Slutrapport Bärodling i Stöde okt 2013

Slutrapport ”Bärodling i Stöde” förstudie –
Dnr 20126694
Projektägare Stöde församling
Finansierad av Leader Mittland 2012-2013
1
Innehåll
1. Sammanfattning
2. Målområde, målgrupp och målsättning
3. Bakgrund
3.1. Kyrkan, framtid och medlemmar
3.2. Kyrkans roll i samhället
3.3. Kyrkan och diakoni
3.4. Odlingsförutsättningar på platsen
3.5. Projekthistorik, förankring
4. Genomförande, kontakter, resultat och slutsatser
4.1. Genomförda aktiviteter, sammanställning
4.2. Kontakter, samverkan och nätverk
4.3. Företag inom odling/förädling
Kunskaps- och metodmaterial: Punkt 4.4 – 4.10
4.4. Rådgivning odling/förädling
4.5. Avsättning för odlade produkter
4.6. Finansiering av uppstart – projektmedel
4.7. Idéer från aktiviteter
4.8. Funderingar kring organisationsform
4.9. Kyrkan som entreprenör – nytt för många
4.10.
Projektplan ”Odling, diakoni, samverkan och turism i Stöde”
5. Hur projektet har gynnat vissa grupper enligt kriterier Leader
6. Sammanfattning av mål och resultat samt spridning av resultatet
7. Projektets framtid
8. Slutsatser och rekommendationer
Bilaga 1 – Idédokument från kursen ”Solidariskt altarbord”
2
1. Sammanfattning
Projektet har undersökt hur man kan finansiera etablering av odlingar på Stöde
församlings marker samt sammanställt möjlig avsättning för de produkter som sedan
produceras i dessa odlingar. Förstudien är genomförd 20120817-20130930 av Sofia
Sahlin Mentha Productions www.mentha.se, anlitad av projektägaren Stöde församling.
I projektet har, enligt plan, genomförts studiebesök på olika typer av odlings- och
försäljningsföretag samt haft samtal med grossist och andra kunniga inom grönsaks- och
bärhandelsområdet. Projektet har initierat diskussioner och möten med
lokalbefolkningen i Stöde. Det har även skapats kontakter med andra som har genomfört
projekt och gjort ansökningar samt kontakter med presumtiva medfinansiärer och
bidragsgivare till projektet.
Resultat av projektet är en treårig projektplan med budget för odlingsetableringen som
heter ”Odling, diakoni, samverkan och turism i Stöde”, samt denna slutrapport med
förslag på möjliga finansieringsvägar och organisationsform för projektet samt förslag
på grödor/produkter att satsa på samt avsättning för dessa. Mycket kort sammanfattat
rekommenderas församlingen att bilda en ideell förening för att driva odlingar, diakoni,
samverkan och turism. Presumtiva finansiärer är Härnösands stift, Länsstyrelsen
Västernorrland, EU Sociala fonden och ev Leader Mittland, fler fonder och
bidragsinstanser samt ev privata bidrag/donationer. I samverkan med lokala föreningar
kan bygdeavgiftsmedel komma i fråga. Projektet består av många delar och man bör
söka medel för olika delar av projektet på olika ställen. Grönsaker och bär är ett
produktområde med enorma svängningar i priser. Rådet är att satsa på 4 olika
grödor/frukt/bär som grund för att inte vara helt beroende av en gröda.
Positiva effekter är att det har byggts upp en förståelse för och tro på odlingsprojektet
både bland förtroendevalda, anställda och medlemmar i Stöde församling samt att
presumtiva finansiärer har fått kunskap om projektet. Detta projekt kan bli en mall och
förebild för många församlingar runtom i Sverige i deras strävan att bidra till ett
hållbart samhälle för människa och miljö.
2. Målområde, målgrupp och målsättning
Projektet har utförts i Stöde församling och målgruppen är anställda, förtroendevalda
och medlemmar i Stöde församling samt alla intresserade församlingar i Sverige.
Stöde församling har efter projektperioden en projektplan, metoder för kyrkligt
entreprenörskap, underlag för ansökningar samt kunskapsmaterial för att gå vidare.
Församlingar runtom i Sverige kan använda dessa resultat och rekommendationer för
att själva kunna utveckla liknande verksamheter.
3
3. Bakgrund
3.1. Kyrkan, framtid och medlemmar
Svenska kyrkan är en medlemsorganisation vars verksamhet bärs av medlemmarnas
avgifter. Inom 5 – 10 år kommer Svenska kyrkan sannolikt att få ett mycket lägre
medlemsantal beroende på att svenskar numera endast blir medlem i kyrkan om
man döps. Tidigare blev alla automatiskt medlemmar. Om det dessutom skulle bli så
att avgiften inte längre finns med på deklarationen – vilket är fallet idag – så är
risken att medlemstappet blir än större.
3.2. Kyrkans möjligheter
Om man som kyrka vill kunna fortsätta verka på det sätt man gör idag med barnoch ungdomsverksamheter och diakonalt arbete så behövs andra intäkter än
medlemsavgifter.
3.3. Odlingen – diakoni - företagande
Stöde församling vill skapa odlingsytor med diakonal verksamhet av stora gräsytor
som idag slukar resurser för klippning och skötsel hela somrarna. I stället för att
lägga resurser som dessutom påverkar miljön negativt vill församlingen skapa
odlingar med diakonala mervärden - att behövande människor ska kunna få hjälp i
form av arbetsträning, rehabilitering, trädgårdsterapi - samt med syftet att bidra till
en hållbar utveckling genom att erbjuda närodlade produkter i Västernorrland.
För att lyckas med detta på lång sikt krävs det att verksamheten genererar intäkter
i en stabilare form än vad t ex ersättningar från det offentliga för rehabilitering kan
inbringa. En stark drivkraft har alltså också varit att undersöka vilka möjligheter
det finns för en församling att driva näring på ett ”kyrkligt sätt”.
3.4. Projekthistorik, förankring
Detta odlingsprojekt började 2011 efter en idé av den av församlingen anlitade
musikern och entreprenören Sofia Sahlin. Kyrkorådet beviljade, efter
idépresentation, medel för att göra en ansökan till ett förstudieprojekt hos Leader
Mittland. Ansökan beviljades och projektledare och trädgårdsmästare Tomas Lind
anställdes under 2012. Under detta första Leaderfinansierade projekt gjordes
provodlingar, ett växthus kom på plats samt mycket annat.
För att gå vidare och genomföra en etablering av odlingar gjordes, med fortsatt
benäget stöd från kyrkorådet, en ny ansökan till Leader Mittland. Leader Mittland
ansåg att projektet borde ha fler medfinansiärer och mer medvetenhet om hur
odlingarna ska kunna bära sig i framtiden, varför man beviljade pengar till en
ytterligare förstudie med denna inriktning under 2013.
Under denna förstudie, som detta är en redovisning av, bildade kyrkorådet en
speciell projektgrupp för att följa utvecklingen och sätta sig in i historik och helhet,
vilket har varit till stor nytta för projektet. De odlingar som kom igång 2012 kunde
fortsätta och utvecklas tack vare att tidigare projektledaren Tomas Lind har kunnat
vikariera som kyrkogårdsvaktmästare under 2013. Detta har kraftfullt bidragit till
ytterligare engagemang och förankring bland de förtroendevalda, anställda och
kyrkans övriga medlemmar.
4
4. Genomförande, kontakter, resultat och slutsatser
4.1. Genomförda aktiviteter sammanställning
- Studiebesök på Hallongården – Ystad, Den Gamles Gård – Lund och Ås trädgård –
Östersund.
- Möten/samtal med Blåtand syltfabrik i Stöde, Deltagrönt – grönsaksgrossist
Medelpad, SIK Umeå, Hushållningssällskapet, Lunds stift egendomsnämnden,
föreningar i Stöde, ALMI, Länsstyrelsen företagsstöd och projektstöd.
- Kursdagar Hela Människan – ”Kyrkligt entreprenörskap” församlingen som
upphandlare i offentliga upphandlingar samt projektstöd, Kursdag inom
Pilgrimsledprojektet (EU SÖT Green Highway) – Bed & Breakfast/Pilgrimsleden som
möjlig intäkt/att driva projektet, ALMI tillväxtdag – presentation från Trångsviken
chark.
- Information läsning/internet: hur andra stift satsat i odlingar, andra odlingsstudier,
Härnösands stifts projektstöd och verksamhetsberättelse, andra Leaderprojekt.
- Genom möten och aktiviteter med människor i närområdet/församlingen samt t ex
aktivitet under kursdag ”Solidariskt altarbord” har vi tagit fram förslag på möjliga
indirekta finansieringsformer och intäkter som inte är ren försäljning t ex ideellt arbete i
odlingarna. Se bilaga 1.
- Skrivit projektplan för kommande ansökningar och ansökt om Bygdemedel.
4.2. Kontakter, samverkan och nätverk
- Nätverk, kontakter och samverkan har skapats med:
o Andra projekt drivna av församlingar med hjälp av "offentliga" medel Kungsporten Husqvarna, Kirsebergs församling Malmö
o Organisationen Hela Människan.
o Pilgrimsledprojektet St Olavsleden, Putte Eby och lokalt engagerade.
o Länsstyrelsen Västernorrland, ALMI
o Hushållningssällskapet Västernorrland, Delta
Grönt/Västernorrlandsgården
o Lunds stift egendomsnämnden, Härnösands stift
o SIK Umeå (Institutet för livsmedel bioteknik AB)
o Stöde Hembygdsförening, Stödebygden företag och föreningar i
samverkan, Örtagårdsföreninge Stöde, 3 odlingsföretag, Blåtand AB
syltfabrik.
4.3. Utvärdering och slutsatser företag inom odling/förädling
De kombinerade odlings- och försäljningsföretag som har besökts har i de
framgångsrika exemplen kunnat byggas upp och växa i lagom takt över lång tid.
Expansionen har kompletterats med andra jobb bredvid vid behov eller man är
pensionerad. Gården kanske är en släktgård så kostnaden för fastigheten är låg. Att
sälja produkter själv kostar mycket tid och resurser – antingen har man för att göra
detta gjort lyckad turistsatsning eller under lång tid byggt upp ett varumärke och
en trogen kundgrupp. Detta tror jag inte är möjligt för en församling – eller det
företag som församlingen initierar – eftersom verksamheten mycket snabbt måste
bli ekonomiskt bärande. Det måste tydligt gå att se för en stödgivare eller finansiär
att företaget kan stå på egna ben inom en överblickbar och rimlig framtid, säg 2-3
år.
5
Kunskaps- och metodmaterial: Punkt 4.4 – 4.10
4.4. Rådgivning odling och förädling
I Stöde församlings odlingsprojekts början år 2011 var en av idéerna att satsa på
exotiska färska kryddor odlade i växthus. Rekommendationen idag blir att detta inte
är en lämplig inriktning för Stöde församlings projekt. För att stå sig i
konkurrensen på denna marknad handlar det om produktion i stora automatiserade
växthus, vilket både innebär en stor investering samt att det inte erbjuder den
läkande miljö som är församlingens ambition.
Ett allmänt råd för att etablera odlingar är: avsätt gott om tid för planering!
Det är många frågor att fatta beslut om, ritningar som ska göras och goda råd att
hämta innan man sätter spaden i marken.
Förutsättningar
Ytan som finns disponibel för odling är ca 1500 kvm plus en odlingsmark på ca 2 ha
som ägs av Härnösands stift och idag arrenderas av en jordbrukare i Stöde.
Jordbrukaren är i dagsläget positiv till att låta församlingen överta detta arrende om
så önskas. Det finns även ett litet växthus för plantuppdragning.
Det finns tillgång till bevattning i obegränsad mängd tack vara närheten till
Ljungan. Detta gynnar odling av grödor som t ex gurka, squash och bladgrönt.
Efter två års markberedning och odlingar, möten och samtal med expertis inom
området, kreativa möten med Stödebor, samråd med Blåtand, framtagande av
prisbilder och avsättning av olika produkter samt samråd med trädgårdsmästare och
tidigare projektledaren Tomas Lind,
rekommenderas produktion av dessa grödor:
Frilandsgurka
Sockerärtor
Squash/Zucchini
Sallad och bladgrönt (i liten skala för lokal avsättning)
Bladpersilja
Sparris
Vitlök
Citronmeliss
Mynta
Potatis
Bär:
Krusbär - marmelader
Vinbär, röda, vita, svarta – marmelader, hälsotrenden (svarta)
Aronia - hälsotrenden
Åkerbär – stark efterfrågan från Blåtand i Stöde.
Frukt:
Äpplen – kanske säljas som de är
Rosenkvitten - marmelader
Rabarber – marmelader
6
Plant till kyrkogården
Längre fram i tiden:
Jordgubbar (list i tunnelodling) – attraktivt med närodlade
Större plantproduktion - för kyrkogård samt försäljning
Plockning i skogen som projekt: blåbär, lingon, hjortron samt andra lite
ovanligare bär med mycket höga hälsovärden, listor med de nyttiga innehållen finns
att få tag på t ex genom Roger Uddstål, SIK. Om plockning se punkt 4.7.
Kommentarer till urvalet:
- Enligt rekommendation från grönsaksgrossister och erfarenheter från
odlingsföretagen bör man satsa på:
- Ca 4 bärande grödor/produkter för att ha en bredd. Priserna svänger så
enormt under säsongen och satsar man på bara en gröda vid
frilandsodling är det en risk att man måste skörda och sälja när priserna
ligger som lägst. Som ett exempel kan nämnas purjolök där kilopriset kan
svänga mellan 4 och 30 kronor. Skulle man sälja själv i butik/på marknad
bör man kanske ha fler grödor.
- Produkter som man kan göra ”färdiga konsumentförpackningar” för att
sälja med styckepris och/eller enkelt förädla själv.
- Erbjuda någon ny ”rolig” produkt varje säsong (man tar naturligtvis bort
också) för att skapa lite spänning och upptäckarglädje hos konsumenterna.
- Eftersom odlingarna ska vara ekologiska har vi valt grödor som inte har så hög
risk för sjukdoms- och skadeinsektsangrepp.
- Kryddorna är med i tanken att skapa intressanta marmelad- och saftsorter och
produkter som vinäger, salsa, oljor mm
- En mycket intressant idé om att engagera föreningar i potatisplockning och
försäljning finns och bör testas! Se punkt 4.7.
- Ett spår som ligger i tiden är att satsa inom hälsotrenden. Bär som Aronia,
Svarta Vinbär och blåbär är högintressanta i det avseendet. Många idéer och
kompetens för förädling inom detta område finns hos Roger Uddström, SIK,
Umeå.
- Det har framkommit en idé om att skapa ett kyrkligt livsmedelsvarumärke, till en
början inom sylt, marmelad och saft och framöver med proviantprodukter för
pilgrimsvandrare, med inriktning på St Olavsleden, den pilgrimsled som går förbi
Stöde.
4.5. Avsättning för odlade produkter
- Naturligtvis är det bästa om merparten av produkterna säljs i Stöde till Huberget,
cateringfirmor, ICA, äldreboenden/restauranger! HÄRODLAT är det bästa!
- Gör avtal direkt med butiker i regionen (Stöde, Matfors, Sundsvall, Fränsta, Ånge)
och ha leverantörsavtal med Deltagrönt, Deltagrönt har redan system för detta.
Säljer man till/via Deltagrönt hamnar man i större konkurrens med liknande
produkter från hela landet och världen.
- Att sälja in sig i närområdets butiker kräver sannolikt personliga besök. Enligt
erfarenheter från t ex Ås Trädgård och Trångsvikens Chark, är det avgörande att
den person som har hand om inköpen är positiv till produkten. På Ås Trädgård blir
det till exempel till och med en dipp i försäljningen när deras huvudkontakt är på
semester.
7
-
Att sälja själv i egen butik och på marknader är mycket personalkrävande och
tidskrävande och kan utföras om det finns resurser personellt till det. Detta
rekommenderas inte att satsa på som huvudintäkt.
Se idéer om själplock för föreningar under punkt 4.7
4.6. Finansiering av uppstart – projektmedel
Allmänt
Börja med att göra en projektplan på lång sikt – den behöver inte vara väldigt
detaljerad, men det ska finnas ett tydligt slutmål. Vart skulle man helst vilja landa!
Resonera i ett tidigt skede med t ex en organisation som Hela Människan eller
samverka med föreningar och organisationer i er närhet som har kompetens inom
området.
Avsätt medel eller gott om arbetstid för att (låta) göra projektansökningar. Har ni
personer i er församling eller på orten som har denna kompetens, använd dem och
var rädda om dem!
Vårda viktiga personer och instanser, ge dem credit och lyft fram deras positiva roll
för att projektet ska kunna lyckas. Det kan vara kommunens näringslivsavdelning,
företagare på orten med rätt kompetens, kontakter på stiftet m fl.
Dela, om det behövs och går, upp projektet i delar med en tydlig avgränsning.
Många ställen man söker på föredrar tydligt avgränsade projekt, med en (1) tydlig
inriktning. Ofta kanske olika delar i projektet kan ansökas om på helt olika ställen.
Stöde församling
Finansiering av ”Odling, diakoni, samverkan och turism i Stöde”
Utgångsläge 2013 oktober
Utgångsläget idag är att församlingens förtroendevalda, personal och medlemmar i
stort har börjat växa in i tanken på ett socialt företag som ska vara ett slags
systerföretag till församlingen. Det sociala företaget (se definition punkt 4.8) eller
rent teoretiskt, den ideella föreningen med näringsverksamhet (punkt 4.8), ska vara
en egen juridisk enhet men vara i nära samspel med församlingen.
Lägg tid nu på att utveckla samverkansform!
Formerna för detta nära samspel mellan församling och systerföretag måste i varje
steg tydliggöras för att undvika konflikter missförstånd i form av dubbelarbete eller
att någon anställd i det ena företaget utan reglering lägger arbetstid i det andra
företaget. Formerna för denna samverkan är verkligen en fråga kyrkoråd,
kyrkoherde och personal och projektledare måste lägga tid och kraft på närmaste
året.
Ansökningar i nutid
Församlingen bör så snart som möjligt lämna in den treåriga projektplanen ”Odling,
diakoni, samverkan och turism i Stöde” med budget som projektansökan till
Härnösands stift. I ansökningsförfarandet bör möjligheten undersökas att träffa de
som sitter nära besluten, kanske till och med kunna närvara med en punkt på
beslutande fullmäktige, för att kunna svara på uppkomna frågor och funderingar.
Visa på att om stiftet kan lägga en långsiktig grundplåt så blir förutsättningarna för
att andra stöd- och bidragsgivare ska bevilja medel utmärkt!
Om ansökan skulle avslås helt och hållet bör ganska snart en ansökan lämnas till
stiftet som avser medel för att anlita någon som kan göra projektansökningar till
8
EU Sociala fonden och andra möjliga instanser. Att anlita någon på ca två månaders
anställning med detta enda syfte, eller anlita ett företag som ”Projektstöd” i
Sundsvall, Lena Schmidt i Matfors eller andra som har gjort stora EU-ansökningar.
Ta in offerter!
Ansökningar och aktiviteter församlingen kan göra framöver < 6 månader
Efter att ansökan till Stiftet är inlämnad kan församlingen redan nu gå vidare på
någon eller några av delarna i projektet. Dessa kanske kan göras eller drivas vidare,
med hjälp av kyrkoherde, ideella duktiga kompetenser som Knut Frohm, Gunnar
Åström och Lars Hammarberg eller med betald person/företag för detta.
- Flytt av kyrkstallarna. Kyrkorådets projektgrupp har tagit på sig uppdraget att i
samverkan med AU, Knut Frohm och Lars Hammarberg (som ska tillfrågas) ta fram
offerter för en kyrkstallsflytt. Idéer om att krydda den flytten med att montera
solceller på hela taket för elförsörjning av ev kylrum för grönsaker, viss
uppvärmning i kyrkstallarna samt för laddning av kyrkogårdsförvaltningens och
odlingsföretagets maskiner skulle kunna ge ytterligare chanser till finansiering.
Kanske kan Hembygdsföreningen eller Stöde Företag och Föreningar i samverkan
kunna göra ansökningar för Bygdemedel för denna flytt, då församlingen inte kan
söka dessa medel.
- Från Leader Mittland har vi fått indikationer om att ett projekt som rör
Pilgrimsturism - St Olavsleden – skulle kunna vara intressant. Där kan man (om
det blir som tidigare) lämna in ansökan vid 4 tillfällen per år, se
http://leadermittland.se/. De går in i en ny projektperiod vid årsskiftet och det
verkar i dagsläget inte vara klart hur allt kommer att se ut.
- Den treåriga projektplanen finns på Länsstyrelsen hos Lisa Holmer,
Näringslivsenheten, 0611-34 90 09, 070-399 94 53 och hon ska ha lämnat den vidare
till en nyss anställd projekthandläggare inom landsbygdsprogrammet. De går in i en
ny projektperiod januari 2014 och då vet de mer om hur kriterierna ser ut för den
nya perioden. Det finns en uppsjö av olika investeringsstöd, men Lisa Holmer tyckte
man skulle titta på möjligheten att göra detta till ett projekt. Man bör titta på hur
stödet till utvecklingen av Vårsta Diakonigårds odlingar utformades.
- Organisationen Hela Människan får med största sannolikhet medel från
Tillväxtverket för att under 2014 göra utbildningar och stötta församlingar som vill
starta näringsverksamhet. Kontakta dem! Använd er av deras kompetens!
- Kontakta och bjud in Sundsvalls Kommuns Näringslivsbolag och se vad de kan
bidra med in i projektet.
Sälj projektet!
Informera löpande och skapa relationer till de som sitter i beslut eller nära de som
beslutar om medel till projektet. Kanske ett pressmeddelande ibland… Träffa någon
och berätta om dagsläge och visioner. Lyft fram viktiga instanser och personer
offentligt vid möjlighet. Se även till att informera Stödeföreningar, företag och
Stödebor vid varje möjligt tillfälle!
Kort om framtida ”finansiering” – förutom intäkter från produktion och
bidrag
Projektet bör från start se till att använda sig av personer från arbetsförmedlings
och försäkringskassans olika arbetsmarknads- och rehabiliteringsprogram,
praktikanter och WWOOF samt Helpex-arbetare. (Se den treåriga projektplanen).
9
Idéburet offentligt partnerskap eller Ideellt offentligt partnerskap är ett nyss
utarbetat alternativ till att ingå i processer för offentliga upphandlingar. I offentliga
upphandlingar konkurrerar man på pris och görs för ett (1) år i taget vilket kanske
inte är det kyrkan vill och kan. Ideellt offentligt partnerskap finns i Västerås mellan
Stadsmissionen och Västerås stad och är längre avtal (ca 5 år och längre) som
bygger på ömsesidig respekt, en långsiktighet och samverkan. Kontakta
Stadsmissionen Västerås eller Västerås stad för mer information.
Att arrangera kurser på plats i Stöde kan vara ett bra sätt att dra in pengar i
företaget.
Att arrangera konfirmand- ungdoms- och musikläger kan också vara en möjlig
framtida intäktskälla.
4.7. Idéer från aktiviteter
- Potatis/grönsak självplock för föreningar och skolklasser med riktning mot
gudstjänstfirande:
Under 6-8 söndagar i augusti och september erbjuder man föreningar och
skolklasser denna möjlighet:
1. Kl 11-14.30: Föreningen plockar och säljer potatis, grönsaker och bär efter
tillgång och säljer på plats samt på marknadsstånd vid ICA eller annan plats
föreningen/skolklassen finner lämplig.
2. Kl 14.30-15 serveras fika i kyrkan (stövlar av i vapenhuset ) där ljusen är tända
och allt är förberett för ”skördegudstjänst”. Kyrkan smyckad med skördegåvor.
3. Under gudstjänsten som gärna får ha tema utifrån föreningens verksamhet,
meddelas även hur stor försäljningen blivit under dagen, samt att en kollekt tas upp.
4. Föreningen/skolklassen har fått välja ett välgörande ändamål som kollekt och en
del av deras intäkt går till.
5. Intäktsfördelning: 50% till föreningen/skolklassen, 25% till välgörande ändamål
samt 25% till odlingsföretaget.
- Bärplockning i skogen - för att åstadkomma detta med amatörplockare i grupp
rekommenderas att någon sonderar ställen i förväg. I Sveriges skogar finns ca
600 000 ton bär, varav ca 20 000 ton plockas idag. Det finns 4 stora rensfabriker för
bär i landet och en av dem är Blåtand i Stöde. Kan man hitta win/win-metoder för
att plocka fler bär till en rimlig kostnad så finns en enorm utvecklingspotential.
- Pilgrimsvarumärke sylt/marmelad/saft. Grundtanken är att en viss del av
intäkten från varje såld produkt skall gå till välgörande ändamål. Samverkan med
Blåtand.
- Ett dokument från aktivitet under kursdagen Solidariskt altarbord finns som
bilaga 1.
4.8. Funderingar kring organisationsform
Stöde församling uttalade i ett tidigt skede i projektet att man inte vill ha denna
verksamhet direkt i den ordinarie organisationen. Det kändes alltför riskabelt att
driva näring som en liten församling, där en förlust ett år i odlingarna skulle kunna
ge konsekvensen att man får säga upp personal eller dra ned på t ex barn- och
ungdomsverksamhet.
Svenska kyrkans har tagit fram råd för församlingar vid bolagsbildning, så dessa råd
bör rekvireras innan bolagsbildningsbeslut fattas. Det finns även matnyttiga skrifter
från Svenska kyrkan centralt som heter ”Att färdas väl” och ”Svenska kyrkans roll
och uppgift i den svenska välfärden”.
10
Efter resonemang i många olika sammanhang under förstudien blir
rekommendationen, bland annat med råd från organisationen Hela Människan, att
bilda en ideell förening (som har näringsverksamhet) för ändamålet.
Företaget bör inrymmas under definitionen ”Socialt företag” vilket innebär att
man har som ändamål att integrera personer som har svårt att ta sig in på
arbetsmarknaden.
Andra förslag har varit:
- ekonomisk förening – eftersom denna forms syfte är att gynna sina medlemmar
ekonomiskt, passar den inte i detta diakonala sammanhang.
- stiftelse – som i och för sig fyller sitt syfte, men är en väldigt tungrodd form i det
fall man t ex vill avveckla odlingsverksamheten.
- aktiebolag – som vi tror kan skapa funderingar bland kyrkans medlemmar och
andra att man driver projektet i vinstsyfte och inte i diakonalt syfte.
- aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning är en bolagsform som inte har fått något
större genomslag i Sverige. Definition: Ett aktiebolag med särskild
vinstutdelningsbegränsning är ett särskilt slag av privat aktiebolag. Företagsformen
är tänkt för verksamheter som tidigare drivits i offentlig regi, till exempel företag
som etableras i privat regi inom hälso- och sjukvårdssektorn. Reglerna syftar till att
säkerställa att företagets vinst huvudsakligen stannar kvar i företaget.
Mer info finns på Bolagsverkets hemsida.
4.9. Kyrkan som entreprenör – nytt för många
Kyrkan har traditionellt i Sverige inte idkat näringsverksamhet i någon större
utsträckning. När kyrkan nu går in på den arenan så kan man bland annat stöta på
patrull i de egna leden: ”Men varför ska kyrkan tjäna pengar?” eller ”Varför ska
kyrkan göra sånt här?” Här gäller det att vara tydlig med, och naturligtvis
genomföra, att intäkterna går till den diakonala verksamheten. Det är även viktigt
att man tydligt kommunicerar och förankrar till alla som jobbar inom företagen vad
kyrkans värderingar är och att det också genomsyrar verksamheten. Detta är något
man ständigt måste vara aktiv med och påminna om till alla som jobbar i företagen.
Det kan gå fort att ge hela projektet ett dåligt rykte om någon person knuten till
projektet gör saker som går stick i stäv mot kyrkans värderingar och kärnfrågor om
medmänsklighet och diakoni.
Erfarenheter har även visat att när kyrkan söker projektpengar så kan detta skapa
diskussioner kring att det är en religiös verksamhet i beslutsgrupper, offentliga
samverkanspartners som kommunverksamheter och i liknande möten och
sammanhang. Genom att uppmärksamma att kyrkan är en samverkanspart och
aktör som vill väl med de produkter kyrkan producerar – att man i grunden har
samma mål och syfte som t ex socialtjänsten, nämligen att hjälpa de av våra
medmänniskor som har behov av det – så kan man skapa ett förtroende till de som
har funderingar. Det kan också handla om att vara uthållig och ha tålamod tills de
”nya” tankarna har landat och fått mogna hos individer och organisationer runtom
företaget/projektet.
En möjlighet för att ”mota Olle i grind” kan vara att redan innan den ideella
föreningen är bildad skriva ett syftesdokument där man beskriver att verksamheten
inte har vinstsyfte och att man inte kommer att anordna gudstjänster och andakter
inom verksamheten, grovt sammanfattat. Organisationen Hela Människan kan vara
bra rådgivare i sammanhanget.
11
4.10.
Projektplan ”Odling, diakoni, samverkan och turism i Stöde”
Församlingen vill utveckla kombinationen av terapiträdgård, rehabiliterande
arbetsplats, producerande odlingar och pilgrimsturism. Den produktiva delen är
avgörande för att skapa en möjlighet att våga anställa personal vilket man inte
vågar med utgångsläget att tjänsten ska finansieras enbart av det offentliga i olika
”åtgärder” inom försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Trädgårdsterapi har en
(tyvärr kanske lång) tid kvar innan den är accepterad som rehabiliteringsform fullt
ut och att landsting och övriga offentliga instanser kan remittera till denna
behandlingsform.
5. Hur projektet har gynnat vissa grupper enligt kriterier Leader
- Funktionshindrade: Genom att projektet mynnar ut i socialt företagande,
arbetsträning mm
- Hållbar utveckling: Vi kommer att producera ekologiska, närodlade produkter
- Integration: Projektet har diakonalt syfte - även specifikt gentemot asylsökande
- Kompetenshöjning: Personal och förtroendevalda i församlingen vet mer om
projekt/finansiering
- Miljö: Vi kommer att producera ekologiska, närodlade produkter
- Ungdomar: Vi kommer att skapa praktikplatser och sommarjobb för ungdomar
6. Sammanfattning av mål och resultat samt spridning av resultatet
Målet med förstudien var: etablera kontakter med presumtiva medfinansiärer och
kunder samt att göra studiebesök vid etablerade anläggningar i motsvarande näring,
vilket också har gjorts. Som resultat av denna förstudie kunde även ett material om att
etablera sig inom odlingsnäring för församlingar (se punkt 4.4-4.10) samt en treårig
projektplan specifikt för Stöde församling göras. Dessa material kommer vi att sprida
och implementera genom att besöka föreningsmöten, kyrkofullmäktige och kyrkoråd i
Stöde, att vi lägger ut textfilen med slutrapport på hemsidor kopplade till projektet
www.svenskakyrkan.se/stode samt på www.mentha.se/odling och genom att vi
tillhandahåller den till Härnösands stift och Svenska kyrkans nationella kansli.
Projektets resultat sprids även genom projektansökningar till Härnösands stift,
Länsstyrelsen Västernorrland med flera instanser.
7. Projektets framtid
Projektet har resulterat i ett kunskaps- och metodmaterial för Stöde församling – och
andra landsbygdsförsamlingar efter justeringar – för att kunna driva
näringsverksamhet på församlingens marker och inom församlingens ramar (se punkt
4.4-4.10). Med hjälp av projektets resultat kommer Stöde församling att göra
ansökningar till Härnösands stift, Länsstyrelsen Västernorrland, eventuellt EU
Sociala fonden samt Leader Mittland med flera instanser. Församlingen kommer även,
med hjälp av metoder och kunskaper vi fått i projektet, vidareutveckla de odlingar som
redan finns. Detta för att på sikt bygga upp ett socialt företag med sikte mot målet:
Odling, diakoni och pilgrimsturism i Stöde.
12
8. Slutsatser och rekommendationer
Att som kyrka driva näring inom odling är fullt möjligt!
Rekommendationer är:
- Ha inte bråttom, jobba målinriktat men inte snabbare än att alla i arbetslag,
förtroendevalda och beslutande grupper hinner med i tankegångar och möjligheter.
Det är ny mark ni plöjer.
- Tappa inte sugen när ni stöter på motgångar – kanske är det ansökan, upphandling
eller partnerskapsförhandling nummer 10 som blir den rätta! Både
församlingsmedlemmar och människor/myndigheter/beslutsfattare runtomkring
församlingen behöver få tid att växa in i tanken på kyrkan som entreprenör.
- Försök inte göra ansökningar och liknande i förbifarten inom befintliga redan fulla
tjänster. En välgjord projektbeskrivning och ansökan kräver sin tid att sammanställa
– lägg resurser och pengar på detta.
- Samtidigt kan man också börja med något litet – gräva där man står – för att på så
vis väcka intresset hos t ex personal och förtroendevalda för att det går att
åstadkomma något nytt. En pallkrage med sockerärtor och sallad kostar inte mycket
i resurser men skapar nyfikenhet!
- Kan vara viktigt att blanda de teoretiska tankarna med praktiska handlingar, blanda
stora steg som en stor ansökan eller anställning av personal, med små steg som att
kyrkorådet gräver om en perennrabatt, eller att asylsökande får odlingslotter i
pallkragar.
Stöde 2013-10-25
Sofia Sahlin, Stöde församling
Mentha Productions
www.mentha.se
13
Bilaga 1 – Slutrapport Bärodling i Stöde, Leader Mittland Stöde Församling
Idéer på solidariska aktiviteter att plantera i församlingsarbete:
Aktivitet:
Bytardag
Vem:
Ideella + unga ledare, ungdomsgrupper/konfirmander, grupp för internationella frågor.
Samarbete med arbetsförmedlingen, Naturskyddsföreningen.
Vad behövs:
Lokal t ex församlingslokalen, informationsblad.
Vinst:
Större förtroende för församlingen, personliga kontakter - diakoni
Hinder:
Att få tag på de som vill driva det
Hur övervinns hinder:
Genom att ställa frågan i många olika sammanhang, kanske ordnas redan bytardagar på orten
– vill de göra ett större arrangemang med hjälp av församlingens ungdomsgrupper och stor
”gratis” lokal?
Aktivitet:
Ljusstake till dop
Vem:
Säsongsanställd – kan göra jobb på vintern också
Vad behövs:
Ta reda på nertagna träd, svarv, utbildning av personal
Kostnad:
Personalkostnad
Vinst:
Behålla personal i inkomst genom försäljning av ljusstakar, återvinning av material
Hinder:
Vet man att man får sålt?
Hur övervinns hinder:
Börja i liten skala. Fråga stiftets församlingar eller grannförsamlingarna till att börja med om
de vill göra förbeställningar.
Aktivitet:
Grönsaker i pallkragar och växthus till soppluncher
Vem:
Frivilliga och kyrkoråd
Vad behövs:
Pallkragar, sand, gräsklipp, fröer
Kostnad:
Till ovanstående som behövs
Vinst:
Mindre budget för inköp till soppluncher, gemenskap, härodlat (inga transporter)
Hinder:
Själva starten?!
Hur övervinns hinder: Skriv ner idén och stick den i handen på många. Be att få tid på
”annat stort möte” t ex kyrkofullmäktige eller kör för att presentera idén och dela ut lappen.
14
Aktivitet:
Utbyte av perenner med andra församlingar (eller
församlingsbor, trädgårdsföreningar?!)
Vem:
Diakoner, frivilliga
Vad behövs:
Perennarabatter, förökningar
Kostnad:
Etablering av perennarabatter om de inte finns. Diakon arbetstid.
Vinst:
Gemenskap, kontakter, nya perenner ”gratis”
Hinder:
Arbetstid, steget att etablera rabatter om det behövs.
Hur övervinns hinder:
Skriv projektplan, plantera den hos arbetsledning och frivilliga.
Aktivitet:
Barngrupper gör egna små odlingar – från frö till produkt
Vem:
Barn- och ungdomsledare och vaktmästare
Vad behövs:
Två pallkragar, sand, gräsklipp, fröer.
Kostnad:
Ovanstående material.
Vinst:
Barnen får se och förundras, glädjas.
Hinder:
Fatta beslutet
Hur övervinns hinder:
Samlas i personalgrupp och kom överens
Tack för alla goda idéer! Jag har fyllt i lite här och där, och kanske behövs inte mer än detta
för att något ska hända! Använd mallen för att genomföra en annan idé.
Plantera idéerna på rätt ståndort (ge dem till rätt personer), ge dem näring (påminn och fråga,
kolla hinder) och skörda  (gemenskap, glädje och miljö- och ev ekonomisk vinning)
/Sofia Sahlin, Stöde församling – projekt ”Bärodling i Stöde” – [email protected]
Från kursdag ”Solidariskt altarbord” 19 sept 2013, Stöde församlingshem
15