INVENTERING AV
FLADDERMÖSS
SKOGAR I
TYRINGE
PÅ UPPDRAG AV
HÄSSLEHOLMS KOMMUN
2012-04-19
Inventering av fladdermöss – Tyringe, Naturcentrum AB
Inventering, text och foto
Naturcentrum AB 2012
Strandtorget 3
444 30 Stenungsund
Tel. 0303-726160
[email protected]
Fältarbete och rapport
Johan Ahlén, Naturcentrum AB
Projektansvarig
Andreas Malmqvist Naturcentrum AB
Beställare
Hässleholms kommun
Kartmaterial
Från uppdragsgivaren.
Omslag
Bok med autobox placerad vid nedersta grenen.
2 (14)
2012-04-19
Inventering av fladdermöss – Tyringe, Naturcentrum AB
2012-04-19
Innehållsförteckning
INLEDNING.............................................................................................................. 4
UNDERSÖKNINGSOMRÅDET .................................................................................. 4
METODER.................................................................................................................. 5
RESULTAT.................................................................................................................. 9
FUNNA ARTER .......................................................................................................... 9
VÄRDEFULLA MILJÖER .......................................................................................... 10
REFERENSER ......................................................................................................... 11
BILAGA 1: FLADDERMUSINVENTERING AV SPECIFIKT OMRÅDE
3 (14)
Inventering av fladdermöss – Tyringe, Naturcentrum AB
2012-04-19
Inledning
På uppdrag av Hässleholms kommun har Naturcentrum AB genomfört en
inventering av fladdermös i de kommunalt ägda bokskogarna i Tyringe. Syftet
har varit att identifiera skyddsvärda arter och ge förslag på åtgärder som kan
gynna fladdermusfaunan och andra arter knutna till äldre skogsmiljöer. Artoch individrikedomen hos fladdermöss säger en hel del om ett områdes kvaliteter på landskapsnivå.
I Sverige har hittills 19 arter fladdermöss hittats. 7 av dessa är rödlistade. Trakterna kring Hässleholm och Höör finns ett antal platser som hyser flera av
dessa. Den aktuella delen av Skåne är alltså generellt sett art- och individrik,
och man kan i områden med koncentrationer av äldre skog, särskilt bok- och
annan ädellövskog ha vissa förväntningar på intressanta inventeringsresultat.
Undersökningsområdet
Det aktuella inventeringsområdet utgörs av bokdominerad tätortsnära skog i
direkt anslutning till Tyringe samhälle (Figur 1).
Figur 1. Undersökningsområdet i Tyringe ligger drygt 5 km väster om Hässleholm.
De undersökta bestånden har hög ålder och i flera fall finns gott om värdefulla
substrat som högstubbar och lågor. Det tätortsnära läget gör att skogen har ett
stort rekreativt värde för invånarna i Tyringe. Det kommunala skogsinnehavet
är tämligen stort och omfattar ca 260 ha produktiv skogsmark. Boken är mycket framträdande med flera äldre bestånd. Volymmässigt är boken också det
trädslag som är störst i innehavet, 14 600 m3sk av totalt cirka 47 000 m3sk
enligt kommunens skogsbruksplan.
4 (14)
Inventering av fladdermöss – Tyringe, Naturcentrum AB
2012-04-19
Metoder
Arbetet har genomförts enligt metoden ”Inventering” i Naturcentrums metoduppsättning ”Fladdermusinventering av specifikt område”, se bilaga 1. Metoden ger en bra överblick över vilka fladdermusarter som förekommer i ett område.
Området besöktes under fyra kvällar under sommaren 2011, två kvällar i juni
och två tidigt i augusti. För besöken valdes tillfällen med tillräckligt bra väder
för att man skulle kunna förvänta sig fladdermusaktivitet i normal omfattning.
Till resultaten kommer dessutom ett besök som gjordes i augusti 2010.
Tabell 1. Besök i Tyringe 2010 och 2011.
datum
20100809
20110619
20110620
20110801
20110809
temp
16°C
13°C
12°C
18°C
15°C
vind
stilla
stilla
stilla
stilla
stilla
nederbörd
ingen
ingen
ingen
ingen
någon skur
kommentar
Regn tidigare på dagen
Regn tidigare på dagen, åska väster om
Tyringe under kvällen, lätt oroligt
Autobox modell D240X i en bok i avdelning 17.
Generellt kan sägas att väderleksförhållandena var svåra under hela sommaren
och den tidiga hösten. Osedvanligt många kvällar under juli, augusti och september var för blåsiga, regniga eller bådadera för att vara lämpliga för fladdermusinventering. Vädret var dessutom väldigt växlande, med prognoser som
ändrades från timme till timme. Trots detta bedömer jag att valet av inventeringsdagar varit så bra man kan begära, även om man kunnat önska sig ännu
5 (14)
Inventering av fladdermöss – Tyringe, Naturcentrum AB
2012-04-19
bättre förhållanden. Inga av kvällarna var alltför dåliga även om ingen heller
var helt optimal.
Under nätterna genomsöktes ett antal potentiella fladdermuslokaler till fots.
Vid fotvandringen användes pannlampa och en fladdermusdetektor modell
Pettersson D1000X. De fladdermöss som sågs och hördes artbestämdes så
långt möjligt i fält. Många observationer dokumenterades också genom att ljudfiler sparades.
Under tidig kväll placerades också sex så kallade autoboxar ut på en rad platser
inom undersökningsområdet. Dessa (av två typer, dels detektormodell D240X
och dels D500X) aktiveras automatiskt av ljud. Inspelningarna som samlas in
på detta sätt kan granskas i efterhand. Användandet ökar mängden insamlade
data avsevärt. Efter avslutad manuell inventering samlades autoboxarna in för
att tömmas på filer. Filerna analyserades sedan tillsammans med de manuellt
inspelade ljudfilerna. Samtliga misstänkta inspelningar av ovanligare fladdermöss har kontrollerats av raritetskommittén för fladdermöss. De artfynd som
gjorts är alltså att betrakta som godkända.
Figur 2. Karta över autoboxarnas placeringar (blå punkter). Kartan och områdesnumreringen (som används i tabell 2, nedan) härrör från naturvärdesbedömningen (Malmqvist 2012)
där gult = naturvärden, orange = höga naturvärden och rött unika naturvärden.
6 (14)
Inventering av fladdermöss – Tyringe, Naturcentrum AB
2012-04-19
20110619
20100809
Tabell 2. Observationer i Tyringe2010 och 2011. Rödmarkerade kolumner markerar rödlistade arter (Gärdenfors m fl 2010).
Avd nr.
34
14
5-8
23
20, 22
16
7
6
33
31
28
34
20, 22
25
10
17
20110620
20, 22
23
34
33
28
5-8
35-36
17
28
17
2
6
14
35
Lokal
Dammarna och Radiumkällan
Hästhagen
Bokskog i N
Bokskog i S
Fotbollsplan i SV
Åkrök vid grusväg
Bokskog i N, vid
fuktstråk
Bokskog i N
Elljusspåret södra
Safirvägen
Ravin längst i SV
Radiumkällan
Fotbollsplan i SV
Utmed vägen i SV
Ravin längst i SV
Sluttningen vid stora
dammen
Fotbollsplan i SV
Bokskog i S
Vid bäck N om Radiumkällan
Elljusspåret södra
Ravin längst i SV
Bokskog i norr
IP och hästgård
Sluttningen vid stora
dammen
Ravin längst i SV
Sluttningen
Uggleskogen
Bokskog i N
Hästhagen
IP och hästgård
Metod
Box
Filer
D1000X
D1000X
D1000X
D240X
D240X
D240X
2
3
5
15
1
15
23
6
13
D240X
D240X
D240X
D240X
D240X
D1000X
D1000X
D1000X
D500X
6
7
8
12
13
1
15
16
18
18
3
16
0
4
58
D240X
D240X
D500X
2
3
4
48
36
44
D240X
D240X
D1000X
D1000X
D1000X
5
6
-
38
23
3
2
2
D1000X
D500X
D240X
D240X
D500X
D240X
D240X
1
2
3
4
5
6
2
479
76
44
381
85
44
M
alc
M
bra
M
mys
M
M
m/b dau
M
das
M
nat
1
M
sp
1
1
5
1
P
nat
P
pip
P
pyg
E
nil
2
6
2
3
1
E
ser
N
noc
N
lei
4
B
bar
V
mur
2
P
aur
Not
1
5
1
1
Tom
3
4
1
1
2
2
2
2
4
1
7
1
1
21
6
10
2
5
16
1
4
Tom
1
2
11
1
1
1
2
1
2
1
2
1
2
2
1
2
1
2
3
1
2
1
3
1
7 (14)
1
75
3
3
75
8
1
1
1
1
43
3
1
1
111
10
Inventering av fladdermöss – Tyringe, Naturcentrum AB
20110801
Lok nr.
34
29
17
28
17
20110809
20, 22
23
34
33
17
2
35-36
14
17
16
2
6
14
35-36
Lokal
Radiumkällan
Nära S infarten
Sluttningen vid
stora dammen
Ravin längst i SV
Sluttningen vid
stora dammen
Fotbollsplan i SV
Bokskog i S
Vid bäck N om
Radiumkällan
Elljusspåret södra
Sluttningen vid
stora dammen
Uggleskogen
IP och hästgård
Hästhagen
Sluttningen vid
stora dammen
Åkrök vid grusväg
Uggleskogen
Bokskog i N
Hästhagen
IP och hästgård
Metod
D1000X
D1000X
Box
-
Filer
11
2
D1000X
D500X
1
5
99
D240X
D240X
D500X
2
3
4
27
44
88
D240X
D240X
5
6
68
41
D1000X
D1000X
D1000X
D1000X
-
2
7
11
4
D500X
D240X
D240X
D500X
D240X
D240X
1
2
3
4
5
6
301
31
35
65
50
17
2012-04-19
M
alc
M
bra
M
mys
M
m/b
M
dau
3
M
das
M
nat
1
M
sp
1
P
nat
P
pip
P
pyg
1
E
nil
1
1
E
ser
3
2
3
2
3
14
5
2
6
3
1
10
1
N
noc
5
1
N
lei
B
bar
V
mur
1
1
P
aur
6
Not
1
Tom
1
17
3
24
1
1
Tom
1
2
1
1
1
6
1
3
21
1
7
1
3
16
2
1
3
6
4
1
1
5
3
1
1
4
2
2
5
1
Malc=nymffladdermus, Mbra=Brandts fladdermus, Mmys=mustasch, Mm/b=endera mustasch eller Brandts, Mdau=vatten, Mdas=damm, Mnat=frans, Msp=obestämd Myotis-art
(en av de föregående), Pnat=troll, Ppip=pipistrell, Ppyg=dvärg, Enil=nordisk, Eser=syd, Nnoc=stor, Nlei=Leislers, Bbar=barbastell, Vmur=gråskimlig, Paur=långörad.
Metoder: D1000X = handhållen detektor, D500X = autobox av nyare modell, D240X = autobox av äldre modell
8 (14)
Inventering av fladdermöss – Tyringe, Naturcentrum AB
2012-04-19
Resultat
Figur 2 och tabell 2 visar vilka platser som besökts. I tabell 2 redovisas också
alla inspelade ljudfiler och vilka arter som identifierats bland dem.
Funna arter
Tabell 3 ger en sammanfattning av inventeringsresultaten. 11 arter har konstaterats i området varav 6 är vanliga till relativt vanliga, 2 måttligt vanliga (trollfladdermus och gråskimlig fladdermus) och 3 är ovanliga (fransfladdermus,
sydfladdermus och Leislers fladdermus). De sist nämnda är rödlistade (Fransfladdermus VU – sårbar och de två andra EN – starkt hotade, Gärdenfors
2010).
Tabell 3. Sammanfattning av observerade arter. (r) anger att arten är måttligt vanlig i Sverige.
Fladdermusarter i Tyringe
mustasch/Brandts fladdermus
vattenfladdermus
Rödlistad
-
Förekomst
34, skogen vid radiumkällan – säkert på flera håll
-
fransfladdermus
VU
trollfladdermus
dvärgfladdermus
nordisk fladdermus
sydfladdermus
(r)
EN
stor fladdermus
Leislers fladdermus
gråskimlig fladdermus
långörad fladdermus
EN
(r)
-
34, dammarna norr om radiumkällan; 17, stora dammen i
väster
Flera bokskogsbestånd: 28, ravinen i SV; 6, bokskog i
norr; 17, sluttningen vid stora dammen i väster; 2 Uggleskogen
En notering i box vid ån (16)
Talrik på många håll
Talrik på många håll
Flera platser: 20-22, fotbollsplanen; 34 radiumkällan; 2,
Uggleskogen
Ganska låga antal på många håll
En observation vid 34, radiumkällan
Ganska låga antal på flera håll
Låga antal observationer vid 34, radiumkällan; 17, stora
dammen i väster och 25 utmed vägen i SV
Med 11 arter är området kring Tyringe påtagligt artrikt. I flera av miljöerna har
dessutom ganska stora individantal observerats. Jämfört med andra lokaler i
mellersta Skåne står ligger Tyringetrakten i närheten av toppklassen. Ett antal
områden som under sommaren 2010 inventerades vid ett till två besök per
lokal har liknande antal rödlistade arter och totalantal arter (Hallaröds kyrka,
Tjörnarp, Allarps bjär t.ex.)(Ahlén 2011). Den mindre inventeringsinsatsen
2010 gör att man kanske inte kan jämföra siffrorna rakt av, men det är ändå
tydligt att Tyringe hävdar sig riktigt väl. Tar man med i beräkningen att det nu
inventerade området ligger i och precis kring en tätort, vilket normalt oftast är
negativt, ger det ytterligare indikation om att miljöerna kring Tyringe är av värde för fladdermöss.
Fransfladdermus (rödlistad, VU – sårbar) hittades på flera håll i hela Tyringe.
Den verkar inte vara vanlig, men förekommer alltså i ett antal av bokbestånden. I bestånden längst i söder, 28 och 23, spelades en typ av ljud in som oftast
observeras i anslutning till kolonier. Dessutom gjordes ett förhållandevis stort
9 (14)
Inventering av fladdermöss – Tyringe, Naturcentrum AB
2012-04-19
antal inspelningar i södra Tyringe. Detta sammantaget indikerar att det mycket
väl kan finnas en koloni där.
Sydfladdermus (rödlistad EN – starkt hotad) observerades också på ett antal
lokaler. Ett ökat antal observationer under senare år i Sydsverige och framför
allt i Skåne gör att man kan misstänka att arten ökar. Den är dock fortfarande
tämligen ovanlig.
Leislers fladdermus noterades med en inspelning i parken kring radiumkällan
(34). Dessutom gjordes några observationer som inte kunde bekräftas men
som sannolikt var Leislers fladdermus. Denna art har påträffats på några lokaler i trakterna kring Hässleholm och Höör och är mycket ovanlig i hela landet.
Bokskogarna i Tyringe är rika fladdermusmiljöer.
Värdefulla miljöer
Huvuddelen av inventeringsinsatserna har lagts i bokbestånden runt samhället.
Skogsmiljön kring Radiumkällan (avd 34), Uggleskogen (avd 2), skogen norr
om samhället (avd 5-8) och skogarna i sydväst (20, 22, 23, 25 och 28) samt
några bestånd vid idrottsplatsen öster om Radiumkällan (35 och 36) bidrar alla
med goda jaktmiljöer tillsammans med de dammar och vattendrag som förekommer. I södra delen av Tyringe finns flera små och stora raviner, där en del
intressanta observationer gjorts. Insekter och därmed fladdermöss tenderar att
koncentreras i sådana miljöer. De fungerar också ofta som ledlinjer för fladdermössen vid flykt mellan olika jaktmiljöer.
En hel del observationer har också gjorts högst upp i backar och slänter, till
exempel vid den stora dammen i väster (i avd. 17). Skogen här är gammal och
med gott om växlingar mellan glesare och tätare partier, gläntor och död ved,
faktorer som gynnar fladdermössen. I övre delen av sluttningar rinner dessut-
10 (14)
Inventering av fladdermöss – Tyringe, Naturcentrum AB
2012-04-19
om kalluften bort när det svalnar fram på natten och fladdermöss kan söka sig
dit när insekttätheterna minskar på annat håll.
Mängden lämpliga jaktmiljöer är sannolikt en mycket betydande faktor för den
rika fladdermusförekomsten i Tyringe. Runt hela samhället finns skogsbestånd
med naturvärden och med goda förutsättningar för de insekter som utgör fladdermössens föda. I och med att många värdefulla bestånd förekommer inom
en begränsad yta blir det möjligt och även gynnsamt för fladdermöss att bo,
jaga och fortplanta sig. Det är möjligt att hitta föda under säsongens olika delar
och vid olika väderlek. För att Tyringe även fortsatt ska kunna fungera som ett
så pass rikt område för fladdermöss är det alltså viktigt att mängden ädellövskog med död ved, gamla träd, gläntor och en omväxlande struktur bibehålls.
Referenser
Ahlén, I. 2006. Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan. Åtaganden
enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket
Rapport 5546.
Ahlén, I. 2010. Nymffladdermus Myotis alcathoe – en nyupptäckt art i Sverige.
Fauna och Flora 105(4):8-15.
Ahlén, J. 2011. Inventering av fladdermöss i Skåne 2010. Med särskild inriktning på barbastell och rika bokskogsmiljöer. Länsstyrelsen i Skåne/Naturcentrum AB.
Gärdenfors, U. (red.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. – ArtDatabanken,
SLU, Uppsala
11 (14)
Inventering av fladdermöss – Tyringe, Naturcentrum AB
2012-04-19
Bilaga 1: Fladdermusinventering av
specifikt område
Denna form av fladdermusinventering är utarbetad efter riktlinjer från
EUROBATS (det europeiska avtalet om skydd av fladdermusfaunan, under
Bonnkonventionen) och efter samråd med ledande expertis på artbestämning
och metodval för fladdermusstudier. Syftet med undersökningstypen är att ta
reda på fladdermusfaunans sammansättning och dess användande av landskapet inom ett område på upp till ett tiotal kvadratkilometer. Resultatet kan t ex
användas som underlag för planering och miljökonsekvensbeskrivning av
vindkraftsetableringar, vägprojekt, kommunal detaljplaneläggning, tillståndsärenden m.m.
Arbetet kan inledas med en bedömning av undersökningsbehov och förutsättningar för fladdermusfauna. Resultatet från detta alternativ kan användas som
underlag för samråd och i vissa fall som underlag för tillståndsansökan. Bedömningen har fördelen att den kan utföras när som helst under året och därmed
kan ge åtminstone ett preliminärt underlagsmaterial att arbeta utifrån.
Inventeringen är en fördjupning och kan göras utifrån resultaten från en bedömning
av förutsättningarna för fladdermusfaunan eller som ett fristående uppdrag.
Görs den med bedömningen som grund blir tidsåtgången något kortare eftersom
förarbete och viss redovisning då redan är gjord. Resultat för detta alternativ
kan användas som underlag för tillståndsansökan.
Bedömning
Genom ett fältbesök och insamling av tillgängliga fakta görs en bedömning av
områdets förutsättningar för fladdermöss och var eventuella fördjupade inventeringsinsatser bör sättas in. Detta steg rekommenderas som en första insats
för att bedöma om ett område är värdefullt för fladdermöss. Arbetet innefattar
följande:
•
•
•
•
Uppgifter om vilka arter som förekommer och var de har observerats
inhämtas från ArtDatabanken och artportalen samt eventuellt från
andra aktiva chiropterologer (fladdermusskådare). Information av detta
slag saknas mycket ofta och får därför ofta sökas inom ett område med
ganska väl tilltagen radie.
Analys av flygbilder och tillgänglig kunskap avseende skyddsvärda biotoper för att identifiera vilka områden och möjliga ledlinjer i landskapet
som bör undersökas närmare.
Ett fältbesök görs där möjliga fladdermusmiljöer karteras. Förutsättningar för till exempel övervintring, flytt och jaktmiljöer undersöks
översiktligt.
Analys i en kort rapport. Rekommendation till eventuella fördjupningar.
12 (14)
Inventering av fladdermöss – Tyringe, Naturcentrum AB
2012-04-19
Resultat
Resultat levereras i en kortfattad rapport som beskriver områdets förutsättningar för fladdermöss och vad som är känt om faunan. En bedömning görs
där området indelas i en av följande klasser:
I. Trivialt område med mycket dåliga förutsättningar för fladdermusfaunan. Ingen fördjupning rekommenderas.
II. Normalt till värdefullt område. I eller i närheten av området finns platser som kan hysa värden för fladdermöss. Eventuellt går möjliga stråk
för flytt eller dagliga rörelser genom området. Rapporteringen ger i detta fall rekommendation om var fördjupade studier bör sättas in och vad
de bör inriktas på. I många fall innebär detta att en inventering (se nedan)
bör utföras.
III. Mycket värdefullt område. Ett område med känd, mycket värdefull
fladdermusfauna. Områden där man på förhand kan bedöma att följderna för fladdermusfaunan riskerar att bli allvarliga förs hit.
Tidsåtgång
Förarbetet tar en dag i anspråk, besök i fält en till två dagar och redovisning av
resultaten i kort rapport enligt ovan tar en till två dagar. Total tidsåtgång är två
till fem dagar beroende på områdets storlek och biotopsammansättning. Alternativet kan utföras under hela året under förutsättning att vägar och skogsbilvägar är framkomliga.
Artinventering
Detta alternativ rekommenderas för områden som sannolikt hyser en värdefull
fladdermusfauna och/eller vid exploateringar där konsekvenser för fladdermöss kan bli påtagliga.
Om det inte tidigare är gjort inleds arbetet med kartstudium och eftersök av
tillgänglig information om fladdermusfaunan.
Området besöks en till tre kvällar under den tid när fladdermössen lever i kolonier, d v s i juni till början av augusti. Antalet individer är då som störst, liksom möjligheten att hitta känsliga arter. Ytterligare ett till två besök görs sedan
under sensommar till tidig höst, augusti till september, då flytt pågår och fladdermössen har brutit upp från kolonierna och sökt sig till nya områden med rik
insektproduktion för att äta upp sig inför vintern.
Det är viktigt att täcka in båda dessa delar av fladdermössens årscykel eftersom
användningen av landskapet kan skilja sig avsevärt. Ett område med triviala
arter under högsommaren kan ändå vara viktigt för fladdermössen inom ett
stort område under sensommar eller höst.
Inventeraren är utrustad med en ultraljudsdetektor, en apparat som gör fladdermössens ultraljudsläten hörbara för det mänskliga örat. Observationer dokumenteras genom inspelning av lätena samman med inspelade kommentarer
angående flyktsätt, utseende m m.
13 (14)
Inventering av fladdermöss – Tyringe, Naturcentrum AB
2012-04-19
Vid samtliga besök används dessutom så kallade autoboxar, apparatur som
placeras ut på strategiskt valda platser och som automatiskt spelar in fladdermusläten. Dessa läten, tillsammans med dem som spelats in med den handhållna detektorn analyseras sedan med hjälp av ett ljudprogram för att säkra
dokumentationen och för att avgöra artbestämningar i svårare fall.
Metoden kräver mycket goda artkunskaper för att kunna säkerställda fynd av
de mest svåridentifierade arterna.
Resultat
Inventeringen presenteras med kartor där fynd av fladdermöss eller av intressanta miljöer redovisas. I text ges en beskrivning av vilka arter som förekommer och var de observerats samt vilka delar av det inventerade området som
har betydelse för fladdermössen, som jaktområden, övervintringsplatser, möjliga koloniplatser och flyktstråk vid dagliga rörelser och migration (flyttning).
Tidsåtgång
För ett område där biotopsammansättning och storlek gör det möjligt att under
en natt avsöka större delen av de för fladdermöss intressanta miljöerna och
möjliga flyktstråken åtgår tre till fem fältdagar, fördelade över perioden juni till
september. Förarbete tar en dag och sammanställning av resultaten tar tre till
fyra dagar. I art- och individrika miljöer åtgår också en dag för ljudanalys. Om
bedömning genomförts behövs inget förarbete för detta steg och tiden för rapportskrivning förkortas också något. Total tidsåtgång är sex till tio dagar beroende på områdets storlek och biotopsammansättning samt om förarbetet genomförts tidigare
14 (14)