1. No category

Hundens evolution och
domesticering
Mija Jansson
Hundens evolution, genetik
och beteende 7.5 hp
Stockholms universitet
Erkännanden
Cornelia Klütsch, KTH
(domesticering, svenska hundraser)
Peter Savolainen, KTH
(hundens ursprung och spridning)
Evolution
• Evolution - förändring (utveckling) av
organismernas ärftliga egenskaper över tiden.
(NE)
– Husdjursförädling är av människan kontrollerad
evolution. (NE)
• Evolutionen har ingen egentlig mening eller
mål.
• Förändringarna är slumpmässiga.
Hunden kommer från vargen (!) ;-)
• Schakal uteslöts tidigt –
den kan inte få
avkomma med hund.
(Herre, 1961 & Grey, 1971)
• Både prärievarg och
gråvarg kunde få
avkomma, även om hund x prärievarg inte gav
särskilt livskraftig sådan.
• Gentekniken visar att vargen är hundens anfader.
Principen för att ta reda på varifrån hunden
kommer, ett enkelt exempel:
• Säg att 10 av 1000 vargar domesticeras, alla bär på
en distinkt DNA typ.
• Alltså ärvs 10 DNA-typer från varg till hund. De första
hundarna hade totalt 10 typer (en per individ).
• När hundarna spreds från sin ursprungliga plats över
världen är det sannolikt att man tappade bort en del
typer på vägen. Därför kommer vi att hitta färre DNAtyper ju längre från källan vi kommer.
Hundens ursprung och spridning
5
9 8
8
10
5
4
1 2
3
3
2
6
1
5
4
6
2
6
8 9
10
3
7
4
2
3
Savolainen et al, 2002
Varför domesticerades vargen?
Olika teorier, ingen vet säkert:
• Människa och varg jagade ihop. (Olsen, 1985)
• ”Självdomesticering” – vargvalpar flyttade in hos
människorna
– …och så jagade de ihop. (Morey, 1994)
– …och så höll de varandra sällskap. (Zimen, 70-tal)
• Ekologisk nisch för vissa vargar att hålla sig nära
människor. Självdomesticering. (Coopinger, 2001)
• Vargen/hunden gav mat (Manwell & Baker, 1984) och
kläder (Lang, 1955).
Experiment som bevis för
domesticeringsprocessen
• Till hur stor del är domesticeringsprocessen ett
resultat av medvetna mänskliga val?
• Belyaev startade ”Farm-fox experiment” 1959 i
Sibirien.
• Man selekterade för
beteende – tamhet men fick
andra effekter liksom
”på köpet”.
Trut, 1999
Belyaevs hypotes
• Selektion för tamhet och mot aggression
• Beteende baseras på fysiologi; därför fick man en
indirekt påverkan på fysiologin (hormoner &
neurokemikalier)
• De fysiologiska förändringarna har stora effekter för
djurets utveckling
• Detta kan förklara varför likartade förändringar
förekommer hos olika arter som domesticerats.
Försöksuppställning
• Modellorganism: silverräv (Vulpes vulpes)
- en domesticerad variant av rödräv.
• Avelsprogram med stark selektion för tamhet
Trut 1999
Försöksuppställning
• 30 hanar och 100 honor från rävfarmar
• De första domesticeringsstegen att fånga,
bura in och hålla rävarna separerade från
vilda släktingar hade redan utförts.
• Ett enda kriterium: tamhet
• Mycket liten kontakt med människor (ingen
inlärningseffekt).
Selektion
1. Ilskna rävar
- exkluderas
2. Rävar som visade mycket
liten rädsla och ingen
aggressivitet användes i nästa
generation.
Avkomman var lugn och visade inga överdrivna
emotioner gentemot människor.
Efter 40 år (eller 30-35
generationer)...
• söker mänsklig kontakt
• gnäller för att få
uppmärksamhet
• nosar och slickar på människor
– precis som
hundar
Trut 1999
Trut et al. 2004
”Bevis” för domesticering
Trut 1999
Fysiologi, rädlserespons
Vargar utvecklar rädslerespons när de är drygt 6 veckor gamla.
Utveckling av rädslerespons är länkat till förändringar i nivåer
av hormoner som har betydelse för ett djurs anpassning till stress.
Selektion för domesticering leder till förändringar i den nyföddes utveckling
gällande fysiologiska och hormonella mekanismer som ligger till grund för
sociala beteenden.
Trut 1999
Om rädlserespons hos hund
• Vallhundar – 5 veckor (Runar Naess, p.k.)
• Retriever – drygt 7 veckor (Runar Naess, p.k.)
(Varg – drygt 6 veckor enligt Trut, enligt Runar
Naess finns det dokumenterat så tidigt som efter
19 dagar.)
Skandinaviska hundraser
• De hittade en liten grupp (D)
som inte riktigt hörde ihop
med de andra i
ursprungsstudien.
• Denna grupp bestod av två
subgrupper:
• en begränsad till
Skandinavien och Finland
• en i Asien
Klütsch et al 2010
Results
Number of
individuals
Number of
different
lines
Total D
types
(%)
D1
D2
D3
D4
Finnish Spitz
15
14
1 (7.1%)
-
1(100 %)
-
-
Jämthund (Swedish Elkhound)
27
19
14 (73.7%)
5 (35.7%)
-
9 (64.3%)
-
Karelian Bear dog
11
11
0 (0%)
-
-
-
-
Norbottenspets
11
9
0 (0%)
-
-
-
-
Norwegian Lundehund
17
15
0 (0%)
-
-
-
-
Norwegian Elkhound (grey)
35
28
13 (46.4%)
10 (76.9%)
-
3 (23.1%)
-
Norwegian Elkhound (black)
4
3
3 (100%)
3 (100%)
-
-
-
Swedish Elkhound (white)
9
8
2 (25%)
2 (100%)
-
-
-
Hälleforshund
5
5
5 (100%)
4 (80%)
-
1 (20%)
-
Russian-European Laika
8
5
1 (20.0%)
1 (100%)
-
-
-
Westsiberian Laika
18
10
0 (0%)
-
-
-
-
Eastsiberian Laika
21
12
1 (8.3%)
1 (100%)
-
-
-
Finnish Lapphund
23
17
11 (64.7%)
10 (90.1%)
-
1 (9.1%)
-
Icelandic Sheepdog
17
13
0 (0%)
-
-
-
-
Lapponian herder
37
12
9 (75%)
9 (81.8%)
-
1 (9.1%)
1 (9.1%)
Norwegian Buhund
19
13
0 (0%)
-
-
-
-
Swedish Lapphund
8
4
4 (100%)
4 (100%)
-
-
-
11
7
0 (0%)
-
-
-
-
Breed
Västgötaspets
Klütsch et al., 2010
De ”skandinaviska” hundraserna
- jaktspetsar
finsk spets
östsibirisk laika
(även ryskeuropeisk)
jämthund
hälleforshund
norsk älghund, svart
(foto: Eirik Newth)
norsk älghund, grå
Klütsch et al 2010
De ”skandinaviska” hundraserna vallhundar
finsk lapphund
lapsk vallhund
svensk lapphund
Klütsch et al 2010
Inblandning av gråvarg!
Datan indikerar att D1 har sitt ursprung
i norra Skandinavien , som mest för 4803000 år sedan och genom korsningar
mellan hund och varg. Invandrade denna
hundtyp med samerna?
D1 fanns i mycket hög frekvens vilket
indikerar att hund-varg hybriden hade
en selektiv fördel.
Klütsch et al 2010