Kontrollinstruktioner 2014
BESLUT Dnr 3.4.17-12068/13 2014-01-22 Stödprocessavdelningen KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER VERSION 1 2014 1 1 Nyheter 2014 ..................................................................................................................................... 9 1.1 Föranmälan av tvärvillkorskontroller för djurskydd och foder ...................................................... 9 1.2 Kontrollpunkt Grundv 1................................................................................................................. 9 1.3 Dokumentation i Foder 21 ............................................................................................................. 9 2 Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och skötselkrav ......................................................... 10 3 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen .................................................................. 11 4 5 3.1 Ta ställning till om du är jävig ..................................................................................................... 11 3.2 Tänk på sekretessen ..................................................................................................................... 11 3.3 Förhindra smittspridning.............................................................................................................. 11 3.4 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till ....................................................................... 11 3.5 Lantbrukaren ska vara närvarande vid kontroll ........................................................................... 11 3.6 Force majeure-liknande händelse ................................................................................................ 12 Regler om föranmälan av kontroll och problem vid kontroll ..................................................... 13 4.1 Olika regler för olika kontroller ................................................................................................... 13 4.2 Kontroller som inte får föranmälas .............................................................................................. 13 4.3 Kontroller som får föranmälas ..................................................................................................... 13 4.4 Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla ...................................................... 14 4.5 Problem vid kontroll .................................................................................................................... 14 4.6 Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll ....................................................... 14 4.7 Regelverk om föranmälan ............................................................................................................ 15 Dokumentation av kontrollen ........................................................................................................ 16 5.1 Krav som ställs på dokumentationen ........................................................................................... 16 5.1.1 Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning .............................................................. 16 5.1.2 Dokumentationen ska vara ett bra beslutsunderlag ............................................................ 16 5.1.3 Dokumentationen ska vara hållbar över tiden .................................................................... 16 5.1.4 Dokumentationen ska vara underlag vid överklagande ...................................................... 16 5.1.5 Dokumentationen ska kunna hålla för en granskning ........................................................ 16 5.2 Viktigt att tänka på när du dokumenterar..................................................................................... 17 5.2.1 Dokumentera noggrant ....................................................................................................... 17 5.2.2 Dokumentera fakta och iakttagelser ................................................................................... 17 5.2.3 Dokumentation av vilka dokument du granskar ................................................................. 17 5.2.4 Skriv utförliga kommentarer .............................................................................................. 17 5.2.5 Mer att tänka på när du dokumenterar ................................................................................ 17 5.2.6 Fotografier kompletterar dokumentationen ........................................................................ 18 6 Nyckelbegrepp ................................................................................................................................ 19 7 Tvärvillkor och djur ....................................................................................................................... 20 2 7.1 Företag med betesmark ................................................................................................................ 20 7.2 Djur i de olika tvärvillkorsdirektiven ........................................................................................... 20 7.2.1 7.2.2 7.2.3 7.2.4 7.2.5 7.2.6 7.2.7 7.3 8 Växtnäring ......................................................................................................................... 20 Foder: ................................................................................................................................. 20 Livsmedel ........................................................................................................................... 21 Förtydligande om ansvar .................................................................................................... 21 Djurskydd ........................................................................................................................... 21 Förtydligande om hästar i jordbruksverksamhet och djurskydd ........................................ 22 Djurmärkning ..................................................................................................................... 22 Företag med enbart åkermark ...................................................................................................... 22 Tvärvillkor och foder ..................................................................................................................... 23 8.1 Vem är foderföretagare? .............................................................................................................. 23 8.2 Vad är en foderanläggning? ......................................................................................................... 23 8.2.1 Undantag ............................................................................................................................ 23 8.2.2 Krav på dokumentation och journalföring ......................................................................... 24 8.2.3 Vissa anläggningar behöver även ett godkännande för sin verksamhet ............................. 24 8.2.4 Kontroll av foderanläggningar ........................................................................................... 25 8.2.5 Rapportering av kontrollresultat ........................................................................................ 25 9 Anvisningar om kontrollprotokoll och checklista ....................................................................... 26 9.1 Så här fyller du i kontrollprotokollet: .......................................................................................... 26 9.1.1 A. Kontrollobjekt ............................................................................................................... 26 9.1.2 Specifikt för protokoll livsmedel ....................................................................................... 26 9.1.3 B. Kontrollmyndighet ........................................................................................................ 27 9.1.4 C. Kontroll - allmänt .......................................................................................................... 27 9.1.5 D. Resultat ......................................................................................................................... 27 9.1.6 E. Övriga kommentarer ...................................................................................................... 28 9.1.7 F. Underskrift ..................................................................................................................... 28 9.1.8 G. Bedömning av överträdelse nr… ................................................................................... 28 9.2 Avsiktlighet bör utredas............................................................................................................... 28 9.2.1 Mindre överträdelse ........................................................................................................... 28 9.3 Specifikt för checklista djurskydd ............................................................................................... 29 9.3.1 Typ av åtgärd som länsstyrelsen beslutar om..................................................................... 29 9.4 Specifikt för checklista livsmedel ................................................................................................ 30 9.4.1 Rapportering av genomförd kontroll (rapportering till kommissionen KOM enligt .............. 882/2004) .......................................................................................................................... 30 10 Grundvatten.................................................................................................................................... 31 10.1 11 12 Grundv 1 ................................................................................................................................. 31 Fågel/habitat ................................................................................................................................... 34 11.1 Fågel/habitat 1 ........................................................................................................................ 34 11.2 Fågel/habitat 2 ........................................................................................................................ 36 11.3 Fågel/habitat 3 ........................................................................................................................ 38 Avloppsslam .................................................................................................................................... 40 12.1 Slam 1 ..................................................................................................................................... 40 12.2 Slam 2 ..................................................................................................................................... 42 3 13 14 15 16 4 12.3 Slam 3 ..................................................................................................................................... 43 12.4 Slam 4 ..................................................................................................................................... 44 12.5 Slam 5 ..................................................................................................................................... 45 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område 48 13.1 Vnäring 1 ................................................................................................................................ 49 13.2 Vnäring 2 ................................................................................................................................ 51 13.3 Vnäring 3 ................................................................................................................................ 52 13.5 Vnäring 5 ................................................................................................................................ 57 13.6 Vnäring 6 ................................................................................................................................ 58 13.7 Vnäring 7 ................................................................................................................................ 61 13.8 Vnäring 8 ................................................................................................................................ 61 13.9 Vnäring 9 ................................................................................................................................ 62 13.10 Vnäring 10 .............................................................................................................................. 63 13.11 Vnäring 11 .............................................................................................................................. 64 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område 66 14.1 Vnäring 12 .............................................................................................................................. 66 14.2 Vnäring 13 .............................................................................................................................. 68 14.3 Vnäring 14 .............................................................................................................................. 69 14.4 Vnäring 15 .............................................................................................................................. 71 14.5 Vnäring 16 .............................................................................................................................. 74 14.6 Vnäring 17 .............................................................................................................................. 74 14.7 Vnäring 18 .............................................................................................................................. 75 14.8 Vnäring 19 .............................................................................................................................. 76 Växtskydd........................................................................................................................................ 78 15.1 Vskydd 1 ................................................................................................................................. 78 15.2 Vskydd 2 ................................................................................................................................. 79 15.3 Vskydd 3 ................................................................................................................................. 81 15.4 Vskydd 4 ................................................................................................................................. 82 15.5 Vskydd 5 ................................................................................................................................. 83 15.6 Vskydd 6 ................................................................................................................................. 85 15.7 Vskydd 7 ................................................................................................................................. 86 Hormoner ........................................................................................................................................ 87 16.1 Hormon 1 ................................................................................................................................ 87 16.2 Hormon 2 ................................................................................................................................ 88 17 18 Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur .......................................................... 90 17.1 TSE 2 ...................................................................................................................................... 90 17.2 TSE 3 ...................................................................................................................................... 91 17.3 TSE 4 ...................................................................................................................................... 92 17.4 TSE 5 ...................................................................................................................................... 93 Anmälan av vissa djursjukdomar ................................................................................................. 96 18.1 19 20 Mulklöv 1, Svinpest 1, Blåtunga 1.......................................................................................... 96 Livsmedel ........................................................................................................................................ 98 19.1 LVäxt 1 ................................................................................................................................... 99 19.2 LVäxt 2 ................................................................................................................................. 100 19.3 LVäxt 3 ................................................................................................................................. 101 19.4 LVäxt 4 ................................................................................................................................. 102 19.5 LVäxt 5 ................................................................................................................................. 104 19.6 LVäxt 6 ................................................................................................................................. 105 19.7 LAnimal 1 ............................................................................................................................. 107 19.8 LAnimal 2 ............................................................................................................................. 108 19.9 LAnimal 3 ............................................................................................................................. 109 19.10 LAnimal 4 ............................................................................................................................. 111 19.11 LAnimal 5 ............................................................................................................................. 112 19.12 LAnimal 6 ............................................................................................................................. 115 19.13 LAnimal 7 ............................................................................................................................. 117 19.14 LAnimal 9 ............................................................................................................................. 118 19.15 LMjölk 1 ............................................................................................................................... 119 19.16 LMjölk 2 ............................................................................................................................... 119 19.17 LMjölk 3 ............................................................................................................................... 120 19.18 LMjölk 4 ............................................................................................................................... 121 19.19 LMjölk 5 ............................................................................................................................... 122 19.20 LMjölk 6 ............................................................................................................................... 123 19.21 LMjölk 7 ............................................................................................................................... 123 19.22 LMjölk 8 ............................................................................................................................... 124 19.23 LMjölk 9 ............................................................................................................................... 125 19.24 LMjölk 10 ............................................................................................................................. 126 19.25 LÄgg 1 .................................................................................................................................. 127 19.26 Bedömningsvägledning vid tvärvillkorsbrister livsmedel .................................................... 128 Foder ............................................................................................................................................. 130 5 21 20.1 Foder 1 .................................................................................................................................. 130 20.2 TSE 1 .................................................................................................................................... 131 20.3 Foder 3 .................................................................................................................................. 134 20.4 Foder 6 .................................................................................................................................. 136 20.5 Foder 7 .................................................................................................................................. 138 20.6 Foder 8 .................................................................................................................................. 139 20.7 Foder 9 .................................................................................................................................. 142 20.8 Foder 10 ................................................................................................................................ 144 20.9 Foder 11 ................................................................................................................................ 144 20.10 Foder 12 ................................................................................................................................ 147 20.11 Foder 13 ................................................................................................................................ 148 20.12 Foder 20 ................................................................................................................................ 151 20.13 Foder 21 ................................................................................................................................ 153 Djurskydd...................................................................................................................................... 155 21.1 Kontrollpunkter med bestämmelser för animalieproduktionens djur .................................... 156 21.1.1 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga lämpliga färdigheter och kunskaper . samt yrkesskicklighet ................................................................................................. 156 21.1.2 Daglig tillsyn sker normalt av alla djur ....................................................................... 157 21.1.3 Automatiska system och anordningar ges daglig tillsyn.............................................. 158 21.1.4 Skadade eller sjuka djur ges nödvändig vård. Djur som behöver särskild vård kan tas .... om hand i särskilt utrymme ........................................................................................ 159 21.1.5 Det finns journaler för minst 5 år tillbaka över djur som behandlats med karensbelagda . läkemedel och antalet dödsfall i besättningen ............................................................ 160 21.1.6 Utrymmen, inredning och utrustning ........................................................................... 161 21.1.7 Kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera är uppfyllda .... ..................................................................................................................................... 162 21.1.8 Stallet har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och ............... djurhållningsformen ................................................................................................... 163 21.1.9 Mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation ......................................................... 164 21.1.10 Belysning finns så att tillsyn av djuren alltid kan ske utan svårigheter. Kravet på ............ ljusinsläpp och/ eller belysning är uppfyllt ................................................................. 165 21.1.11 Foder och vatten .......................................................................................................... 166 21.1.12 Kraven för hållande av utegångsdjur är uppfyllda. Kraven på stängsel är uppfyllda .. 167 21.1.13 Avhorning och operativa ingrepp ................................................................................ 168 21.1.14 Hormoner och andra ämnen används endast på tillåtet sätt ......................................... 169 21.1.15 Avel innebär inte förlossningssvårigheter eller annat lidande ..................................... 170 21.2 Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för kalvar....................................................... 171 21.2.1 Kraven på tillsyn av kalvar är uppfyllda ...................................................................... 171 21.2.2 Utrymmen för kalvar är enligt gällande måttföreskrifter ............................................. 171 21.2.3 För kalvar är kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera .... uppfyllt ....................................................................................................................... 171 21.2.4 Kalvar hålls lösgående och på ett sådant sätt att de kan ligga ner, vila, stå upp och hålla sig själva rena .............................................................................................................. 172 21.2.5 Kraven för att hålla kalvar i ensambox är uppfyllda ................................................... 172 21.2.6 Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta ........................................................ 173 6 21.2.7 21.2.8 21.2.9 21.2.10 21.2.11 21.2.12 21.2.13 Stallutrymmen rengörs och utgödslas på ett sätt som ger en god hygien och god ............ djurhälsa ...................................................................................................................... 173 Kravet på ströets kvalitet och användningen av strö på liggytor är uppfyllda ............. 175 Stallklimat och luftkvalitet är anpassat till djurslaget och mekaniskt ventilerade stallar .. har nödventilation och fungerande larmanordning ...................................................... 175 Belysning finns så att tillsyn av kalvar alltid kan ske utan svårigheter och kravet på ....... ljusinsläpp eller belysning är uppfyllt ......................................................................... 176 Foder och vatten .......................................................................................................... 176 Kalvar utfodras minst 2 gånger per dag ...................................................................... 178 Nyfödda kalvar får råmjölk ......................................................................................... 178 21.3 Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för grisar ....................................................... 179 21.3.1 Daglig tillsyn sker av alla grisar .................................................................................. 179 21.3.2 Utrymme, inredning och utrustning ............................................................................ 179 21.3.3 Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta ........................................................ 181 21.3.4 Smågrisar har under den första levnadsmånaden en liggplats som är avskild från suggan ..................................................................................................................................... 182 21.3.5 Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder ........................................... 182 21.3.6 Grisarna hålls normalt lösgående, aggressioner mellan grisar åtgärdas ...................... 182 21.3.7 Grisarna hålls normalt i par eller grupp ....................................................................... 183 21.3.8 Kraven på ströets kvalitet och användningen av strö är uppfyllda .............................. 184 21.3.9 Suggor och/ eller gyltor har tillgång till strömedel för bobyggnadsbeteende under veckan före grisning .................................................................................................... 184 21.3.10 Liggytor hålls rena och torra samt är anpassade efter djurslag och stallklimat ........... 185 21.3.11 Fönster och belysning.................................................................................................. 185 21.3.12 Buller ........................................................................................................................... 185 21.3.13 Foder och vatten .......................................................................................................... 186 21.3.14 Reglerna kring reducering av smågrisars tänder är uppfyllda och operativa ingrepp ....... utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt .......................................................... 187 22 23 Skötselkrav.................................................................................................................................... 189 22.1 1030 TV Gödslingsfri zon OK .............................................................................................. 189 22.2 1031 TV Bibehållande av tvärvillkorselement OK ............................................................... 190 22.3 1033 TV Bevuxen sluttande åkermark OK ........................................................................... 193 22.4 1034 TV Bränning av halm OK ............................................................................................ 194 22.5 1036 TV Uttag av bevattningsvatten OK .............................................................................. 195 Övriga kontrollpunkter, TVÄR_ALLA ..................................................................................... 201 23.1 Sammanfattning .................................................................................................................... 201 23.2 Kontrollpunkterna – hur det ska markeras ............................................................................ 202 23.2.1 Sammanfattande kontrollpunkter ................................................................................ 202 23.2.2 Kontrollpunkter som inte redovisas i detalj någon annanstans.................................... 204 24 Regelverk ...................................................................................................................................... 205 24.1 Grundvatten .......................................................................................................................... 205 24.2 Fågel/habitat ......................................................................................................................... 205 24.3 Avloppsslam ......................................................................................................................... 205 7 24.4 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område .... .............................................................................................................................................. 205 24.5 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område . .............................................................................................................................................. 205 24.6 Växtskydd ............................................................................................................................. 205 24.7 Hormoner .............................................................................................................................. 206 24.8 Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur...................................................... 206 24.9 Anmälan av vissa djursjukdomar .......................................................................................... 206 24.10 Livsmedel.............................................................................................................................. 206 Artikel 18 och 19 i förordning (EG) nr 178/2002. ............................................................................... 207 25 26 8 24.11 Foder ..................................................................................................................................... 207 24.12 Djurskydd .............................................................................................................................. 207 24.13 Skötselkrav............................................................................................................................ 208 Bemyndiganden att utföra kontroller ......................................................................................... 209 25.1 Direktstöd .............................................................................................................................. 209 25.2 Stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ............................................................................... 209 Bilaga 1 Tvärvillkorselement i åkermark i stödområde 9 ........................................................ 210 1 Nyheter 2014 1.1 Föranmälan av tvärvillkorskontroller för djurskydd och foder För tvärvillkorskontroller för djurskydd och för foder är huvudregeln att kontrollen inte får föranmälas. Läs mer i kapitel 4. 1.2 Kontrollpunkt Grundv 1 Kontrollpunkten för att kontrollera om lantbrukare uppfyller grundvattenrelaterade krav ska nu kontrolleras för alla jordbruksföretag. Begränsningen till att endast kontrollera företag med över 100 DE är borttagen. 1.3 Dokumentation i Foder 21 Egenproducerat foder ska gå att spåra via journalföringen även om det används till gårdens egna djur men det får anses tillräckligt om foderföretagaren kan redovisa vad som producerats på gården, t ex via växtodlingsplanen. Läs mer i kapitel 20. 9 2 Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och skötselkrav Den här instruktionen riktar sig till dig som är kontrollant på länsstyrelsen. Detta dokument behandlar kortfattat några nyckelbegrepp om tvärvillkor. Mer information om till exempel begrepp och beräkningsprinciper om tvärvillkor finns via Handläggarstödet och på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se. Där finns även gällande versioner av kontrollprotokoll och kontrollinstruktion för utskrift. I samband med en reform av EU:s jordbrukspolitik infördes successivt 2005-2007 så kallade tvärvillkor för areal- och djurrelaterade jordbrukarstöd. Tanken är att lantbrukare som inte följer vissa miljö-, hälso- och djurskyddsbestämmelser ska få avdrag på stödbeloppet. Kravet på lantbrukaren att följa tvärvillkoren omfattar jordbruksverksamheten och hela lantbruksföretagets jordbruksmark. Det är länsstyrelsen som kontrollerar tvärvillkoren. Tvärvillkoren består av två delar, verksamhetskrav och skötselkrav. Verksamhetskraven består av ett antal EU-direktiv och EU-förordningar som lantbrukare måste ta hänsyn till för att få fullt stöd. Skötselkrav (god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) för jordbruksmark fastställs av medlemsstaten. Gemensamt för verksamhetskrav och skötselkrav är att den enskilda lantbrukaren drabbas av minskning av stödbeloppen i det fall länsstyrelserna konstaterar överträdelse av bestämmelserna. När det gäller gödsel och växtskyddsmedel finns det också ett antal krav som utgör så kallade extra tvärvillkor för miljöersättningar. 10 3 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen 3.1 Ta ställning till om du är jävig Innan du gör en kontroll ska du ta ställning till om du kan vara jävig enligt förvaltningslagen. Det är heller inte lämpligt att du gör kontrollen, om du har utfört de två senaste fältkontrollerna på företaget, handlagt företaget eller gjort åtagandeplan, åtgärdsplan med mera. I sådana situationer ska du ta kontakt med den kontrollansvarige som i sin tur lämnar över kontrollen till en annan kontrollant. 3.2 Tänk på sekretessen Det är viktigt att tänka på gällande sekretessbestämmelser. I kontrollsammanhang är det särskilt viktigt när det gäller vilka lantbrukare som kommer att kontrolleras. 3.3 Förhindra smittspridning För att undvika smittspridning ska du använda lämpliga skyddskläder, till exempel ren overall och plastsockor, när du går in i stallar och andra djurutrymmen. Om det krävs ska du även använda desinfektionsmedel. Du ska också tillgodose lantbrukarens önskemål som handlar om smittskydd. Det ska göras så långt det är möjligt utan att kontrollkvaliteten blir sämre. 3.4 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till Innan du inleder kontrollen på gården ska du informera lantbrukaren om vad som ska kontrolleras och hur kontrollen kommer att gå till. Du ska också upplysa lantbrukaren om de eventuella avvikelser som du konstaterar under kontrollen. Lantbrukaren ska bistå med nödvändig hjälp för att du ska kunna genomföra kontrollen. Om lantbrukaren inte gör det kan det bli avslag på ansökan eller så kan Jordbruksverket besluta om avdrag på stöden. Vid kontrollen har du möjlighet att upplysa lantbrukaren om de avdrag som finns inom regelverket och hur de tillämpas. Däremot får du inte upplysa lantbrukaren om länsstyrelsen kommer att tillämpa några avdrag i det aktuella fallet. Beslut om eventuella sanktioner ska fattas av någon annan person än den som utfört fältkontrollen. 3.5 Lantbrukaren ska vara närvarande vid kontroll Du ska inte gå in i några stallar eller andra djurutrymmen, om ingen på gården vet att en kontroll genomförs. Lantbrukaren eller dennes representant måste också finnas tillgänglig någon gång under kontrollen för att du ska kunna göra en 11 kontroll av stalljournal och annan dokumentation. Om lantbrukaren inte har möjlighet att närvara kan det bli aktuellt att avbryta kontrollen för att fortsätta vid ett senare tillfälle. 3.6 Force majeure-liknande händelse I vissa fall kan kontrollen inte genomföras eller man konstaterar att lantbrukaren inte kommer att kunna uppfylla villkoren för stöd beroende på att någon oförutsedd händelse har inträffat. Vissa händelser kan godkännas som force majeure eller force majeure-liknande händelser, till exempel att lantbrukaren avlider eller under en längre tid inte är arbetsför, naturkatastrofer inträffar, djurstallar förstörs eller besättningen drabbas av en epizooti. Om det inträffar sådana händelser kan lantbrukaren ändå få behålla stödet i sin helhet eller delar av stödet. Även andra oförutsedda händelser kan leda till att Jordbruksverket ändå betalar ut stöd. Om du stöter på problem som kan kopplas till force majeure-liknande händelser, bör du diskutera dessa med den som är kontrollansvarig eller stödansvarig på din länsstyrelse. 12 4 Regler om föranmälan av kontroll och problem vid kontroll 4.1 Olika regler för olika kontroller Det finns olika regler om föranmälan av kontroll för stöd-, register- och tvärvillkorskontroller. Vissa kontroller får föranmälas, andra inte. För tvärvillkorskontroller gäller att om det finns regler om föranmälan av kontroll inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. 4.2 Kontroller som inte får föranmälas Huvudregeln är att kontrollerna inte får vara föranmälda. Gränsen för när en kontroll som inte är föranmäld blir en föranmäld kontroll är tre timmar innan kontrollen ska genomföras. Det är starttiden för kontrollen som räknas. Kontroller som inte får föranmälas är CDB-kontroll tvärvillkorskontroller för märkning, journalföring och rapportering till CDB tvärvillkorskontroller för märkning och journalföring för gris tvärvillkorskontroller för märkning och journalföring av får och get tvärvillkorskontroller för djurskydd tvärvillkorskontroller för foder De företag där kontrollen i vissa fall ändå kan behöva föranmälas är hos deltidslantbrukare och lantbrukare som bor i avlägsna områden. Observera att om en djurskyddskontroll föranmäls ska det alltid anges en motivering till detta. Det ska även finnas en motivering till att föranmäla djurskyddskontrollen i de fall då kontrollen har föranmälts inom tre timmar från det att kontrollen genomförs. 4.3 Kontroller som får föranmälas Huvudregeln är att kontroller ska föranmälas så nära inpå kontrollen som möjligt. För arealbaserade stöd- och tvärvillkorskontroller som gäller areal, får föranmälan inte ske senare än 14 dagar. Motsvarande tid för föranmälan av djurstödskontroller får inte ske senare än 48 timmar, utom i väl motiverade fall. Om du föranmäler en djurstödskontroll mer än 48 timmar innan kontrollen genomförs ska du alltid skriva en motivering om orsaken till varför du gjorde det. 13 Kontroller som får föranmälas är gårdsstödskontroller kontroller av miljöersättningar kontroller av kompensationsbidrag Du bör vara restriktiv med att skjuta upp föranmälda kontroller. Om lantbrukaren eller dennes representant inte har tillfälle att närvara ska du undersöka om kontrollen går att utföra med hjälp av en ersättare eller på egen hand. 4.4 Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla När olika sorters kontroller hos en lantbrukare ska samordnas är det viktigt att tänka på att det är olika regler om föranmälan av kontroller för stöd-, tvärvillkorsoch registerkontroller. Det innebär till exempel att om en CDB-kontroll eller tvärvillkorskontroll kombineras med en stödkontroll så begränsas möjligheten att föranmäla kontrollen. 4.5 Problem vid kontroll Om det uppstår problem i samband vid själva kontrolltillfället ska du notera detta i akten. Du ska sedan skicka en tjänsteanteckning med mottagningsbevis till lantbrukaren. Detta gäller i samtliga fall utom vid force majeure. 4.6 Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll Om lantbrukaren av någon anledning vägrar tillåta en stöd- eller tvärvillkorskontroll bör detta respekteras. Detsamma gäller vid kontrolltillfället om lantbrukaren, eller annan ansvarig person, inte medverkar i den utsträckning som kan anses nödvändig för att kontrollen ska kunna genomföras. Du ska informera lantbrukaren om att länsstyrelsen eventuellt kan avslå ansökan om kontrollen inte kan genomföras till följd av orsaker som beror på lantbrukaren. Observera att för vissa kontroller av till exempel märkning och registrering av djur måste länsstyrelsen ändå genomföra den delen av kontrollen, se djurkontrollinstruktionen. Djurskyddskontroller genomförs vanligtvis, om nödvändigt med handräckning från polismyndigheten, även om lantbrukaren motsätter sig kontroll. 14 4.7 Regelverk om föranmälan Stödkontroller och vissa tvärvillkorskontroller får föranmälas, om det inte strider mot kontrollens syfte. För tvärvillkoren gäller att om det finns regler om föranmälan av kontroll inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. Om en kontroll ska föranmälas, ska det göras så kort tid som möjligt före kontrollen. Detta framgår av artikel 27.1 i förordning (EG) nr 1122/2009, (IAKS-förordningen)1. 1 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till lantbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn 15 5 Dokumentation av kontrollen 5.1 Krav som ställs på dokumentationen 5.1.1 Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning Din dokumentation ska ge en så objektiv beskrivning som möjligt av det som du ser vid kontrolltillfället. Dokumentationen ska beskriva de faktiska förhållandena så väl att även den som inte varit med vid kontrollen kan få en riktig bild av de förhållanden som konstaterades. Med hjälp av din dokumentation ska en annan person, lantbrukare eller myndighet kunna förstå vad du sett och bakgrunden till de ställningstaganden som du gjort. 5.1.2 Dokumentationen ska vara ett bra beslutsunderlag Dokumentationen ska ge den handläggare som fattar beslut om stöd, och avgör om stödvillkoren är uppfyllda eller inte, en god bild av de förhållanden som konstaterades vid kontrolltillfället. För att korrekta beslut ska kunna fattas – rätt pengar till rätt lantbrukare – måste fältkontrollen resultera i ett bra beslutsunderlag. Både beslutsfattandet och den fortsatta kontakten med lantbrukaren blir enklare om underlagsmaterialet från kontrollen är väl genomarbetat och väl belyser vad som konstaterades vid kontrolltillfället. 5.1.3 Dokumentationen ska vara hållbar över tiden Dokumentationen ska också vara hållbar över tiden, så att den kan vara användbar som kunskapsmaterial om lantbrukaren skulle få en förnyad kontroll. Erfarenheterna från de kontroller som under åren genomförts är att en god dokumentation vid det första kontrolltillfället är till stor hjälp vid senare handläggning. 5.1.4 Dokumentationen ska vara underlag vid överklagande Om beslutet överklagas är det beslutsfattaren vid en överprövande instans som ska besluta i ärendet med stöd av dokumentationen från kontrollen. Om dokumentationen från kontrollen är bristfällig, kan det bli svårt för länsstyrelsen att motivera sitt beslut vid en överprövning. 5.1.5 Dokumentationen ska kunna hålla för en granskning Dessutom kan kontrollarbetet granskas och bedömas vid flera olika tillfällen. Granskningen kan utföras av Jordbruksverkets internkontrollenhet eller enhet för internrevision eller av andra myndigheter som granskar statlig förvaltning. Några av kontrollerna kan också bli granskade av EU-kommissionens revisorer. Om kommissionens revisorer hittar brister i dokumentationen kan det få stora konsekvenser, eftersom revisorerna kan dra slutsatserna att samtliga kontroller i länet eller landet utförts på samma sätt. Detta kan då leda till avdrag för hela landet eftersom revisorerna utgår ifrån att kvaliteten på kontrollerna är lika. 16 5.2 Viktigt att tänka på när du dokumenterar 5.2.1 Dokumentera noggrant Var noggrann när du dokumenterar. I kontrollinstruktioner och protokoll är det inte möjligt att ange exakt vilka detaljer som ska dokumenteras vid en kontroll. I vissa situationer måste du därför dokumentera betydligt fler uppgifter än vad som uppenbart framgår av kontrollinstruktionen eller protokollet. Det är särskilt viktigt att dokumentera väl om det uppstår tveksamheter kring kontrollen eller om du ser brister. Tänk på att du även måste dokumentera sådana förhållanden som kan ändras efter det att kontrollen genomförts. Uppmärksamma också att lantbrukaren ska få yttra sig över all den dokumentation som används som underlag för beslut för lantbrukaren, innan beslutet fattas. 5.2.2 Dokumentera fakta och iakttagelser Det som du måste dokumentera är fakta som är riktig och som har betydelse för stödvillkoren. Det kan även vara bra att dokumentera sådana saker du ser som inte nödvändigtvis påverkar stödvillkoren. Men som kan ge ett stöd för minnet och för att ge en korrekt helhetsbild av kontrollen. 5.2.3 Dokumentation av vilka dokument du granskar När du granskar lantbrukarens dokumentation ska du anteckna vilka dokument som granskats. Signera och datera alla dokument som du har granskat. 5.2.4 Skriv utförliga kommentarer Dokumentationen ska beskriva dels hur det ser ut, dels på vilket sätt detta påverkar kontrollantens bedömning. Skriv till exempel: ”Lantbrukaren har ingen fullständig växtodlingsplan. I den plan som lantbrukaren upprättat fanns endast uppgifter om skiftesidentitet och gröda. Övrig information saknas.” En sådan här beskrivning ger ett fullvärdigt beslutsunderlag, medan enbart kommentaren ”växtodlingsplan saknas” saknar beskrivning om varför växtodlingsplanen inte kan godkännas. 5.2.5 Mer att tänka på när du dokumenterar Tänk också på följande: Skriv tydligt – tänk på att andra ska kunna läsa dina noteringar och anteckningar. Skriv med arkivbeständig skrift, inte blyerts. Notera alltid brister eller fel som är till nackdel för lantbrukaren. Gör noteringar för alla de kontrollpunkter som du har kontrollerat. Använd inte tippex eller motsvarande. Stryk i stället över felaktiga uppgifter så att man kan se den ursprungliga texten. Signera ändringen och dokumentera orsaken, om den inte är uppenbar. Se till att noteringarna är sakliga och relevanta. 17 Använd det material som finns tillgängligt i form av kontrollprotokoll och bilagor. Om det utrymme som finns där inte är tillräckligt för att beskriva vad du konstaterat, ska du använda ett vanligt A4-papper. 5.2.6 Fotografier kompletterar dokumentationen Fotografier ger bra stöd för minnet och kan vara mycket användbara för handläggningen. Fotopunkt och fotoriktning ska framgå av din dokumentation. Anteckna också vad du vill visa med bilden. För de foton som kommuniceras med brukaren ska det tydligt framgå var bilden är tagen. 18 6 Nyckelbegrepp Bedömningsvärde - 1, 2 eller 3 med vilken kontrollanten/inspektören graderar överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet. 1 motsvarar 1 procent beloppsminskning, 2 motsvarar 3 procent och 3 motsvarar 5 procent. Krav – utifrån aktuell rättsakt fastställt krav enligt den struktur som Jordbruksverket valt för att gruppera vissa detaljbestämmelser (motsvarande begrepp för skötselkraven är norm). En rättsakt kan innehålla flera krav. Rättsakt – aktuell EU-lagstiftning, exempelvis nitratdirektiv, habitatdirektiv m.fl. Till de flesta rättsakter finns svensk lagstiftning kopplad. Den svenska lagstiftningen blir då i tvärvillkorssammanhang en del av begreppet rättsakt. Område – det tvärvillkorsområde som rättsakten tillhör. Områdena är: 1. miljö 2. folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, 3. djurskydd, 4. skötselkraven. De extra tvärvillkoren för miljöersättningarna utgjorde tidigare ett femte område inom tvärvillkoren. Numera tillhör de växtnäringsrelaterade extra tvärvillkoren område 1. miljö och de växtskyddsrelaterade extra tvärvillkoren område 2. folkhälsa, djurhälsa och växtskydd. Allvar – en överträdelses allvar ska framför allt bedömas mot bakgrund av hur stora följder överträdelsen har fått, eller med stor sannolikhet riskerar att få, med hänsyn till syftet med kravet. Allvarsbedömningen ska göras för sig, utan hänsyn till omfattning eller varaktighet. Omfattning – en överträdelses omfattning ska avse någon form av kvantitativ omfattning, till exempeltill exempel antal djur eller hektar som har berörts av överträdelsen. Varaktighet – en överträdelses varaktighet ska bland annat bedömas med hänsyn till hur länge följderna varar eller vilka möjligheter som finns att åtgärda följderna på ett rimligt sätt. Ofta är det lämpligare att försöka bedöma varaktighet bakåt i tiden än att göra antaganden om hur långt framåt i tiden en överträdelse kommer att kvarstå. Mindre överträdelse – en överträdelse som med hänsyn till dess allvar, omfattning och varaktighet är så liten att ingen minskning av lantbrukarens stödbelopp bör ske, under förutsättning att lantbrukaren inom viss tid åtgärdar överträdelsen och visar för kontrollmyndigheten att överträdelsen är åtgärdad. Överträdelser som innebär en direkt risk för människors och djurs hälsa får inte betraktas som mindre överträdelser. Mindre överträdelser ska dokumenteras och följas upp. 19 7 Tvärvillkor och djur I de fall det finns någon typ av djurhållning på gården måste du ta ställning till vilka djur som hör till jordbruksföretaget och som därmed ska omfattas av de olika tvärvillkoren. Det finns olika regler för olika tvärvillkor, vilket innebär att djuren som finns på företaget som söker stöd, kan ingå i tvärvillkoren för växtnäring, men inte för djurskydd. 7.1 Företag med betesmark Om det finns betesmarker i företaget så finns det tvärvillkor som anger att dessa marker ska betas. För att markerna ska kunna betas måste det finnas djur, alltså är huvudprincipen att alla djur omfattas av tvärvillkoren. Undantagen räknas upp i tvärvillkorsdirektiven, se avsnitt 7.2. Exempelvis ingår inte hobby- eller sällskapshästar i tvärvillkoren inom djurskydd. Det innebär att om man tar in betesdjur så berörs man av tvärvillkoren oavsett om man äger djuren eller inte, enda undantaget är hästar. 7.2 Djur i de olika tvärvillkorsdirektiven Vid granskning av de olika direktiven kan vi se vilka djur som ska ingå i tvärvillkoren och vilka som inte ska vara med. Det finns alltså några djurkategorier som ska sorteras bort efter att vi har tillämpat huvudprincipen. Det innebära att följande resonemang ska tillämpas för respektive direktiv: 7.2.1 Växtnäring (Rådets direktiv 91/676 EEG) Djur som ingår: Alla djur oavsett djurslag inklusive hobby- eller sällskapsdjur. Djur som inte ingår: Inte aktuellt 7.2.2 Foder: (Rådets förordning (EG) 183/2005) Djur som ingår: Djur som ska bli livsmedel för den öppna marknaden. Djur som inte ingår: 20 Djur som hålls för livsmedelsproduktion för eget bruk, till exempel hushållsgris, några höns eller kalkoner, två kalvar etcetera. Familjens husdjur till exempel något får, get, kanin och gris. 7.2.3 Livsmedel (Rådets förordning (EG) nr 852/2004) Djur som ingår: Djur som hålls för livsmedelsproduktion där syftet är att djuren eller livsmedel från djuren, till exempel ägg eller mjölk, ska levereras vidare i livsmedelskedjan. Djur som inte ingår: Djur som hålls för att enbart producera livsmedel som konsumeras inom privathushållet. Djur som hålls inom verksamheter som inte uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag enligt förordning (EG) nr 852/2004, till exempel en gård med ett mindre antal värphöns, ett antal får eller hästar. För mer information om kriterierna för livsmedelsföretag se Livsmedelsverkets vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar (www.slv.se). 7.2.4 Förtydligande om ansvar Det är alltid livsmedelsföretagaren som är juridiskt ansvarig för den verksamhet som bedrivs på gården om inget annat är särskilt avtalat mellan livsmedelsföretagaren och den som ansvarar för den dagliga verksamheten. 7.2.5 Djurskydd (Rådets direktiv 98/58 EG) Djur som ingår: Djur som hålls eller föds upp för animalieproduktion, det vill säga livsmedel, avel, skinn eller pälsar. Stuteriverksamhet, hästarna ingår i jordbruksverksamheten och omfattas av tvärvillkoren. Hästar som ingår i jordbruksverksamheten, exempelvis genom arbete i jordbruket. Betesdjur Djur som inte ingår: Hästar som inte ingår i animalieproduktionen, alltså bortkryssad i hästpasset Hästar som används för tävling, rid- och körskola, utställning. Hästar som används för hobby. Hästar som tillhör någon annan. Hobbydjur som till exempel några höns Familjens kanin eller minigris 21 7.2.6 Förtydligande om hästar i jordbruksverksamhet och djurskydd I Rådets direktiv 98/58 finns uppräknat vilka djur som inte omfattas av direktivet. Det innebär alltså att om denna typ av hästar sköter betesmarken så ska dessa hästar ingå i jordbruksverksamheten, men omfattas inte av djurskyddskrav som utgör tvärvillkor. 7.2.7 Djurmärkning (Rådets förordning (EG) 1760/2000, Rådets förordning (EG)21/2004) Det är djurhållaren på marken som blir betad som har det juridiska ansvaret för att djuren är korrekt märkta. Djurhållare är alltså den som är registrerad som djurhållare på platsen hos Jordbruksverket. Det kan med andra ord vara någon annan än den som äger djuren, som är djurhållare. Det innebär att om man tagit emot omärkta djur eller felaktigt märkta djur är det djurhållaren på platsen som ansvarar, och det blir därmed en tvärvillkorsbrist. I de fall djuren var korrekt märkta när de togs emot men där djuren senare har tappat ett eller flera märken gäller att: Djurhållaren ska ha uppmärksammat den person som kan beställa öronbrickor om att djuren inte är korrekt märkta. Har djurhållaren gjort detta så anses tvärvillkoret vara uppfyllt. 7.3 Företag med enbart åkermark För företag med enbart åkermark finns ingen betesmark vilket innebär att det inte behövs djur för att sköta några tvärvillkor. I de här fallen går vi direkt in i varje direktiv och ser vad som gäller, se avsnitt 7.2. 22 8 Tvärvillkor och foder 8.1 Vem är foderföretagare? Foderföretagare är alla som i sin verksamhet med eller utan vinstsyfte bedriver produktion, framställning, bearbetning, lagring, transport eller distribution av foder. Det är också producenter som producerar eller lagrar foder för utfodring av livsmedelsproducerande djur på sin egen jordbruksanläggning. Foderhygienförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 av den 12 januari 2005 om fastställande av krav för foderhygien) omfattar all verksamhet som bedrivs av foderföretagare i alla led från och med primärproduktion av foder till och med utsläpp av foder på marknaden. Foderföretagare finns inom många verksamhetsområden till exempeltill exempel kycklinguppfödning, grisproduktion, vilthägn, vattenbruk och renskötsel. Det är foderföretagaren själv som ansvarar för att kraven enligt foderhygienförordningen är uppfyllda. Bestämmelserna syftar till att endast säkert foder och i slutändan säkra livsmedel ska komma ut på marknaden. Tvärvillkoren utgör bara ett litet urval av de bestämmelser som foderföretagare måste följa. Fodersäkerhetsbestämmelser som inte utgör tvärvillkor kan ställa mer långtgående krav på vad den enskilda foderföretagaren måste göra för att bidra till att endast säkra livsmedel och säkert foder konsumeras av människor respektive djur. 8.2 Vad är en foderanläggning? En foderanläggning är de utrymmen i verksamheten där foder hanteras. Jordbruksverket betraktar varje jordbruksfastighet som en foderanläggning om foder hanteras som ett led i primärproduktionen av foder eller livsmedel. Det gäller för primärproducenter inom foder, det vill säga i praktiken oftast lantbrukare Om däremot jordbruksföretaget består av flera gårdar som inte ligger mycket nära varandra räknas varje gård, där foder odlas eller hanteras, som en foderanläggning. Kravet enligt foderhygienförordningen är att alla foderanläggningar, som används inom någon del av foderhanteringen, ska anmälas till Jordbruksverket. En anledning är ett ökat krav på att kunna spåra och hindra ohälsosam spridning av smitta eller förorening. Anmälningarna blir grunden för ett register som gör det möjligt att i större utsträckning spåra produkter om något går fel. Spårbarhet är viktig för att begränsa riskerna inom livsmedels- och foderkedjan. 8.2.1 Undantag Observera att kraven i foderhygienförordningen (EG) nr 183/2005 inte gäller för: a) privat enskild produktion av foder för livsmedelsproducerande djur för konsumtion inom privathushållet och icke-livsmedelsproducerande djur. 23 b) utfodring av livsmedelsproducerande djur för konsumtion inom privathushållet, c) utfodring av icke-livsmedelsproducerande djur, d) producentens direktförsäljning av små mängder primärproducerat foder (mindre än 10 ton per år) till lokala jordbruksföretag eller konsumenter eller detaljhandelsföretag (mindre än 50 kilometer) e) detaljhandel, till exempel zoobutiker med foder för sällskapsdjur. Om man har hästar och alla hästar har inskrivet i sitt hästpass att de inte ska gå vidare i livsmedelskedjan omfattas inte heller denna del av produktionen av kraven. 8.2.2 Krav på dokumentation och journalföring Foder ska kunna spåras på alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan. Dokumentationen är ett hjälpmedel vid kontrollen av spårbarheten. Foderföretagare ska kunna ange alla personer som de har fått livsmedel, foder, djur eller ämne som ska ingå i ett foder av. Foderföretagare ska också kunna tala om vem eller vilka företag som har fått deras produkter. För foderföretagare som omfattas av foderhygienförordningen (EG) nr 183/2005 finns krav på att vissa uppgifter som rör kravet på spårbarhet ska dokumenteras i journaler. Det handlar om att löpande dokumentera uppgifter och lagra information på ett samlat sätt som rör exempelvis inköp av foder. Foderföretagare som inte omfattas av foderhygienförordning (EG) nr 183/2005 måste inte journalföra när det som handlar om spårbarhetskraven. Däremot ska foderföretagen samla information på ett sådant sätt att de kan lämna över information till myndigheterna på begäran. 8.2.3 Vissa anläggningar behöver även ett godkännande för sin verksamhet I vissa fall behövs även ett godkännande eller en särskild registrering från Jordbruksverket för att en verksamhet med foder ska vara tillåten i en foderanläggning. Detta gäller för de här verksamheterna: 24 Om ett foderföretag använder mjölk eller mjölkprodukter som inte värmebehandlats eller som endast genomgått en enkel pastörisering. Frågan gäller produkter från mejeri, inte egen mjölk som används för till exempel utfodring av egna kalvar. Om bearbetat animaliskt protein används i oblandad form eller om produkter som innehåller kött- och benmjöl som kommer från kategori 2-material används som gödningsmedel. Om lantbrukaren själv blandar in läkemedel i foder på sin anläggning. Om lantbrukaren själv blandar in koccidiostatika i foder på sin anläggning. Om lantbrukaren själv blandar in fiskmjöl, dikalciumfosfat, trikalciumfosfat eller blodprodukter i foder på sin anläggning. Om lantbrukaren själv blandar in tillväxtfrämjande medel i foder på sin anläggning. Om lantbrukaren säljer icke värmebehandlad spannmål för utfodring av fjäderfä. 8.2.4 Kontroll av foderanläggningar Den planerade offentliga kontrollen ska enligt artikel 3 i förordningen (EG) 882/2004 vara risk- och erfarenhetsbaserad. På Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se, finns en vägledning som heter ”Riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen”. Denna vägledning bör användas i planeringen av foderkontrollen. Kontrollfrekvensen på primärproducenternas foderanläggningar bör anpassas så att de motsvarar kravet på minst 1 procent enligt IAKS-förordningen. förordningen (EG) nr 1122/2009, det vill säga ett minimum är att kontrollanten kontrollerar de frågor som finns i den checklista som Jordbruksverket publicerar och som finns att hämta ned från Ladan under Foder/Anläggningsregistret. Vid kontrollen bör ”Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. – Foder” användas. Denna finns att läsa på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se. 8.2.5 Rapportering av kontrollresultat Kontrollresultat från genomförda kontroller kan med fördel rapporteras in löpande i Konrad. Observera att checklistans samtliga kontrollpunkter ska rapporteras i systemet, även de kontrollpunkter som inte ingår i tvärvillkorskontrollen. Det som gäller vid registrering av kontrollresultat från tvärvillkorskontroller i Konrad är att endast kontroller med avvikelser ska registreras. Från och med nu har vi ett undantag för detta när det gäller Foder-kontrollerna. För Foderkontrollerna gäller att samtliga kontrollpunkter, både tvärvillkor och de kontrollpunkter som inte är tvärvillkor ska registreras. Det gäller alltså även tvärvillkorpunkter som det inte finns några avvikelser på, eller om det är ej aktuellt eller ej kontrollerade. Anledningen är att Enheten för foder och hälsa på Jordbruksverket behöver få in kontrollresultaten som underlag för beslut när det gäller fodersäkerhet. Du ska rapportera en sammanställning över kontrollresultaten från foderkontrollen till Jordbruksverket varje år via det frågeformulär som läggs ut på Ladan i slutet av varje kalenderår. Rapporteringen ska finnas hos Jordbruksverket senast den sista februari varje år enligt 6§ i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2007:21) och allmänna råd om offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter. 25 9 Anvisningar om kontrollprotokoll och checklista Det är kontrollprotokollet och all tillhörande dokumentation som är underlag för länsstyrelsens beräkning av eventuellt avdrag på lantbrukarens stödbelopp när länsstyrelsen har upptäckt ett fel. Det är mycket viktigt att du som kontrollant antecknar noga så att det finns ett bra underlag för den som ska fatta beslut. Daterad fotodokumentation är ofta en fördel om det finns något av relevans att fotografera. Länsstyrelsen ansvarar för att lantbrukaren ges möjlighet att ta del av och kommentera kontrollprotokoll och annat underlag före beslut. Lantbrukaren ska enligt EU-bestämmelser underrättas om eventuella överträdelser av tvärvillkoren inom tre månader från kontrollen. Jordbruksverket rekommenderar betydligt snabbare besked till lantbrukaren än så. Länsstyrelsens beslut om avdrag på stöden ersätter inte i något avseende de åtgärder som kommunen eller länsstyrelsen ska vidta enligt miljöbalken eller annan lagstiftning. Länsstyrelsen skickar meddelande om beslut om avdrag och beslut om stödbelopp till lantbrukaren. Lantbrukaren kan överklaga länsstyrelsens beslut. 9.1 Så här fyller du i kontrollprotokollet: 9.1.1 A. Kontrollobjekt Här fyller du i lantbrukarens personuppgifter. Namn, adress och lantbrukarens kundnummer hos länsstyrelsen är obligatoriska uppgifter. 9.1.2 Specifikt för protokoll livsmedel Verksamhet Beskriv huvudsaklig verksamhet och övrig verksamhet som bedrivs på anläggningen, till exempel spannmålsproduktion och uppfödning av nötkreatur eller frilandsodling av bladgrönsaker och övriga frilandsgrönsaker. Beskrivningen bör följa uppdelningen av branscher enligt Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. Med huvudsaklig verksamhet menas den verksamhet som utgör mer än 50 procent av verksamheten inom primärproduktionen. Om det är svårt att avgöra vilken verksamhet som är den huvudsakliga bör den verksamhet som har högst prioritetsklass enligt vägledningen anges som huvudsaklig verksamhet. Kvalitetssäkringssystem Frivilliga första-, andra- eller tredjepartssystem som företag i primärproduktionen använder i sin egenkontroll, till exempel branschriktlinjer, djuromsorgsprogram, 26 mejeriföretagens kvalitetssäkringssystem (till exempel Arlagården) eller certifierade system (till exempel IP, IP Frukt och grönt, Krav). Kvalitetssäkringssystemet ska vara bedömt av Livsmedelsverket och Jordbruksverket och finnas uppräknat i Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. Länk till Livsmedelsverkets (SLVs) samtliga vägledningar www.slv.se/sv/grupp1/Lagstiftning/Vagledning-och-annan-information/. Länk till vägledningen om riskklassificering www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/Riskklassificering_ primarproduktion.pdf. 9.1.3 B. Kontrollmyndighet Ange vilken kontrollmyndighet du gör kontrollen för. Fyll i ditt namn, din epostadress och ditt telefonnummer. Kommunerna är från och med 2010 inte utpekade som kontrollmyndigheter för tvärvillkoren. Om länsstyrelsen ändå får in uppgifter om väl dokumenterade tvärvillkorsöverträdelser från kommunernas miljötillsyn är det uppgifter om kommunens inspektör som ska skrivas in i avsnitt B. Kontrollprotokollet behöver i de fallen endast fyllas i med sådant som inte framgår tydligt av den dokumentation länsstyrelsen har fått från kommunen. 9.1.4 C. Kontroll - allmänt Fyll i namnet på de personer som var med vid kontrollen, till exempel lantbrukaren och eller någon anställd vid jordbruksföretaget. Svara på frågan om lantbrukaren har fått en föranmälan om kontrollen genom att kryssa i aktuell ruta. Om du kryssar i ”Ja” ange datum för när lantbrukaren meddelades. Förutsatt att det inte strider mot kontrollens syfte får kontrollen föranmälas. Anmälan ska begränsas till den minsta tidsperiod som behövs, och får inte överstiga 14 dagar. Anmälan högst tre timmar före planerad ankomst till jordbruksföretaget räknas inte som avisering i detta sammanhang utan kan markeras med ”Nej”. Fyll i datum för kontrollen. Om lantbrukaren vägrade kontroll markera då ”Ja”-rutan. Om du kryssar i ”Ja”, beskriv då under E. ”Övriga kommentarer” på vilket sätt lantbrukaren aktivt vägrade kontrollen. Effekten av att lantbrukaren vägrar en kontroll blir i regel att lantbrukaren inte får några tvärvillkorsrelaterade stöd utbetalda alls för det aktuella året. 9.1.5 D. Resultat Oavsett frågornas formulering innebär ”Ja” att du vid kontrolltillfället inte har kunnat konstatera någon överträdelse, inte att du garanterar att lantbrukaren vid varje tillfälle under året uppfyller kraven. 27 Markera ”Nej” endast i de fall du konstaterar en överträdelse. ”Nej” ska alltid kombineras med att du beskriver och graderar den konstaterade överträdelsen i avsnitt G. Om en viss fråga inte är aktuell att kontrollera hos lantbrukaren, till exempel för att denne inte använder växtskyddsmedel, ska du markera ”Ej aktuellt”. Om du av någon anledning inte har kontrollerat en fråga i samband med en fullständig tvärvillkorskontroll kryssar du i ”Ej kontrollerat”. Lämna en förklaring under E. ”Övriga kommentarer” i ett sådant fall. ”Ej kontrollerat” medför att gården inte kan räknas in i länsstyrelsens obligatoriska kontrollfrekvens varför ytterligare en gård måste tas ut för fullständig tvärvillkorskontroll. 9.1.6 E. Övriga kommentarer Här kan du lämna övriga uppgifter som är relevanta för kontrollen samt information till och från den som har haft en kontroll. Det vill säga företagaren, djurhållaren och så vidare eller dennes representant. 9.1.7 F. Underskrift Det finns inget förordningskrav om underskrift, men du som är kontrollant har möjlighet ändå underteckna protokollet. 9.1.8 G. Bedömning av överträdelse nr… När du har hittat en överträdelse ska den bedömas i avsnittet ”G. Bedömning av överträdelse nr…”. Fyll i beteckningen på aktuell överträdelse i rubriken, se beteckning eller numrering i avsnitt ”D. Resultat”. Om du har hittat flera överträdelser ska du fylla i ett avsnitt för varje överträdelse. Beskriv överträdelsen så detaljerat som möjligt i fritextfältet. Överträdelsen ska graderas utifrån dess allvar, omfattning och varaktighet på en skala 1-3 där 3 är allvarligast. Använd de bedömningsvägledningar som finns vid respektive avsnitt nedan. 9.2 Avsiktlighet bör utredas Ta ställning till om du som kontrollant anser att länsstyrelsen bör utreda om överträdelsen är avsiktlig och därför bör leda till betydligt högre avdragsprocent än vad som gäller vid försummelse. Begreppet avsiktlighet bör endast användas vid mycket allvarliga överträdelser som bevisligen har skett trots att lantbrukaren haft full vetskap om bestämmelserna. Ett ”Ja” här måste kompletteras med noggrann motivering. 9.2.1 Mindre överträdelse En överträdelse kan betraktas som mindre endast om kontrollanten vid kontrolltillfället bedömer att överträdelsen a) inte utgör en direkt risk för människors eller djurs hälsa, och b) med hänsyn till dess allvar och omfattning kan betraktas som så försumbar att det är oskäligt med avdrag på lantbrukarens stöd, och 28 c) leder till 1 procent avdrag men inte mer vid användning av ordinarie bedömningsvägledning. Observera att även om överträdelsen bedöms som mindre så måste du som kontrollant gradera den med bedömningsvärden på vanligt sätt. Graderingen behövs för att överträdelsen ska få genomslag på stöden om det visar sig att lantbrukaren inte utnyttjar möjligheten att rätta till den brist som kontrollanten har konstaterat. Information om uppföljningen mindre överträdelser finns i en separat tvärvillkorsvägledning, som du hittar i Handläggarstödet och på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se. 9.3 Specifikt för checklista djurskydd 9.3.1 Typ av åtgärd som länsstyrelsen beslutar om I de fall det finns tvärvillkorsbrister måste länsstyrelsen fylla i detta avsnitt, och registrera det i DSK-Kontroll, för att Sverige ska kunna uppfylla EUrapporteringskrav i kommissionens beslut (2006/778/EG) av den 14 april 2006 om minimikrav på insamling av informationer från produktionsanläggningar där vissa djur hålls för animalieproduktion. I kommissionens beslut anges vilka uppgifter från den offentliga kontrollen som varje medlemsstat ska rapportera. Denna rapportering ska gälla EU-direktivens djurskyddskrav och stämma överens med tvärvillkoren. Du ska redovisa vilken eller vilka av följande åtgärder som länsstyrelsen har vidtagit för varje överträdelse. A. Föreläggande eller annan form av påpekande (muntligt och/eller skriftligt) att åtgärda bristen inom 3 månader. Inga övriga åtgärder. B. Föreläggande att åtgärda bristen inom utsatt tid, längre än 3 månader. Inga övriga åtgärder. C. Omedelbara myndighetsåtgärder i form av omhändertagande och omedelbara beslut om förelägganden och förbud enligt 26 § djurskyddslagen (1988:534) (kontrollanten bör ha delegationsrätt för sådant beslut). Beslut om förbud enligt 26 § djurskyddslagen kan till exempel innebära att kontrollmyndigheten begränsar antalet djur som får hållas på en viss anläggning eller djurutrymme. Eller förbjuda djurhållaren att använda stallbyggnad eller visst utrymme för djur som inte är lämplig ur djurskydds- och även djurhälsosynpunkt. Åtalsanmälan är också en typ C. Länsstyrelsen ska registrera detta i djurskyddskontrollregistret (DSK) när länsstyrelsen beslutat om en eller flera av ovanstående åtgärder. Vid eventuella kombinationer av åtgärder ska länsstyrelsen markera alla som är relevanta i det 29 enskilda ärendet, till exempel A och C om länsstyrelsen har utfärdat ett föreläggande om åtgärder inom 3 månader och dessutom åtalsanmält djurhållaren. 9.4 Specifikt för checklista livsmedel 9.4.1 Rapportering av genomförd kontroll (rapportering till kommissionen KOM enligt 882/2004) När kontrollen avslutats ska kontrollresultaten rapporteras till Livsmedelsverket enligt Livsmedelsverkets anvisningar till länsstyrelserna om rapportering av livsmedelskontrollen i primärproduktionen 2013. Om tvärvillkorsbrister som noterats vid kontrollen följs upp genom extra offentligt kontroll ska resultatet av den extra offentliga kontrollen också rapporteras till Livsmedelsverket enligt anvisningarna. Tvingande beslut som fattats med stöd av Livsmedelslagen (2006:804) §§ 22-24 eller art. 54.2 i förordning (EG) nr 882/2004 ska också rapporteras. Länsstyrelsens beslut om typ av uppföljning avtvärvillkorsavvikelsen avvikelsen/TV-bristen dokumenteras på checklistan. Ange ”extra offentlig kontroll”, som kan vara en kontroll på plats eller en administrativ kontroll, eller ”beslut om åtgärd”. 30 10 Grundvatten 10.1 Grundv 1 Uppfylls kraven för att begränsa utsläpp av farliga ämnen till grundvattnet? 10.1.1 Instruktion Kontrollera att direkta och indirekta utsläpp av farliga ämnen till grundvattnet förebyggs genom att lantbrukaren hanterar dessa ämnen på rätt sätt. Exempel på dessa ämnen är kemikalier, oljor och diesel. Kontrollera också att lantbrukare som i juridisk mening bedriver miljöfarlig verksamhet inom sin jordbruksverksamhet har anmält eller sökt tillstånd för verksamheten, och att lantbrukaren följer myndigheternas anvisningar och beslut i de delar som kan ha inverkan på grundvatten. 10.1.2 Kommentar Det grundvattenrelaterade tvärvillkoret är relevant för alla jordbruksföretag från och med 2013. Lantbrukaren ska ha en förvaring och hantering av växtskyddsmedel så att det inte förekommer direkt eller indirekt utsläpp till grundvattnet. Vid påfyllning och rengöring av sprutan ska man stå på biobädd eller gödselplatta med tank. Det är också acceptabelt att fylla sprutan i fält eller på annan biologisk aktiv mark. Påfyllning och förvaring av diesel och oljor ska ske på ett sätt så att det inte förekommer uppenbar risk för läckage till grundvattnet. Cisterner och tankar måste vara i ett bra skick så att de inte riskerar att läcka. Det är också viktigt att tankar och cisterner placeras så att de inte förorenar mark eller vatten om den trots allt skulle läcka. Det finns också andra verksamhetskrav som har betydelse för att förhindra och begränsa föroreningsspridning till grundvatten. Eventuella brister i hanteringen av stallgödsel och avloppsslam ska hänföras till relevanta kontrollpunkter i växtnärings- eller slamavsnitten i kontrollprotokollet. Det går att förbereda en kontroll för företag som kan antas ha anmälningsplikt, det vill säga de har mer än 100 djurenheter. Du förbereder kontrollen genom att ta reda på om kommunen och eller länsstyrelsen har beslutat om restriktioner eller åtgärder av relevans för skydd av grundvatten. Själva kontrollen kan sedan, riktas in på att granska om lantbrukaren följer myndigheternas beslut när det gäller grundvattenfrågan. Gränsen för anmälningsplikt till kommunen går vid 100 djurenheter medan gränsen för tillståndsplikt (ansökan hos länsstyrelsen) går vid 200 - 400 djurenheter beroende på djurslag. Det kan finnas exempel på anmälnings- eller tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet även vid jordbruksföretag med färre eller inga djur. Det är dock endast överträdelser inom jordbruksverksamheten som har relevans i tvärvillkorssammanhang, till exempel om lantbrukaren sprider ut eller 31 gräver ned spillolja på åker- eller betesmark. Om en lantbrukare till exempel hanterar stora mängder farliga ämnen i en industriverksamhet som råkar ligga på gården har det inte med tvärvillkoren att göra. Tabell 1. Allvartillståndspliktig verksamhet Allvar alla jordbruksföretag Bedömningsvägledning Grundv1 1 2 Har inte tillstånd, men kan få det. Risk finns för förorening av grundvatten men ingen eller endast en försumbar otillåten förorening kan konstateras. Förorening av grundvatten, eller förorening av mark som kan leda till förorening av grundvatten, kan konstateras men åtgärder för att förhindra ytterligare förorening påbörjas direkt. Förorening har spridits till grundvatten och påverkar grundvattnets användning som dricksvatten inom det egna företaget. Omfattning Risk finns för förorening av grundvatten men denna bedöms inte begränsa grundvattnets användning eller påverkan på miljön. Varaktighet Överträdelsen Överträdelsen upphör upphör inom senare än inom 14 maximalt 14 dagar. dagar men inom 3 månader. 3 Har inte tillstånd och kan inte få det. Förorening av grundvatten, eller förorening av mark som kan leda till förorening av grundvatten, kan konstateras men inga åtgärder för att förhindra föroreningen har vidtagits. Förorening som spridits till grundvatten påverkar möjligheten att använda grundvattnet som dricksvatten eller medför att grundvatten påverkar ekosystem i angränsande områden med ytvatten på ett negativt sätt. Överträdelsen kan inte rättas till inom 3 månader. Bedömningsfaktorn "Allvar" har delats upp i två olika kriterier. Vid sammanräkningen används de kriterier som gett högst poäng. Mindre överträdelse kan vara aktuellt när lantbrukaren inte har tillstånd, men har sökt om tillstånd och kan få det. Ingen otillåten förorening kan konstateras samt att risken för förorening av grundvattnet är i det närmaste obefintlig. Överträdelsen ska kunna rättas till direkt. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Delar av 5 §, 11 a §, 21 § och bilagan till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 32 Bakomliggande EU-direktiv samt annan information Artiklarna 4 och 5 i rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen. Information om skydd av grundvatten finns via Sveriges geologiska undersökning på deras webbplats www.sgu.se. 33 11 Fågel/habitat 11.1 Fågel/habitat 1 Har lantbrukaren haft tillstånd när hon/han genomfört en eller flera åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område? 11.1.1 Instruktion Kontrollera att lantbrukaren inte utan tillstånd har genomfört en eller flera åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. om lantbrukaren har sökt tillstånd för åtgärder som påverkar Natura 2000området, har länsstyrelsen beviljat tillståndet? att eventuell tillståndspliktig åtgärd har utförts i enlighet med tillståndet, vilket kan kontrolleras i diarium eller med handläggare. att inte åtgärder som beskrivs som hotbild i Natura 2000-områdets bevarandeplan har utförts utan tillstånd eller i strid mot ett sådant tillstånd. Det kan till exempel röra sig om plöjning och sådd i en naturlig gräsmark, eller utlagd gödsel i anslutning till ett vattendrag. 11.1.2 Kommentar För att få utföra en åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område krävs särskilt tillstånd som normalt söks hos länsstyrelsen. Vilka åtgärder som kan påverka miljön på ett betydande sätt i det aktuella området anges i en bevarandeplan. Länsstyrelsen tar fram dessa efter samråd med bland annat markägare. De återfinns oftast på länsstyrelsens hemsida och är diarieförda. I bevarandeplanen anges under rubriken ”hotbild” vilka dessa åtgärder kan vara. Lantbrukaren bör samråda med länsstyrelsen innan sådana åtgärder vidtas. Observera att försiktighetsprincipen ska följas, det vill säga redan åtgärder som kan innebära en betydande påverkan omfattas. Det handlar vidare om åtgärder på naturmiljön i området, inte bara enskilda naturtyper och arter. Åtgärden kan också ske utanför, men påverkar Natura 2000-området. Kontrollera innan fältkontrollen om skiftet ligger inom ett Natura 2000-område eller om det ligger så att åtgärder inom skiftet kan påverka ett Natura-2000 område (via vattendrag, grundvatten, ljud eller luft). Kontrollera på länsstyrelsen eller via Naturvårdsverkets Web/VIC-natur (Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbetsverktyg för områdesskyddet). Informationen finns även tillgänglig via kartverktyget, skyddad natur som du hittar på Naturvårdsverkets webbplats, www.naturvardsverket.se eller via kartverktyget Sveriges Natura 2000områden som du hittar på Metrias webbplats. http://w3.vicmetria.nu/n2k/jsp/main.jsp. Om så är fallet, kontrollera om lantbrukaren har sökt 34 tillstånd för någon åtgärd som på ett betydande sätt kan skada Natura 2000området. Omfattningen bedöms antingen som antalet m2 eller procentandel av det Natura2000 område som påverkats. Tabell 2. Bedömningsvägledning Fågel/habitat 1 1 2 3 Allvar Liten skada med möjlighet till omedelbar återställning. Liten skada med möjlighet till återställning utan att naturens tillstånd försämras. Skada som är svår eller omöjlig att återställa. Omfattning <50 m2 eller 50-1000 m2eller >1000 m2 eller <25 % 25-50 % >50 % Under 1 år 1-2 år 3 eller fler år Varaktighet Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid en obetydlig ändring av områdets naturtillstånd som är mindre än 10 m2 eller 5 procent. Varaktigheten får maximalt uppgå till en vecka. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Miljöbalken (1998:808) 7 kap 28-29 §§. Bakomliggande EU-direktiv samt annan information Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter Natura 2000 i Sverige – Handbok med allmänna råd 2003:9, www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-0131-0.pdf Art- och naturtypsvisa vägledningar, www.naturvardsverket.se. Om lantbrukaren är närvarande vid kontrollen kan man fråga lantbrukaren om han tagit del av bevarandeplanen och om han är medveten om vad tvärvillkoret innebär. 35 11.2 Fågel/habitat 2 Har lantbrukaren skyddat fridlysta växter från åverkan på sin jordbruksmark? 11.2.1 Instruktion Tvärvillkoret gäller de fridlysta växtarter som är markerade med N i bilaga 1 till artskyddsförordningen. Kontrollera att lantbrukaren inte har skadat några fridlysta växter på sin jordbruksmark, om några åtgärder har vidtagits som har skadat fridlysta växter, om anläggningsarbete har utförts i livsmiljöer för fridlysta arter och om lantbrukaren har tagit hänsyn till förekomster av sådana arter, om det finns tecken på att gödsling, spridning av växtskyddsmedel, dikesrensning eller någon annan åtgärd har utförts som kan ha påverkat naturtyper som är livsmiljö för fridlysta arter, och om lantbrukaren har tagit hänsyn till förekomster av sådana arter. 11.2.2 Kommentar Innan kontrollen ska du söka information på länsstyrelsen om förekomst av fridlysta arter på den aktuella fastigheten. Om länsstyrelsen inte har några uppgifter kan eventuellt information sökas hos den lokala Naturskyddsföreningen eller botaniska föreningen. Adresser till lokala naturskyddsföreningar och botaniska föreningar finns hos Svenska Naturskyddsföreningen (www.snf.se) respektive Svenska Botaniska Föreningen (www.sbf.c.se). Det är inget krav att länsstyrelsen letar efter information som inte går att få fram på den egna myndigheten. Mer information med uppgifter om arternas biologi och utbredning finns bland annat i ”Svenska djur och växter i det europeiska nätverket Natura 2000” (Cederberg, B. & Löfroth, M. (red.) 2000). För de fridlysta arter som är rödlistade finns artfaktablad hos ArtDatabanken (www.artdata.slu.se). Om lantbrukaren är närvarande vid kontrollen ska du fråga om det finns förekomster av fridlysta arter på fastigheten och om lantbrukaren är medveten om vad tvärvillkoret innebär. 36 Tabell 3. Bedömningsvägledning Fågel/habitat 2 1 2 3 Allvar Liten skada med möjlighet till omedelbar återställning. Liten skada med möjlighet till återställning utan att naturens tillstånd försämras. Skada som är svår eller omöjlig att återställa. Omfattning Maximalt ett fåtal plantor eller växter. Många plantor eller växter. Stort antal plantor eller växter eller en hel växtlokal. Varaktighet Under 1 år 1-2 år 3 eller fler år Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid en obetydlig ändring av områdets naturtillstånd och gäller en enstaka planta/växt. Varaktigheten får maximalt uppgå till en vecka. Bestämmelse som utgör tvärvillkor Artskyddsförordningen (2007:845) 7 §. Bakomliggande EU-direktiv samt annan information Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Åtgärdsprogram för hotade arter och Art- och naturtypsvisa vägledningar, www.naturvardsverket.se. 37 11.3 Fågel/habitat 3 Har lantbrukaren tagit hänsyn på ett sådant sätt att vilda fåglars häckningsförmåga inte minskar eller uteblir? 11.3.1 Instruktion Kontrollera att lantbrukaren inte har genomfört en åtgärd som kan leda till att fåglars häckningsframgång minskar eller uteblir. Kommentar Det är inte tillåtet att avsiktligt störa fåglar, speciellt inte under deras häckningstid. Det är inte heller tillåtet att avsiktligt förstöra eller skada ägg eller bon. Med avsiktligt menas att lantbrukaren insett att en åtgärd leder till en störning eller förstörelse, även om detta inte är syftet med åtgärden. Detta innebär att en lantbrukare måste ta hänsyn till den information som lantbrukaren har angående vilka fåglar som regelbundet uppehåller sig på dennes marker och särskilt då de fåglar som valt att häcka i området. Det finns inget krav på att lantbrukaren ska ha inventerat sina marker, men det är samtidigt ett delat ansvar att hämta in information där lantbrukaren bör vara uppmärksam på om det finns särskilda tecken på att fåglar häckar på dennes mark. Där fåglar häckar kan särskild hänsyn behöva tas i brukandet av marken för att undvika att häckningen misslyckas. Exempel på åtgärder som kan störa fåglar och som kan leda till att fåglars häckningsframgång minskar eller uteblir kan vara att lantbrukaren i anslutning till eller på jordbruksmark rivit ner bon i någon byggnad eller skadat bon i sandtag eller träd. Har lantbrukaren vidtagit några åtgärder för att minska risken för störning eller förstörelse av häckningsplatsen? Detta är inte ett krav men frågan kan vara berättigad vid en del tveksamma situationer av störning. Notera att vissa arter får jagas även under häckningstid och deras bo förstöras för att förebygga skada av vilt enligt bestämmelserna i jaktförordningen (1987:905), bilaga 4. 38 Tabell 4. Bedömningsvägledning Fågel/habitat 3 1 2 Tagit bort bo under känslig period. 3 Allvar Tillfällig störning under känslig period. Omfattning Enstaka fågelbo eller Flera fågelbon eller häckningsplats. häckningsplatser inom en mindre del av företagets areal. Många fågelbon eller häckningsplatser på stora delar av företagets areal. Varaktighet Möjlighet för fåglarna att återuppta häckningen samma år. Skada som gör att fåglarna inte kan häcka på den platsen flera år framöver. Möjlighet för fåglarna att återkomma till boet eller häckningsplatsen nästa år. Förstört häckningsmöjligheterna helt, till exempel genom att såga ned boträd. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artskyddsförordningen (2007:845) 4 § 1,2 och 4 §§. Bakomliggande EU-direktiv samt annan information Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Effekter av störningar på fåglar, NV rapport 5351, www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5351-5.pdf Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtypsvisa vägledningar, www.naturvardsverket.se. 39 12 Avloppsslam 12.1 Slam 1 Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränser för mängden totalfosfor respektive ammoniumkväve per hektar? 12.1.1 Instruktion Kontrollera med hjälp av eventuella markkarteringsuppgifter, slamanalysen och spridningsjournalen att växtnäringstillförseln verkar ligga inom tillåtna värden för varje skifte där avloppsslam har spridits. Kommentar Man får maximalt ge en 7-årsgiva vid ett och samma tillfälle. Det finns inget krav på att analysera slam från till exempel enskilda flerkammarbrunnar eller avloppsanläggningar som betjänar mindre än 200 personekvivalenter. Tabell 5. Bedömningsvägledning Slam1 1 2 Tillförd mängd fosfor eller kväve ligger 10-30% över tillåten tillförsel med slam. 3 Allvar Tillförd mängd fosfor eller kväve ligger mindre än 10 % över tillåten tillförsel med slam. Omfattning Gränserna har Gränserna har överskridits dock på överskridits på 1-5 mindre än 1 ha ha mark. mark. Gränserna har överskridits på mer än 5 ha mark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Tillförd mängd fosfor eller kväve ligger mer än 30 % över tillåten tillförsel med slam. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 5 §. 40 Bilaga A i SNFS 1994:2 Växtnäringstillförsel till åkermark via avloppsslam Totalfosfor Maximal mängd totalfosfor per hektar som vid tillämpning av 5 § högst får tillföras åkermark via avloppsslam Jordens fosforklass1 Kilogram per hektar och år Kilogram per hektar och spridningstillfälle Årsmedelvärde I och II 35 245 III–V 22 154 1 Lättlöslig fosfor (P-AL): SNFS 1998:4 Fosforklass mg per 100 gram torr jord I <2 II 2,0 — 4,0 III 4,1 — 8,0 IV 8,1 — 16,0 V >16 Vid varje slamspridningstillfälle får maximalt spridas 250 kilogram totalfosfor per hektar på jordar i fosforklass I och II, respektive 160 kilogram totalfosfor per hektar på jordar i fosforklass III-V. Observera att även om naturvårdsverkets föreskrift tillåter en högre slamgiva, kan bestämmelser enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring om max 5 årsgiva och högst 22 kilogram fosfor per hektar och år begränsa mängden vid spridning av slam, det vill säga organiskt gödselmedel. Ammoniumkväve Maximal mängd ammoniumkväve per hektar som vid tillämpning av 5 § högst får tillföras åkermark via avloppsslam Kilogram per hektar och år Kilogram per hektar och spridningstillfälle 150 150 41 Tillförseln kan delas upp på flera spridningstillfällen, men den totala mängden får inte överstiga 150 kilogram ammoniumkväve per hektar under spridningsåret. SNFS 1998:4. 12.2 Slam 2 Har avloppsslammet antingen behandlats före spridning, eller brukats ned inom ett dygn efter spridning? 12.2.1 Instruktion Kontrollera uppgifterna om hur slammet är behandlat. Jämför med spridningsjournalen. Tabell 6. Bedömningsvägledning Slam 2 1 2 3 Allvar Obehandlat slam är Obehandlat slam är inte nedmyllat inom inte nedmyllat inom ett dygn. ett dygn. Lantbrukaren har dock fått information av entreprenören eller slamproducenten att slammet är behandlat. Obehandlat slam är inte nedmyllat inom ett dygn trots att lantbrukaren är medveten om att slammet är obehandlat. Omfattning Obehandlat slam har spridits på maximalt 1 ha. Obehandlat slam har Obehandlat slam har spridits på 1-5 ha spridits på mer än 5 mark. ha mark. Varaktighet Obehandlat slam är nedmyllat maximalt 2 dygn senare än tillåtet. Obehandlat slam är nedmyllat 2 – 5 dygn senare. Obehandlat slam är nedmyllat mer än 5 dygn senare än tillåtet. Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid en omfattning som är mindre än 0,5 hektar samt en varaktighet som ej överstiger 1 dygn. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 6 §. 42 12.3 Slam 3 Har avloppsslam endast använts på sådan åkermark där det får spridas? 12.3.1 Instruktion Kontrollera med hjälp av spridningsjournalen och eventuell växtodlingsplan att avloppsslam inte har spridits på mark som räknas upp nedan; betesmark, åkermark som ska användas för bete eller om vallfodergrödor ska skördas inom tio månader räknat från spridningstillfället, mark med odlingar av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt, dock inte frukt på träd, mark avsedd för kommande odling av bär, potatis, rotfrukter eller sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras råa, under tio månader före skörden. Tabell 7. Bedömningsvägledning Slam 3 1 2 3 Allvar Slam har använts vid insådd av vallfodergrödor som skördats inom 10 månader. Slam har använts för insådd av gröda som betas inom 10 månader. Slam har använts på redan insått bete som betats efter spridning eller på mark med odling av bär, potatis, grönsaker, rotfrukter eller kommande odling av bär potatis och så vidare Omfattning Spridning har skett, dock på mindre än 1 ha otillåten mark. Spridning har skett på 1-5 ha otillåten mark. Spridning har skett på mer än 5 ha otillåten mark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 7 §. 43 12.4 Slam 4 Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränsvärden för halten metaller i åkermark? 12.4.1 Instruktion Kontrollera med hjälp av eventuella markkarteringsuppgifter, spridningsjournalen och lokal kännedom om eventuella höga metallhalter att avloppsslam endast har spridits där gränsvärdena kan antas hålla sig inom tillåtna ramar. Kommentar Det finns inget generellt krav på att testa markens metallhalt före spridning av avloppsslam, men den som sprider avloppsslam måste ta analys på jordprov om det finns skäl att anta att metallhalterna är höga till exempel för att: det finns risk för att marken naturligt innehåller höga metallhalter, marken är förorenad genom en olyckshändelse, industriella utsläpp sker eller har skett i närheten. Tabell 8. Bedömningsvägledning Slam 4 1 2 Slam har spridits utan kontroll av metallhalterna i marken trots att lantbrukaren känt till att vissa metallhalter är höga i området. Allvar 3 Slam har spridits trots lantbrukarens vetskap om att metallhalterna i berörd mark överstiger gränsvärdena. Omfattning Otillåten spridning Otillåten spridning har skett på har skett på 1-5 ha maximalt 1 ha mark. mark. Otillåten spridning har skett på mer än 5 ha mark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse kan vara aktuellt då otillåten spridning har skett på mindre än 0,5 ha mark. 44 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 8 §. Bilaga B i SNFS 1994:2 Metaller i åkermark Gränsvärden enligt 8 och 10 §§ för halten metaller i åkermark vid användning av avloppsslam. Metall mg/kg torrsubstans i jord Bly 40 Kadmium 0,4 Koppar 40 Krom 60 Kvicksilver 0,3 Nickel 30 Zink 100 Trots vad som sägs i tabellen får åkermarkens zinkhalt uppgå till 150 mg/kg torrsubstans jord i Jämtlands, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands och Västmanlands län (SNFS 1998:4). 12.5 Slam 5 Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränsvärden för mängden metaller som högst får tillföras åkermark? 12.5.1 Instruktion Kontrollera med hjälp av eventuell slamanalys och spridningsjournalen att metalltillförseln verkar ligga inom tillåtna värden för varje skifte där avloppsslam har spridits. Kommentar Det finns inget krav på att analysera slam från till exempel enskilda flerkammarbrunnar eller avloppsanläggningar som betjänar mindre än 200 personekvivalenter. Om avloppsslammet kommer från en anläggning som inte omfattas av analyskrav ska länsstyrelsen utgå från att tvärvillkoret är uppfyllt, om det inte finns starka indikationer på att slammet innehåller metallmängder utöver gränsvärdena. 45 Tabell 9. Bedömningsvägledning Slam 5 1 2 3 Allvar Tillförd mängd av någon reglerad metall är mindre än 10 % över tillåten tillförsel. Tillförd mängd av någon reglerad metall är 10-30 % över tillåten tillförsel. Tillförd mängd av någon reglerad metall är mer än 30 % över tillåten tillförsel, eller tre av de reglerade metallerna överstiger tillförsel med minst 20 %. Omfattning Spridning av okontrollerat slam har skett dock på mindre än 1 ha mark. Spridning av okontrollerat slam har skett på 1-5 ha mark. Spridning av okontrollerat slam har skett på mer än 5 ha mark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 9 §. 46 Bilaga C Tillförsel av metaller i åkermark Gränsvärden enligt 9 § för den årliga mängd metaller som högst får tillföras åkermark vid användning av avloppsslam. Gränsvärdena avser genomsnitt räknat för en 7årsperiod. Metallmängderna anges i gram per hektar och år. Metall Gränsvärde (gram per hektar och år) gällande från och med denna kungörelses ikraftträdande år 1995 år 2000 Bly 200 100 25 Kadmium 4,0 1,75 0,75 Koppar1 600 600 300 Krom 100 100 40 Kvicksilver 5 2,5 1,5 Nickel 50 50 25 Zink 800 800 600 1 För koppar kan större mängder godtas om det kan visas att den aktuella åkermarken där avloppsslam ska spridas behöver koppartillskott. Gränsvärden för metaller Maximal metallhalt i Maximal metallhalt Årlig maximal tillförsel av metaller med slam, gram per hektar1 Metall mark, mg/kg torrsubstans i slam, mg/kg Bly 40 100 25 Kadmium 0,4 2 0,75 Koppar 40 600 300 Krom 60 100 40 Kvicksilver 0,3 2,5 1,5 Nickel 30 50 25 Zink 1002 800 600 1 Genomsnitt räknat för en 7-årsperiod 2 I följande län får markens zinkhalt uppgå till 150 mg/kg torrsubstans i jord: Jämtlands, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands och Västmanlands län. 47 13 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område Kontrollpunkterna Vnäring 1 – 11 gäller inom känsligt område, varav Vnäring 10 – 11 endast i hela Skåne, Halland och Blekinge. Kontrollpunkterna Vnäring 1 – 5 utgör tvärvillkor med inverkan på alla areal- och djurbaserade jordbrukarstöd. Kontrollpunkterna Vnäring 6 – 11 utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. De får därför genomgående markeras med ”Ej aktuellt” om du är helt säker på att lantbrukaren inte söker utbetalning av några miljöersättningar med åtagandeår 2007 eller senare. Gå hellre igenom dessa kontrollpunkter om du är osäker på vilka stöd lantbrukaren söker än att löpa risken att tvingas åka tillbaks och komplettera kontrollen vid ett senare tillfälle. Jordbruksverkets IT-system håller isär kontrollresultaten så att de endast används för de stöd eller ersättningar där de är relevanta. Flera av de villkor som gäller inom detta verksamhetskrav handlar om hur och när man spridit gödseln. Att kontrollera att lantbrukaren har uppfyllt villkoren kan vara svårt om du inte genomför kontrollen exakt vid den tidpunkt då brukaren har spridit sin gödsel. Kontrollen får därför genomföras med muntliga frågor. Om gödseln nyligen har spridits kan du också genomföra kontrollen ute i fält. Som en hjälp att genomföra kontrollen kan du använda skriften ”Gödsel och miljö” som är framtagen av Jordbruksverket. Skriften finns att hämta på Jordbruksverkets webbplats. Gå in på www.jordbruksverket.se/rapporter, broschyrer och blanketter och tittat under rubriken miljö och klimat. Gå därefter vidare till trycksaker och välj Ingen övergödning. Från och med den 1 januari 2013 har det känsliga området ändrats och blivit större. Av de nytillkomna områdena har Grava församling i Karlstad kommun (Värmlands län) och Huskvarna församling i Jönköpings kommun (Jönköpings län) vissa undantag under 2014, se Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket. 48 13.1 Vnäring 1 Uppfylls kraven på lagringskapacitet för stallgödsel? 13.1.1 Instruktion Kontrollera att lagringskapaciteten, det vill säga storleken på utrymmet, uppfylls, det finns en dokumenterad beräkning av lagringsvolymen, relevanta faktorer ingår i beräkningen. Kommentar Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, får lagring direkt på mark utomhus inte räknas in i lagringskapaciteten. Däremot får lagring inne i stallbyggnad, exempelvis i en djupströbädd, räknas in. I förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, anges lagringskapaciteten i antal månader och därför används detta för bedömningskriteriet omfattning. Det innebär att den faktiska volym som motsvarar till exempel nivå 1 kommer att vara olika i olika verksamheter beroende på hur stor gödselproduktion de har. Du ska bara bedöma uppfyllande av miniminivån utifrån förordningen. Det är lantbrukarens ansvar att kunna redogöra för beräkningen. Du som kontrollant ska alltså inte ta fram denna dokumentation. För att öka spårbarheten i hur vi kontrollerar lantbrukarens uppgifter ska du göra en enkel notering i en tabell som sparas i kontrollakten och som visar hur du verifierat uppgifterna. Exempel på vad tabellen kan innehålla är djurslag, antal djur, m3/djur, totalt behov m3, befintlig lagringskapacitet. Tabell 10. Lagringskapacitet Känsliga delar av Skåne, Halland, Blekinge och Gotland samt Öland och känsliga kustområden Övriga känsliga områden Antal djurenheter Nöt, hästar, får och getter Annan djurhållning Nöt, hästar, får och getter Annan djurhållning fler än 100 8 mån 10 mån 8 mån 10 mån fler än 10 upp till 100 8 mån 10 mån 6 mån 10 mån fler än 2 upp till 10 6 mån 6 mån 6 mån 6 mån 49 Lantbrukarens dokumentation behöver inte vara skriftlig utan kan bestå av till exempel data- eller ljudmedia som lantbrukaren på begäran gör åtkomlig för länsstyrelsen. Oavsett dokumentationens form ska den innehålla de uppgifter som krävs i bestämmelserna som utgör tvärvillkor. Tabell 11. Bedömningsvägledning Vnäring 1 a, Lagringskapacitet 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Lagringskapacitet motsvarande en gödselproduktion under mindre än 1 månad fattas. Lagringskapacitet motsvarande en gödselproduktion under 1-2 månader fattas. Lagringskapacitet motsvarande en gödselproduktion under mer än 2 månader fattas. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Tabell 12. Bedömningsvägledning, Vnäring 1 b, Bedömning av dokumentations brister 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Dokumentation finns men upp till ca 25 % av de uppgifter som är av betydelse för bedömning av lagringskapaciteten saknas. Dokumentation finns men ca 25 – 75 % av de uppgifter som är av betydelse för bedömning av lagringskapaciteten saknas. Dokumentation saknas helt, eller dokumentation finns men mer än ca 75 % av de uppgifter som är av betydelse för bedömning av lagringskapaciteten saknas. Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Varaktighet Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. 50 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 6 §. Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 4 §, 4 a-b §§, 6-7 §§. 13.2 Vnäring 2 Är lagringsutrymmet utformat så att läckage eller avrinning inte sker till omgivningen? 13.2.1 Instruktion Kontrollera att lagringsutrymmet är utformat så att avrinning eller läckage inte sker till omgivningarna. Kommentar Du ska bedöma utformningen på den del av lagringsutrymmet som behövs för att uppfylla kraven på lagringskapacitet enligt förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. Du ska bedöma utformningen på det lagringsutrymme som faktiskt finns. Saknas lagringskapacitet ska du bedöma överträdelsen enligt fråga Vnäring 1. Du ska bedöma överträdelser av utformningskravet endast utifrån dess allvar. Allvaret graderas utifrån om det sker läckage eller inte och vilken påverkan läckaget bedöms ha på omgivningen. Tabell 13. Bedömningsvägledning Vnäring 2, Lagringsutrymmets utformning 1 2 3 Allvar Läckage eller Ej aktuellt avrinning kan ske eller har skett men bedöms inte leda till olägenhet för miljön eller människors hälsa. Läckage eller avrinning kan ske eller har skett och bedöms kunna leda till eller har lett till olägenhet för miljön eller människors hälsa. Omfattning Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 7 §. 51 13.3 Vnäring 3 Är arealen tillräcklig i förhållande till tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel, samt finns dokumentation om införsel och bortförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel? 13.3.1 Instruktion Kontrollera att arealen är tillräcklig i förhållande till tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel, införsel och bortförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel dokumenteras. Kommentar En överträdelse bedöms endast i omfattning. Omfattningen bedöms utifrån hur mycket spridningsareal som saknas. Saknas dokumentation som styrker att stallgödsel förts bort från företaget får du utgå från att gödseln spridits i verksamheten. Lantbrukarens dokumentation behöver inte vara skriftlig utan kan bestå av till exempel data- eller ljudmedia som lantbrukaren på begäran gör åtkomlig för länsstyrelsen. Oavsett dokumentationens form ska den innehålla de uppgifter som krävs i bestämmelserna som anges nedan. Observera att även de som kan använda djurtäthetsbestämmelserna normalt sett måste följa bestämmelsen om 22 kilogram fosfor vid spridning av andra organiska gödselmedel eller vid spridning av stallgödsel som tas emot från ett annat företag. I sådana fall ska du först räkna bort den areal som krävs för den egna stallgödseln. Räcker inte arealen ens för den egna gödseln görs bedömning utifrån vägledning (a). Det är lantbrukarens ansvar att kunna redogöra för beräkningen. Du som kontrollant ska alltså inte ta fram denna dokumentation. För att öka spårbarheten i hur vi kontrollerar lantbrukarens uppgifter ska du göra en enkel notering i en tabell som sparas i kontrollakten som visar hur du verifierat uppgifterna. Exempel på vad tabellen kan innehålla är djurslag, ålder på djuren antal djur, kilogram per år per djur, antal hektar, totalt behov antal hektar, befintligt antal hektar. Bedömningsvägledning Bedömningsvägledningen är uppdelad i två delar. (a) Att tillförsel av fosfor via stallgödsel och andra organiska gödselmedel inte överstiger 22 kilogram fosfor per år. Tillförsel beräknas som ett genomsnitt över en femårsperiod. (b) För dokumentationsbrister. 52 Tabell 14. Bedömningsvägledning, Vnäring 3 a, Bedömning enligt bestämmelsen om högst 22 kilogram fosfor per hektar 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande mer än 22 kg men mindre än 25 kg fosfor per hektar. Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande 25–35 kg fosfor per hektar. Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande mer än 35 kg fosfor per hektar. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Tabell 15. Bedömningsvägledning, Vnäring 3 b, Bedömning av dokumentationsbrister 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Dokumentation finns men upp till ca 25 % av de uppgifter som är av betydelse för att kunna bedöma tilleller bortförda gödselmängder saknas. Dokumentation finns men ca 25 – 75 % av de uppgifter som är av betydelse för att kunna bedöma tilleller bortförda gödselmängder saknas. Dokumentation saknas helt, eller dokumentation finns men mer än ca 75 % av de uppgifter som är av betydelse för att kunna bedöma tilleller bortförda gödselmängder saknas. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 8-14 §§, 18-19 §§. 53 13.4 Vnäring 4 Uppfylls villkoren om balanserad gödsling utifrån grödans behov, spridningstidpunkter, nedbrukning under vintern, snötäckt mark med mera vid spridning av gödsel? 13.4.1 Instruktion Kontrollera att kväve inte har tillförts i större mängd än tillåtet (19 a – b §§, SJVFS 2004:62). Bedömningsvärdet för omfattning utgår från den faktiska areal där överträdelse har skett, dokumentation av planerad kvävegödsling utifrån grödans behov finns (20 §, SJVFS 2004:62) villkoren uppfylls för spridning av gödsel då marken är frusen, snötäckt, vattenmättad, översvämmad (24 §, SJVFS 2004:62) eller ligger nära vattendrag eller sjö (24 a – b §§, SJVFS 2004:62). Bedömningsvärdet för omfattning utgår från den faktiska areal där överträdelse har skett. På denna fråga ska även allvar bedömas, villkoren uppfylls om spridningstidpunkter för gödsel (25–26 a §§ och 28 a-b §§, SJVFS 2004:62). Bedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska areal där överträdelse har skett, kraven uppfylls på nedbrukning under senhösten (26 c och 28 d §§, SJVFS 2004:62). Bedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska areal där överträdelse har skett. Kommentar Lantbrukarens dokumentation behöver inte vara skriftlig utan kan bestå av till exempel data- eller ljudmedia som lantbrukaren på begäran gör åtkomlig för länsstyrelsen. Oavsett dokumentationens form ska den innehålla de uppgifter som krävs i bestämmelserna som utgör tvärvillkor. Bedömningsvägledning Bedömningsvägledningen för fråga 4 är uppdelad i fem delfrågor. I de fall en överträdelse konstateras måste en bilaga till rapporteringsformuläret fyllas i där det framgår vilken typ av överträdelse det rör sig om enligt nedan. 54 Tabell 16. Bedömningsvägledning, Vnäring 4a, Kvävegödsling utifrån maxgränser av lättillgängligt kväve på hösten 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Spridning har skett i strid med bestämmelserna, dock på mindre än 3 hektar mark. Spridning har skett i strid med bestämmelserna på 3–10 hektar mark. Spridning har skett i strid med bestämmelserna på mer än 10 hektar mark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Tabell 17. Bedömningsvägledning, Vnäring 4b, Dokumentation av planerad kvävegödsling utifrån grödans behov 1 2 3 Allvar Dokumentation saknas för mindre poster som långtidseffekt av stallgödsel, förfruktseffekt, och hänsyn till mullhalt i beräkningen. Ej aktuellt Dokumentation saknas för viktiga poster exempelvis total gödselgiva, stallgödselgiva, och behov av mineralgödselkväve. Detta medför att en beräkning för planerad kvävegödsling inte kan styrkas, alternativt ingen dokumentation finns. Omfattning Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. 55 Tabell 18. Bedömningsvägledning, Vnäring 4c, Förhållanden: vattenmättad, översvämmad, snötäckt, frusen mark, mark nära vattendrag eller sjö 1 2 3 Allvar Gödsel från spridningen har sannolikt eller kommer sannolikt inte att orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön. Ej aktuellt Spridningen av gödsel har sannolikt eller kommer sannolikt att orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön. Omfattning Spridning har skett i strid med bestämmelserna, dock på mindre än 1 hektar mark. Spridning har skett i strid med bestämmelserna på 1–3 hektar mark. Spridning har skett i strid med bestämmelserna på mer än 3 hektar mark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Tabell 19. Bedömningsvägledning, Vnäring 4d, Tidpunkt för spridning 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Spridning har skett vid tidpunkt då förbud råder, dock på mindre än 1 hektar mark. Spridning har skett på 1–3 hektar mark vid tidpunkt då förbud råder. Spridning har skett på mer än 3 hektar mark vid tidpunkt då förbud råder. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. 56 Tabell 20. Bedömningsvägledning, Vnäring 4e, Nedbrukning 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Överträdelsen omfattar mindre än 3 hektar mark. Överträdelsen omfattar 3–10 hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 19 a-b §§, 20 §, 26 c §, 24-26 a §§, 28 a-d §§, 36 §. 13.5 Vnäring 5 Uppfylls kraven på höst- eller vinterbevuxen mark? 13.5.1 Anmärkning Gäller endast i Götaland. 13.5.2 Instruktion Kontrollera att kraven på andelen höst- eller vinterbevuxen mark uppfylls inom respektive område, kraven för godkända grödor och obearbetad åkermark används på rätt sätt för att marken ska anses som höst- eller vinterbevuxen, kraven på tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning uppfylls inom respektive område för att åkermarken ska anses som höst– eller vinterbevuxen. Kommentar Den faktiska areal där överträdelse har skett ingår i de olika nivåerna för omfattning. 57 Tabell 21. Bedömningsvägledning, Vnäring 5, Höst- eller vinterbevuxen mark 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Överträdelsen Överträdelsen omfattar mindre än 3 omfattar 3–10 hektar mark. hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 11 §. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 29-34 §§. 13.6 Vnäring 6 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Täcks urin- och flytgödselbehållare av ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna, och sker påfyllning under täckning? 13.6.1 Instruktion Kontrollera att flytgödselbehållare och urinbehållare har ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna, påfyllning av flytgödselbehållare och urinbehållare sker under täckning vid lagring av stallgödsel. Kommentar Överträdelsens omfattning bestäms av andelen av den totala gödselytan som saknar täckning och om eventuellt svämtäcke kan bedömas som stabilt. När det gäller andel av ytan som saknar täckning kan det röra sig om att en enskild behållare saknar stabilt svämtäcke eller annan form av flytande täckning på en del av ytan. Det kan också handla om att det finns flera behållare på gården och någon av dem saknar täckning medan andra uppfyller kraven. När det gäller fast tak görs bedömningen om taket uppfyller kraven på täckning eller inte, vilket innebär att antingen uppfyller hela behållarens yta kravet eller inte. Är svämtäcket uppbrutet, tunt eller blött måste en bedömning göras av om det uppfyller kravet på att vara 58 stabilt. I så fall kan omfattning nivå 2 vara aktuellt ”behållaren täcks av svämtäcke men det uppfyller inte kraven på ett stabilt svämtäcke”. Om påfyllning inte sker under täckning motsvarar det omfattning nivå 2. Allvaret bedöms av i vilken grad det påverkar täckningens funktion. Om gödseln faller rakt ner och in under täckningen med ett litet hål i täckningen som följd motsvarar detta allvar nivå 1. Men om gödseln hamnar ovanpå täckningen eller om påfyllningen ger större skador på täckningen motsvarar detta allvar nivå 3. Tabell 22. Bedömningsvägledning, Vnäring 6a, Täckning 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Stabilt svämtäcke eller annan täckning saknas men mer än 90 % av den totala gödselytan är täckt. Stabilt svämtäcke eller annan täckning saknas men 50–90 % av den totala gödselytan är täckt, eller hela ytan täcks av svämtäcke men det uppfyller inte kraven på ett stabilt svämtäcke. Stabilt svämtäcke eller annan täckning saknas och mindre än 50 % av gödselytan är täckt. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. 59 Tabell 23. Bedömningsvägledning, Vnäring 6b, Påfyllning 1 2 3 Allvar Påfyllning av flytgödsel eller urin sker inte under täckning men det har endast haft liten inverkan på täckningens funktion. Ej aktuellt Påfyllning av flytgödsel eller urin sker inte under täckning och det har lett till att täckningen inte fungerar som avsett. Omfattning Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 5 a-d §§. 13.6.2 Övrig information Allmänna råd utgör inte i sig extra tvärvillkor för miljöersättningar men i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring finns vägledning till hur bestämmelserna kan uppfyllas då behållaren täcks med svämtäcke eller annan täckning. Allmänna råd till 5 a § föreskrifterna Observera att allmänna råd inte är bindande utan ska ses som en rekommendation. Om svämtäcket på en flytgödselbehållare skadas eller bryts i samband med omrörning eller spridning av gödseln bör ett stabilt svämtäcke ha återskapats inom 14 dagar. Efter en fullständig tömning kan en något längre tid accepteras om gödselnivån i behållaren är så låg att det av praktiska skäl inte går att till exempel blanda ner fastgödsel eller halm. Tiden för återskapande bör vid tömning räknas från det att gödsel åter börjar tillföras behållaren. På en urinbehållare bör ett stabilt svämtäcke återskapas inom 7 dagar efter spridning. Om annan täckning, exempelvis tak, skadats bör detta åtgärdas inom 14 dagar. Om inte detta är praktiskt möjligt bör alternativ täckning användas för att minimera ammoniakförluster under den tid det tar att åtgärda skadan på den ursprungliga täckningen. 60 13.7 Vnäring 7 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Har gödseln fördelats på hela spridningsarealen under en sammanhängande femårsperiod? 13.7.1 Instruktion Kontrollera att gödsel spridits på all spridningsareal som redovisats, se Vnäring 3. Kommentar Om spridningen det senaste året inte översteg 22 kilogram per hektar via stallgödsel eller andra organiska gödselmedel på spridningsarealen, behöver du inte göra någon närmare kontroll över en sammanhängande 5-årsperiod. Tabell 24. Bedömningsvägledning, Vnäring 7, Spridning på tillgänglig spridningsareal 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Spridning har inte skett på hela arealen, men spridning har skett på mer än 90 % av arealen. Spridning har skett på 60–90 % av arealen. Spridning har skett på mindre än 60 % av arealen. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 17 §. 13.8 Vnäring 8 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Uppfylls kraven på att gödsel ska spridas så att den inte hamnar utanför åkern och att gödsel inte ska spridas på ängs- eller betesmark om det skadar natur- och kulturvärden? 61 13.8.1 Instruktion Kontrollera att gödsel inte sprids på åkermark så att det hamnar utanför åkern, gödsel inte sprids på ängs- eller betesmark så att natur- eller kulturvärden kan skadas av spridningen. Tabell 25. Bedömningsvägledning, Vnäring 8, Natur- och kulturvärden 1 2 3 Allvar Spridning har skett så gödseln hamnat utanför åkern eller spridning har skett på ängs- eller betesmark som kan skadas av spridningen. Det har troligen inte uppkommit någon skada på miljön eller på natur- och kulturvärden. Ej aktuellt Spridningen har skett så att gödseln hamnat utanför åkern eller spridningen har skett på ängs- eller betesmark som kan skadas av spridningen. Det har troligen eller kommer troligen resultera i skada på miljön eller på natur- eller kulturvärden. Omfattning Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket, 10-11 §§. 13.9 Vnäring 9 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Uppfylls kraven på nedbrukning för att minska ammoniakförluster vid spridning av mineralgödsel som innehåller urea? 62 13.9.1 Instruktion Kontrollera att mineralgödsel som innehåller urea har myllats eller brukats ned inom fyra timmar från spridningen vid spridning på obevuxen mark. Kommentar Den faktiska areal där överträdelse har skett utgör de olika nivåerna för omfattning. Tabell 26. Bedömningsvägledning, Vnäring 9, Nedbrukning av mineralgödsel som innehåller urea 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Överträdelsen omfattar mindre än 3 hektar mark. Överträdelsen omfattar 3-10 hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 23 §. 13.10 Vnäring 10 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Uppfylls kraven på nedbrukning för att minska ammoniakförluster vid spridning av stallgödsel? 13.10.1 Anmärkning Gäller endast inom hela Blekinge, Skåne och Hallands län. 13.10.2 Instruktion Kontrollera att kraven på nedbrukning av stallgödsel uppfylls inom respektive område. 63 Kommentar Den faktiska areal där överträdelse har skett utgör de olika nivåerna för omfattning. Tabell 27. Bedömningsvägledning, Vnäring 10, Nedbrukning av stallgödsel i Blekinge, Skåne och Hallands län 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Överträdelsen omfattar mindre än 3 hektar mark. Överträdelsen omfattar 3–10 hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 23 b §. 13.11 Vnäring 11 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Har spridning av flytgödsel i växande gröda skett med en teknik som minskar ammoniakförlusterna? 13.11.1 Anmärkning Gäller endast inom hela Blekinge, Skåne och Hallands län. 13.11.2 Instruktion Kontrollera att kraven för spridning av flytgödsel uppfylls med någon av de metoder som föreskrivits. Kommentar Den faktiska areal där överträdelse har skett utgör de olika nivåerna för omfattning. 64 Tabell 28. Bedömningsvägledning, Vnäring 11, Spridning av flytgödsel i växande gröda i Bleking, Skåne och Hallands län 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Överträdelsen omfattar mindre än 3 hektar mark. Överträdelsen omfattar 3–10 hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 23 c§. 65 14 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område Kontrollpunkterna Vnäring 12 – 18 utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. De får därför genomgående markeras med ”Ej aktuellt” om du är helt säker på att lantbrukaren inte söker utbetalning av några miljöersättningar med åtagandeår 2007 eller senare. Gå igenom dessa kontrollpunkter om du är osäker på vilka stöd lantbrukaren söker än att löpa risken att tvingas åka tillbaka och komplettera kontrollen vid ett senare tillfälle. Jordbruksverkets IT-system håller isär kontrollresultaten så att de endast används för de stöd eller ersättningar där de är relevanta. Kontrollpunkten Vnäring 19 utgör tvärvillkor med inverkan på alla areal- och djurbaserade jordbrukarstöd. Flera av de villkor som gäller inom detta verksamhetskrav handlar om hur och när man spridit gödseln. Att kontrollera att lantbrukaren har uppfyllt villkoren kan vara svårt om du inte genomför kontrollen exakt vid den tidpunkt då lantbrukaren har spridit sin gödsel. Kontrollen får därför genomföras med muntliga frågor. Om gödseln nyligen har spridits kan du också genomföra kontrollen ute i fält. Som en hjälp att genomföra kontrollen kan du använda skriften ”Gödsel och miljö” som är framtagen av Jordbruksverket. Skriften finns att hämta på Jordbruksverkets webbplats. Gå in på www.jordbruksverket.se/rapporter, broschyrer och blanketter och tittat under rubriken miljö och klimat. Gå därefter vidare till trycksaker och välj/ Ingen övergödning. 14.1 Vnäring 12 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Uppfylls kraven på lagringskapacitet för stallgödsel? 14.1.1 Instruktion Kontrollera att lagringskapaciteten, det vill säga storleken på utrymmet, uppfylls. Kommentar Lagringskapaciteten, det vill säga storleken på utrymmet, bör som regel bedömas innan utformningen bedöms (fråga 13). Enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) får lagring direkt på mark utomhus inte räknas in i lagringskapaciteten. Däremot får lagring inne i stallbyggnad, exempelvis i en djupströbädd, räknas in. I förordningen om miljöhänsyn i jordbruket anges lagringskapaciteten i antal månader och därför används detta för bedömningskriteriet omfattning. Det 66 innebär att den faktiska volym som motsvarar till exempel nivå 1 kommer att vara olika i olika verksamheter beroende på hur stor gödselproduktion de har. Du ska bara bedöma om miniminivån uppfylls utifrån förordningen. Det är lantbrukarens ansvar att det finns en dokumenterad beräkning. Du som kontrollant ska alltså inte ta fram denna dokumentation. För att öka spårbarheten i hur vi kontrollerar lantbrukarens uppgifter ska du göra en enkel notering i en tabell som sparas i kontrollakten som visar hur du verifierat uppgifterna. Exempel på vad tabellen kan innehålla är djurslag, antal djur, m3/djur, totalt behov m3, och befintlig lagringskapacitet. Tabell 29. Lagringskapacitet Områden utanför känsliga områden Antal djurenheter Nöt, hästar, får och getter Annan djurhållning fler än 100 8 mån 10 mån fler än 10 upp till 100 6 mån fler än 2 upp till 10 inga generella bestämmelser 6 mån Tabell 30. 10 mån inga generella bestämmelser Bedömningsvägledning, Vnäring 12 Lagringskapacitet 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Lagringskapacitet motsvarande en gödselproduktion under mindre än 1 månad fattas. Lagringskapacitet motsvarande en gödselproduktion under 1–2 månader fattas. Lagringskapacitet motsvarande en gödselproduktion under mer än 2 månader fattas. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. 67 Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Förordning 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket, 6 §. Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 4 §, 6-7 §§. 14.2 Vnäring 13 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Är lagringsutrymmet utformat så att läckage eller avrinning inte sker till omgivningen? 14.2.1 Instruktion Kontrollera att lagringsutrymmet är utformat så att avrinning eller läckage inte sker till omgivningarna. Kommentar Du ska bedöma utformningen på den del av lagringsutrymmet som behövs för att uppfylla kraven på lagringskapacitet enligt förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. Du ska bedöma utformningen på det lagringsutrymme som faktiskt finns. Saknas lagringskapacitet ska du bedöma överträdelsen enligt fråga Vnäring 12. Du ska bara bedöma överträdelser av utformningskravet utifrån dess allvar. Allvaret graderas utifrån om det sker läckage eller inte och vilken påverkan du bedömer att läckaget har på omgivningen. Tabell 31. Bedömningsvägledning, Vnäring 13, Lagringsutrymmets utformning 1 2 3 Allvar Läckage eller avrinning kan ske eller har skett men bedöms inte leda till olägenhet för miljön eller människors hälsa. Ej aktuellt Läckage eller avrinning kan ske eller har skett och bedöms kunna leda till/har lett till olägenhet för miljön eller människors hälsa. Omfattning Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. 68 Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 7 §. 14.3 Vnäring 14 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Är arealen tillräcklig i förhållande till tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel, samt finns dokumentation om införsel och bortförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel? 14.3.1 Instruktion Kontrollera att arealen är tillräcklig i förhållande till tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel, införsel och bortförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel dokumenteras. Kommentar En överträdelse bedöms endast i omfattning. Omfattningen bedöms utifrån hur mycket spridningsareal som saknas. Saknas dokumentation som styrker att stallgödsel förts bort från företaget får du utgå från att gödseln spridits i verksamheten. Lantbrukarens dokumentation behöver inte vara skriftlig utan kan bestå av till exempel data- eller ljudmedia som lantbrukaren på begäran gör åtkomlig för länsstyrelsen. Oavsett dokumentationens form ska den innehålla de uppgifter som krävs enligt Jordbruksverkets regler. Observera att även de som kan använda djurtäthetsbestämmelserna normalt sett måste följa bestämmelsen om 22 kilogram fosfor vid spridning av andra organiska gödselmedel eller vid spridning av stallgödsel som tas emot från ett annat företag. I sådana fall räknar du först bort den areal som krävs för den egna stallgödseln. Räcker inte arealen ens för den egna gödseln görs bedömning utifrån vägledning (a). En bedömning av om tvärvillkoren uppfylls när det gäller tillförseln av organisk gödsel eller stallgödsel från ett annat företag får göras när det detta blir möjligt, vilket är tidigast slutet av 2010. Det är lantbrukarens ansvar att det finns en dokumenterad beräkning. Du som kontrollant ska alltså inte ta fram denna dokumentation. För att öka spårbarheten i hur vi kontrollerar lantbrukarens uppgifter ska du göra en enkel notering i en tabell som sparas i kontrollakten som visar hur du verifierat uppgifterna. Exempel på vad tabellen kan innehålla är djurslag, ålder på djuren antal djur, kilogram per år per djur, antal hektar, totalt behov antal hektar, befintligt antal hektar. 69 Bedömningsvägledning Bedömningsvägledningen är uppdelad i två delar. (a) Att tillförsel av fosfor via stallgödsel och andra organiska gödselmedel inte överstiger 22 kilogram fosfor per år. Tillförsel beräknas som ett genomsnitt över en femårsperiod. (b) För dokumentationsbrister. Tabell 32. Bedömningsvägledning, Vnäring 14a, Bedömning enligt bestämmelsen om högst 22 kilogram fosfor per hektar 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande mer än 22 kg men mindre än 25 kg fosfor per hektar finns. Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande 25- 35 kg fosfor per hektar. Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande mer än 35 kg fosfor per hektar. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. 70 Tabell 33. Bedömningsvägledning, Vnäring 14 b, Bedömning av dokumentationsbrister 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Dokumentation finns men det saknas upp till ca 25 % av de uppgifter som är av betydelse för att kunna bedöma tilleller bortförda gödselmängder. Dokumentation finns Dokumentation saknas men det saknas ca helt, eller 25 – 75 % av de dokumentation finns uppgifter som är av men det saknas mer än betydelse för att ca 75 % av de uppgifter kunna bedöma till- som är av betydelse för eller bortförda att kunna bedöma tillgödselmängder. eller bortförda gödselmängder. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 8-14 §§, 18-19 §§. 14.4 Vnäring 15 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Täcks urin- och flytgödselbehållare av ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna, och sker påfyllning under täckning? 14.4.1 Anmärkning Gäller endast i Götaland och delar av Svealand. Se bestämmelsen. 14.4.2 Instruktion Kontrollera att flytgödselbehållare och urinbehållare har ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna, påfyllning av flytgödselbehållare och urinbehållare sker under täckning vid lagring av stallgödsel. 71 Kommentar Överträdelsens omfattning bestäms av andelen av den totala gödselytan som saknar täckning och om eventuellt svämtäcke kan bedömas som stabilt. När det gäller andel av ytan som saknar täckning kan det röra sig om att en enskild behållare saknar stabilt svämtäcke eller annan form av flytande täckning på en del av ytan. Det kan också handla om att det finns flera behållare på gården och någon av dem saknar täckning medan andra uppfyller kraven. När det gäller fast tak görs bedömningen om taket uppfyller kraven på täckning eller inte, vilket innebär att antingen uppfyller hela behållarens yta kravet eller inte. Är svämtäcket uppbrutet, tunt eller blött måste en bedömning göras av om det uppfyller kravet på att vara stabilt. I så fall kan omfattning nivå 2 vara aktuellt ”behållaren täcks av svämtäcke men det uppfyller inte kraven på ett stabilt svämtäcke”. Om påfyllning inte sker under täckning motsvarar det omfattning nivå 2. Allvaret bedöms av i vilken grad det påverkar täckningens funktion. Om gödseln faller rakt ner och in under täckningen med ett litet hål i täckningen som följd motsvarar detta allvar nivå 1, men om gödseln hamnar ovanpå täckningen eller om påfyllningen ger större skador på täckningen motsvarar detta allvar nivå 3. Tabell 34. Bedömningsvägledning, Vnäring 15a, Täckning 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Stabilt svämtäcke eller annan täckning saknas men mer än 90 % av den totala gödselytan är täckt. Stabilt svämtäcke eller annan täckning saknas men 50–90 % av den totala gödselytan är täckt, eller hela ytan täcks av svämtäcke men det uppfyller inte kraven på ett stabilt svämtäcke. Stabilt svämtäcke eller annan täckning saknas och mindre än 50 % av gödselytan är täckt. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. 72 Tabell 35. Bedömningsvägledning, Vnäring 15b, Påfyllning 1 2 3 Allvar Påfyllning av Ej aktuellt flytgödsel eller urin sker inte under täckning men det har endast haft liten inverkan på täckningens funktion. Påfyllning av flytgödsel eller urin sker inte under täckning och det har lett till att täckningen inte fungerar som avsett. Omfattning Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 5 a-d §§. 14.4.3 Övrig information Allmänna råd utgör inte i sig extra tvärvillkor för miljöersättningar men i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring finns en vägledning till hur bestämmelserna kan uppfyllas då behållaren täcks med svämtäcke eller annan täckning. Allmänna råd till 5 a § föreskrifterna Observera att allmänna råd inte är bindande utan ska ses som en rekommendation. Om svämtäcket på en flytgödselbehållare skadas eller bryts i samband med omrörning eller spridning av gödseln bör ett stabilt svämtäcke ha återskapats inom 14 dagar. Efter en fullständig tömning kan en något längre tid accepteras om gödselnivån i behållaren är så låg att det av praktiska skäl inte går att till exempel blanda ner fastgödsel eller halm. Tiden för återskapande bör vid tömning räknas från det att gödsel åter börjar tillföras behållaren. På en urinbehållare bör ett stabilt svämtäcke återskapas inom 7 dagar efter spridning. Om annan täckning, exempelvis tak, skadats bör detta åtgärdas inom 14 dagar. Om inte detta är praktiskt möjligt bör alternativ täckning användas för att minimera ammoniakförluster under den tid det tar att åtgärda skadan på den ursprungliga täckningen. 73 14.5 Vnäring 16 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Har gödseln fördelats på hela spridningsarealen under en sammanhängande femårsperiod? 14.5.1 Instruktion Kontrollera att gödsel spridits på all spridningsareal som redovisats, se Vnäring 14. Tabell 36. Bedömningsvägledning, Vnäring 16, Spridning på tillgänglig spridningsareal 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Spridning har inte skett på hela arealen, men spridning har skett på mer än 90 % av erfordrad areal. Spridning har skett på 60-90 % av erfordrad areal. Spridning har skett på mindre än 60 % av erfordrad areal. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 17 §. 14.6 Vnäring 17 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Uppfylls kraven på att gödsel ska spridas så att den inte hamnar utanför åkern och att gödsel inte ska spridas på ängs- eller betesmark om det skadar natur- och kulturvärden? 14.6.1 Instruktion Kontrollera att 74 gödsel inte sprids på åkermark så att det hamnar utanför åkern, gödsel inte sprids på ängs- eller betesmark så att natur- eller kulturvärden kan skadas av spridningen. Kommentar Det är allvaret i överträdelsen som bedöms. Tabell 37. Bedömningsvägledning, Vnäring 17, Natur- och kulturvärden 1 2 3 Allvar Spridning har skett så gödseln hamnat utanför åkern eller spridning har skett på ängs- eller betesmark som kan skadas av spridningen. Det har troligen inte uppkommit någon skada på miljön eller på natur- eller kulturvärden. Ej aktuellt Spridning har skett så gödseln hamnat utanför åkern eller spridning har skett på ängs- eller betesmark som kan skadas av spridningen. Det har eller kommer troligen resultera i skada på miljön eller på natur- eller kulturvärden. Omfattning Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket, 10-11 §§. 14.7 Vnäring 18 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Uppfylls kraven på nedbrukning? 14.7.1 Instruktion Kontrollera att kraven uppfylls på nedbrukning under vintern, 75 mineralgödsel som innehåller urea har myllats eller brukats ned inom fyra timmar från spridningen vid spridning på obevuxen mark. Kommentar Den faktiska areal där överträdelse har skett utgör de olika nivåerna för omfattning. Tabell 38. Bedömningsvägledning, Vnäring 18, Nedbrukning av gödsel 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Överträdelsen omfattar mindre än 3 hektar mark. Överträdelsen omfattar 3–10 hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 23-23 a §§. 14.8 Vnäring 19 Uppfylls kraven på höst- eller vinterbevuxen mark? 14.8.1 Anmärkning Gäller endast i Götaland. Bestämmelsen från och med 2009 utgör skötselkrav och är därmed extra tvärvillkor i hela Götaland, även utanför känsligt område. 76 14.8.2 Instruktion Kontrollera att kraven på andelen höst- eller vinterbevuxen mark uppfylls inom respektive område, kraven för godkända grödor och obearbetad åkermark används på rätt sätt för att marken ska anses som höst- eller vinterbevuxen, kraven på tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning uppfylls inom respektive område för att åkermarken ska anses som höst– eller vinterbevuxen. Kommentar Den faktiska areal där överträdelse har skett utgör grunden i de olika nivåerna för omfattning. Tabell 39. Bedömningsvägledning, Vnäring 19, Höst- eller vinterbevuxen mark 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Överträdelsen omfattar mindre än 3 hektar mark. Överträdelsen omfattar 3–10 hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 11 §. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 29-34 §§. 77 15 Växtskydd Kontrollpunkterna Vskydd 1 – 2 utgör tvärvillkor med inverkan på alla areal- och djurbaserade jordbrukarstöd. Kontrollpunkterna Vskydd 3 – 7 utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. De får därför genomgående markeras med ”Ej aktuellt” om du är helt säker på att lantbrukaren inte söker utbetalning av några miljöersättningar med åtagandeår 2007 eller senare. Gå igenom dessa kontrollpunkter om du är osäker på vilka stöd lantbrukaren söker än att löpa risken att tvingas åka tillbaka och komplettera kontrollen vid ett senare tillfälle. Jordbruksverkets IT-system håller isär kontrollresultaten så att de endast används för de stöd eller ersättningar där de är relevanta. 15.1 Vskydd 1 Används endast växtskyddsmedel som är godkända i Sverige? 15.1.1 Instruktion Läs igenom vad som står i sprutjournalen eller motsvarande dokumentation och kontrollera därefter att de växtskyddsmedel som används är godkända i Sverige. Titta i sprutboden eller motsvarande för att se vilka preparat som finns. Kommentar Stäm av resultatet på denna kontrollpunkt med motsvarande punkt i livsmedelskontrollen. Om du är osäker på om ett preparat är godkänt eller inte kan du kontakta Kemikalieinspektionen (KemI). Eller så kan du söka efter preparatet i bekämpningsmedelsregistret via KemI:s webbplats www.kemi.se. Användning av betat utsäde räknas inte som användning av växtskyddsmedel. Försök med växtskyddsmedel som inte är godkända får utföras och ska inte leda till någon tvärvillkorsanmärkning. Det är under förutsättning att försöksorganisationen har ett beslut från KemI om försöket och att lantbrukaren följer kraven i KemI:s beslut. Det är inte olagligt att ha preparat som inte (längre) är godkända i sitt förråd. Däremot kan det, beroende på övergångsbestämmelser för det enskilda preparatet, vara förbjudet att använda preparat som inte längre är godkända. 78 Tabell 40. Bedömningsvägledning, Vskydd 1 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Användning av ett växtskydds-medel som inte är godkänt. Omfattning * Ej aktuellt Punktbehandling Bredspridning Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt * Omfattning: Bedömningen sker utifrån hur stor del av lantbrukarens totala odlade arealer åkermark det förbjudna ämnet är använt på innevarande säsong. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EG 1107/2009) 15.2 Vskydd 2 Används växtskyddsmedlen i enlighet med de villkor som framgår av märkningen? 15.2.1 Instruktion Kontrollera att lantbrukaren bara använder växtskyddsmedlen i enlighet med villkoren, till exempel till de grödor som framgår av märkningen, med högst de doser som framgår av märkningen, med högst det antalet behandlingar som framgår av märkningen, vid den tidpunkt som anges, särskilt viktigt för växtskyddsmedel som är farliga för pollinerande insekter, att karenstiden hålls, förutsatt att det finns en angiven karenstid, att villkorade skyddsåtgärder följs, ex. krav på bevuxna skyddszoner. Kommentar Stäm av resultatet på denna kontrollpunkt med motsvarande punkt i livsmedelskontrollen. Det går inte alltid att avgöra vad som är villkor för växtskyddsmedlets användning och vad som är rekommendationer för att växtskyddsmedlet ska fungera bäst. Denna särskiljning finns inte på etiketten eller bruksanvisningen. Det är inte heller 79 möjligt att få exakt information om detta från KemIs beslut om godkännanden. Det som går att säga är att villkor om i vilka grödor växtskyddsmedlet får användas, vilka högsta doser som får användas, vad som är det högsta antalet behandlingar i respektive gröda, tidpunkter för användning och att karenstider och skyddsåtgärder som står i märkningen alltid är villkor som ska följas. Var dock uppmärksam på att olika versioner av etiketter eller bruksanvisningar kan förekomma och det inte alltid går att avgöra vilken som är den senaste. I sådana fall bör du vara restriktiv med att betrakta det som en överträdelse. Det är inget tvärvillkor att man måste använda hela den rekommenderade dosen. Man får använda en lägre dos, så kallad dosreducering. Vanligt vid exempelvis preparatblandningar eller under vissa förutsättningar som en åtgärd för att hålla nere bekämpningsmedelsanvändningen. För flera användningsvillkor finns det heller ingen skyldighet att dokumentera uppgifterna till exempel vilken avdriftsreducerande utrustning som används. Villkor om avdriftsreducerande utrustning är ett exempel på villkorade skyddsåtgärder. I praktiken får därför kontrollen baseras på befintlig dokumentation av redan utförd bekämpning, om du inte anländer när bekämpningsarbetet pågår. Finns det villkor om permanent bevuxna skyddszoner är det möjligt att kontrollera i fält. Även om lantbrukaren inte själv utför bekämpningen måste dokumentationen finnas på gården, för att uppfylla livsmedels- och foderbestämmelserna. Den som utför bekämpningen är skyldig att föra dokumentationen och förvara originalet, men lantbrukaren måste se till att få kopior från den som utfört bekämpningen. Om det handlar om energigrödor eller annan odling som inte har med livsmedels- eller foderproduktion att göra räcker det att lantbrukaren kan skaffa fram kopior inom den tid som kontrollmyndigheten begär. Verksamhetskravet utgörs av de villkor som står om användningen på etiketten, med eventuellt tilläggsblad som är fäst direkt på förpackningen. I de fall förpackningarna är små får informationen finnas på märkningssedlar eller bipacksedlar. Miljöbalken ställer egentligen krav på att användaren av växtskyddsmedlen måste hålla sig uppdaterad om aktuella bestämmelser om till exempel högsta dos för de preparat hon eller han använder. Rättspraxis har hittills dock varit att den information som finns på märkningen gäller vid kontrollen, även om exempelvis andra doser har beslutats mer nyligen av KemI. 80 Det finns två undantag och det är de preparat som har fått dispens eller så kallad Off-label registrering. Det finns en speciell ingång för dispenser i bekämpningsmedelsregistret på www.kemi.se. Eventuellt behöver du ringa till dispensinnehavaren för att få reda på villkoren för dispensen. En Off-label registrering är en form av dispens som innebär att KemI fattar ett beslut om utvidgat användningsområde för ett preparat. Det vanligaste är att preparatet får användas i ytterligare någon gröda. Själva namnet anger att användningen inte finns med i märkningen. Det som KemI har beslutat om grödor och högsta dosering gäller som verksamhetskrav. I dessa fall får man leta upp vad som gäller i bekämpningsmedelsregistret. Dispenser och off-labelregistreringar är vanligast inom trädgårdsområdet. Tabell 41. Bedömningsvägledning, Vskydd 2 1 2 3 Allvar Ett av villkoren är inte uppfyllt. Två av villkoren är inte uppfyllda. Fler än två av villkoren är inte uppfyllda. Omfattning * Under 25 % 25-50 % Över 50 % Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt * Omfattning: Bedöms utifrån hur stor del av lantbrukarens behandlade åkermarksarealer som felet gjorts på Mindre överträdelse kan vara aktuellt om ett växtskyddsmedel är använt i en dos som överskrider den högsta tillåtna dosen med högst 10 procent och om det rör sig om punktbehandling. 15.2.2 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EG 1107/2009) 15.3 Vskydd 3 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Har den som utfört bekämpningsarbetet intyg om behörighet (klass 2L-preparat) eller tillstånd (klass 1L-preparat)? 15.3.1 Instruktion Kontrollera att kraven på behörighet uppfylls för den som har utfört bekämpningsarbetet. Kommentar 81 Den som har behörighet ska ha både ett pappersbeslut och ett plastkort. Finns inte det går det att söka direkt i SPRUT-registret. Det finns personer på varje länsstyrelse som har tillgång till registret. Dispenser från kravet finns beviljade från Jordbruksverket. Dispensinnehavaren ska ha ett pappersbeslut. Finns inte det går det att söka direkt i SPRUT-registret. Behörigheten att använda växtskyddsmedel är giltig under 5 år, sedan måste den förnyas. Tabell 42. Bedömningsvägledning, Vskydd 3 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Intyg om behörighet Tillstånd (1 L) (2L) saknas. saknas. Omfattning Ej aktuellt Punktbehandling Bredspridning Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel, 44 och 47 §§. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:76) om tillstånd och kunskapskrav för användning av växtskyddsmedel, 1-16 §§. 15.4 Vskydd 4 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Finns det tillstånd för spridning inom vattenskyddsområde? 15.4.1 Instruktion Kontrollera att det i relevanta fall finns tillstånd för spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde. Kommentar För spridning inom vattenskyddsområde krävs det tillstånd av den kommunala nämnd som arbetar med miljö- och hälsoskyddsfrågor. Tillstånd ska finnas för spridning för alla typer av områden inom ett vattenskyddsområde, även park och grönytor etc. Oavsett vem som är sprutförare har den stödsökande yttersta ansvaret för att ett sådant tillstånd finns. 82 Tabell 43. Bedömningsvägledning, Vskydd 4 1 2 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Det finns inget tillstånd. Omfattning Ej aktuellt Punktbehandling Bredspridning Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel, 14 §. 15.5 Vskydd 5 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Är bekämpningsåtgärden dokumenterad? 15.5.1 Instruktion Kontrollera att varje bekämpningsåtgärd är dokumenterad med uppgifter om vilket medel och vilken dos som har använts, tidpunkt och plats för spridningen, temperatur och vindförhållanden, skyddsavstånd, vilka försiktighetsmått som har iakttagits till skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring av utrustningen. Om det är ett växtskyddsmedel som är särskilt skadligt för pollinerande insekter ska dokumentationen också innehålla uppgifter om: grödans slag, förekomst av blommande växter på den behandlade arealen, både gröda och annan vegetation. Kommentar Stäm av resultatet på denna kontrollpunkt med motsvarande punkt i livsmedelskontrollen. Där finns ytterligare krav. Hur dokumentationen utformas är fritt men det finns sprutjournaler och växtodlingsprogram framtagna för att 83 underlätta att anteckningarna görs på ett korrekt sätt. Sprutjournal finns till exempel att ladda ner från växtskyddssidorna på www.greppa.nu. Lantbrukarens dokumentation behöver i tvärvillkorssammanhang inte vara skriftlig även om ord som ”anteckningar” finns kvar i de svenska bestämmelserna. Dokumentationen kan bestå av till exempel data- eller ljudmedia som lantbrukaren på begäran gör åtkomlig för länsstyrelsen. Oavsett dokumentationens form ska den innehålla de uppgifter som krävs i bestämmelserna nedan. Tabell 44. Bedömningsvägledning, Vskydd 5 1 2 3 Allvar Bristfälliga Bristfällig upplysningar om det dokumentation om använda medlet eller flera uppgifter. doseringen. Ingen dokumentation alls. Omfattning Bristfälliga upplysningar i dokumentationen på mellan 25 % och 50 % av lantbrukarens odlade arealer åkermark. Bristfälliga upplysningar i dokumentationen på mellan 50 % och 90 % av lantbrukarens odlade arealer åkermark. Bristfälliga upplysningar i dokumentationen på mer än 90 % av lantbrukarens odlade arealer åkermark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse kan vara aktuellt om det finns bristfälliga upplysningar i dokumentationen på upp till 25 procent av lantbrukarens odlade arealer åkermark. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel, 9 §. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:94) om skyldighet att föra anteckningar vid användning av bekämpningsmedel som är särskilt skadliga för pollinerande insekter, 1-3 §§. 84 15.6 Vskydd 6 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Förefaller förvaringen av växtskyddsmedel vara sådan att hälso- och miljörisker förebyggs? 15.6.1 Instruktion Kontrollera att hälso- eller miljöfarliga växtskyddsmedel förvaras så att hälso- och miljörisker förebyggs. Kommentar Växtskyddsmedel som kräver tillstånd, det vill säga livsfarliga och mycket farliga kemiska produkter, ska förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Hälsofarliga växtskyddsmedel ska förvaras så att de är svåråtkomliga för små barn och avskilda från produkter som är avsedda att förtäras. Tabell 45. Bedömningsvägledning, Vskydd 6 1 2 3 Ett av villkoren är inteTvå av villkoren är uppfyllt inte uppfyllda Inget av de tre villkoren är uppfyllt obehöriga har tillträde till produkterna, produkterna är inte svåråtkomliga för barn, produkterna är inte åtskilda från livsmedel eller foder. obehöriga har tillträde till produkterna, produkterna är inte svåråtkomliga för barn, produkterna är inte åtskilda från livsmedel eller foder. obehöriga har tillträde till produkterna, produkterna är inte svåråtkomliga för barn, produkterna är inte åtskilda från livsmedel eller foder. Omfattning Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Varaktighet Kan åtgärdas omgående. Kan åtgärdas inom ett halvår. Mer än ett halvår behövs för att åtgärda bristen. Allvar Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer, 2 kap, 7-9 §§. 85 15.7 Vskydd 7 Utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. Verkar övriga krav som gäller växtskyddsmedel vara uppfyllda? 15.7.1 Instruktion Använd denna kontrollpunkt för notering av extra tvärvillkor för miljöersättningar som Jordbruksverket bedömer som svåra att kontrollera systematiskt och objektivt. Men där uppenbara överträdelser ändå kan påträffas. Det kan exempelvis handla om färdigutredda anmälningsärenden eller felaktig hantering av växtskyddsmedel som pågår precis när kontrollanten besöker jordbruksföretaget. Kommentar Exempel på överträdelser som hör hemma vid denna kontrollpunkt: Föreskrivna skyddsavstånd ignoreras på ett sätt som har förorsakat att växtskyddsmedel har hamnat direkt i vattentäkter, sjöar, vattendrag, på omgivande mark eller annans egendom. Spridningsutrustning som används är inte anpassad för ändamålet eller så dåligt underhållen och kalibrerad att användningen av utrustningen har medfört uppenbara miljö- eller hälsorisker. Växtskyddsmedel har uppenbart spridits direkt på naturbetesmarker eller ängar. Tabell 46. Bedömningsvägledning, Vskydd 7 1 2 3 Allvar Ett av kraven är inte uppfyllt. Två av kraven är inte uppfyllda. Fler än två av kraven är inte uppfyllda. Omfattning * Maximalt 25 % 25-50 % Mer än 50 % Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt * Omfattning: Bedömningen sker utifrån hur stor del av lantbrukarens totala åkermarksarealer som felet gjorts på. Mindre överträdelse kan vara aktuellt om omfattningen är under 10 procent. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Utdrag ur Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel, 5-8 §§, 15 §. 86 16 Hormoner Kontroll av användning av hormoner görs också vid kontroll av läkemedel på gård. På Jordbruksverkets webbplats finns en kontrollvägledning. 16.1 Hormon 1 Följer lantbrukaren, i de fall tecken finns på att hormoner används, restriktionerna kring dessa preparat? 16.1.1 Instruktion Kontrollera om det finns något som tyder på otillåten användning av substanser som framgår av bestämmelserna nedan. Om du ser onormalt muskulösa djur, dokumentation på gården eller förekomst av misstänkta förpackningar, sprutor eller liknande. Tillkalla veterinär vid behov för hjälp med bedömning och provtagning om det finns misstanke om användning av förbjudna preparat. I praktiken är det endast via provtagning och sakkunnig utredning av omständigheterna i det enskilda fallet det går att konstatera en överträdelse och använda bedömningsvägledningen nedan. Kommentar Stäm av resultatet på denna kontrollpunkt mot livsmedelsprotokollet. Skälet till att inte kontrollpunkt Hormon 1 är helt integrerad med livsmedelshygienfrågorna är att de har sin utgångspunkt i olika EU-regler och måste redovisas separat i kontrollstatistiken till EU-kommissionen. Även i djurskyddskontrollen finns en fråga om användning av hormoner. Tabell 47. Bedömningsvägledning, Hormon 1 1 2 3 Allvar Journalföringskraven för behandlingen har inte respekterats. Ej aktuellt Halter av minst ett förbjudet preparat påvisas. Omfattning Överträdelsen berör ett djur. Överträdelsen berör 2-3 djur. Överträdelsen berör mer än 3 djur. Varaktighet Enstaka tillfälle under senaste månaden, eller varaktighet kan inte fastslås. Flera tillfällen under senaste halvåret. Återkommande tillfällen under mer än ett halvår. 87 Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artiklarna 3-5 Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av βagonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG. Motsvarighet i svenska bestämmelser 2 kap. 9-18 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning. 16.2 Hormon 2 Följer lantbrukaren, restriktionerna kring överlåtelse av djur som behandlats med hormoner? 16.2.1 Instruktion Kontrollera via stalljournal och eller läkemedelsjournal om det finns tecken på att lantbrukaren har avyttrat hormonbehandlade djur inom karenstiden på ett sätt som strider mot bestämmelserna, uppföljning av anmälningar som kommit in I praktiken är det endast via provtagning och sakkunnig utredning av omständigheterna i det enskilda fallet det går att konstatera en överträdelse och använda bedömningsvägledningen nedan. Kommentar Djur som hålls för slakt får inte behandlas med hormoner. Förutom överträdelser som Jordbruksverkets eller länsstyrelsens personal upptäcker vid kontroll på gården ska denna kontrollpunkt användas när länsstyrelsen konstaterar överträdelser efter utredning av ärenden från Livsmedelsverkets restsubstanskontroll. 88 Tabell 48. Bedömningsvägledning, Hormon 2 1 2 3 Allvar Veterinärintyg saknas men den som övertagit djuret/djuren har ändå gjorts medveten om att karenstid pågick. Behandlade djur har inte slaktats. Behandlade djur har Behandlade skickats till slakt inom djur har karenstiden men inget skickats till kött har nått slakt inom marknaden, eller har karenstiden och omedelbart återkallats.* kött har nått ut på marknaden utan att återkallas.* Omfattning Överträdelsen berör ett djur. Överträdelsen berör 2-3 djur. Överträdelsen berör mer än 3 djur. Varaktighet Enstaka tillfälle under senaste månaden, eller varaktighet kan inte fastslås. Flera tillfällen under senaste halvåret. Återkommande tillfällen under mer än ett halvår. * Det är lantbrukarens agerande som ska bedömas, inte slakteriets. Om du konstaterar en överträdelse av detta krav så ska du utgå från att lantbrukaren har gjort ett fel. Hur allvarlig felet är kan variera om lantbrukaren bidrar snabbt och aktivt till att kött från behandlade djur inte når ut på marknaden. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 7 Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av βagonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG. Motsvarighet i svenska bestämmelser 2 kap. 16-18 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning. 89 17 Anmälan och förebyggande av TSEsjukdomar hos djur 17.1 TSE 2 Har lantbrukaren omedelbart gjort anmälan till veterinär när det funnits anledning att misstänka BSE, scrapie, Nor 98 eller annan TSE-sjukdom hos något djur som befunnit sig i lantbrukarens vård? 17.1.1 Instruktion Kontrollera att anmälningsplikten är uppfylld i de fall det finns uppenbara symtom på någon TSE-sjukdom eller lantbrukaren av andra skäl borde ha misstänkt att TSE-sjukdom fanns i besättningen. Kommentar Om det inte finns eller under kalenderåret har funnits skäl att misstänka TSEsjukdom i besättningen ska ”Ej aktuellt” markeras. Tabell 49. Bedömningsvägledning, TSE 2 1 2 3 Allvar Har inte anmält till veterinär trots att det funnits anledning att misstänka sjukdom, grundat på annat än synliga sjukdomstecken. Har inte anmält till veterinär trots synliga sjukdomstecken. Har inte anmält till veterinär trots specifika sjukdomstecken. Omfattning Överträdelsen berör ett djur. Överträdelsen berör 2-3 djur. Överträdelsen berör mer än 3 djur. Varaktighet Det har gått högst 3 dagar sedan anmälan borde ha gjorts. Det har gått 4-7 dagar sedan anmälan borde ha gjorts. Det har gått mer än en vecka sedan anmälan borde ha gjorts. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. 90 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 11 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati. 17.2 TSE 3 Har lantbrukaren, följt de förflyttningsrestriktioner med mera som myndigheterna beslutat om i samband med misstänkt TSE-fall? 17.2.1 Instruktion Är gården belagd med restriktioner på grund av misstänkt eller konstaterat TSEfall så ska dukontrollera att lantbrukaren har följt de restriktioner som framgår av Jordbruksverkets beslut. Kontakta länsveterinären eller Jordbruksverket vid osäkerhet om en gård är belagd med TSE-restriktioner eller inte. Kommentar Jordbruksverket skickar kopia av spärrbeslut till länsstyrelsen för kännedom. Det går också att få information om vilka besättningar som är spärrade för TSE direkt från enheten för idisslare och gris på Jordbruksverket. Om det inte finns eller under kalenderåret har funnits några TSE-restriktioner gällande besättningen ska ”Ej aktuellt” markeras. Om en gård spärras av på grund av misstänkt eller konstaterad TSE-sjukdom blir i regel den berörda djurhållaren så grundligt underrättad om vilka restriktioner som gäller, att du ska betrakta eventuella överträdelser som avsiktliga. Avdraget på stöden bör bli till 20 procent, med en möjlig variation mellan 15 procent och 100 procent. Om länsstyrelsen ändå anser att en överträdelse endast utgör en försummelse gäller följande vägledning. 91 Tabell 50. Bedömningsvägledning, TSE 3 1 2 3 Allvar Djuret är flyttat till Djuret är flyttat till Djuret är levererat ägarens andra och ägarens andra till slakt eller till närliggande egendom i egendom. annan lantbrukare. dennes egna fordon. Omfattning Ett djur 2 - 3 djur Mer än 3 djur Varaktighet Ett enstaka välmotiverat tillfälle (till exempel av djurskyddsskäl). Flyttning utan välgrundat motiv, utförd senaste veckan. Upprepade tillfällen sedan starten av avspärrningen. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artiklarna 12-13 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati. Bestämmelserna finns tillgängliga via Eurolex webbplats http://eurlex.europa.eu/sv/index.htm 17.3 TSE 4 Har lantbrukaren, sett till att provtagning för scrapie har skett efter att sjuka får eller getter över 18 månaders ålder har avlivats eller självdött på gården? 17.3.1 Instruktion Kontrollera att lantbrukaren har skickat djuren till destruktion. Det är på det sättet som lantbrukaren i praktiken fullgör sin del av scrapieprogrammet. Kommentar När sjuka djur avlider ska djurhållaren kontakta Svensk Lantbrukstjänst som hämtar djuret på gården och som också genomför provtagningar på djuren. I vissa glesbefolkade delar av landet är det tillåtet att i stället för hämtning av hela djuret skicka endast huvudet till analys. Får som hemslaktas behöver inte provtas. Det gäller bara nöt som inte hålls i områden där man får gräva ner kadaver. 92 I de fall som slaktkroppen används i det egna hushållet räknas det som hemslakt. Övriga fall där man inte använder slaktkroppen så gäller att fåret ska provtas för TSE oavsett orsak till avlivning. Om inget tyder på att sjuka får eller getter över 18 månaders ålder har avlivats eller självdött på gården under kalenderåret ska ”Ej aktuellt” markeras. Tabell 51. Bedömningsvägledning, TSE 4 1 2 3 Allvar Väl dokumenterad diagnos om annan orsak än TSEsjukdom gjorde att det sjuka djuret inte skickades för provtagning. Oklar diagnos, men ändå fanns goda skäl att tro att djuret var sjukt av annan orsak än TSE-sjukdom. Oklar diagnos, det gick inte att utesluta TSEsjukdom och provtagning borde utan tvekan ha skett. Omfattning Ett djur 2-3 djur Mer än 3 djur Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Det nationella scrapieprogrammet för Sverige som grundar sig på Kommissionens förordning (EG) nr 1874/2003 av den 24 oktober 2003 om godkännande av nationella program för kontroll av skrapie i vissa medlemsstater, om fastställande av kompletterande garantier samt om beviljande av undantag för avelsprogram för resistens mot transmissibel spongiform encefalopati hos får i enlighet med beslut 2003/100/EG. Det svenska scrapieprogrammet är ett omfattande dokument som bland annat klargör att djurhållaren inte behöver stå för transport- och analyskostnader i samband med att hon eller han uppfyller provtagningsskyldigheten. 17.4 TSE 5 Är lantbrukaren, registrerad hos Jordbruksverket för import av nötkreatur, får eller getter eller deras sperma, embryon eller ägg? 93 17.4.1 Instruktion Kontakta i förekommande fall Jordbruksverkets avdelning för djurskydd och hälsa för att kontrollera att lantbrukare som har importerat nötkreatur, får eller getter eller deras sperma, embryon eller ägg är registrerade för import. Med import menas i detta tvärvillkorssammanhang att lantbrukaren har köpt eller på annat sätt fått djur, sperma, ägg eller embryon från ett eller flera länder utanför EU. Även andra överträdelser av nedanstående TSE-bestämmelser hör hemma vid denna kontrollpunkt, till exempel om Jordbruksverket eller länsstyrelsen via Tullen får reda på en överträdelse. Kommentar Om inget tyder på att lantbrukaren ägnat sig åt import av nötkreatur, får eller getter eller deras sperma, embryon eller ägg under kalenderåret ska ”Ej aktuellt” markeras. Den som anmält sin importverksamhet till Jordbruksverket får detaljerade instruktioner från Jordbruksverket. Det bör därför inte råda någon tvekan om vad som gäller i det enskilda fallet. För den som importerar utan att ha anmält det är detta i sig en tvärvillkorsöverträdelse. 94 Tabell 52. Bedömningsvägledning, TSE 5 1 2 3 Allvar Import har skett utan registrering, men övriga bestämmelser kring importen är uppfyllda. Import har skett i strid med bestämmelserna, men sedan har djuren/avelsmaterialet hanterats på ett sätt som inte medfört spridningsrisker för TSE-sjukdom. Import har skett i strid med bestämmelserna, och sedan har djuren/avelsmaterialet hanterats på ett sätt som har medfört spridningsrisker för TSE-sjukdom. Omfattning Endast den egna besättningen har löpt risk att påverkas. En besättning utöver den egna har löpt risk att påverkas. Flera besättningar utöver den egna har löpt risk att påverkas. Varaktighet Enstaka importtillfälle under senaste månaden, eller varaktighet kan inte fastslås. Flera importtillfällen under senaste halvåret. Återkommande importtillfällen under mer än ett halvår. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 15 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati. 95 18 Anmälan av vissa djursjukdomar Det som i kontrollprotokollet är tre kontrollpunkter behandlas som ett avsnitt i kontrollinstruktionen. Skälet till uppdelningen i protokollet är att anmälningsplikten för de olika sjukdomarna återfinns i tre olika EG-direktiv, så kallade rättsakter. Kontrollstatistiken för tvärvillkor till EU-kommissionen måste redovisas separat för varje rättsakt. 18.1 Mulklöv 1, Svinpest 1, Blåtunga 1 Har lantbrukaren omedelbart gjort anmälan till veterinär när det funnits anledning att misstänka någon av de sjukdomar som nämns i respektive kontrollpunkt hos något djur som befunnit sig i lantbrukarens vård? 18.1.1 Instruktion Om det finns uppenbara symtom på någon av sjukdomarna i fråga eller lantbrukaren av andra skäl borde ha misstänkt att sjukdomen fanns i besättningen. Så ska du kontrollera med den veterinär som lantbrukaren uppger att hon eller han har gjort anmälan till att lantbrukaren har uppfyllt anmälningsskyldigheten. Om lantbrukaren inte kan uppge vart hon eller han har gjort anmälan är det en indikation på att anmälningsskyldigheten inte är uppfylld. Kommentar Om det inte finns eller under kalenderåret har funnits skäl att misstänka respektive sjukdom i besättningen ska ”Ej aktuellt” markeras. 96 Tabell 53. Bedömningsvägledning, Mulklöv1, Svinpest 1, Blåtunga 1 1 2 3 Allvar Har inte anmält till veterinär trots att det funnits anledning att misstänka sjukdom, grundat på annat än synliga sjukdomstecken. Har inte anmält till veterinär trots synliga sjukdomstecken. Har inte anmält till veterinär trots specifika sjukdomstecken. Omfattning Överträdelsen berör ett djur. Överträdelsen berör 2-3 djur. Överträdelsen berör mer än 3 djur. Varaktighet Det har gått högst 3 dagar sedan anmälan borde ha gjorts. Det har gått 4-7 dagar sedan anmälan borde ha gjorts. Det har gått mer än en vecka sedan anmälan borde ha gjorts. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelse som utgör tvärvillkor 2 § första stycket Epizootilagen (1999:657). Bakomliggande EG-direktiv samt annan information Artikel 3 Rådets direktiv 2003/85/EG av den 29 september 2003 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka. Artikel 3 Rådets direktiv 92/119/EEG av den 17 december 1992 om införande av allmänna gemenskapsåtgärder för bekämpning av vissa djursjukdomar och särskilda åtgärder mot vesikulär svinsjuka. De sjukdomar som avses i detta direktiv är afrikansk svinpest, vesikulär svinsjuka, boskapspest, peste de petits ruminants, får- och getkoppor, vesikulär stomatit, lumpy skin disease eller rift valley fever. Artikel 3 Rådets direktiv 2000/75/EG av den 20 november 2000 om fastställande av särskilda bestämmelser om åtgärder för bekämpning och utrotning av bluetongue. Beskrivning av sjukdomarna och deras symtom finns via www.jordbruksverket.se och www.sva.se 97 19 Livsmedel Kontroll av att verksamheter som är livsmedelsföretag har registrerats eller godkänts hos länsstyrelsen. Kontrollpunkt L1 är en generell kontrollpunkt som gäller samtliga livsmedelsföretag. Den som inte uppfyller kriterier för livsmedelföretag omfattas inte av kontrollen. Detta utgör inte ett tvärvillkor och ska därför inte registreras i Konrad eller ge avdrag på stöden. Det är däremot en avvikelse mot livsmedelslagstiftningen, och ska som sådan rapporteras till Livsmedelsverket. Länsstyrelsen ska se till att anläggningen registreras eller godkänns. L1 gäller samtliga verksamheter, både växtodling och produktion av livsmedel av animaliskt ursprung. Verksamheten uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag och verksamhetsutövaren har låtit registrera eller godkänna sin anläggning. Verksamheten bedrivs inom villkoren för registreringen eller godkännandet. Kontrollera att verksamheten uppfyller de allmänna kriterierna för livsmedelsanläggning om kontinuitet och organisation. Se Livsmedelsverkets vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar: www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/godkannande_regis trering_vagledning.pdf. Kontrollera att anläggningen är registrerad hos länsstyrelsen som livsmedelsföretag i primärproduktionen. Detta kan kontrolleras i förväg på länsstyrelsen eller på plats hos verksamhetsutövaren genom att kontrollera att anmälan om registrering eller godkännande har skickats till länsstyrelsen. Uppfyller verksamheten kriterierna för livsmedelsanläggning och inte är registrerad är det en avvikelse mot de generella bestämmelserna i livsmedelslagstiftningen. Anläggningen ska registreras eller godkännas i samband med kontrollen om inte det är gjort tidigare. Vid registrering ska Livsmedelsverkets blankett för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen användas eller de blanketter för registrering eller godkännande som länsstyrelsen utarbetat. Kommentar Är anläggningen registrerad eller godkänd ska information om detta finnas i länsstyrelsens register över livsmedelsanläggningar i primärproduktionen. Livsmedelsföretagare är skyldiga att låta registrera sin verksamhet hos den behöriga myndigheten (artikel 6.2 förordning (EG) nr 852/2004). Livsmedelsföretagaren är också skyldig att underrätta myndigheten vid betydande förändringar i verksamheten och om nedläggningar. Företag som groddar frön och 98 säljer dessa vidare i form av groddar ska godkännas, trots att de utgör primärproducenter. I förordning (EU) nr 201/2013 finns särskilda bestämmelser om godkännande av primärproducenter av groddar, vilka trädde ikraft den 1 juli 2013. Ett livsmedelsföretag är en verksamhetsform som förutsätter viss kontinuitet och en viss grad av organisation. Se Livsmedelsverkets vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar. Det innebär att verksamhetsutövare som endast tillfälligt eller några gånger per år sätter primärprodukter på marknaden eller levererar livsmedelsproducerade djur till ett slakteri, inte omfattas av kravet på registrering eller planerad offentlig kontroll. Offentlig kontroll kan dock alltid utföras om det finns misstanke om att livsmedel som finns på marknaden inte är säkra. Nationella bestämmelser om registrering och godkännande finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien. Verksamheter inom primärproduktionen ska enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien vara registrerade hos den länsstyrelse där den huvudsakliga verksamheten bedrivs. Primärproduktion för privat konsumtion omfattas inte av kravet på registrering eller godkännande och omfattas därmed inte heller av bestämmelserna i hygienförordningarna eller tvärvillkorskontroll. 19.1 LVäxt 1 Farliga ämnen ska förvaras och hanteras så att kontaminering av livsmedel förhindras. 19.1.1 Instruktion Kontrollera att rutiner finns för hantering och förvaring av farliga ämnen, till exempel betat utsäde, gödselmedel, rengöringsmedel, diesel, bensin, smörjmedel och olika typer av bekämpningsmedel som växtskyddsmedel och biocider. Kontrollera att rutinerna följs och är ändamålsenliga. Hanteras och förvaras farliga ämnen så att produkterna inte förorenas under odling, hantering, lagring eller transport? Kontrollera att farliga ämnen förvaras och hanteras åtskilt från livsmedel som till exempel spannmål, potatis, frukt och grönsaker, inte hanteras på ett sådant sätt att livsmedel kan förorenas eller har förorenats eller att livsmedelssäkerheten riskeras under odling, skörd eller transport, i övrigt hanteras på sådant sätt att livsmedelssäkerheten inte riskeras. 99 Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för hantering och förvaring av farliga ämnen skyddar produkterna från kontaminering eller att produkterna inte förorenas på sådant sätt att de blir hälsofarliga eller otjänliga, eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav. Kommentar Farliga ämnen bör förvaras i separat, avgränsat utrymme. Kemikalier, rengöringsmedel, bekämpningsmedel med mera bör i första hand förvaras i originalförpackningar. Flaskor, burkar, dunkar bör vara tydligt märkta så att det framgår vad de innehåller och om innehållet är till exempel giftigt, frätande eller explosivt. Kontaminering av livsmedel kan uppstå till exempel vid spill av kemikalier eller vid bristfällig rengöring av maskiner, utrustning och fordon som används både till livsmedel och farliga ämnen. Olämplig hantering vid påfyllning eller rengöring av till exempel bekämpningsmedelssprutan kan också vara en källa till kontaminering. Farliga ämnen måste hanteras på ett sådant sätt att risken för kontaminering av livsmedel minimeras. Det ska finnas lämpliga rutiner för att upptäcka och ta hand om livsmedel som förorenats till exempel genom läckage eller spill av kylmedium, rengöringsmedel eller andra kemikalier. Livsmedlen får inte förorenas på sådant sätt att de kan utgöra en hälsofara för konsumenten. Rutinerna för förvaring och hantering av farliga ämnen kan vara skriftliga eller muntliga beroende på verksamhetens omfattning och komplexitet. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 5 f i förordning (EG) nr 852/2004. 19.2 LVäxt 2 Avfall ska förvaras och hanteras så att kontaminering av livsmedel förhindras. 19.2.1 Instruktion Kontrollera att det finns rutiner för hur avfall ska förvaras, hanteras och transporteras bort. Kontrollera rutinerna följs och att: inget avfall till exempel förbrukade förpackningar, produktrester, matrester, döda djur, spillolja och glas förvaras intill livsmedel som till exempel spannmål och potatis, inget avfall hanteras på ett sådant sätt att livsmedelssäkerheten riskeras, kärl och utrymmen för förvaring av avfall hålls rena, avfall inte förvaras på ett sådant sätt att djur, skadedjur eller skadeinsekter lockas till platsen. 100 Kontrollera att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för avfallshantering säkerställer att livsmedel inte blir hälsofarliga eller otjänliga, eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav. Kommentar Titta på gårdens avfallshantering, inklusive omhändertagande av döda skadedjur som exempelvis råttor och möss. Kontaminering av livsmedel kan uppstå till exempel vid bristfällig hantering av krossat glas och lysrör, bortforsling av avfall och tömning av soptunnor. Det kan också uppstå vid rengöring av utrustning och redskap, av maskiner och transportutrustning som används både för avfall och för livsmedel. Tomma säckar, förpackningsmaterial eller spill av till exempel produktrester eller spannmål vid en spannmålsficka är avfall som kan locka till sig skadedjur, och på så sätt orsaka kontaminering av livsmedel. Avfall som till exempel produktrester, bör förvaras i behållare som går att stänga. Behållare och förvaringsutrymmen för avfall som till exempel soprum, bör rengöras regelbundet. Rutiner för hantering, förvaring och bortforsling av avfall kan vara skriftliga eller muntliga beroende på verksamhetens omfattning och komplexitet. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 5 f i förordning (EG) nr 852/2004. 19.3 LVäxt 3 Växtskyddsmedel och biocider ska användas på ett korrekt sätt, enligt kraven i relevant lagstiftning. 19.3.1 Instruktion Kontrollera att det finns rutiner för användning av växtskyddsmedel och biocider i växtodlingen och att det finns rutiner för att fastställa första skördedatum i förhållande till preparatets karenstid. Kontrollera att rutinerna följs och att: de preparat som används i växtodlingen är godkända i Sverige och för den aktuella grödan samt att de används enligt märkningen, tillåten tidpunkt för bekämpningen och eventuell karenstid respekteras, eventuella andra biocider, till exempel råttgift verkar användas korrekt. Vid användning av växtskyddsmedel och biocider ska de anvisningar om dosering, tidpunkt för spridning, karenstid före skörd med mera enligt produktmärkningen följas för att säkerställa att primärprodukten inte innehåller otillåtna halter av restsubstanser. 101 Uppfylls kraven i verksamheten? Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för användning av växtskyddsmedel och biocider säkerställer att växtprodukter inte innehåller otillåtna preparat eller halter över gällande gränsvärde eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav. Kommentar Försök med växtskyddsmedel, som inte är godkända i Sverige eller för den aktuella grödan, får utföras förutsatt att grödan inte levereras som livsmedel eller hanteras på ett sådant sätt att den kan kontaminera andra grödor. Lagring av icke tillåtna växtskyddsmedel eller biocider strider inte mot kraven i livsmedelslagstiftningen. Även om sådan lagring av andra skäl kan vara olämplig, men det kan vara en indikation på att det finns andra brister i hanteringen. Du ska kontrollera den faktiska användningen av växtskyddsmedel och biocider i verksamheten. Genomförs en fullständig tvärvillkorskontroll kan kontrollpunkten Lväxt 3 stämmas av med motsvarande kontrollpunkter avseende växtskyddsmedel. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 5 h i förordning (EG) nr 852/2004. 19.4 LVäxt 4 All användning av växtskyddsmedel och biocider ska dokumenteras. 19.4.1 Instruktion Kontrollera att det finns rutiner för dokumentation av all användning av växtskyddsmedel och biocider. Kontrollera att rutinerna följs och att: dokumentationen av eventuell användning av kemiska och biologiska växtskyddsmedel i produktionen innehåller uppgifter om o typ av preparat, o datum för bekämpning, o karenstid, o första skördedatum (om det är relevant), o vem som utförde bekämpningen, o vilken gröda det gällde samt o växtplats. 102 eventuell användning av biocider som till exempel råttgift är dokumenterad med uppgifter om preparat, plats, datum och vem som utfört bekämpningen. Uppfylls kraven i verksamheten? Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för dokumentation av användning av växtskyddsmedel och biocider uppfyller livsmedelslagstiftningens krav. Kommentar Titta på senaste säsongens sprutjournal och dokumentation av till exempel skadedjursbekämpning. Den som sprutar själv ska föra sprutjournal med all nödvändig information. Om man anlitar till exempel en granne, maskinstation eller skadedjursbekämpningsföretag ska ändå relevant dokumentation finnas tillgänglig på gården. Om inga växtskyddsmedel eller biocider används i jordbruksverksamheten behövs ingen dokumentation. Med karenstid menas den tid som minst måste flyta mellan en behandling och skörd. Om utvecklingstiden är lång skrivs ofta en sista användningstidpunkt. I preparatens dokumentation eller på etiketter står det ofta ”sista behandlingstidpunkt” och uttrycks som ett utvecklingsstadium på grödan (till exempel DC 65, full blom). När en sista tillåten användningstid anges kan det vara fler orsaker än bara karenstid. Till exempel kan det vara att studier på resthalter inte sträcker sig längre eller att studier har visat att skördenedsättande skador sker på grödan efter ett visst utvecklingsstadium. Sista behandlingstidpunkt ska inte förväxlas med karenstiden som anger restriktioner för tidpunkten mellan behandling och skörd. Till exempel 14/35 som betyder att färska bönor med skida inte får behandlas senare än 14 dagar före skörd och torkade bönor inte får behandlas 35 dagar före skörd. Många preparat har ingen karenstid varför informationen inte heller finns på etiketten eller i preparatets dokumentation och inte heller i företagarens journalföring. Kemikalieinspektionen har utarbetat råd till företag som tillverkar eller säljer växtskyddsmedel angående märkning av växtskyddsmedel. För mer information se http://kemi.se/upload/Trycksaker/Pdf/Broschyrer/Markning_av_vaxtskyddsmedel.pdf Exempel på utformning av en sprutjournal som uppfyller kraven i lagstiftningen finns på Greppa näringens webbplats www.greppa.nu. Journalen har utarbetats av Greppa Växtskyddet2 i samarbete med Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen (KemI), Naturvårdsverket och näringen. 2 Greppa Växtskyddet är en informations- och utbildningskampanj som syftar till att förbättra hanteringen av växtskyddsmedel i svenskt jordbruk. 103 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 7 i förordning (EG) nr 852/2004. Bilaga I del A punkt 9 a i förordning (EG) nr 852/2004. 19.5 LVäxt 5 Livsmedelsföretagare ska dokumentera resultaten från alla relevanta analyser som utförs på prover från växter eller andra prover av betydelse för människors hälsa. 19.5.1 Instruktion Kontrollera vilka rutiner som finns för provtagning och analys och hantering av analysresultat som finns i verksamheten. Kontrollera att eventuella uppgifter om provtagning och analysresultat på växtprodukter eller från produktionsplatsen till exempel vattenhalt, vattenanalys, resultat från offentlig provtagning, från kvarnar, grossister eller andra mottagare som utfört provtagning och analys av produkterna och resultaten är dokumenterade på systematiskt sätt. Kontrollera att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner för hantering och dokumentation av analysresultat som är av betydelse för människors hälsa är ändamålsenliga och uppfyller bestämmelserna. Kommentar Titta på journalföring och annan dokumentation över provtagning och analysresultat, särskilt senaste växtsäsongen. Genomförda åtgärder kan vara skriftliga eller muntlig beroende på verksamhetens omfattning och art. Företagets eventuella rutiner för provtagning och analys kan innehålla riktlinjer för korrigerande och förebyggande åtgärder samt krav på dokumentation. Rutinerna kan utgå från till exempel branschriktlinjer. Lagstiftningen innehåller inga bestämmelser om provtagning och analyser. Däremot kan analyser ändå behöva göras för att företagaren ska kunna kontrollera olika faror i sin verksamhet, genom faroanalys och förebyggande åtgärder, och att gränsvärden inte överskrids. Exempel på kontroll av faror är vattenhaltsanalys i spannmål, analys av tungmetaller vid markkartering eller analys av bevattningsvattnets mikrobiologiska kvalitet. Om företagets faroanalys visar att provtagning och analyser inte är nödvändigt behöver dokumentation inte heller finnas. Exempel på gränsvärden som inte får överskridas är mykotoxiner (mögelgifter) i spannmål, tungmetaller, nitrater i sallat och spenat, glykoalkaloider i potatis. 104 Om provtagningar och analyser inte görs måste företagaren kunna förklara hur faror kontrolleras genom förebyggande åtgärder så att gränsvärdena inte överskrids eller kunna uppvisa analysresultat från prover som en första mottagare tagit till exempel från en silo- eller kvarnanläggning. Analysresultat ska bevaras på ett systematiskt sätt så att de går att hitta. Dokumentationen ska sparas under rimlig tid så att kraven på spårbarhet är uppfyllda. De nationella branschriktlinjerna innehåller ofta uppgifter om hur länge branscherna själva rekommenderar att en viss typ av dokumentation sparas. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 9 c i förordning (EG) nr 852/2004. 19.6 LVäxt 6 Livsmedelsföretagaren ska kunna ange från vem och till vem utsäde eller en primärprodukt har levererats, och har ett system och förfarande för att på begäran kunna lämna denna information till behörig myndighet. Utsäde och livsmedel (primärprodukter) ska vara lämpligt märkta för att underlätta spårbarheten. Livsmedel som inte uppfyller lagstiftningens krav ska kunna dras tillbaka från marknaden. 19.6.1 Instruktion Kontrollera att det finns rutiner för spårbarhet av inkommande varor och utgående produkter och att rutinerna följs. Rutinen ska även säkerställa märkning och identifikation för att underlätta spårbarhet. Kontrollera att: rutinen omfattar samtliga utsäden och utgående produkter, leverantörerna och kunderna (undantaget konsumenten) kan identifieras, uppgifterna sparas i rimlig tid hos livsmedelsföretagaren i förhållande till de primärprodukter eller livsmedel som produceras. Innehåller dokumentationen uppgifter om: leverantörens namn och adress, typ produkt som levererats och identifikation av produkten samt hur mycket som levererats kundens namn och adress, typ av produkt som levereras och identifikation av produkten samt hur mycket som levererats transaktions- eller leveransdatum? 105 Livsmedelsföretagare är enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 178/2002 skyldiga att dra tillbaka ett livsmedel från marknaden om det inte uppfyller kraven på livsmedelsäkerhet och att informera de behöriga myndigheterna om detta. Sparas dokumentationen på ett sådant sätt att uppgifterna snabbt kan hittas i händelse av ett återkallande av primärprodukten eller för information till mottagaren och berörda myndigheter? Kan felaktiga produkter återkallas vid behov? Kontrollera att rutinerna följs och är ändamålsenliga Rutinerna ska även säkerställa märkning och identifikation av levererade produkter för att underlätta spårbarhet. Kontrollera att rutinerna följs och är ändamålsenliga. Kontrollera att kraven i uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna säkerställer att produkter kan spåras. Det kan gälla till exempel om produkter som släpps ut på marknaden inte uppfyller kraven för livsmedelssäkerhet och därför måste återkallas eftersom de kan vara skadliga för människors hälsa. Kommentar Produkter ska vara märkta eller innehålla information så att de går att spåra. Enligt kommissionens riktlinjer till förordning 178/2002 bör dokumentationen sparas minst 6 månader efter tillverknings- eller leveransdatum för produkter som är lättfördärvliga och har ett sista förbrukningsdatum som är kortare än 3 månader. För produkter utan hållbarhetstid rekommenderas generellt att dokumentationen sparas i 5 år. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 18 och 19 i förordning (EG) nr 178/2002. 106 19.7 LAnimal 1 Farliga ämnen ska förvaras och hanteras så att kontaminering av livsmedel förhindras. 19.7.1 Instruktion Kontrollera att rutiner finns för hantering och förvaring av farliga ämnen. Till exempel betat utsäde, gödselmedel, rengöringsmedel, diesel, bensin, smörjmedel, olika typer av bekämpningsmedel som växtskyddsmedel, biocider och råttgift. Kontrollera att farliga ämnen förvaras åtskilt från livsmedel som till exempel mjölk och ägg, inte hanteras på ett sådant sätt att livsmedel kan förorenas eller har förorenats eller att livsmedelssäkerheten riskeras, i övrigt hanteras på sådant sätt att livsmedelssäkerheten inte riskeras. Kontrollera att rutinerna följs och är ändamålsenliga. Hanteras och förvaras farliga ämnen så att produkterna inte förorenas under odling, hantering, lagring eller transport? Kontrollera att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för hantering och förvaring av farliga ämnen skyddar produkterna från kontaminering eller att produkterna inte förorenas på sådant sätt att de blir hälsofarliga eller otjänliga, eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav. Kommentar Titta i mjölkrum och övriga lokaler där animaliska livsmedel hanteras och förvaras, till exempel ägg, musslor, fiskeriprodukter och honung. Farliga ämnen bör förvaras i separat, avgränsat utrymme och de bör helst förvaras i sina originalförpackningar. Flaskor, burkar, dunkar bör vara ordentligt märkta så att det framgår vad de innehåller och om innehållet är exempelvis giftigt, frätande, eller explosivt. Farliga ämnen bör hanteras på ett sådant sätt att risken för kontaminering av livsmedel minimeras. Lämpliga muntliga eller skriftliga rutiner ska finnas för förvaring och hantering av kemikalier. Det bör till exempel vara rimliga mängder av rengörings- och desinfektionsmedel i mjölkrum och liknande för att minimera risken för kontaminering av mjölkråvara. Rutinerna kan vara skriftiga eller muntliga beroende på verksamhetens omfattning och komplexitet. Det ska finnas lämpliga rutiner för att upptäcka och ta hand om livsmedel som förorenats till exempel genom läckage eller spill av kylmedium, rengöringsmedel 107 eller andra kemikalier. Livsmedlen får inte förorenas på sådant sätt att de kan utgöra en hälsofara för konsumenten. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 4 g i förordning (EG) nr 852/2004. 19.8 LAnimal 2 Avfall ska förvaras och hanteras så att kontaminering av livsmedel förhindras. 19.8.1 Instruktion Kontrollera att rutiner finns för hur avfall ska förvaras, hanteras och transporteras bort. Kontrollera att rutinerna följs och att: inget avfall, till exempel förbrukade förpackningar, kasserat foder, matrester, kadaver, använda filter och glas förvaras intill livsmedel som till exempel mjölk och ägg, inget avfall hanteras på ett sådant sätt att livsmedel kan förorenas eller har förorenats eller så att livsmedelssäkerheten riskeras, kärl och utrymmen för förvaring av avfall hålls rena, avfall inte förvaras på ett sådant sätt att djur eller skadedjur lockas till platsen Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutiner för avfallshantering är tillräckliga för den aktuella verksamheten. Kommentar Bedöm vilka rutiner som finns för anläggningens avfallshantering, inklusive omhändertagande av döda djur. Kontaminering av livsmedel kan uppstå till exempel vid bristfällig hantering av krossat glas och lysrör, bortforsling av avfall, tömning av soptunnor, rengöring av utrustning och redskap med mera Lämpliga muntliga eller skriftliga rutiner ska finnas för både förvaring, hantering och bortforsling av avfall. Tomma säckar och fodersäckar eller spill av till exempel produktrester eller spannmål vid en spannmålsficka är avfall som kan locka till sig skadedjur och på så sätt orsaka kontaminering av livsmedel. Avfall, till exempel produktrester, bör förvaras i behållare som går att stänga. Behållare och förvaringsutrymmen för avfall, till exempel soprum, bör rengöras regelbundet. Rutiner för hantering, förvaring och bortforsling av avfall kan vara skriftliga eller muntliga beroende på verksamhetens omfattning och komplexitet. 108 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 4 g i förordning (EG) nr 852/2004. 19.9 LAnimal 3 Läkemedel (veterinärmedicinska preparat) ska användas på ett korrekt sätt, enligt kraven i tillämplig lagstiftning. 19.9.1 Instruktion Kontrollera att: karenstider för fisk, kött eller slakt, honungsproduktion, mjölkning och uppsamling av ägg respekteras, preparaten är tillhandahållna av djurhälsopersonal eller förskrivna av veterinär eller förskrivna genom villkorad läkemedelsbehandling (fråga länsveterinären vilka djurhållare som har villkorad behandling), gamla preparat inte sparats, endast godkända preparat används och för rätt djurslag, djur eller primärprodukter av animaliskt ursprung som kan antas innehålla resthalter av läkemedel inte levereras vidare i livsmedelskedjan under karenstiden. Finns rutiner för märkning av djur eller djurgrupper som står under behandling så att dessa kan identifieras? Säkerställer företagets rutiner att djur eller animaliska livsmedel inte levereras in i livsmedelskedjan under karenstiden? Finns rutiner för att slänga gamla preparat för att minimera risken för felaktig användning? Följs rutinerna och är de ändamålsenliga? Säkerställer företagets rutiner att endast tillåtna preparat används och att preparaten används för rätt djurslag? Hanteras och förvaras läkemedel så att kan inte andra djur än den/de som förskrivningen gäller behandlas eller primärprodukter av animaliskt ursprung kan kontamineras av läkemedel? Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner för användning av läkemedel säkerställer att livsmedel av animaliskt ursprung inte innehåller otillåtna preparat eller halter över MRL (Minimum Residue Limit) eller på annat sätt strider mot kraven i lagstiftningen. Observera att om livsmedelskontroll och djurskyddskontroll görs samtidigt bör kontrollpunkterna Lanimal 3, Lanimal 5 och resultat från djurskyddskontrollen stämmas av så att inte motsägelsefulla resultat erhålls. 109 Kommentar Bestämmelserna omfattar livsmedelsproducerande djur som behandlats med 1. läkemedel, inklusive ex tempore-beredda läkemedel, det vill säga läkemedel som är specialtillverkade för enskilt djur eller djurgrupp och homeopatiska läkemedel, eller 2. läkemedel som innehåller farmakologiskt aktiva substanser omfattas av bestämmelserna i Livsmedelsverkets föreskrifter om karenstider (LIVSFS 2009:3). Bestämmelserna omfattar även fisk och tillvaratagande av fisk som behandlats med andra medel eller kemiska ämnen som ur livsmedelssynpunkt kan ha sådan inverkan att de kan jämföras med läkemedel. Titta i medicinskåp eller motsvarande och fråga efter företagets rutiner för hantering av djur och primärprodukter under karenstiden. Kontrollpunkten avser rutiner vid användningen av läkemedel, identifiering av djur under behandling och att karenstider respekteras. Kontrollpunkten gäller inte själva dokumentationen av behandlingar eller av inköpta preparat. Observera att ett preparat kan ha olika karenstider till exempel för mjölk och kött. I praktiken kan det vara svårt att få en bild av användningen utan att ta hjälp av befintlig dokumentation. Vad dokumentationen ska innehålla finns beskrivet i kontrollpunkt Lanimal 5. Kontrollen kan till exempel göras genom att jämföra journalföringen med preparat som finns i medicinskåpet. Om det finns läkemedel i medicinskåpet som inte har svensk etikett rådfråga vid behov länsveterinären. Det kan vara en indikation på ett otillåtet preparat används eller riskerar att användas. Uppgifter om läkemedel, naturläkemedel och homeopatiska och karenstider för dessa finns på www.lakemedelsverket.se. Livsmedel från djur som genomgått sådan behandling som beskrivs ovan får inte tas tillvara för livsmedelsändamål under den karenstid som anges i villkoren för preparaten (LIVSFS 2009:3). Om det saknas fastställd karenstid för ett preparat ska Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:3) om karenstider, 4 § följas I föreskriften står det att för preparat som inte har en fastställd karenstid för djurslaget eller behandlingssättet ifråga tillämpas en karenstid på minst 28 dygn vid slakt och minst 7 dygn vid tillvaratagande av mjölk och ägg för livsmedelsändamål och 500 dygnsgrader d ºC vid slakt av fisk. En förutsättning för detta är att den aktiva substansen återfinns i förordningar (EG) nr 37/2010. Karenstiderna enligt första stycket tillämpas även för godkända humanpreparat och ex tempore-beredningar som innehåller en aktiv substans som återfinns i förordning (EG) nr 37/2010. Karenstiden ska reduceras till 0 dygn för veterinärmedicinska homeopatiska vilkas aktiva substanser är upptagna på listan över gränsvärden (MRL) enligt samma förordning. Karenstiden enligt föregående stycken gäller inte om en längre karenstid finns fastställd för preparatet. (LIVSFS 2009:3). 110 Observera att hormoner inte får användas i tillväxtbefrämjande syfte. Exempel på substanser som endast får tillföras under vissa omständigheter, till exempel i samband med fertilitetsstörningar, är progesteron och β-receptor stimulerande ämnen. (se vidare SJVFS 2009:84, D9 och direktiv 96/22/EG och Jordbruksverkets vägledningar). Bestämmelser Bilaga I del A punkt 4 j i förordning (EG) nr 852/2004. 19.10 LAnimal 4 Livsmedelsföretagaren ska ha lämpliga rutiner som förhindrar införande och spridning av smittsamma sjukdomar som kan överföras till människor via livsmedel, så kallade zoonoser: införsel av nya djur i besättningen, rapportering vid misstänkt utbrott av smittsamma sjukdomar som kan överföras till människor via livsmedel, övriga förebyggande åtgärder. 19.10.1 Instruktion Kontrollera: att rutiner finns för att minimera smittspridning vid införsel av nya djur i besättningen, dokumentation som avser inköp av djur, vad företagaren gör eller om företagaren vet vart man ska vända sig eller vem man ska kontakta vid misstanke om smittsam sjukdom hos ett djur eller i besättningen, att rutinerna förhindrar att smittsamma sjukdomar som kan överföras till människa införs eller sprids i besättningen. Omfattar dokumentationen till exempel information om säljare och om djurens hälsotillstånd? Framgår det om djuren står under behandling vid inköpstillfället? Följs rutinerna och är de ändamålsenliga? Vilka rutiner har primärproducenten vid inköp och försäljning av djur, avelspool, kvighotell med mera och hantering av sjuka djur? Titta i stalljournalen efter inköpta djur eller efter djur som har sålts vidare. Vilka andra rutiner har livsmedelsföretagaren infört för att minimera risken för införsel och smittspridning av zoonoser och zoonotiska smittämnen? Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna förhindrar införande och spridning av 111 smittsamma sjukdomar som kan överföras via livsmedlen eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav. Kommentar Vad som är lämpliga rutiner för att minimera risken för smittspridning kan variera beroende på vilket djurslag det gäller och på verksamhetens omfattning. Rutinerna kan till exempel omfatta endast inköp från avelspool, hälsodeklaration vid inköp, karensbestämmelser, omgångs- eller insatsuppfödning och sektionering av djur med olika hälsotillstånd. De kan också omfatta avstånd mellan djurstallar, hygienbarriärer, skadedjurssäkring, rengöring av stallarna, rengöring mellan omgångar, rena djur och rent vatten till djuren. Rutinerna kan vara hämtade från branschriktlinjer eller annat rådgivande material från till exempel branschen, Svenska djurhälsovården eller från myndigheter. Exempel på sjukdomar som kan överföras till människa är Salmonella, campylobakter, listerios och EHEC/VTEC. Vid misstanke om smitta ska veterinär alltid kontaktas. För närvarande är det bara salmonella som är en rapporteringspliktig sjukdom. Det obligatoriska salmonellakontrollprogrammet eller campylobakterprogrammet, anslutning till den frivilliga salmonella kontrollen och till olika omsorgsprogram (för unghöns, värphöns, nötkreatur, gris) är exempel på rutiner och åtgärder hos primärproducenten som minskar risken för smittspridning. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 4 h i förordning (EG) nr 852/2004. 19.11 LAnimal 5 Dokumentation av uppgifter om veterinärmedicinska preparat och annan behandling som djuren fått, behandlingsdatum samt karenstid. 19.11.1 Instruktion Kontrollera rutiner för dokumentation av läkemedelsbehandlingar och andra behandlingar som djuren fått. Med andra behandlingar menas främst bekämpningsmedel som har farmakologiskt aktiva substanser. Kontrollera att livsmedelsföretagarens, det vill säga djurhållarens dokumentation innehåller: datum för behandlingen, klockslag för behandlingen om karenstiden är kortare än 24 timmar djurets identitet, 112 diagnos, läkemedlets namn och dosering, behandlingstidens längd, karenstider, namn på förskrivande veterinär, namn på den som utfört behandlingen. Om flera personer utför medicinering under behandlingsperioden ska detta framgå av dokumentationen. Dokumentationen kan göras genom att veterinärens besöksjournal sparas, förutsatt att den innehåller de begärda uppgifterna (jfr SJVSF 2009:85). När livsmedelsproducerande djur behandlas med homeopatika ska dokumentationen innehålla uppgifter om: djurens identitet, orsak till behandlingen, datum för behandlingen, preparatets namn, dosering och styrka, behandlingstidens längd samt namnet på den veterinär som har kontaktats inför användningen. (Jfr SJVFS 2009:85). Enligt Jordbruksverkets föreskrifter ska inköp och innehav av veterinärmedicinska läkemedel kunna styrkas under en period av 5 år efter att läkemedlet har tillförts det enskilda djuret. Dokumentationen ska finnas på gården och ska enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2009:85) bevaras i minst 5 år. Uppgifterna får inte heller utplånas eller göras oläsliga. Kontrollera att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för dokumentation av behandlingar med läkemedel och andra preparat och dokumentationen av sjukdomar strider mot livsmedelslagstiftningens krav. Kommentar Kontrollpunkten avser dokumentation vid behandling av livsmedelsproducerande djur inklusive fisk. Dokumentationskraven är de samma vid villkorad läkemedelsanvändning. Syftet är att alla behandlingar som kan vara av betydelse för livsmedelssäkerheten ska vara dokumenterade. Om det visar sig att det finns resthalter från läkemedel som överstiger gränsvärdet ska man kunna gå tillbaka och via dokumentationen kontrollera hur preparat har tillförts enskilda djur eller grupper och om karenstiden följts etcetera. Uppgifterna i dokumentationen är 113 också underlag för information till livsmedelskedjan, det vill säga den dokumentation som ska följa med djuret till slakterier. De är också underlag för att verifiera att lantbrukaren tar hänsyn till de karenstider som är fastställda och att felbehandling eller feldosering inte har skett. Kontrollen omfattar läkemedel, inklusive ex tempore-beredda och homeopatiska läkemedel, som är avsett för behandling av djur. Till ”annan behandling” räknas samtliga behandlingar med naturläkemedel och traditionella växtbaserade läkemedel. Dessa ska dokumenteras om karenstiden är längre än 0 (noll) dagar eller om behandlingssätt eller dosering avviker från anvisningarna. Exempel på ”annan behandling” med relevans för livsmedelssäkerheten är också behandling med humanpreparat och vissa biocider. Till exempel Flusa och Flytix som används till får och har långa karenstider och koccidiostatika till fjäderfä. För preparat som inte har en fastställd karenstid för djurslaget ifråga eller behandlingssättet ska företagaren följa veterinärens anvisning om karenstid med mera (Jfr LIVSFS 2009:3). Bestämmelser om information från livsmedelskedjan, det vill säga den information som ska följa med djuret då det lämnas till slakt, finns i bilaga II, avsnitt III i förordning (EG) nr 853/2004. När djur lämnas till slakt före karenstidens utgång finns särskilda bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas till slakteriet se 9§, LIVSFS 2009:3. När en veterinär behandlar djur, skriver ut eller delar ut läkemedel till livsmedelsproducerande djur och odlad fisk ska information lämnas till företagaren. Vilka uppgifter som ska lämnas beskrivs i §§ 6-7 i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2009:85, Saknr D8/L41) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och för personal inom djurens hälso- och sjukvård. Informationen ska lämnas i form av ett behandlingsbevis eller motsvarande så att eventuella uppföljande behandlingar kan göras på ett korrekt sätt. Även för att karenstider ska kunna hållas och så att relevanta uppgifter kan lämnas till slakteriet i samband med slakt (information till livsmedelskedjan). Gör företagaren ingen uppföljande behandling finns i livsmedelslagstiftningen inga bestämmelser om att uppgifter från behandlingsbeviset måste föras över till en separat journal. Det finns heller inga bestämmelser om att använda en viss sorts blankett eller journal, men Jordbruksverket och Livsmedelsverket rekommenderar något av följande alternativ: Lantbrukaren ska spara behandlingsbevis eller motsvarande dokumentation som veterinärer lämnar på gården i samband med behandling i kronologisk ordning. Dokumentationen kan antingen vara en för hand ifylld blankett eller en datorutskrift. Oavsett vilket är det viktigt att uppgifterna är läsliga och att dokumentationen sparas på gården. 114 Dokumentationen kompletteras med journalföring av eventuell uppföljande behandling och behandlingar som inte veterinären är inblandad i, till exempel avmaskningar. De särskilda sidor för journalföring av läkemedelsbehandling som till exempel finns i Jordbruksverkets senaste upplagor av stalljournaler. Villkorad läkemedelsanvändning regleras i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2010:17, Saknr D 9), om läkemedel och läkemedelsanvändning. Kraven på dokumentation vid villkorad läkemedelsanvändning är de samma som beskrivits ovan. Uppgifter om vilka djurhållare som har villkorad läkemedelsanvändning finns hos länsveterinären. Vid fullständig tvärvillkorskontroll, stäm av kontrollpunkterna Lanimal 3, Lanimal 5, och djurskyddskontrollen så att inte resultaten blir motsägelsefulla. Vad en fullständig dokumentation som omfattar både livsmedelssäkerhet och djurskydd ska innehålla finns beskrivet i kap 21 Djurskydd. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 7 i förordning (EG) nr 852/2004. Bilaga I del A punkt 8 b i förordning (EG) nr 852/2004. 19.12 LAnimal 6 Livsmedelsföretagare ska dokumentera resultaten från alla analyser som utförs på prover från djur eller andra prover som kan vara relevanta för livsmedelssäkerheten eller vara av betydelse för människors hälsa. 19.12.1 Instruktion Kontrollera: vilka rutiner företaget har för provtagning och analys och hantering av analysresultat. att eventuella resultat från provtagning från djur, av stallmiljön eller av primärprodukter finns samlade på ett systematiskt sätt. Följs rutinerna och är de ändamålsenliga? att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner för hantering och dokumentation av analysresultat som är av betydelse för människors hälsa är ändamålsenliga och uppfyller bestämmelserna. 115 Kommentar Titta i journalföring och annan dokumentation över provtagning och analysresultat Åtgärder som vidtagits kan vara skriftliga eller muntlig beroende på verksamhetens omfattning och art. Företagets eventuella rutiner för provtagning och analys kan innehålla riktlinjer för korrigerande och förebyggande åtgärder samt krav på dokumentation. Rutinerna kan utgå från till exempel branschriktlinjer. Observera att livsmedelslagstiftningen ställer krav på att genomföra och dokumentera åtgärder om analysresultaten avviker från det normala. Dessa krav är inte tvärvillkor en ingår i den normala kontrollen av livsmedelsföretag i primärproduktionen, se även Livsmedelsverkets vägledning om livsmedelskontroll i primärproduktionen. Lagstiftningen innehåller generellt sett inga detaljerade bestämmelser om provtagning och analyser i primärproduktionen men företagen ansvarar för att identifiera faror som måste förebyggas, elimineras eller reduceras och därefter bedöma om provtagningar ändå behöver göras för att övervaka de risker som finns i verksamheten, till exempel genom analys av vattenkvaliteten. Om företagets riskanalys visar att provtagning och analyser inte är nödvändigt behöver det inte finnas någon dokumentation, det vill säga om analyser inte utförts behövs inte heller någon dokumentation. Vissa undantag finns när gränsvärden eller bestämmelser om provtagning i annan lagstiftning. Exempel på det är mikrobiologiska kriterier för obehandlad mjölk och råmjölk (somatiskt celltal och totalantal bakterier), temperaturkrav för den obehandlade mjölken och analysrapporter från obligatorisk salmonellakontroll. Dessa analyssvar och rapporter ska vara dokumenterade. Inom animalieproduktionen är det vanligt att producenten regelbundet får information om analysresultat som är relevanta för livsmedelssäkerheten, till exempel, analysrapporter från mejeriföretaget, från slakteriet om djurens renhet till exempel, från branschens frivilliga salmonellakontroll eller campylobakterkontroll. Dessa ska också dokumenteras. Rapporter och analysresultat ska bevaras på ett systematiskt sätt så att de går att hitta. Dokumentationen ska sparas under rimlig tid så att kraven på spårbarhet är uppfyllda. De nationella branschriktlinjerna innehåller ofta riktlinjer om hur länge branschen själv rekommenderar att en viss typ av dokument sparas. Syftet med provtagningen och dokumentationen är att företagaren ska kunna visa hur olika livsmedelsfaror (mikrobiologiska, kemiska eller fysiska) som kan uppstå i verksamheten kontrolleras och övervakas och att säkerställa spårbarhet. Exempel på analyser av specifika livsmedel är mjölkens bakteriemängd – celltal, (mikrobiologiska kriterier för obehandlad mjölk finns beskrivna i förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III avsnitt IX, kapitel III, punkt 3a). 116 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 8 d i förordning (EG) nr 852/2004. 19.13 LAnimal 7 Livsmedelsföretagare ska dokumentera relevanta rapporter om kontroller av djur eller produkter av animaliskt ursprung. 19.13.1 Instruktion Kontrollera att eventuella rapporter om kontroller av djur eller produkter av animaliskt ursprung finns dokumenterade på ett systematiskt sätt. Nedan finns några exempel på rapporter som är av betydelse för livsmedelssäkerheten: tankbilskvitton som visar mjölkens temperatur vid hämtning, bör sparas minst 1 månad, tankbilsprov som visar bland annat mjölkens bakteriemängd - celltal, temperatur- eller fukthaltsmätning i lagerlokaler, slaktavräkningar som visar om förorenade djur har levererats, kvalitetsbedömning av honung. Rapporter från offentlig kontroll och åtgärder som vidtagits på grund av avvikelser som noterats ska också dokumenteras. Kommentar Lagstiftningen ställer inga krav på att rapporterna bör förvaras i någon pärm eller liknande, men uppgifterna måste vara tillgängliga för myndigheten vid kontroll. Uppgifterna bör finnas samlade i kronologisk ordning, så att de är lätta att hitta vid behov. Rapporterna bör sparas under rimlig tid för att uppfylla kraven på spårbarhet. Syftet med dokumentationen är att producenten ska kunna visa hur olika livsmedelsfaror (mikrobiologiska, kemiska eller fysiska) som kan uppstå i verksamheten kontrolleras och övervakas samt att säkerställa spårbarhet och säkra livsmedel. Se även kontrollpunkt Lanimal 6. Kontrollera att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner för dokumentation av rapporter är av betydelse för människors hälsa. Bestämmelser Bilaga I del A punkt 8 e i förordning (EG) nr 852/2004. 117 19.14 LAnimal 9 Livsmedelsföretagaren ska kunna ange från vem och till vem levande djur eller produkter från primärproduktionen har levererats. De ska också ha samla information på ett sådant sätt att de kan lämna över information till behörig myndighet på begäran. 19.14.1 Instruktion Kontrollera att det finns rutin för spårbarhet av inkommande djur, levande djur som lämnas till slakteri eller annan livsmedelsanläggning, vilt som lämnas till en vilthanteringsanläggning, primärprodukter av animaliskt ursprung som lämnar gården. Innehåller dokumentationen uppgifter om leverantörens namn och adress, typ av produkt som levererats och hur mycket som levererats kundens namn och adress, typ av produkt som levereras och hur mycket som levererats transaktions- eller leveransdatum? Om inte en livsmedelsföretagare uppfyller kraven på livsmedelsäkerhet är han eller hon skyldig att dra tillbaka ett livsmedel från marknaden och att informera de behöriga myndigheterna om detta, enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 178/2002 Kan felaktiga produkter återkallas vid behov? Sparas dokumentationen på ett sådant sätt att uppgifterna snabbt kan hittas i händelse av ett återkallande? Rutinerna ska även säkerställa märkning och identifikation av levererade produkter för att underlätta spårbarhet. Kontrollera att rutinerna följs och är ändamålsenliga. Kontrollera att kraven i uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna säkerställer att produkter kan spåras i händelse av att produkter som släpps ut på marknaden inte uppfyller kraven för livsmedelssäkerhet och därför måste återkallas. Eftersom de kan vara skadliga för människors hälsa. Kommentar Produkter ska vara märkta eller åtföljas av information så att de går att spåra. Enligt kommissionens riktlinjer till förordning 178/2002 bör dokumentationen sparas minst 6 månader efter tillverknings- eller leveransdatum för produkter som är lättfördärvliga och har ett sista förbrukningsdatum som är kortare än 3 månader. För produkter utan hållbarhetstid rekommenderas generellt att dokumentationen sparas i 5 år. 118 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 18 och 19 i förordning (EG) nr 178/2002. 19.15 LMjölk 1 Rutiner ska finnas för att upptäcka sjuka djur. 19.15.1 Instruktion Kontrollera att det finns rutiner för att upptäcka sjukdomar och ätstörningar. Kommentar Fråga efter rutiner om hur man agerar när man upptäckt infektioner, diarréer, juverinflammation och liknande. Fråga efter mjölkningsrutiner, speciellt hantering före mjölkning, och metoder för att upptäcka mjölk med avvikande egenskaper som kan vara tecken på sjukdom, till exempel med visuell kontroll av färg, flockar eller annat avvikande utseende eller med lämplig mätutrustning. Rutiner kan vara skriftliga eller muntliga, det viktiga är att man vet hur man ska agera. Kontrollera att även anställd personal vet hur de ska agera. Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för att upptäcka sjuka djur och säkerställa att mjölk inte kommer från sjuka djur är tillräckliga och ändamålsenliga. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 b i förordning (EG) nr 853/2004. 19.16 LMjölk 2 Mjölk får inte komma från djur med sår på juvren som kan tänkas påverka mjölken och råmjölken. 19.16.1 Instruktion Kontrollera att: det finns rutiner för att upptäcka djur som har sår på juvret eller visar tecken på juverinflammation. Kontrollera att rutinerna följs och att de är ändamålsenliga. Mjölk från djur som har sår på juvret som kan påverka kvaliteten ska skiljas från annan mjölk. kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs. 119 Kommentar Enligt kraven i förordning 853/2004 får mjölk och råmjölk från djur som visar tecken på juversjukdom inte användas som livsmedel annat än i enlighet med instruktioner från veterinär. Fråga efter mjölkningsrutiner, speciellt hanteringen före mjölkning för att upptäcka djur som har sår på juvret. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 c i förordning (EG) nr 853/2004. 19.17 LMjölk 3 Mjölk får inte komma från djur som fått otillåtna preparat eller illegal behandling. Kan primärproducenten verifiera att mjölk från djur som fått otillåtna ämnen eller illegal behandling avskilts? 19.17.1 Instruktion Kontrollera att: endast godkända preparat används och för rätt djurslag preparaten, när så krävs, är ordinerade av en veterinär. Kontrollen kan till exempel göras genom att jämföra journalföringen och övrig dokumentation med de preparat som finns i medicinskåpet och genom att titta på kvitton och följesedlar som visar inköp av preparat. Om det finns läkemedel i medicinskåpet som inte har svensk etikett eller läkemedel som inte har texten vet. efter namnet (ex. Ethacillin vet.) kontakta länsveterinären. Om något mjölkproducerande djur finns under behandling vid kontrolltillfället kontrollera att mjölken avskilts och inte används som livsmedel. Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och följs. Kommentar Titta i medicinskåp eller motsvarande, behandlingsbevis, kvitton eller annan inköpsdokumentation. Kontrollpunkten avser användningen av läkemedel, inte i första hand i dokumentationen. I praktiken är det dock svårt att få en bild av användningen utan att ta hjälp av befintlig dokumentation. Grundregeln är att otillåtna ämnen eller illegal behandling inte får förekomma. Jämför med kontrollpunkt Lanimal 3. Men om det ändå har skett till mjölkande djur återstår att avskilja mjölken så att den aldrig når någon konsument. 120 Illegal behandling är användning av icke godkända ämnen, till exempel hormoner, eller när man använder godkända ämnen till exempel läkemedel och humanpreparat för andra ändamål eller på andra villkor än vad som föreskrivs i lagstiftningen. Ett exempel är om en djurägare använder receptbelagda läkemedel på egen hand utan veterinärordination eller giltig delegation. OBSERVERA! Vid överträdelse av Lanimal 3 måste Lmjölk 3 besvaras om överträdelsen avser mjölkande djur. I övriga fall markeras ”Ej aktuellt”. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 d i förordning (EG) nr 853/2004. 19.18 LMjölk 4 Ta hänsyn till de karensbestämmelser som finns så att mjölk inte levereras vidare i livsmedelskedjan under behandlingstiden. 19.18.1 Instruktion Kontrollera att lantbrukaren tar hänsyn till karenstider för mjölkning och att djur inte mjölkas under karenstiden. Om något mjölkande djur är under behandling, kontrollera att karenstiden respekteras. Vilka rutiner finns för att säkerställa att karenstiden respekteras och följs dessa? Är rutinerna ändamålsenliga beroende på mjölkningssystem? Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs. Kommentar Titta i stalljournalen och annan dokumentation av läkemedelsanvändningen för att avgöra om karenstider respekteras. Vid robotmjölkning ta reda på hur djur under behandling registreras i robotsystemet och kontrollera att det finns en spårbarhet mellan veterinärens praktikjournal, företagarens egen journalföring, programmering av robotsystemet och att mjölken särskiljs under hela karenstiden. Ansvarar en eller flera personer för mjölkningen och att karenstiderna följs? Finns behov av skriftliga rutiner för att säkerställa att karenstiden följs? Behovet av skriftliga rutiner kan variera till exempel beroende på antalet sysselsatta i verksamheten och avbytare. Jämför med kontrollpunkt Lmjölk 9 som bland annat innefattar att det ska finnas rutiner för att mjölken avskiljs under karenstiden. 121 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 e i förordning (EG) nr 853/2004. 19.19 LMjölk 5 Lokaler och utrustning ska vara utformade så att risken för kontaminering av mjölken begränsas. Det ska finnas lämplig kylutrustning och lokalerna ska vara utformade så att mjölken kan kylas enligt bestämmelserna i lagstiftningen. 19.19.1 Instruktion Kontrollera att: mjölkningsutrustning och lokaler är utformade så att risken för att mjölken ska kontamineras är begränsad, det finns lämplig och tillräcklig kylutrustning. Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Titta på mjölkningsplatsen och utrymmen där mjölk hanteras och förvaras. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs. Kommentar Lokalerna ska vara utformade och placerade så att lokaler och mjölkningsutrustning kan hållas rena och ger möjlighet till hygienisk mjölkning. Det ska finnas möjlighet till handtvätt med varmt och kallt vatten, flytande tvål och torkmöjlighet. Lokaler för mjölkningsutrustning och mjölktank (mjölktanksrummet) får enbart användas till hantering av mjölkråvara och råmjölk och förvaring av mjölkningsredskap. Felaktig eller olämplig rengöring och förvaring av mjölkrelaterad utrustning, städredskap etcetera kan vara en källa till kontamination. Kylutrustningen ska vara dimensionerad så att mjölken kan kylas direkt efter mjölkning, enligt kraven i bilaga III i förordning (EG) nr 853/2004. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 1 och 2 i förordning (EG) nr 853/2004. Anm. med del B avses Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B i förordning (EG) nr 853/2004, hygien vid mjölkning, uppsamling och transport. Jämför med tvärvillkorskontrollpunkterna Lmjölk 9 och Lmjölk 10. 122 19.20 LMjölk 6 Ytor och material som kommer i kontakt med mjölk ska vara släta, tvättbara och av giftfria material samt väl underhållna. 19.20.1 Instruktion Kontrollera att: redskap, mjölkningsutrustning, mjölktank och mjölkrummet ser rena ut, lokaler och utrustning hålls i gott skick, att ytorna som kommer i kontakt med mjölken verkar släta och lätta att rengöra, gummi- och plastmaterial är godkända för kontakt med livsmedel, vatten för rengöring av lokaler och utrustning kan rinna av på lämpligt sätt. Finns rutiner, följs de och är rutinerna ändamålsenliga? Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av gjorda iakttagelser och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner är tillräckliga och följs. Kommentar Fråga efter rutiner för underhåll och service finns för lokaler och utrustning till exempel spengummin, och särskilt beträffande mjölkningsrobot och mjölktank. Kontrollera om det finns tillfälliga lagningar, som verkar ha blivit permanenta och som kan påverka livsmedelssäkerheten. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 3 i förordning (EG) nr 853/2004. 19.21 LMjölk 7 Det ska finnas ändamålsenliga rengöringsrutiner för utrustning som kommer i kontakt med mjölk. 19.21.1 Instruktion Kontrollera att det finns diskrutiner för mjölkningsutrustning, mjölktank och redskap som kommer i kontakt med mjölkråvaran. Rengöring och ev. desinfektion ska ske regelbundet efter användning, dock minst en gång om dagen. Följs rutinerna och är de ändamålsenliga? Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs. 123 Kommentar Rutinerna kan, beroende på mjölkningssystem, omfatta åtgärdsgränser, övervakning, utvärdering, korrigerande åtgärder samt vad som ska dokumenteras, Exempel på vad som ska dokumenteras kan vara serviceavtal, kontroll av disktid, disktemperatur, flöde, vattenmängd, dosering av diskmedel, samt ansvarig. Rutinerna kan vara muntliga eller skriftliga. Kontrollera att alla berörda som är sysselsatta i verksamheten kan rutinerna. Transport av den obehandlade mjölken omfattas normalt inte av primärproducentens ansvar om inte denne själv transporterar mjölken till mejeriföretag eller gårdsmejeri. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 4 i förordning (EG) nr 853/2004. 19.22 LMjölk 8 Det ska finnas rutiner för skadedjurskontroll och lämpliga åtgärder ska göras för att minimera risken för skadedjur i mjölkrummet. 19.22.1 Instruktion Kontrollera att: mjölkrummet är åtskilt från djurstall genom dörr eller liknande, husdjur inte vistas i mjölkrummet, det finns rutiner för förebyggande skadedjursarbete och skadedjursövervakning, skadedjursförekomsten i mjölkrummet har minimerats. det finns lämpliga rutiner för skadedjurövervakning och förebyggande skadedjursarbete. Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs. Kommentar Lokaler där mjölken förvaras ska vara tydligt avgränsade från stallet och dörrar och fönster ska i största möjliga mån hållas stängda eller förses med till exempel nät för att stänga ute skadedjur, inklusive fåglar. Lokalerna ska vara underhållna så att risken för att skadedjur tar sig in minimeras. Titta efter synlig förekomst av skadedjur, kontroll och dokumentation vid skadedjursbekämpning, eventuellt skadedjursavtal, förebyggande åtgärder för att förhindra förekomst, och effektiv bekämpning vid förekomst, av skadedjur. 124 Bekämpningsmedel ska placeras ut och hanteras på ett sådant sätt att risken för kontaminering av livsmedel minimeras, jämför med kontrollpunkt LAnimal 1. Dokumentationen ska omfatta tid och plats för bekämpningen, bekämpningsmedel som använts och eventuell karenstid, vem som utförde bekämpningen? Kontrollera eventuellt skadedjursprogram eller kontrakt med skadedjursfirma, kontraktets omfattning och eventuella åtgärder. Skadedjursfirmor lämnar normalt dokumentation över genomförd skadedjursbekämpning. Lämnas ingen dokumentation bör producenten begära att få det. Det är inget krav att det finns ritningar över placeringen av bekämpningsmedel eller fällor. Det viktiga är att placeringen framgår på lämpligt sätt i dokumentationen. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 2 i förordning (EG) nr 853/2004. 19.23 LMjölk 9 Det ska finnas rutiner som säkerställer att mjölkningen sker på ett hygieniskt sätt. Mjölk som kan innehålla restsubstanser får inte levereras. 19.23.1 Instruktion Kontrollera att: ändamålsenliga rutiner finns för rengöring av juver, spenar och närliggande delar före mjölkning. ändamålsenliga rutiner finns och följs för att identifiera djur som är under medicinsk behandling eller står under karens och att mjölk och råmjölk från dessa djur avskiljs och inte används som livsmedel under karenstiden. kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs. Kommentar Rengöring före mjölkning kan ske manuellt genom avtorkning av juver och spenar med trasa eller papper som ska bytas mellan varje djur, eller ske automatiskt i roboten. Kontrollera om möjligt funktionen när roboten mjölkar ett djur. Desinfektion av spenar får endast göras efter mjölkning. Djur som står under behandling med karensbelagda preparat ska mjölkas sist eller i separat utrustning under behandlingstiden och karenstiden. De kan till exempel mjölkas i separat spann, i mjölkgrop där mjölken samlas upp i slutenheten och 125 töms ut, i robot med avskiljning, eller mjölkas sist i en rörmjölkningsanläggning. I samtliga fall är det viktigt att kontrollera att all utrustning som mjölkningsorgan, slangar och behållare rengörs innan nästa friska djur mjölkas och att mjölken inte används för livsmedelsändamål. Djur som står under behandling bör märkas tydligt till exempel via band på benet eller genom att robotar och andra datastyrda system programmeras så att avskiljning av mjölken sker. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B, punkt 1 a och 1 d i förordning (EG) nr 853/2004. 19.24 LMjölk 10 Temperaturen i mjölktanken ska säkerställas. 19.24.1 Instruktion Kontrollera att temperaturkravet säkerställs genom att kontrollera mjölktankstermometer och tankbilskvitton och rutiner för temperaturövervakning. Kontrollera att rutiner finns, att de följs och är ändamålsenliga. Hur ofta kontrolleras temperaturen i mjölktanken? Hur sparar man tankbilskvitton? Hur övervakas temperaturen i mjölktanken? Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs. Kommentar Fråga efter rutiner vid strömavbrott. Det handlar om kontroll och omhändertagande av mjölk. Observera att det finns ett undantag för nedkylningskravet. Undantaget är att för att slippa kravet på nedkylning måste i så fall mjölkproducenten antingen kunna visa att mjölken behandlas inom 2 timmar (till exempel i ett gårdsmejeri) eller att mjölken av tekniska skäl inte bör kylas. För detta krävs ett godkännande av behörig myndighet. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B, punkt 2 och punkt 4 i förordning (EG) nr 853/2004. 126 Anm. punkterna 2 b och 3 ovan och del III Kriterier för obehandlad mjölk och råmjölk som nämns i texten utgör inte tvärvillkor. 19.25 LÄgg 1 Ägg ska förvaras rent, torrt, fritt från främmande lukter samt skyddas effektivt mot stötar och direkt solljus. 19.25.1 Instruktion Kontrollera att rutiner finns och följs och att rutinerna säkerställer att: äggen förvaras rent, torrt, fritt från främmande lukter samt skyddas effektivt mot stötar och direkt solljus, äggen är paketerade till exempel placerade på brickor i korgar, lådor eller på pallar och är placerade så att de inte skadas, förpackningar och förpackningsmaterial förvaras så att de är torra, rena och i gott skick, rengörings- och desinfektionsmedel inte förvaras där ägg lagras eller hanteras. Kontrollera förekomsten av kondens på väggar och tak. En svag ammoniaklukt från hönsgödsel kan accepteras, en stark doft är en indikation på att ventilationen är otillräcklig. Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av de iakttagelser som du gör och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner är tillräckliga och följs. Kommentar Observera att spruckna ägg, så kallade knäckägg, får levereras så länge hinnan under äggskalet inte är skadad. Läckande ägg får däremot inte levereras vidare i livsmedelskedjan. Men kan användas för andra ändamål, till exempel till hundfoder, färg och schampo. Kvalitets- eller viktsortering av äggen får inte göras i primärproduktionen utan får bara ske på godkända äggpackerier. Smutsiga ägg får inte heller rengöras i en så kallad äggtvätt i primärproduktionen. Tvättning av ägg får endast ske på äggpackerier. Enligt djurskyddslagstiftningen får ammoniakhalten i hönsstallar inte överstiga 10 ppm och i stallar med envåningssystem får djuren endast tillfälligtvis utsättas för ammoniakhalter som överstiger 25 ppm i stalluften (SJVFS 2010: 15, Saknr. L100, 1 kap. 21§ och 6 kap. 9§). 127 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt X, kapitel I, punkt 1 i förordning (EG) nr 853/2004. 19.26 Bedömningsvägledning vid tvärvillkorsbrister livsmedel Tabell 54. Bedömningsvägledning, Brister avseende dokumentation 1 2 3 Dokumentationen är bristfällig, vissa uppgifter är konsekvent Bristerna leder till oklar utelämnade. spårbarhet. Bristfällig spårbarhet. Stora brister i dokumentationen, dokumentation saknas helt eller är konsekvent felaktig. Omfattning Enstaka uppgifter eller dokument saknas. Flera uppgifter eller dokument saknas. Alla uppgifter eller dokument saknas. Varaktighet Kortvarigt. Bristfällig dokumentation under en kort, begränsad period eller varaktigheten kan inte fastslås. Under en längre period. Allvar Små brister i dokumentationen, men helheten är någorlunda tillfredsställande. Spårbarhet saknas. Bristfällig dokumentation, konsekventa brister Bristfällig som pågått under en dokumentation under en längre period, upp längre period. till en månad. Förhållandena verkar vara permanenta. Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid uppenbara brister i dokumentationen. 128 Tabell 55. Bedömningsvägledning, Brister som handlar om annat än dokumentation 1 2 3 Hanteringen innebär att det finns en mer än försumbar risk för att livsmedel kontamineras. Hanteringen innebär att det finns en uppenbar risk för att livsmedel kontamineras. Rutiner finns men kan förbättras. Rutiner finns men är inte ändamålsenliga. Omfattning Berör enstaka delar av verksamheten. Berör flera delar av Berör hela verksamheten. verksamheten. Varaktighet Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås. Bristerna har varat under en längre period men det finns en plan för att rätta till det. Allvar Hanteringen innebär att livsmedel har eller kommer att kontamineras. Rutiner saknas eller är bristfälliga. Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta. Mindre överträdelse kan vara aktuellt då brister bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka livsmedelssäkerheten i ingen eller i en försumbar utsträckning. Tabell 56. Bedömningsvägledning, Brister avseende förvaring av ägg 1 2 3 Allvar Det finns brister i förvaringen som riskerar påverka livsmedelssäkerheten mer än försumbart, förvaringen är inte tillfredsställande. Det finns större brister i förvaringen, förvaringen är inte tillfredsställande. Det finns stora brister i förvaringen, Äggen är smutsiga och flera har skadade skal. Omfattning Berör enstaka delar av verksamheten. Berör flera delar av verksamheten. Berör hela verksamheten. Varaktighet Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås. Förhållandet har varat Förhållandet verkar under en längre tid vara av permanent. men det finns en plan för att rätta till det. Mindre överträdelse kan vara aktuellt då brister bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka livsmedelssäkerheten i ingen eller i en försumbar utsträckning. 129 20 Foder 20.1 Foder 1 Foderföretagaren använder endast foderråvaror, kompletterings- eller helfoder samt ensileringsmedel från foderanläggningar som är registrerade eller godkända. 20.1.1 Instruktion Vid tveksamhet, till exempel om foder har köpts in i bristfälligt märkta förpackningar eller av annat skäl kan antas komma från icke registrerat foderföretag. Då ska du kontrollera att foderföretagets foderanläggning finns med på Jordbruksverkets lista över registrerade och godkända foderanläggningar. Detta finns att hitta på www.jordbruksverket.se, klicka vidare på Djur/Foder/Godkända och registrerade anläggningar samt registrerade användare. Här återfinns svenska anläggningar under rubriken Sök godkända och registrerade foderföretagare i Sverige och övriga anläggningar inom EU under rubriken Anläggningar i EU. Observera att för tillverkare av foder utanför EU så måste de representeras av en representant inom EU. Kommentar Kontrollpunkten handlar om att det foder som används ska komma från registrerade eller godkända anläggningar. Vid inköp från grannar, så ska även grannen finnas med på listan över registrerade och godkända foderanläggningar. Observera att om grannen är undantagen från kraven i förordning 183/2005, det vill säga endast direkt säljer vidare primärproducerat foder mindre än 10 ton torrsubstans per år och till lokala jordbruksföretag belägna inom ett avstånd av 50 kilometer, så krävs det inte att grannen är registrerad som foderföretagare. Vid osäkerhet och frågor kring godkända anläggningar, kontakta enheten för foder och hälsa på Jordbruksverket. Industrier som lämnar ut biprodukter i syftet att de ska användas som foder ska vara registrerade som foderanläggningar. Det kan gälla exempelvis etanolfabriker, bryggerier, bagerier, glassfabriker och liknande. Om foderföretagaren vill använda biprodukter från en industri som inte är registrerad i foderanläggningsregistret bör foderföretagaren kontakta Jordbruksverket. För att inte riskera problem med ansvarsfrågor bör foderföretagaren upplysa industrin om att deras biprodukter används som foder. Då kan industrin ta ställning till om de behöver ändra sina rutiner för att upprätthålla fodersäkerhet och spårbarhet. 130 Tabell 57. Bedömningsvägledning, Foder 1 Mindre 1 överträdelse 2 3 Allvar Ej aktuellt Råvaror, kompletteringseller färdigfoder från oregistrerad eller icke godkänd anläggning har använts men det finns inga tecken på att detta medfört någon risk för folk- eller djurhälsan. Råvaror, kompletteringseller färdigfoder från oregistrerad eller icke godkänd anläggning har använts och det finns tecken på att detta medfört risk för folk- eller djurhälsan. Råvaror, kompletteringseller färdigfoder från oregistrerad eller icke godkänd anläggning har använts och det är uppenbart att detta medfört betydande risk för folk- eller djurhälsan. Omfattning Ej aktuellt Högst 50 % av den egna djurbesättningen berörs. Mer än 50 % av den egna djurbesättningen berörs, men ingen annan besättning. Den egna djurbesättningen plus minst en annan besättning berörs. Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås. Bristerna har varat under en längre period men det finns en plan för att rätta till det. Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 5.6 i förordning (EG) nr 183/2005. 20.2 TSE 1 Foderföretagaren följer bestämmelserna kring utfodring med animaliskt protein och di/trikalciumfosfat. 131 20.2.1 Instruktion Kontrollera att: det inte finns några tecken på att produktionsdjur utfodras med kött- och benmjöl eller annat otillåtet animaliskt protein, foder till idisslare och foder till andra produktionsdjur som innehåller animaliskt protein hålls åtskilda om det finns både idisslare och andra djur på gården, så att risken att idisslarna kommer åt animaliskt protein minimeras, företaget har de godkännanden som eventuellt kan krävas om djuren utfodras med animaliskt protein eller di/trikalciumfosfat Kommentar Det krävs en särskild registrering hos Jordbruksverket för att få blanda in fiskmjöl, di/trikalciumfosfat, blodmjöl eller blodprodukter i foder. Anmälan görs via blankett D192. Om det foder som används i produktionen av helfoder innehåller mer än 50 procent råprotein krävs ett godkännande från Jordbruksverket. Har man idisslare på gården och använder eller lagrar foder innehållande fiskmjöl, di/trikalciumfosfat, blodmjöl eller blodprodukter krävs det också ett godkännande från Jordbruksverket. Om man vill blanda fiskmjöl och di/trikalciumfosfat i foder till produktionsdjur utom idisslare och om det finns idisslare på gården, så krävs det att idisslarfodret och foder med fiskmjöl, di/trikalciumfosfat, blodmjöl eller blodprodukter tillverkas vid separata anläggningar på gården. Det krävs ett godkännande från Jordbruksverket även i detta fall. Kontakta Jordbruksverkets enhet för foder och hälsa för att kontrollera att godkännande finns. 132 Tabell 58. Bedömningsvägledning, TSE 1 Mindre över1 trädelse 2 3 Allvar Kan vara aktuellt till exempel då animaliskt protein eller di/trikalciumfosfat lagras på gården och särskild registrering saknas och det inte kan konstateras att fodret använts i produktionen. En förutsättning är att säkerheten avseende foder och djur inte riskerats. Foder till idisslare innehåller fiskmjöl. Foder till andra produkion sdjur än idisslare innehåller förbjudet animalisk t protein. Foder till idisslare innehåller förbjudet animaliskt protein utom fiskmjöl Omfattning Ej relevant Fodret innehåller mindre än 1% animaliskt protein. Innehåller mellan 1-5 % animaliskt protein. Fodret innehåller mer än 5 % animaliskt protein. Varaktighet Ej relevant Fodret är använt i mindre än 1 månad. Fodret är använt i mer än 1 månad men mindre än 6 månader. Fodret är använt mer än 6 månader. Mindre överträdelse kan vara aktuellt för detta villkor. Vid bedömningar av mindre överträdelser, se ”Avdragsvägledning för tvärvillkor”. 133 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 7.1 i förordning (EG) nr 999/2001. Artikel 7.2 i förordning (EG) nr 999/2001 i kombination med bilaga IV punkt 1. Artikel 7.3 i förordning (EG) nr 999/2001 i kombination med bilaga IV punkt 2, Bilaga IV punkt 1: Utvidgning av det förbud som föreskrivs i artikel 7.1, Bilaga IV punkt 2: Undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 7.1 och 7.2 och särskilda villkor för tillämpningen av sådana undantag. 20.3 Foder 3 De ensileringsmedel som foderföretagaren använder är godkända. 20.3.1 Instruktion Kontrollera att använda ensileringsmedel finns med på EU-kommissionens lista över godkända fodertillsatser som du kan hitta på www.jordbruksverket.se. Klicka vidare på Djur/Foder/Tillsatser i foder/Godkända tillsatser och sen en länk till höger på sidan under Mer information. Observera att det är preparaten som nämns på den här sidan, inte handelsnamnen. Kommentar Denna kontrollpunkt är endast aktuell hos foderföretagare som använder ensileringsmedel. Titta på följesedlar och burkar, flaskor eller annat foderemballage som innehåller fodertillsatser. Ensileringsmedel är definitionsmässigt en fodertillsats, men är undantaget från detaljkraven i bilaga II till foderhygienförordningen 183/2005. 134 Tabell 59. Bedömningsvägledning, Foder 3 Mindre 1 överträdelse 2 3 För djurslaget icke godkänt ensileringsmedel har använts men det finns inga tecken på att detta medfört någon risk för folk- eller djurhälsan. För djurslaget icke godkänt ensileringsmedel har använts och det finns tecken på att detta medfört risk för folk- eller djurhälsan. För djurslaget icke godkänt ensileringsmedel har använts och det är uppenbart att detta medfört betydande risk för folk- eller djurhälsan. Omfattning Ej aktuellt Högst 50 % av den egna djurbesättningen berörs. Mer än 50 % av den egna djurbesättningen berörs, men ingen annan besättning. Den egna djurbesättningen plus minst en annan besättning berörs. Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till. Bristerna har varat under en längre period men det finns en plan för att rätta till det. Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta. Allvar Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 4j i förordning (EG) nr 852/2004: Med ”tillämplig lagstiftning” avses i detta fall bland annat artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1831/2003. 135 20.4 Foder 6 Farliga ämnen förvaras och hanteras så att kontaminering av foder förhindras. 20.4.1 Instruktion Kontrollera att farliga ämnen som till exempel växtskyddsmedel, betat utsäde, gödselmedel, starka syror och baser, rengöringsmedel, diesel, bensin, och råttgift förvaras avskilt från foder, hanteras på ett sådant sätt att inte fodersäkerheten riskeras. Kommentar Titta i lokaler för förvaring av spannmål, grovfoder, koncentrat, mineralfoder och liknande. Farliga ämnen bör förvaras i separat, avgränsat utrymme eller åtminstone på sådant sätt att slutna förpackningar eller förvaringssilos gör att fodret inte kommer i direkt kontakt med farliga ämnen. Flaskor, burkar, dunkar bör vara ordentligt märkta så att det framgår vad de innehåller och om innehållet är till exempel giftigt, frätande eller explosivt. Kontaminering av foder kan uppstå till exempel vid bristfällig rengöring av maskiner, utrustning och fordon som används både till foder och farliga ämnen. Förvaring och hantering får inte vara sådan att djuren har tillgång till lager eller säckar med gödningsmedel, betat utsäde eller andra farliga ämnen. 136 Tabell 60. Bedömningsvägledning, Foder 6 Mindre 1 överträdelse 2 3 Allvar Kan vara aktuellt till exempel då farliga ämnen förvaras eller hanteras tillsammans med foder, men utan att riskera säkerheten avseende foder och djur. Farliga ämnen förvaras eller hanteras i samma utrymme som fodret. Farliga ämnen förvaras eller hanteras tillsammans med fodret. Fodret innehåller farliga ämnen. Omfattning Ej aktuellt Något enstaka djur på gården har utsatts för risk att få i sig kontaminerat foder. Flera djur (där ämnet kan lagras i djuret) på gården har utsatts för risk att få i sig kontaminerat foder. Flera djur (där ämnet kan återfinnas i mjölk- eller ägg) på gården har utsatts för risk att få i sig kontaminerat foder. Varaktighet Ej aktuellt Fodret är använt Fodret är använt i i mindre än en minst en vecka vecka. men mindre än 6 månader. Fodret är använt i 6 månader eller mer. Mindre överträdelse kan vara aktuellt för detta villkor. Vid bedömningar av mindre överträdelser, se ”Avdragvägledning för tvärvillkor”. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4 e i samma förordning. 137 20.5 Foder 7 Avfall förvaras och hanteras så att kontaminering av foder förhindras. 20.5.1 Instruktion Kontrollera att avfall som till exempel förbrukade förpackningar, säckar från betat utsäde, ensilageplast, kasserat foder, använda balsnören, matrester, döda skadedjur, spillolja, glas och använda filter förvaras avskilt från foder, hanteras på ett sådant sätt att inte fodersäkerheten riskeras. Kommentar Titta på gårdens avfallshantering, inklusive omhändertagande av döda skadedjur som exempelvis råttor och möss. Kontaminering av foder kan uppstå vid till exempel bristfällig hantering av krossat glas och lysrör, bortforsling av avfall, tömning av soptunnor, rengöring av maskiner och transportutrustning som används både för avfall och för foder. Avskilt behöver i detta sammanhang inte betyda förvaring i skilda lokaler, men att den avskilda förvaringen ska leda till att en tydlig separation finns mellan foder och avfall. 138 Tabell 61. Bedömningsvägledning, Foder 7 Mindre 1 överträdelse 2 3 Allvar Kan vara aktuellt Avfallet hanteras till exempel då tillsammans med avfall förvaras fodret. eller hanteras tillsammans med foder, men utan att riskera säkerheten avseende foder och djur. Avfallet förvaras tillsammans med fodret. Fodret innehåller oönskade eller förbjudna ämnen. Omfattning Ej relevant Enstaka djur på gården har utsatts för risk att få i sig kontaminerat foder. Några djur på gården har utsatts för risk att få i sig kontaminerat foder. Alla djuren på gården har utsatts för risk att få i sig kontaminerat foder. Varaktighet Ej relevant Fodret är använt i mindre än 1 vecka. Fodret är använt i minst 1 vecka men under 6 månader. Fodret är använt i 6 månader eller mer. Mindre överträdelse kan vara aktuellt för detta villkor. Vid bedömningar av mindre överträdelser, se ”Avdragsvägledning för tvärvillkor”. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4 e) i samma förordning. 20.6 Foder 8 Foderföretagaren tar hänsyn till resultat från relevanta analyser från provtagning på råvaror eller annan provtagning som kan vara relevant för fodersäkerheten. 139 20.6.1 Instruktion Kontrollera att foderföretagaren tar hänsyn till analysresultat som kan vara relevanta för fodersäkerheten. Kommentar Det är inget villkor att ta prover och göra analyser. Om inga analyser utförts är denna kontrollpunkt "Ej aktuell". Titta på om provsvaren är signerade och vilka de noterade åtgärderna är. ”Ingen åtgärd” eller ”OK” kan vara en mycket relevant notering. Analysresultat som definitivt tyder på olämpligt foder är förekomst av exempelvis dioxin, salmonella och mykotoxiner. 140 Tabell 62. Bedömningsvägledning, Foder 8 Mindre 1 överträdelse 2 3 Allvar Ej aktuellt Relevanta analysresultat finns, producenten har inte tagit hänsyn till dem men det finns inga tecken på att detta har medfört någon risk för folkeller djurhälsan. Relevanta analysresultat finns, producenten har inte tagit hänsyn till dem och det finns tecken på att detta medfört risk för folk- eller djurhälsan. Relevanta analysresultat finns, producenten har inte tagit hänsyn till dem och det är uppenbart att detta medfört betydande risk för folk- eller djurhälsan. Omfattning Ej aktuellt Högst 50 % av den egna djurbesättningen berörs. Mer än 50 % av den egna djurbesättningen berörs, men ingen annan besättning. Den egna djurbesättningen plus minst en annan besättning berörs. Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är Bristerna har tillfälligt och kan varat under en enkelt rättas till. längre period men det finns en plan för att rätta till det. Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4 g) i samma förordning. 141 20.7 Foder 9 Foderföretagarens journalföring omfattar uppgifter om användningen av växtskydds- och eller bekämpningsmedel. 20.7.1 Instruktion Kontrollera att: journalföringen av eventuell växtskyddsmedelsanvändning innehåller uppgifter om o typ av preparat o datum för bekämpning o vem som utförde den o vilken gröda det gällde eventuell användning av bekämpningsmedel som till exempel råttgift är journalförd med uppgifter om preparat, plats, datum och vem som har utfört bekämpningen. Det finns en rekommendation från kommissionen att spara all dokumentation som rör spårbarhet av foder i 5 år. Observera att det finns andra bestämmelser som gäller användningen av växtskyddsmedel och bekämpningsmedel med krav på journalföring och att anteckningarna ska sparas i 3 år. Kommentar Titta på senaste säsongens sprutjournal och övriga journaler av till exempel skadedjursbekämpning. Den som sprutar själv ska föra sprutjournal med all nödvändig information. Om man anlitar till exempel en granne, en maskinstation eller ett skadedjursbekämpningsföretag ska ändå relevant journalföring finnas tillgänglig (eller gå att skaffa fram för kontroll inom rimlig tid). Avgör om företagets rutiner säkerställer kraven på spårbarhet. Om inga växtskyddsmedel eller bekämpningsmedel används i jordbruksverksamheten behöver ingen journalföring ske. I så fall ska ”Ej aktuellt” markeras. 142 Tabell 63. Bedömningsvägledning, Foder 9 Mindre 1 överträdelse 2 3 Allvar Kan vara aktuellt till exempel då det tydligt framgår att bristerna är ett resultat av uppenbara misstag. Misstagen får inte medföra risker avseende säkerheten för foder och djur. Enstaka brister i journalföringe n, oklar spårbarhet Flera olika brister i journalföringen, konsekvent utelämnad uppgift. Dokumentatione n saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig. Omfattning Ej aktuellt Några få ställen i verksamheten Flera ställen i verksamheten Hela verksamheten Varaktighet Ej aktuellt Kortvarigt 1-2 veckor. Upp till 6 månader. Längre än 6 månader och verkar vara av permanent karaktär. Mindre överträdelse kan vara aktuellt för detta villkor. Vid bedömningar av mindre överträdelser, se ” Avdragsvägledning för tvärvillkor”. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 a) i samma förordning. 143 20.8 Foder 10 Foderföretagarens journalföring omfattar uppgifter om användningen av genetiskt modifierat utsäde. 20.8.1 Instruktion Kontrollera att eventuell användning av genmodifierat utsäde finns journalfört. Kommentar Titta på frakt- och följesedlar. Fråga om GMO-utsäde används. Om foderföretaget levererar spannmål eller oljeväxter är det av stor vikt att traditionella grödor och grödor odlade med GMO-utsäde inte sammanblandas. Avgör om företagets rutiner säkerställer kraven på spårbarhet. Journalerna ska sparas i 5 år. Tabell 64. Bedömningsvägledning, Foder 10 Mindre 1 2 överträdelse Allvar Ej aktuellt Enstaka brister i journalföringen, oklar spårbarhet (ej uppenbara misstag). Omfattning Ej aktuellt Några få ställen i Flera ställen i verksamheten. verksamheten. Hela verksamheten. Kortvarigt 1-2 veckor. Längre än 6 månader och verkar vara av permanent karaktär. Varaktighet Ej aktuellt Flera olika brister i journalföringen, konsekvent utelämnad uppgift. 3 Upp till 6 månader. Journalföringen saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 b) i samma förordning. 20.9 Foder 11 Foderföretagarens journalföring omfattar uppgifter om införskaffat foder (från, vad, när, kvantitet). 144 20.9.1 Instruktion Kontrollera att journalföringen om införskaffat foder omfattar uppgifter om varifrån fodret kommer (leverantör) datum då fodret kom till foderföretagaren vad det är för typ av foder hur mycket foder som lantbrukaren har tagit emot Kommentar Det spelar ingen roll om man köpt foder, bytt till sig det eller fått det gratis. Kraven gällande journalföring gäller oavsett på vilka villkor man har tagit emot fodret från någon annan. Titta stickprovsvis på till exempel fakturor, frakt- eller följesedlar över inköpt foder samt motsvarande dokumentation över foder som tagits emot från grannar eller andra foderföretagare. Det krävs journalföring men det är inte rimligt att begära en separat lista eller databas. Det räcker med till exempel följesedlar eller fakturor om ovanstående uppgifter framgår av denna dokumentation. Avgör om företagets rutiner säkerställer kraven på spårbarhet. Det finns inte lagstiftat hur länge journalerna ska sparas men kommissionens rekommendationer är minst 5 år. 145 Tabell 65. Bedömningsvägledning, Foder 11 Mindre 1 2 överträdelse 3 Allvar Kan vara aktuellt till exempel då det tydligt framgår att bristerna är ett resultat av uppenbara misstag. Misstagen får inte medföra risker avseende säkerheten för foder och djur Enstaka brister i journalföringen, oklar spårbarhet Flera olika brister i journalföringen, konsekvent utelämnad uppgift. Journalföringen saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig. Omfattning Ej aktuellt Några få ställen i verksamheten Flera ställen i verksamheten. Hela verksamheten. Varaktighet Ej aktuellt Kortvarigt 1-2 veckor Upp till 6 månader. Längre än 6 månader eller verkar vara permanent. Mindre överträdelse kan vara aktuellt för detta villkor. Vid bedömningar av mindre överträdelser, se ” Avdragsvägledning för tvärvillkor”. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 e) i samma förordning. 146 20.10 Foder 12 Foderföretagarens journalföring innehåller uppgifter om foder som har sålts vidare (till, vad, när, kvantitet). 20.10.1 Instruktion Kontrollera att det finns uppgifter i journalföringen om foder som har sålts vidare som: till vem fodret har levererats, datum då fodret har levererats, vad det är för typ av foder, kvantitet av levererad vara (gäller ej vid betesdrift). Kommentar Det spelar ingen roll om man sålt foder, bytt bort det eller skänkt bort det, kraven på journalföring gäller oavsett på vilka villkor man har levererat fodret till någon annan. Titta på till exempel fakturor, frakt- eller leveranssedlar över avyttrat foder. Det krävs journalföring, men det är inte rimligt att begära en separat lista eller databas. Det räcker med till exempel leveranssedlar eller fakturor om ovanstående uppgifter framgår. Avgör om företagets rutiner säkerställer kraven på spårbarhet. Håller man andras djur på bete räcker det om journalföringen visar vilket bete eller skifte som det gäller, vems djur som hålls på betet eller skiftet, datum då djuren släpptes på bete eller skiftet samt när djuren flyttades därifrån. Det krävs ingen journalföring av kvantitet av levererat foder vid betesdrift. 147 Tabell 66. Bedömningsvägledning, Foder 12 Mindre 1 överträdelse 2 3 Allvar Kan vara aktuellt till exempel då det tydligt framgår att bristerna är ett resultat av uppenbara misstag. Misstagen får inte medföra risker avseende säkerheten för foder och djur. Enstaka brister iFlera olika journalbrister i föringen, oklar journalspårbarhet. föringen, konsekvent utelämnad uppgift. Journalföringen saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig. Omfattning Ej relevant Några få Flera ställen ställen i i verkverksamheten. samheten. Hela verksamheten. Varaktighet Ej relevant Kortvarigt 1-2 Upp veckor. till 6 månad er. Längre än 6 månader eller verkar vara av permanent karaktär. Mindre överträdelse kan vara aktuellt för detta villkor. Vid bedömningar av mindre överträdelser, se ”Avdragsvägledning om tvärvillkor”. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 e) i samma förordning. 20.11 Foder 13 Foderföretagaren använder endast fodertillsatser eller förblandningar från foderanläggningar som är registrerade eller godkända. 20.11.1 Instruktion Kontrollera att foderföretagaren endast använder fodertillsatser eller förblandningar från foderanläggningar som är registrerade eller godkända. Vid tveksamhet, till exempel om fodertillsatser eller förblandningar har köpts in i bristfälligt märkta förpackningar eller av annat skäl kan antas komma från icke registrerat foderföretag. Så ska du kontrollera att foderföretagets foderanläggning 148 finns med på Jordbruksverkets lista över registrerade och godkända foderanläggningar. Listan finns att hitta på www.jordbruksverket.se. Klicka vidare på Djur/ Foder/ Godkända och registrerade anläggningar samt registrerade användare. Här återfinns svenska anläggningar under rubriken ”Sök godkända och registrerade foderföretagare”, anläggningar inom EU under rubriken ”Anläggningar i EU - Foder” samt övriga anläggningar under ”Anläggningar i länder utanför EU”. Observera att det för tillverkare av foder utanför EU krävs en representant för verksamheten inom EU. 149 Tabell 67. Bedömningsvägledning, Foder 13 Mindre 1 överträdelse 2 3 Allvar Ej aktuellt Fodertillsats eller förblandning från oregistrerad eller icke godkänd anläggning har använts men det finns inga tecken på att detta medfört någon risk för folk- eller djurhälsan. Fodertillsats eller förblandning från oregistrerad eller icke godkänd anläggning har använts och det finns tecken på att detta medfört risk för folkeller djurhälsan. Fodertillsats eller förblandning från oregistrerad eller icke godkänd anläggning har använts och det är uppenbart att detta medfört betydande risk för folk- eller djurhälsan. Omfattning Ej aktuellt Högst 50 % av den egna djurbesättninge n berörs. Mer än 50 % av den egna djurbesättninge n berörs, men ingen annan besättning. Den egna djurbesättni ngen plus minst en annan besättning berörs. Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till. Bristerna har varat under en längre period men det finns en plan för att rätta till bristerna. Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta . Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser Artikel 5.2 och 5.6 i förordning (EG) nr 183/2005. 150 20.12 Foder 20 De fodertillsatser eller förblandningar som foderföretagaren använder är godkända och används till rätt djurslag. 20.12.1 Instruktion Kontrollera att använda fodertillsatser finns med på EU-kommissionens lista över godkända fodertillsatser. Listan hittar du på www.jordbruksverket.se. Klicka vidare på Djur/Foder/Tillsatser i foder/Godkända tillsatser och sen på länken till höger på sidan under Mer information. Observera att det är preparaten som nämns på den här sidan, inte handelsnamnen. Kommentar Denna kontrollpunkt är endast aktuell hos foderföretagare som använder fodertillsatser eller förblandningar vid blandning av foder till de egna djuren. Titta på följesedlar och burkar, flaskor eller annat foderemballage som innehåller fodertillsatser. Exempel på fodertillsatser är vitaminer (ADE-vitamin), spårämnen som till exempel selen, probiotika, koccidiostatika och färgämnen. En förblandning är blandningar av fodertillsatser som inte är avsedda att utfodras direkt i krubban utan de ska blandas in i fodret vid tillverkningen. Vanligt mineralfoder och olika kompletteringsfoder eller tillskottsfoder som till exempel nötkoncentrat är varken fodertillsats eller förblandningar. Ensileringsmedel är definitionsmässigt en fodertillsats, men är undantaget från detaljkraven. i bilaga II till foderhygienförordningen 183/2005. Vid funderingar om fodret klassas som en tillsats eller en förblandning ska du kontakta enheten för foder och hälsa på Jordbruksverket. Observera att enskilda fodertillsatser kan vara godkända till enbart vissa djurslag. 151 Tabell 68. Bedömningsvägledning, Foder 20 Mindre 1 2 överträdelse 3 Ej aktuellt En fodertillsats eller förblandning som inte är godkänd för djurslaget har använts men det finns inga tecken på att detta medfört någon risk för folk- eller djurhälsan. En fodertillsats eller förblandning som inte är godkänd för djurslaget och det finns tecken på att detta medfört risk för folk- eller djurhälsan. En fodertillsats eller förblandning som inte är godkänd för djurslaget och det är uppenbart att detta medfört betydande risk för folk- eller djurhälsan. Omfattning Ej aktuellt Högst 50 % av den egna djurbesättningen berörs. Mer än 50 % av den egna djurbesättningen berörs, men ingen annan besättning. Den egna djurbesättningen plus minst en annan besättning berörs. Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås. Bristerna har varat under en längre period men det finns en plan för att rätta till bristerna. Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta. Allvar Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 4 j i förordning (EG) nr 852/2004. Med ”tillämplig lagstiftning” avses i detta fall bland annat artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1831/2003. 152 20.13 Foder 21 Foderföretagarens journalföring omfattar uppgifter om egenproducerat foder som ges till djuren (till vilka djur och typ av foder). 20.13.1 Instruktion Kontrollera att dokumentationen om egenproducerat foder omfattar uppgifter om till vilka djur fodret har använts vad det är för typ av foder Kontrollera att foderföretagarens journaler, om vilket foder som ges till djuren och varifrån fodret kommer, omfattar uppgifter om egenproducerat foder som används till de egna djuren. Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om journalföring är tillräcklig för att avgöra vilket egenproducerat foder som har getts till djuren. Kommentar Egenproducerat foder ska gå att spåra via journalföringen även om det bara används till gårdens egna djur. Det får anses tillräckligt om foderföretagaren kan redovisa vad som producerats på gården, till exempel via växtodlingsplanen. I och med att kraft- och grovfoderpartier blandas vid lagringen är det däremot inte rimligt att begära att foderföretagaren kan redovisa exakt vilket parti som används. Utan det bör vara tillräckligt att redovisa vad som producerats på gården i växtodlingsplanen och hur mycket som har levererats från gården. Resten får förutsättas ha gått till den egna djurproduktionen. Förutsatt att SAM-ansökan eller växtodlingsplanen stämmer överens med den verkliga odlingen kan den här typen av dokumentation utgöra en del av den dokumentation som tillsammans med övrig journalföring kan göra det möjligt att spåra källan till eventuella problem. Avgör om företagets rutiner och journalföring säkerställer kraven på spårbarhet. 153 Tabell 69. Allvar Foder 21 TV Bedömningsvägledning Mindre 1 2 överträdelse Kan vara aktuellt Enstaka brister i till exempel då journalföring, det tydligt oklar spårbarhet. framgår att bristerna är ett resultat av uppenbara misstag. Misstagen får inte medföra risker avseende säkerheten för foder och djur. Flera olika brister i journalföring, konsekvent utelämnad uppgift 3 Journalföring saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig Omfattning Ej relevant Några få ställen i Flera ställen i verksamheten verksamheten Hela verksamheten Varaktighet Ej relevant Kortvarigt 1-2 veckor Längre än 6 månader eller verkar vara permanenta. Upp till 6 månader Mindre överträdelse kan vara aktuellt för detta villkor. Vid bedömningar av mindre överträdelser, se ”Avdragsvägledning om tvärvillkor”. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 8a i förordning (EG) nr 852/2004 8. Livsmedelsföretagare som föder upp djur eller som producerar primärprodukter av animaliskt ursprung skall föra journal över i synnerhet följande uppgifter: a) Uppgifter om art och ursprung i fråga om foder som ges till djuren. 154 21 Djurskydd En lantbrukare som håller djur benämns i kapitel 21 djurhållare. Denna del av kontrollinstruktionen ska användas som ett komplement till de djurslagspecifika vägledningarna för offentlig kontroll inom djurskyddet i de fall djurskyddshandläggaren har markerat "Nej" på någon av de kontrollpunkter som är markerade med ”TV” i checklistan för respektive djurslag. I de fallen är bristen ofta, men inte alltid, en överträdelse av tvärvillkoren. Djurskydd är ett tvärvillkorsområde där en del tydliga skillnader finns mellan EU-direktivens minimikrav och svenska bestämmelsers mer förebyggande karaktär. De svenska bestämmelserna är i vissa avseende också mindre tillåtande jämfört med EUdirektiven. Det är viktigt att markera ”TV-brist” i djurskyddskontrollerna när djurhållningen inte når upp till EU-kraven för skydd av produktionsdjur. Men det är också viktigt att inte orsaka obefogade avdrag på lantbrukarens stöd genom att av misstag markera ”TV-brist” för brister som inte är tillåtna enligt de svenska bestämmelserna men som är tillåtna enligt EU-direktiven. Kapitel 21 i denna kontrollinstruktion syftar till att underlätta länsstyrelsernas bedömningar genom att belysa skillnader mellan EU-direktiven och svenska djurskyddsbestämmelser. Vissa kontrollpunkter rörande gris kan förekomma dubbelt i instruktionen, då både delar i animaliedirektivet 98/58/EG och i grisdirektivet 2008/119/EG kan gälla. Länsstyrelserna ska registrera resultaten av djurskyddskontrollerna i it-systemet DSK-Kontroll. Därifrån förs uppgifter om tvärvillkorsbrister automatiskt över till IT-systemet Ararat där ett tvärvillkorsärende skapas. Det ärendet leder i sin tur till avdrag på lantbrukarens stödbelopp, förutsatt att hon eller han söker stöd för det kalenderår som tvärvillkorsbristen konstaterades. Av rådets förordning (EG) nr 73/2009 bilaga II punkt C framgår föreskrivna verksamhetskrav: Animaliedirektivet 98/58/EG artikel 4, kalvdirektivet 2008/119/EG artiklarna 3 och 4, grisdirektivet 2008/120/EG artiklarna 3 och 4. Alla djur som ska skyddas av direktiven och som ingår i en stödsökande lantbrukares jordbruksverksamhet omfattas av tvärvillkoren. Detta innebär att om exempelvis djurslag som mink, ren, struts och hjortdjur ingår i den stödsökande djurhållarens jordbruksverksamhet kan det finnas tvärvillkorsbrister som rör dessa djurslag. För samtliga djurslag finns checklistor framtagna där tvärvillkoren framgår. Det är samma checklistor som används vid offentlig djurskyddskontroll. 155 21.1 Kontrollpunkter med bestämmelser för animalieproduktionens djur 21.1.1 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet Kontrollpunkter Nöt 1 Häst 3 Gris 1 Får 1 Get 1 VhönsS, VhönsL3 FjäderÖ 3 Skyck 3 Struts 1 Päls 2 Ren 1 Hjort 1 ÖvrTV 1 Instruktion Det finns inga formella utbildningskrav på djurhållare eller personer som djurhållaren låter ta ansvar för tillsyn och skötsel av djuren. Det finns inte heller några bestämmelser om minsta antal personer i relation till djurantalet. Ett "Nej" på denna kontrollpunkt bör normalt sett endast förekomma om kontrollanten utifrån observerade brister och efter frågor till djurhållaren, har kommit fram till att bristen är systematisk, det vill säga att den inte är av tillfällig karaktär. Om bristen till exempel rör djurens hull kan kontrollanten diskutera med djurhållaren om utfodringsrutiner, gruppering av djur, foderkvalitet med mera och därigenom få bekräftat om det finns kunskaps och/eller personalbrist. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 1 i bilagan. 156 21.1.2 Daglig tillsyn sker normalt av alla djur Kontrollpunkter Nöt 2 Häst 4 Gris 2 Får 2 Get 2 VhönsS, VärphönsL 4 FjäderÖ 4 Skyck 4 Struts 2 Päls 3 Ren 2 Hjort 2, 3 ÖvrTV 2 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om tillsyn inte sker dagligen när det gäller djur i system där djurens välbefinnande är beroende av upprepad tillsyn. I praktiken gäller det djur som hålls på annat sätt än där det finns fri tillgång till bete och vatten. För djur på bete, till exempel får, getter och vuxna nötkreatur, måste länsstyrelsen vid tvärvillkorsbedömningen avgöra i det enskilda fallet vilket lägsta tillsynsintervall som är acceptabelt för att uppnå EU-direktivets krav på att förhindra djurlidande. För att tillsynen ska anses vara uppfylld ska djurhållaren åtgärda de brister som upptäcks vid inspektionen av djuren och djurens närmiljö. Om en djurhållare eller djurskötare observerar ett problem som innebär ett lidande för djuret, men inte åtgärdar problemet är tillsynen inte acceptabel. Exempel: Om kontrollanten ser djur med fast gödselpansar på buk, sidor och lår så utgör det en tydlig indikation på att djurhållaren under en längre tid har brustit i sin tillsyn av djuren. Djurhållaren har inte iakttagit den handlingsplikt som krävts för att i tid åtgärda en brist som orsakar ett lidande för djuren. Då det saknas en specifik punkt som reglerar renheten hos vuxna nötkreatur ska en sådan brist noteras under bristande tillsyn. Observera att en brist alltid i första hand ska anges under specifik punkt. Men i de fall specifik punkt saknas och bristen innebär ett lidande för djuret, kan en sådan brist istället registreras som en brist i tillsynen. Ovanstående exempel visar på det. 157 Följande exempel visar när bristen inte ska registreras som en brist i tillsynen. Exempel: Ett djur med en skada som krävt behandling har under en längre tid inte tagits omhand. Djurhållaren har brustit i sin tillsyn av djuret. Eftersom det för denna brist finns specifika punkter, punkterna 9 och 45, som reglerar denna brist ska avvikelsen noteras under dessa specifika punkter. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkten 2 i bilagan. 21.1.3 Automatiska system och anordningar ges daglig tillsyn Kontrollpunkter Nöt 4, 51 Häst 6 Gris 4 Får 4 Get 4 VhönsS, VrphönsL 5 FjäderÖ 5 Skyck 5 Struts 32 Päls 5 ÖvrTV 3 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett ”Nej” i checklistan, eftersom de svenska reglerna stämmer bra överens med EU-direktiven. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, del av punkt 13 i bilagan. Rådets direktiv 2008/119/EG, om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, del av punkt 4 i bilaga I. 158 21.1.4 Skadade eller sjuka djur ges nödvändig vård. Djur som behöver särskild vård kan tas om hand i särskilt utrymme Kontrollpunkter Nöt 9, 45 Häst 12 Gris 9 Får 9 Get 9 VhönsS, VhönsL 8 FjäderÖ 8 Skyck 8 Struts 3 Päls 9 Ren 6 Hjort 9 ÖvrTV 5 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om det vid kontrollen finns sjuka och eller skadade djur som inte fått lämplig behandling. Eller där veterinär inte konsulterats när det har funnits behov av det. Det är också en tvärvillkorsbristom sjuka och eller skadade djur i behov av sjukutrymme eller isolering inte hålls i ett lämpligt utrymme, med en torr och bekväm ströbädd. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 4 i bilagan. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, del av punkt 6 i bilaga I. 159 21.1.5 Det finns journaler för minst 5 år tillbaka över djur som behandlats med karensbelagda läkemedel och antalet dödsfall i besättningen Kontrollpunkter Nöt 10 Häst 13 Gris 10 Får 10 Get 10 VhönsS, VhönsL 9 FjäderÖ 9 Skyck 9 Struts 14 Päls 10 Ren 7 Hjort 10 ÖvrTV 6 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om dokumentation saknas eller är bristfällig. Korrekt dokumentation 3 år tillbaka i tiden räcker för att uppfylla tvärvillkoret. Sakinnehållet i dokumentationen ska även i tvärvillkorssammanhang vara det som beskrivs i vägledningen för respektive djurslag. Vid fullständig tvärvillkorskontroll bör resultatet på denna kontrollpunkt överensstämma med vad länsstyrelsen kommer fram till på de livsmedelskontrollpunkter som gäller dokumentation av veterinärmedicinsk behandling. Dokumentation av antalet döda djur avser djur som har dött i besättningen, exempelvis till följd av sjukdom eller skador. Dokumentera inte djur som varit döda vid födseln. Tvärvillkoret om dokumentation av dödsfall gäller bara antalet döda djur per datum som döda djur har upptäckts i besättningen. För döda djur som inte förs in i stalljournal kan noteringar göras löpande på ett separat papper som förvaras lättåtkomligt. Vid fullständig tvärvillkorskontroll, stäm av kontrollpunkterna Lanimal 3, Lanimal 5 och djurskyddskontrollen så att resultaten inte blir motsägelsefulla. 160 Tabell 70. Bedömningsvägledning, Brister avseende dokumentation (till exempel läkemedelsjournal) 1 2 3 Allvar Enstaka brister i dokumentationen, oklar spårbarhet. Bristerna leder till oklar spårbarhet om läkemedels-relaterade djurskyddsproblem behöver utredas. Omfattning Enstaka uppgifter eller dokument saknas. Varaktighet Kortvarigt. 1-2 veckor Flera olika brister i dokumentationen, konsekvent utelämnad uppgift. Dokumentationen saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig. Flera uppgifter eller dokument saknas. Alla uppgifter eller dokument saknas. Upp till en månad. Längre än en månad, verkar vara permanent. Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid uppenbara misstag i dokumentationen som är av ingen eller mycket liten betydelse för djurskyddet. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 5 och 6 i bilagan. 21.1.6 Utrymmen, inredning och utrustning Djuren har så stort utrymme som det står i gällande måttföreskrifter. Kontrollpunkter Nöt 11 Häst 14 Gris 11 Får 14 Get 14 VhönsS, VhönsL 17,18 och 19 FjäderÖ 18 och 19 Skyck 19 161 Struts 15 Päls 11 ÖvrTV 7 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om du har kommit fram till ett ”Nej” i checklistan för andra djur än kalvar och grisar efter din bedömning. För kalvar och grisar finns tydliga bestämmelser i EU-direktiven och då är det direktivens mått som utgör tvärvillkor. Måttavvikelser från dessa mått ska dock godtas om alla kriterier (punkt 1-4) enligt 1 kap. 18 § (L100) är uppfyllda. För andra djurslag ska de svenska måttbestämmelserna vara vägledande. I de fall svenska måttbestämmelserna inte uppfylls ska avvikelsen godtas om kriterierna i punkt 2 och 3 enligt 1 kap 18 § (L100) respektive 3 kap. 2 § (L101) är uppfyllda. Direktivet reglerar enbart djurens rörelsefrihet. Det första stycket kan tillämpas på samtliga djur oavsett stallsystem. Medan det andra stycket bara ska tillämpas på djur som på något sätt är fastbundet, fastkedjat eller fasthållet. Det är viktigt att skilja på mått som reglerar krav på utrymme respektive mått som reglerar krav på en resurs. Om det till exempel finns fler djur i ett utrymme än vad det finns liggbås är det en avvikelse från de svenska djurskyddsbestämmelserna. Det innebär inte att det är en tvärvillkorsavvikelse om möjlighet finns för djuren att ligga ner på annan plats i utrymmet. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 7 i bilagan. 21.1.7 Kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera är uppfyllda Kontrollpunkter Nöt 17 Häst 18 Gris14 Får 16 Get 16 VhönsS, VhönsL 11 162 FjäderÖ 11 Skyck 11 Struts 19 Päls 13 Ren 8 Hjort 11 ÖvrTV 10 Instruktion Markera TV-brist om det är uppenbart att djur har skadats eller riskerar att skadas på grund av bristfällig inredning eller bristande underhåll. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 8 och 9 i bilagan. 21.1.8 Stallet har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen Kontrollpunkter Nöt 21 Häst 23 Gris 24 Får 19 Get 19 VhönsS, VhönsL 21 FjäderÖ 21 Skyck 21 Struts 17 Päls 18 ÖvrTV 12 Instruktion Om du har anledning att misstänka att miljön som djuren hålls i inte uppfyller kraven på god luftkvalitet bör du utföra relevanta luftkvalitetsmätningar. Markera tvärvillkorsbrist om det framgår att djuren hålls eller har hållits i närmiljö där 163 dammhalt, temperatur, relativ luftfuktighet och gaskoncentration ligger utanför svenska djurskyddsbestämmelser. Du ska inte markera tvärvillkorsbrist om du konstaterar att bristerna är tillfälliga. De svenska gränsvärdena 80 % RF, 3000 ppm CO2 och 10 ppm NH3 speglar Jordbruksverkets syn på hur EU-direktivets målsättning kan uppnås. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 10 i bilagan. 21.1.9 Mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation Kontrollpunkter Nöt 22 Häst 24 Gris 25 Får 20 Get 20 VhönsS, VhönsL 22 FjäderÖ 22 Skyck 22 Struts 33 ÖvrTV 13 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om mekaniskt ventilerade stallar, med de undantag som nämns i följande meningar, saknar nödventilation och eller larm som stämmer överens med svenska bestämmelser. För nötkreatur över 6 månaders ålder, hästdjur, får och getter krävs inget larm. Skilj på mekanisk ventilation och naturlig ventilation. I stallar med naturlig ventilation, så kallat självdrag, krävs inget larm. Det grundläggande syftet med larm är att förebygga djurlidande. Djurhållaren ska upptäcka ett eventuellt problem och hinna åtgärda problemet innan djuren hinner utsättas för lidande. Ju högre risken är att djuren utsätts för lidande vid ventilationsbortfall, desto högre säkerhet måste finnas inbyggd i larmanordningen. Utifrån en riskbedömning måste djurhållaren anpassa hur larmanordningen ska varna djuren i varje enskilt fall. Några parametrar som bör ingå vid en sådan bedömning är till exempel avstånd mellan stallet och bostaden och personalen, personalens tillsynsfrekvens, djurslag, djurtäthet i stallet, stallets luftvolym och 164 typ av nödventilation. Om risken är hög för att djuren utsätts för lidande redan efter en kort tid kan det vara nödvändigt att koppla till exempel ett telelarm till en eller flera nyckelpersoner. På en anläggning där djuren inte påverkas av ett ventilationsbortfall lika akut kan en väl synlig varningslampa, sirén eller dylikt vara tillräckligt för att uppmärksamma djurhållaren i tid. Stallet ska också ha en nödventilation till exempel öppna dörrar eller fönster. Det är av samma skäl inte en tvärvillkorsbrist om det saknas larm i ett mekaniskt ventilerat stall där djur vistas så kort tid att ett eventuellt ventilationsbortfall inte hinner utgöra någon risk för djurens hälsa och välbefinnande. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, del av punkt 13 i bilagan. 21.1.10 Belysning finns så att tillsyn av djuren alltid kan ske utan svårigheter. Kravet på ljusinsläpp och/ eller belysning är uppfyllt Kontrollpunkter Nöt 23,24 Häst 25, 26 Gris 26, 27 Får 21, 22 Get 21, 22 VhönsS, VhönsL 23, 24 FjäderÖ 23, 24 Skyck 23,24 Struts 4,18 Päls 19, 20 ÖvrTV 14, 15 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om det är uppenbart att djuren har bristfällig tillgång på ljus. EU-direktivet kräver inte tillgång till dagsljus. Det är därför inte en tvärvillkorsbrist om fönster saknas eller är igensatta. Det gäller under förutsättning att annat ljus finns så att tillsynen av djuren alltid kan utföras utan svårigheter. Svenska rekommendationer finns för ungefärligt ljusbehov men dessa utgör inte tvärvillkor. Om ett grisstall inte har fönster eller andra ljusinsläpp för 165 dagsljus och inte heller har en artificiell belysning i stallet på minst 40 lux under en sammanhängande tid på minst 8 timmar per dygn är det en tvärvillkorsbrist. Nattbelysning i mjölkkostallar är ett svenskt krav som inte utgör tvärvillkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 3 och 11 i bilagan. 21.1.11 Foder och vatten Utfodrings- och vattensystem är utformade, dimensionerade och placerade så att de medger ett lugnt och naturligt intag av foder och vatten. Djuren ges foder som garanterar en tillräcklig allsidig och välbalanserad näringstillförsel Kraven på tillgång till vatten och på vattnets kvalitet är uppfyllda. Kontrollpunkter Nöt 26, 27, 30 Häst 28, 29,30 Gris 29, 30, 31 Får 24, 25, 26 Get 24, 25, 26 VhönsS, VhönsL 27, 28, 29 FjäderÖ 27, 28, 29 Skyck 27, 28, 29 Struts 34, 35, 36 Päls 22, 23, 24 Ren 9 Hjort 15 ÖvrTV 17, 18, 19 166 Instruktion Markera med följande undantag tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett ”Nej” i checklistan. De svenska reglerna stämmer med ett undantag bra överens med EU-direktivet. I den svenska lagstiftningen regleras om utrymmeskrav vid foderplats och även krav på utfodringsbås för suggor och gyltor. Detta saknas i EU-direktivet och utgör därför inte i sig tvärvillkor. Det är under förutsättning att djuren ändå har tillgång till foder och vatten i den utsträckning som EU-direktivet syftar till. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 1417 i bilagan. 21.1.12 Kraven för hållande av utegångsdjur är uppfyllda. Kraven på stängsel är uppfyllda Kontrollpunkter Nöt 35, 36 Häst 35, 36 Gris 36, 37 Får 32, 33 Get 32, 33 VhönsS,VhönsL 39 FjäderÖ 39 Skyck 39 Struts 20 Hjort 16 ÖvrTV 21, 22 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om utegångsdjur saknar tillgång till skydd mot dåligt väder och hälsorisker. I de fall det saknas en ligghall måste en bedömning göras i varje enskilt fall om kraven i EU-direktivet är uppfyllda. Eftersom det saknas svenska regler specifikt om skydd mot rovdjur kan inte enbart bristande rovdjursskydd utgöra tvärvillkorsbrist. Svenska bestämmelser om stängsel, till exempel att hästar inte får hägnas in med taggtråd, krav på betesmark, rastgårdar, markytor drivningsvägar och drivning 167 samt rörelsefrihet utgör inte i sig tvärvillkor. Men om stängslet, rastgården eller markytorna är så bristfälligt utformade att de utgör en uppenbar skaderisk för djuren, har djuren inte har fått tillräckligt skydd mot hälsorisker, vilket är en tvärvillkorsbrist. Observera att detta gäller för djur som hålls utomhus oavsett årstid. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 12 i bilagan. 21.1.13 Avhorning och operativa ingrepp Kraven kring avhorning är uppfyllda Operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt. Kontrollpunkter Nöt 37, 38 Häst 38 Gris 39 Får 34 Get 34 VhönsS, VhönsL 40 FjäderÖ 40 Skyck 40 Struts 39 Päls 28 Ren 10 Hjort 17 ÖvrTV 25 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett ”Nej” i checklistan. Eftersom EU-direktivet direkt hänvisar till de nationella bestämmelserna så utgör i praktiken de svenska regler som berör någon form av stympande ingrepp tvärvillkor. Huvudregeln i den svenska lagstiftningen är att det är förbjudet att utföra operativa ingrepp på djur om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl och att en veterinär ska anlitas vid de operativa ingreppen. Vissa undantag finns dock, vilket framgår av bestämmelserna nedan. 168 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG, om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 19 i bilagan. Djurskyddslagen 1988:534 10 § första stycket och 11 § första och andra stycket. Djurskyddsförordningen 1988:539 25 § (utdrag). Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och för personal inom djurens hälso- och sjukvård, de delar av 5 kap. som avser någon form av stympning av produktionsdjur som förekommer i lantbruk. 21.1.14 Hormoner och andra ämnen används endast på tillåtet sätt Kontrollpunkter Nöt 40 Häst 37 Gris 41 Får 36 Get 36 VhönsS, VhönsL 42 FjäderÖ 42 Skyck 42 Struts 37 Ren 12 Hjort 18 ÖvrTV 24 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om länsstyrelsen har konstaterat att hormoner används till djur i tillväxtbefrämjande syfte eller på något annat otillåtet sätt efter laboratorieanalys. Vid fullständig tvärvillkorskontroll bör länsstyrelsen stämma av resultatet på denna kontrollpunkt mot hormonrelaterade frågor i livsmedelsprotokollet och kontrollprotokollet om epizootier med mera Skälet till att snarlika hormonrelaterade kontrollpunkter förekommer i tre olika slags protokoll och eller checklistor är att de måste redovisas i separat statistik till EUkommissionen. 169 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG, om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 18 i bilagan. 21.1.15 Avel innebär inte förlossningssvårigheter eller annat lidande Kontrollpunkter Nöt 41 Häst 39 Gris 42 Får 38 Get 38 VhönsS, VhönsL 43 FjäderÖ 43 Skyck 43 Struts 41 Päls 31 Ren 13 Hjort 19 ÖvrTV 26 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om det finns skäl att anta att djurhållaren inte vidtagit åtgärder för att motverka så kallad tjuvbetäckning för unga och icke färdigutvecklade hondjur. Eller om djurhållaren har bedrivit avel med djur som visat sig ha nedärvda letalanlag. Stalljournaler och djurhållarens beskrivning av djurhållningsformen kan användas som stöd vid bedömningen. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 20 och 21 i bilagan 170 21.2 Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för kalvar 21.2.1 Kraven på tillsyn av kalvar är uppfyllda Kontrollpunkt Nöt 44 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om tillsyn av kalvarna sker mer sällan än som framgår av EU-direktivet. Skillnaden jämfört med övriga nötkreatur är att kalvdirektivet kräver tätare tillsynsintervall när kalvarna hålls inomhus. I begreppet ”inspekteras av ägaren m.m.” ingår djurhållarens så kallade handlingsplikt som följer av tillsynskravet. Tillsyn av djur anses därför vara uppfylld om djurhållaren åtgärdar de brister som upptäcks vid inspektionen av djuren och djurens närmiljö. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, del av punkt 6 i bilaga I. 21.2.2 Utrymmen för kalvar är enligt gällande måttföreskrifter Kontrollpunkt Nöt 12 Instruktion Markera TV-brist om utrymmena för kalvarna inte uppfyller EU-direktivets krav. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar i bilaga I samt punkt 1 b) i artikel 3. 21.2.3 För kalvar är kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera uppfyllt Kontrollpunkt Nöt 47 Instruktion 171 Markera tvärvillkorsbrist om inte de svenska reglerna nedan om elsäkerhet är uppfyllda eller om det är uppenbart att kalvar har skadats eller utsätts för skadeeller hälsorisker på grund av bristfällig inredning. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkterna 1 och 2 i bilaga I. L100, 1 kap. 15 § andra stycket (angående elsäkerhet): ”Utmatningsöppningen på datafodervagnar får ha elektriska avvisare. Avvisarna ska vara så konstruerade att djuren enbart kommer i kontakt med dem vid försök att påverka öppningen och så att de inte skadar djuren.” L100, 1 kap. 16 § (de delar som rör elsäkerhet): ”…belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk”. 21.2.4 Kalvar hålls lösgående och på ett sådant sätt att de kan ligga ner, vila, stå upp och hålla sig själva rena Kontrollpunkt Nöt 13 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om utrymmet där kalvar hålls inte är korrekt utformat eller om kalvar hålls tjudrade utöver vad EU-direktivet medger. Tjudring av kalvar som går i grupp högst en timme i samband med utfodring är inte en tvärvillkorsbrist. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar punkterna 7 och 8 i bilaga I. 21.2.5 Kraven för att hålla kalvar i ensambox är uppfyllda Kontrollpunkt Nöt 14 172 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte bestämmelserna i EU-direktivets första stycke nedan följs, och det är en anläggning med sex kalvar eller fler. Markera tvärvillkorsbrist oavsett antalet kalvar om skiljeväggarna mellan kalvboxar inte är genombrutna på ett sätt som ger möjlighet till ögonkontakt och direkt beröring mellan kalvarna. Det svenska kravet på att mellanväggarna ska vara täta upp till 0,80 meters höjd utgör inte tvärvillkor. Om syftet med bestämmelsen ändå uppnås, det vill säga att kalvarna kan beröra varandra, så kan överträdelsen bedömas som mindre oavsett antalet kalvar om länsstyrelsen gör den bedömningen. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, artikel 3.1 a). 21.2.6 Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta Kontrollpunkt Nöt 18 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, del av punkt 10 i bilaga I. 21.2.7 Stallutrymmen rengörs och utgödslas på ett sätt som ger en god hygien och god djurhälsa Kontrollpunkt Nöt 31 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte krav i EU-direktivet nedan uppfylls för kalvar. Inom tvärvillkorsområde djurskydd nöt gäller krav på rengöring av stallet och rena liggytor endast för kalvar. I de flesta fall är djurens renhet beroende av djurhållarens tillsynsrutiner, till exempel klippning av djur, ryktning, regelbunden 173 utgödsling eller användning av korrekta mängder strö av god kvalitet. Om du bedömer att smutsiga djur i övrigt är ett sådant problem ska du markera tvärvillkorsbrist under kontrollpunkten ”Daglig tillsyn sker av alla djur”. 174 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 9 i bilaga I. 21.2.8 Kravet på ströets kvalitet och användningen av strö på liggytor är uppfyllda Kontrollpunkt Nöt 32 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls för kalvar som är yngre än två veckor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, del av punkt 10 i bilaga I. 21.2.9 Stallklimat och luftkvalitet är anpassat till djurslaget och mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation och fungerande larmanordning Kontrollpunkt Nöt 48,52 Instruktion Om du har anledning att misstänka att miljön djuren hålls i inte uppfyller kraven på god luftkvalitet bör du utföra relevanta luftkvalitetsmätningar. Markera TVbrist om det framgår att djuren hålls eller har hållits i en närmiljö där dammhalt, temperatur, relativ luftfuktighet och gaskoncentration ligger utanför de ramar som anges i svenska djurskyddsbestämmelser. Endast om du konstaterar att bristerna är av tillfällig karaktär ska du inte markera TV-brist. De svenska gränsvärdena 80 % RF, 3000 ppm CO2 och 10 ppm NH3 speglar Jordbruksverkets syn på hur EUdirektivets målsättning kan uppnås. Markera tvärvillkorsbrist om mekaniskt ventilerade stallar, med de undantag som nämns i följande meningar, saknar nödventilation och eller larm som stämmer överens med svenska bestämmelser. Skilj på mekanisk ventilation och naturlig ventilation. I stallar med naturlig ventilation, så kallat självdrag, krävs inget larm. 175 Om det är ett stall med enbart kalvar eller exempelvis stallar med kalvar och ungdjur tillsammans, ska larmet varna för övertemperatur, strömavbrott samt fel på larmanordningen. Om det i stallet också hålls kor räcker det med att larmet varnar för övertemperatur. Det är av samma skäl inte en tvärvillkorsbrist om det saknas larm i ett mekaniskt ventilerat stall där djur vistas så kort tid att ett eventuellt ventilationsbortfall inte hinner utgöra någon risk för djurens hälsa och välbefinnande. Till exempel i mekaniskt ventilerade ligg- eller utfodringshallar under förutsättning att kalvarna aldrig hålls instängda i utrymmet och att de med lätthet själva kan ta sig ut i det fria. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/119/EG, om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 3 och punkt 4, andra stycket i bilaga I. 21.2.10 Belysning finns så att tillsyn av kalvar alltid kan ske utan svårigheter och kravet på ljusinsläpp eller belysning är uppfyllt Kontrollpunkt Nöt 50 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om det är uppenbart att kalvarna har bristfällig tillgång på ljus. EU-direktivet kräver inte tillgång till dagsljus. Det är därför inte en tvärvillkorsbrist om fönster saknas eller är igensatta, förutsatt att artificiell belysning finns. Belysningen ska vara påslagen under en period som minst motsvarar det naturliga dagsljuset, vilket normalt finns mellan klockan 9 och 17. Svenska rekommendationer finns för ungefärligt ljusbehov men dessa utgör inte tvärvillkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 5 i bilaga I. 21.2.11 Foder och vatten Utfodrings- och vattensystem för kalvar är utformade, konstruerade, placerade och underhålls så att risken för förorening av foder och vatten minimeras. Kraven på kalvars tillgång till vatten och vattnets kvalitet är uppfyllda. 176 Kalvar har senast från 2 veckors ålder fri tillgång till grovfoder. Kalvar ges foder, med innehåll av järn, som garanterar en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel. Kontrollpunkter Nöt 29, 49, 53 och Nöt 54 177 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om kalvar försetts med munkorg och eller får en diet som riskerar leda till järnbrist och eller får mindre fiberrikt foder än de minimikrav som ställs i EU-direktivet. Det svenska kravet på fri tillgång till grovfoder utgör inte tvärvillkor. Om kalvar inte har fri tillgång till grovfoder är det en tvärvillkorsbrist endast om grovfodertilldelningen är så dålig att minimiransonen fiberrikt foder inte täckts. Vad gäller hemoglobinhalt markeras tvärvillkorsbrist om man efter blodprovtagning konstaterat att lägsta hemoglobinkoncentrationen i blodet strider mot EU-bestämmelsen nedan. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 11 i bilaga I. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkterna 13 och 14 i bilaga I. 21.2.12 Kalvar utfodras minst 2 gånger per dag Kontrollpunkt Nöt 28 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 12 i bilaga I. 21.2.13 Nyfödda kalvar får råmjölk Kontrollpunkt Nöt 43 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett ”Nej” i checklistan, eftersom de svenska reglerna stämmer överens med EU-direktivet. 178 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 15 i bilaga I. 21.3 Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för grisar 21.3.1 Daglig tillsyn sker av alla grisar Kontrollpunkt Gris 2 Instruktion Svensk djurskyddslagstiftning har inga detaljregler om utförande av parasitbehandlingar på dräktiga suggor och gyltor. Det finns inga särskilda regler om rengöring av nedsmutsade suggor eller gyltor inför grisning. Det saknas eftersom de svenska reglerna till skillnad från EU-direktivet innebär att djuren ska hållas lösgående även under grisningen. En kontroll av eventuellt behov av rengöring av suggor och eller gyltor inför grisningen är därför normalt sett inte aktuellt. Markera tvärvillkorsbrist om dräktiga suggor och gyltor uppvisar tecken på att vara angripna av skabb och om du bedömer att avskabbnings- och avmaskningsrutiner för djurbesättningen helt saknas. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II. B.2 i bilaga I. 21.3.2 Utrymme, inredning och utrustning Utrymmen för djuren är enligt gällande måttföreskrifter. Kraven på dränerande golv är uppfyllda. Kontrollpunkt Gris 11, 44 och 17 Särskild instruktion Totalarea (enligt artikel 3.1b) Med begreppet totalarea menar vi areor där djuren kan röra sig utan hinder, som regel liggarea och gödslingsarea. Anordningar för utfodring som inkräktar på totalarean räknas inte in i denna. Däremot får ätbås i ströad liggbox för grisar räknas in i totalarean under förutsättning att funktionen i boxen inte påverkas 179 negativt. Detta framgår av 1 kap 4 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m. I samma föreskrift definieras begreppet ätbås som ett bås som bara är en ätplats för lösgående djur och begreppet foderliggbås som ett bås som är både en utfodringsplats och en liggplats för lösgående djur. Föreskrifter om minsta tillåtna boxareor finns i 3 kap. 19 § verkets föreskrifter (SJVFS 2010:15). (Ovanstående föreskrifter införlivar artikel 3.1 b Rådets direktiv (2008/120/EG) och är därför tvärvillkor för stöd.) När det gäller boxutrymmen där djurens tillgängliga ytor delvis består av bås får alltså ätbås till skillnad från foderliggbås räknas in i totalarean enligt de svenska djurskyddsbestämmelserna. Direktivet (artikel 3.1b) Det hindrar däremot inte att vare sig ätbås eller foderliggbås får räknas till totalarean. Detta får dock bara göras under förutsättning att djuren inte hålls instängda i båsen annat än när de utfodras och att de i övrigt kan fritt röra sig in och ut ur båsen när de själva vill. Kortaste sidor (enligt artikel 3.4) Föreskrifter om minsta tillåtna boxsida finns i 3 kap. 19 § verkets föreskrifter (SJVFS 2010:15). Föreskriften införlivar artikel 3.4 (2008/120/EG) avseende detta. En box ska anses uppfylla direktivets krav på minsta boxsida om en tänkt kvadrat med måtten 2,8 m x 2,8 m resp. 2,4 m x 2,4 m kan placeras in inom boxens omgivande skiljeväggar. Betongspaltgolv (artikel 3.2b) Vid kontroll av betongspaltgolv ska djurhållaren ta hänsyn till den tekniska standarden SS-EN 12737:2004+A1:2007, som också är europastandard. Standarden innehåller detaljerade anvisningar om hur spaltgolv ska vara tillverkade och vilka avvikelser som medges. De avvikelser som medges enligt denna standard ska anses inrymmas i Jordbruksverkets måttföreskrifter. I de fall spaltöppningen överskrider den tillåtna avvikelsen enligt den tekniska standarden kan ändå en sådan avvikelse godtas med stöd av 1 kap. 18 § verkets föreskrifter (SJVFS 2010:15) i ett enskilt fall. Denna bestämmelse gäller oavsett djurkategori. Vid en sådan bedömning kan alltså mindre måttavvikelser godtas i befintliga stallar under förutsättning att samtliga kriterier som anges i 18 § är uppfyllda. Ett sådant kriterium är att djurmiljön i stallet som helhet är mycket god. Grundförutsättningar för att det ska anses kunna finnas är att det aktuella betongspaltgolvet inte förekommer på djurens liggytor. Samt att liggytorna i övrigt inte innehåller gödseldränerande golv oavsett material. Därutöver bör också särskild vikt läggas på stallmiljön i sin helhet. Främst gäller det sådana faktorer som kan påverka grisarnas beteende eller hälsa. Det kan vara till exempel tillgång till ren luft, dagsljus, strömedel och god boxhygien. Andra kriterier som också 180 måste uppfyllas är att konsekvenserna av måttavvikelsen bara bedöms ha en liten påverkan på djuret för den funktion som måttföreskriften syftar till, och att måttavvikelsen inte innebär någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos djuret. Vid bedömning av detta bör du ta särskild hänsyn till avvikelsens storlek, spaltgolvets skick, halksäkerhet och spaltgolvets utformning i övrigt. På det sättet kan du säkerställa att det inte finns någon ökad risk för skador på grisarna och att grisarna inte har svårt att röra sig på spaltgolvet. Slutligen får inte avvikelsen innebära att tillsynen eller skötseln av djuren försvåras. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.C.1 och 2 i bilaga I. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.1. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.2. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, del av artikel 3.4. Specifikt för galtar Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II. A i bilaga 1 21.3.3 Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta Kontrollpunkt Gris 15 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett ”Nej” i checklistan, eftersom de svenska reglerna stämmer bra överens med EU-direktivet. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.5 i bilaga I. 181 21.3.4 Smågrisar har under den första levnadsmånaden en liggplats som är avskild från suggan Kontrollpunkt Gris 19 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.B. 4 och 5 i bilaga I. Smågrisar som inte är avvanda Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.C.1 och 2 i bilaga I. 21.3.5 Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder Kontrollpunkt Gris 20 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Att avvänja smågrisar vid tre veckors ålder är inte en tvärvillkorsbrist, förutsatt att djurhållningen uppfyller direktivets krav som är förknippade med avvänjning före 28 dagars ålder. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.C.3 i bilaga I. 21.3.6 Grisarna hålls normalt lösgående, aggressioner mellan grisar åtgärdas Kontrollpunkt Gris 21, 43 182 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Det svenska förbudet mot fixering utgör inte tvärvillkor. Markera tvärvillkorsbrist om nödvändiga åtgärder inte har gjorts för att minska aggressioner mellan grupphållna grisar. Vid kontroll av hur grisarna hålls i grupp ska du särskilt observera om det förekommer aggressiva eller andra oönskade beteenden mellan grisarna. Eller om det finns grisar med bit- eller rivskador, om grisarna verkar vara stressade, om det förekommer överbeläggningar, eller om det förekommer rangordningsstrider. Vid tveksamheter bör djurhållaren kunna redovisa hur gruppering av djuren är ordnad. Det är också en tillsynsfråga, som övergår till en brist avseende vård av skadade djur, när man konstaterar att djur har skadats på grund av rangordningsstrider, instabila grupper, olämplig sammanföring av djur eller djurgrupper med mera Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.3. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.8. Suggor och gyltor Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II B.1 i bilaga I. Avvanda smågrisar och slaktsvin Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.D i bilaga I. 21.3.7 Grisarna hålls normalt i par eller grupp Kontrollpunkt Gris 22 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls, och det är en anläggning med 10 suggor eller fler. Galtar ska kunna höra, känna lukten av och se andra grisar. 183 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.4. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, del av II. A i bilaga 1 21.3.8 Kraven på ströets kvalitet och användningen av strö är uppfyllda Kontrollpunkt Gris 33 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om det helt saknas material som grisarna kan undersöka och sysselsätta sig med. Eller om suggor och gyltor inte har konstant tillgång till bökbart material. Tvärvillkoren ställer inget krav på halmströ utan ger exempel på olika sätt att uppnå funktionskravet att alla grisar ska ha tillgång till material att undersöka och sysselsätta sig med. Det kan finnas andra exempel än de som anges i EU-direktivet. Krav på konstant tillgång till tillräckligt med material ska tolkas så att det inte får vara tomt på strö (eller annat material) när grisarna är aktiva. Det är inte rimligt att kräva att grisarna ska ha tillgång till sysselsättningsmaterial nattetid. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.5. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.4. i bilaga I. 21.3.9 Suggor och/ eller gyltor har tillgång till strömedel för bobyggnadsbeteende under veckan före grisning Kontrollpunkt Gris 34 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om suggor och gyltor inte får tillgång till tillräckligt mycketlämpligt material att bygga bo av. Det gäller under förutsättning att det inte är tekniskt omöjligt att förse dem med sådant material på grund av utgödslingssystemet för flytgödsel. 184 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II B.3 i bilaga I. 21.3.10 Liggytor hålls rena och torra samt är anpassade efter djurslag och stallklimat Kontrollpunkt Gris 35 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett ”Nej” i checklistan, eftersom de svenska reglerna stämmer bra överens med EU-direktivet. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, del av kap. I punkt 3 i bilaga I. 21.3.11 Fönster och belysning Kravet på ljusinsläpp/belysning är uppfyllt. Kontrollpunkt Gris 27 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om ljusintensiteten enligt väl dokumenterade mätvärden understiger 40 lux i den miljö där grisarna vistas dagtid. EU-direktivet kräver inget dagsljusinsläpp oavsett när stallet är byggt. Avsaknad av dagsljusinsläpp utgör därför ingen tvärvillkorsbrist, förutsatt att kravet på minst 40 lux under en sammanhängande tid på minst åtta timmar per dag ändå är uppfyllt. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.2 i bilaga I. 21.3.12 Buller Buller har godtagbar nivå och frekvens. 185 Kontrollpunkt Gris 28 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om bullernivån enligt väl dokumenterade mätvärden mer än tillfälligt överstiger 85 dBA i grisarnas närmiljö. Tvärvillkoret avser bullernivå som orsakas av ventilationssystem eller andra mekaniska källor, inte de ljud grisarna själva åstadkommer. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, kap. I punkt l i bilaga 1. 21.3.13 Foder och vatten Utfodrings- och vattensystem är utformade, dimensionerade och placerade så att de medger ett lugnt och naturligt intag av foder och vatten. Djuren ges foder som garanterar en tillräcklig allsidig och välbalanserad näringstillförsel. Kraven på tillgång till vatten och på vattnets kvalitet är uppfyllda. Kontrollpunkter Gris 29, 30, 31 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett ”Nej” i checklistan, eftersom de svenska reglerna stämmer bra överens med EU-direktivet. Då det saknas specifik svensk regel som motsvarar nedanstående artikel 3.7 i grisdirektivet är det särskilt viktigt att kontrollera att svinsuggor och dräktiga gyltor har tillgång till grovfoder av något slag. Det kan exempelvis vara ensilage, hö eller halm. Detta är särskilt viktigt om suggorna hålls i system där underlaget inte består av en djupströbädd. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.6. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.6 och 7 i bilaga I. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.7. 186 21.3.14 Reglerna kring reducering av smågrisars tänder är uppfyllda och operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt Kontrollpunkt Gris 38 och Gris 39 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett ”Nej” i checklistan. Varken svanskupering eller reducering av smågrisars hörntänder få ske rutinmässigt. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.8 i bilaga I. Tabell 71. Bedömningsvägledning, Brister avseende annat än dokumentation 1 2 3 Allvar Bristen bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka djuret/djuren i liten utsträckning. Bristen bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka djuret/djuren i måttlig utsträckning. Omfattning Bristen berör mindre Bristen berör ca 10 än ca 10 % av djuren i % - 50 % av djuren i aktuell djurgrupp*. aktuell djurgrupp*. Varaktighet Bristen bedöms ha påverkat djur negativt högst ca 1 månad. Bristen bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka djuret/djuren i stor utsträckning. Bristen berör mer än ca 50 % av djuren i aktuell djurgrupp*. Bristen bedöms ha Bristen bedöms ha påverkat djur negativt påverkat djur negativt mellan ca 1- 6 mer än ca 6 månader. månader. * Aktuell djurgrupp är de djur som omfattas av den bestämmelse som respektive tvärvillkor grundar sig på. 187 Exempel 1: I en besättning med 40 kalvar och 160 nötkreatur som är äldre än 6 månader får 10 av kalvarna bara foder en gång per dag. Tvärvillkoret om utfodring minst två gånger per dag gäller för kalvar, inte för övriga nötkreatur. Bristen berör därmed 10/40 = 25 procent av aktuell djurgrupp. Exempel 2: I en ladugård där djurens välbefinnande är beroende av upprepad tillsyn från människor vistas 18 nötkreatur, 15 grisar och 5 hästar som ska bli livsmedel. Inga av djuren får tillsyn oftare än varannan dag. Tvärvillkoret om daglig tillsyn gäller alla produktionsdjur. Bristen berör därmed samtliga 38 djur, det vill säga 100 procent av aktuell djurgrupp. Exempel 3: I en besättning med 200 nötkreatur hålls 150 djur inne i en ladugård vintertid och 50 djur hålls utomhus. För utegångsdjuren finns inget godtagbart skydd mot dåligt väder och hälsorisker. Tvärvillkoret om skydd för utegångsdjur omfattar inte de djur som hålls inne. Bristen berör samtliga 50 utegångsdjur, det vill säga 100 procent av aktuell djurgrupp. Exempel 4: I en grisbesättning finns 40 suggor, 200 smågrisar och 360 slaktsvin. 50 av smågrisarna har ingen liggplats som är avskild från suggan. Det tvärvillkoret berör endast smågrisar. Bristen berör därmed 50/200 = 25 procent av aktuell djurgrupp. Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid brister som bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka djuret/djuren i ingen eller i mycket liten utsträckning. 188 22 Skötselkrav 22.1 1030 TV Gödslingsfri zon OK 22.1.1 Instruktion Nytt skötselkrav som Sverige enligt Rådets förordning 73/2009 var tvungna att införa under 2012. Kravet gäller i hela landet. Kontrollera att lantbrukaren uppfyller villkoren för spridning av gödsel som ligger nära vattendrag eller sjö. Det innebär att gödselmedel inte får spridas på jordbruksmark närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag som bäck, å, flod, älv, kanal och damm eller sjö. Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i begreppet spridning. (24a§ SJVFS 2004:62) Kravet på gödslingfri zon gäller sedan tidigare inom känsligt område, se kontrollpunkt Vnäring 4. Det innebär att i de fall som det finns avvikelser på kontrollpunkt 1030 TV ska det också få effekt på kontrollpunkt Vnäring 4. Om det inte går att avgöra i fält om gödselmedel har spridits närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag får man ställa frågan till lantbrukaren om ett avstånd på 2 meter har hållits till vattendrag eller sjö vid gödsling. Notering Är allt okej besvaras frågan med J. Om kravet inte är aktuellt hos lantbrukaren ska kontrollpunkten besvaras med ”Ej aktuell”. Det innebär att om kontrollen skett på ett företag med skiften som inte gränsar till vattendrag eller sjö, ska du besvara kontrollpunkten med ”Ej aktuell”. I de fall det finns en avvikelse ska den också graderas med 1, 2, eller 3 beroende på hur många hektar avvikelsen omfattar. Om villkoret är uppfyllt så kan det vara på det viset att villkoret är utformat så att det inte uppenbart finns något ytterligare att notera. Om villkoret inte är uppfyllt ska du notera vad som skett. 189 Tabell 72. Bedömningsvägledning gödslingsfri zon Mindre 1 2 överträdelse, 0 3 Allvar Ej aktuellt Gödsel från spridning har sannolikt eller kommer sannolikt inte att orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön. Ej aktuellt Spridningen av gödsel har sannolikt eller kommer sannolikt att orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön. Omfattning Ej aktuellt Spridning har skett i strid med bestämmelser na, dock på mindre än 1 hektar mark. Spridning har skett i strid med bestämmelserna på 1-3 hektar mark Spridning har skett i strid med bestämmelserna på mer än 3 hektar mark. Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Varaktighet Ej aktuellt Bestämmelse som utgör tvärvillkor 1 kap. 4a § Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS2010:4) om direktstöd 22.2 1031 TV Bibehållande av tvärvillkorselement OK 22.2.1 Instruktion Enligt skötselkrav som gäller från och med den 1 januari 2010 får inte tvärvillkorselementen solitärträd, småvatten, stenmur eller öppet dike skadas eller flyttas om de finns i åkermark i stödområde 9. För solitärträd gäller dessutom att de ska omges av en minst 2 meter bred skyddszon där jorden inte får bearbetas. Småvatten får inte användas för tippning. Undantag gäller om ett tvärvillkorselement får tas bort enligt en dispens lämnad i enlighet med miljöbalken eller kulturminneslagen (1988:950). För dessa fall gäller eventuella villkor i dispensen. Definitioner av tvärvillkorselement, se bilaga 1. Om du konstaterar att något av dessa tvärvillkorselement aktivt har skadats eller flyttats efter årsskiftet 2009/2010 ska överträdelsen noteras med N på kontrollpunkten. En indikation på att det kan finnas tvärvillkorselement som är skadade eller flyttade är att det finns områden i åkermarken där marken är bar (saknar grässvål), man 190 har grävt i marken eller att det på annat sätt ser ut som att lantbrukaren har tagit bort ett tvärvillkorselement. I de fall du får sådana indikationer ska man fråga lantbrukaren vad som skett. En hjälp för att avgöra vad som tidigare har funnits på skiftet kan vara att förstora upp ortofotot i Multikuben eller direkt i handdatorn efter att kontrollen är genomförd. Inventering av tvärvillkorselement För att både lantbrukarna på förhand ska kunna veta vilka tvärvillkorselement som finns på jordbruksföretaget och som ska skötas enligt tvärvillkoren är det viktigt att dessa finns identifierade. Därför har Jordbruksverket inventerat dessa under 2011-2013. Notering Är allt OK besvaras frågan med J. Om kravet inte är aktuellt hos lantbrukaren ska kontrollpunkten besvaras med ”Ej aktuell”. Det innebär att om kontrollen skett på ett företag med skiften som ligger utanför stödområde 9 eller att skiftena ligger inom stödområde 9 men det inte finns några lanskapselement på skiftena, ska du besvara kontrollpunkten med ”Ej aktuell”. I de fall det finns en avvikelse ska den också graderas beroende på hur avvikelsenser ut. Om mindre överträdelse är aktuell (bedömningsvärdet 0) ska denna avvikelse senare följas upp av länsstyrelsen. Om lantbrukaren åtgärdar den mindre överträdelsen ska bedömningsvärdet 0 vara kvar. Åtgärdar inte lantbrukaren överträdelsen ska bedömningsvärdet ändras till 1. Om villkoret är uppfyllt ska du notera om det finns en dispensansökan. I övrigt är villkoret utformat så att det inte uppenbart finns något ytterligare att notera. Om villkoret inte är uppfyllt: Notera vilket tvärvillkorselement som är skadat eller förstört, omfattning samt hur skadan uppstått. Sätt blockpåverkan till <Blocket ska redigeras> i Multikuben eller i handdatorn och notera till blockredigeraren att det är tvärvillkorselementet som ska redigeras. 191 Tabell 73. Bedömningsvägledning, Bibehållande av tvärvillkorselement Mindre över- 1 2 3 trädelse, 0 Allvar Elementet eller delar av det har flyttats varsamt så att inga skador har uppstått på elementet eller de flyttade delarna. Elementet eller delar av det har skadats eller flyttats på ett sätt som medfört måttliga skador på elementet eller dess delar. Elementet eller delar av det har skadats eller flyttats på ett sätt som medfört betydande skador på elementet eller dess delar. Elementet eller delar av det har schaktats eller grävts bort på ett sätt som medfört irreparabla skador på elementet eller dess delar. Omfattning Högst 2 löpmeter av längdelement. Högst 5 löpmeter av längdelement. Högst 20 löpmeter av längdelement. Högst 1 punktelement. Högst 2 punktelement. Högst 3 punkteleme nt. Mer än 20 löpmeter av längdelement . Återställning kan ske inom en dag. Återställning eller reparation av skador kan ske inom en vecka. Återställning eller reparation av skador tar mer än en vecka men kan ske inom 6 månader. Varaktighet Mer än 3 punktelement. Återställning eller reparation av skador kan inte ske inom 6 månader. Bestämmelser som utgör tvärvillkor 1 kap. 9 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:4) om direktstöd. 192 22.3 1033 TV Bevuxen sluttande åkermark OK 22.3.1 Instruktion Inom känsliga områden gäller att för åkermark som lutar mer än 20 procent ska marken vara bevuxen under perioden den 15 september till den 15 februari. Obearbetad mark efter skörd räknas i detta sammanhang som bevuxen. Kravet gäller på sådan mark som ligger i direkt anslutning till bäckar, åar, kanaler, dammar, älvar eller floder. I de fall som du konstaterar en avvikelse gäller att den del av skiftet som lutar mer än 20 procent, och som inte är bevuxen under perioden ska markeras. Den del av skiftet som lutar mindre än 20 procent omfattas alltså inte av kravet. För att identifiera vilka skiften där kravet är aktuellt är det enklast att använda multikuben och tända lagret för ”Höjdkurvor (5m)”. Mät mellan kurvorna (närmast vattnet). Är det mindre än 25 meter mellan kurvorna lutar den delen av skiftet mer än 20 procent. I så fall gäller skötselkravet. När du har bildat dig en uppfattning om hur mycket 20 procent lutning innebär kan du göra det här momentet efter kontrollen. Det innebär att du inte behöver göra det i förväg på alla kontrollgårdar. Väljer du att mäta höjdkurvorna efter kontrollen är det viktigt att du noterat skötselavvikelser som kan bli aktuella för en senare notering på kontrollpunkten när höjdmätningen är genomförd. Notering Är allt okej besvaras frågan med J. Om kravet inte är aktuellt hos lantbrukaren ska kontrollpunkten besvaras med ”Ej aktuell”. Det innebär att om kontrollen skett på ett företag med skiften som ligger utanför känsligt område eller att skiftena ligger inom känsligt område med lutar mindre än 20 procent, ska du besvara kontrollpunkten med ”Ej aktuell”. I de fall det finns en avvikelse ska den också graderas med 0, 1, 2, eller 3 beroende på hur många hektar avvikelsen omfattar. Om mindre överträdelse är aktuell (bedömningsvärdet 0) ska denna avvikelse senare följas upp av länsstyrelsen. Om lantbrukaren åtgärdar den mindre överträdelsen ska bedömningsvärdet 0 vara kvar. Åtgärdar inte lantbrukaren överträdelsen ska bedömningsvärdet ändras till 1. Om villkoret är uppfyllt så kan det vara på det viset att villkoret är så utformat att det inte uppenbart finns något ytterligare att notera. Om villkoret inte är uppfyllt så ska du notera utseendet på marken 193 Tabell 74. Bedömningsvägledning, Bevuxen sluttande åkermark Mindre 1 2 överträdelse, 0 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Högst 0,10 ha per skifte < 0,50 ha 0,51 – 2,00 ha > 2,00 ha Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Bestämmelser som utgör tvärvillkor 1 kap. 7 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:4) om direktstöd. 22.4 1034 TV Bränning av halm OK 22.4.1 Instruktion Bränning av halm efter skörd får ske på åkermark endast som förberedelse inför sådd av höstoljeväxter med metoder som inte innefattar plöjning. I de fall lantbrukaren av något annat skäl vill bränna halm ska det finnas en dispensansökan hos länsstyrelsen. Om det har förekommit halmbränning som verkar förbjuden så ska du först kontrollera att det inte finns någon dispensansökan innan du markerar kontrollpunkten. Notering Besvara frågan med ”J” i de fall som lantbrukaren har bränt halm och halmbränning är tillåten eller där det finns en dispensansökan. Besvara frågan med ”Ej aktuell” i de fall som en gröda som odlats på skiftet är sådan att halmbränning inte är aktuell. Det kan vara till exempel vall, eller då skiftet består av en gröda med halm men där halmbränning inte har skett. Finns det finns en avvikelse ska den också graderas med 0, 1, 2, eller 3 beroende på hur många hektar avvikelsen omfattar. Vanligtvis så är halmen uppeldad i de strängar som bildas efter tröskningen. Det innebär att det är hela den yta där halmen kommer ifrån som är den konstaterade avvikelsen (inte bara ytan som täcktes av halmen). I de fall som du konstaterar en mindre överträdelse kan lantbrukaren inte åtgärda detta. Men länsstyrelsen kan följa upp överträdelsen genom att tydligt informera lantbrukaren om denna regel, och ge företaget en något högre vikt i nästa års riskanalys. Om villkoret är uppfyllt ska du notera om det finns en dispensansökan. I övrigt är villkoret utformat så att det inte uppenbart finns något ytterligare att notera. 194 Om villkoret inte är uppfyllt ska du försöka att ange vid vilken tidpunkt bränningen skedde om det går. Tabell 75. Bedömningsvägledning, Bränning av halm Mindre 1 2 överträdelse, 0 3 Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Högst 0,10 ha per skifte < 0,50 ha 0,51 – 2,00 ha > 2,00 ha Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Bestämmelser som utgör tvärvillkor 1 kap. 8 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:4) om direktstöd. 22.5 1036 TV Uttag av bevattningsvatten OK 22.5.1 Instruktion På kontoret Beroende på vilka uppgifter om jordbruksföretag med bevattning som finns vid respektive länsstyrelse kan ett eller flera av följande moment utföras antingen före eller efter gårdsbesöket. 1. Ta reda på om lantbrukarens verksamhet omfattas av en dom eller ett tillstånd för uttag av bevattningsvatten. Vissa länsstyrelser har kopior av vattendomar och tillstånd. Om uppgifterna inte finns på länsstyrelsen kan länsstyrelsen begära kopior från domstolen. För att underlätta matchning mellan domar och stödansökningar kan du ta reda på hur domstolen har sina ärenden registrerade. Kopiera domens eller tillståndets kontrollprogram eller motsvarande som kan utgöra grund för kontroll av att lantbrukaren följer villkoren i domen eller tillståndet. Det gäller under förutsättning att dessa handlingar finns tillgängliga vid länsstyrelsen. Ta med dokumentationen vid kontrollen. Om det vid kontrollen kommer fram att det finns en dom eller ett tillstånd som du inte fått fram i förväg kan du be lantbrukaren tillhandahålla domen eller tillståndet. 2. Ta reda på om lantbrukaren gjort en anmälan till länsstyrelsen om uttag av bevattningsvatten. Kopiera i så fall papper som kan utgöra grund för kontroll av att lantbrukaren följer intentionerna i sin anmälan. Ta med dokumentationen vidkontrollen. 195 3. Ta reda på om länsstyrelsen har fått in anmälan från allmänheten eller annan information som indikerar att lantbrukaren under innevarande kalenderår tar ut bevattningsvatten på ett sätt som strider mot bestämmelserna. Läs i så fall igenom ärendet noga och ta med en expert på vattenverksamhet till gården om det behövs. Under kontrollen på gården Kontrollera om det i lantbrukarens jordbruksverksamhet eller på dennes jordbruksmark finns något som tyder på att bevattning av jordbruksmark har förekommit eller förväntas förekomma under innevarande kalenderår. Utgå från vad du själv kan se och information du får från lantbrukaren om denne deltar vid kontrollen. Om bevattning förekommer Ta reda på vilket av följande alternativ som gäller, om det inte redan har kommit fram vid förberedelserna inför kontrollen. Kontrollera enligt följande beroende på vilket alternativ som gäller. 1. Lantbrukaren har tillstånd från miljödomstol eller dom från vattendomstol som medger uttag av grund- eller ytvatten: Kontrollera att lantbrukaren har dokumenterat avlästa värden enligt vattendomens eller tillståndets villkor och kontrollprogram. Om nödvändig dokumentation inte finns lättillgänglig vid kontrolltillfället får lantbrukaren komplettera med den inom en rimlig tid som länsstyrelsen bestämmer. 2. Lantbrukaren har gjort en anmälan om uttag av ytvatten till länsstyrelsen med åtföljande underrättelse från länsstyrelsen: Kontrollera eventuell dokumentation av avlästa värden om uttaget av vatten håller sig inom det maximala vattenuttag som får ske enligt en anmälan. Om nödvändig dokumentation inte finns lätt tillgänglig vid kontrolltillfället får lantbrukaren komplettera med den inom en rimlig tid som länsstyrelsen bestämmer. 3. Det finns ingen vattendom eller tillstånd till uttag av vatten och ingen anmälan om ytvattenuttag är inlämnad: Om bevattningen pågått under flera år och ingen har klagat är det sannolikt att inga allmänna eller enskilda intressen skadas. Detsamma gäller om lantbrukaren endast tar bevattningsvatten ur en eller flera dammar som enbart fylls på under vintern. Notera om lantbrukarens uttag av bevattningsvatten har orsakat skada. Baserat på vad du objektivt kan se vid kontrolltillfället eller vad som har meddelats i en dom i ett miljöärende. Skada på enskilda intressen kan exempelvis uppstå om lantbrukaren tagit så stora grundvattenmängder ur egen brunn att det i sig kan påvisas ha orsakat torrläggning av en grannes brunn. Det finns en antydan om en skada på allmänna intressen om lantbrukaren exempelvis har bevattnat jordbruksmark med vatten ur ett vattendrag, under en period när länsstyrelsen har rekommenderat återhållsamhet eller att ingen bevattning bör ske med ytvatten. Ange ”Nej” på denna kontrollpunkt endast om det finns en dom som vunnit laga kraft i ett miljöärende om brott mot 11 kap. miljöbalken. Eller om du vid kontrolltillfället kan konstatera att lantbrukarens uttag av bevattningsvatten har 196 orsakat objektivt verifierbar skada på enskilda eller allmänna intressen. Eller om du objektivt kan verifiera att lantbrukaren har brutit mot villkor som finns i ett tillstånd eller i en vattendom. Observera att en påverkan inte alltid innebär en skada. Den svenska miljölagstiftningen lägger bevisbördan på lantbrukaren när det gäller att avgöra om det behövs tillstånd eller inte för uttag av bevattningsvatten. Den principen ska dock inte tillämpas på detta tvärvillkor. Notering Bevattning förekommer inte; besvara kontrollpunkten med ”Ej aktuell”. Lantbrukaren har tillstånd eller har gjort anmälan om uttag av vatten men bevattnar inte under innevarande kalenderår; besvara kontrollpunkten med ”J”. Om bevattning förekommer och allt är okej ska du besvara frågan med ”J”. Om bevattning förekommer och det finns avvikelser ska du besvara frågan med ”N”. I de fall det finns en avvikelse ska den också graderas med 0, 1, 2, eller 3 beroende på hur allvarlig avvikelsen är. I de fall som du konstaterar en mindre överträdelse kan lantbrukaren inte åtgärda detta. Men länsstyrelsen kan följa upp överträdelsen genom att tydligt informera lantbrukaren om denna regel, och ge företaget en något högre vikt i nästa års riskanalys. Om villkoret är uppfyllt: Om det finns dokument som du kontrollerat, ska du signera dessa. Om villkoret inte är uppfyllt ska du beskriva vad som skett och vilka effekter som avvikelsen har gett. Kommentar Huvudregeln i miljöbalken är att det krävs tillstånd för uttag av grund- eller ytvatten. Miljöbalkens 11 kap 12 § anger att tillstånd eller anmälan enligt 9 a § inte behövs, om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas. Regeln i 11 kap. 12 § miljöbalken gör att det i praktiken oftast inte behövs ett tillstånd eller en anmälan. Det borde inte krävas tillstånd att ta vatten ur en stor sjö även om uttaget överstiger de kvantiteter som gäller för anmälan enligt 11 kap. 9 a § miljöbalken. Att söka tillstånd är en tidsödande och kostsam process som kräver både teknisk och juridisk utredning av experter på vattenverksamhet. Tvärvillkorskontrollen av bevattning ska inte provocera fram tillståndsansökningar där sådana inte behövs. Uppenbara objektivt verifierbara överträdelser av 11 kap. miljöbalken ska betraktas som överträdelse av tvärvillkoret om bevattning. Vid tveksamhet om hur miljöbalken ska tolkas är det viktigt att studera utfallet av miljödomar i liknande ärenden. Detsamma gäller när anmälningar om miljöbrott kommer in från allmänheten till exempel när någons 197 brunn sinat. Avdrag på stöden ska baseras på ett rättssäkert underlag. Erfarenheten från miljödomar om uttag av vatten visar dock att det saknas tydlig rättspraxis. Bevattningsförbud kan bara riktas mot en enskild verksamhetsutövare. Det går alltså inte att lägga generella bevattningsförbud inom ett vattendrag, område eller län. Länsstyrelser kan meddela rekommendationer om återhållsamhet med vattenuttag för bevattning, något som i media ibland felaktigt beskrivs som förbud. Om en lantbrukare fortsätter bevattna trots länsstyrelsens rekommendation om återhållsamhet kan det innebära risk för skada. Men det är observationer vid gårdsbesöket som ska ligga till grund för hur länsstyrelsen bedömer tvärvillkorsärendet. En kommun kan besluta om bevattningsförbud men då avser det förbrukning från det kommunala vattennätet. Oftast är det så att kommunens vattenverk inte har kapacitet att behandla tillräckligt med vatten för biltvätt, bevattning av trädgårdar mm. 198 Tabell 76. Bedömningsvägledning, Uttag av bevattningsvatten Mindre över1 2 trädelse, 0 3 Om tillstånd/anmälan finns: Om Om Om tillstånd/anmälan tillstånd/anmälan tillstånd/anmäla finns: finns: n finns: Försumbara brister konstateras gentemot villkoren i tillståndet, till exempel ett tillfälligt och enstaka överskridande av uttags-mängden yt- eller grundvatten eller att registrering av uppgifter enligt ett kontrollprogram inte finns i detalj. Mer än försumbara brister konstateras gentemot villkoren i tillståndet, till exempel flera överskridanden av uttagsmängden yteller grundvatten eller återkommande brister i registrering av uppgifter enligt ett kontrollprogram. Stora brister konstateras gentemot villkoren i tillståndet, till exempel ofta återkommande överskridanden av uttagsmängden yteller grundvatten eller ofta återkommande brister i registrering av uppgifter enligt ett kontrollprogram. Omfattning Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Allvar Om tillstånd/anmälan inte finns: Allmänna eller enskilda intressen har påvisats tagit försumbar skada. Mycket stora brister konstateras gentemot villkoren i tillståndet, till exempel systematiska stora överskridanden av uttagsmängden yteller grundvatten eller total avsaknad av registrering av uppgifter enligt ett kontrollOm Om tillstånd/anmälan program. tillstånd/anmälan inte finns: Om tillstånd/ inte finns: anmälan inte Allmänna eller finns: Allmänna eller enskilda enskilda intressen har Allmänna eller intressen har påvisats tagit enskilda påvisats tagit mer än ringa intressen har skada, men skada. påvisats tagit skadan är ringa. betydande skada. 199 Bestämmelser som utgör tvärvillkor 1 kap. 4 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:4) om direktstöd. 11 kap. 9 – 12 §§ miljöbalken. 19-23 §§ förordning (1998:1388) om vattenverksamhet med mera, de delar som gäller anmälningsplikt som kan röra uttag av bevattningsvatten. 200 23 Övriga kontrollpunkter, TVÄR_ALLA 23.1 Sammanfattning Utöver de kontrollpunkter som finns beskrivna i detalj i denna kontrollinstruktion finns det ytterligare några som du ska fylla i när du genomfört kontrollen. Dessa kontrollpunkter finns samlade på de kontrollprotokoll som skrivs ut när företaget är uttagen för kontroll av kontrollpunkten TVÄR_ALLA. Rubriken på kontrollprotokoller är ”Kontrollprotokoll för verksamhetskrav”. Dessa kontrollpunkter används framför allt för att ta fram statistik. Skälet till att de finns är att Jordbruksverket i nuläget registrerar uppgifterna i många olika IT-system. För att till exempel kunna följa upp att vi gör tillräckligt många kontroller för att uppfylla den kontrollfrekvens som är beslutad använder vi rapporter i JBR som inte har direkt koppling till IAKS, KONRAD eller DSK. Uppföljningen är inte på detaljnivå utan det handlar om kontrollen av ett visst direktiv är genomförd eller inte. Utöver de kontrollpunkter som vi använder för att ta fram statistik finns ytterligare någon kontrollpunkt som du ska fylla i. Vi delar alltså upp kontrollpunkterna i följande delar: Sammanfattande kontrollpunkter, se tabell 77. De detaljerade uppgifterna om vad som ska kontrolleras finns beskrivna i respektive avsnitt, till exempel slam, växtnäring, foder och djurskydd i denna instruktion. Kontrollpunkter som inte detaljredovisas någon annanstans, se tabell 78. 201 Tabell 77. Sammanfattande kontrollpunkter Kontrollpunkt Nr Enhet CDB kontroll utförd 1000 TV J/Ej aktuell/Ej kontrollerad Kontroll av grundvatten utförd 1002 TV J/Ej aktuell/Ej kontrollerad Kontroll av avloppsslam utförd 1003 TV J/Ej aktuell/Ej kontrollerad Kontroll av nitrat utförd 1004 TV J/Ej aktuell/Ej kontrollerad Kontroll av nitrat - extra utförd 1005 TV J/Ej aktuell/Ej kontrollerad Kontroll av växtskyddsmedel utförd 1006 TV J/Ej aktuell/Ej kontrollerad Kontroll av växtskyddsmedel – extra utförd 1007 TV J/Ej aktuell/Ej kontrollerad Kontroll av foder och livsmedel utförd 1008 TV J/Ej aktuell/Ej kontrollerad Kontroll av djurskydd – nöt utförd 1009 TV J/Ej aktuell/Ej kontrollerad Kontroll av djurskydd – gris utförd 1010 TV J/Ej aktuell/Ej kontrollerad Kontroll av fågel utförd 1014 TV J/Ej aktuell/Ej kontrollerad Kontroll av habitat utförd 1016 TV J/Ej aktuell/Ej kontrollerad Kontroll av hormoner utförd 1017 TV J/Ej aktuell/Ej kontrollerad Kontroll av anmälningspliktiga djursjukdomar utförd 1018 TV J/Ej aktuell/Ej kontrollerad Kontroll av djurskydd – övriga prod.djur utförd 1032 TV J/Ej aktuell/Ej kontrollerad Tabell 78. Kontrollpunkter som inte redovisas i detalj någon annanstans Kontrollpunkt Nr Enhet Tvärvillkor allmänt OK 50 TV N/Inget värde 23.2 Kontrollpunkterna – hur det ska markeras 23.2.1 Sammanfattande kontrollpunkter Huvudregeln för alla kontroller som anges i tabell 77 är att i de fall som du inom respektive direktiv har markerat alla kontrollpunkter med ”Ej aktuell” så ska du göra motsvarande notering sammanfattande kontrollpunkten. Motsvarande gäller givetvis om du har markerat kontrollpunkterna för direktivet med ”Ej kontrollerad”. 202 Ex. Du kontrollerar en lantbrukare som inte använder slam. På kontrollpunkterna Slam 1- 5 markerar du ”Ej aktuell”, samma notering ska göras på kontrollpunkt 1003 TV. Lantbrukaren använder inte slam och därmed är det kontrollpunkterna inte aktuella för just denne lantbrukaren. Samma gäller en lantbrukare som inte använder växtskyddsmedel, här ska du genomgående besvara samtliga kontrollpunkter med ”Ej aktuell”. I de fall du genomför kontrollen, alltså svarar ”J” eller ”N” på minst en av kontrollpunkterna inom direktivet ska du i den sammanfattande kontrollpunkten svara ”J”. Kontrollen är utförd, om det finns avvikelser eller inte spelar ingen roll. Det som är det viktiga här är att direktivet är relevant för lantbrukaren och att du har noterat ett kontrollresultat. Särskilda förtydliganden vill vi göra på följande kontrollpunkter: 1000 TV CDB kontroll utförd: Du genomför kontrollen hos en lantbrukare som endast har ett produktionsplatsnummer registrerat på företaget men som inte har några rapporterade händelser eller djur vid kontrolltillfället. Besvara kontrollpunkt 1000 TV med ”Ej aktuell”. 1014 TV Kontroll av fågel utförd och 1016 TV Kontroll av habitat utförd: I och med att kontrollpunkt Fågel/habitat 3 är relevant för samtliga lantbrukare ska du alltid besvara 1014 TV och 1016 TV med ”J”. 1005 TV Kontroll av nitrat - extra utförd: Som vi beskrivit i kapitel 12 och 13 så finns det kontrollpunkter inom nitratdirektivet som endast gäller de företag som sökt miljöersättningar från och med 2007. Om det är så att du är osäker på om lantbrukaren har sökt några sådana ersättningar rekommenderar vi att du kontrollerar samtliga kontrollpunkter för att undvika att du senare måste åka tillbaka till lantbrukaren och komplettera kontrollen. Det innebär att om du genomfört kontrollen av de kontrollpunkter som hör till de extra tvärvillkoren ska du besvara 10005 TV med ”J”. 1007 Kontroll av växtskyddsmedel – extra utförd: Se kommentar under 1005 TV. 1008 TV Kontroll av foder och livsmedel utförd: I de fall som lantbrukaren bara har träda och inga djur är ingen av kontrollpunkterna för foder eller livsmedel aktuella för lantbrukaren. Du ska då besvara 1008 TV med ”Ej aktuell”. I övriga fall är det oftast så att det kommer att vara minst en kontrollpunkt foder och/eller livsmedel som är relevant. Har du besvarat någon av kontrollpunkterna för foder och livsmedel med J eller N ska du besvara 1008 TV med ”J”. 203 1009 TV Kontroll av djurskydd – nöt utförd: Denna punkt ska du besvara med ett ”J” om du gjort kontroll av djurskydd för kalvar (nötkreatur som är yngre än 6 månader). Kontroll av djurskydd för nötkreatur som är över 6 månader gamla ska inte noteras i denna punkt, det ska noteras i kontrollpunkt 1032 TV. 1017 TV Kontroll av hormoner och 1018 TV Kontroll av anmälningspliktiga djursjukdomar utförd: I de fall som lantbrukaren inte har några djur så ska 1017 TV och 1018 TV alltid besvaras med ”Ej aktuell”. Användning av hormoner och utbrott av sjukdomar är mycket ovanligt i Sverige. Men om det är så att du har besvarat någon av kontrollpunkterna Hormon 1- 2 med ett ”J” ska du besvara 1017 TV med ”J”. Om du har besvarat någon av kontrollpunkterna TSE 1 – 5, Mulklöv 1, Svinpest1 eller Blåtunga 1 med ”J” ska du besvara 1018 TV med ”J”. 1032 TV Kontroll av djurskydd- övriga prod.djur utförd: Om du gjort kontroll av djurskydd på nötkreatur som är äldre än 6 månader ska du besvara 1032 TV med ett ”J”. 23.2.2 Kontrollpunkter som inte redovisas i detalj någon annanstans 50 TV Tvärvillkor allmänt OK Denna punkt ska användas för avvikelser där ingen annan kontrollpunkt för tvärvillkor passar. Kontrollpunkten kan användas för att uppmärksamma handläggaren på förmildrande eller försvårande omständigheter som borde påverka tvärvillkorsbeslutet. Det kan till exempel gälla när en lantbrukare uppenbart har brutit mot bestämmelserna avsiktligt. Tänk på att skriva tydligt vad avvikelsen omfattar eftersom kontrollpunkten är av allmän karaktär. 204 24 Regelverk Nedan sammanfattas de olika regelverk som kan vara aktuella vid utförandet av tvärvillkorskontroller inom de områden som behandlas i denna instruktion. För en mer specifik hänvisning, se vid respektive kontrollpunkt i kap 10-23. 24.1 Grundvatten Delar av 5 §, 11 a §, 21 § och bilagan till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 24.2 Fågel/habitat Miljöbalken (1998:808) 7 kap 28-29 §§. Artskyddsförordningen (2007:845) 4 § 1,2,4 och 7 §§. 24.3 Avloppsslam Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 5-9 §. 24.4 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 6, 7, 11 §§. Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 4 §, 4 a-b §§, 5 a-d §§, 6-14 §§, 17-19 §§, 19 a-b §§, 20 §, 23-23 a §§, 24-26 a §§, 27-28 §§, 28 a-d §§, 29-34 §§, 36 §. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket, 10-11 §§. 24.5 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område Förordning 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket, 6, 7, 11 §§. Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 4 §, 5 a-d §§, 6-14 §§, 17-19 §§, 23-23 a §§, 29-34 §§. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket, 10-11 §§. 24.6 Växtskydd Artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EG 1107/2009) 205 Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel, 44, 47 §§. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:76) om tillstånd och kunskapskrav för användning av växtskyddsmedel, 1-16 §§. Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel, 5-9 §§, 14-15 §. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:94) om skyldighet att föra anteckningar vid användning av bekämpningsmedel som är särskilt skadliga för pollinerande insekter, 1-3 §§. Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer, 2 kap,7-9 §§. 24.7 Hormoner Artiklarna 3-5 och 7 Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av βagonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG. 2 kap. 9-18 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning. 24.8 Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur Artikel 11-13 och 15 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati. Det nationella scrapieprogrammet för Sverige som grundar sig på Kommissionens förordning (EG) nr 1874/2003 av den 24 oktober 2003 om godkännande av nationella program för kontroll av skrapie i vissa medlemsstater, om fastställande av kompletterande garantier samt om beviljande av undantag för avelsprogram för resistens mot transmissibel spongiform encefalopati hos får i enlighet med beslut 2003/100/EG. 24.9 Anmälan av vissa djursjukdomar 2 § första stycket Epizootilagen (1999:657). 24.10 Livsmedel Bilaga I del A punkterna 4 g, 4 h, 4 j, 5 f, 5 h, 7, 8 a, 8 b, 8 d, 8 e, 9 a, 9 c i förordning (EG) nr 852/2004. Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 b – 1 e i förordning (EG) nr 853/2004. Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 1- 4 i förordning (EG) nr 853/2004. 206 Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B, punkt 1 a, 1 d, 2 och 4 i förordning (EG) nr 853/2004. Bilaga III, avsnitt X, kapitel I, punkt 1 i förordning (EG) nr 853/2004. Artikel 18 och 19 i förordning (EG) nr 178/2002. 24.11 Foder Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4 e och 1.4 g i samma förordning. Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 a, b och e i samma förordning. Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 b) i samma förordning. Artikel 5.2 och 5.6 i förordning (EG) nr 183/2005. Artikel 7.1 i förordning (EG) nr 999/2001. Artikel 7.2 i förordning (EG) nr 999/2001 i kombination med bilaga IV punkt 1. Artikel 7.3 i förordning (EG) nr 999/2001 i kombination med bilaga IV punkt 2. Bilaga IV punkt 1: Utvidgning av det förbud som föreskrivs i artikel 7.1. Bilaga IV punkt 2: Undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 7.1 och 7.2 och särskilda villkor för tillämpningen av sådana undantag. Bilaga I del A punkt 4 j i förordning (EG) nr 852/2004: Med ”tillämplig lagstiftning” avses i detta fall bland annat artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1831/2003. Bilaga I del A punkt 8a i förordning (EG) nr 852/2004 24.12 Djurskydd Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 13, 4-12, 14- 21 i bilagan, del av punkt 13 i bilagan. Rådets direktiv 2008/119/EG, om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 1-3, 5, 7-9, 11-15 i bilaga I, del av punkt 4, 6 och 10 i bilaga I. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar punkt 7 i bilaga I samt punkt 1 b) i artikel 3. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, artikel 3.1 a. 207 Djurskyddslagen 1988:534 10 § första stycket och 11 § första och andra stycket. Djurskyddsförordningen 1988:539 25 § (utdrag). Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och för personal inom djurens hälso- och sjukvård, de delar av 5 kap. som avser någon form av stympning av produktionsdjur som förekommer i lantbruk. L100, 1 kap. 15 § andra stycket (angående elsäkerhet). L100, 1 kap. 16 § (de delar som rör elsäkerhet). Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (För specifik hänvisning se vid respektive kontrollpunkt). 24.13 Skötselkrav 1 kap. 4-13 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:4) om direktstöd. 11 kap. 9 – 12 §§ miljöbalken. 19-23 §§ förordning (1998:1388) om vattenverksamhet med mera, de delar som gäller anmälningsplikt som kan röra uttag av bevattningsvatten. 208 25 Bemyndiganden att utföra kontroller I nedan uppräknade regelverk framgår ansvarsfördelningen när det gäller kontroller av tvärvillkor och extra tvärvillkor för miljöersättningar. 25.1 Direktstöd Av 1 kap 11§ förordningen (2004:760) om EG:s direktstöd för lantbrukare, m.m. framgår att Jordbruksverket utövar den tillsyn och annan kontroll över efterlevnaden av rådets förordning (EG) nr 73/2009, kommissionens förordning (EG) nr 2235/2003, kommissionens förordning (EG) nr1120/2009, kommissionens förordning (EG) nr 1121/2009, kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 och av denna förordning om inte något annat följer av denna förordning. Den närmare tillsynen inom länet utövas av länsstyrelsen. 25.2 Stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder Innebörden av första kap. 18 § förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder är att Jordbruksverket samordnar kontrollen av miljöersättningar och kompensationsbidrag och att länsstyrelsen utför kontrollen på plats när det gäller tvärvillkor och extra tvärvillkor för miljöersättningar. I detta ärende har avdelningschefen Håkan Strid beslutat. Britta Lundström har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också Mirjam Håkansson deltagit. Håkan Strid Britta Lundström 209 26 Bilaga 1 Tvärvillkorselement i åkermark i stödområde 9 Uppräkning och definition av tvärvillkorselement i åkermark i stödområde 9 enligt 1 kap. 9 § i Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd 2010:4. Tvärvillkorselement Definition Solitärträd Enstaka fristående lövträd helt omgivet av åkermark. Trädet ska ha en kronvidd om minst 5 meter. Avstånd till fältkant ska vara minst 10 meter från stammen. Avstånd till närmaste tvärvillkorselement ska vara minst 10 m från stammen till elementet. Två eller flera stammar som växer intill varandra på en yta mindre än 1 m² räknas som ett träd. Småvatten Mindre vattensamling helt omgiven av åkermark. Småvattnet är anlagt, alternativt utgörs av en naturlig vattensänka. Arealen ska vara mindre än 0,1 hektar (1000 m²). Småvattnet ska ständigt hålla ytvatten eller fuktig markyta. Omgivande slänt från åkern inkluderas i arealen. Öppet dike Öppet, i huvudsak anlagt dike för dränering av åkermark beläget i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från dikets mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till åkerkanterna. Diken där vattenspegeln överstiger 6 meters bredd omfattas inte av bestämmelsen i 1 kap. 9 §. Diket ska vara minst 0,5 meter brett i snitt, mätt vid släntkanten och minst 0,3 meter djupt i snitt. Stenmur Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten och belägen i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från stenmurens mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till åkerkanterna. 210
© Copyright 2024