Materialet i pdf

NYHETSBREV NOVEMBER 2010
Ny reviderad utgåva 4, av kursbok
Ny uppgraderad Lärar-CD
Med utgåva 4 är boken nu upptryckt i totalt 12 000 exemplar, och har blivit
”bibeln” om säkra lyft och lasthantering i Sverige.
Jämfört med utg.3, från 2009, har boken fått följande ändringar och nyheter:
 73 nya bilder och illustrationer
 Utvidgad information om kantbelastning av kätting
 Beskrivning av nya linlås, Irong-Grip BG100
 Ny information från tillverkare om kapacitet, och användning av schacklar
 Ny standard för öglebultar klass 4 enligt SS-EN ISO 3266:2010
 Tabell för RS/RM öglebult från RUD
 Utvidgad information om användning av lyft-ok
 Eget avsnitt om lyft av olika ISO-Containrar enligt SS-ISO 3874
 Mer information om användning av plåthandskar
 Mer om vacuumlyft
 Krav för skyddstak på personkorg vid bergarbete
Beställning:
www.inspecta.se
Tel: 08-5011 3000
Komplett
utbildningsmaterial
Säkra
lyft och
lasthantering
SÄKRA LYFT OCH LASTHANTERING
340 sidor, 850 foton och illustrationer.
Läroboken är utarbetad för att användas vid
dokumenterad utbildning av personal enligt krav
i AFS om Användning av lyftanordningar och
lyftredskap.
Innehåll:
Faktainnehållet behandlar användning och
kontroll av lyftredskap och traverskranar i olika
arbetssituationer inom verkstad, tung industri, bygg/
anläggning och hamnar.
Utgåva 4, 2010
ISBN 978-82-92772-14-0
Beställning: www.inspecta.se Tel: 08 - 5011 3000
LÄRAR-CD, 2 CD-skivor
2 st CD innehåller:
PDF’er med alla bilder i hög upplösning. Du kan:
- bläddra i boken, söka på sidnummer, ord och ämnen
- förstora text och bilder för undervisning
Med programmet Adobe Acrobat kan du:
- göra egna noteringar och markeringar
- komplettera med egna bilder och kopplingar /länkar
Alla bilder i JPG
Alla bilder och illustrationer (850 st) finns i en egen
mapp i JPG format. Mappen kan användas av
utbildaren för att göra egna powerpoint-presentationer.
PowerPoint-presentationer till alla 22 kapitel
Powerpoint finns till varje kapitel med animationer av
text och bilder.
Klicka fram bilder och text efterhand utan att visa hela
pp-bilden med en gång.
Beställning: www.inspecta.se Tel: 08 - 5011 3000
Sida 342
www.inspecta.se
©
www.Ls
LSI
si-bok.no
Komplett
Säkra lyft utbildningsmaterial
och lasthantering
HANDBOK FÖR LASTKOPPLARE
128 sidor, 420 foton och illustrationer.
Handboken är ett utdrag ur läroboken ”Säkra lyft och
lasthantering”. Boken är utarbetad för att användas
vid dokumenterad utbildning av personal enligt
krav i AFS om Användning av lyftanordningar och
lyftredskap.
Innehåll:
Faktainnehållet behandlar användning av lyftredskap
i vanliga arbetssituationer inom verkstad, tung industri,
bygg/anläggning och hamnar.
Utgåva 2, 2009
ISBN 978-82-92772-10-2
Beställning: www.inspecta.se Tel: 08 - 5011 3000
LÄRAR-CD
CD’n innehåller:
PDF’er med alla bilder i hög upplösning. Du kan:
- bläddra i boken, söka på sidnummer, ord och ämnen
- förstora text och bilder för undervisning
Med programmet Adobe Acrobat kan du:
- göra egna noteringar och markeringar
- komplettera med egna bilder och kopplingar /länkar
Alla bilder i JPG
Alla bilder och illustrationer (420 st) finns i en egen
mapp i JPG format. Mappen kan användas av
utbildaren för att göra egna powerpoint-presentationer.
PowerPoint-presentationer till alla 17 kapitel
Powerpoint finns till varje kapitel med animationer av
text och bilder.
Klicka fram bilder och text efterhand utan att visa hela
pp-bilden med en gång.
Beställning: www.inspecta.se Tel: 08 - 5011 3000
©
LSI
www.inspecta.se
Sida 343
Komplett
Säkra lyftutbildningsmaterial
och lasthantering
LYFT-TABELLER I FICKFORMAT
Lyfttabeller i fickformat med tryck på fram- och
baksida levereras i kraftig plast.
Tabellerna anger lyftkapacitet för:
- en part
- två parter
- tre- och fyra parter i arbetsvinkel 45° och 60°.
Tabellerna anger också kapaciteter för:
- Snarad, U-form och U-form i vinkel
Temperaturområde för användning utan reduktion av
WLL är angivet.
Lyft-tabeller i 2 varianter:
- Kort 1
Lyftkätting Klass 8/10 och Fiberredskap
- Kort 2
Stållinestroppar och Signalschema
Beställning: www.inspecta.se Tel: 08 - 5011 3000
TABELLER OCH SIGNALSCHEMA I A3
Plansch-utgåva i A3-format av belastningstabeller
och signalschema. Planscherna är mycket lämpliga
som information på lagringsplats för lyftredskap, och i
områden där man utför lyft.
Belastningstabeller finns i 3 varianter:
- För lyftkätting klass 8 och 10
- För fiberredskap
- För stållinestroppar med fiberkärna och stål-kärna
Signalschema:
Signalschema för dirigering av kranar med
illustrationer och förklarande text.
Signalerna följer vanligen använda signaler för
användning av kranar i:
- Industri
- Hamnar
- Bygg och anläggning
- Transport
Beställning: www.inspecta.se Tel: 08 - 5011 3000
Sida 344
www.inspecta.se
©
LSI
www.Ls
si-bok.no
Kättingredskap
Kapitel 10
10 Kättingredskap
10.1 Allmänt
10.1.1Aktuella kättingredskap
Lyftredskap av kätting kan ha många olika
utföranden i fråga om längd, dimension, typ av
komponenter och antal parter.
Alla komponenter i ett sammansatt lyftredskap
av kätting ska ha identifieringsmärkning.
Om komponenter som t ex krok eller toppögla
har levererats för användning var för sig gäller
samma regler som för sammansatt lyftredskap
i fråga om märkning med WLL-värde och
certifiering.
2921-40
10.1.2 Allmänt om användning
Kättingredskap har följande fördelar:
- är robusta och slitstarka
- har god gripeffekt
- är lätta att kontrollera beträffande skador
- är möjliga att förkorta
- kan användas inom ett stort
temperaturområde
Valg av løfteredskap
Kättingredskap har följande nackdelar:
- rostar
- har stor egenvikt
- är hårda mot lastens ytor
10.1.3 Kvalitet
Kätting levereras normalt i kvalitets Klass 8,
men den kan också levereras i både lägre och
högre kvalitet som: Klass 3- 4- 5- 6 - 8+
-10 och 12.
Kätting för lyftändamål får inte förväxlas med
andra typer av kätting, eftersom kätting för
lyftändamål har annan delning (längd på
öglorna) och annan brottförlängning.
Lyftredskap av kätting måste uppfylla de
krav som anges i föreskriften Maskiner AFS
2008:3. De ska minst erbjuda ett utförande/
en säkerhetsnivå som motsvarar aktuella
standarder för enskilda komponenter och
användning av sammansatta lyftredskap,
exempelvis SS-EN 818-6
SS-EN 818.6
©
LSI
10.1.4Säkerhetsfaktor
Säkerhetsfaktor för kättingredskap ska minst
vara 4:1.
www.Lsi-bok.no
Sida 167
Kättingredskap
Kapitel 10
10.1.5 Kort / Långlänkad
Begreppet kort- och långlänkad kätting
förekommer ofta som beteckning på kätting.
I kortlänkad kätting är varje länks invändiga
längd 3 x diametern på länken.
I långlänkad kätting är varje länks invändiga
längd 4 x länkens diameter eller mer.
0738-43v2
10.1.6 Bara kortlänkad kätting till lyft!
I lyftredskap ska endast kortlänkad kätting
användas, eftersom långlänkad kätting lätt
blir skadad och deformerad under sådan
användning.
Kortlänkad kätting kan läggas runt ett hörn
utan att kättinglänkarna blir skadade.
Observera att hörn med små kontaktradier kan
skada / deformera länkarna, se bildlänkarna.
4025-28
I bilden nedan visas rekommendationer
kopplade till lastens kantradier från tillverkaren
Pewag.
Pewag - Reduksjon av hjørne
10.1.7 Långlänkad kätting
Långlänkad kätting ska inte användas
i lyftredskap eftersom länkarna lätt kan
deformeras om kättingen läggs runt hörn på
det sätt bilden visar.
www.Ls
4025-27
E
Sida 168
www.Lsi-bok.no
©
LSI
Kättingredskap
Kapitel 10
10.2 Kätting Klass 8
10.2.1 Klass 8, tillverkas i dag av krom-nickel-
molybden-stål
Bilden visar kättingar från olika fabrikanter.
Kätting kan levereras obehandlad (svart),
målad, plastbelagd, gulkromaterad eller
galvaniserad. De sistnämnda behandlingarna
är ovanliga och förekommer sällan för rena
lyftändamål.
0738-47
10.2.2 Tillverkning av kätting
Bilden visar ordningsföljden vid tillverkning av
kätting.
Kättingen till vänster är böjd och trädd ände
mot ände.
Kättingen i mitten är svetsad.
Kättingen till höger är färdigbehandlad.
Svetskragen har bearbetats och kättingen har
målats.
10.2.3 Produktionstolerans på längd
Enligt EN 818-4 ska avvikelsen i längd
mellan kortaste och längsta part i ett
flerparts kättingredskap, med en längd över
2 meter, inte vara mer än 5 mm per meter
färdigmonterat redskap.
0738-40
10.2.4 Krav på elasticitet eller förlängning före brott
Enligt gällande EN-standard ska kätting ha
en minimal förlängning före brott på 20 %
efter att kättingen har försetts med eventuell
ytbehandling.
Kravet på elasticitet i kätting är satt för att en
användare lätt ska kunna upptäcka kätting
som har överbelastats och förlängts, innan det
uppstår risk för brott.
OBS!
Varje förlängning eller deformation av kätting
föranleder omedelbar kassering.
0739-71
si-bok.no
©
LSI
www.Lsi-bok.no
Sida 169
Kapitel 10
Kättingredskap
10.2.5 Märkning av kätting Klass 8
Kätting ska märkas antingen var 20:de länk
eller minst varje meter.
Märkningen ska ange tillverkare och
materialkvalitet, t ex G8 (Gunnebo Klass 8).
Enligt standarden EN 818 ska kättingkvaliteten
anges med siffra för kätting som används i
lyftredskap, och med bokstäver för så kallad
finkalibrerad kätting som används till lyftblock
(se även separat avsnitt om lyftblockskätting).
4025-13
Tabellen nedan visar märkning av lyftkätting
och lyftblockskätting
Kätting - Klassymboler
Kättingstyrka
N / mm 2
Lyftkätting
400
500
630
800
1000
1200
4
5
6
8
10
12
Lyftblockskätting
M
P
S
T
V
0739-77
10.2.6 Ytbehandling
Kätting i Klass 8 får inte, utan tillverkarens
medgivande, galvaniseras eller ytbehandlas
genom t ex målning.
10.2.7 Förändring av maxlast (WLL) på grund av temperatur
Enligt EN 818-6 kan kätting av Klass 8 belastas
med 100 % av WLL inom temperaturområdet
–40 °C till +200 °C.
Reduktion av WLL
Från +201 °C till 300 °C
måste WLL reduceras med 10 %.
Från +301 °C till 400 °C
måste WLL reduceras med 25 %.
Kättingen får inte användas i temperaturer
överstigande 400 °C.
OBS!
Vid högre klass på kättingen gäller lägre
temperaturgränser.
www.Ls
0063 Varme
Sida 170
www.Lsi-bok.no
©
LSI
Kättingredskap
Kapitel 10
10.3 Kätting Klass 10 och 12
10.3.1 Allmänt
Klass 10, som dök upp på den europeiska
marknaden i början av 90-talet, börjar
nu bli vanligt förekommande, Kättingens
klassning är som nämnts tidigare relaterad till
brotthållfastheten och därmed WLL. Klass 10
har 25% högre brotthållfasthet än klass 8
(1 000 istället för 800 N/mm²). Sedan något år
tillbaka kan nu även några tillverkare leverera
redskap i klass 12 (brotthållfasthet 1 200 N/
mm²). Jämför vi klass 8 med klass 12 så får vi
alltså en möjlig höjning av WLL med 50% för
jämförbara dimensioner.
1408-Grade 120
Bilden visar en kätting av fabrikat Pewag i
klass 12 med kvadratiskt tvärsnitt istället för
runt.
10.3.2 Produktstandard för klass 10 och 12
Det finns ingen europeisk standard för
klasserna 10 och 12. Vissa tillverkare hänvisar
istället till den Amerikanska standarden
ASTM A 973/A 973M-01 medan andra
helt enkelt pekar på sitt produktansvar.
Med produktansvar menas då en
tillverkardeklarerad produkt stödd på lämnad
bruksanvisning.
10.3.3 Elasticitet eller förlängning före brott
Den Amerikanska standarden ASTM har
samma skrivning som den europeiska
standarden för kätting i klass 8, det vill säga
en minsta materialförlängning på 20% före
brott. Några tillverkare uppger faktiskt ett högre
värde (25%) i sina produktpresentationer.
011-Kraft-Weg-Diagram
si-bok.no 0016-Klasse 12 RUD
© LSI
10.3.4 Märkning
Klass 10 ska enligt standarden ASTM märkas
med 10, 100 eller 1000. Som alternativ till
siffermärkning kan bokstavsbeteckningen V
brukas. Klass 12 ska enligt samma standard
märkas med 12, 120 eller 1200.
10.3.5 Temperaturområde
ASTM anger arbetsområdet för klass 10 till
mellan −29°C och +205°C. Vid användning
i andra temperaturer ska tillverkaren
konsulteras. Som exempel kan nämnas att
tillverkaren RUD anger temperaturområdet för
sin kätting i klass 12 (benämnd ICE) till mellan
−60°C och +200°C.
www.Lsi-bok.no
Sida 171
Kättingredskap
Kapitel 10
10.4 Lyftblockskätting
Kätting som ska användas till maskinerier/
lyftblock måste tillverkas med bland annat
större måttnoggrannhet än kätting som ska
användas till redskap.
Detta är anledningen till benämningen
“Finkalibrerad kätting”. Orsaken till den ökade
måttnoggrannheten är att kättinglänkarna
måste passa i delningen på driv- och brythjul.
Den mekaniska kontakten med drivhjulet,
ofta benämnt kothjulet, har även inneburit
att kättinglänkarna försetts med en extra
ythärdning för att begränsa slitaget.
0011_Kjettingtalje
10.4.1 Märkning av finkalibrerad kätting
Finkalibrerad kätting märks med bokstäver
enligt standarden EN-818-7 “Finkalibrerad
kätting till lyftblock klass T (Typ T, DAT
och DT)” som visats i tabellen “Kätting Klassymboler” på föregående sida.
10.4.2 Slitage
Maximalt tillåtet slitage på lyftblockskätting är
5% av den genomsnittliga godsdiametern.
6593 Taljekjetting
10.4.3Förlängning till följd av slitage
När kättingen slits ökar dess längd – mätt över
ett antal länkar.
För finkalibrerad kätting till lyftblock ska
uppmätt längd över 11 länkar inte överstiga
det ursprungliga värdet för nytillverkad kätting
med mer än 3%.
10.4.4 Information om kasseringskriterier
Lyftblockskättingens kasseringskriterier är
uppgivna i instruktionsboken som ska följa
med lyftblocket.
www.Ls
4608 Kjettingtalje
Sida 172
www.Lsi-bok.no
©
LSI
Kättingredskap
Kapitel 10
10.5 Toppögla och samlingsögla
10.5.1 Toppögla för 1 och 2 parter
När kätting sammankopplas till 1- eller 2- parts
lyftredskap kallas den övre öglan toppögla.
Bilden visar en toppögla där övergångslänkar
används för inmontering av 2 parter och 2
förkortningskrokar.
0739-79
Toppögla med förkortning
Denna toppögla är beräknad för 2 parter och
har också integrerat förkortningssystem.
Lyftkättingarna monteras direkt i toppöglan
i gaffelkopplingar, utan att några lösa
kopplings-/övergångslänkar används.
Denna lösning gör att antalet
kopplingskomponenter minskar avsevärt.
Gunnebo 16 v2
si-bok.no 0739-91 Løftehode
© LSI
Samlingsögla för 3 och 4 parter
Om kätting ska sammankopplas till ett
lyftredskap med 3 eller 4 parter används en så
kallad samlingsögla.
Samlingsöglan består av en ögla med två
inmonterade toppöglor, där kättingarna och
eventuella förkortningskrokar kopplats in.
Samlingsöglan utbalanserar kättingparterna
och ger samtidigt tillräcklig plats för alla
kättingkomponenter.
www.Lsi-bok.no
Sida 173
Kättingredskap
Kapitel 10
10.5.2 Tillverkning
Toppöglan är sänksmidd och kan vara gjord
med eller utan flatpressad sida. Flatpressingen
är gjord med tanke på inmontering av olika
kopplingskomponenter.
10.5.3 Säkerhetsfaktor
Säkerhetsfaktorn hos toppöglor ska vara
minst 4.
0739-87
10.5.4 Märkning
Toppögla märks med:
- kod (referens till kättingdimension)
- materialkvalitet
- tillverkarens namn, symbol eller märkning
- spårbarhetsmärkning / serienummer
Bilden visar tidigare märkning där
spårbarhetsmärkning saknas.
10.5.5 Ögla med lekare
För exempelvis lyft av en kabeltrumma är det
önskvärt att lasten ska kunna rotera fritt utan
att kättingen vrider sig.
För detta användningsområde har tillverkaren
gjort en lekare med påmonterad ögla i den ena
änden och en kopplingslänk för montering av
lyftkättingen i den andra änden.
Isolerat utförande
För speciella användningsområden kan ögla
med lekare också levereras i isolerat utförande
som hindrar strömgenomgång. Detta kan
vara lämpligt när lasten t ex ska bearbetas
med elektrisk svetsning medan den hänger i
lyftinrättningen.
1201-26
10.5.6 Koppling i isolerat utförande
Bilden visar en isolator från RUD.
Isolatorn har monterats i en schackel och
därefter integrerats i ett redskap med ögla och
krok. Tillverkaren uppger att isolatorn klarar
spänningar på upp till 1000 V.
På grund av plastmaterialet i isolatorn så får
den inte brukas i högre temperaturer än
+80 °C.
0930-Rud_isolator
Sida 174
OBS!
Isolatorer kan tappa sin isolationsförmåga
helt eller delvis om de tillåts bli kraftigt
nedsmutsade.
www.Lsi-bok.no
©
LSI
www.Ls
Kättingredskap
Kapitel 10
10.6 Kopplingskomponenter
10.6.1 Ledade övergångslänkar
Ledade övergångslänkar används för att
koppla ihop kätting och andra komponenter till
ett sammansatt kättingredskap.
Ledade övergångslänkar från olika tillverkare
skiljer sig främst i fråga om metoden
för låsning av ledbulten som håller ihop
komponenten. Den gula länken på bilden visar
en ledad övergångslänk med fjäderspännhylsa
för låsning av bult.
0738-13
Andra låsningsmetoder kan vara fjäderlåsning
och cylinderlåsning. Det är viktigt att ledbulten
monteras så att den inte sticker ut på utsidan
av övergångslänken.
10.6.2 Indikator för kontroll av överlast
Bilden visar en indikator som formförändras
om lyftredskap eller lyftblock överbelastas.
Vid överbelastning på mellan 80 - 100 %
dras indikatorn ut/sidorna trycks ihop. Efter
avlastning återgår den inte till sin ursprungliga
form och kan på så sätt avläsas (spalten vid
pilarna i bilden minskar/försvinner).
Indikatorn finns i standardutförande för laster
mellan 1500-20000 kg.
Då denna indikator inte har 4-falldig säkerhet
mot brott finns en ledad kopplingslänk som tar
över belastningen om formförändringen blir för
stor.
Det är viktigt att kontrollera indikatorn
regelbundet under lyftet.
0738-22
10.6.3 Gaffelkopplingar
Detta är en koppling som kräver toppögla
och krokar med sammanpressad sida för att
kopplingen ska kunna monteras/träs på.
Öglorna är försedda med bult som slås in och
säkras med 2 sprintar.
si-bok.no 0738-22
©
LSI
0738-45
www.Lsi-bok.no
Sida 175
Kättingredskap
Kapitel 10
10.7 Krokar
För undvikande av olyckor vid lyftoperationer
ska lastkrokar vara konstruerade och byggda
så att lasten inte kan falla ner oavsiktligt.
Krokens form bör också hindra att kroken
hakar fast i utanpåliggande föremål.
0738-17
10.7.1 Säkring av krokar, krokspärrar
För att uppfylla kravet om att lasten inte
ska falla ned oavsiktligt har på de flesta
krokar monterats krokspärr, låstungor eller
självspärrande anordningar.
För speciella lyftoperationer, till exempel i
smältindustrin, till montageuppgifter och lyft
mot öppet vatten, kan dock t ex losskoppling
av last med hjälp av personal medföra fara.
Det kan då trots allt visa sig bli minst risk om
öppna krokar används.
Riskvärdering
Det är, som nämnts, inget absolut krav att
använda säkrade krokar vid varje tillfälle, men
användning utan säkrade krokar måste vara
baserad på en riskvärdering och ett logiskt
övervägande från arbetsgivarens sida.
0738-31
10.7.2 Öppna krokar
Bilderna till vänster visar öppna krokar. Den
ena kroken har sin öppning säkrad genom
komplettering med säkringstråd.
För att denna säkring ska vara hållbar måste
dock krokspetsen vara utformad så att tråden
inte kan glida av oavsiktligt.
En annan ofta använd metod är att
man i krokspetsen borrar ett litet hål där
säkringstråden träs genom.
0738-32
Sida 176
www.Ls
www.Lsi-bok.no
©
LSI
Kättingredskap
Kapitel 10
10.7.3 Krok med spärr
Lös spärr på krok uppfyller förskrifternas
minimikrav om att hindra oavsiktlig urkoppling
av lasten från kroken.
En krok med en sådan spärr betraktas
dock inte som “säkerhetskrok” i ordets rätta
bemärkelse, utan bara som en krok med ett
enkelt spärrarrangemang.
Enkla spärrtungor på krokar är vekt
konstruerade. De har visat sig vara ostabila
när kroken används tillsammans med bl a
stållinestroppar med mjuka öglor (redskapet
kan vrida sig - pressa ner spärren – lämna
kroken).
0738-24
10.7.4 Självlåsande krok
Självlåsande krokar är gjorda så att de låser
när det är last i kroken.
0738-28
Utan last i kroken hindrar en låsmekanism
kroken att öppna sig om lyftet avlastas.
Krok med ögla eller gaffelkoppling
Självlåsande krokar levereras med ögla för
koppling mot till exempel övergångslänk eller
med gaffelkoppling för direkt koppling till
kätting.
Bilden visar självlåsande krok med
gaffelkoppling.
0738-19
10.7.5 Märkning
Krokar ska märkas med:
- kod (referens till kättingdimension)
- materialkvalitet
- tillverkarens namn, symbol eller märkning
- spårbarhetsmärkning / serienummer
OBS!
Om en krok levereras separat, för användning
tillsammmans med t ex schackel, ska kroken
vara märkt med WLL och levereras med
motsvarande dokumentation som för andra
lyftredskap.
si-bok.no 0738-27
©
LSI
www.Lsi-bok.no
Sida 177
Kättingredskap
Kapitel 10
10.8 Specialkrokar
10.8.1 Löpkrok
För att få ett lyftredskap som är speciellt avsett
för snarat lyft kan en specialgjord krok för
snarning monteras. Se kroken på bilden.
Löpkroken är inträdd på kättingen som har en
påmonterad kopplingslänk i kättingänden.
4025-50
10.8.2 Krok med lekare
Kroken kan levereras i både oisolerat och
isolerat utförande med avseende på oönskad
strömgenomgång.
Krok med lekare kan behövas i de fall kroken
kopplas ihop med en förlänga av stållina som
inte är rotationsfattig. Exempelvis ger stållina
av typ 6 x 36 + 1 FC WS stor rotation när den
sträcks och när lasten sätts ner.
4025-24
10.8.3 Krokar med dubbel låsning
I offshoreverksamhet utsätts ofta redskapen för
stor mekanisk påverkan.
Detta har i enstaka fall lett till att självlåsande
krokar oavsiktligt har öppnat sig. För att
förhindra detta har en kroktyp med dubbel
låsning utvecklats.
Bilden visar en krok med dubbel låsning av
fabrikat Gunnebo.
www.Ls
0179-Offshore_BK_double
Sida 178
www.Lsi-bok.no
©
LSI
Kättingredskap
Kapitel 10
10.8.4 Självlåsande krok
Bilden visar en självlåsande krok tillverkad
av SF (Stållinefabriken). Denna kroktyp har
tidigare använts i många lyftredskap men är
numera inte så vanlig.
OBS!
När kroken i bilden öppnas (låsningen fälls
framåt) bildas en öppning bakom denna mot
kroken. Operatören får inte fatta kroken så att
fingrarna träs in i öppningen.
Belastas låsningen/kroken i detta läge fungerar
kroken som en sax.
0738-49
10.8.5 Lösa krokar för fiberredskap
Bilden visar krokar som kan kopplas direkt
på fiberredskap, utan kopplingskomponenter.
Krokarna har en speciell utformning som ger
en bred och därmed skonsam kontaktyta mot
redskapet.
0111 Krok fiber
10.8.6 Lösa krokar för lyft av rör
Bilden visar en lös krok som är
specialutformad för lyft av rör.
Kroken är utrustad med hållfjäder som gör
att rörkroken behåller sin position efter att
lastkopplaren har placerat kroken i änden på
röret.
OBS!
Om “vanlig” självlåsande krok används
till detta ändamål kommer både krok och
låsmekanism att förstöras.
4386-Rørkrok
si-bok.no
©
LSI
www.Lsi-bok.no
Sida 179