Svenska - Nordens Ark
1988—2013 Årsberättelse 2013 picture kate gabor Nordens Ark Nordens Ark ligger på Åby säteri invid Åbyfjorden, två mil från Smögen och Kungshamn vid väg 171, knappt 12 mil norr om Göteborg. Säteriet är omnämnt redan på 1300-talet, men hällristningar och fornlämningar visar att gården har anor från långt tillbaka i tiden. Den nuvarande bebyggelsen är i huvudsak från 1700- och 1800-talen. Stiftelsen Nordens Ark är en privat ideell stiftelse som är huvudman för Nordens Ark. Stiftelsen Nordens Ark är ägare till Åby säteri som omfattar 400 hektar. Stiftelsen Nordens Ark främjar den biologiska mångfalden främst genom att: •• under kontrollerad avelsverksamhet bidra till att rädda hotade arter och genom olika stödåtgärder i naturen stärka vilda faunapopulationer i deras naturliga miljöer, •• bedriva forskning och studier av djuren på anläggningen, bidra till en ökad djurkunskap samt befrämja deras överlevnadsmöjligheter i naturen, •• verka som en utbildningsresurs på alla nivåer från förskola till högskolor och universitet, •• vara tillgänglig för publik och genom detta öka allmänhetens intresse och kunskaper för naturvårdsarbete. ” Nordens Ark har under 25 år klokt och målmedvetet verkat för djurens bästa och nått beundransvärda resultat. Jag är stolt över att, som Arkens beskyddare, ha kunnat följa det värdefulla arbetet med hotade djur och ser fram emot fortsättningen.” H.K.H. KRONPRINSESSAN VICTORIA Nordens Arks beskyddare Nordens Arks ägor sträcker sig över 400 hektar. Flygfoto över Åby säteri. Våtmarken Zoologiska Parken Åbyfjorden Skötselcentrum Ekoparken Hällristningar Mangårdsbyggnaden Nordens Arks Hotell Lantgården NORDENS ARK 25 år Innehåll Jubileum: 25 års utveckling fortsätter! •• 1 Utsikt över infarten till Åby Säteri 1988. Höjdpunkter 1988–2012 •• 4 2013 – året som gick •• 28 Järvstammens utveckling i EEP 2013 •• 33 Årsberättelse 2013 Förvaltningsberättelse •• 36 Resultaträkning •• 39 Balansräkning •• 40 Kassaflödesanalys •• 41 Redovisningsprinciper och noter •• 42 Revisionsberättelse •• 46 Styrelse, revisorer och personal 2013 •• 48 Åby säteri köps 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 Årsredovisningarna har genom åren varit mycket uppskattade och innehållsrika publikationer. 1992 2000 2007 2010 2012 Famnen full av nykläckta pilgrimsfalkar. Forskarskolan år 2003 i den nyuppförda föreläsningssalen i Annedal. Lantgården byggs Hotell Nordens Ark invigs En amurleopard blir undersökt på den nya veterinärkliniken 2005. Annedal för personal, veterinär och undervisning 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 200 Djurvårdare styckar kött för rovdjuren i foderköket. Invigning av Våtmarken 2008. Avtäckning av stenstoden vid infarten 2009. Guidning av grupper är en viktig del i informationsverksamheten. 55 Omsättning 50 Personal 93 175 Besökare Mkr Antal anställda Antal per år Utvecklingen på Nordens Ark i siffror Verksamheten har växt på alla sätt sedan starten 1988 — allt utom antalet besökare som stadigt ligger runt 100 000 per år. Finansiering av verksamheten sker genom donationer, gåvor, fonder, sponsorer, testamenten, faddrar och fodervärdar till 50 procent. Resterande 25 procent kommer från entréavgifter, utbildning, skogsoch jordbruk samt 25 procent från hotell, försäljning och servering. Tigerhuset Våtmarkshuset Stenstoden vid rondellen Förvärv och byggnation 007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Djurbesättning, antal arter 17 Däggdjur 22 Lantraser 14 Fåglar 12 Reptiler 23 Groddjur 1 Fiskar 2 Ryggradslösa djur 1 Nordens Ark − en del av Åby säteris långa historia 1683 Margareta Hvitfeldt donerar i sitt testamente säteriet till fromma för unga gossar som vill studera vid läroverket i Göteborg. Grunden lades till Kungliga och Hvitfeldtska stiftelsen som senare skapade Hvitfeldtska gymnasiet. 1729 Mangårdsbyggnaden vid Åby säteri uppförs. 1975 Åby säteri säljs till Hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohuslän som rustar gården och river några av de äldre lantgårdsbyggnaderna såsom ett grishus och ett stall vid infarten. Gården kulturminnesmärks. Sällskapet anställer en rättare och en arrendator som brukar markerna. På delar av markerna bedrivs så kallade försöksodlingar. 1986 Hushållningssällskapet utreder möjligheterna att skapa ytterligare aktiviteter på säteriet. Pege Schelander på Bosam och Hans-Ove Larsson från Skansen föreslår att bygga upp en anläggning för att rädda och bevara utrotningshotade djur med Jersey Wildlife Preservation Trust som förebild. 1987 En utredningsgrupp skapas med representanter från Hushållningssällskapet, Bosam och Sotenäs kommun samt Hans-Ove Larsson. Lena M Lindén anställs på Bosam med medel från Bohuslandstinget för att utreda förutsättningarna för projektet. 25 år med Nordens Ark En höstkväll 1996 satt jag i en skåpbil på väg söderut från Gdansk vid polska Östersjökusten. Vi var på väg till Kampinoski nationalpark strax utanför Warszawa. Bakom oss i lastutrymmet låg tre lodjur i transportburar. Det var de första däggdjur som lämnade Nordens Ark för ett liv i det fria – en stor händelse för mig. Under årens lopp har vi levererat fler lodjur till Kampinoski, och i dag finns där en liten vild stam. Även Litauen har fått lodjur från Nordens Ark. Vi har också satt ut 24 europeiska vildkatter i Tyskland, över 100 fjällgäss i Norge och Sverige, 170 pilgrimsfalkar i Mellansverige och närmare 15 000 grönfläckiga paddor på olika håll i södra Sverige. Det finns inga siffror som är viktigare än dessa när det nu är dags att summera Nordens Arks första kvartssekel. Jag minns varje minut av den där junidagen 1989 då kung Carl Gustaf kom flygande i helikopter för att inviga parken. Vi hade behövt helikoptern för att spana efter våra djur, för på vandringen genom anläggningen såg vi nästan ingenting. Hägnen var stora och fyllda av frodig grönska, och djuren var osäkra i sina nya miljöer. De höll sig undan. I sanningens namn var de heller inte särskilt många. Vårt huvudnummer snöleoparden hade gjort sig så totalt osynlig att jag blev Mangårdsbyggnaden på Åby Säteri har många juveler. Till vänster ett utsnitt av en tapet med kinesiskt motiv från 1779. Ovan en medicinflaska från Håby Apotek. foto tom svensson Vd Lena M Lindén lite orolig. ”Kungen anfallen av förrymd leopard” var inte den nyhetsvinkling jag hade tänkt mig för dagen. Så illa gick det inte, men de första åren var ändå motiga. Vi kallade oss inte djurpark, eftersom vi inte ville göra våra besökare besvikna. Vi visste att vi inte kunde erbjuda samma upplevelser som fina djurparker på andra håll. Många blev besvikna ändå. Vi lockade långt färre besökare än vi hade räknat med, vilket förstås skapade ekonomiska problem. Jag är glad och stolt över att vi, trots svårigheterna, envist höll fast vid Stiftelsens grundtanke, att verka för att rädda och bevara hotade djur. Genombrottet kom så småningom. I dag tror jag att alla som besöker Nordens Ark får sitt lystmäte av spännande möten med djur. Och ändå är det ungefär som det var den där invigningsdagen. Det bästa vi har att visa upp syns inte. Det sker utanför hägnen, ofta långt bort från Nordens Ark. Avkomman till våra lodjur strövar fritt i Polen. I Gobiöknen i Mongoliet finansierar vi fältarbete som ger unik kunskap om hur snöleoparden lever – kunskap som är en förutsättning om vi ska kunna stoppa artens tillbakagång. I ryska Fjärran Östern arbetar vi tillsammans med WWF för att skapa bättre förutsättningar för värdens största kattdjur, amurtigern. Genom att utbilda och utrusta rangers har vi hjälpt till att minska tjuvjakten på tigerns bytesdjur i området, vilket på bara några år har lett till att tigrarna blivit fler. Längst ut på Sotenäset, bara några mil från Nordens Ark, arbetar vi med att restaurera hällar där den hotade stinkpaddan leker. Vi föder inte upp stinkpaddor på Nordens Ark, och om våra ansträngningar i fält lyckas kanske vi aldrig behöver göra det heller. Det vore i så fall ännu ett steg i rätt riktning. Nordens Ark har en vision Den formulerades tydligt för första gången 1989 och består av tre mål. För det första ska vår djurhållning vara exemplarisk, den bästa tänkbara. För det andra ska vi göra en betydelsefull insats för arters bevarande. För det tredje ska vi aktivt bidra till att skapa förutsättningar för att arter ska kunna överleva i det fria. Vi ska arbeta med en art bara om vi kan leva upp till dessa tre krav. Det tredje är nog det svåraste eftersom vi där är så beroende av svårpåverkade politiska faktorer. Visionen att hålla enbart hotade arter som vi kan göra en insats för, har lett till att vi avvecklat några arter. Ett exempel är snögeten, som numera har en livskraftig population i Nordamerikas bergstrakter och som därför inte behöver hållas i hägn för avel. Viktigare är att visionen väglett vårt arbete med andra arter. Vi satsar allt mer kraft och resurser på det som händer och måste hända utanför våra hägn, ute i naturen. Vår djurkollektion kommer att fortsätta att förändras, med allt starkare fokus på arter vars framtid vi på något sätt kan hjälpa till att trygga. Mycket återstår innan visionen blivit verklighet fullt ut. Men när jag ser tillbaka på den resa vi gjort sedan 1989 vågar jag påstå att Nordens Ark är på rätt kurs, skutan är i gott skick, besättningen entusiastisk och farten god! Åbyhällen på Nordens Ark ligger på en sluttande berghäll och omfattar fler än 100 hällristningar. Motiven är djur, skepp, människor och skålgropar men också djurspår som tolkats som vargtassar. För mig som nu går mot finalen som skeppare på Arken, så är det ett oräkneligt antal personer jag har att tacka. Tacka för alla glada tillrop, för alla penningbörsar som generöst har öppnats, för Arkens besättning och styrelse som visat mig en obegripligt stor tillit. Utan era fantastiska insatser och oegennyttiga engagemang hade Arkens segel varit avsevärt mindre fyllda och däcket rymt betydligt färre djur. Varmt innerligt tack! Nordens Ark i världen Med ett världsomspännande kontaktnät medverkar Nordens Ark i projekt för förstärkning, bevarandeåtgärder, avel, uppfödning och utplantering för att bevara eller förstärka den biologiska mångfalden både i Sverige men även utomlands. Kort sagt positiva insatser för den biologiska mångfalden. Här visas några av arterna. Berguv Fjällgås Bredbandad ekbarkbock Större ekbock Pilgrimsfalk Vitryggig hackspett Grönfläckig padda Vit stork Amurtiger Utter Lodjur Europeisk mal Snöleopard Klockgroda Miloshuggorm Europeisk vildkatt Taurusgroda 3 1988 •• Huvudmannen, Stiftelsen Bohus Avelscentrum skapas av fyrtionio privatpersoner, i huvudsak släkt och vänner till utredningsgruppen. Grundfondskapitalet uppgick till 24 500 kr. Med denna nyskapade stiftelse, en kalkyl och en affärsidé lånades 13 Mkr för att bygga upp en anläggning på de 126 ha som det 25-åriga arrendet omfattade. Byggnationen omfattade en sluten avelsdel på 30 ha och en publik del av ungefär samma storlek. Byggstart i augusti. •• Kansli öppnades i den norra flygeln i november, vd Lena M Lindén med assistent Anna Jonsell samt djuransvarig Christer Larsson var hela bemanningen. 1989 •• En intensiv vår med planering för invigning den 14 juni. Ett tjugotal arter anskaffades och Leif Blomqvist anställdes som zoolog och ansvarig för djurkollektionen. ••Uppbyggnad av serveringsverksamhet i mangårdsbyggnaden och butik i den södra flygeln. •• Högtidlig invigning den 14 juni med H.M. Kung Carl XVI Gustafs ledning som invigare och H.K.H. Kronprinsessan Victoria utsågs till Nordens Arks beskyddare. •• Anläggningen stängde för säsongen i slutet av augusti. Det enda år som vi haft stängt under vintern. 1990 Nordens Ark går 1992 in i det skånska Storkprojektet och hämtar de första vita storkarna från Polen. foto leif blomqvist •• Den publika delen kompletterades med aktiviteter för barn, Oss djur emellan, där barn på olika sätt kan jämföra sina färdigheter med djur. •• Nordens Ark går in i återinplanteringsprojekten för fjällgås, berguv och vit stork. •• Djurkollektionen utökades med utter och snöget. •• Besök av statsminister Ingvar Carlsson på hans Eriksgata. •• Nordens Ark utses till Sveriges bästa djurpark av tidningen Land. 1991 •• Manvargsvalpar och två snöleopardungar. Dalls får och markhorer tillkom som nya arter i den publika delen. 1992 •• I ett samarbete med Stockholms universitet och Naturvårdsverket infångas vilda fjällrävar för att försöka rädda och säkra den vilda populationen. Två vildfångade fjällrävsvalpar placerades i Nordens Arks publika hägn. •• 153 skolklasser och 11 lärarkollegium besökte anläggningen. •• Lantrasernas helg arrangerades under Nils Dahlbecks ledning. •• Riksdagens jordbruksutskott på studiebesök. •• Nordens Ark fick Centerpartiets Stora Miljöpris. •• Vd deltog i den första internationella konferensen som var förlagd till Jersey. Nordens Ark blir medlem i EAZA. Vd Lena M Lindén med projektledare Christer Larsson (på stenen) och zoolog Leif Blomqvist. Lunnefågeln stod länge som en symbol för Nordens Ark vid infarten till området men byttes ut mot en stenstod 2009. 4 1993 •• Nordiska Vargskogen invigdes med ett besök av WWFs styrelse och förtroenderåd under H.M. Kung Carl XVI Gustafs ledning •• Snöleoparden fick fyrlingar och anläggningen slog publikrekord! •• TV-programmet Hur gör djur gav pengar till anläggningen. •• Första lägerskolorna. •• Nordens Ark erhåller ett statligt engångsanslag på 6 Mkr i kraft av Riokonventionen för vårt arbete med att bevara den biologiska mångfalden. •• Stödföreningen överlämnade en gåva på 500 000 kr. 1995 föds snöleopardfyrlingar. Pelle Karlsson ansvarar för lägerverksamheten i den första lägerskolan på Nordens Ark 1993. Idag finns det lägerskolor för alla nivåer i grundskola och gymnasium och även läger för barn med speciella behov. foto christer larsson 1994 1995 •• Femårsjubileum som firas med att Hans Alfredsson sätter borren i berget till ett nytt snöleopardhägn. •• Utplantering av tre ungar av Nordens Arks lodjur i Kampinoski nationalpark i Polen. Arbetet med grönfläckig padda tillsammans med Göteborgs universitet intensifieras. •• Ett föl hos Przewalskis häst. •• Nordens Arks zoolog Leif Blomqvist upprättar ett EEP–program för järv. Nordens Ark har nu sju EEP-arter. •• Vd Lena M Lindén väljs in i IUDZG (International Union of Zoo Directors of Zoological Gardens) och väljs av Svensk Djurparksförening att vara representant i EAZAs styrelse. •• Fyrlingar hos snöleopard en andra gång! Den guldhuvade daggeckon är en endemisk art från regnskogarna på Madagaskar. Daggeckon är försedd med en europeiska stambok (ESB) som samordnas av djurparken i Bristol. foto kristofer försäter 5 1996 •• Start för avelsprojekt Vitryggig hackspett på Nordens Ark. •• Bingolotto Återvinsten ger Nordens Ark tre Mkr. •• Stiftelsen Nordens Ark förvärvar Åby säteri av Hushållningssällskapet i Göteborg och Bohuslän och blir ägare av omkring 400 hektar mark. •• I ett samarbete med Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän fördes en grupp gutetackor till naturreservatet Lindö för att beta under sommarsäsongen. 1997 •• Stödutsättning av fjällgäss födda på Nordens Ark i regi av Svenska Jägareförbundet. •• Omfattande stödutsättning av grönfläckig padda. •• Sveriges första valörfria frimärke lanserades med djurmotiv från Nordens Ark. •• Vattenfall skänkte en elbil och Saab överlämnade en kombibil. 1998 •• Ungar hos europeisk vildkatt och järv för första gången. Även manvarg, utter och liten panda förökade sig. •• 1000 grönfläckiga paddor och lökgrodor återinplanterades. •• Första sommarlägret för barn. •• Start för byggnationen av Lantgården. Vägverket byggde en rondell och en gångtunnel under landsvägen för att knyta ihop båda avdelningar. •• Satsning på en slöjdutställning i kornboden invid mangårdsbyggnaden. •• Namnbyte från Stiftelsen Bohus Avelscentrum till Stiftelsen Nordens Ark. 6 Vitryggig hackspett Leif Blomqvist Avelsanläggning invigs 1996 I mitten av 1990-talet uppfördes en avelsanläggning för vitryggig hackspett på Nordens Ark. Den nya anläggningen togs i bruk 1996 och har senare utvidgats med nya hägn av vilka flera är belägna i den publika delen av djurparken. På grund av det låga antalet fåglar i Sverige, beslöt man att etablera en avelspopulation med vildfödda ungar som tagits från bon i Norge och Baltikum där vitryggen är vanligare än i vårt land. Under 1995 och 1996 anlände de första boungarna från Norge. Sedan dess har fler än hundra ungar anlänt till Nordens Ark, där de handmatats tills de blivit flygga. En del av ungarna har stannat kvar som avelsfåglar på Nordens Ark, medan andra satts ut på lämpliga lokaler i Värmland och kring nedre Dalälven. Det tog åtta år innan den första lyckade häckningen skedde på Nordens Ark. Sedan dess har antalet lyckade häckningar långsamt ökat. Av de 87 ungar som kläckts på Nordens Ark, har 82 procent gått till utsättningar för att stödja den lilla population som finns kvar i landet. Tack vare att man ringmärkt samtliga ungar som satts ut från Nordens Ark, vet man också att några av ungarna har häckat i naturen. 1. 2. Åtgärdsprogram för vitryggen För att förhindra att arten helt försvinner ur den svenska faunan, upprättade Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket år 2005 ett ”Åtgärdsprogram” för vitryggen. Planen innehåller förslag om restaurering av skogsmiljöer genom att öka andelen lövträd men också om att nyskapa lämpliga lövträdsrika skogsmiljöer där vitryggen kan komma att trivas. Programmet är därför inte enbart ett åtgärdsprogram för vitryggen utan också ett sätt att skydda en rad andra hotade arter med liknande utbredning och krav på livsmiljöer. Förutom vitryggig hackspett beräknas drygt 200 andra rödlistade arter gynnas av programmets åtgärder. Programmet innehåller dessutom ett förslag om uppfödning av hackspettsungar i hägn med påföljande stödutsättningar. Nordens Ark är i dagsläget ansvarig för aveln och uppfödningen i hägn. Parning hos vitryggig hackspett i hägn. Hanen har en röd hjässa medan honans är svart. (1) Båda föräldrarna deltar i uppfödningen av ungarna. Kullstorleken i de 35 kullar som kläckts är 2,4 ungar/kull vilket motsvarar kullstorleken i vilda bon i Norge. (2) foton tom svensson opö¨åp 15 Vitryggig hackspett, 1996–2013 Antal kläckta Antal utsatta 10 5 0 1996 -98 -99 -02 -04 -06 -08 -10 -12 -13 Handmatning av hackspettsungar är tidskrävande. Ungarna matas med två timmars intervaller från sju på morgonen till åtta på kvällen. foto tom svensson Orsak till tillbakagång: Akut biotopbrist Den vitryggiga hackspetten har tidigare förekommit i stora delar av Sverige. Beståndet har senare decimerats till ett fåtal individer och arten är rödlistad som Akut hotad (CR) i den svenska faunan. Den vitryggiga hackspetten lever i stora sammanhängande lövskogar med gott om gamla och döda träd. Under de senaste hundra åren har utvecklingen för arten gått kraftigt utför till följd av skogsbrukets systematiska utarmning av de svenska skogarna där löv- och blandskogarna till stor del försvunnit. Naturskyddsföreningen har därför konstaterat att nästan hela Sverige utgör en öken för vitryggen. I Finland, där stammen av vitryggig hackspett vuxit under de senaste åren, är inslaget av lövrika skogar och död ved nästan dubbelt så stort som i artens svenska kärnområde. Vitryggen föredrar gammal blandskog med stort inslag av döda och döende lövträd. foto kristoffer stighäll 7 1999 Invigningen av Lantgården inramades av hällregn. •• Tioårsjubileum — Lantgården invigs. •• Tre kullar av utter — rekord! foto william harding •• 690 grönfläckiga paddor utsläppta i Skåne i samarbete med Länsstyrelsen. •• Sju europeiska vildkatter födda på anläggningen återinplanterade i södra Tyskland. •• Fyra lodjur sändes till Kampinoski nationalpark i Polen för återinplantering. •• Tre ungar hos liten panda. •• Nordens Arks beskyddare H.K.H. Kronprinsessan Victoria inviger Lantgården med 2000 kvadratmeter nya och efterlängtade stallar för lantraserna. 8 Lantgården Mats Niklasson Invigningen av Lantgården År 1999 var ett viktigt steg i Nordens Arks historia när Lantgården invigdes. Ritad av arkitekt Tomas Rossing med en djärv, fornnordiskt inspirerad utformning har den kommit att bli ett landmärke längs en av kommunens huvudvägar. Lantgården innebar också en tydlig utvidgning och markering av verksamheten genom det fysiska steget ut från ursprungsparken. Nu bildades de två enheterna Vilda delen och Lantgården. Grundtanken med lantgården var och är att bevara och visa upp hotade nordiska lantraser. Bevarande av lantraser är både likt och olikt bevarandearbetet av vilda djurarter. Först och främst är det raser man önskar bevara och inte själva ursprungsarterna. I många fall är antalet founders mycket lågt, inte sällan härstammande från en enda kvarvarande besättning på några få djur. Lantraser rödlistas på samma sätt som andra djur och många av dem är starkt hotade. Tyvärr har många av tidigare beskrivna lantraserna redan dött ut långt innan försök att bevara dem startade för mellan 50 och 100 år sedan. Ideella kraften viktig En viktig skillnad från mycket av artbevarandearbetet hos många vilda och hotade djur är att det praktiska bevarandearbetet av lantraser fortfarande vilar tungt på ideella krafter, i form av intresseföreningar för de enskilda raserna eller grupper av raser. Kanske är detta en bidragande orsak till att det, i jämförelse med vilda djur, bedrivs relativt sett betydligt mindre forskning om lantrasers bevarande. Naturliga uvalet har ändrats En stor skillnad mot vilda djur är att selektionstrycket eller den naturliga och människostyrda avsiktliga och oavsiktliga urvalsprocess som drev fram lantrasernas diversifiering tidigare, har i dag i stort sett försvunnit. Egenskaper som tidigare förmodligen varit avgörande som, överlevnad under knappa förhållanden rörlighet, lynne med mera har idag väldigt liten betydelse eller kan överhuvudtaget inte tillåtas finnas. Inga djur tillåts längre leva nära svältgränsen eller gå ute i svåra förhållanden. Istället bedrivs en hel del av avelsarbetet idag utifrån yttre karaktärer som till exempel färgteckning, kroppsform och behorning. Hur detta inverkar på dagens lantrasättlingar är obekant. Dessutom är inavelsproblemet ofta stort inom lantrasarbetet. Många lantraser, i fallet kor, var kanske duktiga överlevare men dåliga mjölkproducenter. Dessa svarade därför dåligt på den stora förändring som jordbruket genomgick under 1900-talet då magra beten inte längre behövdes och foderproduktionen inleddes på åkermark. Snabbt tog högproducerande specialraser över och gjorde lantraserna överflödiga. På ängen framför den nya Lantgården idisslar Fjällnära kor – en utrotningshotad lantras. Lantgården ritades av arkitekt Tomas Rossing och byggnaden är ett landmärke längs en av de viktigaste trafiklederna i Sotenäs kommun. (1) Tupp av den hotade lantrasen Orusthöna, en art som under lång tid anpassats till ett liv i skärgården på öarna Orust och Tjörn. (2) 1. 2. Lantgården fyller många viktiga funktioner, inte minst för vår Djur & Skur-förskola. (3) foton tom svensson 3. Lantgård och Ekopark hör ihop Lantgårdens djur håller markerna öppna i Ekoparken där man strävar till att återskapa det öppna landskap som fanns här för 200 år sedan och som präglades av betande nötkreatur, får, getter och hästar. På Lantgården strävar man därför till att utöka antalet individer av de gamla lantraserna av nötdjur så att dessa själva kan sörja för att landskapet hålls öppet. Kunskapsförmedling Nordens Arks arbete med lantraserna har under alla år präglats av mer information och kunskapsförmedling än som en aktiv, drivande part i det genetiskt baserade bevarandearbetet av dem. Det är svårt att hålla många raser och samtidigt bedriva målinriktad avel med var och en av dem på samma gång. Men den folkbildande roll Nordens Ark spelar för lantraserna och vårt kulturarv kan inte underskattas. Att ”bara” bevara gener kan dock visa sig viktigare än vi tror. Gamla lantraser har använts som bas för återkorsning av uroxen och den skogslevande vildhästen från Europa, tarpanen. Förutom visningsfunktionen fyller Lantgården också en viktig funktion för besökarna då man här till skillnad mot den vilda delen, kan få komma i direktkontakt med får, gäss och kaniner. Många barnfamiljer är trogna, årligen återkommande besökare till Lantgården. CONGRATULATIONS! “ During twenty-five years Nordens Ark has become an international demonstration of how people can nourish and reconnect with the fast dwindling seeds of nature, a unique sanctuary. It both saves and reestablishes threatened species using a powerful blend of science and passion and shapes aspirations of visitors and scientists alike, compellingly. Who is Nordens Ark for? It is for all who care about tomorrow.” WILLIAM CONWAY Former President and General Director of the Wildlife Conservation Society, New York, USA. 9 •• Start för projekt pilgrimsfalk på Nordens Ark. •• En snöleopard född på Nordens Ark förflyttades under TV- inspelning till Darjeeling Zoo i Indien. •• En solcells- och solfångaranläggning för experimentdrift monterades på Lantgården. •• De sista fjällgässen i denna serie, totalt 44 hittills, överlämnades till Svenska Jägareförbundet för utplantering. •• 200 klockgrodor återinplanterade. •• Nordens Arks zoolog publicerade EEP Felid Regional Collection Plan & Veterinarian Guidelines. 2001 •• De två första pilgrimsfalkarna födda på Nordens Ark sätts ut i Dalarna. •• Tre järvvalpar föddes. • För första gången föddes det fyra fjällrävsvalpar under de vildfödda fjällrävarna. •• Förstudie påbörjas för att utröna möjligheterna att bli en fält- och forskningsstation till universitet och högskola. 2002 •• Två uttervalpar utplanterade i Holland. •• Första häckningen hos vitryggig hackspett. •• Uppbyggnaden av övernattningsbyggnad/hotell påbörjas. •• Två forskarseminarium genomfördes för att utreda formerna för Nordens Arks roll som fält- och forskningsstation. Konsthantverk med lokal anknytning säljs på Nordens Ark. Ett exempel är smycken av skinn och fjädrar. 10 foto: peter lindberg 2000 Pilgrimsfalk Leif Blomqvist Framgångsprojekt! Nu finns livskraftiga populationer Nordens Ark är sedan 2000 centrum för uppfödning av pilgrimsfalk med hägn för avelspar, kläckningsrum, laboratorium och kök. För att uppnå ett maximalt antal kläckta ungar per år samlade man in ägg från både vilda falkbon och från avelsfåglarna i avelscentret. Äggen kläcktes sedan artificiellt och ungarna handmatades. I bästa fall kunde man genom detta få falkarna att lägga upp till tre äggkullar per år. Avelsprojektet för att rädda pilgrimsfalken, en art som höll på att dö ut på grund av miljögifter, startade redan på 1970-talet. Avelsarbetet inom Projekt Pilgrimsfalk blev avgörande för att pilgrimsfalken räddades i Sverige. I samarbete med svenska, norska, finska och engelska naturvårdsmyndigheter byggdes en avelspopulation upp på Tullare Hög utanför Kungälv med målsättningen att återskapa en vild stam av häckande par i sydvästra Sverige. För att nå målet krävdes en avel som under flera år kunde producera ett stort antal ungar för utsättning. Projekt Pilgrimsfalk har varit det mest framgångsrika ex situ-projektet i Sverige och under 1982–1997 sattes 279 falkar som kläckts på Tullare Hög ut i den svenska naturen. Handmatningen av ungarna pågår i ungefär tre veckor. Vid den här åldern präglas ungarna på sina föräldrar och ungarna placeras därför under vilda honor och under honorna i anläggningen som under tiden legat på ”dummyägg” av porslin. Då de tre veckor gamla ungarna tigger efter mat, börjar honorna omedelbart mata sina fosterungar. I avelsanläggningen matar fosterföräldrarna ungarna tills de är 38 dygn gamla. Efter det förs ungarna över till ”hackingburar” belägna på lämpliga falkberg i naturen. För att ungarna inte skall präglas på människan, matas de genom plaströr i ytterligare en vecka. Nu är ungarna flygga, burarna öppnas och redan efter några dagars ytterligare utfodring, börjar de unga falkarna att själva slå sina byten. Tack vare de lyckade stödutsättningarna har pilgrimsfalken räddats i Sverige och livskraftiga populationer finns både i norr och sydväst. De senaste årens utsättningar har främst koncentrerats till de mellersta delarna av landet för att påskynda en sammanbindning av de två geografiskt åtskiljda populationerna. En del ungar adopterades ut till vilda falkpar men de flesta fick sättas ut med hjälp av ”hacking”. Det innebär att ungarna sätts i en nätförsedd låda i en klippbrant cirka en vecka innan de är flygfärdiga. Pilgrimsfalk, 2000–2013 Antal kläckta Antal utsatta 25 20 15 10 5 0 -00 -02 -04 -06 -08 -10 -12 1.. 1. CONGRATULATIONS! “ The goals of Nordens Ark are similar to those of most modern zoos, but the intense focus on conservation practice, and the remarkable funding model used to support it, are unique in the zoological pantheon in Europe. By sharing good practice and interacting with colleagues from across the world the Ark has ensured its place in the history of conservation of the last 25 years and we very much look forward to its contribution during the next 25.” SIMON TONGE Chair for EAZA Council 172 utsatta pilgrimsfalkar! 2. 3. Vid fem veckors ålder flyttas falkungarna över i ”hackingburar” i naturen. Projektledare Christer Larsson övervakar flyttningen. (1). Den första tiden handmatas de (2) för att sedan placeras hos en fostermor. Susanne Geisen och Karin Larsson ringmärker falkungar innan de sätts ut i ”hackingburar”. (3) foton christer larsson 11 2003 •• Nordens Ark medverkar i nio olika återinplanteringsprogram. •• Femte kullen av järvvalpar. •• Kollektionsplanen stramas upp mot att fokusera mer på de arter där Nordens Ark kan göra störst nytta för artens fortbestånd varvid några arter avvecklades under året. •• Invigning av Hotell Stallet med internationella gäster och ett spektakulärt musikaliskt invigningsprogram. Ökade … Claes Andrén Nordens Ark som forskningsstation Nordens Ark innehar en professur i bevarandebiologi. Professorn leder och ansvarat för Nordens Arks bevarandeprojekt och övrig vetenskaplig verksamhet. I tjänsten ingår att genomföra en årlig forskarskola inom ämnet bevarandebiologi, där Nordens Ark väljer ett aktuellt och angeläget ämne. Genom generösa anslag från Sparbanksstiftelsen Väst, Formas och Erna och Victor Hasselblads Stiftelse har Nordens Ark kunnat stärka sin vetenskapliga kompetens genom nämnda professur knuten till verksamheten och dessutom tekniskt forskningsanpassa anläggningen. Forskarskolan på Nordens Ark har bedrivits i samarbete med Göteborgs universitet. Forskarskola startar 2003 En av Nordens Arks traditioner är att invigningar helst bör hållas i vilda miljöer. Länsöverdirektör Göran Bengtsson talar vid invigningen av Hotell Stallet. Regionrådet Roland Andersson och landshövding och landshövding Göte Bernhardsson leder varsamt fram tjurkalven Mats som öppnar portarna genom att äta av en halmfläta. foto brita larsson Forskarskolan genomförs ibland tillsammans med andra organisationer eller myndigheter, såsom ArtDatabanken, Naturvårdsverket, länsstyrelser och olika universitet. Principen är att tio till femton doktorander eller masterstudenter på förmånliga villkor bjuds in att delta, och de främsta experterna och forskarna inom fältet föreläser eller leder workshops. Under en vecka umgås forskare och studenter, och inte sällan planerar studenterna sin framtida forskarkarriär på kvällarna tillsammans med forskarna. I kursutvärderingar framgår att för många studenter är vistelsen på Nordens Arks forskarskola en av de bästa kurserna de haft under sin utbildning. Ambitionen har också varit att kombinera teoretisk och praktisk naturvård och artbevarande. Ett uttryck för detta har varit att både ha lärare med traditionell akademisk bakgrund och personer med genuin praktisk kunskap och erfarenhet. Fokus på mångfald Under drygt tio år har många olika forskningsområden berörts. De första åren inriktades på bevarandegenetik, särskilt betydelsen av genetisk variation och problematik kring små populationer. Bland föreläsarna kan nämnas Chris West från London Zoo och Kristin Leus från CBSG Europe som fokuserade på djurparksvärldens möjligheter att bidra med genetiskt 12 … möjligheter för utbildning sunda populationer för utsättning i naturen. Därefter kom en serie forskarskolor som fokuserade på reproduktionsbiologi med inriktning på bevarandeaspekter. Bland de mest namnkunniga föreläsarna kan nämnas Peter Sharp som kunde berätta om forskningens stora affischnamn under 1990-talet Dolly the Sheep, det första lyckade kloningsförsöket på ett däggdjur. År 2007 diskuterades betydelsen av biologisk mångfald, utdöende i ett historiskt perspektiv och kulturlandskapets utveckling. BELÖNAD INSPELNING! Ljudtekniker Maria Andrén spelar in en kvällskonsert av klockgroda i Skåne, och lägger upp ljudfilerna på nätet. Allmänheten kan sedan lyssna och jämföra med motsvarande konserter i andra länder och rösta på bästa kör i grodornas European Song Contest. Aktiviteten som fick stor internationell uppmärksamhet gjordes för att sätta fokus på ett viktigt bevarandeprojekt och utsågs till EUs bästa publika aktivitet det aktuella året. foton claes andrén Amfibiekrisen IUCN och andra organisationer har uppmanat djurparksvärlden att ta ett större ansvar med anledning av den globala amfibiekrisen. Nordens Ark arrangerade därför flera forskarskolor inom detta område, bland annat en Population and Habitat Viability Analysis, PHVA, ledd av Bengt Holst från CBSG Europe för att utvärdera situationen för grönfläckig padda och de åtgärder som gjorts för artens bevarande. Veterinärerna Erik Ågren och Bo Runsten har lett diskussionerna om smittskydd och veterinärmedicinska aspekter på sjukdomar som hotar amfibiernas överlevnad, såsom den fruktade svampsjukdomen Chytrid fungus. Senare har forskarskolor genomförts som behandlat hur man framgångsrikt kan kommunicera vikten av att bevara biologisk mångfald och hotade arter så att det når ut till allmänheten. Tillsammans med ArtDatabanken, svenska Naturvårdsverket och dess norska motsvarighet Fredningsstyrelsen diskuterades naturvårdsutsättningar. Ambitionen var att ta fram kriterier för när det är meningsfullt och motiverat att stärka eller återutsätta hotade arter i naturen. 13 2003 •• Investeringar för att anpassa anläggningen till en fält- och forskningsstation påbörjades. •• Första forskarskolan genomfördes. •• Stödföreningen flyttar sitt kansli till Grindstugan vid entrén till parkområdet. 2004 •• Djurkollektionen utökas med pudu. •• 19 pilgrimsfalkar lämnade Nordens Ark för ett liv i det vilda! •• Två forskarskolor genomförs med inriktning på reproduktionsbiologi. Samarbete med universitet och högskolor Claes Andrén År 2003 genomfördes den första forskarskolan på Nordens Ark som ett resultat av samarbetet med olika universitet och högskolor där Göteborgs Universitet (GU) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) var viktiga partners. På detta sätt kunde redan befintliga bevarande- och utbildningsinsatser på Nordens Ark stärkas och verksamheten få en professionell och vetenskaplig inriktning. Genom en egen professur och regelbundet återkommande forskarskolor och andra utbildningsinsatser fick Nordens Ark därigenom status som fältstation knuten till GU. En analys genomfördes av GU och SLU i Skara tillsammans med Nordens Ark för att se om det fanns en potential för nya universitetsutbildningar där ett traditionellt akademiskt arbetssätt kunde kombineras med erfarenhetsbaserad och praktisk kunskap från djurparksvärlden. Breddat kursutbud Forskarskolan ger många tillfällen till informella samtal utanför programmet. foto stefan nilsson •• Femårigt kontrakt tecknat med Göteborgs universitet om samarbete gällande studenter på den nystartade Rangerutbildningen. •• Svensk djurparksförening håller sitt årsmöte på Nordens Ark. •• Invigning av en byggnad med föreläsningssal, veterinärklinik, foderkök och personalutrymmen. 2005 •• En ny stambok över järv publiceras. •• Två järvar som infångats i renbetesland fördes till Nordens Ark för att ingå i EEP-programmet. •• Pilgrimsfalk nummer 71 i ordningen av födda på Nordens Ark fördes åter till naturen i Dalarna. •• Forskarskola om lantraser. 14 En viktig aspekt var att bredda kursinnehållet så att studenterna också fick med sig den kompetens som krävs för att vara attraktiv på en bred arbetsmarknad. Detta resulterade i en ny utbildning på GU, Rangerprogrammet, och en fördjupad djurvårdsutbildning på SLU Skara med fokus på etologi och djurskydd. Båda dessa utbildningar var bland de allra mest sökta i landet när de lanserades. Rangerprogrammet Rangerprogrammet har en solid grund i bevarandebiologin men har kompletterats med praktisk hantering av djurparksdjur, uppfödnings- och utplanteringsmetodik, kunskap i administration, personal och ekonomi, samt skicklighet i att leda och informera grupper. På detta sätt utbildas biologer till ansvarsfulla befattningar på naturvårdsmyndigheter, i nationalparker eller inom utbildningsväsendet. Den eftergymnasiala påbyggnadskursen inom djurvälfärd, etologi och smittskydd vid SLU Skara har liknande ambitioner: att bredda den traditionella universitetsutbildningen så att studenterna är väl förberedda och har rätt kompetens för arbetslivet. I båda dessa kurser är delar av Marie Berglund, Miljöchef för Botniabanan inspekterar en trumma där kablar längs järnvägen sammanfogas. Dessa trummor kan bli fällor för många smådjur. Genom experiment utvecklade Nordens Arks personal en enkel teknik som gjorde det möjligt för grodor, ormar och andra smådjur att själva ta sig ur dessa fällor. foto claes andrén utbildningen förlagd till Nordens Ark. I samarbetet med främst GU och SLU ingår att praktik och examensarbeten kan förläggas till Nordens Ark som erbjuder praktisk handledning för studenterna. CONGRATULATIONS! “ Forskarutbildning Även doktorander förlägger en del av sina studier till Nordens Ark. På detta sätt kan man tillsammans med universiteten utveckla ny kunskap i frågor som berör djurs beteende och välfärd, uppfödning, utsättning och andra delar av bevarandebiologin. Nordens Ark är också med sin kompetens en resurs för olika myndigheter när det gäller att anpassa infrastrukturprojekt så att hotade arter inte kommer till skada. Genom en räddningsaktion för sandödla vid utbyggnaden av E6:an utanför Strömstad, kunde en population flyttas till ett nytt område. Jimmy Helgesson från Nordens Ark plockar tillsammans med en djurvårdspraktikant upp nyanlända större ekbockar från Polen. Ekbockarna ingår i ett bevarandeprojekt för arten med stöd av Länsstyrelsen i Kalmar. The World Association of Zoos and Aquariums (WAZA) has a clearly articulated aspirational vision for all zoological institutions: the ultimate reason for our existence is to allow for the full conservation potential of world zoos and aquariums to be realized. No zoo or aquarium better exemplifies the progress toward this vision than Nordens Ark, now celebrating a quarter century of successful conservation breeding, research and education action. From its start in 1989, Nordens Ark has focused on an integrated conservation strategy—linking the breeding programs and educational activities on its beautiful property with efforts to restore wild populations of many species. The institution’s priorities are well represented by the careful selection of species and programmes it engages in. Every animal living at the Ark, all of the classes and other experiences it offers to the public, and all of its many strategic partnerships with other conservation, scientific and educational organizations combine serve to strengthen the Ark’s core purpose of saving animals on the brink of extinction. The work of Nordens Ark is deeply respected and admired by zoological and conservation professionals across the globe. The leadership of CEO Lena M. Linden in the international community—today as a Member of WAZA Council but in many other past and current roles as well—has enhanced the impeccable reputation of Nordens Ark, which is consistently cited as exemplifying the very best practices in the global zoo-based conservation movement. As the current President of WAZA, I salute Lena, her team and the generous and enlightened community that supports the vital work of Nordens Ark. The past twenty-five years of remarkable achievements has been very impressive, and has set the stage for even greater conservation successes in the future.” foto claes andrén Nordens Arks utbildningar 2013 • Förskola Djur och Skur • Grundskola • Gymnasium • Högskola • Forskarutbildningar LEE C. EHMKE Director, CEO. Minnesota Zoological Garden President, World Association of Zoos and Aquariums 15 2006 •• Amurtigerhägnet öppnas och en tigerhane anländer från England. •• Samarbetet med Sveriges Lantbruksuniversitet runt utbildningen kandidatprogrammet för etologi och djurskydd” som initierats av Nordens Ark, ökar i omfattning. •• Ny avelshane hos snöleopard från Krakow och en ny manvargstik ankom från Plock Zoo i Polen. •• En professur i bevarandebiologi inrättades vid Göteborgs universitet med placering vid Nordens Ark. Claes Andrén — Nordens Arks första professor. foto hans berggren 2007 •• I december anlände en vildfödd amurtigerhona från Ryssland. •• De internationella zoo-organisationerna ISIS och CBSG förlade sina mittårsmöten till Nordens Ark. •• Internationellt baserad PHVA work-shop för grönfläckig padda genomfördes på Nordens Ark. •• Internationell forskarskola om amfibier. Population and Habitat Viability Analysis 2007 — en sammanställning av all relevant information som behövs för att framgångsrikt bevara den grönfläckiga paddan. 16 Fjällgås Leif Blomqvist Projekt: Stoppa minskningen! Renrasig uppfödning Det svenska Fjällgåsprojektet startades på initiativ av Svenska Jägarförbundet, Världsnaturfonden och Naturvårdsverket under 1970-talet. Projektets avsikt var att stoppa den kraftiga minskningen av fjällgås med hjälp av uppfödning och utsättning av gässlingar som kläckts i hägn. Mellan åren 1981 och 1999 satte man ut 348 fjällgäss, som kläckts på Öster-Malma och Nordens Ark, i den svenska lappmarken. För att minska på jakttrycket i övervintringsområdena i Ukraina, Kazakhstan och Iran använde man sig av vitkindade gäss som fosterföräldrar till de kläckta fjällgässen. De utplanterade fjällgässen flyttade därför med sina fosterföräldrar till den vitkindade gåsens övervintringslokaler i Nederländerna där inget jakttryck föreligger. Utsättningarna bar frukt och i slutet av 1980-talet räknade man med att den svenska fjällgåspopulationen omfattade drygt hundra fåglar. Den svenska fjällgåspopulationen var samtidigt också den enda vilda populationen som ökade i antal. Utsättningarna upphörde vid sekelskiftet. Man kom då underfund med att en del av de fjällgäss man använt i aveln, innehöll inslag av bläsgåsgener i sin genuppsättning och var därför inte renrasiga. Samtliga fjällgäss som hölls i aveln undersöktes och fåglar som bar på inslag av bläsgåsgener i sin genuppsättning, togs ur aveln. Tack vare de goda erfarenheter man fått av stödutsättningarna, bestämde man ändå att fortsätta, men nu med nya, renrasiga avelsfåglar från den ryska tundran. Eftersom man var mån om att inte beskatta den ryska populationen alltför mycket, tilläts fångst av endast två gässlingar per vild fjällgåskull. Från fångslokalerna på den ryska tundran, flögs fjällgässen till Moskvas Zoo där de genomgick karantän och veterinärundersökning. Efter uppehållet i Moskva flögs sedan fåglarna vidare till den nybyggda avelsanläggningen på Nordens Ark. Fjällgåsen är den mest hotade fågelarten i Norden. Orsakerna till dess tillbakagång är många, men mycket tyder på att jakt i övervintringsområdena och längs flyttningsstråken utgör de största orsakerna. Utdikning och förstörelse av våtmarker längs flyttningsvägarna har haft negativ inverkan på artens populationsutveckling. foto tom svensson Fjällgässen som kläckts på Nordens Ark transporteras till utsättningslokalerna i trakterna av Arjeplog med helikopter. Djurvårdare Linda Svensson från Nordens Ark hjälper till att lasta ut fjällgässen ur helikoptern. foto john söderlindh Till 20-årsjubileet invigdes en ny avelsanläggning för fjällgäss som finansierats av Naturvårdsverket. Anläggningen omfattar uppvärmda inomhusutrymmen med bassänger, utomhushägn, förrådsutrymmen och ett foderkök. foto leif blomqvist Nordens Arks avelsanläggning De första ryska fjällgässen anlände 2006. Importen åtföljdes av flera nya importer fram till år 2013, då de sista fjällgässen anlände till Nordens Ark. För att försäkra sig om en tillräckligt bred genetisk bas i avelsbesättningen har man importerat nästan 60 fjällgäss till Nordens Ark. 2008 kläcktes den första fjällgåskullen på Nordens Ark under de nya avelsfåglarna. Antalet kläckta kullar har ökat från år till år. En del av gässlingarna har sparats för den fortsatta aveln medan flertalet satts ut i Arjeplog-fjällen och i Porsangerfjorden i Norge. För att undvika att ett sjukdomsutbrott skulle kunna slå ut den befintliga avelsbesättningen på Nordens Ark, har man också flyttat över en del av avelsfåglarna till Jägarförbundets anläggning på Öster-Malma. Stödutsättningarna fortsätter De första stödutsättningarna företogs 2010 och antalet utsatta gäss har sedan dess ökat i takt med att allt flera gässlingar kläckts på Nordens Ark. Vid utsättningarna har man undvikit att använda sig av vitkindade gäss som fosterföräldrar och i stället satt ut ett-åringar tillsammans med årsungar i hopp om att de skall präglas på de vilda fjällgässen som ännu finns kvar i området och tillsammans med dem övervintra i Nederländerna. Fjällgås 2008−2013 Antal kläckta Antal utsatta 50 40 30 20 10 0 -08 -09 -10 -11 -12 -13 17 2008 •• Grodans år. •• Invigning av ”Våtmarken” med ett stort antal nya arter. Framför allt utökades djurkollektionen med tropiska arter, nämligen de amfibier som tillkom. H.K.H. Kronprinsessan Victoria invigde och släppte ut två malar i dammen och avtäckte en stengroda. •• Rekordstort nytt antal arter. 2009 •• 20-årsjubileum! •• Internationell work–shop Back to Nature med Kronprinsessan och Jane Goodall samt ett tjugotal deltagare varav hälften kom från övriga Europa. •• Invigning av etapp II, ett hägn med damm och inomhusutrymmen, på amurtigerhägnet. •• Ny skulptur vid infarten markerar en ny era i Nordens Arks korta historia! •• Nordens Ark byter logotype. Våtmarken Claes Andrén År 2008 uppmärksammade Nordens Ark Grodans År genom att engagera sig i AArk – den globala kampanjen som initierats av CBSG (Conservation Breeding Specialist Group) och WAZA (World Association of Zoos and Aquariums). Orsaken var att flera hundra av världens främsta amfibieexperter några år tidigare gjort en gemensam bedömning av tillståndet i världen för grodor, paddor, salamandrar och maskgroddjur. Resultatet var nedslående: en tredjedel av världens amfibier bedömdes ligga i riskzonen för att dö ut, och för ytterligare en tredjedel av arterna saknades kunskap om deras status. En rimlig gissning var att ungefär hälften av jordens amfibiearter höll på att gå förlorade. Ny visningsanläggning med fokus på groddjur Nordens Ark har manifesterat sitt engagemang för amfibier genom en rad insatser. Under Grodans År 2008 invigdes en ny visningsanläggning med ett hus i två plan där grodor, paddor och salamandrar visas upp i naturtroget inredda terrarier, såväl inhemska som exotiska arter. Satsningen har inkluderat utomhusvoljärer för svenska arter i nära anslutning till byggnaden. Ambitionen är att berätta om hotade arter och de insatser som görs för att bevara dem. Särskilt givande är det att berätta om projekt där Nordens Ark har en aktiv roll genom Deltagare i workshopen Back to Nature Främre raden från vänster: Sven Eckerstein, Lena M Lindén, H.K.H. Kronprinsessan Victoria, Jane Godall, Chris West och Göran Bengtsson. foto stefan nilsson Lena M Lindén erhåller Ulysses S. Seal priset för innovation i naturskyddsfrågor 2009. 18 uppfödning och utsättning i naturen. Ibland består vår insats i att restaurera och återskapa goda livsmiljöer för de hotade arterna. I några fall har det varit mer forskningsinriktade arbeten i andra länder. Framgångsrika aktioner på hemmaplan Nordens Ark har aktivt medverkat till att förbättra naturvårdsstatusen för inhemska amfibier genom omfattande uppfödning och utsättning av främst grönfläckig padda men också klockgroda och restaurering av stinkpaddans livsmiljöer på västkusten. Flera av de tidigare mest hotade arterna har idag en tydligt bättre situation, och några arter har till och med tagits bort från rödlistan. Framgången i Sverige med att förbättra amfibiernas situation är unik i världen, och det handlar om ett stort engagemang och gemensamt arbete mellan enskilda entusiaster och experter, organisationer och myndigheter där Nordens Ark ofta haft en framträdande roll. CONGRATULATIONS! “ I visit many zoos as I travel around the world. And there is no question but that Nordens Ark is one of the very very best. If I were an animal in captivity this is definitely one of the few I would choose. Congratulations to everyone who helps to make this such a special place.” JANE GOODALL PhD, DBE. Founder – the Jane Goodall Institute & UN Messenger of Peace. www.janegoodall.org Räddningsaktioner för exotiska amfibier 1. 2. Nordens Ark har också engagerat sig internationellt, dels genom att ta på sig uppdrag i den globala styrningen av bevarandearbetet, till exempel i Amphibian Survival Alliance (ASA) och Conservation Breeding Specialist Group (CBSG). Engagemanget har också innefattat forskningsarbete över hotade endemiska arter i Turkiet, såsom Holtz groda. Det senaste bevarandeprojektet för amfibier är fältundersökningar och ekonomiskt stöd för att restaurera viktiga livsmiljöer för några av de mest hotade grodorna i Mellanamerika, såsom lemurlövgrodan. Tillsammans med främst Manchester Museum i England ingår Nordens Ark i ett forsknings- och bevarandeprojekt för hotade amfibier i Panama och Costa Rica. I Våtmarken kan man också se storkar, tranor och gäss. Bildens glasögontranor fick sina första ungar 2013. (1) foto tom svensson Klockgrodan ropar på våren för att locka till sig en partner. (2) Lövgroda. (3) foto claes andrén 19 2010 •• Nordens Ark blir medlem i IUCN. •• Omställningen av 300 hektar av markerna på Åby säteri från produktionsskog till betesmark med hög biologisk mångfald. •• Stiftelsen får 90-konto och blir medlemmar i Postkodföreningen. •• Utsättning av fjällgås återupptas. •• Nordens Arks forskare utför banbrytande forskning på snöleoparder i Gobiöknen. Den gåtfulla snöleoparden Emma Nygren, Örjan Johansson & Leif Blomqvist Stiftelsen Nordens Ark har under många år engagerat sig i bevarandet av snöleoparden. Under 2010 fördjupades engagemanget då Nordens Ark gick in för att stödja studier av vilda snöleoparder i Mongoliet genom att delfinansera doktoranden Örjan Johansson som är knuten till SLU på Grimsö. Snöleoparderna på Nordens Ark Parkens allra första snöleopardpar anlände 1989 och under årens lopp har det fötts 26 snöleopardungar i parken. Ungarna som ingår i det europeiska avelsprogrammet EEP, har placerats ut på olika djurparker i världen. Nordens Ark ansvarar för artens internationella stambok och koordinerar samtidigt den europeiska avelsverksamheten. Samtliga snöleoparder som hållits i hägn sedan slutet av 1800-talet finns därför i en databas på Nordens Ark. Snöleopardens okända ekologi Man har länge saknat kunskap om snöleopardens ekologi och tillförlitliga uppskattningar om populationernas storlek. Forskningen kring arten påbörjades på 1980-talet men datainsamlandet har gått långsamt eftersom det visade sig vara svårt att samla in data om snöleoparder. I början av 2000-talet visste man fortfarande inte mycket om artens biologi. Med detta som utgångspunkt startades sommaren 2008 en studie i Gobiöknen i Mongoliet av organisationerna Snow Leopard Trust och Panthera. Avsikten med studien är att den skall pågå i tio till femton år för att samla in information som skall hjälpa oss att förstå snöleoparden och utforma bevarandeprogram för att säkra artens framtid. Vilda snöleoparder i Mongoliet Studien är nu inne på sitt sjätte år och har bidragit med värdefull information om snöleopardens biologi. Totalt har 19 individer fångats in och försatts med radiosändare, som längst har man följt en hane i fem år. Halsbanden har genererat drygt 27 000 GPS-positioner. Man har funnit över 250 bytesdjur som snöleoparderna slagit och med hjälp av dem kan man lära sig hur ofta hanar, ensamma honor eller honor med ungar slår sina byten, vilka byten de väljer och hur ofta de tar tamboskap. Varje sommar har ett 40-tal kamerafällor placerats ut för att testa om man kan inventera antalet individer med hjälp av kameror. Fem sändarförsedda honor har fött ungar och för första gången lyckades man nu också märka ungarna. Med hjälp av kamerafällor kan man följa ungarna och uppskatta hur många som överlever till vuxen ålder. Projektet har också samlat in prover från gnagare och getter för att studera vilka sjukdomar som finns i området och om dessa kan utgöra ett hot mot vilda snöleoparder. Lekande snöleoparder på Nordens Ark vintern 2013. foto tom svensson 20 Snow leopard Trusts fältstation i Tost-bergen i Mongoliet. RUSSIA snow leopard trust Snöleopardens utbredningsområde sträcker sig över 12 landsgränser. Den globala avelsverksamheten för snöleoparder i djurparker styrs från Nordens Ark och snöleopardens internationella stambok sammanställs av Nordens Arks zoolog Leif Blomqvist som fört stamboken sedan 1976. MONGOLIA KAZAKHSTAN TAJIKISTAN CHINA PAKISTAN NEPAL INDIA BHUTAN MYANMAR Med hjälp av radiosändare kan man via satelliter få klarhet i hur stora områden varje individ rör sig över, vilken terräng de föredrar, om det finns områden de undviker, var de slår sina byten och hur de förhåller sig till varandra. Doktoranden Örjan Johansson i fältarbete. snow leopard trust CONGRATULATIONS! “ For a quarter of a century, Nordens Ark has been proving that zoos can play a key role both in conserving some of the world’s most threatened species and, perhaps more importantly, help people reconnect with nature at a time when so many of us suffer from a ‘nature deficit disorder’. IUCN is proud to have Nordens Ark as its very active and committed Member since 2010, sharing our vision of ‘a just world that values and conserves nature’. It is therefore my great pleasure to congratulate Lena M Lindén and all staff of Nordens Ark on the 25th anniversary, and to wish you many happy returns! ” JULIA MARTON-LEFÈVRE, Generaldirektör för IUCN 21 2011 •• Nordens Ark går tillsammans med WWF in i räddningsarbetet av amurtigern i ryska Fjärran Östern. Projektet finansieras av PostkodLotteriet. •• Utsättning av sötvattensmal i Kristianstad vattenrike. •• Ett hägn för Pallaskatt invigs. •• Skandinavisk naturfilmfestival på Nordens Ark. •• De första ungarna av japansk trana kläckes. •• Förskolan Djur & Skur öppnar. 22 Amurtiger Emma Nygren & Bo Norming Nordens Ark inledde 2011, med stöd från Svenska PostkodLotteriet, ett projekt tillsammans med Världsnaturfonden (WWF) för att bevara amurtigern (Panthera tigris altaica) i det vilda. Det var en fortsättning och utvidgning av ett engagemang som inleddes sommaren 2004 med att bygga en avelsanläggning för att hålla arten och att delta i det internationella avelsprogrammet som pågår världen över. Byggnationen av anläggningen delades upp i två etapper, där den första var genomförd 2006 och den andra färdigställdes 2009. Anläggningen består idag av två stora hägn, tillsammans 7 000 kvadratmeter samt tre mindre hägn på totalt 1 000 kvadratmeter. År 2007 utgjorde en milstolpe i Nordens Arks arbete med amurtigern, då en vildfödd, konfiskerad hona anlände från Moskva Zoo. Den är rankad som nummer ett i det europeiska avelsprogrammet och anses som särskilt värdefull eftersom hon är född i det vilda och inte har några besläktade djur i avelsprogrammet. Honan hittades övergiven av sin mamma som troligen blivit skjuten av tjuvjägare. År 2012 fick Nordens Ark en avelshane. I april 2013 föddes sedan tre ungar, en hane och två honor. Dessa ungar kommer att gå tillsammans med honan i cirka ett och ett halvt till två år, eller lika länge som de skulle ha följt henne i det vilda. Efter det placeras ungarna i andra djurparker som deltar i avelsprogrammet. Projekt Anuisky De främsta hoten mot tigrar är illegal jakt av både tiger och dess bytesdjur samt fragmentering av hemområdena. Antalet amurtigrar i det vilda beräknas ligga något under 500 individer där majoriteten lever i provinsen Primorsky och cirka 15 procent förekommer i de nordliga distrikten norr om Khabarovsk. I detta område har det under det senaste decenniet skapats flera skyddade områden varav det största är nationalparken Anuisky, som omfattar nästan 430 000 hektar. Det långsiktiga målet med projektet är att säkerställa en hållbar utveckling av amurtigerpopulationen i dess nordligaste utbredningsområde. Detta vill man uppnå genom att bekämpa den illegala jakten, utveckla ekoturismen i området och genom att skapa ett hållbart nyttjande av områdets naturresurser. Åtgärder i fält Projektet har bistått med att bygga upp en effektivare övervakningsorganisation i nationalparken genom att skapa övervakningsbrigader som utrustats med nödvändiga fysiska resurser såsom båtar, bilar samt snöskotrar. Projektet har även bidragit med byggnation av parkvaktstationer och kontrollstationer för att underlätta övervakningen av området. För att kartlägga tigerpopulationen har Ledningen för Nordens Ark och WWF på inspektionstur i Anuisky nationalpark. resurser lagts på kamerafällor samt årliga inventeringar. Idag räknar man med att det finns mellan 20 till 25 tigrar i Anuisky nationalpark med omgivning. Vid projektstart 2011 uppskattades antalet till sju till åtta individer. I alla bevarandeprogram är det viktigt att involvera lokalbefolkningen för att öka förståelsen och skapa ett engagemang för bevarandet av hotade arter. Projektet har utfört flera utbildningsaktiviteter, bland annat en ambulerande utställning Amurtigerns marker är vårt hem, en Amurtigerparad och skapat en ekologiskt inriktad barnförening. Man har även färdigställt ett besöks- och utbildningscenter som bland annat kommer att hantera frågor som rör traditionellt naturbruk hos den lokala Nanai-befolkningen. I april 2013 födde den vildfödda tigerhonan tre ungar på Nordens Ark. Eftersom tigerhonan tills vidare saknar besläktade individer i djurparkspopulationen, är hon och hennes första kull genetiskt mycket värdefulla för avelsprogrammet. foto tom svensson 23 2011 Ekoparken Mats Niklasson Ekoparksprojektet började som en idé omkring 2006 och startade som projekt 2011. Projektet var till stor del inspirerat av tanken på att utöka besättningarna av några av lantraserna. Kanske skulle man kunna återskapa en stor del av Åby säteris forna kulturlandskap med hjälp av lantraserna!? 2008 var merparten av de gamla utmarkerna igenplanterade med högproduktiv, mörk och ekonomiskt värdefull plantagegranskog. Men ack så tråkigt för den biologiska mångfalden! Med medel från Region Västra Götaland kunde ett av regionens större restaureringsprojekt dra igång vintern 2011 som en naturlig förlängning av Nordens Arks arbete. En grundlig förundersökning genomfördes 2008 av Mats Niklasson och år 2010 godkände styrelsen planen. En ansökan skickades till Region Västra Götaland. Tack vare positivt bifall kunde projektet starta med att flera tiotals hektar granskog avverkades vintrarna 2011 och 2012. Förutom återskapande av det äldre kulturlandskapet var bevarande av biologisk mångfald ett viktigt syfte med projektet. Mer betesmark 2014 har ungefär 90 hektar skogsmark omförts till betesmarker. Dessförinnan hade stormen Per 2007 blåst ner stora arealer granplanteringar, som ännu inte nyplanterats. Detta blev också betesmark. 1. Ann-Sofi Helgesson och Anna Schylberg provgår en nyanlagd stig i Ekoparken. (1) Nattfjärilsfaunan är dåligt undersökt på Västkusten. Det försöker Nordens Ark råda bot på genom ett inventeringsprojekt. Här ses Hans Pettersson, Sverker Thoresson och Mats Niklasson vid en första sovring av 2013 års insamlade material från nattfällorna som finns runt om i Ekoparken. (2) foto lisa sihlberg 24 2. Bidrag har också erhållits från Jordbruksverket för restaurering av markerna. En stor del av anslaget från Västra Götalandsregionen investerades i stängsling och en stor ligghall där djuren får skydd och sköts om rationellt vintertid. En stor foderlagringshall har också färdigställts med stöd från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Stora resurser har lagts ned i att få bort grankvistar som blivit kvar efter avverkningen. Skogsstyrelsen har bidragit med personal som ingår i program mot arbetslöshet. Merparten av beteshagarna ligger i västra delen av fastigheten men en stor restaureringsinsats görs också på strandängen längs Åbyfjorden och i anslutande bäckdal. Ängsfloran restaureras För ängsfloran görs särskilda insatser. Lieslåtter har inletts på små ängsartade partier och små fläckar där ängsväxter hittats. En av ängarna har adopterats av gymnasieelever från Uddevalla som årligen restaurerar och slår den med lie. Generellt sett är ängsfloran svårt utarmad på Åby genom igenväxning och tidigare konstgödselanvändning. En inventering har identifierat små rester av ängsmark där restaurering inletts. Många arter av fjärilar, bin, andra insekter och småfåglar har gått tillbaka på grund av förlusten av blomsterängar och ängsrestaurering Sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae är en Ekoparkens sällsyntheter. Den är rödlistad (NT) och har minskat kraftigt i hela södra Sverige då den är knuten till ärtväxter i torr ängsmark. Denna naturtyp har planterats igen eller vuxit igen de sista 70 åren. Vi restaurerar nu flera markbitar genom slåtter, röjning och bränning för att förbättra för denna svärmare och dess nära släktingar mindre bastardsvärmare och allmän metallvingesvärmare. Lyckas restaureringarna bra kanske vi kan återinföra den bredbrämade bastardsvärmaren som tidigare funnits i trakten men som har dött ut. Bastardsvärmarna har uppmärksammats speciellt genom ArtDatabankens verksamhet med Faunaväkteri. foto sverker thoresson är därför angeläget för mångfaldsarbetet. Nordens Ark har därför inlett uppodling av de ängsväxter man hittat inom de egna markerna. Hamling av träd har inletts på många platser, liksom en lövfoderplantering där stubbskott kommer att skördas (planterat 2011, första skörd 2014) till gagn för många av djuren på Nordens Ark. Naturvård på många plan Ett antal andra rena naturvårdsinsatser har genomförts: utläggning av död ved eller faunadepåer, skapande av död ved genom till exempel ringbarkning, veteranisering av unga ekar för att skapa hålträd i framtiden, naturvårdsbränning, bihotell med mera. Tunga insatser görs för att underlätta för besökare i Ekoparken: grindar och stättor, leddragning, brobyggen, spångbyggen, ledmärkning, infotavlor, rullstolsanpassning. Mycket av detta görs tillsammans med Sotenäs kommun och fornminnesvården i Västra Götalands län. Slutligen följs det biologiska resultatet upp genom insamling av insekter, dagoch nattfjärilar. Även kärlväxter inventeras, liksom fåglar och en del kryptogamer. Sommaren 2013 genomfördes två naturvårdsbränningar i skog/ ljunghedsmark inne i två av beteshagarna. Säkerhetsnivån var hög med brandgator och brandsläckningsutrustning. foto lisa sihlberg 25 2012 •• Claudio Segré besöker Nordens Ark och Fondation Segré går in som finansiär. •• Projekt större ekbock inleds. •• Ny anläggning för sislar öppnas. Manvargsvalp. foto tom svensson Större ekbock Emma Nygren & Claes Andrén De ryggradslösa djuren har en nyckelroll i ekosystemets olika näringsnivåer genom att bland annat pollinera växter och bryta ned organiskt material. Nordens Ark har därför också engagerat sig i deras bevarande. Den större ekbocken (Cerambyx cerdo), är kritiskt hotad i Sverige och finns idag endast kvar på några få äldre ekar på Öland. 2012 fick Nordens Ark i uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län att utveckla en metod för uppfödning av större ekbock. Den större ekbocken är Sveriges största långhorning och kan bli upp till fem centimeter lång. Arten lever på grovbarkiga, gamla och solexponerade ekar. Det är sannolikt att minskningen av dessa livsmiljöer lett till att arten gått kraftigt tillbaka. Uppfödning av ekbockar På Nordens Arks utvecklar vi en uppfödningsmetod för att kunna sätta ut större ekbockar i Sverige om detta blir aktuellt. Genom ett avtal med naturvårdsmyndigheter i Polen har projektet fått tillstånd att årligen samla in 15 par av större ekbock under perioden 2012 till 2014. I slutet av maj då långhorningarna kläcks, har personal från Nordens Ark samlat in ekbockar i Polen för att flytta över dem till laboratoriet på Nordens Ark. Här parar vi ihop en hane och en hona i terrarier inredda med stycken av ekstammar för att ge skalbaggarna en naturlig äggläggningsplats. De vuxna djuren parar sig och lägger ägg under ett par veckors tid. Ekbitarna där honan lägger sina ägg, genomsöks regelbundet för att man ska hitta så många av äggen som möjligt. Äggen är små men lätta att identifiera. Efter några dagar kläcks de och varje larv matas upp. Larverna får ett individuellt id-nummer för att man ska kunna följa utvecklingen till vuxen skalbagge. I det vilda har ekbocken en lång larvutveckling på upp till fem år. Genom att erbjuda gynnsamma förhållanden hoppas vi kunna korta ner den tid larverna utvecklas så att vi på några år får tillgång till ett maximalt antal kläckta ekbockar. I projektet testas olika foder för att undersöka vilket som ger den bästa tillväxten. Vissa av larverna sätts också i vintervila för att efterlikna den naturliga livscykeln hos arten. Efter att de vuxna ekbockarna parat sig, lägger de sina ägg i ekstammarnas barkspringor. Här letar djurvårdarna Emma Nygren och Kristofer Försäter efter nylagda ägg som läggs för kläckning i petriskålar. De kläckta larverna föds sedan upp på en blandning av ekflis och rivna morötter. foto jimmy helgesson 26 1. 2. 3. De vuxna individerna kläcks i slutet av maj, parar sig (1) och lägger sina ägg i ekbarken (2). Varje larv id-märks och matas till den förpuppats. (3) Den större ekbockens larver lever ett hemlighetsfullt liv i tre till fem år i gamla, solexponerade ekar. Det är troligt att minskningen av verkligt gamla ekar har lett till den större ekbockens tillbakagång. foton jimmy helgesson Gamla ekar utgör en värdefull källa för den biologiska mångfalden. Ekar fortsätter att växa i ungefär 300 år. Efter detta börjar den långsamt förtvina och tappar en del av sina grenar. Detta fortgår mycket långsamt och man brukar räkna med att det tar ytterligare 500 år innan trädet är helt dött. Under den här tiden utgör eken ett härbärge för ett stort antal djur som söker skydd och fortplantar sig i skydd av det döende trädet. Gamla ekar kan därför utgöra en hemvist för flera hundra arter av vilka 200 är rödlistade. foton claes andrén 27 2013 Året som gick – en blick i backspegeln Leif Blomqvist •• Tre amurtigerungar föds i april. Födslar Tigerungar och fjällgäss •• Tre snöleopardungar i slutet av maj. Ett flertal viktiga födslar ägde rum under året. Bland de samordnade ESB-, EEPoch ISB-arterna kunde tillökning registreras hos skogsrenar (Rangifer tarandus fennicus), pudu (Pudu puda), markhorer (Capra falconeri heptneri), järv (Gulo g. gulo), snöleopard (Uncia uncia) och hos liten panda (Ailurus f. fulgens). Trots intensiva profylaktiska åtgärder överlevde tyvärr ingen av de tre Pallaskattungarna (Felis m. manul) som föddes under försommaren. De gick förlorade i toxoplasmos vid tre månaders ålder. Desto mer glädjande var den första bokförda fortplantningen hos glasögontranorna (Grus vipio) som till allas förvåning kläckte två kycklingar. Arten har hållits på anläggningen sedan 1993, men det dröjde alltså 20 år innan den första lyckade häckningen ägde rum. En annan art som heller inte fortplantat sig tidigare var sislarna (Spermophilus citellus) vilka året innan hade anlänt från Nürnberg. Vinterdvalan är alltid en kritisk period för djur, i synnerhet då djuren anlänt under sensommaren och därför måste leta upp nya övervintringsställen i en ny omgivning. Lyckligtvis klarade alla individer av den första vintern i Bohuslän och redan i juni kunde vi konstarera att kolonin hade utökats med en handfull individer. Ur publik synpunkt var ändå födseln av tre tigerungar (Panthera tigris altaica) den händelse som den rönte den största publiciteten. Tigerfödseln var en viktig händelse inte bara för besökarna men även för avelsprogrammet i sin helhet. Vår tigerhona är nämligen rankad som nummer ett i avelsprogrammet eftersom hon är vildfödd och inte har några övriga släktingar i programmet. Ungarna torde därför bli lätta att placera och två har redan reserverats för placering i andra parker som medverkar i avelsprogrammet. Bland de övriga noterbara födslarna kan nämnas att fjällgässen (Anser erythropus) kläckte flera gässlingar än någonsin tidigare och att pilgrimsfalkarna (Falco p. peregrinus) och de vitryggiga hackspettarna (Dendrocopus leucotos) fick 16 flygga ungar var. I Våtmarken fick det ena storkparet (Ciconia ciconia) fyra flygga ungar. Majoriteten av dessa fågelungar gick för utsättning i de nationella stödprojekt Nordens Ark samarbetar med. •• Ekoparkens ligghall öppnas och ett stort antal kor släpps ut på skogsbete i de delar av ekoparken som är stängslad. Fotogömsle, vandringsleder, handikappanpassad utsiktplats vid Varpet byggs. •• Nytt skyltsystem i parken. •• Naturfilmfestival i samverkan med Sotenäs kommun. •• Förberedelser för 25-årsjubileet i parken: markerna omkring Lantgården förbättras; påbörjad byggnation för att knyta ihop bryggan mellan Pallaskatt och snöleopard. •• Planering av hägn för persisk leopard inleds. Nyförvärv och avyttringar Med tillfredsställelse kan man konstatera att antalet avyttrade djur med stor marginal översteg antalet djur som under året anlände till anläggningen. Bland de foto tom svensson Stora hägn gör det möjligt för djuren att visa upp ett naturligt beteende. 28 Siseln som är besläktad med ekorren är en endemisk art för Europa. Den har markant minskat i antal under de senaste decennierna, främst på grund av att öppna grässlätter omvandlats till odlingsjord eller planterats med skog. foto christer larsson viktigaste importerna kan nämnas en ny pandahane från Opelzoo i Tyskland och två honor av Standingis daggecko (Phelsuma standingi) från Warszawa. Från Polen hämtade man även 25 nya individer av större ekbock (Cerambyx cerdo) för uppfödningen som startat året innan (Blomqvist & Hallenberg 2013), och ett led för artens nationella åtgärdsprogram (Hedin 2009). I enlighet med rekommendation av Svensk Djurparksförening, importerades vidare en ny ryskfödd varghanne (Canis l. lupus) från Skånes Djurpark. Hanen kommer under inkommande år att bilda par med en ny tik från Lycksele och ersätta den gamla vargstam som under året fasades ur besättningen. uttrar (Lutra l. lutra) till Hunawihr och Straubing, en järv till Minnesota, två skogsrensvajor till Liberec, en ung pandatik till Boråsparken medan ett hingsföl av Przewalskis vildhäst (Equus caballus przewalskii) sändes till naturreservatet Sprakel i Tyskland. Blåkråka och härfågel nya arter Två nya arter anlände i slutet av året till anläggningen då Frankfurt försåg oss med ett par härfåglar (Upupa epops) och blåkråkor (Coracias garrulus). Båda arterna har tidigare förekommit som sporadiska häckfåglar i Sverige där den senaste häckningen för blåkråkan är bokförd från Fårö i slutet av 1960-talet. Härfågeln häckade på Öland så sent som i slutet av 1990-talet. Under detta sekel har ingendera arten häckat i Sverige och båda rödlistas därför som Nationellt utdöda (RE) i den inhemska fågelfaunan. Också i ett globalt perspektiv uppvisar båda arterna sjunkande populationstrender och i synnerhet blåkråkan har gått så starkt tillbaka i hela sitt nordligaste utbredningsområde att man överväger att uppgradera arten till Sårbar (VU). Trots sitt spektakulära utseende är båda arterna tämligen sällsynt förekommande djurparksarter och ingen annan park i Norden kan visa upp dem. Arternas sjunkande populationstrender kombinerat med att båda arterna häckat i Sverige, gör att de väl passar in i kollektionen på Nordens Ark. Härfågeln är dessutom en art som är försedd med Europeisk stamboksstatus (ESB). I planerna ingår att blåkråkorna och härfåglarna skall hållas i samgång med eremitibisarna för att förhöja den publika upplevelsen. Litteraturhänvisning Blomqvist, L. & M. Hallenberg (2013): Händelser i djurkollektionen. Nordens Ark Årsredovisning 2012: 6–18. Stiftelsen Nordens Ark. Cook, J. & T. Arzhanova (2013): Amur tiger (Panthera tigris altaica). EEP Status and Recommendations 2013. Zool. Soc. of London. Hedin, J. (2009): Åtgärdsprogram för större ekbock 2010–2014 (Cerambyx cerdo). Naturvårdsverkets Rapport 6316. Kräl- och grodjur lyckad export Numerärt var det kräl- och groddjuren som dominerade exporterna då 89 exemplar av bergssalamander (Neurergus kaiseri), näshornsgrodor (Megophrys nasuta), gölgrodor (Rana lessonae) och sandödlor (Lacerta agilis) sändes till djurparkerna i Newquay, Wroclaw, Universeum och Skåne. Av de samordnade arterna sändes tre guldhuvade daggeckos (Phelsuma klemmeri) till Bristol Zoo, fem manvargar (Chrysocyon brachyurus) flyttades på inrådan av artkoordinatorn till djurparker i Australien, Frankrike och England , två Härfågeln är med sitt säregna utseende svår att förväxla med andra fåglar. Under året anlände ett par från Frankfurt am Main Zoo. foto christer larsson 29 2013 Djurinventarium på Nordens Ark Hotgrad Grad av Globalt Sverige samordning Insekter Bredbandad ekbarkbock Plagionotus detritus Större ekbock Cerambyx cerdo Fiskar Europeisk mal Silurus glanis Groddjur Iransk bergssalamander Neurergus kaiseri Mindre vattensalamander Triturus vulgaris Större vattensalamander Triturus cristatus Vanlig padda Bufo bufo Strandpadda Bufo calamita Agapadda Bufo marinus Grönfläckig padda Bufo viridis Grönsvart pilgiftgroda Dendrobates auratus Gulsvart pilgiftgroda Dendrobates leucomelas Gyllene pilgiftsgroda Phyllobates terribilis Orangebandad pilgiftsgroda Phyllobates vittatus Klockgroda Bombina bombina Lövgroda Hyla arborea Mjölkgroda Trachycephalus resinifictrix Korallfingergroda Pelodryas caerulea Kycklinggroda Leptodactylus fallax Guldmantella Mantella aurantiaca Tomatgroda Dyscophus guineti Malajisk näshornsgroda Megophrys nasuta Lökgroda Pelobates fuscus Pipagroda Pipa carvalhoi Åkergroda Rana arvalis Långbensgroda Rana dalmatina Ätlig groda Rana esculenta Gölgroda Rana lessonae Sjögroda Rana ridibunda Vanlig groda Rana temporaria Asiatisk skumbogroda Polypedates leucomystax Mossgroda Theloderma stellatum Vietnamesisk trädgroda Theloderma corticale Sköldpaddor Europeisk kärrsköldpadda Emys orbicularis Kaspisk bäcksköldpadda Mauremys caspica Vietnamesisk bäcksköldpadda Mauremys annamensis Kinesisk kärrsköldpadda Chinemys nigricans Australisk ormhalssköldpadda Chelodina mccordi Ödlor Randig basilisk Basiliscus vittatus Guldhuvad daggecko Phelsuma klemmeri Guldstoftad daggecko Phelsuma l. laticauda Standings daggecko Phelsuma standingi Madagaskar daggecko Phelsuma m. madagascariensis Ögonfransgecko Rhacodactylus ciliatus Skogsödla Lacerta vivipara Sandödla Lacerta agilis Kopparödla Anguis fragilis Status 1 jan. 2013 Födda Anlänt Döda Utgått Status 31 dec. 2013 VU EN CR 0.0.10 15.15 0.0.476 16.9 31.24 - 0.0.10 0.0.476 LC EN 2.5.1 - - 1.1.1 - 1.4 0.0.33 0.0.10 0.0.10 0.0.10 0.0.28 0.0.3 1.1.407 0.0.2 0.0.15 1.1.24 1.1.13 0.0.3 0.0.6 3.5.8 0.0.9 1.3 1.1.6 0.0.20 3.1.128 0.0.53 0.0.4 0.0.10 0.0.10 1.1.17 0.0.9 1.1.32 0.0.10 0.0.39 0.0.14 0.0.8 0.0.18 0.0.2 0.0.5 0.0.67 0.08 - - 0.0.4 0.0.10 0.0.10 0.0.2 1.1.127 0.0.2 0.0.9 0.0.5 0.0.1 0.1 0.0.1 0.1 1.0.6 0.0.16 0.0.2 0.0.10 0.0.4 0.0.13 0.1.4 0.0.11 0.0.10 2.0.3 0.0.14 0.0.2 0.0.30 0.0.230 0.0.60 0.0.1 0.0.51 - 11.4.17 0.0.12 0.0.26 0.0.3 0.0.51 0.0.15 1.1.15 1.1.13 0.0.3 4.1 9.6 0.0.9 1.3 1.1.5 6.0.13 2.0.78 0.0.37 0.0.6 1.1.4 4.3.39 19.12 14.12.10 0.0.6 NT - 2.11 1.0 - - 1.0 - - 1.11 1.0 CR 2.4 - - 0.1 - 2.3 2.3 4.6.1 - - 1.0 - 2.3 3.6.1 1.2 6.9.1 1.2 2.0 0.0.7 -. - 0.2 0.0.4 2.0.1 - 0.3 1.2 - 1.2.3 4.6 2.2 1.2 - - - 1.2 - CR LC LC LC LC LC LC LC EN EN LC LC LC CR CR LC LC LC LC LC LC LC LC LC LC LC NT DD VU CR ESB NT VU VU - EN CR ESB EN LC VU ESB LC VU LC LC - VU - 1.1 0.0.2 1.1.8 0.0.7 2.0 0.0.15 - - 0.0.2 0.1.8 0.0.7 3.2 - 3.1 5.3.7 - Ormar Gotlandssnok Natrix n. gotlandica Huggorm Vipera berus LC NT - 3.1.2 4.3.2 0.0.6 0.0.1 0.0.11 2.0 3.0.5 0.3.1 0.0.1 1.0 0.1.8 5.2 Fåglar Fjällgås Anser erythropus Rödhalsad gås Branta ruficiollis Vit stork Ciconia ciconia Eremitibis Geronticus eremita Pilgrimsfalk Falco p. peregrinus Glasögontrana Grus vipio Japansk trana Grus japonensis Berguv Bubo b. bubo VU EN LC CR LC VU EN LC CR 55.38.3 1.0 3.3 7.9 9.11 1.1 2.2 1.1 12.6.35 0.0.5 7.9 2.0 0.1 0.0.4 - 2.2.2 0.0.1 1.0 0.1 1.1 - 37.22.22 0.0.4 5.7 - 28.20.18 1.0 3.3 6.9 11.12 3.1 1.1 1.2 30 RE VU NT SDF EEP EEP EEP Hotgrad Grad av Globalt Sverige samordning Fjälluggla Bubo scandiacus Lappuggla Strix nebulosa lapponica Slaguggla Strix u. uralensis Blåkråka Coracias garrulus Härfågel Upupa epops Vitryggig hackspett Dendrocopos leucotos LC LC LC NT LC LC Däggdjur Sisel Spermophilus citellus Pallas katt Felis m. manul Europeisk vildkatt Felis s. silvestris Lodjur Lynx l. lynx Amurleopard Panthera pardus orientalis Amurtiger Panthera tigris altaica Snöleopard Uncia uncia Varg Canis l. lupus Manvarg Chrysocyon brachyurus Utter Lutra l. lutra Järv Gulo g. gulo Liten panda Ailurus f. fulgens Przewalskis vildhäst Equus caballus przewalskii Pudu Pudu puda Skogsren Rangifer tarandus fennicus Markhor Capra falconeri heptneri Tadjikiskt stäppfår Ovis aries bochariensis VU NT LC LC CR EN EN LC NT NT LC VU EN VU NT CR VU Lantraser Nordiskt honungsbi Orusthöna Bohus-Dals svarthöna Gammalsvensk dvärghöna Ölandsgås Svensk blå anka Blekingeanka Gotlandskanin Mellerudskanin Linderödsgris Jämtget Lappget Gutefår Värmlandsfår Dala pälsfår Svensk rödkulla Fjällko Fjällnära boskap Herefordko Nordsvensk häst Gotlandsruss Tamkatt CR NT RE RE CR ESB EEP/ISB NT EN VU VU EN EN CR CR EN CR EN CR EN EN EN EN CR CR CR - ESB/SDF EEP/ISB EEP/ISB EEP/ISB SDF EEP/ISB EEP/ISB EEP EEP/ISB EEP/ISB EEP/ISB ESB EEP MON Status 1 jan. 2013 Födda Anlänt Döda Utgått Status 31 dec. 2013 1.0 1.1 1.1 19.17 2.1 4.9.3 0.1 1.1 1.1 - 1.0 4.9.3 1.1 1.1 3.2 1.1 1.1 18.17 3.1 1.1 4.0 1.1 1.2 2.1 1.1 5.1 3.4 3.2 2.2 1.3 1.5 1.2 1.6 7.8 1.5 0.0.6 2.1 1.2 2.1 2.1 2.1 0.2 1.0 2.2 3.5 - 1.0 1.0 - 0.0.1 2.1 0.1 7.2 1.0 1.0 0.3 0.2 2.3 2.0 0.1 0.1 1.0 0.2 - 4.2.3 1.1 4.0 1.1 1.1 3.3 3.2 1.0 1.1 1.2 3.2 1.4 0.5 2.2 3.6 10.10 1.3 > 10.000 3.8 3.11 3.7 1.1 3.6 2.4 1.7.1 3.2 4.4 3.6 2.6 1.7 22.37 8.18 1.3 1.1 1.6 0.10 0.1 0.2 0.2 > 10.000 12.12 15.22 7.3 0.1.1 4.5 - -. 0.1 0.2 4.0 1.0 1.0 2.0 0.12 1.0 - > 10.000 10.6 3.8 6.2 0.0.1 1.0 0.1 1.0 6.1 4.1 2.2 6.3 35.17 16.25 1.0 - 2.3 11.11 2.4 0.2 1.1 1.1 4.0 2.4 1.0 12.20 1.0 - >10.000 3.11 4.14 4.8 1.2 4.7 2.4 1.5.1 1.3 1.2 1.5 1.3 1.10 10.25 3.7 8.18 1.2 0.6 7.12 0.1 0.3 0.2 5.0 3.3 6.6 33.25 11.14 8.3 0.1 6.2 0.1 - Förkortningar RE – Nationellt utdöd CR – Akut hotat EN – Starkt hotad VU – Sårbar NT – Nära hotad LC – Livskraftig DD – Kunskapsbrist EEP – European Endagered Species Program ESB – Europeisk stambok ISB – Internationell stambok SDF – Regional stambok för Svenska Djurparksföreningen MON – Övervakad Födda/Anlänt/Döda/Utgått Siffrorna visar antal individer av respektive kön; hane . hona . obestämt Przewalskis vildhäst har hållits på Nordens Ark allt sedan parken öppnades för publik. foto leif blomqvist 31 Publikationer och personalengagemang PUBLIKATIONER Blomqvist, L. & M. Hallenberg (2013): Händelser i djurkollektionen. Nordens Ark Årsredovisning 2012: 6–18. Stiftelsen Nordens Ark. Blomqvist, L. (2013): Antalet järvar i EEP snart uppe i 100 djur. Nordens Ark Årsredovisning 2012: 21–25. Stiftelsen Nordens Ark. Blomqvist, L. (2013): 2012 års status för djurparkspopulationen av skogsren. Nordens Ark Årsredovisning 2012: 26–29. Stiftelsen Nordens Ark. Blomqvist, L. (2013): Status of the global ex situ population of snow leopards outside China 2012. Int. Ped. Book of Snow leopards 10: 8–13. Nordens Ark Foundation. Blomqvist, L. (2013): Snow Leopard EEP 2012. Int. Ped. Book of Snow leopards 10: 24–32. Nordens Ark Foundation Blomqvist, L.& T. Maran (2013): Where have all the mustelids gone? Zooaquaria 84: 28–29. Bohm, M., C. Andrén et al (2013): The conservation status of the world’s reptiles. Biol. Cons. 157: 372–385 . Johansson, Ö., J. Malmsten, C. Mishra, P. Lkagvajav & T. Mccarthy (2013): Reversible immobilization of free-ranging snow leopards (Panthera uncia) with a combination of medetomidine and tiletamine-zolazepam. J. of Wildl. Diseases 49 (2): 338–346. Larsson, C. (2013): Restocking of the Lesser White-fronted Goose in Sweden. WAZA News 2/13: 31–32. Lengger, J., C. Walzer, L. Blomqvist (2013): An update on Ocular Colobomata in Snow leopards (Uncia uncia). Int. Ped. Book of Snow leopards 10: 35–37. Nordens Ark Foundation. Lindén, L. M. (2013): VD Kommentar. Nordens Ark Årsredovisning 2012: 5. Stiftelsen Nordens Ark. Lindén, L. M. (2013): How to create a centre for captive breeding of endangered species. Int. Zoo Yearb. Narfström, K., B. Runsten, V. Mattesson & C. Larsson (2013): Successful cataract surgery in a peregrine falcon. Poster at EAZA Annual Conference, Edinburgh, Scotland. Niklasson, M. (2013): Ekoparken på Nordens Ark. Nordens Ark Årsredovisning 2012: 19–20. Stiftelsen Nordens Ark. Niklasson, M. (2013): A critical look at forestry and forest management practices and ideology in Europé. In: Proc. of Symposium: Making Europe a wilder place. pp. 6–9. 10th World Wilderness Congress, Salamanca, Spain, Oct. 2013. Not. Fetmarkerade namn är anställda vid Nordens Ark. PERSONALENGAGEMANG I ARBETSGRUPPER OCH STYRELSER EAZA EEP koordinator Leif Blomqvist Snöleopard; Järv. Europeisk stamboksförare (ESB) Leif Blomqvist Skogsvildren. Ewa Wikberg Gulstrupig mård. Medlemskap i EAZAs artkommiteer Leif Blomqvist Snöleopard; Amurleopard; Tiger; Liten panda; Järv; Przewalskis vildhäst. Ewa Wikberg Manvarg; Snöleopard. Emma Nygrén; Utter. Christer Larsson; Eremitibis. Medlemskap i EAZAs Education Committee Eva Andersson (SDF representant). Medlemskap i EAZA Taxon Advisory Groups Leif Blomqvist Felid TAG; Small Carnivore TAG; Deer TAG; Christer Larsson Canid TAG; Ewa Wikberg Sheep & Goat TAG; Small Carnivore TAG. WAZA Lena M Lindén Council Member Internationell stamboksförare (ISB) Leif Blomqvist Snöleopard. CBSG Lena M Lindén Steering Committee Member; Vice ordförande för Amphibian Ark Executive Committee. ISIS Lena M Lindén Styrelseledamot. Svenska Djurparksföreningen (SDF) Ewa Wikberg Styrelseledamot. Maria Hallenberg SDF representant i Jordbruksverkets referensgrupp för husdjursgenetiska frågor. Eva Andersson SDF representant i gruppen för Forskning & Utbildning. Global Conservation Network Lena M Lindén Styrelseledamot. Amphibian Survival Alliance (ASA) Lena M Lindén Vice ordförande. ArtDatabanken Claes Andrén Amphibian and Reptile Specialist Group. EU LIFE Claes Andrén Baltcoast; Bombina bombina. NAMSA Lena M Lindén Styrelseledamot. Göteborgs universitet Lena M Lindén Viceordf., Förtroenderådet för Jonsered Herrgård. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Eva Andersson Programnämnden; Kandidatprogrammet för etologi & djurskydd. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) Lena M Lindén Ledamot. August Abrahamssons Stiftelse (Nääs Slott) Lena M Lindén Styrelseledamot. Nordens Ark publicerar regelbundet stamböcker och skötselanvisningar för järv och skogsren. Svenska Turistföreningen Lena M Lindén Styrelseledamot. 32 2013 Järvstammens utveckling i EEP Leif Blomqvist, EEP Koordinator för järv Korrigering: Vid utgången av 2012, visade det sig att Moskva Zoo höll 9.8 järvar i stället för de 9.9 djur som tidigare angivits samt att Springe hade kvar 1.1 djur i motsats till 1.2 som uppgetts (Blomqvist 2013). Det totala antalet järvar i EEP uppgick därför vid utgången av 2012, till 48 hanar och 47 honor i stället för de 48.49 djur som angavs i rapporten för år 2012. Populationsutvecklingen under 2013 Järven förökar sig under den kallaste tiden av året, i februari−mars. Under 2013 föddes sex kullar inom avelsprogrammet. Med facit på hand kan man vid utgången av året konstatera att inom ramen för European Endagered Species Program (EEP) utvecklades populationen av järv, Gulo g. gulo, i en gynnsam riktning under 2013. Sex kullar producerade inalles 14 valpar med den ofördelaktiga könsfördelningen av 10.3.1. Då två av valparna dog, var överlevnadsprocenten hos årets valpar 85 procent. Nämnvärt är även, att för första gången föddes en järvkull i Frankrike där paret i Calviac fick en tikvalp. Den viktigaste händelsen under året var utan tvivel ankomsten av en vildfångad ung individ till Moskva. Under året lyckades man även fastställa, att den järvtik som anlänt från Ekaterinburg till Novosibirsk 2007, tillhörde underarten Gulo g. gulo och därför kunde inkluderas i EEP-programmet (Tabell 1). Ur tabellen framgår vidare, att 12 rekommenderade förflyttningar ägde rum inom ramen för EEP samtidigt som en järv lämnade programmet. Järvparet i Edinburgh flyttades över till Highland Wildlife Park medan Helsingfors och Riga förlorade sina sista järvar. I Europa anslöt sig tre nya parker till EEP: Cezallier, Hluboka och Kingussie. Eftersom tre parker samtidigt förlorade sina järvar, uppgick antalet medverkande parker i EEP till 36. Förutom de två årsvalparna som inte överlevde, dog ytterligare 7.3 vuxna djur under året och antalet järvar i EEP-programmet utökades därför med 3.1 djur. Den totala populationen i EEP uppgick sålunda till 51.48 djur samtidigt som ytterligare 5.6 järvar som inte deltar i avelsprogrammet, finns i sex parker i Ryssland och Tyskland (Tabell 1). Populationsutvecklingen i EEP-programmet under detta sekel är i sin helhet illustrerad i Figur 1. Nordamerikanska parker ansluter sig till EEP Betydelsefullt för EEP-programmets vidare utveckling var, att en ny överenskommelse slöts mellan det Nordamerikanska avelsprogrammet PMP och EEP i Europa. Medan Small Carnivore TAG (Taxon Advisory Group) i respektive kontinenter tidigare kommit överens om att parkerna i PMP skulle fokusera sig på den nordamerikanska underarten av järv, Gulo g. luscus, samtidigt som EEP-programmet endast håller nominatformen Gulo g. gulo, gjordes under året ett avkall på detta beslut. Orsaken var främst bristen på fortplantande individer av G. g. luscus foto tom svensson Figur 2. Antal järvar i Nordamerika och Europa, nov. 2013 99 Totalt 99 Figur 1. Populationsutveckling inom EEP-programmet 2000–2013, antal hona 51 Hanar hane 49 Honor 16 G. g. luscus G. g. gulo PMP EEP 11 G. g. gulo Non-EEP 2000 2005 2010 2013 33 Tabell 1. Järvstammens utveckling i EEP/Europa under året 2013 EEP-population Födda Till EEP Från EEP Till Non-EEP Från Non-EEP Döda Institution Status 1.1. 2013 Status 1.1. 2014 Ahtari/FIN 3.2 - 0.1 Cezallier - - - - 3.1 Bardu/N 0.1 - - - - - - 0.1 - - - - 1.1 - - - - 1.1 - - - - 1.2 - - - 1.2 - - - 1.1 - - 1.0 0.1 - - - 2.1 Berlin TP/D 1.1 - Borås/S 1.1 2.1 Brno/CZ 1.1 - Burford/UK 2.3 - Calviac/F 1.1 0.1 0.1 Orsa 1.0 Cezallier 1.0 Munich 0.1 Hluboka - - - - Chomutov/CZ 1.1 - - 0.1 Ahtari 1.0 Boras - Duisburg/D 2.2 - 0.1 Kerkrade - Cezallier/F* Eberswalde/D 1.1 - - - - - - 1.1 Edinburgh/UK 1.1 - 1.1 Kingussie - - - - - Helsinki/FIN 0.1 - - - - - 0.1 - - - - 0.1 Burford - - - 0.1 Hunnebostrand/S Hluboka/CZ* 2.2 2.1 0.1 Minnesota - - - 1.0 3.2 Järvsö/S 2.2 1.0 - - - - - 3.2 Kerkrade/NL 1.0 - - 0.1 Duisburg - - - 1.1 - - - 1.1 Edinburgh - - - 1.1 Kinguisse/UK* Kolmården/S 1.1 2.0.1 1.0 Minnesota - - - 0.0.1 2.1 Kristiansand/N 1.1 3.0 - - - - - 4.1 Lycksele/S 1.2 - - - - 1.0 1.2 - - - - - - 1.1 Moscow/RUS 9.81) - 0.1 Novosibirsk 1.0 Stockholm 1.0 Kolmarden 0.1 Hunnebostrand - 1.0 Izhevsk 1.0 wild 2.0 7.7 Munich/D 1.1 - - 1.0 Burford - - 1.0 1.1 Namsskogan/N 1.0 - - - - - - 1.0 Minnesota/USA* Nikolaev/UKR 0.1 - - - - - - 0.1 Novosibirsk/RUS 1.1 - - 0.1 Moscow - 0.1 - 1.3 Opole/POL 1.1 - - - - - - 1.1 Orsa/S 1.1 - - 0.1 Boras - - 0.1 1.1 Osnabruck/D 1.1 - - - - - - 1.1 Ranua/FIN 1.1 - - - - - - 1.1 Riga/LAT 0.1 - - - - - 0.1 - Salzburg/A 1.1 - - - - - - 1.1 Skåne/S 3.1 - - - - - 1.0 2.1 Springe/D 1.12) - - - - - - 1.1 Stockholm/S 2.1 - 1.0 Lycksele - - - - 1.1 Szeged/HU 1.1 - - - - - - 1.1 Usti/CZ 1.1 - - - - - - 1.1 Whipsnade/UK 1.1 - - - - - - 1.1 I EEP (36 institutioner) 48.47 3) (95) 10.3.1 (14) 5.7 (12) 5.7 (12) 1.0 (1) 1.1 (2) 7.3.1 (11) 51.48 (99) Tidigare angivet som 9.9 Tidigare angivet som 1.2 3) Tidigare angivet som 48.49 1) 2) 34 Teckenförklaringar: 1.0 = 1 hane, 0.1 = 1 hona Nya deltagarparker märkta med * Icke-EEPpopulation Institution Status 1.1. 2013 Födda Till EEP Från EEP Till Non-EEP Från Non-EEP Döda Status 1.1. 2014 Bielefeld/D 1.1 - - - - - - 1.1 Fuerstenwalde/D 1.1 - - - - - - 1.1 Izhevsk/RUS 1.1 Krasnoyarsk/RUS 0.1 1.0 Moscow 1.1 Nizhny Novgorod/RUS 1.1 - - - - - - 1.1 Sababurg/D 1.1 - - - - - - 1.1 I Non-EEP: (6 institutioner) 5.6 - - 1.0 - - - 5.6 0.1 i Nordamerika samtidigt som EEP producerar ett överskott av järvvalpar. Järven har alltid varit en sparsamt förekommande art i nordamerikanska parker och störst var beståndet 2002, då 31 individer fanns på den nordamerikanska kontinenten (Ness 2013). Regelbunden fortplantning har varit sällsynt efter detta och 2013 hade antalet sjunkit till 16 individer. För att återuppliva järvstammen i PMP har man därför sett sig tvungen att hålla båda underarterna av järv, dock i separata besättningar utan hybridisering. För det europeiska avelsprogrammet finns emellertid ingen orsak att frångå beslutet att endast hålla nominatformen. Järvvalpar produceras årligen i Europa och nya potentiella medlemmar ombeds omgående kontakta EEP-koordinatorn. Minnesota Zoo anslöt sig redan 2013 till EEP och erhöll ett ungt järvpar från Nordens Ark och Kolmården medan Columbus Zoo i Ohio ansluter sig under 2014 då de erhåller ett reserverat par från Calviac och Borås. Sverige är järvens starkaste fotfäste i Europa I Sverige och Norge inventeras den vilda järvstammen årligen under vårvintern genom att registrera antal föryngringar, samtidigt som man kompletterar uppgifterna med hjälp av spårningar och DNA-analyser. I båda länderna har stammarna ökat under detta sekel visavi antal föryngringar samtidigt som utbredningsområdet utvidgats allt mera söderom renskötselområdet. Den mest markanta ökningen har skett i Sverige som i dagsläget utgör järvens starkaste fotfäste i Europa. Uppgifterna från Finland är mindre tillförlitliga och ökningen har Figur 3. Utvecklingen av den vilda järvpopulationen i Norden 2000–2013, antal Totalt 1 200 900 Sverige 600 Norge 300 Finland 2000 2005 varit avsevärt mindre än den konstaterade ökningen i Norge och Sverige (Figur 3). Rovdjursutredningar utförda på initiativ av Världsnaturfonden WWF i Sverige (Persson 2011) och Finland (Kojola et al. 2011) anger att en omfattande illegal jakt på järv alltjämt fortgår och att denna jakt står för en stor del av mortaliteten bland vuxna järvar. Troligt är, att den illegal jakten hindrat den finska järvstammen från en liknande återhämtning som den som konstaterats i de övriga nordiska länderna. Järven är ett solitärt djur med stora hemområden och det är svårt och resurskrävande att få exakta uppskattningar om populationernas storlek och täthet. För att få en mer exakt uppskattning av järvbeståndet och för att kunna utarbeta en långsiktlig plan över den framtida rovdjursförvaltningen i Norden, föreligger ett akut behov av ett utökat samarbete även med Finland. Myndigheterna i Norge, Sverige och Finland fick nyligen i uppdrag att utarbeta gemensamma riktlinjer för ett intensifierat samarbete om den 2010 2013 framtida förvaltningen av rovdjursstammarna. Förhoppningsvis kommer detta att förstärka samarbetet mellan berörda myndigheter och att i framtiden också involvera behöriga ryska myndigheter. Nationsgränserna är ett okända begrepp för järven och dess förvaltningen bör skötas gemensamt i Norden. Litteraturhänvisning Blomqvist, L. (2013): Antalet järvar i EEP snart uppe i 100 djur. Nordens Ark Årsredovisning 2012: 21–25. Stiftelsen Nordens Ark. Bröseth, H., M. Tovmo (2013): Yngleregistrering av jerv I Norge I 2013. NINA Rapport 981 (Norweigan with English summary). Kojola, I. et al. (2011): Ahmojen salakaadot Suomessa WWF Finland (Finska) Ness, T. (2013): AZA Regional Studbook Wolverine (Gulo gulo sp.). Minnesota Zoo Persson, J. (2011): Illegal jakt på stora rovdjur i Sverige. WWF Report. 2011. 35 ÅRSBERÄTTELSE 2013 Förvaltningsberättelse 2013 Styrelsen och verkställande direktören för Stiftelsen Nordens Ark avger härmed följande redovisning för verksamhetsåret 2013. Alla belopp redovisas om inte annat anges i kronor (SEK). Uppgifter inom parantes avser föregående år. Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess utgång År 2013 var Stiftelsen Nordens Arks tjugofemte verksamhetsår och under 2014 kommer 25-årsjubileumet av invigningen att uppmärksammas. H.M. Kung Carl XVI Gustaf förrättade invigningen och utsåg Kronprinsessan Victoria till Nordens Arks beskyddare. Stiftelsen skapades med målsättningen att göra insatser för hotade djur. Firandet den 14 juni 2014 skall vara en hyllning och beskrivning av de insatser vi gjort under de tjugofem åren. Det gångna året är det tredje av fyra år på en underhålls- och investeringsplan. Alla skyltar i parken har bytts ut, de pedagogiska stationerna för barn och ungdom har förnyats, Lantgårdens kringliggande publika betesmarker har förbättrats, våtmarkshuset har byggts om liksom hästhuset, varg- och markhorhägnen. Jubileumsfirandet 2014 kommer att krönas med att Nordens Ark går in i arbetet med att rädda den persiska leoparden genom att ta emot ett avelspar i ett nyuppfört hägn. Byggnationen av detta påbörjades i slutet av året sedan finansieringen var säkrad. En viktig zoologisk händelse under 2013 var födseln av tre ungar under amurtigern. Eftersom honan är av vilt ursprung, en så kallad ”founder”, så är de ett ytterligt värdefullt tillskott till djurparkspopulationen. Ungarna stannar på Nordens Ark till hösten 2014. Därefter förflyttas de i enlighet med stamboksförarens direktiv till andra platser för att bilda nya avelspar och för att vår hona ånyo skall kunna bli dräktig. Även snöleoparden förökade sig. Tidigare under året fick vi föryngring hos järv, liten panda, sislarna och glasögontranorna som förökade sig för första gången. Detta gav mycket bra publiksiffror under första halvan av juli. Därefter kom en värmebölja varvid vi än en gång fick bekräftat att det är klokt att inte lägga budgeten på ett alltför högt antal besökare. Posten med gåvor, donationer, sponsorer, medlemmar, fodervärdar, stiftelser och fonder påverkas däremot inte av vädret. Sexton vitryggiga hackspettar och tolv pilgrimsfalkar sattes ut samtidigt som rekord- många, eller fyrtionio fjällgäss, kläckta under de ryska avelsfåglarna, sattes ut i Arjeplogfjällen. Fyra av årets ungar av vit stork lämnades för utsättning i Skåne. På senhösten togs två nya fågelarter in, härfågel och blåkråka. Dessa kommer under våren 2014 placeras i gemensamt hägn med eremitibisarna. Insatser genomförda som samverkansprojekt med myndigheter och organisationer Under året har planer på ett internationellt bevarandeprojekt med fokus på hotade skalbaggar knutna till gamla lövträd börjat ta form. Projektet kommer att genomföras tillsammans med Länsstyrelserna i Kalmar och Linköping och olika institutioner i Danmark, Tyskland och Polen. Under 2013 har en EU LIFE ansökan utarbetats genom workshops och skrivarmöten i Köpenhamn, Warszawa och på Nordens Ark. Projektet är tänkt att pågå i fem–sex år med finansiering från EU. Nordens Ark vetenskapliga ledning har deltagit i RCE möten (Regional Center of Expertise) för att utveckla nätverk inom ”lärande för hållbar utveckling” Nordens Ark har engagerat sig i en ny art, lemurlövgrodan från Mellanamerika. I samband härmed har vi medverkat i en genetisk forskningsstudie, besökt en modellanläggning i Manchester och deltagit i en forskningsresa till Panama. Nordens Ark kommer att hålla en säkerhetspopulation av lemurlövgroda från hösten 2014 i den ombyggda laborationssalen invid Annedal. Planen är att nya fönster skall göra det möjligt att exponera verksamheten för publik. Inom tigerprojektet i ryska Fjärran Östern gjordes under maj ett fältbesök i nationalparken Anuisky av VD för Nordens Ark och GS för WWF Sverige. Avsikten var att följa upp de åtgärder som motparten i Ryssland förbundit sig att göra. En rysk delegation från projektet besökte Nordens Ark och norra Finland under hösten för att lära mer om ekoturism och veterinära frågor. Den europeiska djurparksorganisationen EAZA genomför regelbundet en grundlig granskning av sina cirka 350 medlemsparker. Nordens Arks verksamhet kontrollerades foto tom svensson 36 årsberättelse 2013 i enligt med detta protokoll och fick med undantag av ett par påpekanden högsta betyg i alla avseenden. Nordens Arks Ekoparksprojekt En foderlagringshall har uppförts i anslutning till den dikohall som färdigställdes under 2012. Stängsling har fortgått enligt plan och färistar har anlagts på fyra ställen. Det innebär att alla hagar har kunnat betas med undantag för beteshagen vid bäckravinen som blev klar först i november. En ny etapp av vandringsleden färdigställdes med början i denna bäckravin. På åtta olika platser har en ängsrestaurering påbörjats och parallellt sker en inventering av faunan. Uppbyggnaden av ekoparken följer tidsplanen. Utbildningverksamheten Nordens Ark har ett etablerat samarbete med Göteborgs universitet (GU) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Skara. På uppdrag av GU kommer Nordens Ark och Göteborgs Naturhistoriska Museum gemensamt att genomföra en utbildning i naturvårdsbiologi och kommunikation motsvarande 15 högskolepoäng. Nordens Ark föreläser regelbundet på GU. SLU har som tidigare år haft delar av sin kursverksamhet förlagd till Nordens Ark. I samverkan med Högskolan Väst genomfördes en utbildning av Nordens Arks personal i retorik och drama. Uppsala Universitet förlade en del av sin forskarförberedande utbildning i naturvårdsbiologi till Norden Ark. Det finns ett väl utvecklat samarbete med olika gymnasieskolor, främst Uddevalla gymnasieskolor med lektionsundervisning varje vecka. Nära samarbete finns också med Victoriaskolan och Hulebäcksgymnasiet i Göteborg och naturbruksgymnasier såsom Dingle, Realgymnasiet och Munkagård. Förskola Nordens Arks förskola Djur och skur har drivits helt enligt plan. Förskolan har 18 barnomsorgsplatser. Personalen utgörs av tre pedagoger samt en kokerska på halvtid. Personalen har under året haft fortbildning enligt friluftsfrämjandets Ur och Skurpedagogik. Förskolan är efterfrågad varför barnomsorgskön är fortsatt lång. Publika verksamheten Parken Antalet parkbesökare har under året varit cirka sju procent färre än beräknat sannolikt beroende på det varma vädret under del av högsäsongen. Arbetet med ny skyltning i parken har fortsatt under året och ett stort antal nya artskyltar har satts upp. Vägvisningsskyltar har tagits fram för att underlätta för våra gäster att hitta i parken och informationstavlor för att informera om våra bevarandeprojekt utanför parken. En hög informationsbyggnad för besökare har uppförts inne i ett av varghägnen. Detta ger oss möjlighet att sprida kunskap och ge informativ fakta om vargar, dess historia och om Naturvårdsverkets officiella vargprojekt. Publika program Hotell Nordens Ark firade tioårsjubileum den 10 maj med ett välbesökt publikt program i och runt hotellet. Antalet ”boendepaket” och guidningar har utökats under året. Vissa arrangemang har marknadsförts som ett erbjudande tillsammans med GP Läsvärdet och dessa har varit fullbokade. Julbord, mors-och farsdagguidningar med måltid, tigerhelg och familjepaket är några exempel på populära arrangemang. Ett stort lyft för de publika arrangemangen är att de är bokningsbara på vår hemsida. Under sommarens publika program togs ytterligare ett steg i arbetet med att förbättra och förtydliga informationen om de fältprojekt vi arbetar med. Detta skedde genom att vi visade upp pilgrimsfalksmatning och informerade om utsättning och om arbetet bakom kulisserna i avelsdelen Lunden. Hotell och servering Beläggningen på hotellet avseende privatpersoner har ökat markant i förhållande till föregående år. Såväl konferensboende som studentboende har minskat något. Försäljningen i serveringar har ökat marginellt i jämförelse med föregående år samtidigt som råvarukostnaderna minskat något med samma jämförelse. Personalkostnaderna har varit något högre än planerat. Sammantaget har verksamheten gjort en resultatförbättring på om cirka 55 procent i förhållande till år 2012. Det ekonomisk utfallet för de delar som ligger i managementavtalet med Sodexo ger ett positivt resultat. 75 000 såg Nordens Arks reklamfilm på Götaplatsen i december 2013. foto dick gillberg Kommunikation och media Under våren föddes trillingar hos såväl amurtigrarna som hos snöleoparderna. Webbkameror i lyorna och gav möjlighet till livesändning på vår hemsida. Det var mycket uppskattat att kunna följa ungarna under den första tiden i lyan varvid trafiken ökade till vår hemsida ökade högst markant. Nordens Ark fick den unika möjligheten att finnas med under Julstaden Göteborg med en kort film på Konstmuseets fasad på Götaplatsen under hela december. Filmen sågs av cirka 75 000 personer och visades 185 gånger. Under året har Facebook utvecklats och antalet följare ökar stadigt. Vid årsskiftet var det cirka cirka 5 500 följare och god respons på våra inlägg. Inför Nordens Arks 25-årsjubileum 2014 har planeringen kring jubileumsaktiviteter och festligheter påbörjats och intensifierades mot slutet av året. En jubileumsalmanacka med historiska bilder och texter har tagits fram och började säljas under hösten. Ett samarbete med TV4 Väst startades och under sommaren visades Nordens Arks första reklamfilm i TV med budskapet att stödja verksamheten. Ytterligare en film sändes under december. Gåvor och donationer ökade visserligen under andra halvan av 2013 men det är svårt att säga om det är ett resultat av just denna reklaminsats. Personal Antalet fast anställda har under året varit 56 personer, 31 kvinnor och 25 män. Under högsäsong anställs extrapersonal. Sammanlagt har under året 105 personer varit anställda. Antalet årsarbetare uppgick till 54 varav 52 procent var kvinnor och 48 procent män. Butiksförsäljning Butiksförsäljningen har under året varit något högre än budgeterat. Det positiva nettoresultatet har ökat med 21 procent i förhållande till föregående år. 37 Miljöberättelse Stiftelsen Nordens Ark är sedan år 2010 ett miljödiplomerat företag. Verksamheten har ett miljöledningssystem i enlighet med gällande regelverk. Verksamheten klarade den årliga omdiplomeringen med beröm godkänt. Miljömålen har kompletterats och förändrats med utgångspunkt från verksamhetens externa naturnytta. Under året har värmesystemet i ytterligare en fastighet bytts från direktverkande el till värmepumpbaserat. Ett webbaserat kemikalieregister har införskaffats. Verksamheten har minskat sin pappersförbrukning med drygt 10 %. Drivmedelsförbrukningen har dock ej minskat. Samarbetspartner och faddrar Stiftelsen Nordens Ark har vetenskapliga samarbetsavtal med Göteborgs universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet sedan tio år tillbaka. Stiftelsen Nordens Ark har Volvo Trucks och Göteborgs-Posten som samarbetspartner sedan många år. Under 2013 gick AB Volvo in som huvudsponsor till Nordens Arks satsning på ett ryskt projekt som syftar till att stärka den vilda populationen av persisk leopard. AB Volvo är huvudfinansiär till ett publikt avelshägn för persisk leopard som skall invigas under jubileumet i juni 2014. Antalet faddrar ligger på samma nivå som de senaste åren. Dessa bidrar med varor, tjänster och kontanter till ett betydande belopp och värde. Gåvor och donationer Postkodlotteriet har sedan starten 2005 delat ut 4,9 miljarder kronor till den ideella sektorn. Postkodlotteriet är tillsammans med sina systerlotterier i Holland och Storbritannien världens andra största privata givare till ideell verksamhet. Nordens Ark har sedan 2010 mottagit 18 Mkr varav 7 Mkr under 2013. Därtill kommer ”specialprojektet för Amurtiger” som under tre år genomföres tillsammans med WWF och finansieras med 5,3 Mkr från Postkodlotteriet. Medlemsföreningen ”Nordens Arks Vänner” överlämnade en gåva på 1 Mkr samt bidrog med hundratals timmar av ideellt arbete. Antalet medlemmar uppgick till cirka 4500. Vänföreningen är ideell förening och fristående från Nordens Ark. Nordens Arks kansli är behjälplig med administrativa tjänster. Stiftelser och fonder Den schweiziska stiftelsen Fondation Segré med säte i Genevé, bidrog för andra året till arbetet med avel och utsättning av hotade skandinaviska djur. Erna och Victor Hasselblads stiftelse finansierar sedan 2006 Nordens Arks professur i bevarandebiologi från Göteborgs universitet samt en årlig forskarskola. 38 Denna genomfördes i år inom biennalen Scandinavian Wildlife Filmfestival tillsammans med Sotenäs kommun med inriktning kommunikation. Thuréus forskarhem bidrog till finansieringen av det vetenskapliga arbetet med nordiska djur. Thordénstiftelsen bidrog till utveckling av den pedagogiska verksamheten. Erik och Lily Philipsons Minnesfond bidrog med medel till utveckling av Ekoparken. Verksamhetskostnader Verksamhetskostnaderna uppgick till totalt 50,5 Mkr (49,1 Mkr). Varav ändamålskostnaderna uppgick till 36,8 Mkr (35,1 Mkr). Denna ökning avser till stor del ökade kostnader avseende reparation och underhåll av djurhägn. Kostnader för insamling och administration har minskat något mot föregående år och uppgår till 4,4 Mkr (4,6 Mkr). Svensk Insamlingskontroll och FRII Stiftelsen Nordens Ark innehar 90-konto och granskas därmed av Stiftelsen Svensk Insamlingskontroll. Kravet för att inneha 90-konto är att minst 75 % av de insamlade medlen når ändamålet för insamlingen. Nordens Arks insamlings- och administrativa kostnader utgör för verksamhetsåret 11 % varvid 89 % når ändamålet. Stiftelsen är medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII som är en branschorganisation för frivilligorganisationer med 90-konto. Medlemmar har att årligen redovisa hur man följt FRII:s etiska kod. Det är ett krav som förmånstagare till Svenska Postkodlotteriet att vara medlem i FRII. Resultat och ställning Resultatet för 2013 uppgår till 0,3 Mkr (2,2 Mkr). Resultatet har minskat med 1,9 Mkr. Anledningen till denna resultatförsämring är ökade kostnader för underhåll och förbättringar i enlighet med styrelsebeslut samt att entréintäkterna ej är i nivå med föregående år. Stiftelsens ekonomiska ställning är god. Soliditeten uppgår till 44,6 %. Styrelsens arbete under verksamhetsåret Styrelsen har haft fyra sammanträden och genomfört ett styrelseseminarium. • Strategiseminarium i januari. • Bokslutsmöte i mars. • Informationssammanträde inför högsäsongen publikmässigt. • Uppföljning och utvärdering av årets insatser i september. • Fastställande av djurkollektions- och verksamhetsplan samt budget i december. Beslut om styrelsens och verkställande direktörens instruktioner. Resultat och ekonomisk ställning Verksamhetsintäkter Stiftelsens totala verksamhetsintäkter uppgick till 50,9 Mkr (51,5 Mkr). Av detta utgjorde insamlade medel från allmänheten 7,9 Mkr (6,9 Mkr) och insamlade medel från företag och organisationer 19,3 Mkr (20,5 Mkr), varav bidrag från Postkodlotteriet uppgår till 7,0 Mkr (7,0 Mkr). Intäkter från försäljning av varor och tjänster uppgick till 10,2 Mkr (10,3) Mkr. Övriga intäkter uppgick till 13,5 Mkr (13,8 Mkr), varav entréintäkter utgör 12,4 Mkr (12,9 Mkr). Investeringar Årets totala investeringar uppgår till 6,5 Mkr (8,7 Mkr) varav 2,2 Mkr (3,8 Mkr) är egenfinansierade. Externa investeringar avseende Ekoparksprojektet har finansierats av Västra Götalandsregionen samt Erik och Lily Philipsons Stiftelse. Inom ramen för egenfinansierade investeringar har följande projekt slutförts eller är under genomförande: Byggnation av markhorhägn, ny väg till lantgården, förbättring av beteshagarna runt Lantgården, investering i vattenförsörjning, karantänshägn för hovdjuren samt färdigställande av en biosäker uppfödningsanläggning för amfibier. Planenliga investeringar avseende fordon, maskiner och inventarier har gjorts. Nyckeltalsdefinitioner Rörelsemarginal Verksamhetsresultat i procent av summa verksamhetsomsättning. Soliditet Eget kapital i procent av omslutningen. Disposition Årets resultat på 294 462 kronor överförs i ny räkning. Det egna kapitalet uppgår därefter till 18 411 342 kronor. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande Noter. Översikt (tkr) 2013 2012 Verksamhetsintäkter 50 929 294 Resultat efter finansiella poster Rörelsemarginal 2011 2010 51 517 42 749 46 221 2 229 - 1 561 2 741 0,9 % 4,6 % neg 6,1 % Balansomslutning 41 297 36 654 34 652 28 198 Soliditet 44,6 % 49,4 % 45,9 % 61,9 % årsberättelse 2013 Resultaträkning 2013-01-01 2012-01-01 Belopp i kr Not 2013-12-31 2012-12-31 Verksamhetsintäkter Försäljning av varor och tjänster 110 218 253 10 296 605 Övriga externa intäkter Insamlade medel från allmänheten 7 923 259 6 861 215 Bidrag från organisationer och företag 219 312 492 20 532 704 Entréintäkter12 433 698 12 872 206 Övriga rörelseintäkter 1 041 684 953 810 Summa verksamhetsintäkter 50 929 386 51 516 540 Verksamhetskostnader 3 Drifts- och administrationskostnader -22 757 039 -21 426 954 Personalkostnader 4-26 350 744 -26 337 409 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 5-1 389 213 -1 385 381 -50 496 996 -49 149 744 Verksamhetsresultat 432 3902 366 796 Finansiella poster Ränteintäkter 633 122 96 393 Räntekostnader-171 050 -234 171 Resultat efter finansiella poster 294 462 2 229 018 Skatt på årets resultat 0 0 Årets resultat 294 462 2 229 018 39 Balansräkning Belopp i kr Not 2013-12-31 2012-12-31 Belopp i kr Not 2013-12-31 2012-12-31 TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Anläggningstillgångar Eget kapital Materiella anläggningstillgångar 5 Byggnader och mark 8 723 897 8 787 568 Djurparksanläggningar 14 386 93111 382 418 Inventarier, verktyg och installationer 1 207 3941 558 146 Djur 100 000100 000 Pågående nyanläggningar 1 387 010 3 130 230 Bundet eget kapital Stiftelsekapital 24 50024 500 Summa anläggningstillgångar 25 805 232 24 958 362 Omsättningstillgångar Varulager m.m. Varulager1 030 519 979 375 1 030 519979 375 Kortfristiga fodringar Kundfordringar 2 548 1671 412 439 Aktuell skattefodran 223 869 341 231 Övriga fordringar 7 161 654 981 947 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 1 878 6233 935 372 11 812 3136 670 989 Kortfristiga placeringar 247 081 205 390 247 081205 390 Kassa och bank 2 401 9923 839 572 Summa omsättningstillgångar 15 491 905 11 695 326 Summa tillgångar 41 297 137 36 653 688 8 24 50024 500 Fritt eget kapital Balanserat resultat 18 092 380 15 863 362 Årets resultat 294 462 2 229 018 18 386 84218 092 380 Summa eget kapital 18 411 342 18 116 880 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 9 4 050 0004 150 000 Förutbetalda intäkter 106 535 483 0 Övriga långfristiga skulder 0 576 675 Summa långfristiga skulder 10 585 483 4 726 675 Kortfristiga skulder Checkräkningskredit 111 700 5163 828 093 Leverantörsskulder 3 738 0652 094 631 Övriga skulder 1 156 464 1 726 013 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 125 705 2676 161 396 Summa kortfristiga skulder 12 300 312 13 810 133 Summa eget kapital och skulder 41 297 137 36 653 688 Belopp i kr Not 2013-12-31 2012-12-31 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter 40 1310 500 00010 500 000 årsberättelse 2013 Kassaflödesanalys 2013-01-01 2012-01-01 Belopp i kr 2013-12-31 2012-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 432 3902 366 796 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar och nedskrivningar 1 389 213 1 385 381 Realisationsvinst vid försäljning av inventarier 64 000 -25 000 Erhållna finansiella intäkter 33 122 96 393 Erlagd ränta -171 050 -234 171 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 747 675 3 589 399 för förändringar av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Förändring av varulager -51 144 -138 732 Förändring av fodringar -5 141 324 -129 482 Förändring av kortfristiga skulder -903 896 1 279 783 Kassaflöde från den löpnade verksamheten -4 348 689 4 600 968 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -6 510 319 -8 735 300 Försäljning av inventarier -64 000 25 000 Erhållna bidrag 4 274 236 4 981 940 Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 300 083 -3 728 360 Finansieringsverksamheten Ökning av långa skulder 6 535 483 0 Amortering av skuld -1 282 600 -1 507 600 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 5 252 883 -1 507 600 Årets kassaflöde -1 395 889 -634 992 Likvida medel vid årets början1 Likvida medel vid årets slut1 1 4 044 9624 679 954 2 649 073 4 044 962 Likvida medel består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar. 41 Redovisningsprinciper och noter Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd och FRIIs Styrande riktlinje för årsredovisningar. I årsredovisningen har även vissa upplysningar lämnats som krävs av Svensk Insamlingskontroll. Förändrade redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående räkenskapsår. Verksamhetsintäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Huvudprincipen är att gåvor och bidrag intäktsförs när gåvan sakrättsligt är genomförd. Detta innebär att gåvor från i första hand privatpersoner normalt redovisas enligt kontantprincipen. Insamlade medel från företag och organisationer redovisas normalt i den period då gåvan inbetalats, detta gäller även insamlade medel från Postkodlotteriet. Avtalade men ännu inte erhållna bidrag per bokslutsdagen intäktsförs efter en individuell bedömning i bokslutet. I det fall erhållna medel mottagits med förbehåll att de skall användas till specifikt ändamål och inte hunnit förbrukats vid räkenskapsårets slut, redovisas dessa som förutbetalda intäkter i bokslutet. Återföring sker då medlen utnyttjas, varvid dessa tas upp som verksamhetsintäkter. Stöd som avser förvärv av anläggningstillgångar reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Det innebär att tillgången redovisas till nettoanskaffningsvärde, som utgör grund för beräkning av avskrivningen storlek. Uppgift om årets bruttoanskaffningsvärde och erhållet stöd lämnas i not. Försäljning av varor och tjänster intäktsredovisas i den period som intäkten avser. Försäljning av brevmärken, vykort och liknande redovisas när betalning erhålles. Verksamhetskostnader Stiftelsens verksamhetskostnader består av ändamålskostnader, insamlingskostnader och administrationskostnader. Stiftelsen tillämpar kostnadsslagsindelad resultaträkning och i not finns information om storleken på ändamålskostnader respektive insamlingskostnader och administrationskostnader. Ändamålskostnader Ändamålskostnader omfattar stiftelsen kostnader för att rädda och bevara utrotningshotade djur samt informations- och forsknings/ utbildningsverksamhet. Som ändamålskostnader klassificeras kostnader som har direkt samband med att uppfylla stiftelsens Nordens 42 Arks stadgar. Till ändamålskostnader räknas även de till ändamålskostnaderna fördelade gemensamma kostnader. Insamlingskostnader Med insamlingskostnader menas direkta kostnader för insamlingsarbete som riktar sig mot givare, dvs intäkter i form av gåvor, testamente och donationer. Arbetet omfattar både befintliga givare och arbetet med att söka nya givare. Insamlingskostnader omfattar både direkta kostnader såsom lönekostnader för insamlingspersonal som till de till insamlingskostnaderna fördelade gemensamma kostnaderna. Administrationskostnader Med administrationskostnader menas de kostnader som behövs för att administrera Stiftelsen Nordens Ark. Till dessa kostnader hör till exempel administrativa system, lönekostnader för administrativ personal, lokalkostnader och revision. Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inget annat anges. Varulager Varulagret har värderats enligt lägsta värdets princip och först in – först ut (FIFO) metoden. Detta innebär att varulagrets tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt FIFO metoden och verkligt värde. Schablonmässigt avdrag om 3 % för inkurans har genomförts. Värdering av djur omfattar de djur som ägs av stiftelsen. I verksamheten ingår även djur som ej innehas med äganderätt utan de disponeras på så kallade avelslån. Värdet av dessa djur överstiger vida värdet av egna djur. Djur som tillkommit genom verksamheten har ej upptagits till något värde. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Mark avskrives ej. Bidrag som har erhållits till stöd för förvärv av anläggningstillgångar reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Uppgift om erhållet stöd lämnas i not. I Not 5 redovisas ackumulerat stöd för respektive anläggningstyp. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader – 50 år Djurparksanläggning – 20 år Inventarier, verktyg och installationer – 5 år Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas som ackumulerade över/underavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. Inkomstskatt Aktuell skatt för räkenskapsåret såsom den redovisas i resultaträkningen innehåller årets skattekostnad eller skatteintäkt och tidigare perioders skattekostnader eller skatteintäkter. Uppskjuten skatt särredovisas inte om det endast är balansposten obeskattade reserver som medför uppskjuten skatt. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast om de med mycket hög sannolikhet senare rättmätigt kan kvittas mot skatteskulder. Medelantalet anställda Beräkning av medelantalet anställda har gjorts genom att totalt arbetat tid i timmar för räkenskapsåret har dividerats med en genomsnittlig arbetstid baserat på snittvärde av kollektivarbetares och tjänstemäns normalarbetstid. årsberättelse 2013 Not 1 Försäljning av varor och tjänster Avser intäkter hänförliga till hotell, servering, butik samt försäljning av skog. Nettoresultatet för hotell, butik och servering uppgår till 869 tkr (576 tkr). Intäkter från försäljning av skog uppgår till 0 tkr (83 tkr). Not 2 Bidrag från organisationer och företag Av summan erhållna bidrag från organisationer och företag är 7 000 000 kronor (7 000 000 kr) hänförligt till Postkodlotteriet. 2 500 000 kronor (3 500 000 kr) har erhållits från Nordens Arks insamlingsstiftelse. Not 3 Verksamhetskostnader Insamlingkostnader, administrationskostnader och ändamålskostnad redovisade enligt Svensk Insamlingskontrolls anvisningar uppgår till; 20132012 Direkta kostnader vid försäljning av varor och tjänster 9 285 539 9 399 736 Övriga insamlingskostnader 1 600 771 1 616 066 Administrationskostnader 2 815 1462 996 929 Ändamålskostnader 36 795 54035 137 013 Summa 50 496 996 49 149 744 Not 4 Personalkostnader Medelantalet anställda 2013-12-312012-12-31 Män Kvinnor Säsongsanställda män Säsongsanställda kvinnor 2123 2224 5 2 7 8 Summa 5557 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och VD Övriga anställda 995 153 17 850 823 940 071 17 568 371 Summa 18 845 976 18 508 442 Sociala kostnader Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören Pensionskostnader övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal 670 691 1 086 206 5 902 113 905 505 986 016 5 855 398 Summa 7 659 010 7 746 919 Vid uppsägning från Stiftelsens sida erhåller VD ett avgångsvederlag om 12 månadslöner . Detta avgångsvederlag skall nedsättas om VD erhåller ny tjänst inom en 12 månaders period. Könsfördelning 2013-12-31 2012-12-31 Fördelningen mellan män och kvinnor i styrelsen: Kvinnor 44 Män 77 Fördelningen mellan män och kvinnor i stiftelsens ledning: Kvinnor Män 33 33 43 Not 5 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 2013-12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärden Nyanskaffningar 9 730 054 9 704 379 025 675 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 9 730 054 9 730 054 -942 486 -63 671 -879 201 -63 285 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 006 157 -942 486 Bokfört värde 8 723 897 8 787 568 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerat bidrag uppgår till 28 609 791 (28 609 791) kronor. Djurparksanläggningar 2013-12-312012-12-31 Ingående anskaffningsvärden Nyanskaffningar Omklassificering av investering Omklassificering av bidrag Bidrag 29 384 104 27 508 672 2 645 5121 875 432 2 449 950 0 -509 947 0 -1 000 0000 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 32 969 619 29 384 104 Ingående ackumulerade avskrivningar -18 001 686 -17 462 982 Årets avskrivningar -581 002 -538 704 Utgående ackumulerade avskrivningar -18 582 688 -18 001 686 Bokfört värde 14 386 931 11 382 418 Ackumulerat bidrag uppgår till 38 500 121 (36 990 174) kronor. Inventarier, verktyg och installationer 2013-12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Avyttringar/utrangeringar Bidrag 9 308 007 8 858 260 781 922 630 252 0-56 000 -388 136-124 505 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Avyttringar/utrangerigar Årets avskrivningar 9 701 793 -7 749 857 -7 022 465 056 000 -744 542 -783 392 Utgående ackumulerade avskrivningar -8 494 399 -7 749 857 Bokfört värde 1 207 394 1 558 150 9 308 007 Ackumulerat bidrag uppgår till 1 548 100 (1 159 963) kronor. Djur 2013-12-312012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 520 418 520 418 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde 520 418 520 418 Ingående ackumulerade avskrivningar -420 418 -420 418 Utgående ackumulerade avskrivningar -420 418 -420 418 Bokfört värde 100 000 100 000 Pågående nyanläggningar 2013-12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärden Nyanskaffningar Bidrag Omklassificering av investering Omklassificering av bidrag 3 130 230 1 783 724 3 082 8856 203 941 -2 886 103-4 857 435 -2 449 950 0 509 948 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 387 010 3 130 230 Bokfört värde 1 387 010 3 130 230 Ackumulerat bidrag uppgår till 9 010 937 (6 634 512) kronor. 44 årsberättelse 2013 Not 6 Finansiella intäkter 2013-12-312012-12-31 Räntor 33 12270 625 Utdelningar25 768 Summa 33 12296 393 Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda försäkringspremier Förutbetalda kostnader Upplupna bidrag Upplupna intäkter 2013-12-312012-12-31 89 384 51 640 143 164 253 513 1 166 430 2 259 817 479 645 1 370 402 Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 878 623 3 935 372 Not 8 Eget kapital Stiftelsekapital Balanserad vinst Belopp vid årets ingång 24 500 15 863 362 Överföring föregående års resultat 2 229 018 Årets resultat Belopp vid årets utgång 24 500 18 092 380 Årets resultat Totalt 2 229 018 -2 229 018 294 462 18 116 880 0 294 462 294 462 18 411 342 Not 9 Långfristiga skulder Skuld Skuld per 2013-12-31 Förfaller till betalning Inom Mellan ett ett år och fem år Senare än fem år Skulder till kreditinstitut 4 050 000 100 000 3 550 000 Summa 4 050 000 100 000 400 0003 550 000 400 000 Not 10Långfristiga förutbetalda intäkter Erhållna arv med förbehåll avseende användning Använda medel enligt villkor Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2013-12-312012-12-31 7 035 483 0 -500 000 0 6 535 483 0 Not 11Checkräkningskredit Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till 2013-12-312012-12-31 9 000 000 5 000 000 Not 12Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld Sociala avgifter Förutbetalda intäkter Förutbetalda bidrag Övriga poster Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2013-12-312012-12-31 2 149 9442 028 486 1 199 648 1 139 056 705 749 743 966 753 811 1 424 427 896 115 825 461 5 705 267 6 161 396 Not 13Ställda säkerheter Företagsinteckningar Fastighetsinteckningar 2013-12-312012-12-31 5 500 0005 500 000 5 000 0005 000 000 Summa ställda säkerheter 10 500 000 10 500 000 45 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Nordens Ark, org. nr 854600-6191 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Stiftelsen Nordens Ark för år 2013 (räkenskapsåret 2013-01-01 – 2013-12-31) Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han eller hon utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. 46 Uttalande Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning av Stiftelsen Nordens Ark för år 2013 (räkenskapsåret 2013-01-01–2013-12-31). Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Göteborg den 27 mars 2014 Eva From Auktoriserad revisor Yvonne Wernebjer Förtroendevald revisor årsberättelse 2013 47 Styrelse, revisorer och personal STYRELSE PERSONAL Ordförande Göran Bengtsson Verkställande direktör Lena M Lindén VD–assistent Therese Patriksson Vice VD Bo Norming Vetenskaplig ledare Claes Andrén Kommunikationschef Nina Lindberg Hamn Projekt Ekopark Mats Niklasson Projekt Snöleopard Örjan Johansson Zoolog Leif Blomqvist Biträdande zoolog Ewa Wikberg Driftschef Linnéa Johansson Vice ordförande Sven Eckerstein Margareta Wallin Peterson Ledamöter Pege Schelander, senior advisor Vattenvårdsförbundet Leif Nilsson, entreprenör Christer Petrén Susanne Wiklund, advokat Rosengrens Advokatbyrå Pål Svensson, skulptör Stefan Nilsson, professor emeritus zoofysiologi, Göteborgs universitet Elisabeth Tarras-Wahlberg, Kreab Staffan Jufors Lena M Lindén, VD Nordens Ark Thomas Crusner, adjungerad ledamot REVISORER Eva From, Ernst & Young AB Yvonne Wernebjer, Fyrbodals kommunalförbund Revisorssuppleanter Lars Olehäll, Ernst & Young AB 48 Djurvårdsförmän Emil Gunnarsson, Susanne Geisen, Ingela Andersson, Anders Torstensson (vik) Projektledare Christer Larsson Djurvård Maria Hallenberg, Dick Liljegren, John Söderlindh, Mia Abrahamsson, Josefin Hansson, Sandra Josefsson, Sara Hedvall, Kristofer Försäter, Catarina Tengroth, John Uno, Emma Nygren, Jimmy Helgesson, Elin Eriksson-Byröd, Sverker Thoresson, Karin Larsson, Anna Einemo, Linda Svensson, David Carlgren, Emil Gunnarsson, Julie Östergaard Poulsen (vik), Stina Öqvist (vik), Camilla Schratz (vik), Kenneth Emil Christensen (vik) Stiftelsen Nordens Arks legitimerade veterinärer Sune Gregorius, Bo Runsten Utbildning Eva Andersson, Pelle Karlsson, Björn Johansson, Patrik Swede, Lorina Stenwall Jonasson Fastighet Hans Håkansson, Åke Gustavsson, Alf Hjelm, Pernilla Knuthsen, Sofia Viksson, Björn Karlsson, Ola Björsell, Elisabeth Zetterlund, Ronny Trygg, Karl-Erik Augustsson, Lars Johansson Ekonomi Maria Hoffmann Kommunikation och marknad Therese Patriksson, Jenny Magnusson, Lennart Johansson, Yvonne Johansson, Tom Svensson, Lotta Olofsson, Nina Lindberg Hamn, Jenny Schmidt Förskola Linda Åsberg, Eva Erlandsson, Karolina Gullberg, Birgitta Liljegren, Birgitta Hedenberg (vik) Ekopark Alexander Zachrisson Nordens Arks samarbetspartners Nordens Arks vetenskapliga samarbetspartners Faddrar / Sponsorer Bidrag och gåvor Ann-Katrin Lundberg NBS Security AB Arctic Paper Nordstan Marknadsledning Dag Engströms Rederi AB Novab AB Elanders Sverige AB OffiTech AB Erna och Victor Hasselblads Stiftelse Ligula Hospitality Group AB Esab AB Skogssällskapet Göteborgs Kex Hogia AB Holmens Herr AB Konsumentföreningen Bohuslän Älvsborg Liseberg Lundhaga Snickeri M. Werner Rambo AB Aino Inkeri Mattsson (född Karvonen) Ann-Katrin Lundberg Britta & Olle Almén Michael Persson Bygg-G Förvaltnings AB Nordens Arks Vänner Erna & Victor Hasselblads stiftelse Rosa Olsson Sturm & Drang Reklambyrå AB Familjen Eliassons Stiftelse för utveckling av god byggnadskultur Unifaun AB Gillis Larsson Varsego Sverige AB Götiska Förbundet Vasco AB Insamlingsstiftelsen Nordens Ark Sodexo AB Vattenfall AB Volvo Personvagnar AB Margit Sjöberg Marie-Claire Cronstedts Stiftelse Let’s Deal AB Lilla Samskolan, Göteborg Mikaels Grävtjänst AB Lions Uddevalla Rune Lindstedt Stiftelsen Erik och Lily Philipsons Minnesfond Studiefrämjandet Svenska Jägareförbundet Svenska Naturskyddsföreningen Thordénstiftelsen Thuréus Forskarhem Västanå Teater Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nordens Arks medlemskap Conservation Breeding Specialist Group European Association of Zoos and Aquaria European Endangered Species Programme Frivilligorganisationers Insamlingsråd International Species Inventory System International Union for Conservation of Nature Snow Leopard Trust Svensk Djurparksförening Svensk Insamlingskontroll World Association of Zoos and Aquariums Tack till faddrarna Elanders Sverige AB och Arctic Paper som bekostat tryckning och papper till denna årsberättelse. Papper: omslag Arctic Silk 250 g/m2; inlaga Arctic Volume White 130 g/m2. Grafisk form och layout: Lena Eliasson, Grafiska Språnget AB. Engelsk översättning: Christopher Godfrey. Omslagsbild: Amurtiger med unge; foto Christopher Godfrey. www.animalimagery.co.uk Elanders har i samverkan med Chalmers Tekniska Högskola tagit fram en klimatkalkylator som med hänsyn till hela livscykeln beräknar utsläppen av växthusgaser (carbon footprinting) för trycksaker. Med klimatkalkyler som underlag kan Erlanders nu erbjuda dig att klimatkompensera dina trycksaker genom investering i reduktionsenheter frå FN-godkända CDM-projekt. 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nordens Ark, Åby säteri 456 93 Hunnebostrand Telefon 0523-795 90 Fax 0523-520 87 E-post [email protected] www.nordensark.se Plusgiro 90 01 96-7 Bankgiro 900-1967
© Copyright 2024