1. No category

MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT
Västra och Inre Finland
Nr
95/2011/1
DNr LSSAVI/10/04.08/2010
Givet efter anslag
30.8.2011
ÄRENDE
Ändring av det ikraftvarande miljötillståndet gällande anläggandet av ytkonstruktioner på Stormossens gamla avstjälpningsplats, Korsholm
SÖKANDE
Oy Stormossen Ab
Stormossvägen 56
66530 KVEVLAX
ANLÄGGNINGEN OCH DESS FÖRLÄGGNINGSPLATS
Oy Stormossen Ab:s gamla avstjälpningsplats är belägen på lägenheten Tippen RNr 3:95 (499-436-3-95) i Kvevlax by, Korsholms kommun.
GRUND FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING AV TILLSTÅNDET
Verksamheten är miljötillståndspliktig enligt 28 § 1 mom. och 2 mom. punkt 4.
miljöskyddslagen samt enligt 1 § 1 mom. punkt 13.d miljöskyddsförordningen.
För väsentlig ändring av verksamheten krävs tillstånd enligt 28 § 3 momentet
miljöskyddslagen.
TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET
Regionförvaltningsverket är behörig myndighet enligt 5 § punkt 13.d och 13.g
miljöskyddsförordningen.
REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND
tel.. 020 636 1060
Huvudverksamhetsställe i Vasa
fax 06 317 4817
Wolffska vägen 35
[email protected]
PB 200, 65101 Vasa
www.avi.fi
2
ANHÄNGIGÖRANDE AV ANSÖKAN
Miljötillståndsansökan har anhängiggjorts vid Västra Finlands miljöcentral
31.1.2007.
NOTERING ANGÅENDE MYNDIGHET
Västra Finlands miljöcentral lades ned 31.12.2009. Enligt 4 § lagen om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform (903/2009) ska de
ärenden som är anhängiga vid miljöcentralen och som enligt lagen om regionförvaltningsverken (896/2009) tillhör ett regionförvaltningsverk 1.1.2010 övergå till det regionalt behöriga regionförvaltningsverket.
Enligt miljöskyddslagen är Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra
Österbotten tillsynsmyndighet för detta beslut.
TIDIGARE BEVILJADE TILLSTÅND
Västra Finlands miljötillstånd har beviljat miljötillstånd för Stormossens avstjälpningsplats 16.3.1999 (dnr 0897Y0005-111).
Västra Finlands miljöcentral har beviljat miljötillstånd för ändring av verksamheten vid Stormossens avstjälpningsplats 13.3.2002 (dnr 08970005-111). I
beslutet ingick bestämmelser om nedläggning av avstjälpningsplatsen till vilka
nu söks ändring.
Närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt kontrollen för Stormossens avfallshanteringsområde och dess vattendragspåverkan 11.10.2010 (dnr EPO
ELY/976/07.00/2010).
Avstjälpningsplatsen utgör en del av området för Stormossens avfallshanteringsfunktioner, för vilket gjorts miljökonsekvensbedömning år 2001.
VERKSAMHETSOMRÅDET OCH DESS OMGIVNING
Den nedlagda avstjälpningsplatsen är belägen i Korsholms kommun ca 4 km
nordost om Smedsby centrum och ca 500 m från riksväg 8 Vasa-Uleåborg.
Avstjälpningsplatsen grundades år 1973 och togs ur bruk år 2004. Avstjälpningsplatsen är belägen på området för Stormossens avfallscentral med tillhörande funktioner. I landskapsplanen har området beteckningen EJ (område för
avfallshantering). I detaljplanen har området beteckningen EV /ej (skyddsgrönområde, tilläggsklausul "På området finns en tidigare avstjälpningsplats för
kommunalt avfall. Då avfallsupplaget upphör att användas ska landskapet på
området eftervårdas enligt villkoren i miljötillståndet").
3
Avfallscentralen är utbyggd för att kunna ge mångsidig avfallsservice åt verksamhetsområdets invånare. MBT-anläggningens (MBT=mechanical and biological treatment) bioreaktorer är insprängda i berget. I stenbrottet nedanför
anläggningen finns en komposteringsplatta, en omlastningsstation i anslutning
till den mekaniska behandlingen och en avvattningsstation i anslutning till biologiska behandlingen. Intill MBT-anläggningen finns avfallshanteringsbolagets
kontorsbyggnad, Stormossens återvinningsstation samt bolagets gamla, urbruktagna avstjälpningsplats. Bakom kontorsbyggnaden finns bolagets nya
avstjälpningsplats med tillhörande funktioner.
Avfallscentralen har två avloppsvattenreningsverk. I det ena reningsverket renas vatten från avfallsbehandlingsanläggningen och i det andra reningsverket
lakvattnet från avstjälpningsplatserna på området.
Vid stenbrottet på västra sidan om anläggningen har Lohja Rudus Oy verksamhet i form av bergsbrytning, stenkrossning, asfaltstation och försäljning av
krossprodukter. På sydöstra sidan är Lemminkäinen Oyj stationerad med
samma typ av verksamhet.
Fågelbergets industriområde ligger en kilometer från avfallscentralen. Vedahuggets område, som ingår i programmet för Natura 2000, ligger omkring en
kilometer från anläggningen. Närmaste grundvattenområde är beläget ca 2 km
från anläggningen. Den närmast belägna bosättningen ligger likaså ca 2 km
från anläggningen i riktning mot Vasa. Den nedlagda avstjälpningsplatsen är
belägen ca 500 m från riksväg 8 Vasa-Uleåborg.
Verksamhetshistoria
Avstjälpningsplatsen grundades år 1973 och togs ur bruk år 2004. Fyllnadsområdets totala areal är 7 ha, varav den egentliga avfallsfyllnaden täcker en
yta, som är 5,8 ha.
På avstjälpningsplatsen har deponerats samhälls-, industri- och byggnadsavfall samt stora mängder gjutsand. Då Stormossen startade sin verksamhet vid
biogasanläggningen år 1990 arrenderades avstjälpningsplatsen av Korsholm
kommun och det RDF-avfall (torra fraktion), som uppkom deponerades på avstjälpningsplatsen. Mottagningen av avfall på avstjälpningsplatsen har upphört
31.12.2004. Efter att avstjälpningsplatsen tagits ur bruk år 2004 har den övertäckts med rena marksubstanser, delvis med täta lerjordar. Det övertäckta lagret är ca 0,5 meter tjockt.
Mängden avfall som deponerats på området har uppskattats till sammanlagt
500 000 m3. Avstjälpningsplatsen höjd uppgår till + 30 m.ö.h.
Avstjälpningsplatsen omges av dubbla diken. Det inre diket samlar upp lakvattnet. Från och med år 2003 insamlas och pumpas vattnet via utjämningsbassängen till lakvattenreningsverket.
4
NUVARANDE TILLSTÅND
Enligt det av Västra Finlands miljöcentral 15.3.2002 (0897Y0005-111) beviljade miljötillståndet lyder tillståndsbestämmelserna för anläggandet av ytkonstruktionen enligt följande:
11. I förtäckningen av avstjälpningsplatsens fyllnadsområde utformas fyllnadsområdet med avfallsupplagets material till de höjdnivåer som anges i planerna med beaktande av ytkonstruktionerna (se bifogad karta VYT 3620B8367-202B) . Avstjälpningsplatsens slänter formas till lutningen 1:3 -1:4. De
massor som tas bort används för utjämning och utformning av området. Om
det i samband med formningen av slänterna kommer fram avfall, täcks avfallet
över med ett 20-30 cm tjockt jordlager, som bör bestå av bearbetningsbar
överskottsjord eller annan naturlig marksubstans.
Den som upprätthåller avstjälpningsplatsen skall senast 31.12.2003 förelägga
miljöcentralen en plan om avstjälpningsplatsens stängning, övervakning, kontroll samt om rapportering och områdets efteranvändning inklusive åtgärder för
minskning av lakvattenmängderna jämte tidtabell (plan för stängning av avstjälpningsplatsen). Arbetet för att stänga avstjälpningsplatsen skall vara färdigt före slutet av år 2007.
När avstjälpningsplatsens ytkonstruktion byggs bör statsrådets beslut om avstjälpningsplatser (861/1997) iakttas. Enligt statsrådets beslut (861/1997) bör
på avstjälpningsplatsen läggas ett sådant ytskikt, som har följande skikt uppifrån och nedåt: ytskikt minst 1 meter, dräneringsskikt minst 0,5 meter, tätningsskikt minst 0,5 meter och ett gasuppsamlingsskikt.
Avvikelse från det ovan nämnda kan göras med skilt beslut om den som upprätthåller avstjälpningsplatsen på basis av en helhetsbedömning av avstjälpningsplatsens hälso- och miljöpåverkan tillförlitligt kan påvisa att avstjälpningsplatsen och avfallsdeponeringen inte ens på lång sikt kan orsaka sådan
fara eller skada för hälsan eller miljön, som avses i avfallslagen eller förordningen eller i statsrådets beslut (861/1997).
Permeabiliteten (k-värdet) hos tätningsskiktets material bör vara mindre än
1*10-8 m/s. Tätningsskiktet bör komprimeras. Konstruktionens täthet skall följas upp med fältprover och komprimeringen skall fortgå tills täthetskravet D>90
% (förbättrat Proctor-prov) uppnås eller materialet inte längre blir tätare. Permeabiliteten (k-värdet) för materialet i dräneringsskiktet bör vara 1*10-3 m/s.
Avstjälpningsplatsens vatten bör hållas skilt från rent avrinningsvatten med
hjälp av dubbeldränering och avledas till Stormossens utfallsdike, som ligger i
närheten. Avstjälpningsplatsens vatten bör senast fr.o.m. 1.10.2003 behandlas i det reningsverk, som skall byggas på området. Vid behandlingen bör iakttas vad som ålagts i bestämmelserna i beslutet Dnr 0800Y0572, som beviljats
13.6.2001.
5
Under skedet då arbetet slutförs skall ytskiktet anläggas så att det sträcker sig
över lakvattenrören, varvid det rena ytvattnet från det färdigt formade området
kan ledas förbi insamlingssystemet avstjälpningsplatsens vatten och vidare till
Stormossens utfallsdike.
ANSÖKAN OM ÄNDRING AV MILJÖTILLSTÅNDET
Ansökan
Ab Stormossen Oy har tillställt Västra Finlands miljöcentral en ansökan om
ändring av planen gällande nedläggningen av avstjälpningsplatsen. Med tillståndsansökan söks ändring till det miljötillstånd, som beviljats av Västra Finlands miljöcentral 15.3.2002.
Det har inlämnats två planer, Suomen IP-Tekniikka Oy:s stängningsplan
(11.12.2006), vilken senare ersatts med ny plan uppgjord av Ramboll
(22.12.2009). Planen omfattar i huvudsak ändringar gällande uppförandet av
ytkonstruktionens tätnings- och dräneringslager. Därtill innefattas i ansökan en
plan för återvinning av avfall och lindrigt förorenade jordar, som avses användas vid formandet av själva avfallsfyllnaden.
Ovanpå den formade avfallsfyllnaden skall byggas en ytkonstruktion, som
minskar och begränsar avstjälpningsplatsens miljöpåverkan. Den ändring,
som det nu söks tillstånd för gäller det material, som ska användas i ytkonstruktionens tätningsskikt och dräneringsskikt. Ytterligare innefattas i ansökan
bortlämnande av ett anlagt gasuppsamlingsskikt.
Ändringarna i förhållande till nuvarande miljötillstånd
Enligt den ursprungliga planen och beslutet dnr 08970005-111/13.3.2002 skulle tätningsskiktet och dräneringsskiktet byggas av mineraliska material. Nu
söks tillstånd för att förutom användning av mineraliska material även kunna
förverkliga ytkonstruktionen med material, som ger tunnare skikt. Enligt ansökan avses tätningsskiktet sålunda kunna förverkligas med bentonitmatta och
dräneringsskiktet med dräneringsmatta. Noggranna uppgifter om de material
som avses användas och de konstruktioner som ska anläggas har framlagts i
stängningsplanen (82126101-02/Ramboll 22.11.2010). Enligt den ursprungliga
planen skulle ett gasuppsamlingsskikt byggas, men enligt den nya planen
kommer skiktet inte att anläggas.
Stängningsplanen
Stängningsplanen (82126101-02/Ramboll) för avstjälpningsplatsen omfattar
bl.a. följande:
 formandet av avfallsfyllnaden
 tätningsskikt av lera (500 mm) alternativt bentonitmatta
 dräneringsskikt, bestående av dräneringsmatta
 ytskikt, bestående av skyddslager (700 mm) och tillväxtlager (300 mm),
6
sammanlagt 1000 mm
 anläggande av täckdiken och kontrollbrunnar
 kvalitetsövervakning, kontrollmätningar och rapportering
 anläggande av återcirkuleringssystem för lakvatten och förbättring av
lakvattendikena
Formandet av avfallsfyllnaden
Uppskattningsvis 60-70 % av avfallsupplaget är redan täckt av täta jordlager.
Slänterna är övertäckta med lerjord och resterande del av avfallsupplaget avses formas med hjälp av överskottsjordar, lindrigt förorenade jordar, kross av
betong, tegel och keramiska material samt med förmultnat avfall. Avstjälpningsplatsens slänter formas i lutningen 1:3.
Det förmultnade avfallet grävs upp från ett litet område strax väster om avfallsfyllnaden intill körvägen upp till den utplanade avfallsfyllnaden. På området har
tidigare funnits ett uppsamlingsställe för återvinnbart byggnadsavfall och trädgårdsavfall. Området har undersökts via provgropar och avfallets tjocklek är ca
1,5 – 2,0 meter. Uppskattningsvis finns på området ca 8000 m3 avfall.
Vid övertäckningen av avfallsfyllnaden och i tillfälliga vägkonstruktioner under
arbetets gång avses utnyttjas kross av betong, tegel, klinker och keramik, ca
5000 ton. I en komplettering till ansökan har anförts att det dessutom avses
användas ca 10 000 m3 lindrigt förorenade jordar vid slutformandet av upplaget före byggandet av den slutliga konstruktionen.
Utförd undersökning av deponerbarheten för avfallskrosset
Miljölaboratoriet vid Birkalands miljöcentral utförde år 2009 test av samlingsprov av avfallskrosset (kross av betong, tegel och klinker), som avses användas vid formandet av avfallsfyllnaden. Avfallet undersöktes med avseende på
om det kan återvinnas i enlighet med statsrådets förordning 591/2006 om
återvinning av vissa avfall i markbyggnad samt dess ändring 403/2009. Avfallets deponerbarhet undersöktes också i enlighet med statsrådets förordning
202/2006.
Från proven bestämdes totalhalterna av följande ämnen: PCB- och PAHföreningar, As, Ba, Cd, Cr, Cu, Pb, Mo, Ni, V, Sb, Zn, Se och totalhalten av
organsikt kol (TOC). Dessutom testades ämnenas löslighet med tvåstegsskaktest.
Testresultatet visade att avfallet innehåller små mängder orenheter. Vad gäller
totalhalten av PAH-föreningar överskred totalhalten gränsvärdet 20 mg/kg för
att kunna användas i övertäckta och belagda konstruktioner. Den uppmätta totalhalten var 21,6 mg/kg och sålunda överskrids gränsvärdet lindrigt. Då mätosäkerheten om 30 % beaktas blir totalhalterna ca 15-28 mg/kg och en
överskridning kan inte med säkerhet bevisas. Vad gäller PCB var den uppmätta halten låg i förhållande till gränsvärdet. Inte heller DOC-halten (totalhalten
7
av organiskt kol) eller tungmetallhalterna gav restriktioner för användning av
krosset.
Avfallskrosset uppfyller dock alla kriterier för deponering på en avstjälpningsplats för vanligt avfall enligt statsrådets förordning 202/2006. Enligt miljölaboratoriet klassificeras krosset dock som vanligt avfall med avfallsbeteckningen
17 01 07 (andra blandningar av betong, tegel, klinker och keramik än de som
anges i 17 01 06).
Avfallsfyllnadens ytkonstruktion
Ovanpå den övertäckta och formade avfallsfyllnaden, på vilken lagts åtminstone 500 mm övertäckningsmaterial anläggs den slutliga ytkonstruktionen.
Konstruktionen kommer att byggas antingen enligt vad som konstaterats i tidigare miljötillstånd (13.2.2002) eller enligt följande alternativ (nedifrån och uppåt):
Gasuppsamling och behandling
Inget gasuppsamlingsskikt har anlagts, då ett skilt gasuppsamlingsskikt inte
märkbart skulle förbättra gasuppsamlingseffekten. Den gas som bildas i avfallsfyllnaden samlas upp med hjälp av gasuppsamlingsbrunnar (21 stycken),
vilka redan anlagts. Brunnarna är 9 meter djupa.
Uppsamlingen av gas på avstjälpningsplatsen startade år 2007. Uppsamlingen baserar sig på undertryckspumpning. Den uppsamlade gasen används vid
den egna värme- och ångcentralen. I nuläget fås från upplaget ca 50 % gas.
Efter byggandet av tätningsskiktet beräknas andelen gas utgöra ca 70-80 %.
Tätningsskiktet
Bentonitmattan breds ut ovanpå det utjämnade och omsorgsfullt komprimerade förtäckningsskiktet. På ytan får inte finnas stenar, kvistar, brädstumpar eller
andra föremål med vassa kanter, som kan skada bentonitmattan. Då mattan
monteras bör underlaget vara utjämnat. Minimilutningen på översta delen är
1:20 efter att avfallsfyllnaden formats. Avfallsfyllnadens slänter och delar av
dess översta del har redan täckts med täta jordlager, vars vattengenomsläpplighet enligt undersökningar varierar mellan 1,5*10-9 och 7,3*10-9 m/s.
Mängden använd bentonit i mattan bör enligt ansökan vara minst 4,0 kg/m2 vid
0-% fukthalt, och vattengenomsläppligheten bör vara k ≤ 5*10-11 m/s. Bentoniten ska vara naturlig natriumbentonit, vars montmorillonithalt är ≥ 85 %. Skarvarna mellan mattorna görs med 0,5 meters överlappning. I fogarna mellan
våderna läggs fogmjöl av bentonit.
Efter att bentonitmattan lagts skyddas den med dräneringsmatta. Arbetsmaskiner får inte användas på mattan förrän skyddslagret ovanpå är minst 300
mm.
8
Alternativt kommer tätningsskiktet att anläggas av mineraljord i enlighet med
det beslut, som getts 15.3.2002 (089Y0005-111). För ett skikt av mineraljord
gäller att skiktet ska ha en tjocklek, som är minst 500 mm och dess vattengenomsläpplighet bör vara k ≤ 1*10-8 m/s.
Dräneringsskiktet
Enligt den ursprungliga stängningsplanen avsågs anläggas ett dräneringsskikt
av mineral. Skiktet kommer enligt den nya planen att ersättas med en dräneringsmatta ifall tätningsskiktet förverkligas med bentonitmatta i stället för tätningsskikt av mineral. Dräneringsmattan, som monteras ovanpå bentonitmattan, kommer att fungera som ett effektivt skyddsskikt samt som vattenförande
skikt. Som dräneringsmatta används en matta som leder vatten i två riktningar.
Dess vattenledningskapacitet motsvarar ett 0,5 meter tjockt dräneringsskikt av
mineral. Enligt planen skall kärnans minimitjocklek vara 6 mm och mattans totala tjocklek ≥ 6,5 mm. Mattan förses med dräneringsduk endast på övre sidan.
Dräneringsmatta anläggs inte i omedelbar närhet av gasuppsamlingsbrunnarna och inte heller runt observationsrören för vattenytan inne i avfallsfyllnaden.
Dräneringsmattans skyddande verkan ersätts i närheten av brunnarna med
geotextil (1000g/m2) eller genom att lägga fyra lager geotextil av klass N3
ovanpå bentonitmattan.
I slänterna kommer dräneringsmattorna att monteras främst i slänternas
längdriktning.
Ytskiktet
Ovanpå dräneringsmattan läggs ett 1000 mm tjockt skikt av ren jord. Skiktet
skyddar mattan mot mekanisk belastning. I ytlagret används endast rena jordar, varvid dräneringsmattan inte kommer att utsättas för kemisk belastning.
Ytskiktet består av:
- en övre del 300 mm, bestående av humusrik mark eller kompost
- en nedre del 700 mm, bestående av rena överskottsjordar. Enligt planen kan
skiktets nedersta skikt (300 mm) utgöra grövre material med en kornstorlek
mindre än 64 mm.
Då ytskiktet färdigställts kommer det att besås med gräs.
Lakvattenavledningen och arrangemangen för återcirkulering av lakvattnet
Utredning om nedbrytningstillståndet i avfallsfyllnaden
En förutsättning för att nedbrytningsprocesserna skall kunna fortgå i den nedlagda avstjälpningsplatsen är att avfallsmassan hålls fuktig och att vattnet cirkulerar. Mest fördelaktigt är en fukthalt > 45 %. Under gynnsamma förhållan-
9
den kan samhällsavfall producera 100-150 m3 metan per ton beroende på avfallets egenskaper. Utöver fukthalten inverkar många andra faktorer på nedbrytningsprocessen, t.ex. avfallsfyllnadens form, avfallets egenskaper, fyllnadssätt, vattenytans nivå samt temperatur och pH.
På basis av mätningar har konstaterats att avfallsfyllnaden befinner sig i nedbrytningstillstånd. Efter att ytkonstruktionen anlagts är det sannolikt att nedbrytningsprocesserna försvagas. Därför har det i planen föreslagits att det ska
anläggas system för lakvattnets återcirkulering och infiltrering.
Lakvattnets återcirkulering och infiltrering
Lakvattnet avses ledas till täckdiken, som anläggs runt avfallsfyllnaden. Täckdikeslinjen förses med kontrollbrunnar. Runt avfallsfyllnaden dras ett delvis
nytt omkretsdike för rent vatten. Rent vatten leds sedan vidare till utloppsdiket
i sydost.
Arrangemangen för återcirkulering och infiltrering av lakvattnet omfattar ca 3
ha av avfallsupplaget. Återcirkuleringskanalerna anläggs i övre delen av avfallsfyllnaden. Dräneringsvattnet leds till en pumpstation varefter vattnet leds
till återcirkuleringsrören på upplaget. Ifall det uppkommer rikligt med dräneringsvatten leds överskottsvattnet via utjämningsbassängen till lakvattenreningsverket. Då kanalerna anläggs fästs vikt vid minimering av luktolägenheter
sålunda att de grävda kanalerna inte hålls öppna i onödan.
Kvalitetssäkring
Kvalitetskontrollen innefattar den övervakning som hör till byggandet, arbetsmetoderna och det använda materialet.
Enligt ansökan skall kvalitetskraven för material och byggnadsmetoder, som
används vid anläggandet av ytkonstruktionen framläggas i en kvalitetskontrollplan, som uppgörs av entreprenören. Särskild uppmärksamhet fästs vid
konstaterandet av vattengenomsläppligheten och tätningen av de isolerande
konstruktionerna samt vid utförandet av byggnadsarbetet. Entreprenören tillställer byggherren alla resultat efter att kvalitetskontrollproven gjorts. Planen
över kvalitetskontrollen tillställs ELY-centralen innan byggnadsarbetet påbörjas.
Den oberoende övervakaren, som bör vara godkänd av ELY-centralen, granskar resultatet av undersökningarna som gjorts gällande materialens kvalitet.
Ytterligare granskas resultaten från mätningar och prov. Den oberoende övervakaren uppgör en rapport, som sedan godkänns av beställaren och övervakande miljömyndighet.
10
KONTROLL AV DEN NEDLAGDA AVSTJÄLPNINGSPLATSENS MILJÖPÅVERKAN
Kontrollprogrammet gällande Stormossens avfallshanteringsområde och dess
vattendragspåverkan har godkänts av Närings-, trafik- och miljöcentralen, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser 11.10.2010. Kontrollen av den urbruktagna avstjälpningsplatsen ingår i det godkända kontrollprogrammet.
Ytvattnet från den urbruktagna avstjälpningsplatsen kontrolleras vid punkt
PV2, som är belägen strax nedanom den urbruktagna avstjälpningsplatsen.
Ytvattenprov tas fyra gånger om året. Proven analyseras med avseende på
följande parametrar: fasta partiklar, pH, färg, elektrisk ledningsförmåga,
CODMn, BOD7, tot.N, NH4-N, nitritkväve, nitratkväve, tot.P, klorider, syre och
fekala koliforma kolibakterier.
Vart tredje år med start år 2011 görs en mer omfattande kontroll då proven
dessutom analyseras med avseende på alkalinitet, fosfatfosfor, nickel, järn,
zink, kvicksilver, arsenik, kadmium, krom, koppar, bly, fekala enterokocker,
klorerade kolväten, klorfenoler, PAH, AOX, VOC (C4/5-C10), mineraloljor.
Dessutom utförs giftighetstest (Daphnia).
MILJÖPÅVERKAN OCH HUR DEN BEGRÄNSAS
Upplagring av bränsle
Under tiden som ytkonstruktionerna byggs kommer lätt brännolja att upplagras
i en dubbelmantlad cistern, som rymmer högst 1,5 m3 lätt brännolja. Bränslet
kommer att användas i arbetsmaskiner. Inga andra kemikalier lagras eller används på området.
Lakvattnet och dess behandling
Den mängd vatten, som infiltreras i avfallsupplaget minskas med hjälp av ytkonstruktionerna. Rent ytvatten samlas upp i nackdiken.
Lakvattnet samlas upp med täckdiken kring avfallsupplaget och pumpas vidare till en utjämningsbassäng. Från utjämningsbassängen pumpas vattnet till
lakvattenreningsverket på området. Reningsverket fungerar enligt aktivslamprincipen. Efter behandling i reningsverket avleds lakvattnet via sandfilter till
dike (Stormossutfallet) och vidare via Finnbäcken till Lappsunds å, som rinner
ut i havet vid Petsmo.
Uppskattning av miljökonsekvenserna
Då avstjälpningsplatsens ytkonstruktion blivit anlagd minskar avstjälpningsplatsens miljöpåverkan. Ytkonstruktionen motverkar belastning från avstjälpningsplatsen och skyddar sålunda mot förorening av yt- och grundvatten.
11
SÖKANDENS FÖRSLAG TILL FRAMLÄGGANDE AV SÄKERHET
Sökanden har som säkerhet framlagt att avfallsbolagets ägarkommuner ger
nödvändiga garantier.
ÄRENDETS HANDLÄGGNING
Komplettering av ansökan
Ansökan har kompletterats 26.2.2007, 7.1.2010, 25.11.2010, 4.4.2011,
6.5.2011 och 12.5.2011.
Inspektion
Ett möte med sökanden hölls 4.4.2011. Vid mötet återtog sökanden förslaget
att använda krossat avfall runt täckdikena, som skall möjliggöra återcirkulation
av lakvattnet.
Utlåtanden
Korsholms kommuns miljösektion och Närings-, trafik- och miljöcentralen i
Södra Österbotten har gett utlåtanden i ärendet. Regionförvaltningsverket har
dessutom inbegärt sakkunnigutlåtande från Finlands miljöcentral.
Korsholms kommuns miljösektion anför att det inte finns något att anmärka på om
miljötillståndsansökan. Miljösektionen rekommenderar dock att lakvattnet ska ledas
på ett sådant sätt att det återcirkulerar i de förmultnade massorna för att påskynda
förmultningsprocessen och för att öka metanproduktionen.
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten konstaterar i sitt utlåtande att avstjälpningsplatsens huvudman tillförlitligt utgående från en helhetsbedömning måste påvisa att avstjälpningsplatsen inte ens på lång sikt orsakar hälso- eller miljöpåverkan i sådana fall då man avser göra undantag från
bestämmelserna i Statsrådets beslut om avstjälpningsplatser. Avstjälpningsplatsen får enligt bestämmelserna inte ge upphov till men för hälsan eller miljön och inte heller till brott mot förbudet att förorena mark eller förbudet att förorena grundvatten.
ELY-centralen anser att sökanden förutom användande av bentonitmatta i ansökan även som ett alternativ skulle kunna innefatta möjligheten att det vid
övertäckningen använda lerlagret skulle utgöra en del av tätningsskiktet. För
att detta skulle vara möjligt bör lerans tjocklek och vattengenomsläpplighet justeras genom att öka lerlagrets tjocklek ovanpå avfallsupplaget. Enligt ansökan har ca 70 % av avfallsfyllnaden övertäckts med ett lager av tillräckligt täta
jordmassor (<1*10-8 m/s). Det nedbrutna organiska materialet som avlägsnats
från det bredvidliggande fältet och som man har för avsikt att använda vid slutformandet av avstjälpningsplatsen bör testas med avseende på hur materialet
passar för ändamålet.
12
Kross av betong-tegel-kakel avses enligt ansökan användas för övertäckning
av avstjälpningsplatsen samt i vägbyggnadsarbeten på området. Mängden avfallskross skulle utgöra 5000 ton. Det bör säkerställas att användningen av avfallsmaterialet inte ändrar den fungerande gasinsamlingen och att materialet i
övrigt lämpar sig att användas som en del av ytkonstruktionen.
Enligt ansökan uppfylls de framlagda kvalitetskraven för betonitmattan med
undantag för kravet på bentoniten. Kvalitetskravet för montmorillonithalten i
bentonit är enligt miljöförvaltningens anvisningar 1/2008 "Kaatopaikkojen käytöstä poistaminen ja jälkihoito" 90 % med XRD-metoden.
Ytkonstruktionens ytlager avses enligt ansökan ersättas med dräneringsmatta
som leder vatten i två riktningar. Mattans vattenledningskapacitet motsvarar
ett 0,5 m tjockt dräneringslager och kärnans tjocklek > 6 mm. Enligt miljöförvaltningens anvisningar 1/2008 bör kärnans tjocklek vara minst 2 cm på mattans båda sidor för att förhindra att dräneringsduken stockas. I ansökan har
framlagts stabilitetsberäkningar för användning av dräneringsmatta i slänten.
Enligt beräkningarna är släntens stabilitet inte tillräcklig utan geonät ifall dräneringsduk används på båda sidorna om mattan. I ansökan framläggs att dräneringsduk kommer att användas endast på ovansidan av mattan.
ELY-centralen anser att regionförvaltningsverket bör begära opartiskt sakkunnigutlåtande om konstruktionen bentonitmatta-dräneringsmatta och dess långtidshållbarhet samt om det behövs dräneringsduk i konstruktionen. Vidare
framhåller ELY-centralen att det innan arbetet påbörjas bör framläggas beräkningar för den dräneringsmatta som avses användas i entreprenaden angående vattenledningskapacitet och stabilitet.
Den gas som uppkommer i avfallsupplaget avleds med hjälp av 21 stycken
gasuppsamlingsbrunnar via matarrör till värme- och ångcentralen på området.
Efter att tätningskonstruktionerna byggts uppskattar man att gasuppsamlingsnivån stiger från nuvarande 50 % till 70-80 %. Vid gasuppsamlingen bör finnas
beredskap för möjliga störningssituationer och det bör säkerställas att ytkonstruktionen inte skadas.
Vid anläggandet av avstjälpningsplatsens slänter bör det säkerställas att lakvatten och rent avrinningsvatten hålls skilt från varandra.
I samband med byggandet av avstjälpningsplatsens ytkonstruktioner skall
täckdikeskonstruktionen för lakvattnet förnyas. Samtidigt bör ordnas möjlighet
till mätning av lakvattenmängden samt möjlighet för skild provtagning så att
man kan få en klar bild av belastningen från den gamla avstjälpningsplatsen
som del av avfallscentralens hela belastning på omgivningen. Ur ansökan
framgår inte hur lakvatteninsamlingen sköts under tiden då man avlägsnar det
gamla täckdiket innan den nya täckdikningslinjen tagits i bruk.
ELY-centralen anför, att kontrollen av vattnet från avstjälpningsplatsen borde
innefattas i tillståndet, varefter kontrollen som helhet återigen kan utvärderas
13
allra senast år 2018 i samband med uppdateringen av tillståndsbestämmelserna för den nya avstjälpningsplatsen (skede 2).
I stängningsarbetet bör speciellt fästas vikt vid arbetets kvalitetskontroll. Det
bör föras bok över stängningsarbetets kvalitetskontroll och efter att arbetet är
slutfört bör det framläggas en rapport över den utförda kvalitetskontrollen.
Kvalitetskontrollen bör skötas av opartiskt sakkunskap.
Avfallsbolaget bör i god tid meddela om tidpunkten för anläggandet av tätnings- och ytlagret till ELY-centralen i Södra Österbotten. Dessutom bör göras
en skriftlig anmälan till centralen efter att stängningsarbetet blivit utfört. Samtidigt bör tillställas ritningar över utförda konstruktioner samt justerade uppgifter
om avstjälpningsplatsens areal och volym. Ytterligare bör avfallsbolaget framlägga en slutrapport om stängningen av avstjälpningsplatsen samt en slutrapport över den kvalitetskontroll, som utförts.
Finlands miljöcentral framför som sin ståndpunkt i ärendet att Stormossens
ansökan om ändring till miljötillståndet kan godkännas. Den ytkonstruktion
som nu avses byggas motsvarar nutida rådande praxis. Motsvarande konstruktioner av bentonit-dräneringsmattor har tagits i bruk också på andra avstjälpningsplatser.
Konstruktionen med geotextil kan genomföras enligt konsultens plan. Eftersom det dock är fråga om en ny konstruktionslösning bör konstruktionerna vid
behov följas upp med effektiverad kontroll beträffande funktionsdugligheten.
Anmärkningar och åsikter
Med anledning av ansökan har inte framställts några anmärkningar eller framförts åsikter.
Hörande av sökanden
Sökanden har hörts med anledning av de givna utlåtandena med brev daterat
21.12.2010.
Bemötande
Sökanden har avgett bemötande. Till bemötandet har fogats Rambolls utlåtande om användandet av kombinationen dräneringsmatta-bentonitmatta i ytkonstruktionen. I sitt bemötande anför sökanden följande:
Lämpligheten att använda förmultnat avfall, som avlägsnats från intill liggande
område vid utformningen av avstjälpningsplatsen
Vad gäller användning av redan förmultnat avfall samt dess användning vid
formandet av avstjälpningsplatsen konstateras att man i anslutning till byggplanen kommer att göra upp en plan för grävningsarbetet då det förmultnade
avfallet tas bort. I samband med grävningsarbetet kommer avfallets kvalitet att
14
kontrolleras visuellt samt genom fält- och laboratoriemätningar. Sådant avfall
som då klassificeras som problemavfall kommer att behandlas sakenligt.
Användning av kross av betong, tegel och keramiska material vid förtäckningen av avfallet
Avfallskrosset breds ut ovanpå avfallsfyllnaden i ett 20-30 cm:s lager. Detta
lager ska fungera som ett lager som säkerställer gasinsamlingen. I krosslagret
kommer att läggas ett täckdikningsrör (110M-SN8) som samlar upp gasen från
gasupplagringslagret. Gasuppsamlingsröret sammanlänkas antingen med den
nuvarande gasbrunnen eller så byggs en ny gaslinje till pumpstationen.
Bentonitmattans kvalitetskrav
Enligt den ursprungliga ansökan kommer bentonitmattan att innehålla 85 %
montmorillonit. I kompletteringen till ansökan har uppgiften justerats så att
bentonithalten kommer att uppgå till 90 %, vilket är det kvalitetskrav som ELYcentralen kräver i sitt utlåtande.
Konstruktionen bentonitmatta-dräneringsmatta
ELY-centralen har i sitt utlåtande hänvisat till miljöförvaltningens anvisningar
1/2008 "Kaatopaikkojen käytöstä poistaminen ja jälkihoito" där det framgår att
kärnans tjocklek i dräneringsmattan bör vara minst 2 cm. Detta krav har i efterskott dementerats som felaktigt av redaktionen. ELY-centralen har anfört att
tillståndsmyndigheten bör begära utlåtande av opartisk sakkunskap om den
föreslagna konstruktionen (bentonit-dräneringsmatta) och hur denna kommer
att hålla i ett långtidsperspektiv. Sökanden har därför bifogat Rambolls ställningstagande till detta bemötande.
Tätningsskiktet av mineral
Materialet som grävs upp från fältet bredvid är delvis sådant att det leder vatten dåligt och det förmultnade materialet kommer eventuellt att återvinnas vid
förtäckningen av avfallsfyllnadens översta del eller i undre delen av ytkonstruktionens ytskikt i ett 700 mm:s lager.
Ifall den marksubstans som avlägsnas i samband med byggandet av ett nytt
lagrings- och behandlingsfält på området används för anläggande av avstjälpningsplatsens tätningsskikt kommer marksubstansen att undersökas noga.
Materialet kommer att undersökas åtminstone med avseende på kornstorlek,
humushalt och vattengenomsläpplighet. Ifall undersökningarna visar att materialet lämpar sig för användning i tätningsskiktet kan materialet i fråga användas för detta ändamål. Skiktets tjocklek kommer då att vara minst 0,5 m och
vattengenomsläppligheten ≤1*10-8 m/s.
Förnyandet av täckdikena för lakvatten
ELY-centralen har i sitt utlåtande påpekat att det inte framgår ur ansökan hur
lakvatteninsamlingen avses skötas under tiden då man avlägsnar det gamla
täckdiket och innan den nya linjen blivit klar.
Före lakvattenpumpstationen placeras en provtagnings- och mätningsbrunn,
där lakvattnets kvalitet och mängd kan kontrolleras. Alternativt kan lakvatten-
15
mängden kontrolleras genast vid pumpstationen genom att man där kontrollerar den vattenmängd som pumpas bort.
Den nya lakvattenlinjen byggs stegvis, varvid den del av vattnet som finns i
nuvarande täckdikeslinjen tillfälligt pumpas till den nya delen av linjen. Alternativt förläggs den nya täckdikeslinjen bredvid det gamla täckdiket tillräckligt
långt från den gamla linjen så att gamla linjen kan användas ända tills den nya
linjen är klar. En mer exakt plats för den eventuella nya täckdikningslinjen
framläggs i samband med byggnadsplanen.
Sökanden har bifogat Rambolls ställningstagande till sitt bemötande. Utlåtandet tar ställning till konstruktionen bentonitmatta-dräneringsmatta, hur konstruktionen fungerar i ett långtidsperspektiv samt vilka egenskaper som krävs
av dräneringsmattan. Ramboll konstaterar följande:
 Bentonitmattan utgör geokompostit, som består av geotextil och bentonitlera. Bentonit är ett naturligt lermineral, som utvidgar sig vid hydratisering. Under tryck omvandlas mineralet till att bli så gott som vattenogenomsläppligt. Bentonitmattan innehåller inga ämnen, som skulle vara
skadliga ur hälso- och miljösynpunkt. Mattans draghållfasthet är god,
varför det är mycket osannolikt att mattan skulle rivas i konstruktionen.
Med användande av bentonitmatta uppnås motsvarande eller lägre vattengenomsläpplighetsnivå än med ett tätningsskikt av mineral. Till bentonitmattans fördel är att det är fråga om en industriell produkt av jämn
kvalitet. Dess kvalitet har säkerställts redan vid fabriken och vid monteringen behövs varken specialredskap eller specialyrkeskunskap. Mattans konstruktion är tunn, varför mattan vid motsvarande hydrauliskt
tryck utsätts för betydligt större gradient än en mineralisk konstruktion,
som är 0,5 meter. I avstjälpningsplatsens ytkonstruktion har tätningsskiktets tjocklek dock inte samma betydelse som i bottenkonstruktionen, eftersom ytkonstruktionen inte utsätts för fortgående vattentryck.
Bentonitmattan har god hållbarhet fastän det skulle ske ojämna förändringar i underlaget och den lämpar sig därför bra i avstjälpningsplatskonstruktioner. Vid överlappningen av mattorna används 0,5 m, varför konstruktionen tillåter formförändringar. Längdskarvarna för den bentonitmatta som ska användas fogas samman av sig själva. Härvid är mängden bentonitmjöl i längdskarvarna konstant. Bentonitmattan klarar påfrestningar såsom förfrysning, upptining och torka bättre än naturlig
marksubstans.
Vid anläggande av bentonitskiktet med bentonitmatta kan man enklare
försäkra sig om att tätningsskiktet får jämn kvalitet än vid användning av
naturliga material. Uppföljningen och dokumenteringen vid läggandet av
bentonitmattan är enkel, varför det är lätt att observera eventuella fel
under arbetets gång.
16
 Dräneringsskiktet med dräneringsmatta
Dräneringsmattan är av geokomposit. Mattans kärna leder vatten och
det finns geotextil antingen på ena eller båda sidorna. I funktionshänseende motsvarar dräneringsmattan ett anlagt dräneringsskikt.
Fördelen med att använda dräneringsmatta jämfört med dräneringsskikt
av mineral är att den tunna konstruktionen motsvarar ett 0,5 meters lager, vilket möjliggör mer utrymme för själva avfallsfyllnaden samtidigt
som det sparas stenmaterial. Färre transporter ger mindre utsläppsmängder från trafiken. Dessutom vid montering av produkten finns inte
riskfaktorer, som kan påverka kvaliteten, trots att sammanfogningen av
mattan kräver aktsamhet. I ett dräneringsskikt av mineral finns alltid med
sådant material som utgör finsubstans och som försämrar skiktets vattengenomsläpplighet. I dräneringsmattan förekommer inga variationer i
kvaliteten. Mattans tyg har sådan hållfasthet att den klarar av sättningar
bättre än konstruktioner av mineral. Dräneringsmatta ovanpå bentonitmattan fungerar också som ett effektivt skyddslager till bentonitmattan.
I de kalkyler som framförts i bilagan till tillståndsansökan har konstaterats, att stabiliteten hos slänten, som formas 1:3, inte är tillräcklig med
dräneringsmatta ifall det finns dräneringsduk på båda sidorna om mattan. Avsikten med dräneringsduk ovanpå är att förhindra jordpartiklar,
som kommer uppifrån att nå kärnan i mattan och sålunda förhindra
stockningar i kärnan. Då dräneringsmattan läggs ovanpå bentonitmattan, är funktionen för dräneringsduk på undre delen av mattan endast att
förbättra friktionen mellan materialen, ifall det på undersidan finns friktionsmönstrad geotextil (Richardson, Giroud och Zhao, 2000. Design of
lateral drainage systems for landfills). Då ytan på undre delen av bentonitmattan är slät, fås ökad friktion genom att inte använda duk under
dräneringsmattan. Eftersom dräneringsmattan läggs ovanpå bentonitmattan, kommer inte dräneringsmattan direkt i kontakt med det mineraliska stenmaterialet och det behövs ingen dräneringsduk för att förhindra
stockningar. Det är därför motiverat att utesluta läggande av dräneringsduk under dräneringsmattan och konstruktionens funktion kommer inte
att försvagas.
 Konstruktionens långtidshållbarhet
Bentonitmattan
Jonbytet är den faktor som mest påverkar bentonitmattans långtidshållbarhet. Saltvatten och jonbyte försvagar bentonitens egenskaper. Ifall
bentoniten första gången väts ner med rent vatten har den betydligt bättre motståndskraft mot kemisk vittring. I en ytkonstruktion försvagar jonbyte i allmänhet inte bentonitmattans egenskaper, eftersom vattnet som
filtreras genom inte innehåller orenheter.
Bentonitmattans egenskaper kan försvagas som följd av förfrysning eller
torka. På basis av erfarenheter från försökskonstruktioner och från konstruktioner som är i användning är inverkan av processer, som kan för-
17
svaga konstruktionen liten på grund av den vattenmängd, som kommer
in i avfallsfyllnaden. Bentonitmattan reparerar och lappar sig själv. Den
spricker vid torka som andra leror, men förmår snabbt fylla ut sprickorna
då den blir våt. Bentonitmattan klarar av cykler av uttorkning/nedblötning
bättre än naturlig lera, då förutom självrepareringsförmågan även dess
vattenhållningsförmåga är god. Enligt undersökningar räcker ett över 1
m tjockt lager ovanpå bentonitmattan för att skydda den mot uttorkning i
mellaneuropeiska klimatförhållanden. Lagret minskar även betydligt risken för att rötter ska tränga in (Zanziger 2008. Evaluation of Clay Geosynthetic Barriers in Landfill Cover Systems. Proceedings of the 4th
Asian Regional Conference of Geosynthetics).
Bentonitmattans fibrer lösgör sig inte ens under långtidsbelastning, speciellt om de fästs genom termisk behandling. Geotextilernas livstid beror
på inom vilken tid antioxidanterna, som gör försurningen långsammare,
har förbrukats. I undersökningar har det konstaterats att fibrerna bryts
ned mycket långsamt. Tillverkarna konstaterar att under normalförhållanden håller bentonitmattan över 100 år.
Den i planen framlagda konstruktionen uppfyller kraven, som framlagts i
miljöförvaltningens anvisningar 1/2008: "Kaatopaikkojen käytöstä poistaminen ja jälkihoito".
Dräneringsmattan
Centrala faktorer med tanke på långtidshållbarheten är att kärnans tjocklek förblir intakt vid belastning och skärningar samt även hur materialet
åldras. Dräneringsmattans hydrauliska ledning minskar som funktion av
belastningen, eftersom konstruktionen trycks samman vid belastning.
Tillverkarna har gjort mängder med laboratorieprov för att undersöka hur
dräneringsmattor pressas samman till följd av belastning. Den belastning, som dräneringsmattan utsätts för i ytkonstruktionen är vanligen liten, i klass 20 kPa, varför kompressibiliteten blir liten och dess betydelse
obetydlig.
Också kemisk och biologisk stockning kan försvaga dräneringsmattans
funktion. Enligt erfarenheter från Tyskland har kemisk påvekan inte kunnat observeras. Biologisk stockning beror på beläggning av mikrober
och svamp eller på att rötter tränger in i mattan. Risker förknippade med
att rötter tränger ned i mattan är betydande, men risken kan minskas
genom att det används tillräckligt tjockt lager av ytjord som ytskikt (> 1
m). Enligt ansökan ska det läggas ett tillräckligt tjockt lager av ytjord för
att skydda dräneringsmattan och den underliggande bentonitmattan.
 Slutledning
Med användning av ovan presenterade konstruktioner erhåller man materialinbesparingar samt en mer hållbar ytkonstruktion. I konstruktionen
har föreslagits användas dräneringsmatta, som skyddats med dräneringsduk endast på ena sidan. Utgående från vad som konstaterats ovan
18
är det inte befogat att lägga dräneringsduk på undersidan av dräneringsmattan såsom konstaterats i ELY-centralens utlåtande.
REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland beviljar miljötillstånd i enlighet med 28 § miljöskyddslagen för de slutliga stängningsåtgärderna på
Stormossens gamla avstjälpningsplats i enlighet med tillståndsansökan och
med iakttagande av nedanstående tillståndsbestämmelser.
Detta beslut ger inte upphov till ändringar i kontrollprogrammet, som godkänts
11.10.2010 (EPOELY/976/07.00/2010). Kontrollen gäller avfallscentralens
hela område.
Återvinning av avfall vid formandet av upplaget
1. Vid slutformandet av avstjälpningsplatsen godkänns i enlighet med ansökan
att användas i övertäckningslagret följande avfallsslag:
- kross av betong, tegel och keramiska material (17 01 07 ) sammanlagt
5 000 ton
- lindrigt förorenade jordar (17 05 04)) sammanlagt 10 000 m3
- delvis förmultnat material (17 05 04 och 20 02 01), som grävs upp från fältet
bredvid
Vid användning av avfallskrosset bör man säkerställa att det inte innehåller
skadliga ämnen som vid återvinning kan medföra fara eller skada för hälsa
och miljö. Likaledes bör det före deponeringen säkerställas att användningen
av avfallskrosset inte kommer att försvåra gasuppsamlingen.
Det delvis förmultnade avfallet bör kontrolleras visuellt och vid behov genom
fältmätningar eller analysering innan det används vid övertäckningen. Avfallet
skall uppfylla kraven för vanligt avfall.
2. Vid mottagande av förorenade jordmassor bör vid behov genom utredning
säkerställas massornas kvalitet för att man tillförlitligt skall kunna bedöma
massornas lämplighet för användning. Ifall massornas halt av skadliga ämnen
och deponerbarhet inte undersökts då massorna grävts upp, bör detta utredas
innan avfallet används. Material, som inte uppfyller kraven bör returneras till
avfallsinnehavaren eller levereras till plats eller anläggning, som har tillstånd
att behandla ifrågavarande avfall.
3. Om användningen av mängden avfallskross, lindrigt förorenade marker och
förmultnat avfall vid slutformningen av avfallsfyllnaden, den utförda kvalitetskontrollen samt avfallslagrets tjocklek bör föras bok. I bokföringen skall ytterligare antecknas uppgifter om mängden avfall som inte kunnat användas på
grund av orenheter i avfallet. Ett sammandrag av bokföringen skall tillställas
ELY-centralen i samband med övriga årsuppgifter.
19
4. Ifall verksamhetsidkaren önskar återvinna andra avfallsfraktioner än de
ovan nämnda bör en plan föreläggas. Ur planen skall framgå avfallets kvalitet
och mängd, kvalitetsövervakning samt avfallets egenskaper ur miljösynpunkt.
Planen skall tillställas ELY-centralen i Södra Österbotten minst tre månader
före avsedd användningstidpunkt. Efter att ha fått utredningen kan ELYcentralen avgöra om det finns behov att ändra eller justera tillståndet.
Behandling av den uppsamlade gasen
5. Gas som uppkommer i avfallsfyllnaden bör insamlas så effektivt som möjligt
via de redan anlagda gasuppsamlingsbrunnarna. Vid gasuppsamlingen bör
det säkerställas att ytkonstruktionen inte kan skadas i händelse av störningar.
Avstjälpningsplatsens ytkonstruktioner
6. Stängningen av avstjälpningsplatsen bör genomföras enligt den stängningsplan (Ramboll 82126101-04/22.12.2009 och FCG P14330/24.1.2011),
som framlagts i ansökan och kompletteringarna till denna. För att effektivera
uppkomsten av gas i avfallsfyllnaden kan det anläggas system för återcirkulering av lakvattnet i enlighet med stängningsplanen.
7. Avstjälpningsplatsens slänter bör formas i lutningen 1:3 eller flackare. Ifall
avfall kommer i dagen vid formningen av slänterna bör avfallet övertäckas
med ett 20-30 cm:s lager av rena jordar. Vid anläggandet av avstjälpningsplatsens slänter bör det säkerställas att lakvattnet och det rena ytavrinningsvattnet hålls separat.
8. Då avstjälpningsplatsen nått sin slutliga höjd skall den förses med en ytkonstruktion. Ytkonstruktionen skall anläggas enligt följande: Ovanpå det utjämnade och övertäckta avfallet skall läggas ett minst 0,5 meters tätningsskikt,
vars vattengenomsläpplighetskoefficient (K) är mindre än 10-8 m/s. Ovanpå
tätningsskiktet skall läggas ett dräneringslager, som är minst 0,5 meter tjockt
och ovan på detta ytterligare ett 1,0 meter tjockt ytlager. Avstjälpningsplatsens
översta del bör ha en lutning ≥ 1:20.
Ifall tätningsskiktet anläggs av mineral bör konstruktionens täthet följas upp
med fältprov och komprimeringen bör fortgå tills täthetskravet D>90 % (förbättrat Proctor-test) uppnås eller materialet inte längre blir tätare.
Alternativt kan ytkonstruktionen anläggas enligt den i ansökan företedda planen (Ramboll Finland Oy, nr 82126101-02/ 2009). På det utformade och utjämnade avfallsupplaget kan läggas en konstruktion, vars tätningsskikt ersätts
med bentonitmatta och dräneringsskiktet med dräneringsmatta.
Ifall tätningsskiktet ersätts med bentonitmatta skall vattengenomsläpplighet
uppgå till K ≤ 5*10-11 m/s. Den använda bentoniten bör vara naturlig natriumbentonit med en montmorillonithalt, som är 90 % med XRD-metoden. Mängden bentonitmjöl i konstruktionen bör vara minst 4,0 kg/m2 vid 0 % fukthalt.
20
9. Ytkonstruktionen skall anläggas så att den sträcker sig över lakvattenrören,
varvid rent ytvatten kan ledas förbi vattenreningen direkt till områdets utfallsdike.
För att hålla bentonitmattan intakt bör den skyddas med ett tillräckligt tjockt
jordlager eller med rotmatta. Ovanpå mattan bör permanent finnas ett 0,3 meter tjockt lager av mineraljord eller motsvarande.
Anläggandet av ytkonstruktionens tätningsskikt bör förläggas till sådan tidpunkt på året, då konstruktionernas hållbarhet och skick inte kan riskeras till
en följd av otjänliga väderleksförhållanden.
10. Ovanpå bentonitmattan kan i stället för ett 0,5 meter tjockt dräneringsskikt
alternativt läggas dräneringsmatta. Dräneringsmattans vattengenomsläpplighet bör vara K > 1* 10-3 m/s. Innan arbetet påbörjas bör framläggas beräkningar angående dräneringsmattans vattenledningskapacitet och stabilitet.
Dräneringsduk kan också i slänterna användas endast på övre sidan av dräneringsmattan i enlighet med den företedda planen.
11. Nedläggningsarbetet inklusive anläggandet av tätningslagret jämte ett
skyddslager om minst 0,3 m bör vara slutfört senast 31.12.2013. Vid formandet av ytskiktets tillväxtlager får användas rena marksubstanser samt ytjord
och kompostjord från den egna verksamheten. Jorden som grävs upp från fältet bredvid får användas i ytlagret endast om den vad kvaliteten beträffar kan
jämföras med ren kompostjord.
Avstjälpningsplatsen skall vara slutformad med ett minst 1,0 m tjockt ytlager
av jord före utgången av år 2016.
Lakvattenbehandlingen
12. Rent ytvatten från området utanför avstjälpningsplatsen skall hållas isär
från avfallet genom nackdiken och lakvattendiken, vilka regelbundet skall underhållas. Från utjämningsbassängen bör lakvattnet avledas till lakvattenreningsverket för behandling innan det avleds till recipienten.
Åtgärder vid störningar
13. Avfallscentralens säkerhetsplan bör uppdateras för att motsvara den förändrade situationen till följd av att ytkonstruktionen anlagts. I planen bör beaktas hur man kan säkerställa att ytkonstruktionen inte kommer att skadas till
följd av gasuppsamlingen. Den uppdaterade planen skall sändas för kännedom till ELY-centralen.
Kvalitetskontroll och övervakning av byggnadsarbetet
14. Vid stängningsarbetet bör fästas speciell vikt vid arbetets kvalitetsövervakning. För övervakandet av byggandet bör utses en opartisk s.k. obunden
21
övervakare, som är tillräckligt sakkunnig. Den obundna övervakaren skall
övervaka att byggarbetet och det material som används i konstruktionerna förverkligas enligt godkända planer och enligt detta beslut. Namn och kontaktuppgifter till den person som ansvarar för övervakningen bör meddelas ELYcentralen innan arbetet påbörjas.
Kvalitetsövervakningen av byggnadsarbetena och de material, som används i
i ytkonstruktionen, bör säkerställas med hjälp av utomstående sakkunskap. En
plan för genomförandet av kvalitetsövervakningen bör tillställas ELY-centralen
i Södra Österbotten för godkännande senast en månad innan byggnadsarbetet påbörjas. Före slutgranskningen bör miljöcentralen tillställas en rapport
över den genomförda kvalitetskontrollen vid byggandet inklusive ritningar över
de slutgiltiga konstruktionerna innefattande justerade uppgifter om avstjälpningsplatsens höjd, areal och volym.
15. Efter att ytkonstruktionen blivit klar skall en rapport tillställas ELYcentralen. I rapporten skall innefattas en beskrivning av arbetets gång, uppgifter om mängden återvunnet avfall och dess kvalitet, resultaten från den utförda kontrollen, eventuella störningssituationer samt uppgifter om hur tillståndsbestämmelserna uppfyllts.
Kontroll och övervakning
16. Avstjälpningsplatsen och dess påverkan skall kontrolleras i enlighet med
det 11.10.2010 godkända kontrollprogrammet (dnr EPOELY/976/07.00/2010).
Tillståndsinnehavaren skall följa upp mängden och kvaliteten på det vatten
som kommer från avstjälpningsplatsen. För att utreda belastningen från avstjälpningsplatsen skall det efter att lakvattentäckdikena anlagts göras en
grundutredning över avstjälpningsplatsens lakvatten. Samma analyser skall
göras på nytt ett år efter att tätningsskiktet anlagts. Vid behov kan ELYcentralen kräva att det även utförs andra analyser samt i övrigt ändra kontrollen.
Avstjälpningsplatsens kontroll och hela områdets kontrollprogram skall uppdateras senast 31.12.2018 i samband med översynen av tillståndsbestämmelserna för Stormossens nya avstjälpningsplats.
Övriga tillståndsbestämmelser
17. Verksamhetsidkaren bör framlägga en säkerhet om 500 000 euro eller
motsvarande arrangemang för att säkerställa en behörig nedläggning och eftervård av avstjälpningsplatsen. Säkerheten eller utredning om motsvarande
arrangemang bör tillställas ELY-centralen senast tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft. Säkerhetens storlek kan granskas vartefter stängningsåtgärderna framskrider.
22
MOTIVERINGAR
Grunderna för tillståndsprövningen
Regionförvaltningsverket beviljar miljöstillstånd för ändring av ytkonstruktionen, eftersom nedläggningen av avstjälpningsplatsen kan ordnas i enlighet
med kraven i miljöskyddslagen och avfallslagen samt de förordningar som utfärdats med stöd av dessa.
Med vederbörlig nedläggning och eftervård av avstjälpningsplatsen strävar
man till att hindra skadliga utsläpp till mark, yt- och grundvatten samt förhindrande av metanutsläpp till luft.
Motivering till bestämmelserna
För att få en jämn och bärande yta som botten för de konstruktioner som skall
anläggas har det i beslutet godkänts att avfallsfyllnaden formas med avfallskross, lindrigt förorenade jordar samt halvtförmultnat avfall från ett avgränsat
litet område i anslutning till upplaget. Avfallet bör till sin klassificering motsvara
vanligt avfall eller inert avfall.
Ur miljöskyddssynpunkt och även ur teknisk-ekonomisk synvinkel är det motiverat att använda avfall vid formandet av upplaget i stället för att använda rena
marksubstanser. Att utnyttja avfall vid övertäckningen är också i linje med landets avfallspolitiska mål och den regionala avfallsplanen.
Vad gäller användning av avfallskross är det fråga om material, som upplagrats på området för att senare kunna återvinnas för detta ändamål. Materialet
har testats med avseende på deponerbarhet samt med avseende på lämplighet att användas enligt förordningen 591/206 (Statsrådets förordning om återvinning av vissa avfall i markbyggnad). Det har konstaterats att avfallskrosset
uppfyller deponerbarhetskraven för vanligt avfall.
Verksamhetsidkaren bör känna till avfallets mängd, kvalitet, ursprung och
egenskaper som är betydelsefulla när det gäller avfallshanteringen samt hälso- och miljökonsekvenser. Det bör föras bok över kvaliteten och mängden av
det avfall som tas emot för att återvinnas vid slutformandet av avfallsupplaget.
(Bestämmelserna 1-4)
Gasuppsamlingen bör ordnas så att största delen av gasen som uppkommer i
upplaget kan tas tillvara och utnyttjas i värme- och ångcentralen på området.
(Bestämmelse 5)
För att effektivera gasbildningen efter att tätningsskiktet byggts anläggs det
fördelningsrör i översta delen av avfallsfyllnaden. Genom rören infiltreras det
tillbakapumpade lakvattnet in i avfallsfyllnaden. Funktionsprincipen har beskrivits i Miljöförvaltningens anvisningar 1/2008 (Kaatopaikkojen käytöstä poistaminen ja jälkihoito/ Finlands miljöcentral). Återcirkuleringen av lakvattnet får
inte leda till att belastningen ökar. (Bestämmelse 6)
23
Stormossens gamla avstjälpningsplats är anlagd redan på 1970-talet och bottenkonstruktionen uppfyller inte nutida täthetskrav. Med ett anlagt tätningsskikt
minskas dock avstjälpningsplatsens miljöpåverkan. Tätningsskiktet bör anläggas av sådant material som fyller kvalitetskraven för ett mineraliskt tätningsskikt.
Avvikelse från konstruktionerna enligt statsrådets beslut om avstjälpningsplatser kan göras med skilt beslut om sökanden utgående från en helhetsbedömning av avstjälpningsplatsens hälso- och miljöpåverkan tillförlitligt kan påvisa
att avstjälpningsplatsen och avfallsdeponeringen inte ens på långsikt kan orsaka sådan fara eller skada för hälsan eller miljön, som avses i avfallslagen eller i statsrådets beslut om avstjälpningsplatser (861/1997)
Regionförvaltningsverket har godkänt att tätningslagret även kan förverkligas
med bentonitmatta i stället för med en anlagd tät konstruktion av mineraljord.
Tätningsskiktets tjocklek som en del av hela konstruktionen är av mindre betydelse i ytkonstruktionen än i bottenkonstruktionen. Som en del av ytkonstruktionen är tätningsskiktet inte utsatt för konstant vattentryck. Enligt Finlands miljöcentrals anvisningar 1/2008 om nedläggning och eftervård av avstjälpningsplatser kan en bentonitmatta enligt undersökningar på många sätt anses vara
ett pålitligare material än naturlig mineraljord vid användning som isoleringsmaterial i ytkonstruktioner. Enligt ansökan säkerställs tekniska egenskaper
och kvalitetssäkring för de material som ska användas i konstruktionerna.
(Bestämmelserna 7-8)
Bentonitmattan bör genast skyddas mot inverkan av uttorkning, erosion eller
förfrysning. Ett tillräckligt skyddslager gör att mattans egenskaper bevaras
trots att den av någon orsak skulle få håligheter. Vid val av växtarter till humusskiktet bör även väljas sådana, vars rötter inte kan tränga så långt ned att
de når till mattan. (Bestämmelse 9)
Med användning av dräneringsmatta ovanpå bentonitmattan fås ett effektivt
skyddslager för bentonitmattan. Samtidigt fungerar dräneringsmattan som ett
vattenförande skikt. I beslutet har enligt den företedda planen godkänts att
dräneringsduk används endast på den övre sidan av dräneringsmattan även i
slänterna.
Dräneringsduk på övre sidan behövs för att dräneringsmattan inte ska stocka.
Sökanden har i sitt bemötande till ELY-centralens utlåtande bevisat att det inte
är befogat att lägga duk på undre sidan av mattan. Enligt beräkningar skulle
stabiliteten bli sämre med duk även under mattan och det skulle kunna finnas
risk för ras i slänterna. (Bestämmelse 10)
Enligt tidigare givet beslut borde nedläggningsarbetet ha varit klart före slutet
av år 2007. Tillståndsansökan har varit anhängig sedan 31.1.2007 och med
många kompletteringar har gjorts ändringar till det stängningsförfarande, som
ursprungligen avsågs genomföras. Enligt avfallscentralens uppdaterade
stängningsplan kommer nedläggningsarbetet att vara slutfört 31.12.2016. (Bestämmelse 11)
24
Lakvattenbehandlingen har godkänts i enlighet med ansökan. (Bestämmelse
12)
Bestämmelsen om uppdatering av säkerhetsplanen har getts ur övervakningssynpunkt. (Bestämmelse 13)
Syftet med bestämmelserna om kvalitetskontrollen är att man skall kunna fastställa att arbetet utförts tillräckligt noggrant och att man använder sådana material, som krävts i tillståndsbestämmelserna. Innan arbetet påbörjas bör framläggas beräkningar för den dräneringsmatta som avses användas i entreprenaden gällande dess vattenledningskapacitet och stabilitet. Resultatet av tätningsarbetet skall övervakas under arbetets gång. Kvalitetskontrollen bör säkerställas av utomstående obunden och sakkunnig person. (Bestämmelse 1415)
Avstjälpningsplatsens vatten kontrolleras enligt 11.10.2010 godkänt kontrollprogram, som inkluderar all kontroll av utgående vatten från avfallscentralens
hela område. För att kunna bedöma hur byggandet av ytkonstruktionen inverkar på lakvattnets mängd och kvalitet har regionförvaltningsverket krävt att det
görs en utredning av utgångsläget vad gäller lakvattnets kvalitet och mängd.
Senare kontrollresultat kan jämföras med utgångsläget. (Bestämmelse 16)
Ställande av säkerhet
Den som idkar avstjälpningsplatsverksamhet skall enligt 42 § miljöskyddslagen ställa en tillräcklig säkerhet eller föreslå motsvarande arrangemang för att
säkerställa en behörig avfallshantering. Säkerheten bör täcka de kostnader
som uppkommer vid urbruktagningen av avstjälpningsplatsen innefattande anläggandet av ytkonstruktionerna och övriga konstruktioner såsom underhåll av
systemen för avledningen av vatten samt utsläppskontroll. (Bestämmelse 17)
SVAR PÅ KRAV SOM FRAMLAGTS I DE GIVNA UTLÅTANDENA
Regionförvaltningsverket har i beslutet beaktat vad som framlagts i de givna
utlåtandena på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna och motiveringarna till dem. Vad gäller ELY-centralens utlåtande gällande konstruktionen
bentonitmatta-dräneringsmatta har regionförvaltningsverket förlitat sig på det
sakkunnigutlåtande som inhämtats från Finlands miljöcentral och godkänt
konstruktionen som den framlagts i stängningsplanen.
25
BESLUTETS GILTIGHET OCH JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA
Beslutets giltighetstid
Detta tillståndsbeslut är i kraft tillsvidare. Ifall det sker väsentlig ändring av
verksamheten, skall nytt tillstånd sökas. Detta beslut är i kraft tills beslut över
ny tillståndsansökan vunnit laga kraft.
Beslut som ersätts
Med detta beslut upphävs det av Västra Finlands miljöcentral 15.3.2002 beviljade beslutet 0897Y0005-111.
Översyn av tillståndsbestämmelserna
Miljötillståndet gäller anläggandet av avstjälpningsplatsens ytkonstruktioner
och kontroll, en ansökan om översyn av tillståndsvillkoren behöver därför inte
göras.
Efterföljande av bestämmelser strängare än tillståndsbestämmelserna
Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren
i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering
som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet.
TILLÄMPADE LAGRUM
Miljöskyddslagen (86/2000) 5, 28, 42, 43, 45, 46, 55, 56 och 90 §
Miljöskyddsförordningen (169/2000) 19 §, 20 §, 21 §
Avfallslagen (1072/1993) 6,15, 51 och 52 §
Avfallsförordningen (1390/1993) 8, 9 och 10 §
Miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av
avfall och över problemavfall (1129/2001)
Statsrådets beslut om avstjälpningsplatser (861/1997)
Lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992)
Miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda
prestationer (1387/2006)
26
AVGIFT OCH DESS GRUNDER
Behandlingsavgift 6 495 euro. Fakturan sänds senare från Servicecentret för
statens ekonomi- och personalförvaltning i Joensuu.
Behandlingsavgiften bestäms enligt datum för anhängiggörandet av ansökan.
Avgiften grundar sig på lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992)
och miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1387/2006). Enligt förordningens betalningstabell kostar
handläggning av en avstjälpningsplats för vanligt avfall 8610 euro. För behandling av en tillståndsansökan, som gäller väsentlig ändring av verksamheten uppbärs dock en avgift vars storlek är 50 % av avgiften enligt tidtabellen
eller 4305 euro. Gällande återvinningen av avfall uppbärs därtill en avgift som
utgör 50 % av betalningstabellens pris (4380 euro), vilken är 2190 euro. Sålunda uppbärs för verksamheten en avgift på totalt 6 495 euro.
MEDDELANDE OM BESLUTET
Beslutet
Ab Stormossen Oy
Kopia av beslutet
Kommunstyrelsen i Korsholms kommun
Korsholms kommuns miljövårdsmyndighet
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten
Finlands miljöcentral
Meddelande om beslutet
Sakägare som skilt har delgivits miljötillståndsansökan.
Meddelande på anslagstavlor
Uppgift om beslutet offentliggörs på anslagstavlan på Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland i Vasa och på Korsholms kommuns officiella anslagstavla.
27
SÖKANDE AV ÄNDRING
Ändring i detta beslut får sökas enligt miljöskyddslagen 96 § genom besvär
hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över avgiften som uppbärs för behandling av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet.
Bilagor
Situationsplan (Bilaga 1)
Besvärsanvisning (Bilaga 2)
Christel Engman-Andtbacka
Maria Lövdahl
Ärendet har avgjorts av miljöråd Christel Engman-Andtbacka och föredragits
av miljööverinspektör Maria Lövdahl.
28
BILAGA 1
29
BESVÄRSANVISNING
Besvärsmyndighet
BILAGA 2
Ändring i Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands beslut får sökas
genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut
för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken.
Besvärstid
Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet
gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden går ut 29.09.2011.
Besvärsrätt
Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken
kan tänkas beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att
främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det
område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet.
Besvärsskriftens innehåll
I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, ska anges
- det beslut i vilket ändring söks
- ändringssökandens namn och hemkommun
- den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress till
vilka meddelanden i saken kan skickas till ändringssökanden (om kontaktinformationen ändras ska Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, epostadress [email protected], underrättas)
- till vilka delar ändring söks i beslutet
- vilka ändringar som yrkas i beslutet
- de grunder på vilka ändring yrkas
- ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om
inte besvärsskriften skickas elektroniskt (per telefax eller e-post)
Bilagor till besvärsskriften
Till besvärsskriften ska fogas
- de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden,
om dessa inte redan tidigare har skickats till myndigheten
- fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret skickas elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet.
Hur besvärsskriften ska skickas till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland
Besvärsskriften inklusive bilagor ska lämnas in till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland i två exemplar. Besvärsskriften ska vara
framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften
med bilagor kan också skickas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift
som skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) ska skickas så att den finns till
förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens
sista dag före tjänstetidens slut.
Kontaktinformation till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland
besöksadress:
Wolffskavägen 35, 65200 Vasa
postadress:
PB 200, 65101 Vasa
telefon:
020 6361 060
telefax:
06-317 4817
e-post:
[email protected]
öppettid:
kl. 8 – 16.15
Rättegångsavgift
För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars
och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.