
Ekbladcl9
fika egenskaper och estetiska framtoning
sentliga mängder bj örktimmer till Fin­
är svårt att ersätta. Trä kommer sannolikt
land för plywoodtillverkning och bokkubb
att bli mer och mer uppskattat i vår när­
till Danmark för golvtillverkning. Vi im­
miljö som al ltmer domineras av synte­
porterar däremot en del ektimmer till vår
tiska material.
golvindustri.
Även andra miljöskäl ta­
lar för att preferenserna för trä kommer
Vår produktion av sågade varor i löv
att öka. En trämöbel eller ett trägolv är
ligger idag på cirka 200 000 m3 färdig
betydligt lättare att destruera än möbler
vara. Endast 5 % av avverkat löv i Sverige
och golv av syntetiska material. Trä pas­
går till sågverksindustrin. Denna produk­
sar med andra ord betydligt bättre in i ett
tion, liksom kvaliteten på denna, borde
kretsloppssystem än konkurrerande ma­
väsentligt kunna höjas redan inom de när­
terial. En trämöbel och ett trägolv kan
maste tio åren, genom en konsekvent
dessutom lättare renoveras än möbler och
beståndsvård inriktad på produktion av
sågtimmer, inte minst i de betydande
golv i syntetiska material.
blandbeståTId av barr- och lövträd som
Möbel- och golvindustrins
finns redan nu inom landet. Därtil l kom­
träförbrukning ökar
mer under hand produktion på åkermarks­
De stora svenska tillverkarna av trägolv
planteringar av lövträd, som nu alltmer
kör nu för fullt. Marknadsutvecklingen är
tar över efter granplanteringar. Tillgäng­
god och trägolven tar marknadsandelar
liga prognoser indikerar samtidigt en
från heltäckningsmattor och syntetmate­
framtida brist på lövträ inom landet rela­
rial i såväl Europa som Nordamerika.
terat till industrins behov om inte pro­
Övervägande delen av trägolven görs i
duktionen höjs väsentligt. Detta gäller
lövträ med underlag av barrvirke. Ek, bok,
såväl massaved som sågtimmer.
ask och björk är här de dominerande träd­
slagen.
Av ovanstående kan man dra följande
slutsatser:
Möbelindustrin börjar nu få luft under
vingarna och intresset för trämöbler i så­
* Efterfrågan på lövtimmer för så­
väl barrträ som lövträ ökar. Tre tillfrå­
gade v a ror, faner och p l y w o o d
gade möbelkedjor ser positivt på mark­
kommer att öka i Sverige.
nadsutvecklingen för trämöbler. En fjärde
mycket stor internationell möbelkedja
* Produktionen av sågade varor i löv­
prognostiserar en kraftigt ökad försälj­
trä inom landet kommer att öka i
ning av solida trämöbler fram till år 2000 .
Sverige.
Vår försäljningsbalans vad gäller
* Våra lövträd kommer att speja en
lövträ
allt viktigare roll i svenskt skogs­
Sverige förbrukar årligen cirka 200 000
bruk.
m3 sågade varor i löv. Större delen av
detta går till möbel- och golv industrin.
Ungefår 80 % av den konsumerade voly­
men produceras inom landet. Resten,
huvudsakligen bok, ek, ask och andra tem­
p e rerade
l ö v t räd
av
hög
k v a l i te t
importeras. Samtidigt exporteras icke ovä30
Ekbladet 9
"skön" bok till raden av insatser för sko­
gens natur- och kulturmiljö.
Med utgångspunkt i landskapets his­
toria diskuterar författarna hur miljövår­
den kan skapas. Det gäller inte bara att ta
tillvara vad som finns av natur- och
kulturmiljövården i olika bygder utan
också att med en framtidsvision skapa
nya inslag. Skogs- och jordbruk kan inte
BOKAN MÄLN I NGAR
hanteras skilt från varandra vid övergri­
pande planering och förverkligande av
strategier för ett framtida "Rikare land­
skap". Landskapet har sina gränszoner,
Det n y a landskapet
Författare: Roland Gustavsson och Tor­
skiftningar mellan ägoslag och övergri­
leif Ingelög.
pande utblickar. Kombination av vård och
Förlag: Skogsstyrelsen.
nyskapande kan öka värdet för biologisk
Pris: 395 kr (SLU, Info-försäljning,
mångfald, av skönhetsupplevelser men
750 07 Uppsala).
också av framtida uthållig produktion på
ISBN 9 1 -88462- 1 0-2
ekologiskt stabil grund.
Från "Rikare Skog" till "Rikare Land­
skap "
fö r
oss
fö rfattarna
Gustavsson och Torleif Ingelög
Ädellövskogen har sin plats i alla ty­
R o l an d
per av landskap där klimat och ståndort
i "Det
medger dess exi sten s . För o s s ädel­
nya landskapet". Roland Gustavsson är
lövskogsivrare i Ekfrämjandet är "Det
verksam vid Sveriges Lantbruksuniver­
nya landskapet" en källa till inspiration
sitets Institution för landskapsplanering,
och ger ideer om hur ädla lövträd kan ges
Alnarp, och Torleif Ingelög v id Data­
ett ännu större utrymme i det svenska
banken för hotade arter och Avd. för
landskapet.
floravård, Uppsala. Skogsstyrelsens för­
lag har lagt ytterligare en innehållsrik och
"Det nya landskapet" - en framtids­
bok!
Gustav Fredriksson
31
Ekbladcl 9
Innehåll
Arne Mirton, Ekfrämj andets exkursion i Bohuslän 1 993 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Jan Magnusson, Ädellövskog i plantskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Torvald Persson, Lövskogståget går . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Arne Mirton, Ekfrämjandets årsmöte och exkursion 1 994 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 0
Lars Ingemarson, Eken - en värdefull nyckelbiotop . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1
Stellan Sunhede, Vedsvampar p å ek - 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 5
Å ke Sandhall, Ekens insekter 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Gustav Fredriksson, Skador på bok och ek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 1
Gustav Fredriksson och Bengt Nihlgård, Ädellövskogsskötsel ger biologisk
mångfald
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .
23
Gustav Fredriksson, Ekfrämjandets stora pris 1 993 till Gunnar Almgren . . . . . . . . . 25
Löjving, Persson R, Mirton, Ädellövpristagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Mirton Arne, Ekfrämjandets 50-årsjubileum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Arne Mirton, B i otopskydd i ädellövskog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Malcolm Lilliehöök, Tillgång och efterfrågan på lövträ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
B okanmälningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 1
Författarna
Fredriksson Gustav, Länsjägmästare
Ingemarson Lars, Skogsvårdskonsulent
Lilliehöök Malcolm, Skogsindustrikonsult
Löjving Rune, Länsjägmästare
Magnusson Jan, Skogsvårdskonsulent
Mirton Arne, Länsjägmästare
Nihlgård Bengt, Docent
Persson Roland, Skogsvårdschef
Persson Torvald, Skogsmästare
Sandhall Å ke, Författare och naturfotograf
Sunhede Stellan, Docent
32
Ekbladet 9
ANVISNI NGAR TILL FÖRFATTARE I
EKBLADET
Artiklar eller notiser
bör vara skrivna på svenska. De godtages för publicering efter granskning av redak­
tionen eller av redaktören utsedd fackgranskare.
Manuskript
bör vara maskinskrivna med dubbelt radavstånd eller inlämnade som textfiler på
diskett. B ifoga alltid utskrift.
Artnamn
Förf. får själv välja om svenska eller vetenskapliga (latinska) namn skall användas.
Tag dock med både svenskt och vetenskapligt namn, i görligaste mån även auktor,
första gången en art nämns. Ange vilken flora eller verk som följs vid namngivningen.
Referenser
Hänvisningar till artiklar i tidskrifter och böcker anges med författare och årtal:
' ... (Almgren m.fl. 1 984)'. Ibland kan det vara lämpligt att ange sidor.
Litteratur
I slutet av artikeln anges referenserna i alfabetisk ordning enligt följande exempel
(Boktitlar och tidskrifters namn
Almgren,
kursiveras):
G. m.fl. 1 984: Ädellövskog, Ekologi och skötsel.
-
Skogsstyrelsen, Jönkö­
ping.
Sandhall,
Å. 1 992: Ekens insekter 7. Ekbladet 7 :24.
-
Original till teckningar bör utföras i tusch i ungefär dubbel skala.
Korrektur
utsänds till författare för noggrann granskning och markering av alla fel.
E K F RÄMJAN DET
1 9 44
1 9 94
5 0 AR