SKOGEN - Webpaper
Lıngonet handplockad läsning från krösatågen · nr 2-2014 Sommarens utflykter · Udda sevärdheter Hallandssömmen inspirerar SKOGEN …i våra hjärtan, i vår vardag och på tallriken. lingonet | 1 Med järnhästen till Ironman. Nu kör vi! För oss på Kalmar Länstrafik är sommaren 2014 fylld av förväntningar. I augusti drar vi äntligen igång Krösatågstrafiken mellan Kalmar och Emmaboda – den första etappen av den hett efterlängtade Krösatågstrafiken mellan Kalmar och Växjö. Även om det i skrivande stund inte är några definitiva beslut fattade om sträckan Emmaboda-Växjö så är detta vår strävan. Ända sedan vi i början av 1990-talet drog igång trafiken på Kust till Kust-banan så har den fortsatt att växa och utvecklas, inte minst med Öresundstågens intåg. Det går idag 16 turer i varje riktning mellan Kalmar och Växjö (varav 12 i länens regi o fyra i SJ:s regi). Den nya trafiken omfattar från start ytterligare åtta turer i varje riktning. Sensommarens invigning av sträckan Kalmar–Emmaboda kommer att innebära helt nya resmöjligheter för boende på de mindre orterna utmed sträckan. I augusti invigs Örsjö station och stationerna i Smedby och Trekanten kommer att driftsättas så fort Trafikverket kan få dem klara. Vi planerar också en ny station i Hanemåla. Att kunna erbjuda fler alternativ för pendlarna är en av våra viktigaste uppgifter. Även om tåget tar tid på sig och stannar på fler ställen så är skillnaden stor för dem som bor på de små orterna; restiden förkortas betydligt jämfört med buss. Personligen hör jag till dem som också uppskattar tåget för att det ger en sådan valfrihet. Ombord finns utrymme för att både jobba och koppla av, beroende på vad som passar bäst för stunden. Men även om Krösatågen ännu inte har kommit till Kalmar så vill jag ändå uppmana Lingonets läsare att göra ett strandhugg hos oss i sommar. Kalmar län är, om jag själv får säga det, sommarlänet framför andra och bjuder på många svenska sommarklassiker som Öland, Glasriket och Astrid Lindgrens Värld. Även vår residensstad är en riktig sommarpärla som erbjuder vackra miljöer och arrangemang med hög svansföring. Och precis när Krösatågstrafiken har börjat rulla in mot Kalmar tänker i alla fall jag ta tåget för att se de tävlande atleterna i Ironman. Tävlingen, som pågår 13–17 augusti har certifierats av internationella Ironman och inbegriper förstås en simtur i Kalmar sund. Varmt välkommen till östkusten i sommar! Karl-Johan Bodell, Trafikdirektör Kalmar Länstrafik INNEHÅLL Tema Skogen ........................................................................................................... 3 Timring – en tradition på frammarsch .............................. 15 De nya Krösatågen i Kalmar län................................................ 23 Skog & trä i framtiden .................................................................................4 Småländsk björksnaps i Broncks anda .............................17 Krösaprofilen Maj Månsson ..........................................................24 Manuell huggning i bokskogen ................................................... 6 Pappershuvudstaden Lessebo.................................................... 18 Sommarstäderna Kalmar & Karlskrona ........................ 26 Skogens design .................................................................................................... 8 Innovativt av skogens råvaror......................................................20 Hallandssömmen gör succé .......................................................... 29 Skogens mat ..........................................................................................................10 Annorlunda sevärdheter ...................................................................... 21 Krösakrysset .........................................................................................................30 Skoglig forskning i praktiken...........................................................13 Invigning Kalmar–Emmaboda! ................................................. 22 På spåret! .................................................................................................................... 31 Lingonet är Krösatågens ombordtidning. Lingonet ger dig aktuell information om Krösatågens verksamhet och en stunds förströelse under tågresan. Tveka inte att kontakta oss direkt om du har synpunkter, självklart är du också välkommen att byta några ord med din tågvärd. Om du deltar i någon av våra tävlingar vill vi göra dig uppmärksam på att vinnaren själv står för eventuell vinstskatt. Hemtrevlig resa! 2 | lingonet Lıngonet Lingonet utges i samarbete mellan Blekingetrafiken, Hallandstrafiken, Jönköpings Länstrafik, Kalmar Läns Trafik, Länstrafiken Kronoberg och Skånetrafiken. Lingonet är registrerad som periodisk tidskrift hos prv och utkommer med fyra nummer per år. Upplaga: 5500 ex. Ansvarig utgivare: Carl-Johan Sjöberg. Produktion: Lindqwist Kommunikationsbyrå, Art Director; Bosse Lindqwist, www.lindqwist.se Text: Amelie Bergman, Jordbruket (om inget annat anges) www.jordbruket.se Omslagsbild: Hasse Bengtsson. Kontakta redaktionen: Jenny Karlsson; [email protected] Anders Ekman; [email protected] eller Anne Mårtensson; [email protected] • TEMA SKOG Skogen i våra hjärtan Röda stugor tåga vi förbi! Ja, och så en väldig massa skog… Det är ju inte för inte som vi pratar om «allra mörkaste Småland». Ofta tar vi dem för givna, alla de där träden som står givakt utmed spåret. Mer sällan tänker vi kanske på att våra skogar har varit en förutsättning för vårt välstånd. Det var här som vi hämtade veden till våra smedjor och råvaror till våra industrier. Det var tack vare skogen som alla de sydsvenska sågverken, snickerierna och trähustillverkarna växte fram. Och det är fortfarande i skogen som vi hämtar ny kraft och energi på lediga stunder. Går som vi vill och plockar bär och svamp, med stöd av vår unika allemansrätt. Från Smålands täta granskogar och magra tallmo till skira, skånska bokskogar; det gröna flimret utanför kupéfönstret är en viktig del av vårt kulturarv. Passa på att njuta lite extra av skogen i sommar! lingonet | 3 «Det går inte att tänka sig en framtid utan förnybara råvaror.» text • AMELIE BERGMAN Vilken betydelse har skogen för vår ekonomi och sysselsättning? Och vad händer i framtiden? Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna, och Ulrika Wikander, projektledare för Träregion Småland, uppdaterar vår bild av den svenska skogs- och tränäringen. Carina Håkansson är vd för branschorganisationen Skogsindustrierna. Vad är Skogsindustrierna? «Skogsindustrierna är massa-, och pappers- och den trämekaniska industrins branschorganisation. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk och cirka 125 sågverk samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers-, eller trävarutillverkning.» Hur viktig är skogsnäringen för Sveriges ekonomi? «Skogsindustrin står för en betydande del av den svenska exporten. Förra året exporterade vi för 120 miljarder. Det ger ett mycket starkt bidra till Sveriges ekonomi. Man kan ju lätt tro att skogen betyder mer i Norrland, att det finns mer skog där. Men så är det faktiskt inte. De beskogade ytorna i Norrland är större, men produktionen i södra Sverige är högre eftersom skogen växer snabbare där. Vi har otroligt många sågverk i södra Sverige.» Pappersbruk lägger ned och avskedar. Är skogsindustrin i kris? «Nej, men den är i förändring. Skogsindustrin är en mogen bransch – förutsättningarna har varit desamma under 100 år. Men under de senaste tio åren har marknaden förändrats. Det är ingen överraskning. Vi såg de första tecknen redan på 1990-talet när digitaliseringen av samhället inleddes. Framförallt är det efterfrågan på tidningspapper som har gått ner. Här har minskningen varit dramatisk – i Sverige handlar det om 25 procent. Men efterfrågan följer också konjunkturen. När ekonomin går bra och det annonseras mycket, så går det åt mer tidningspapper. När vi har lågkonjunktur går efterfrågan ner igen. För massatillverkarna handlar det därför att ställa om sig från tidningspapper till andra produkter. Förpackningar i form av säckar, well och kartong, men också livsmedelsförpackningar, är ett område som ökar i takt med globaliseringen. Jag skulle vilja påstå att ryktet om massaindustrins död är överdrivet. Pappersmassa kommer alltid att efterfrågas. Att Södra just nu bygger ett nytt bruk i Värö utanför Varberg är en positiv signal. Sedan är det viktigt att påpeka att skogsindustrierna också består av annan verksamhet – sågade trävaror och biobränsle, där vi har en fortsatt hög efterfrågan.» Hur utvecklar branschen nya produkter? «Byggsektorn är en spännande sektor som ropar efter nya produkter. Det har också växt fram en helt ny marknad för biobränsle, till exempel pellets, i takt med att samhället fokuserar på förnybar energi. Ett annat spännande område är utvecklingen av textilmassa som kan ersätta bomull. Bomullsproduktionen tar värdefull jordbruksmark i anspråk och är inte särskilt positiv för miljön; det här är ett område som vi tror starkt på. Eftersom ett träd har samma kolfiberkedjor som fossila bränslen finns det också stora möjligheter att ta fram nya drivmedel för motorer, fast på ett hållbart och förnybart sätt.» Har den svenska skogen en framtid? «Vi blir allt fler människor på jorden och vi ska utnyttja samma resurser. Jag kan faktiskt inte tänka mig att vi går mot en framtid där förnybara råvaror inte är intressanta. Den svenska skogsindustrin har god tillgång på råvara från ett hållbart skogsbruk, samt processer som ligger i framkant. Den kommer vara viktig för sysselsättningen i hela landet även i fortsättningen. Träd binder ju dessutom koldioxid och har stora positiva miljöeffekter. Det är en annan anledning till att jag tror att den svenska skogen har framtiden för sig!» • foto: helene grynfarb Carina Håkansson är VD för branschorganisationen Skogsindustrierna. 4 | lingonet TEMA SKOG • Ulrika Wikander är marknadskommunikatör på Träcentrum i Nässjö, och projektledare för profileringsdelen av Träregion Småland. Vad är Träregion Småland? «Träregion Småland är ett handlingsprogram som de tre småländska regionförbunden och länsstyrelserna står bakom. Träcentrum, Möbelriket, Virserums Konsthall, Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping är genomförare av projektet. Målet är att Småland ska vara en ledande träregion i Europa år 2020 – och självklart bäst i Sverige. Förhoppningen är att vi ska öka produktionen och skapa fler arbetstillfällen.» Vilken betydelse har branschen? «Träregion Småland omfattas av det som vi kallar den trärelaterade industrin, till exempel småhusföretag, möbeltillverkare och inredningsföretag. Kort sagt alla som förädlar träråvaran vidare. I Småland arbetar nästan 20000 människor inom den trärelaterade industrin.» Berätta om Coaching-projektet! «Träcentrum arbetar med Coachingprojektet inom ramen för Träregion Småland där vi hjälper små- och medelstora företag i branschen att stärka sin konkurrenskraft. För att vi ska ha en livskraftig träindustri så krävs det resurser och nytänkande. Företagen måste få stöd i sin produkt- och marknadsutveckling och vi ser även ett behov av att stärka upp utbildningen och samverkan inom branschen. Coachingprojektet omfattar 110 företag i de tre regionerna. Varje företag har fått hjälp med att ta fram en egen handlingsplan för tillväxt och vi har sedan gett stöd under hela processen. Det kan handla om allt från produkter och produktion till organisation, marknad och export. Intresset har varit väldigt stort. För många mindre företag är det svårt att avsätta tid och resurser till utveckling.» Vilken framtid ser du för den småländska träindustrin? «Den småländska trärelaterade industrin har många styrkor. Vi är väldigt duktiga på design, kvalitetssäkring och miljöhänsyn – något som efterfrågas allt mer globalt. Om vi kan utveckla branschen så kommer det självklart också att stärka skogsproducenternas och sågverkens ställning. Det man skulle kunna önska, är att vi konsumenter också blir mer medvetna när vi gör våra val. Att välja det där svensktillverkade bordet som är några hundralappar dyrare kan vara ett utmärkt sätt att stötta svensk trärelaterad industri.» • Stiftelsen Träcentrum i Nässjö är en av de organisationer som fått uppdraget att genomföra handlingsprogrammet för Träregion Småland. Stiftelsen är den första i sitt slag, ett centrum för utbildning, utveckling och konferensverksamhet. Härifrån når man 75 procent av Sveriges trärelaterade industri – inom en radie av 15 mil. 2015 fyller verksamheten 20 år. lingonet | 5 • TEMA SKOG Förnuft och känsla manuell huggning i den sydsvenska bokskogen Sydved är ett av två skogsbolag i södra Sverige som har valt att anställa egna manuellhuggare. Viktor Jonsson (längst till höger) är inköpare och den som står i daglig kontakt med oskar och matti. juset silar ner genom bladverket och allt är så där intensivt grönt. Bokskogen briljerar i all sin försommarprakt. Den här årstiden lockar den många besökare. Viktor Jonsson, inköpsansvarig på skogsbolaget Sydved, är helt införstådd med bokskogens dragningskraft. Stationerad i Älmhult men verksam i Blekinge och norra Skåne så rör han sig varje dag i trakterna där barrskogen går över i löv: «Bokskogen är verkligen förknippad med det sydsvenska landskapet, vårt klimat har ju inte tillåtit något annat. I Blekinge, Skåne och Halland är den vardag. Dessutom finns den i spridda bestånd ända upp till Vättern och Vänern.» Boken trivs på medelbördiga till bördiga marker, men kan till nöds också finna sig med lite fattigare jordar. Och så vill den ha sol och värme, gärna i en sluttning. Som trädslag är det hårt och starkt men känsligt för röta och insekter. Men väl förädlat, så står boken pall, något som gjort den till ett klassiskt val för möbler och inredningar i offentlig miljö. Men de senaste åren har något hänt. Trendvindarna har blåst i motsatt riktning och i dag är boken satt på undantag. En del sågverk köper timmer ändå, i väntan på att den allmänna smaken ska vända. «På Sydved lägger vi undan cirka 1500 kubikmeter högkvalitativt boktimmer per år, som levereras till sågverk som vill ha boken i lager. En del går fortfarande till möbler, annat till plank men också till whiskykorkar.» Huvuddelen av bokproduktionen går istället direkt till bruket i Bromölla på andra 6 | lingonet sidan Skånegränsen. Där blir boken pappersmassa. Lövmassan, som är en blandning av bok och asp, används som ytskikt på kopieringspapper för att ge en jämnare struktur. Ersätter maskinerna Vi befinner oss i Blekinge, i Gåragöl strax utanför Olofström. Landskapet är kuperat. Det är varmt. Det har regnat intensivt i flera veckor men nu har sommarvärmen gjort sitt intåg och myggen har kläckts i rikliga mängder i de näringsrika, lövtäckta pölarna som samlats i svackorna. Det är himmel och helvete på samma gång. Men värmen och krypen bekommer inte Matti Hänninen och Oskar Nilsson. Trots varma skyddskläder rör de sig vant genom terrängen. Skogen är deras. Och det är för deras skull som vi är här. Matti och Oskar tillhör en mycket ovanlig yrkesgrupp. De är manuellhuggare. De avverkar skog för hand, med motorsåg. De är unika i en bransch där det mesta numera görs med hjälp av maskiner. Viktor är stolt över sina manuellhuggare: «I södra Sverige är vi bara två aktörer som har manuella timmerhuggare anställda. Det är vi och det är Skogssällskapet. På Sydved har vi 13 manuellhuggare som jobbar i arbetslag om två personer.» Matti Hänninen har jobbat som manuellhuggare i 33 år nu. «Jag är född och uppvuxen i finska Lappland och det var väl där uppe i vildmarken som jag lärde mig att trivas i skogen. Jag har i alla fall inte lämnat den sedan dess», kons taterar han. Han började sin karriär med att hugga gran på den tiden då maskinerna, de så kallade skördarna, ännu inte gjort sitt intåg i skogen. Med tiden har det mest kommit att handla om bok, ek och annat löv men visst händer det fortfarande att han blir inkallad i barr text • AMELIE BERGMAN � foto • mattias bokinge Att fälla ett träd är en mäktig handling. Det kräver kunskap och respekt. I de sydsvenska bokskogarna jobbar en handfull huggare med manuell avverkning. Bakom de lugna, effektiva rörelserna ligger mångårig träning och med resultatet kan inga maskiner mäta sig. Matt i Hänninen har jobbat som manuellhuggare i 33 år, Oskar Nilsson i två. Ett jobb som kräver eftertanke, god fysik och ett tjockt pannben. «Det måste man ha dagar när det regnar småspik – det är ju inte alltid det är försommar», konstaterar Matt i som gillar jobbet av många anledningar. Friheten och närheten till naturen är viktig, men också variationen.» en hel koloni med småbokar tittar upp ur lövtäcket. förmodligen handlar det om en ollongömma som någon flitig liten gnagare har samlat ihop och sedan glömt bort. bestånd när oländig terräng eller andra försvårande omständigheter gör det olönsamt att köra med maskiner. För så är det. Att bokhuggning fortfarande sker manuellt handlar inte i första hand om en kulturgärning. Det är krass ekonomi. «En duktig manuellhuggare fäller och apterar trädet med optimal kvalitet. Varje beslut är individuellt och fattas med utgångspunkt i egenskaperna hos varje enskild stam. Maskinerna, som har utvecklats för barrträd, följer en viss standard. I viss terräng jobbar dessutom manuellhuggarna nästan lika fort som maskiner. Så i många fall blir det faktiskt mer lönsamt att köra manuellt. I dag hugger vi manuellt på ungefär hälften av bokavverkningarna», säger Viktor som även väger in miljöaspekten: «En motorsåg drar cirka 0,8 liter per timme. Maskinen 15 liter. Det är bara att göra matematiken…» Mer hjärna än muskler Matti och Oskar både gallrar och föryngringshugger i bokskogen – säsongen börjar i slutet av augusti och håller på fram till senvåren. Vid föryngringshuggningen är träden 100–140 år, ibland något yngre om det är bördiga marker. Pelarsalen som vi går runt i den här dagen har stammar som är runt 100 år. Rent biologiskt kan en bok bli 400 år men då har den sedan länge förlorat sina kvaliteter som råvara. Den största bok som Matti fällt hade ett omfång på 1,40 och krävde att han gick och hämtade specialmotorsågen med det stora svärdet. «Men det behöver inte vara stort för att vara minnesvärt. Charmen med det här jobbet är att varje träd är individuellt», säger Matti som sedan några år tillbaka är Oskars läromästare. Oskar är handplockad, direkt från naturbruksgymnasiet i Osby. Han ler lite generat när Viktor kallar honom för påläggskalv. Men så är det. «Det är inte alla som klarar av det här jobbet. För det första så måste man ha rätt fysik. Sedan måste man ha rätt inställning. Man måste tycka att det är roligt. Annars orkar man inte med att gå omkring med motorsågen i ur, skur och snöglopp, åtta timmar om dagen fem dagar i veckan år ut och år in», säger Matti som tycker att ergonomin är bättre nuförtiden. Motorsågar och arbetskläder har blivit lättare och säkerheten – för det är ett farligt jobb – har blivit bättre. Ändå handlar det inte om råstyrka. Styrkan ska man egentligen inte använda alls, förklarar Oskar: «Att hugga handlar om att planera. Att man tänker ut på förhand hur man ska lägga träden i förhållande till varandra så att de inte hakar i varandra och fastnar eller blir svåra att skota ut ur skogen. När man gör rätt, så behöver man inte ta i överhuvudtaget. Det är när det går fel som man måste vara stark.» Matti demonstrerar och vi ställer oss på behörigt avstånd när han lägger riktskäret. Det är över på ett ögonblick. Fällskäret är igenom och trädet i rörelse. Hundraåringen faller till marken med ett imponerande brak. Det är som det ska, säger Matti: «Hade det här trädet fått stå kvar, hade det kvävt alla andra runtomkring. Nu blir det plats och ljus för de andra bokarna att leva och utvecklas.» • lingonet | 7 • TEMA SKOG Slöjdat, snidat, svarvat, sågat och snickrat från Krösaland Träsmak text • AMELIE BERGMAN Ris för rumpan Läckra pallen T50 produceras i Mörlunda av Twistin’ of Sweden/Larssons möbler och Specialsnickerier. Det är sitsen som gör pallen så speciell – finns med pappersrya, bubbeltyg i ull eller papper med inslag av björkris. www.twistin.se Holk för fladdermusen Fladdermöss behöver holkar precis som fåglar. Sätt upp holken i äldre löv- eller tallskog, gärna i anslutning till bebyggelse eller vatten, tipsar småländska Bankebergs Lantbruk som förädlar egen skogsråvara – bland annat till fågelholkar. Miljöcertifierat enligt PEFC, förstås. www.bankeberg.com Klassiker i slöjdsalen Sjöbergs klassiska hyvelbänkar från Stockaryd har prytt slöjdsalar i mer än 60 år. Finns för både proffs och hemmaslöjdare – Elite är tillverkad av massiv bok. www.sjobergs.se Årets möbel Möbelsnickaren och formgivaren Gustav Person fick prestigefyllda utmärkelsen «Årets möbel 2014» för sitt bord Spänna. Produceras i björk eller ek av Källemo i Värnamo. På god fot Mohedatoffeln är en klassiker som står på stadig fot. Här i ett klassiskt utförande, «Erik» i cognacsfärgat läder med brunbetsad träsula. Vanligtvis används alträ till träskor, men även björk och furu. www.mohedatoffeln.se På millimetern Hultafors klassiska tumstock i björk är ett måste för såväl amatör som proffs. www.hultafors.se 8 | lingonet Välstädat för väggen Kvasten går på Swedese. Praktiska borsten Baffi finns i bok natur, vitlackad alternativt svartlaserad bok. Formgiven av Gam Fratesi. www.swedese.se Mrs Bill från Huskvarna Smarta förvaringsskåpet Mrs Bill har små uppvikta hörn i överkant istället för handtag. Tillverkas av Karl Andersson & Söner i Huskvarna med faner av ek, björk, valnöt eller, som här, i lackat utförande. www.karl-andersson.se Böjt och bänt «Vid Helge å i Diö, mitt i den småländska gammelskogen, ligger Sveriges äldsta möbelfabrik. Här tämjs bok och ask till tidlösa möbler av yrkesskickliga hantverkare som vet åt vilket håll träet vill böjas.» Så beskriver Gemla sin verksamhet – och visst är beskrivningen också väldigt passande på vackra sittserien Bow i massivböjd basad ask. Finns bland annat som soffa, lagom för en fästman eller två. www.gemlaab.se foto: sara landstedty Parkett på nytt sätt Skåpet Story har hämtat sin inspiration från den klassiska fiskbensparketten. Målat MDF, ek och marmor. Tillverkas av Strömslunds snickeri i Vaggeryd för A2 trä och MDF Designers. www.a2designers.se För cocktailpartyt! Formgivaren Cecilia Brandström har designat den här häftiga kuvertväskan i björk. Heter kort och gott Björk och kommer, kanske, i produktion. www.ceciliabrandstrom.com lingonet | 9 • TEMA SKOG Soes aer ınspirrar 10 | lingonet Blåbär, lingon, hjortron, svamp och allehanda örter… Den svenska allemansrätten ger oss fri tillgång till skogens skafferi. Det gäller bara att veta var man ska leta! Med inspiration från de småländska skogarna bjuder Lingonet på fyra smakupplevelser; den svenska sommaren lagrad på burk. Välkommen till bords! text � AMELIE BERGMAN � foto � hasse bengtsson Syltade trattkantareller Inlagda granskott Lingonchutney Blåbärschutney med chili 500 gr färska trattkantareller 1 dl ättikssprit (12%) 2 dl strösocker 3 dl vatten 2 lagerblad 5 kryddpepparkorn 5 nejlikor 5 vitpepparkorn 2 rödlökar i tunna ringar 1 liter granskott 1 liter vatten 1 dl vitvinsvinäger ½ krm socker 2 gula lökar, hackade 1 liter lingon 1,5 dl socker 1,5 dl råsocker 1 dl rödvinsvinäger 1 kanelstång 3 krm salt 2 chilifrukter, strimlade 2 dl blåbär 1 schalottenlök 1 röd chili 1 tsk korianderfrö 1 krm fänkålsfrö 1 tsk olja (solros eller oliv) 1,5 dl socker 1 dl rödvinsvinäger Blanda alla ingredienserna, utom chilin, i en kastrull och koka på svag värme i cirka 40 minuter. Lägg i chilin och koka ytterligare i fem minuter. Häll upp på rena glasburkar och sätt genast på lock. Chutneyn håller cirka två månader i kylen. Skala och hacka löken. Dela och strimla den röda chilin. Fräs lök, chili och samtliga kryddor i olja tills löken har blivit glansig. Tillsätt övriga ingredienser. Koka utan lock cirka 10–15 minuter. Slå genast upp i en steriliserad burk. Ställ svalt och mörkt. Blanda ättikssprit, socker och vatten i en kastrull och koka upp. Lägg i lagerblad, kryddpeppar, nejlikor och vitpeppar. Låt lagen koka tills den blir simmig. Slå sedan den heta lagen över färska och väl rensade kantareller. Blanda i rödlöken och se till att lagen täcker allt. Låt svalna och häll upp på rena glasburkar. Om de syltade kantarellerna förvaras i kyl så håller de i cirka tre månader. Plocka granskotten när de är späda och ljusgröna. Fråga markägaren om lov först eftersom granskotten sitter kvar på träden! Blanda lagen och lägg i granskotten, sjud därefter alltsammans i cirka 10 minuter. Häll upp på rena glasburkar. Om granskotten förvaras i kylen så håller de i cirka tre månader. lingonet | 11 • TEMA SKOG ! Hallå? 12 | lingonet text • AMELIE BERGMAN Som man ropar i skogen får man svar Om framtiden kan man fråga sig mycket. På slu:s skogliga forskningsstationer i småländska Asa och halländska Tönnersjöheden växer svaren på träden. Försöksledare Ola Langvall berättar om hur hundra års forskning påverkar oss nu och i framtiden. Vad är, och vad gör, slu? «Sveriges lantbruksuniversitet har uppdraget att forska och undervisa i de agrara näringarna, det vill säga jord- och skogsbruk.» Varför Asa och Tönnersjöheden? «Det är en ganska lång historia. Under lång tid låg Skogshögskolan, det som fortfarande kallas ‹Skogis› i Stockholm. När utbildningen och SLU:s fakultet för skogsvetenskap flyttade till Umeå i mitten av 1970-talet så blev det efterhand en del diskussioner. Skogsnäringen i södra Sverige tyckte att det måste finnas skoglig forskning även i den här landsänden och därför så förlades även ett campus till Alnarp i Skåne. Visserligen kan man ägna sig åt forskning i laboratorier och växthus, men det går bara till en viss gräns. Förr eller senare så måste man ut i skogen. Därför anlades försöksparken i Asa utanför Lammhult där vi genomför fullskaliga experiment. Försöksparken Tönnersjöheden i Simlångsdalen fanns sedan tidigare, den etablerades redan på 1920talet och fick en given plats i organisationen. Dagens forskning finansieras både av staten och externt, bland annat via skogsindustrin. Externfinansieringen står för ungefär hälften av kostnaderna.» Vad forskar ni kring? «När det som i dag heter Skogsstyrelsen byggdes upp, i början av 1900-talet så handlade det om ett rent tillväxtperspektiv. Uppdraget var att beskoga Sverige. Man ska ha klart för sig att vårt landskap inte var så skogrikt då som nu. Stora uttag av ved för bränsle och industriell produktion hade naggat på beståndet. Och stora delar av Halland bestod på den tiden av ljunghedar. I modern tid har forskningen till stor del handlat om ekonomi. Att få ut så mycket som möjligt på varje insatt krona. Därför fokuserar vi mycket på att få till säkrare och effektivare föryngringar. Till exempel att ta reda på hur plantorna bättre kan motstå angrepp från skadeinsekter. Andra intressanta forskningsområden är nya trädslag som är mer produktiva och snabbväxande.» Hur viktiga är klimat- och miljöfrågorna? «Mycket. Vi arbetar i stor utsträckning med icke ekonomiska värden som biologisk mångfald och miljöfrågor men också med skogens rekreationsvärden. I takt med att skogslagstiftningen har förändrats och miljöcertifieringar som PEFC och FSC har tagits i bruk har en av våra uppgifter varit att verifiera eller dementera olika antaganden i lagar och certifieringar. Klimatforskningen har också blivit en allt viktigare del av vår verksamhet. Skogens förmåga att binda koldioxid och möjligheten att ta fram nya, förnybara råvaror – bland annat alternativ till betong – är mycket intressant. Skogsbruket kan verkligen bidra i klimatarbetet.» Vad forskar du själv kring? «Jag har jobbat mycket med föryngringsproblematik men har på senare år också forskat en hel del kring klimatfrågan och skogens förmåga att binda koldioxid. Bland annat försöker vi ta reda på hur stor skada stormen Gudrun orsakade i form av ökade koldioxidutsläpp och hur lång tid det tar innan koldioxiden är fastbunden igen.» Träd tar ju väldigt lång tid på sig att växa. Är det inte frustrerande att behöva vänta på forskningsresultaten så länge? «När jag började forska undrade jag faktiskt hur det skulle gå. Men tiden går ju så fort… Jag har varit med i 25 år nu, så en del av skogen har kommit upp. Men många forskare före mig har lagt grunden och samlat in data i mer än 100 år. Data som jag nu får analysera. Vår uppgift är att bädda för framtidens forskning. Därför är vi tacksamma för att vi har fått behålla strukturen med våra försöksparker, trots att den skogliga organisationen har genomgått så många förändringar. Kontinuiteten är jätteviktig.» Vilken betydelse har skogen i framtiden? «Det är förstås spekulationer, men personligen tror jag att det är viktigt att svenska skogar fortsätter att producera bra. För energins, ekonomins och klimatets skull.» • lingonet | 13 • TEMA SKOG Niklas Stangenberg, Stangenbergs Byggnadsvård och Thomas Svensson, Vimmenarps Gård, har kul på jobbet. Båda har valt sitt yrke för att de vill jobba med hållbara byggnadsmetoder och hushålla med de resurser som finns. 14 | lingonet TIMRING – en tradition på frammarsch text � AMELIE BERGMAN � foto � amelie bergman & niklas stangenberg De må ha bytt yxan mot motorsåg, men hantverket är detsamma. Jobbet har blivit lite lättare och går lite snabbare – och tur är väl det. I takt med att vårt intresse för byggnadsvård växer, har timmermännens kunskaper återigen blivit eftertraktade. Ett uråldrigt yrke har gjort comeback. Niklas Stangenberg och Thomas Svensson har fullt upp. Med basen i Vrigstad respektive Eksjö flänger de över hela södra Sverige. Uppdragsgivarna är främst privatpersoner som vill ha hjälp med att renovera sina trähus på traditionellt vis. I Sverige har timmerhustraditionen, som en följd av den rikliga virkestillgången, alltid varit stark och arbete finns i överflöd. Även om 1900-talets husproduktion främst har varit en fråga för den framgångsrika småländska trähusindustrin så finns det gott om kåkar från 1700-, 1800- och tidigt 1900-tal som kräver kärlek och kunskap för att stå raka och stolta i ytterligare några århundraden. Varför har det blivit populärt att timra igen? Niklas tror att det växande intresset är en återspegling av samhällsutvecklingen: «Allt fler vill leva på ett mer hållbart sätt, ta större hänsyn till miljön. Det märks ju inte minst på den växande trenden inom ekologisk och närproducerad mat. Att ta tillvara gamla timmerbyggnader, renovera dem och använda material som hämtats ur våra egna skogar – eller har återvunnits från andra gamla hus – är samma tänk. Det är sunt förnuft, naturligt», resonerar Niklas, och Thomas instämmer: «Personligen gillar jag tanken att man tar tillvara det gamla, att man bygger på det som redan finns. Det känns bra, helt enkelt.» Många utbildningsvägar Thomas och Niklas är båda egenföretagare med välfyllda orderböcker. Från att ha varit ett nästintill utdött yrke har en ny generation vuxit fram. De bådas vägar till timmermannaskapet har dock varit olika. Hur blir man timmerman? «Jag ville snickra, det var jag säker på. Men däremot tilltalades jag inte riktigt av den traditionella byggbranschen utan ville jobba på ett mer hållbart sätt, med naturliga material. Så jag gick en tvåårig utbildning i byggnadsvård på Vindelns folkhögskola», berättar Niklas på klingande norrländska. Han är inte ensam om att ha flyttat ner till Småland och är förvånad över hur smidigt det har gått att få uppdrag. Han har haft att göra sedan dag ett. Också Thomas har en bakgrund som byggnadsvårdare. «Det började med att jag gick ett byggnadsvårdsläger på Öland. Där fick jag höra talas om en utbildning på Högskolan på Gotland och det var där mitt intresse väcktes för timringen. Därför kompletterade jag min utbildning med två terminer i Järvsö, där vi helt koncentrerade oss på timring och äldre byggnadstekniker.» Klurigt men naturligt En av de stora fördelarna med trä som byggnadsmaterial är att det isolerar bra. Men eftersom träet också kan andas, så ger det ett fint klimat som är bra att leva i. Senvuxen tall eller gran ska det vara. Kvaliteter som i dag inte går att hitta i byggvaruhandeln utan kräver speciella kontakter. Thomas och Niklas vänder sig gärna till lokala småsågar. Här finns, om man har tur, fortfarande både kunskapen och kvaliteten. Grundprinciperna för timring tar utgångspunkt i materialet. Man utnyttjar träets topp och rotände för själva passformen samt stockens egen tyngd för tätningen. Stockarna huggs ur, ett så kallat långdrag, på undersidorna för att sluta om varandras översidor. De små glipor som eventuellt uppstår, tätar Niklas och Thomas med vanlig husmossa som växer snudd på överallt i våra skogar. Timrar man på olika sätt på olika ställen? «Hantverket är universellt men det som kan skilja sig åt, mellan svenska landskap och mellan olika kulturer, är själva knutarna. Här finns det en uppsjö av lokala variationer», säger Niklas och beskriver jobbet som «lite klurigt»: «Principen är egentligen väldigt enkel. När man ser ett färdigt timmerhus upplever man det ju bara som en byggsats som man kan plocka ner och sätta ihop igen. Men eftersom varje stock är unik så måste man fatta nya beslut hela tiden. Det är det som gör timringen till ett hantverk. Att timra tar tid.» Det är förmodligen också en av orsakerna till att majoriteten av de jobb som Niklas och Thomas utför handlar om reparationer, lagningar och flyttningar. Timras det inte några nya hus alls? «Jodå, det nytimras en del hus men då maskinellt. Det är däremot få hus som timras med enbart yxa eller såg. Det tar helt enkelt för lång tid och blir för dyrt för en privatperson. Däremot förekommer det ibland i antikvariskt syfte, med muséer eller hembygdsföreningar som initiativtagare», säger Thomas. Från yxa till motorsåg Yxan är sedan urminnes tider timmermannens främsta redskap – det är bland annat med denna som långdraget och urtaget för knutarna görs. Och visst har Niklas och Thomas fortfarande en imponerande yxa i verktygslådan. Men allt som oftast åker motorsågen fram. «Om redskapen finns och det blir mer kostnadseffektivt att använda moderna verktyg, då gör vi det. Det är ju ett sätt att bevara timringstraditionen. Annars kanske det inte blir något timrat alls. Så länge som man håller sitt eget handlag med yxan vid liv, tycker jag det är helt okej. En tradition som inte förnyas och underhålls dör ut. Jag är säker på att våra kolleger på 1800-talet hade använt motorsåg om det hade funnits!», funderar Thomas. Och så var det ju det här med yrkestiteln. Att timmermannen är just en man är numera inte alls självklart. Särskilt inte efter motorsågens intåg. Så måhända är det «timmerhen» som är den nya tidens yrkestitel? Den som lever får se. • lingonet | 15 • TEMA SKOG Kör du på tall i tanken? Evolution är en ny typ av diesel som utvecklats i samarbete mellan Preem, Södra och Sveaskog. Bränslet bygger på 35 procent förnybar råvara i form av tallolja som utvinns ur restprodukter från massaindustrin. Talloljan upparbetas till råtalldiesel vid en anläggning i Pitea och raffineras sedan på Hisingen i Göteborg. Inslaget av förnybar råvara sägs minska utsläppen med upp till 31 procent. Upplev ett arboretum! I Jönköpings stadspark Ett arboretum är en plantering av buskar och träd gjord i studiesyfte – eller för skönhets skull. I Jönköpings stadspark hittar du ett lättillgängligt arboretum, bara en kvarts promenad från centralstationen. «En människa planterar inte ett träd åt sig själv – hon planterar det för eftervärlden.» A Smith Råtallolja blir till talldiesel som blir till grön diesel. Foto: Preem. foto: mats samuelsson Växjö – den moderna trästaden Som ett led i arbetet med ett hållbart samhällsbyggande har Växjö tagit fram en träbyggnadsstrategi som fått namnet «Växjö – den moderna trästaden». Visionen är att Småland ska bli ett nationellt centrum för modernt träbyggande. Resultaten syns redan nu runtom i staden. Arenastaden, kommunhusets egen entré och Slottsbron är några exempel. ↖ Slottsbron i Växjö – helt i trä förstås. Sveriges största barrträd? Sägs vara Ullebotallen utanför Bottnaryd i Småland. Ullebotallen rymmer 21 kubikmeter, har en omkrets på 4,7 meter och är 25 meter hög. Krontallen i Uppsala är lika maffig den och får dela på förstaplatsen. En promenad bland Lignoserna Alnarpsparken, i anslutning till SLU:s campusområde i Alnarp bjuder på en unik upplevelse. Alnarpsparkens specialitet är lignoserna – det vill säga vedartade växter. Med ungefär 2500 olika arter och sorter är parken en av landets artrikaste. foto: åsa nylén «A piece of forest» lyser upp Modern Times, en designduo bestående av Johannes Tjernberg och Rasmus Malbert, har designat den här belysningsarmaturen som är tillverkad i pappersmassa. Går att bygga på så att den ser ut som ett helt skogslandskap. ↖ En lysande skog av pappersmassa – som dessutom växer om man vill. Sten på sten i skogen Stenmurarna är en viktig del av kulturarvet i de småländska skogarna; magiska formationer som äger sin egen skönhet men också är monument över tidigare generationers slit. Ingen skildrar dem som Växjöfotografen Åsa Nyhlén som har dokumenterat småländska stenmurar i sin bok Stenminnnen. 345 N 15 30 105 255 E W 75 285 60 300 45 31 5 330 240 120 5 22 13 5 150 165 S 195 210 Småländsk björksnaps goes New York text • AMELIE BERGMAN � foto • hasse bengtsson Med sin exklusiva snaps smaksatt med småländsk björksav har Helena och Jiri Holasek gjort succé på finkrogen. Nu tar de steget från lilla Havsjö till New York. Konceptet ska lanseras i usa och inspirationen kommer från Sävsjös mesta kändis Jonas Bronck, mer känd som grundaren av stadsdelen Bronx. Paret Holasek har båda en bakgrund som restauratörer, och driver sedan många år tillbaka en populär rekreations- och konferensanläggning i lantligt belägna Havsjö. Med skogens alla råvaror runt knuten var det självklart att dra igång tillverkning av egna delikatesser – från syltade trattisar till bär och «granskottshånung». Inspirerad av äldre tiders tappning av björksav föddes också tanken på en snaps smaksatt med björksav. Vitaminkick på våren «Att tappa björksav är en gammal svensk tradition. Björksaven var en viktig vitaminkick under vårvintern och både folk och fä brukade få sig en slurk», berättar Jiri Holasek som ville skapa ett alternativ till vanliga snapsar smaksatta med anis, kummin och fänkål. Tillsammans med Helena tappade han egen sav från björkarna kring Havsjö och provade sig sedan fram till rätt recept. Snapsen späds med ren björksav och kryddas också med säsongens första musöron av björklöv. Jiri beskriver den som en mild och len snaps med blommig eftersmak. Fin till kräftor och sill men också som en virre efter maten. Produktionen är hantverksmässig, och eftersom tappningen bara kan ske under några veckor under våren så är volymen begränsad. Efter att snapsen blandats och kryddats får den vila ett helt år. Den första årgången sålde slut direkt och sedan en tid har snapsen serverats på några av Sveriges mest exklusiva krogar som digestif eller avec. Men nu väntar det stora äventyret; björksnapsen ska lanseras i New York. Kändis från Sävsjö «Jonas Bronck’s Spirit» marknadsförs i USA som «flavored vodka» och har fått sitt namn efter den småländske bondsonen som emigrerade från Komstad utanför Sävsjö för att bli kapten i den holländska flottan. På 1640-talet köpte Jonas den bit land som han senare fick uppkallad efter sig, Bronx i New York. «Jonas Bronck kom till USA 1639, nu gör våra flaskor samma resa, 375 år senare! Att snapsen dessutom smaksätts med björkar från Havsjö, som ligger nästgårds till Komstad, är förstås en extra poäng», säger Jiri entusiastiskt. Årets jubileum firas i stor stil av Jonas Bronck Center i Sävsjö som under sommaren tar emot busslaster med amerikanare som är nyfikna på sitt ursprung. Jiri och Helena har också knutit kontakter i USA inför lanseringen, bland annat med Bronck-ättlingen Steve Allen som lanserat ett Jonas Bronck-öl på hemmamarknaden. «Öl och snaps – det är bara sillen som fattas!» • lingonet | 17 Lessebo skapar papper för världens kreatörer På Lessebo Bruk har det tillverkats papper i mer än 300 år. Idag gör bruket exklusivt papper för den grafiska industrin. Vita Scandia 2000 och färgstarka kollektionerna Kaskad och Colorit är välkända varumärken för kreatörer i hela Europa. et började som ett järnbruk på 1660-talet. Den rikliga tillgången på vattenkraft och skogsbränsle gav perfekta förutsättningar. Men redan 1693 lades produktionen om till papper och den första storkunden var den nyanlagda flottbasen i Karlskrona. Sedan dess har Lessebo Bruk hållit näsan över vattenytan – även i hård sjö. Råvara från småländska skogar Det senaste slaget kom 2013 när verksamheten försattes i konkurs. Om än med en reducerad personalstyrka har Lessebo Bruk rest sig igen. Med nya ägare, bestående av en grupp lokala entreprenörer och norska investerare, har verksamheten fått ny luft under vingarna. Marknads- och försäljningschefen Max Peters tror på framtiden: «Vi började med en rejäl översyn av affärsområdena. Handpappersbruket såldes och vi valde att dela upp verksamheten i tre områden. Mest kända är vi för vår industriella tillverkning av grafiskt papper. Men vi producerar också specialcellulosa för bland annat textilier och hygienprodukter. Värmen som uppstår i samband med produktionen omvandlar vi till energi som vi säljer vidare. Att producera papper, cellulosa och energi i en och samma process är mycket effektivare än att producera dem var för sig», säger Max Peters som berättar att all skogsråvara hämtas från producenter i närområdet. Tillgången är god och fördelarna ur miljösynpunkt är många – inte minst som transporterna blir korta och koldioxidavtrycket mindre. 18 | lingonet Bra resultat i tryckpressen Idag har Lessebo Bruk 100 årsmedarbetare som alternerar mellan de olika affärsområdena. Just nu går grafiskt papper relativt bra, och det är också för detta som bruket är känt på marknaden. Scandia 2000 är vår klassiker. Ett premiumpapper som finns i gramvikter från 70 gram ända upp till 440 gram. De riktigt tjocka arken används till exklusivt marknadsföringsmaterial som till exempel visitkort, säger Max. I Lessebo Bruks produktportfölj ingår också färgade papper, bland annat kollektionerna Kaskad och Colorit som är väl etablerade i den grafiska branschen. Men vad är då ett «grafiskt premiumpapper»? «Det är ett papper av hög kvalitet som ger ett väldigt bra resultat i tryckpressen, framförallt i samband med mer krävande offsettryck. Vårt papper är ‹uncoated› vilket innebär att det inte har ett lager av krita på ytan utan fortfarande har kvar den naturliga känslan. Man både ser och känner papperskvalitén», förklarar Max. Ett brett sortiment och ett omfattande lager ska ge hög tillgänglighet för kunderna, hemma och internationellt. Starka varumärken till trots, så är Lessebo Bruk en mycket liten aktör på världsmarknaden. «Men vi har gott hopp om framtiden. Vi har fått ordning på verksamheten och står väl rustade att ta tillvara på en vändande konjunktur. Naturligtvis hoppas vi också på nya kunder ute i världen. Svenskt papper från Lessebo Bruk har gott rykte.» • På Lessebo Handpappersbruk har inte mycket förändrats sedan 1600-talet. All tillverkning sker hantverksmässigt och den modernaste maskinen är från 1923. skriv som strindberg Lessebo Handpappersbruk värnar om hantverket Vill du känna dig som August Strindberg? Då ska du skriva dina litterära verk på «Bikupan», det klassiska pappret från Lessebo Handpappersbruk. Här lever hantverket ännu och framtidstron är stark. För drygt ett år sedan köpte Louise Ivarsson, ekonom och marknadsförare från Göteborg, Lessebo Handpappersbruk. «Jag hade hört att handpappersbruket skulle separeras från övriga bruksverksamheten och säljas – och såg potentialen.» Så här i digitala tider har papper, särskilt ett vackert handgjort sådant, blivit ett sätt att synas. «När det ligger ett handskrivet brev i brevlådan så sticker det ju ut direkt, bland alla räkningar och fönsterkuvert», konstaterar Louise. Många är de generationer som har skrivit på Lessebos papper. Privatmarknaden är fortsatt stark och så här i bröllopstider säljs det förstås extra mycket papper till inbjudningarna. Men Louise och hennes medarbetare (tre heltidsanställda) har också satsat på att bredda erbjudandet mot företag. «Vi försöker att balansera utbudet och kundgrupperna. Vi har till exempel många kunder som har tagit fram sitt eget brevpapper och vi gör menyer åt kända restauranger. Flera universitet och högskolor beställer också sina diplom från oss. Ett annat område som vi är kända för är högkvalitativt akvarellpapper samt fotopapper för konstnärligt bruk.» Tillverkningen går till på samma sätt som när den startade 1693 och den yngsta maskinen är från 1923. Här är det dock inte skogsråvara som används, utan bomull. Under sommaren kan besökare gå en guidad visning i produktionen och shoppa efteråt. Om Louise själv får välja blir det några ark av klassiska «Bikupan». «Lessebos Bikupan var det papper som August Strindberg skrev på. Det är en rätt häftig känsla!» • � Guidade visningar! Lessebo Handpappersbruk visar upp tillverkningen i sommar. www.lessebopapper.se lingonet | 19 Södra Pulp Labs skapar tyg och möbler av massaved Hur ska skogens råvaror användas i framtiden? Tyg, tråd och möbler i kompositmaterial är bara några av de idéer som redan är verklighet. På Södra Pulp Labs flödar kreativiteten. ❷ foto: malin arnesson foto: ola åkeborn ❶ Karin Emilsson, forskningschef. foto: jesper andersson ❺ ❸ ❹ ❶ Barnstolen Parupu har designats av arkitektt rion Claesson Koivisto Rune och är tillverkad av det nya biokompositmaterialet Durapulp. Foto: Ola Åkeborn. ❷ Massa för framställning av Durapulp. Foto: Malin Arnesson. ❸ Skivor av Durapulp. Foto: Jesper Andersson. ❹ Textilmassa kan användas för att framställa bland annat viskostyg och ❺ viskostråd. Foto: Ola Åkeborn (bild 1) och Ola Kjelbye. Södra Pulp Labs är skogsägarföreningen Södras egen forskningsavdelning. Karin Emilsson är forskningschef för Södrakoncernen och leder de 45 medarbetarna på utvecklingsavdelningen i jakten på framtidens cellulosaprodukter. «Vi tror att pappersmassa är en produkt som kommer att vara mycket intressant även i framtiden och att utveckla nya produkter är ett sätt att skapa ett högre värde på våra medlemmars skog». En av de produkter som fått mest uppmärksamhet är Durapulp ett nytt biokompositmaterial som bygger på barrmassa. 20 | lingonet Bland annat har framgångsrika arkitekttrion Claesson Kovisto Rune designat en bordsarmatur och barnstolen Parapu för att visa på materialets möjligheter. «Fördelarna med materialet är att det är väldigt formbart men ändå styvt vilket ger många möjliga användningsområden. Det är visserligen inte helt vattenbeständigt men tål vatten ganska bra. Dessutom dammar det inte, vilket är viktigt i miljöer med mycket elektronik eller där hygienen är prioriterad», säger Karin Emilsson och berättar att man just är färd med att kommersialisera Durapulp för olika branscher: «Förpackningar av olika slag, designprodukter och möbler är några alternativ. Vi ser också ett stort användningsområde inom sjukvården där man i dag använder många engångsartiklar av plast som sedan slängs. Att kunna använda förnybar råvara i de sammanhangen vore inte dumt alls.» En annan produkt som redan är verklighet, är textilmassa som kan användas till både tyg och tråd. Massan ersätter bomullsfibrer och är ett hållbart alternativ till vattenoch resurskrävande bomullsproduktion. Att ta vara på allt är viktigt – och därför har man också börjat forska kring de restprodukter som uppstår i samband med massaproduktionen. «Bland annat försöker vi hitta nya användningsområden för den så kallade hemicellulosan som vi i vanliga fall bränner upp. Denna är mycket intressant för utveckling av olika kemtekniska produkter, till exempel för att ersätta oljebaserade plaster. Det vore naturligtvis ett stort framsteg.» • foto: Cathrine Rydström annorlunda Sevärdheter ❸ ❷ ❶ ❹ Förvänta dig det oväntade i sommar. För den som ger sig ut på upptäcktsfärd i våra sydsvenska landskap väntar en och annan överraskning. Det gäller bara att veta var man ska leta… ❶ Åk zip line mellan trädtopparna Zip line kallas fenomenet för – en linbana utan korgar och kabiner. Det är bara att spänna upp sig och ‹svinga sig mellan trädtopparna› som en annan Tarzan. Little Rock Lake heter företaget som byggt zip line-banor i de småländska skogarna i Bränderyd mellan Klavreström och Lindshammar. Inget för höjdrädda dock, banan går 20 meter upp i luften. Världsarvet Grimeton Radiostation Grimeton Radiostation i Halland uppfördes på 1920-talet för trådlös kommunikation till Amerika. 2004 upptogs den på UNESCO:s världsarvslista. Som besökare på världsarvet får du ta del av radiostationens historia men även vad den tekniska utvecklingen betytt för dagens trådlöshet. ❷ Puman Måns på Miliseum Militärhistoriska museet Miliseum i Skillingaryd visar spännande föremål från de militärhistoriska samlingarna från A6 i Jönköping och Göta Ingenjörsregemente i Eksjö. Till de mer udda föremålen hör onekligen Puman Måns som, på villovägar från Sydamerika via Skansen i Stockholm, kom till officerarna i Skillingaryd år 1913. Måns blev snabbt tam, sov i sängarna och hade två hundar som bästa vänner. Med tiden blev Måns dock opålitlig och började attackera barn. Det gick som det gick, men Måns finns i alla fall kvar, i konserverat skick. ❹ Fallosstenen i Bredestad Bredestaddalen utanför Aneby är en kulturhistoriskt rik plats, bebodd sedan 500-talet. Här finns såväl offerkulle som runsten – och några hundra meter från kyrkan också en av de största och ståtligaste fallosstenarna i Sverige. Stenen restes cirka 200 år efter vår tideräkning och är en fruktbarhetssymbol för guden Frej. Att stenen fått stå kvar är en gåta, de flesta kultplatser av den här typen försvann med kristendomen. ❸ Bilkyrkogården Kyrkömosse Bilkyrkogården utanför Tingsryd är den sista vilan för skrotbilar sedan 1930. Vackert mitt i allt förfall – platsen har blivit rikskänd på kuppen och har till och med blivit föremål för en konstutställning i Rom. Ta med gummistövlar! Konstupplevelser i Wanås Wanås skulpturpark, öster om Hässleholm, är ett etablerat turistmål, men vad som bjuds för stunden är ändå alltid en överraskning. I sommar visas utställningen «Skulptur och dans, död och förvandling – nordisk och internationell samtidskonst». Träffa James Bond i Nybro Det som sägs vara världens första James Bond-museum ligger i Nybro och är Gunnar Schäfers personliga hyllning till den brittiske agenten. I anslutning till museet finns även ett Bondcafé, en Bondbutik och en Bondtoalett med ett agentinspirerat mosaikgolv. Gunnar Schäfer har förresten bytt namn och heter numera Bond, James Bond. U137 – Whiskey on the Rocks En tur i Kalla krigets fotspår. 1981 vändes hela världens blickar mot Karlskrona Skärgård då den ryska ubåten, av whiskeyklass, U137 gick på grund och Sveriges hela försvar stod på tå... Följ med på en guidad båttur med den snabbgående RIB-båten Sjöfart ut i Östra Skärgården och Torumskär där dramat utspelade sig. Duo/Familj. Ett prisvärt sätt att resa i sommar ! lingonet | 21 Nu är vi på banan! Invigning av Krösatågen Kalmar–Emmaboda Kortare restider och fler resalternativ. Det blir resultatet när Krösatågen börjar rulla mellan Kalmar och Emmaboda. Vi firar med festlig invigning i anslutning till Kalmar Stadsfest. Katharina Seijsing, trafik- och planeringschef, kalmar länstrafik Nu invigs Krösatågen mellan Kalmar och Emmaboda med uppehåll i Smedby, Trekanten, Nybro och Örsjö. Den nya stationen i Örsjö tas i bruk direkt vid starten medan stationerna i Smedby och Trekanten sätts i drift hösten 2014 respektive under 2015. KLT Reskort kommer att gälla ombord. Det blir 14 turer varje dag. «Vi vet att våra resenärer uppskattar flexibilitet och fler avgångar – och det får vi nu. Den nya stationen i Örsjö kommer att ge nya resmöjligheter för dem som jobbar och studerar i Kalmar. Restiden blir också kortare med upp till en halvtimme. Med den nya stationen i Smedby skapar vi även en ny snabb resväg för den som åker inom staden. Sträckan Smedby–Kalmar Central kommer att gå på sex minuter med Krösatåg istället för som tidigare 22 minuter med buss», berättar trafik- och planeringschef Katharina Seijsing. I förlängningen kan det också bli aktuellt att öppna för en förlängning av trafiken mellan Emmaboda och Växjö. Detta kan dock bli verklighet tidigast 2015. «Inga beslut är ännu tagna men det är vår intention att trafiken till Växjö ska bli av. Detta skulle i sådana fall innebära att det kommer att gå tåg varje halvtimma på sträckan Kalmar–Växjö.» Resultatet skulle också bli en väl sammanbunden regionaltrafik med Krösatåg 12 gånger dagligen i en triangel mellan Kalmar, Växjö och Karlskrona. • Växjö Trafikstart 15 december 2013 Trafikstart 17 augusti 2014 Trafikstart tidigast december 2015 Örsjö Nybro Trekanten Emmaboda Vissefjärda Holmsjö Trafikstart senare under 2014/2015 Smedby Kalmar Invigning 9 augusti Trafikstart 17 augusti progr am, 9 augusti Kalmar kl 9.30* Invigningen startar. Tal och namngivning av nya Krösatåg. Nybro kl 10.35 Namngivning av nya Krösatåg. Örsjö kl 10.55 Invigning av nya stationen. Emmaboda kl 11.40 Namngivning av nya Krösatåg. Bergåsa 22 | lingonet Karlskrona Invigningståget är igång, preliminärt, från kl 10.20–12.25. Dagen avslutas med två dubbelturer med prova-på-tåg Emmaboda–Kalmar, gratis för allmänheten, först till kvarn! Tågen fungerar också som din tågtransport till Kalmar stadsfest. * Alla tider är ungefärliga. Nya Krösaprofiler Allmänheten har sagt sitt! Det här är tågpersonligheterna som kommer att rulla på den nya sträckningen Kalmar–Emmaboda. Kristina från Dufvemåla Litterär personlighet från Vilhelm Mobergs «Utvandrarna». Jenny Nyström Konstnär och illustratör. Ellen Key Författare, pedagog och idealist. Vicke Viking Barnbokshjälte från Nybro. Drottning Margareta Svensk drottning med näsa för internationell politik. Hans Villius Historiker, författare och tv-personlighet. Erik Johan Stagnelius Skald från Gärdslösa. lingonet | 23 Krösaprofilen Namn: Maj Månsson Bor: I Mariannelund Gör: Numera nöjd pensionär Sträcka: Mariannelund–Jönköping foto: jorry streipel När Maj Månsson klev på Krösatåget den sista arbetsdagen före pensionen så var allt som vanligt. Men ändå inte. För när tågvärden kom för att kontrollera biljetten var hon inte ensam. Lokförare och tågvärdar som tjänstgjort under åren som Maj åkt Krösatåg hade slutit upp för att fira av henne med diplom, blommor och present. Hur länge har du åkt Krösatåg? «Jag och min man Hans flyttade till Mariannelund 2001. Sedan dess har jag pendlat till jobbet på bank- och försäkringsbolaget Skandia i Jönköping. Jag började i Jönköping redan 1996 och de första åren bodde vi kvar i Tranås. Så det blev en del kollektivresande redan på den tiden.» Det är cirka 20 mil fram och tillbaka. Hur lång tid har du egentligen suttit på tåget varje dag? «Jag har gått upp vid fyra på morgonen och åkt 05.23 från Mariannelund, i Nässjö har jag bytt till tåget. Sedan har jag kommit hem vid 18.30, och då har det varit tåg hela vägen. Så det har nog blivit en fyra timmar per dag, även om det inte alltid har varit på tåget. En del människor har tyckt att det har låtit väldigt jobbigt att resa så länge, men när man pendlar tänker man inte så. Jag har trivts, det har varit kvalitetstid då man fått en stund över att ta det lugnt och fundera – men även socialisera. Jag har haft så många trevliga pendlarkamrater. Och när tågvärdarna började jobba på tågen så var det väldigt positivt. De gör ett bra jobb och ger fin service. Som resenär får man mycket mer kontakt – och alla är så trevliga. Jag har lärt känna dem allihop!» Vad var det egentligen som hände, den där sista dagen i mars? «Jo, jag blev ju som sagt överraskad av personalen. Fick blommor och en egen t-shirt med texten ‹Krösatågen blir alltid Maj Way›. De har förresten döpt om sträckan Mariannelund–Jönköping till ‹Maj Waj›, om än på skoj. Jag blev jätteglad! Sedan var det ju kul att det blev en nyhet av det – även på riksnivå. Smålands Dagblad gjorde ett reportage om Maj Way, och när personalavdelningen i Stockholm fick nys om det skrev de om det i Skandias personaltidning.» Nytt namn på Krösatågen Mariannelund–Jönköping. Välkommen att åka Maj Way !» 24 | lingonet foto: roger fransson «När tågvärdarna började jobba på tågen så var det väldigt positivt. De gör ett bra jobb och ger fin service. Som resenär får man mycket mer kontakt – och alla är så trevliga. Jag har lärt känna dem allihop!» Är det några tågresor som du speciellt kommer ihåg? «Framförallt är det personerna som man kommer att minnas, några nämnda men ingen glömd. Tågvärden Anders Carlsson som alltid sprider en sådan glädje och lokföraren Roger ‹Frallan› Fransson som är fotointresserad och tar så fina bilder. Men jag minns speciellt ett tillfälle då vi råkade ut för ett tågstopp. Tågvärden var alldeles ny, men hon var så lugn och sansad, fick ut oss ur tåget, skaffade fram ersättningsbussar och informerade alla. Jag var tvungen att berömma henne efteråt, för att hon skötte det så snyggt. Senare har hon berättat att den där resan, och återkopplingen hon fick, har bidragit till att hon har fortsatt.» Vad ska du göra nu, när du inte åker Krösatåg? «Jo men det gör jag fortfarande ibland! Jag hälsar på min syster i Tranås, och ibland har jag ärende till Nässjö och Jönköping. Då kommer det ofta fram någon ur personalen och kommenterar att jag är med på tåget. Någon gång ibland har jag faktiskt tänkt att det vore roligt att jobba som tågvärd. Jag inser ju att man måste ha utbildning och kunskap, men man kanske kunde få göra praktik? Eller hoppa in som seniorvärd?» • lingonet | 25 Kalmar vs. Karlskrona Kalmar och Karlskrona – två härliga pärlor på östkusten som du båda når med Krösatågen. Vi lät sommarstäderna gå en match med oavgjort resultat. Svårt att välja? Varför inte slå två flugor i en smäll? ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ Kalmar ❶ Kalmar slott. varje sommar förvandlas Kalmar Slott till barnens eget slott, fyllt med äventyr. Här får barnen utmana riddaren på duell, gå på skattjakt med gycklarna och ta sig an slottskampens tio utmaningar. ❷ centrala badplatser – i Kalmar kan man bada på flera ställen i centrum. Det senaste stranden heter Kalmarsundsbadet och stoltserar med en 150 meter lång brygga. ❸ ironman. Kalmar är en riktig idrottsstad! Kalmar FF har sin egen arena, det anordnas flera löpartävlingar och varje år hålls en av världens tuffaste triathlontävlingar, Ironman, i Kalmar. Missa inte denna folkfest! 26 | lingonet ❹ Klapphuset. Skandinaviens sista Klapphus. Här tvättade man förr sin tvätt i Kalmar sund. Ett fint bevarat hus som ligger alldeles intill badplatsen Kattrumpan i centrala Kalmar. ❺ Krusenstiernska gården. En liten oas, mitt i Kalmar. Den gamla trädgården rymmer inte bara en fantastisk historia utan även flera sommarevenemang, kafé och museum. ❻ Kalmar stadsfest. Sommarens stora musikevenemang i Kalmar är Kalmar Stadsfest, 7–9 augusti, då hela centrum, alla torg och öppna platser fylls av all sköns musik, från stora nationella artister till lokala talanger. Karlskrona ❶ Systrarna Lindqvists Café. Inte långt från Stortorget i Karlskrona ligger Systrarna Lindqvist Café & Hembageri. Ett familjärt och mysigt café med härlig gammaldags inredning, där de fina små kopparna bidrar till känslan av att komma hem till mormor eller farmor. Här serveras bara hembakade kakor, bröd och godsaker från eget bageri. ❷ Karlskrona Skärgårdsfest. 29 juli–3 augusti arrangeras Karlskrona Skärgårdsfest. En fest där världsarvets unika historia möter den moderna stadens puls och folkliv. Levande parker och torg bjuder på musik och fest. ❸ Brändaholm. Fyrtiotre röda stugor med vita knutar, vajande flaggor och ett knallblått hav. Var har du sett det förut? Jo, det svenskaste och kanske det mest spridda motivet av alla finns i Karlskrona – på lilla ön Brändaholm. Karlskronas idylliska kolonistugområde från 1920-talet. ❶ ❹ Marinmuseum. Mitt i den historiska miljön på ön Stumholmen i Karlskrona ligger Sveriges Marinmuseum. Här får du ta del av den svenska marinens händelserika historia. Upplev äkta krigsfartyg, galjonsfigurer från 1700-talet, modeller och en undervattenstunnel med ett riktigt vrak. Nu kan du dessutom gå under ytan; i juni öppnade det världsunika Ubåtsmuseet. ❺ Barnens gård. Ett härligt lekland där du kan klättra, köra elbil och studsa så mycket benen orkar samt ett vattenland med härliga rutschbanor och plask och lek. Du kan också hälsa på gårdens djur och hjälpa till att sköta om, mata och kela hur mycket du vill. ❷ ❸ ❹ ❺ lingonet | 27 Hallandssöm – tradition möter samtida design 28 | lingonet text • AMELIE BERGMAN � foto • linda tengvall & mira b lindh Hetast i Japan? Hallandssöm! Mira Bodiroza Lindh är formgivaren och brodösen som gräver där hon står, i den egna hembygden. Nu vill hon föra det halländska broderiet vidare och förena svenskt kulturarv med samtida design. Resultatet har väckt gensvar även utanför Sveriges gränser – inte minst i Japan. Nu vill Mira inspirera ännu fler att trä nålen. I höst kommer boken! Hallandssömmens karaktäristiska färger; rött och blått. Mira Bodiroza Lindh låter färga eget garn för att få de exakta nyanserna – en del av hennes konstnärliga signatur. Att förnya traditionen med broderier och föremål som kan sättas in i dagens sammanhang är en av utmaningarna. Det är i krocken mellan då och nu som betraktarens intresse väcks. Hon beskriver det som en «godisbok» «Jag vill helt enkelt att man ska bli jättesugen på att brodera. Visa hur man kan skapa något nytt med inspiration från en broderitradition som har anor sedan tidigt 1800-tal. Broderi handlar om glädje och lust!», säger Falkenbergsboende Mira som har skapat boken tillsammans med två andra kreatörer; illustratören Annefrid Sjöman från Unnaryd och fotografen Linda Tengvall från Slöinge. «Vår förhoppning är att den ska uppskattas av kreativa människor över hela världen. Det är ju det som är så fantastiskt med broderi. Även om vi har våra olika kulturer så är grunden gemensam. Det som jag gör med Hallandssömmen går naturligtvis att göra också i andra traditioner. Man ska ha lika stor nytta av boken om man bor i Skåne, Dalarna eller ett annat land.» Hantverkstraditionen skapar samhörighet. «Jag sprang på en kvinna på en internationell flygplats. Hon var från Halland och såg direkt att plagget som jag bar var broderat med Hallandssöm. Vår kontakt knöts på grund av Hallandssömmen, den var vår gemensamma nämnare i den här stora världen. En lokal förankring i tider där vi är globalt uppkopplade mest hela tiden.» En söm för varje landskap Många är de svenska landskap som har sin alldeles egen broderitraditon. Hallandssömmen har broderats sedan början av 1800-talet och karaktäriseras av mycket bottensömmar och en röd färgskala, samt en kombination av rött och blått. «Jag har valt att brodera min söm i båda varianterna. En röd och en röd/blå men ibland också helt i blått. Jag låter färga in mitt eget garn, så att kulörerna blir exakta», berättar Mira. Blekinge har, liksom Halland, en alldeles egen söm kallad Blekingesöm. «Det är en mycket vacker söm och för den som inte är så bevandrad i broderi kan den lätt förväxlas med Hallandssömmen. Jag som arbetar med broderi ser dock skillnaden direkt.» Skåne är känt för sitt yllebroderi och sin tvistsöm, men när det gäller småländska broderitraditioner är spåren inte lika tydliga. Mira, som har jobbat som butikschef för Hemslöjden i Halland och har rådfrågat sina kollegor i ärendet, berättar att Småland saknar en lika utpräglad tradition. «Men självklart har smålänningarna också broderat i alla tider, det är nog bara så att uttrycket inte har varit lika samlat.» Från Falkenberg till Japan När Mira har förnyat sin egen halländska tradition har hon gjort det genom att hitta nya applikationsområden. Istället för att enbart brodera på gardiner, dukar och andra hushållsföremål så har hennes broderi fått blomma ut på nya områden; från tofflor och kragar till handväskor, små dopänglar och rena dekorations- och designobjekt. Det är också vad hon kallar sig – formgivare och brodös. «Jag vill gärna tro att många ser broderierna som design eller till och med som små konstverk. Något tidlöst som man behåller, från generation till generation. Bara för att det är vackert. Jag blir själv väldigt berörd av saker med en historia.» Utbildad på Textilhögskolan i Borås jobbade hon länge i modebranschen och under åren på hemslöjden så väcktes lusten att skapa själv – också i ett eget företag. Hon stylar och fotograferar gärna själv och har en rad utställningar bakom sig. Bland annat två utställningar som har gått för fulla hus i Japan. «Japanerna är härliga! De älskar traditioner och fascineras särskilt av saker som har en historia – som broderi, svenskt hantverk och folklore. Återigen, det är det som är så fint med broderi. Det finns en förståelse överkulturgränserna, en gemenskap över hela världen. Tillsammans kan vi inspirera varandra, förnya och föra traditionerna vidare!» • lingonet | 29 Vinn ett Resekort med Reskassa till Krösatågen! KRÖSAKRYSSET DEN PATIENSEN GÅR SÄLLAN UT BER OM GÖR DEN UPPREP- SOM ÄR NING NÖJD FÖRENAS SMÅLANDSDJUR FN I NY MUSKELEXPERT TRÄHUSORT STRIDSÄPPLE PÅ 50TALET VINDIL 10253770 misty-beech ANFALL TRÄHUSORTER KAN MAN SINA HÄNDER FÄRSKOST STRÅLNINGSENHET HÖRNA KAN MAN HA MOD I XENON HAR VI FÖR HÄNDER MELLAN NÄSSJÖ OCH HULTSFRED TRÄHUSORT TRÄPREFIX JW KRYSS. SE SKIVSPELARE GAMLE SVARTEN SVALKAR BILEN HÖRS I ELEV I KOBUTIKEN HAGEN FISK I EMÅN DON PÅ VEDBACKEN TÄVLAR I EGEN KLASS VALK OCH VÄXT HAWAIIÖ TRÄHUSORT JAPAN ANROP DEN ÄR GRÖN TEATERKUNG 21679356 treehouse STÅNG VID HÄSTENS SIDA DEN ÄR INTE FLÄCKFRI HOPPAR LESS POSITIVT BESKED FORTFARANDE TRADITION GER FÖRSÖRJNING GJORDE MÖRKA MOLN KOTA NORSK ÄLV FYRNAMN TÄVLAS I RAPPADE VÄGGEN STAD I TOGO VAR EN MÅNS STOPPSIGNAL KUL FARSÖR DON OCH BLEKINGEORT ORT MED TRÄHUSMUSEUM SKINGRAR MÖRKER RYSK STAD KRUBBA FÖRST OCH SIST TOVE ARKMAN ALLA SOM PREFIX KÖKSMÅTT HENNES VISA KAN DE FLESTA NÄSTA MASK PÅ KROKEN BRUKAR TEATER PJÄSER 2014 BRYTS PÅ MOSSE SPAK MOTVILJA TVÅ KRÖSATÅGSSTATIONER SLÄTBAKEN STÄLLS UPP PÅ FÖLJER DEJA UTLOPPEN AD ACTA GLESA TRÄHUSUT ORT SKOGEN RENSAS BORT BÖR SLIPAS BORT TAS VID AVFÄRD HÅLDON VÄSNAS VIMSIG SÄTTS KLOR I BAK PÅ FLAK TVÅ I EKSJÖ HOPPAR VIKARIE GER LITEN NÄRING FIXAR FRISSAN Varsågod! Ett lagom klurigt korsord att lösa ombord. Hinner du inte klart, så tar du bara med dig tidningen hem. Vinnaren belönas med ett Resekort med Reskassa från valfritt länstrafikbolag i Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Blekinge eller Skåne till ett värde av 1000:–, andra och tredjepris är Resekort med Reskassa till ett värde av 500:–. Vi vill ha ditt svar senast 22 augusti 2014. Lycka till! Korsordet sänds till: Jönköpings Länstrafik, Box 372, 55115 Jönköping, Märk kuvertet «Krösakrysset». Glöm inte att skriva ditt namn, telefonnummer och adress! 30 | lingonet På spåret! Testa dina regionalkunskaper Vad vet du om orterna längs spåret? Följ ledtrådarna och se var du hamnar – eller passa på att testa en medresenär. Svaren hittar du längst ner till höger. 1. kronobergs län · Lång tradition av leksakstillverkning. · Ligger i Växjö kommun, vid Helga å. foto • bosse lindqwist · Gustav Larsson, proffscyklist och olympisk silvermedaljör kommer från orten. 2. halland · Stad belägen vid Ätrans utlopp i Kattegatt. · I staden finns det vackra byggnadsminnet Tullbron byggd 1756–1761. · Staden har flera framgångsrika idrottslag. Fotbollslaget avancerade 2013 till Allsvenskan och 2014 blev volleybollaget svenska mästare. 3. skåne · Härifrån kommer en musikalartist som är den enda som gett namn åt två tåg (Sonja Stjernquist) · Anrik marknad hålls här varje år. · Ort i en av Skånes till ytan största kommuner. 4. jönköpings län · Ett runstenstätt område där du kan besöka Sollinska huset med åttakantigt torn och Levanders lanthandel. · Den som är sugen på att vaska guld har kommit rätt, har du tur kan ett besök i Kleva löna sig. · En grönskande stad i lummig Emådal där Lina Sandell har sina rötter. rätta svar: 1. gemla, 2. falkenberg, 3. hästveda, 4. vetlanda, 5. holmsjö, 6. vissefjärda. 5. blekinge · I denna by finns en kaffeservering på en ö i en sjö med samma namn som byn. · Fotbollsdomaren Martin Hansson kommer från orten och 2010 producerade Sveriges Television dokumentärfilmen Rättskiparen som handlar om hans väg till vm i Sydafrika 2010 6. kalmar län · Samhället drar gärna likhetstecken med «Dackebygden» och är känt för Nils Dackes stora fejd på 1500-talet. · Ligger geografiskt sett på gränsen mellan två landskap. · Hållplatsen återöppnades i december 2013. lingonet | 31 Linköping/Norrköping G n nd a le M Si lv ör er lu da er ga un el eb nn nn ia Lö ar M In ga to rp d m va ol lte ah jä t uz H Br ul Fo N H rs er ÄS Br SJÖ in el l Or sko la m n ar yd um t ul nh Te d N na PI ar kv KÖ N us H JÖ Falköping/Skövde/Göteborg OSKARSHAMN 85 EKSJÖ 88 Rocksjön 86 Hovslätt Björköby Taberg Bodafors Ekenässjön Månsarp 87 Hok Sävsjö VAGGERYD VETLANDA Skillingaryd ar ed Br Re Stockaryd 85 (JÖNKÖPING)–NÄSSJÖ–HULTSFRED–OSKARSHAMN 86 NÄSSJÖ–HALMSTAD 87 JÖNKÖPING–VÄXJÖ 88 NÄSSJÖ–VETLANDA 89 NÄSSJÖ–ALVESTA–VÄXJÖ 92 VÄXJÖ–HÄSSLEHOLM 97 EMMABODA–KARLSKRONA rs he da 86 Landeryd Kinnared Torup Oskarström Sannarp 86 87 VÄRNAMO Fo Göteborg fte le yd Klevshult SMÅLANDSSTENAR HALMSTAD Lammhult Rörstorp Bor Moheda 87 Rydaholm Malmö/Köpenhamn 89 la m Ge KRÖSATÅGEN Ö XJ VÄ ALVESTA BYTE EMMABODA Diö PÅGATÅGEN Vissefjärda 92 VÄSTTÅG ÄLMHULT 97 M Killeberg ar ka ry OSBY d Holmsjö Hästveda Ballingslöv Kristianstad/Karlskrona EH SL ÄS H Malmö/Köpenhamn OL M Helsingborg 32 | lingonet Kalmar Vislanda ÖRESUNDSTÅG ÖSTGÖTAPENDELN BERGA Stensjön 89 Malmbäck Norrahammar HULTSFRED www.krosatagen.se Bergåsa KARLSKRONA
© Copyright 2024