Segeå-projektet etapp 4 - Slutrapport

Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
2014-01-15
på uppdrag av
Segeåns Vattendragsförbund
Tom sida
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Rapporten är upprättad av: Torbjörn Davidsson
Granskning: Karl Holmström
Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund
Omslagsbild: Kolböra Mosse – vattenspeglar efter restaurering
Foto: Anders Björkman
Landskrona 2014-01-15
EKOLOGGRUPPEN
Ekologgruppen i Landskrona AB ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona
TELEFON: 0418-76750 FAX: 0418-10310 HEMSIDA: www.ekologgruppen.com E-POST: [email protected]
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Innehållsförteckning
sidan
Bakgrund ..................................................................................................................................... 5
Anlagda dammar och våtmarker............................................................................................... 5
Anläggningskostnad .................................................................................................................. 6
Markersättning .......................................................................................................................... 7
Projekteringsarbete som ej lett till färdiga våtmarker ............................................................... 7
Bidragsdammar ......................................................................................................................... 7
Övriga åtgärder ........................................................................................................................... 8
Filterbäddar ............................................................................................................................... 8
Reparationer och andra åtgärder vid tidigare anlagda dammar ................................................. 9
Utredningar och undersökningar Etapp 4 ................................................................................ 9
Inventering och åtgärder vid dräneringar inom Segeåns avrinningsområde ............................. 9
Avfasning av dikeskanter och tvåstegsdiken i Segeåns och Alnarpsåns avrinningsområden utredning av lägen, kostnader och potentiell miljönytta ......................................................... 11
Återmeandring av vattendrag i Segeåns och Alnarpsåns avrinningsområden - utredning av
lägen, kostnader och potentiell miljönytta .............................................................................. 12
Börringesjön - miljömässiga, tekniska och juridiska förutsättningar för förändring av utloppet
................................................................................................................................................. 14
Kalkfilter och fosfordammar vid Havgårdssjön ...................................................................... 15
Information ................................................................................................................................ 16
Hemsida................................................................................................................................... 16
Broschyr .................................................................................................................................. 16
Exkursioner ............................................................................................................................. 18
Möten ...................................................................................................................................... 18
Finansiering och kostnader ...................................................................................................... 18
Samarbetsprojekt ...................................................................................................................... 20
Rapporter redovisade inom Segeå-projektet under etapp 4 ................................................. 21
Examensarbeten ...................................................................................................................... 21
Bilagor
1. Uppgifter om Segeåns avrinningsområde
2. Presentation av Segeå-projektet
3. Projektdatablad (13 st)
4
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Bakgrund
Segeå-projektet är ett samarbetsprojekt mellan Burlövs, Lunds, Malmö, Staffanstorps, Svedala,
Trelleborgs och Vellinge kommuner. Samarbetet vilar på ett samarbetsavtal mellan kommunerna. Projektet skall främst arbeta med konkreta åtgärder för att förbättra vattenkvalitén i vattendrag och sjöar och för att öka den biologiska mångfalden och den allemansrättsliga arealen inom
avrinningsområdet. Åtgärdsarbetet har inriktats på att anlägga dammar och våtmarker på platser
där de kan göra stor miljönytta. På senare tid har även andra åtgärder för att förbättra vattenkvalitet varit aktuella. Projektets första tre etapper avlöpte under åren 2000-2009. I denna
rapport redovisas arbete som genomförts under projektets etapp 4 (2010-2013). I bilagor finns
uppgifter om Segeåns avrinningsområde, Segeå-projektets organisation, finansiering, målsättningar och tidsplan. De 13 dammar och våtmarker som anlagts under etapp 4 presenteras i
bilaga 3.
Figur 1. Segeå-projektets anlagda dammar, våtmarker och andra åtgärder under etapp 1-4.
Röda symboler markerar arbete utfört under etapp 4.
Anlagda dammar och våtmarker
Under Segeå-projektets etapp 4 har sammanlagt 17 ha våtmarksyta anlagts, fördelat på 13
objekt. Dammarna/våtmarkerna presenteras med beskrivning, foto och kartskiss i bilaga 3.
Dammen vid Tejarp grävs i markägarens regi och är vid etappens slut i december 2013 färdiganlagd till ca 75 %. Ytterligare 2 anläggningar utretts/projekterats under etappen, men har av
olika anledningar inte resulterat i en färdig anlagd våtmark.
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
De 13 färdigställda dammarna/våtmarkerna på totalt 17 hektar har grävts mellan sommaren
2010 och december 2013 och ligger i Svedala kommun (10 st – 14,2 ha), Staffanstorps kommun
(2 st – 2,5 ha) och Lunds kommun (1 st – 0,3 ha). Storleken varierar mellan 0,2 och 5,6 ha, med
en medelareal på 1,3 ha (tabell 1). Medelarealen är något högre än den gjorde i etapp 1 och 3
men lägre än i etapp 2. Dammarnas/våtmarkernas storlek i de olika etapperna visas i figur 2.
antal dammar/våtmarker i respektive storlekskategori
35
Antal dammar/våtmarker
30
25
Etapp 4
20
Etapp 3
Etapp 2
15
Etapp 1
10
5
0
<1 ha
1 - 1,99 ha
2-4 ha
>4 ha
Figur 2. Storleksfördelning av de 61 våtmarksanläggningarna som anlagts i Segeå-projektet
under etapp 1 – 4.
Anläggningskostnad
Kostnaden för entreprenadarbetena under etapp 4 har i medeltal legat på 190 000 kr per anlagd
hektar damm/våtmarksyta (tabell 1). Detta är lägre än för etapp 3 och samma som etapp 2.
Anledningarna till den låga anläggningskostnaden är flera med den viktigaste är troligen att man
kunnat anlägga de största våtmarkerna kostnadseffektivt med liten schaktinsats.
Tabell 1. Medelvärden av anläggningskostnad, markersättning, storlek och antal för dammar
och våtmarker anlagda under etapp 1 till 4.
Etapp 1
Etapp 2
Etapp 3
Etapp 4
Anläggningskostnad (kr/ha)
320 000
190 000
270 000 190 000
Markersättning (kr/ha)
19 000
11 400
20 000
Medelstorlek (ha)
1,2
2,4
0,97
1,3
Antal anlagda dammar och våtmarker
16
10
21
13
16 000
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Markersättning
Intrångsersättningen som utgår i Segeå-projektet bestäms utifrån intrångets omfattning. Störst
ersättning utgår för anläggning på produktiv åkermark. Medelersättningen för den areal som
omfattas av avtalen (våtmarksarealen med kringområde) har under etapp 4 legat på ca 10 000
kr/ha (tabell 1). Beräknat per ha våtmarksyta (utan kringområde) har markersättningen legat på
ca 16 000 kr/ha.
Figur 3.
Flytande grävmaskiner vid restaurering av igenväxt våtmark vid Kolböra mosse
Projekteringsarbete som ej lett till färdiga våtmarker
Liksom under tidigare etapper har projekteringsarbete genomförts som ej resulterat i färdiga
våtmarksanläggningar. I första hand beror det på att en våtmarksprojektering från intresseanmälan till färdig våtmark i många fall är en utdragen process, där man ej hinner komma till
avslut för projekt som tillkommer sent under etappen. Två dammprojekt som varit aktuella
under etapp 4, och där processen kommit långt har flyttats över till etapp 5. Ytterligare några
dammar/våtmarker har nått så långt i processena att projektering har påbörjats och förhandsbesked givits om finansiering från länsstyrelsen. Projekten har av olika anledningar stannat av
och lagts vilande tills det förhoppningsvis finns möjlighet att gå vidare.
Bidragsdammar
Under etapp 4 har tre bidragsdammar anlagts. Anläggningsbidrag ges där markägare själv vill
driva fram processen till färdig våtmark. Det gäller t ex mindre dammar och våtmarker där
Segeå-projektet av någon anledning inte kunnat erhålla extern finansiering. Det har bedömts att
bidrag för anläggningen direkt till markägaren kan vara att en kostnadseffektiv finansieringsform framförallt för objekt där markägare, arrendator eller någon annan har ett starkt intresse att
på egen hand anlägga en damm/våtmark. Bidragets storlek skall motsvara miljönyttan, och har
generellt satts till mellan 1 och 2 basbelopp (ca 40 000 – 80 000 kr) för en damm på mellan 0,2
och 1 ha.
Bidragsdammarna som anlagts under etapp 4 ligger i Lunds och Svedala kommuner:



210 Tejarp 1:1, Svedala kommun, 1,6 ha, 2 basbelopp
181 Svedala 129:53, Svedala kommun, 0,2 ha, 1 basbelopp
205 Toppeladugård 1:5, Lunds kommun, 0,3 ha, 1 basbelopp
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Figur 4.
Bidragsdamm 205 vid Toppeladugård 1:2 i Lunds kommun.
Övriga åtgärder
Filterbäddar
Under Segeå-projektets etapp 4 har nya typer av åtgärder för rening av kväve och fosfor testats.
Fyra flisfilterbäddar för kväverening har anlagts, tre vid Börringesjön och en vid Lindholmen i
Svedala kommun. Funktion, utformning och uppföljning redovisas i kapitel ” Inventering och
åtgärder vid dräneringar inom Segeåns avrinningsområde” nedan, och i rapporten med samma
namn tillgänglig på Segeå-projektets hemsida. Vid Havgårdssjön har kalkfilterbrunnar för
rening av fosfor i dräneringsvatten anlagts (se kapitel ”Kalkfilter och fosfordammar vi
Havgårdssjön”). Anläggning och uppföljning av kalkfiltern har gjorts i regi av Svenska
Miljöinstitutet IVL, och har finansierats av Segeå-projektet, det statliga LOVA-stödet samt av
IVL. Ytterligare ett kalkfilter har anlagts, detta i form av en bädd. Anläggningen ligger
nedströms en av flisfilterbäddarna och beskrivs i rapporten ”Inventering och åtgärder vid
dräneringar inom Segeåns avrinningsområde”.
Figur 5.
Anläggning av filterbädd vid Börringesjön
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Reparationer och andra åtgärder vid tidigare anlagda
dammar
Under etapp 4 har några mindre modifieringar och dräneringsarbeten utförts i och runt tidigare
anlagda dammar.
Dammar anlagda i etapp 1
Utbyte av trumma vid Hässleberga
Åtgärdande av läckage i damm vid Torups Mölla
Dammar anlagda i etapp 3
Dränering av fyllnadsområde på Lindholmen
Fördjupning av damm på Hyby
Utredningar och undersökningar Etapp 4
Inventering och åtgärder vid dräneringar inom Segeåns
avrinningsområde
Arbetet har genomförts i ett projekt finansierat av LOVA-medel - Inventering och åtgärder i
befintliga dräneringar som ansluter till Sege å eller dess större biflöden. Projektet har pågått
mellan åren 2010 och 2013 och har genomgått flera faser och haft många delmoment och
medarbetare/samarbetspartners. Syftet med projektet är att dokumentera dräneringsrör,
stamledningar och diken som mynnar i Sege å och dess större tillflöden och att undersöka
vattenkemin på utvalda platser för att hitta de tillopp som särskilt bidrar till dålig vattenkvalitet i
Sege å. Vidare är syftet att genomföra åtgärder vid utvalda tillopp samt att efter anläggning följa
upp funktionen. Projektets fokus har varit att hitta fungerande alternativ till dammar och
våtmarker. Kostnadseffektivitet, utrymmesanpassning och förenlighet med nuvarande
markanvändning har varit viktiga aspekter i val av åtgärd och plats.
Projektet inleddes med ett inventeringsarbete där dräneringar, större kulvertsystem och diken
som mynnar i Sege å och dess större biflöden dokumenterades. Merparten av detta arbete
utgjordes av en fältinventering och till detta arbete knöts inledningsvis en examensarbetare från
Lunds Universitet institutionen för Miljövetenskap, Ea Baden, som förutom ett examensarbete
på kandidat-nivå gällande Torrebergabäcken, även genomförde inventeringar av huvuddelen av
Segeåns sträcka mellan Börringesjön och utloppet i Malmö. Arbetet med fältinventeringen
fortsatte med hjälp av Marcus Lanevi, praktikant på Svedala Kommun. Fältinventeringen
kompletterades sedan med studier av kartor, dikningsföretagshandlingar, dagvattenkartor och
annat tillgängligt material. Datamaterialet redovisas, förutom i denna rapport, även i GIS-filer
och i Ea Badens examensarbete.
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Figur 6.
Inventeringsarbete vid Sege å, Oxie.
För att finna dräneringsrör/tillflöden med höga halter och betydande transport av näringsämnen
genomfördes, i olika omgångar, vattenkemi-mätningar på utvalda platser. Tre examensarbeten
genomfördes inom detta moment (Ea Baden, Therese Andersson och Isabelle Bjärås). Totalt
undersöktes 28 tillflödande diken och rör vid olika tillfällen 2010-2012. Särskilt fokus lades på
tillflöden upp- och nedströms Böringesjön, med syfte att belysa Börringesjöns funktion och
betydelse för Segeåns näringsstatus. Även Torrebergabäcken och tillflöden längs Segeåns
huvudfåra längre nedströms undersöktes. Vattenkemidata redovisas förutom som bilaga i denna
rapport även i ett GIS-material och i nämnda examensarbeten.
Under 2012 övergick projektet i en genomförandefas där vattenvårdsåtgärder planerats och
genomförts vid dräneringsmynningar. För att en dräneringsmynning skall vara aktuell för någon
av de åtgärder som föreslagits skall åtgärderna vara kostnadseffektiva avseende miljönytta,
vilket bl a innebär att det skall finnas en hög koncentration av näringsämnen eller annan
förorening i vattnet. Andra viktiga aspekter är de tekniska förutsättningarna på platsen, samt om
åtgärden är förenlig med aktuell markanvändning samt markägarens intresse/välvilja. De
åtgärder som varit aktuella är hästskovåtmarker, kalkfilter och filterbäddar för kväverening.
Hästskovåtmarker har föreslagits på ett par platser men planerna har tills vidare skrinlagts pga
mindre bra tekniska förutsättningar och markägarnas ointresse.
Under 2012 anlades tre kvävefilterbäddar vid Börringesjöns östra strand. Arbetet har utförts i
nära samarbete med entreprenör Jörgen Risberg Ekeröds Gräv och Last, samt personal vid
Börringe gård; Sten Eriksson och Martin Rosenmejer. Under 2013 modifierades en av bäddarna
och kompletterades med ett kalkfilter för fosforrening. Detta arbete genomfördes i samarbete
med Svenska Miljöinstitutet/IVL och WEREC. Den andra, större filterbädden i Börringe har
modifierats så att man kan experimentera med vattennivån i filtermaterialet. Under 2013 anlades
en kvävefilterbädd vid Lindholmen. Här har tekniken utvecklats ytterligare i samarbete med
entreprenör Anders Oddshammar, Bodeborn Gräv.
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Alla anläggningarna är av pilotkaraktär och anläggningssätt och tekniska lösningar har
diskuterats fram med nämnda entreprenörfirmor. Det finns många frågeställningar som bör
belysas beträffande anläggningarnas tekniska funktion, reningseffektivitet och varaktighet. Två
av filterbäddarnas funktion har utvärderas genom vattenprovtagning i inflödande och utflödande
vatten, från det de stod färdiga i november 2012 fram till sommaren 2013. Inom denna
utvärdering har ett examensarbete genomförts (Lisa Bülow 2013). Mätningarna har endast
pågått ett drygt halvår, och anläggningarna har inte hunnit stabiliseras under denna tid. Det är
angeläget att mätningarna får fortsätta för att slutsatser kring filterbäddarnas effektivitet ska
kunna dras. Förhoppningsvis kan Segeå-projektet erhålla externa projektmedel för sådana
mätningar.
Avfasning av dikeskanter och tvåstegsdiken i Segeåns och
Alnarpsåns avrinningsområden - utredning av lägen,
kostnader och potentiell miljönytta
Utredningens syfte är att visa lägen där det är lämpligt och tekniskt möjligt att genomföra
avfasning av dikeskanter, alternativt anlägga tvåstegsdiken i vattendrag i Segeåns och
Alnarpsåns avrinningsområden. Materialet skall kunna utgöra underlag för kommunernas
planarbete för att i framtiden kunna genomföra vattenvårdsåtgärder, och härigenom bland annat
minska närsaltläckaget i Sege å. Dokumentationen är även användbar i det fortsatta arbetet med
Segeå-projektet. Undersökningen har finansierats till 50 % av det statliga så kallade LOVAprogrammet och till 50 % av Segeåns Vattenråd och Vattendragsförbund.
Huvuddelen av arbetet har bestått i att samla in data och dokumentera dagens öppna och rörlagda vattendrag. Det senare har gjorts genom studier av handlingar från 42 dikningsföretag i
Segeåns och Alnarpsåns avrinningsområden.
Data har samlats i kalkylblad för beräkningar av dagens dikestvärsnitt och behovet av mark och
schaktinsats för att skapa avfasning eller tvåstegsdiken i landskapet. Datamaterialet har även
överförts till GIS med kart- och attributdata.
Utifrån generaliseringar om miljönytta, markpriser och schaktkostnader har kostnad och nytta
för åtgärderna bedömts. De mest lämpade platserna för avfasning eller tvåstegsdiken illustreras
på kartor där areal och schaktbehov för åtgärder i dagens vattendrag, diken och rörledningar
framgår.
Kartorna ger en överblick över var förutsättningar för vattenvårdsåtgärder kan undersökas
vidare. Kartorna ger även en indikation på var det är tekniskt lämpligt att anlägga tvåstegsdiken
eller avfasa dikeskanter, och utgör ett första steg i en planeringsprocess. Nästa steg i denna
process är att bedöma behovet av åtgärder på respektive vattendragssträcka. Näringsämneshalterna är generellt höga i hela området, men eftersom åtgärdstypen är inriktad mot erosionsproblem bör platser där erosion påvisas prioriteras. Kontakt med markägare och fältbesök bör
genomföras för bedömning av dagens förhållanden och intresse för åtgärder. En förutsättning är
naturligtvis att åtgärderna kan få finansiering.
Beräkningarna ovan visar att totalkostnaden (anläggning och markintrång) för anläggning av
tvåstegsdiken och avfasning av dikeskanter i Segeåns och Alnarpsåns avrinningsområden på
många platser ligger mellan 250 kr och 1000 kr per meter vattendragssträcka. Om man räknar
en avskrivningsperiod på 20 år utan ränta blir resultatet en kostnad på 12 – 500 kr per m och år,
vilket skall fördelas på kväverening, fosforrening och andra nyttor. Som jämförelse kan nämnas
en reningseffekt för tvåstegsdiken angiven av VISS Vatteninformationssystem Sverige på 0,25
kg kväve och 0,0075 kg fosfor per meter vattendragssträcka och år. Reningseffekten beror dock
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
på en mängd faktorer såsom vattenflöden, koncentrationer av näringsämnen och om
näringsämnen föreligger i löst eller partikelbunden form.
Figur 7. Exempel på beräkningar av totalkostnad för anläggning av tvåstegsdiken vid
vattendrag och rörlagda diken i Segeåns och Alnarpsåns avrinningsområden.
Underökningen har resulterat i ett antal intressanta vattendragssträckor som bör undersökas
vidare t ex Klågerupsbäckens söder om Klågerups tätort och Eksholmsbäcken nedströms
Eksholmssjön liksom Torrebergabäckens övre delar. Även området söder om Svedala tätort där
vattenkvaliteten är dokumenterat dålig bör undersökas. Här är dock exploateringstrycket högt
och åkermarken högt klassad. Förutsättningarna för åtgärder i Spångholmsbäcken bör också
utredas i samband med fortsatt exploatering söder om Bara.
Exemplen Risebergabäcken och tätortsnära delar av Alnarpsån visar hur samhällets intressen
har resulterat i kraftigt rätade och kulverterade vattendrag. Sträckningen genom högt klassad
åkermark och tätort försvårar, fördyrar och i praktiken oftast omöjliggör denna typ av
vattenvårdsåtgärder.
Återmeandring av vattendrag i Segeåns och Alnarpsåns
avrinningsområden - utredning av lägen, kostnader och
potentiell miljönytta
Syftet med utredningen är att peka ut lägen där det är lämpligt och tekniskt möjligt att återskapa
Segeåns slingrande lopp (meandring). Materialet skall kunna utgöra underlag till kommunernas
planarbete och leda till förslag på vattenvårdsåtgärder som bland annat kan minska
närsaltläckaget i Sege å. Dokumentationen är även användbar i fortsatt arbete med Segeåprojektet. Undersökningen har finansierats till 50 % av det s k LOVA-programmet och till 50 %
av Segeåns Vattenråd och Vattendragsförbund.
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Huvuddelen av arbetet har bestått i att leta fram vattendragens historiska utseende, samt att
samla in data och dokumentera dagens öppna och rörlagda vattendrag. Uppgifter om historisk
sträckning av vattendragen i Segeåns och Alnarpsåns avrinningsområden har hämtats från äldre
kartmaterial. I arbetet har främst använts Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 samt äldre
dikningsföretagshandlingar som visar förhållanden som rådde innan dikningen. Vidare har
studier av handlingar från 42 dikningsföretag i Segeåns och Alnarpsåns avrinningsområden get
information om vattendragens nutida utseende.
Data har samlats i kalkylblad för beräkningar av dagens dikestvärsnitt och behovet av mark och
schaktinsats för att åter- eller nyskapa slingrande vattendrag i landskapet. Datamaterialet har
även överförts till GIS med kart- och attributdata.
Figur 8. Undersökta dikningsföretag i Segeåns och Alnarpsåns avrinningsområden samt den
utvärderade sträckan vid Spångholmsbäcken.
Utifrån generaliseringar om miljönytta, markpriser och schaktkostnader har kostnad och nytta
för åtgärderna bedömts. De mest lämpade platserna för åter- eller nyskapande av slingrande
vattendrag illustreras på kartor där djup och tvärsnittsarea för dagens vattendrag, diken och
rörledningar framgår.
Undersökningen visar att Segeån och Alnarpsån har haft ett mer slingrande lopp för 100 – 200
år sedan jämfört med idag. Regelrätt meandring, dvs en sträckning som är 1,5 gånger längre än
fågelvägen har dock inte dokumenterats för någon sträcka. De mest slingriga sträckorna har
funnits i Sege å mellan Törringe och Segevång i Malmö och i Torrebergabäcken, där vattendragen rinner genom flack mark. En storskalig restaurering av Segeåns huvudfåra till det historiska utseendet för en kostnad som står i proportion till miljönyttan är i praktiken omöjlig. Här
finns inslag av tätort, produktiv åkermark, avvattningsintressen från lantbruk och tätort och
underhållsaspekter, vilket gör intrånget stort. Till detta kommer en ansenlig anläggningskostnad.
Möjligen kan återskapande kortare delsträckor och enstaka historiska ”meanderbågar” komma i
fråga.
Potentialen för återskapande och även nyskapande av vattendragssträckor med slingrande lopp
är sannolikt bättre i mindre tillflöden. Här finns även möjlighet att öppna upp kulverterade
vattendrag och ge dem en slingrande sträckning. Det som sätter begränsningarna för om återeller nyskapande av ett slingrande vattendrag kan göras är storleken på schaktinsatsen och vilka
andra intressen som påverkas av åtgärden. Generellt gäller att kostnadseffektiviteten för åtgärden är bäst där bottnen på det befintliga vattendraget ligger nära marknivån och där tvärsnittsarean är liten i förhållande till vattendragets storlek. Om de vattenrenande funktionerna
avseende näringsämnen skall vara stora bör åtgärden genomföras där näringsämnestransporten
är stor.
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Att återskapa meandring i Segeåns och Alnarpsåns avrinningsområden kan gynna vattenkvalitet
och biologiska mångfald. Samtidigt kan mer trivsamma rekreationsstråk skapas. Vattendragens
magasineringskapacitet ökar också, vilket kan ha betydelse vid översvämningssituationer.
Börringesjön - miljömässiga, tekniska och juridiska
förutsättningar för förändring av utloppet
Syftet med undersökningarna har varit att bedöma möjligheten och lämpligheten i att förändra
Börringesjöns utlopp. Undersökningen har finansierats till 50 % av det sk LOVA-programmet
och till 50 % av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd.
Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd har under 2000-talet genomfört flera utredningar
beträffande Börringesjöns vattenkvalitet. Framförallt gäller detta sjöns mycket grumliga vatten
låga siktdjup och höga näringsinnehåll. Eftersom Börringesjöns utlopp utgör början på Sege å,
påverkas åns vattenkvalitet i dess övre delar i mycket stor utsträckning av vattnet som rinner ut
från sjön. Orsaker till den dåliga vattenkvaliteten och möjliga åtgärder för att förbättra denna har
länge diskuterats inom Segeå-projektet.
Tidigare vattenundersökningar har visat att det vatten som rinner in i Börringesjön från det
norra inloppet (från Klosterviken), som utgör ca 80 % av sjöns totala tillrinningsområden, har
ett betydligt klarare vatten än det som rinner ut från sjön via Sege å. Frågan har därför väckts
om det skulle vara möjligt att flytta sjöns utlopp till området mellan Klosterviken och Börringesjön, där sjöns historiska utlopp förmodas ligga. Genom att flytta utloppet skulle Sege å
huvudsakligen försörjas av det klarare vattnet från Klosterviken.
För att belysa konsekvenser av en förändring av utloppet har mellan 2012 och 2013 genomförts
mätningar i sjöns tillflöden och utlopp. Vattenflöden och närsalter har mätts en gång per vecka i
utlopp och tillopp som representerar ca 90 % av sjöns tillrinningsområde, och sammanställts i
en näringsbudget för sjön.
Tot-P kg/år
600
Nederbörd
500
Övrig mark
S1
400
B16
300
B15
B14
200
332
322
100
B7
B3
0
In
Figur 9.
B11
Ut
Exempel på provpunkt i tillflöde till Börringesjön samt tatalfosforbudget för sjön
Resultaten visar att sjön under mätåret 2012/2013 fungerat som en närsaltfälla för kväve och
fosfor. En omledning hade, under denna period, lett till att både totalkväve- och totalfosfortransporten i Sege å och vidare till Öresund hade ökat. En ytterligare effekt av omledningen är
att man kan förvänta sig större variationer i såväl näringsämneskoncentrationer som vattenflöden nedströms sjön, eftersom sjöns buffrande effekt försvinner. Den övervägande positiva
effekten av att leda det största tillflödet direkt till Sege å är att ån skulle få ett betydligt klarare
vatten. Det grumliga vattnet från sjön skulle bli utspätt av vatten från Klosterviken. De lösta
fraktionerna av näringsämnen skulle däremot öka i Sege å både mätt som transport och som
koncentration.
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Föreslagen omledning av vattnet från Klosterviken skulle avlasta Börringesjön från stora
mängder tillförda näringsämnen men samtidigt förändra sjöns omsättningstid då vattentillförseln
minskar. Baserat på mätåret hade Börringesjön avlastats från 60 % av totalfosforbelastningen
och drygt 70 % av kvävebelastningen. Den teoretiska uppehållstiden ökar från 0,6 till 2,9 år om
80 % av vattentillförseln upphör. I praktiken påverkas sannolikt de norra delarna av sjön mest
eftersom både det största inflödet och utflödet finns där. Påverkan på Börringesjön är mycket
svårbedömd eftersom fosforbelastningen minskar i proportion till förändringen av omsättningstiden.
Två alternativa förslag till omledning av tilloppet från Klosterviken till Sege å presenteras i
rapporten. Den nordliga sträckningen följer det historiska utloppet och rinner västerut under
järnväg och allmän väg. Denna sträckning medför fördjupning av befintliga diken och behov av
större dimensioner på vägtrummor. Den sydliga sträckningen följer Börringesjöns norra kant
medför schaktarbeten i våtmarksområdet norr och nordväst om sjön. Båda förslagen innebär
markintrång och skötselbehov.
Juridiska synpunkter på omledning av tillflödet har lämnats av Jordbruksverkets Vattenenhet.
Omledningen är vattenverksamhet och kräver tillstånd enligt miljöbalken i miljödom. Idag finns
en vattendom på regleringsdamm vid Börringesjöns utlopp. Ett återställande av det norra
utloppet hanteras genom en ansökan om vattenverksamhet till mark- och miljödomstolen.
Eftersom båtnaden inte ökar för fastighetsägarna, är det den organisation som vill ha utloppet
som ska söka tillstånd och ansvara för vattenanläggningen och dess framtida underhåll. Svedala
kommun har rådighet att ansöka om detta. Markavvattningsföretag nedströms Börringesjön kan
påverkas av förändrade flödesmönster i Sege å och blir därmed sakägare.
På grundval av ovanstående rekommenderas att man inte går vidare med fortsatt utredning om
flyttning av utloppet. Huvudanledningen till denna slutsats är i första hand att näringstransporterna till Sege å och Öresund förväntas öka då vatten från Klosterviken leds direkt till
Sege å.
Kalkfilter och fosfordammar vid Havgårdssjön
Projektets målsättning är att utvärdera dikesdammar och dikesfilter för reduktion av fosforläckage från jordbruksmark. Anläggningarna vid Havgårdssjön och i Gnalöv i Skåne samt
Glössbo i Hälsingland ska ge möjlighet att dra slutsatser för jordbruksförhållanden som inte
studeras i tidigare projekt, framförallt med fokus på mark med relativt hög lutning alternativt
småbrutet jordbrukslandskap, eller andra jordarter eller gödselhantering. Projektet genomförs av
Svenska Miljöinstitutet IVL och har utförts inom ramen för LOVA-projektet vid Havgårdssjön.
Figur 10. Läge för fosfordammar och kalkfilterbrunnar vid Havgårdssjön.
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Dammarna vid Havgårdssjöns västra strand färdigställdes i månadsskiftet april/maj 2012. De
två fosfordammarna är belägna i betesmarken ca 20 m ifrån och parallellt med strandlinjen.
Inloppen till fosfordammarna konstruerades genom att avleda täckdikningsrören, som tidigare
ledde rakt ut i sjön, in till dammarna. De båda dammarna är vardera 50 m långa och kan lagra ca
300 m3 dräneringsvatten från jordbruksmarken. Brunnarna med kalkfiltermaterial placerades
nedströms fosfordammarna. Dammarna tjänar till att fånga upp och utjämna toppflöden som
annars till stor del skulle rinna förbi filtret utan rening. Fördelningen av vattnet till de två
filterbrunnarna som ligger nedströms vardera dammen sker i ytterligare en munk som har
ställbara v-formade överfall.
Provtagning med automatiska vattenprovtagare påbörjades under hösten 2012 i den södra
anläggningen. Prover på inkommande vatten till damm och utgående vatten från filter tas under
perioder då vatten flödar genom anläggningen. Den mycket blöta hösten/vintern 2012/2013
innebar att anläggningarna var i kontinuerlig drift under långa perioder i sträck. Stickprov har
tagits i båda anläggningarna under vintern 2012/2013. Efter problem med de automatiska
vattenprovtagarna och låga flöden under 2013 har data börja samlats in under hösten 2013
Resultaten kopplat till utvärderingen av fosfordammarna och kalkfiltrens potential att reducera
utläckande fosfor från jordbruksmarken vid Havgårdssjön presenteras i huvudprojektets
slutrapport i januari 2014. Rapporten för huvudprojektet och särskilt utvärderingen för
dammarna och filtren vid Havgårdssjön kommer att läggas ut på Segeå-projektets hemsida när
slutrapporten är färdigställd.
Information
Hemsida
Segeåns Vattenråd och Vattendragsförbunds hemsida har fått en ansiktslyftning under etapp 4.
På hemsidan finns information om Segeå-projektet – målsättningar, organisation och anlagda
våtmarker, utgivna rapporter etc. Resultaten från recipientkontrollen i Sege å läggs kontinuerligt
ut på hemsidan.
Broschyr
Under etapp 4 har broschyren ”Segeåns Vattendragsförbund och Segeå-projektet” uppdaterats
och kompletterats med bilder på dammar anlagda under etapp 3. Broschyren innehåller
information om Segeåns Vattendragsförbund, Segeå-projektet, våtmarksanläggning och
finansiering av vattenvårdsåtgärder. Dessutom redovisas anlagda dammar med fotografier och
karta.
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Figur 11. Segeå-projektets hemsida
Figur 12. Informationsbroschyr
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Exkursioner







2010-06-18. Utflykt med Segeå-projektets arbets- och ledningsgrupp till restaurerad
vattendragssträcka vid Tullstorpsån.
2010-11-25. Fältvandring kring Börringesjön. Markägare, kommuntjänstemän.
2011-06-10. Exkursion med Segeå-projektets arbets- och ledningsgrupp till Oxie och
Sege å där fiskevårdsåtgärder genomförts. Malmö kommun.
2012-06-15. Exkursion med Segeå-projektets arbets- och ledningsgrupp till anlagd
damm vid Vinninge i Svedala kommun.
2013-05-16. Fältvandring vid Börringesjön och Havgårdssjön. Nya metoder för Kväveoch Fosfor-rening av dräneringsvatten från jordbruksmark.
2013-06-14. Exkursion med Segeå-projektets arbets- och ledningsgrupp till anlagda
dammar vid Vismarlöv och Stridsmölla i Svedala kommun.
2013-09-23. Fältvandring vid Klågerupsbäcken med sportfiskare, markägare och
intresserad allmänhet.
Möten







Under de fyra åren har inom projektet hållits 33 arbets- och 33 ledningsgruppsmöten.
Lägesrapportering av Segeå-projektet har skett vid Segeåns Vattendragsförbunds
årsstämma 2010-04-29, 2011-05-05 2012-05-04 och 2013-04-26.
2011-05-05. Seminarium. Dikesrensning - med hänsyn till miljön och de organismer
som lever i och kring vattnet
2012-11-14. Fiskevårdsseminarium - Fiskevårdsåtgärder – vad kan vi göra i Segeån?
Sportfiskarnas lokal, Kvarnby Malmö.
2012-11-22. Kan jag ha en våtmark på min mark? Halvdagskurs för markägare,
politiker och tjänstemän. Kommunhuset Svedala.
2013-04-26. I anslutning till årsstämma: Tvåstegsdiken och meandring (slingrande å) i
Segeån - Hur anlägger man, och vad kan man få för bidrag
2013-12-18. Börringesjön – näringsfälla eller näringskälla? Presentation av resultat
från projekten kring sjön genomförda i Segeå-projektet.
Finansiering och kostnader
Segeå-projektet har under etapp 4 arbetat med en budget på drygt 10 miljoner kr, vilket är
detsamma som under etapp 1 till 3 men fördelat på 4 år istället för som tidigare 3 år. De
sammanlagda utgifterna uppgår till drygt 9 miljoner. Kommunerna har stått för ca två
tredjedelar av projektets kostnader och resten har utgjorts av externa, ansökta medel. Av dessa
utgör de så kallade miljöinvesteringarna, dvs medel för projektering och anläggande av
våtmarker 15 % av den totala finansieringen och LOVA-projekten 18 %.
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Segeå-projektet, kostnader, etapp 4
3% 2%
Administration
14%
9%
Projektering, markägarkontakter,
entreprenadupphandling mm
Utrednings och uppföljningsarbeten
Entreprenadkostnader Dammar
20%
Entreprenadkostnader Filter
Markersättningar
36%
Etapp 1 - 3
16%
Segeå-projektet, finansiering, etapp 4
18%
Kommunerna
Staten - Miljöinvestering
15%
Staten - LOVA
67%
Figur 13. Finansiering och kostnadsfördelning gällande Segeå-projektet, etapp 4.
Anläggningskostnaden för de tre bidragsdammar som anlagts har delfinansierats av
Segeåprojektet. Markägarna har själva finansierat resten via egna eller sökta medel. Denna del
har ej redovisats i Segeå-projektets ekonomi, men kan betraktas som en extern finansiering.
Flertalet dammar har också beviljats statligt så kallat skötselstöd, vilket är ett stöd som betalas
ut en gång per år till brukaren. Skötselstöden, 1500 - 4000 kr/ha och år, är beviljade för
femårsperioder med möjlighet till förlängning upp till 20 år. Skötselstöden är ej medräknade i
här redovisade sammanställningar.
Entreprenadarbeten, dvs anläggningen av dammar, våtmarker och reningsfilter, utgör naturligt
den största kostnadsdelen i projektet (45 %). Av dessa står anläggning av filterbäddar för kväve
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
och fosforrening för en femtedel (9 %). Projekteringsarbete, kontakter med markägare, samråd,
entreprenad-upphandlingar, besiktningar mm står för en femtedel av kostnaderna. Utredningsarbetena, dvs LOVA-projekten, har utgjort en större andel av kostnaderna än tidigare etapper.
Markersättningar och åtgärder i tidigare anlagda dammar och våtmarker står för mindre andelar.
Administrationen i Svedala kommun står för 14 % av kostnaderna.
Samtliga ekonomiuppgifter är preliminära eftersom bokslutet för etappen utförs efter 2013 års
utgång. Segeå-projektets ekonomi redovisas mer detaljerat i Segeåns Vattendragsförbunds och
Vattenråds årsredovisning i samband med stämman i april. Finansiering och fördelning av
kostnader framgår av figur 13.
Samarbetsprojekt
Segeå-projektet söker aktivt samarbete med lärosäten och forskningsinstitut. Under etapp 4 har
samarbetsprojekt med Miljöinstitutet IVL avseende kalkfilter för fosforrening genomförts (se
ovan). Medlemmar av Segeåns Vattenråd företog 27 – 28/10 2010 en studieresa till Baltic
Institute i Warnemunde för utbytte utbyte av kunskaper beträffande åtgärder för övergödning.
Christel Strömsholm Trulson höll föredrag om Segeåprojektets arbete och Dr Inga Krämer
Leibniz Institut fuer Ostseeforschung i Warnemünde redogjorde för institutets forskning med
näringsläckage från land till Östersjön. Judith Mankopf berättade om modellering av
närsaltbelastning inom projektet RADOST vid Leibniz Institute for freshwater Ecology and
Inland Fisheries, Berlin. Jörg Steidl Leibniz, Centre for Agricultural Landscape Research
(ZALF) Müncheberg, berättade om erfarenheter av retention av näringsämnen från
åkerdränering genom dammar för retention. Bernd Lennartz, Universität Rostock, redogjorde
för buffertzoner och reglerbara dräneringars påverkan på kväveläckage.
Frågeställningar från arbetet med vattenvårdsåtgärder kan vara lämpliga ämnen för
examensarbeten. Problemställningar har under etappen presenteras för institutioner (Ekologi,
Miljövetenskap, Geografi) och intresserade studenter har tagit kontakt med Segeå-projektet för
samarbete. Studenterna har en huvudhandledare vid sin institution och Segeå-projektet bidrar
med fakta, nätverk och ibland bidrag till resor och analyser. Under etapp 4 har 8 examensarbeten färdigställts vilka också presenteras på hemsidan.
Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Lunds Universitet
Alexandra Dicander. GIS-baserad översvämningskartering i Segeåns avrinningsområde.
Anna Lindstein. Riskområden för erosion och näringsläckage i Segeåns avrinningsområde.
Joel Lilljebjörn. Flygbildsbaserad skyddszonsinventering vid Segeå.
Avdelningen för Teknisk Vattenresurslära Lunds Universitet
Mattias Fredin. Kontinuerlig föroreningsspridning från vägbroar till ytvattenrecipienter med
tillämpning på Segeåns avrinningsområde.
Miljövetenskapliga institutionen Lunds Universitet.
Ea Baden. Lämpliga vattenvårdsåtgärder i ett dränerat jordbrukslandskap.
Therése Andersson. Segeå - ett grumligt vattendrag.
Isabelle Bjärås. Segeå - Ett vattendrag mitt i jordbrukslandskapet.
Lisa Bülow. Infiltrationsbäddar för rening av dräneringsvatten.
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport
Rapporter redovisade inom Segeå-projektet
under etapp 4
Ekologgruppen 2014. Inventering och åtgärder vid dräneringar inom Segeåns avrinningsområde
Ekologgruppen 2014. Avfasning av dikeskanter och tvåstegsdiken i Segeåns och Alnarpsåns
avrinningsområden - utredning av lägen, kostnader och potentiell miljönytta
Ekologgruppen 2014. Återmeandring av vattendrag i Segeåns och Alnarpsåns
avrinningsområden - utredning av lägen, kostnader och potentiell miljönytta
Ekologgruppen 2014. Börringesjön - miljömässiga, tekniska och juridiska förutsättningar för
förändring av utloppet
IVL 2013. Kalkfilter och fosfordammar vid Havgårdssjön. Delrapport.
Jordbruksverket 2012. Översvämningsrisk längs Sege å och dess tillflöden.
Jordbruksverket 2014. Identifiering av översvämningsytor längs Sege å. Slutrapport.
Examensarbeten
GIS-baserad översvämningskartering i Segeåns avrinningsområde - examensarbete av
Alexandra Dicander. 2012. Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Lunds
Universitet
Riskområden för erosion och näringsläckage i Segeåns avrinningsområde - examensarbete av
Anna Lindstein. 2012. Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Lunds
Universitet
Flygbildsbaserad skyddszonsinventering vid Segeå - examensarbete av Joel Lilljebjörn. 2012.
Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Lunds Universitet
Kontinuerlig föroreningsspridning från vägbroar till ytvattenrecipienter med tillämpning på
Segeåns avrinningsområde - examensarbete av Mattias Fredin. 2012. Avdelningen för
Teknisk Vattenresurslära Lunds Universitet
Lämpliga vattenvårdsåtgärder i ett dränerat jordbrukslandskap - examensarbete av Ea Baden.
2010. Miljövetenskapliga institutionen Lunds Universitet.
Segeå - ett grumligt vattendrag - examensarbete av Therése Andersson. 2011. Miljövetenskapliga institutionen Lunds Universitet.
Segeå - Ett vattendrag mitt i jordbrukslandskapet - examensarbete av Isabelle Bjärås. 2012.
Miljövetenskapliga institutionen Lunds Universitet.
Infiltrationsbäddar för rening av dräneringsvatten - examensarbete av Lisa Bülow. 2013.
Miljövetenskapliga institutionen Lunds Universitet.
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport - Bilaga 1
Uppgifter om Segeåns och Alnarpsåns
avrinningsområden
Segeåns avrinningsområde ligger i sydvästra Skåne. Större sjöar är Börringesjön, Yddingesjön,
Fjällfotasjön, och Havgårdssjön. Segeåns avrinningsområde omfattar totalt 335 km², varav
Torrebergabäckens tillrinningsområde i norr utgör 73 km², Spångholmsbäckens, som avvattnar
Yddingesjön, utgör 45 km² och Risebergabäcken i väster avvattnar ca 30 km².
Orienteringskarta – Segeåns och Alnarpsåns avrinningsområden.
Avrinningsområdet präglas av jordbruksmark. Skog och mer extensivt brukade marker finns
framför allt i områdena runt sjöarna i den sydöstra delen av avrinningsområdet. I de västra
delarna nära åns utlopp i Öresund passerar ån genom Malmö och Burlövs kommuner där
marken huvudsakligen är bebyggd. Intensivt odlade delar finner man längs åns huvudfåra från
nedströms Svedala till Malmö tätort, samt i de nedre delarna av Torrebergabäcken och
Spångholmsbäcken.
Segeåns huvudfåra är ca 4,6 mil från Börringesjön till Öresund och har ett relativt lugnt lopp
med få strömsträckor. Strömpartier finns i huvudfåran vid Skabersjö och Lilla Mölleberga, samt
på vissa sträckor av Torrebergabäcken, Spångholmsbäcken och Risebergabäcken. Ett annat
utmärkande drag för Sege å är att vattnet är grumligt, vilket det ibland kan vara hela sträckan till
Öresund. Särskilt sträckan från Börringesjön fram till nedströms Svedala uppvisar ofta höga
grumlighetsvärden, vilket hänger samman med tillflödande diken som avvattnar leriga områden.
Alnarpsåns avrinningsområde ligger mellan de större vattendragen Sege å och Höje å. Området
ligger i Lomma, Staffanstorps och Burlövs kommuner och avvattnar en areal av ca 21 km2. Den
öppna delen av huvudfåran är ca 7 km lång och mynnar i Öresund vid strandängarna norr om
1
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport - Bilaga 1
Spillepengen, Malmö. Området består av åkermark, bebyggelse och vägar vilket bl a medför
problem med övergödning och stora flödesvariationer.
Data om Sege å
Arealer
Segeåns avrinningsområde
Åkermark
55 %
Betesmark
7%
Skog
11 %
Tätorter
10 %
Övrig mark 12 %
Sjöyta
2%
335 km²
Befolkning
Totalt
60 000
därav i tätort 54 400
Klimat, hydrologi
Årsmedeltemperatur (1961-1990), Malmö 7,8 °C
Årsmedelnederbörd (1961-1990), Malmö 604 mm
Årsmedelavrinning (1991-2000)
8,2 l/s km²
Medelvattenföring (1990-2005), PULS-data 2,7 m³/s
Näringsämneskoncentrationer
Huvudfåran Bulltofta, medelhalter 2004-2006
Kväve
3,9 mg/l
Fosfor
0,12 mg/l
Ämnestransporter
Huvudfåran Bulltofta, min-max, 1995-2006
Kväve
203-850 ton/år
Fosfor
4,2-15,5 ton/år
Arealförluster
Huvudfåran Bulltofta medelvärde 2004-2006
Kväve
13 kg/ha år
Fosfor
0,31 kg/ha år
Data om Alnarpsån
Arealer
Alnarpsåns avrinningsområde
21km²
(varav Staffanstorps och Burlövs kommun) 18 km²
Åkermark
47%
Betesmark
2%
Skog
0,1 %
Tätorter
40 %
2
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport - Bilaga 1
Övrig mark
Vattenareal
11 %
0,3 %
Befolkning
Totalt
16400
därav i tätort
15900
Klimat, hydrologi
Årsmedeltemperatur (1961-1990), Malmö 7,8 °C
Årsmedelnederbörd (1961-1990), Malmö 604 mm
Årsmedelavrinning (1991-2000)
8,2 l/s km²
Medelvattenföring (1990-2005), PULS-data 0,21 m³/s
Näringsämneskoncentrationer
Huvudfåran Bulltofta, medelhalter 2004-2006
Kväve
3,9 mg/l
Fosfor
0,12 mg/l
Utförlig statistik över näringsämneskoncentrationer, transporter och arealförluster finns ej för
Alnarpsån. I Viss – Vatteninformationssystem Sverige anges medelkvävehalten till 5,5 mg/l och
medelfosforhalten till 0,12 mg/l.
3
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport - Bilaga 2
Segeå-projektet
Segeå-projektet är ett samarbetsprojekt mellan Burlöv, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala,
Trelleborg och Vellinge kommuner. Samarbetet vilar på ett samarbetsavtal mellan kommunerna.
Projektet skall främst arbeta med konkreta åtgärder för att förbättra vattenkvalitén i vattendrag
och sjöar och för att öka den biologiska mångfalden och den allemansrättsliga arealen inom
Sege å och Alnarpsåns avrinningsområden. Segeå-projektets första fyra etapper har pågått
mellan december 2000 och december 2013. Åtgärdsarbetet har inriktats på att anlägga dammar
och våtmarker på platser där de kan göra stor miljönytta.
Målsättningar
Målsättningen för åtgärdsarbetet inom Segeå-projektet är att reducera mängden kväve och
fosfor i vattenmiljöerna samt att öka vattenmagasineringsförmågan i landskapet, öka den
biologiska mångfalden och öka den allemansrättsliga arealen. Till starten för etapp 4 har
övergripande målsättningar för det fortsatta arbetet tagits fram i Handlingsprogram för Segeåprojektet 2010 - 2021. Segeå-projektets innehåll bör anpassas till riktlinjer från vattenmyndigheten.
Segeå-projektet föreslås arbeta med:
 Åtgärder för alla tänkbara ytvattenrelaterade miljöproblem i Segeåns och Alnarpsåns
avrinningsområden.
 Åtgärder för minskande transporter av övergödande ämnen från Sege å och Alnarpsån
till Öresund
 Målet god ekologisk status i Segeåns och Alnarpsåns vattenförekomster 2015
 Ökad biologisk mångfald med anknytning till vatten i Segeåns och Alnarpsåns
avrinningsområde
 Ökad areal av vattennära rekreationsområden nära tätorterna
Åtgärder för att minska övergödning
Förslag till målsättning: 50 hektar våtmarker skall anläggas i Segeåns avrinningsområde under
etapp 4 - 6, 2010 - 2021. Segeå-projektet föreslås arbeta med andra tänkbara åtgärder för att
minska närsalttransporten och minska belastningen på Öresund samt sjöar och vattendrag i
Segeåns avrinningsområde. Exempel på åtgärder är: · restaurering av vattendragens
hydrologi/morfologi · åtgärder för att minska erosion · alternativa reningsanläggningar,
kvävemur, kalkdiken · reglerad dränering · verka för ökad andel träda/skyddszoner/fånggrödor i
åkerlandskapet
Naturvård - biologisk mångfald
Segeå-projektet föreslås arbeta med vattenrelaterade naturvårdsåtgärder i Segeåns och
Alnarpsåns avrinningsområden. Nyanläggning av dammar och våtmarker är en typ av sådan
åtgärd, liksom restaurering av sjöar, vattendrag, våtmarker, mossar, rikkärr och andra
småbiotoper. Andra åtgärder med inriktning mot vattenmiljön är meandring av vattendrag,
avfasning av branta vattendrags-slänter, höjning av vattendragens bottennivåer, restaurering av
bottnar, uppbrytning av kulvertar och plantering av träd- eller buskridåer längs vattendrag. Även
åtgärder riktade mot speciella organismgrupper är tänkbara, t ex våtmarksfåglar (stork, rödspov,
kärrsnäppa etc).
1
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport - Bilaga 2
Rekreation
Segeå-projektet föreslås arbeta med att öka och utveckla närnaturen i tätortsnära områden.
Åtgärderna kan vara att med promenadstigar knyta samman tätorter eller hållplatser för
allmänna kommunikationer med natur och på så sätt öka tillgängligheten till attraktiva områden.
Skyddszoner längs vattendrag och s k beträdor är andra åtgärder som kan ge allmänheten lättare
tillträde till vattenmiljöer i åkerlandskapet. Åtgärder kan också inriktas på att öka
naturupplevelsen i områden som redan nyttjas för rekreation, genom restaurering av
vattenbiotoper eller skapande av nya landskapselement. I arbetet med att främja rekreation och
friluftsliv föreslås även att olika åtgärder vidtas för att underlätta tillgängligheten till natur och
vattenmiljöerna för funktionshindrade.
Dagvatten
Segeå-projektet föreslås inta en aktiv roll i arbetet med att skapa en naturlig hantering av
dagvatten. Detta arbete kan innefatta åtgärder som dämpar höga vattenflöden eller som
möjliggör en rening av vattnet innan det når Sege å med tillflöden. I första hand ligger detta
ansvar på kommunens VA-avdelningar, men ökad kommunikation om vattenfrågorna i ett
framtida vattenråd bör ge förutsättningar för förbättrad samordning. Under tidigare etapper har
visst samarbete mellan Segeå-projektet och kommunernas VA-avdelningar varit fruktbar.
Många gånger leds både dagvatten och dräneringsvatten till samma våtmarksanläggning.
Flödesvariationer
Både höga och låga flöden i ett vattendrag kan innebära problem för såväl flora och fauna som
lantbrukare och tätortsinvånare. När det gäller översvämningar är ovan nämnda åtgärder för
dagvatten en del i arbetet för att minska problemen. Det finns flera anledningar till att
översvämningarna blir svårare. Till de större hör klimatförändringar och ökningen av hårdgjorda
ytor i landskapet. Möjligheterna för Segeå-projektet att arbeta med åtgärder annat än i mycket
liten skala är små. Restaurering av naturliga strandnära våtmarksområden är en möjlig åtgärd.
Bevattning är ett problem som kan bidra till mycket låga flöden i Sege å med tillflöden
sommartid. Anläggning av bevattningsdammar är en åtgärd som kan förbättra situationen.
Förslaget om reglering av Segeåns flöde för bevattning genom magasinering i Börringesjön bör
följas upp.
Åtgärdsarbetets omfattning redovisas i sin helhet i rapporten Handlingsprogram för vatten- och
landskapsvårdande åtgärder i Sege å och Handlingsprogram för Segeå-projektet 2010 - 2021.
Organisation, ekonomi och tidsplan
Ledningsgruppen för Sege å projektet är det styrande organet inom projektet och består av
politiska representanter från de sju kommunerna. Under ledningsgruppen står en arbetsgrupp
bestående av tjänstemän från de sju kommunerna, LRF-representanter, VA SYD samt
konsulten. Arbetsgruppen bereder ärenden till ledningsgruppen. Administrationen sköts av
projektsekreterare, anställd vid Svedala kommun. Konsulten arbetar med det praktiska
genomförandet av projektet, t ex åtgärdsplanering, projektering, uppföljning utredning och
rapportering. Konsulten sköter också kontakten med markägare, Länsstyrelsen (samråd),
entreprenörer m fl.
Segeåprojektet har under etapp 1 till 4 arbetat (se nedan) med en budget på lite drygt 10
miljoner kr per etapp. Kommunerna har stått för drygt hälften av finansieringen. Extern
finansiering av våtmarksanläggning sker via det statliga miljöstödet (tidigare projekt- stöd,
numer miljöinvestering i LBU- programmet), som söks via Länsstyrelsen, som delfinansierar
projektering och entreprenadarbeten. Medel för utredningar och åtgärder kan även sökas från
havs- och vattenmiljöanslaget - sk LOVA-projekt (Lokala Vattenvårdsprojekt).
2
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport - Bilaga 2
Flertalet dammar har också beviljats statligt s k skötselstöd, vilket är ett stöd som betalas ut en
gång per år till brukaren. Skötselstöden, 1500 – 5000 kr/ha och år, är beviljade för
femårsperioder med möjlighet till förlängning upp till totalt 20 år.
Segeå-projektet kommer enligt samarbetsavtal mellan kommunerna att fortsätta fram till år
2021. Projektet är indelat i etapper, med etappbyten år 2014 och 2018.
Arbetssätt
I nedanstående figur illustreras det arbetssätt som används vid anläggning av dammar, våtmarker. De olika faserna kommenteras i texten nedan.
1. Information till markägare
2. Mottagande av intresseanmälningar
3. Åtgärdsplanering, val av projekt
4. Fältbesök
5. Projektering, avvägning
6. Samrådsansökan
7. Förhandsförbindelse
8. Upphandling av entreprenör
9. Anläggningsarbete
10. Besiktning, uppmätning
11. Kontraktsskrivning, markersättning
12. Vegetationsetablering
13. Eventuella efterarbeten
1.
2.
Information till markägare. Information om projektet sprids till markägare (och
arrendatorer). Projektet har hittills arbetat med:
- information genom möten (via LRF, dikningsföretag och andra föreningar)
- aktivt kontakttagande genom brev eller telefonsamtal med markägare som har mark
som är intressant för damm/skyddszonsanläggning
Mottagande av intresseanmälningar. Markägare och arrendatorer, som fått information om projektet och som via telefon eller skriftligen anmäler sitt intresse för att
deltaga i projektet, registreras och ges en preliminär prioriteringsklassning. Klassningen
görs med utgångspunkt från den information som framkommer vid anmälan samt
studier av kartor och annat underlagsmaterial.
3
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport - Bilaga 2
3.
Åtgärdsplanering, val av projekt. Inkomna anmälningar gås igenom. Behov och
lämplighet för dammlokalisering bedöms bl a utifrån tillrinningsområdets storlek,
markanvändningen i tillrinningsområdet och relationen till eventuellt andra aktuella
projekt i området.
4.
Fältbesök. Markägare med högt prioriterade lägen för damm- eller skyddszonsanläggning besöks. Vid dammprojekt görs en preliminär bedömning av den tekniska
möjligheten att anlägga en damm (omfattning på schaktmassor, deras placering mm).
Vid fältbesöken bedöms även naturvårdsförhållanden. Dessutom informeras markägaren om hur projektet kommer att gå vidare.
5.
Projektering, avvägning. Områden aktuella för dammar avvägs och i de flesta fall
genomförs en provgrävning. Diverse bakgrundsmaterial tas fram, t ex uppgifter från
eventuellt dikningsföretag. Projekteringen omfattar utformning, volymberäkning,
placering av schaktmassor mm samt utformning av diverse tillhörande konstruktioner
såsom brunnar, dämmen mm. Projekteringen resulterar bl a i ritningar över dammar
med tillhörande konstruktioner.
6.
Samrådsansökan. Ett preliminärt förslag för anläggning av damm skickas på samråd
till Länsstyrelsen och markägare.
7.
Förhandsförbindelse. Markägaren skriver på en förhandsförbindelse att han/hon är
villig att avsätta mark och deltaga i projektet. Överenskommelse om markersättningens
storlek träffas.
8.
Upphandling av entreprenör. Anbudsunderlag enligt Mark AMA utarbetas och
skickas ut till entreprenörer för räkning. En anbudsförrättning och upphandling av
anläggningsarbetet sker.
9.
Anläggningsarbetet påbörjas då
samrådsbeslut erhållits från
Länsstyrelsen. Anläggningsarbetet
utförs av entreprenören i nära samråd
med konsulten.
10.
Besiktning och uppmätning av
dammen med omkringliggande
område genomförs efter det att
entreprenören slutfört sitt arbete.
11.
Kontraktsskrivning,
markersättning. Kontraktskrivning
mellan kommun och markägare.
Avtalen gäller normalt i 30 år för
dammar och våtmarker. Utbetalning
av markersättning görs till markägaren.
12.
Vegetationsetablering (ev. sådd och plantering) görs oftast av markägaren. Fröer och
plantmaterial tillhandahålles av projektet.
13.
Eventuella efterarbeten. Efterarbeten kan bli nödvändigt vid vissa av projekten. Dessa
kan dels omfatta arbeten som ingått i entreprenadupphandlingen (t ex brunnar, dämmen,
mm) men som behöver justeras för att fungera tillfredsställande. Arbetet utförs och
bekostas av entreprenören, förutsatt att det sker inom garantitiden för arbetet (två år).
Det kan även innefatta arbeten som varit svåra att förutsäga när entreprenaden
handlades upp. Detta gäller t ex reparation av täckdikningssystem som varken markägaren eller beställaren känt till eller skador som uppkommit p g a svårförutsägbara
jordarts- eller grundvattenförhållanden. Dessa arbeten bekostas av projektet.
4
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport - Bilaga 2
Underhåll av anlagda dammar och våtmarker kan bli nödvändigt i ett längre tidsperspektiv.
Detta arbete kan t ex omfatta rensning av in- och utloppsrör och delar av dammarnas bottnar.
Arbetet kan även innefatta reparation av vissa konstruktioner såsom dämmen och brunnar. Det
åvilar i dag respektive kommun att ansvara för detta arbete, eftersom dessa moment kan komma
att ligga efter projekttidens slut. Enligt skrivna avtal svarar markägaren för dammarnas och
våtmarkernas skötsel i övrigt.
Normalt tecknar markägaren (eller arrendatorn) också ett avtal med staten om ett s k
Skötselstöd. Mer om skötselstödet och det ibland tillämpade projektstödet för anläggning av
småvatten och dammar finns under rubriken Finansiering. Dessa stöd är båda s k EU-miljöstöd.
Tidsmässigt hamnar ansökningarna om dessa stöd ofta vid punkt 6 ovan.
Förutsättningar för anläggning
Målsättningarna för projektet har varit att uppnå kostnadseffektiv närsaltreduktion, anpassning till landskapsbild och skapande av förutsättningar för rekreation och ökat livsutrymme för våtmarksanknutna
växter och djur i jordbrukslandskapet. I det praktiska arbetet konfronteras dessa mål med andra intressen i
landskapet och med de tekniska förutsättningar som råder.
Den effektiva dränering som skett i jordbrukslandskapet har medfört att yt- och markvattennivåer oftast
ligger betydligt lägre än de gjorde för 100-150 år sedan. De flesta öppna vattendrag har rätats eller
kulverterats och omgivande marker har avvattnats genom täckdikning.
Att anlägga dammar och våtmarker genom att enbart dämma innebär oftast att man kommer i konflikt
med markavvattningsintresset. De flesta dammar och våtmarker har därför anlagts genom utgrävning ner
till befintliga vattennivåer. Om de topografiska förhållandena varit gynnsamma har utgrävningen kunnat
kombineras med dämning och på så vis har schaktvolymerna minskats. Dessa förutsättningar påverkar
naturligtvis utseendet på dammarna och våtmarkerna och hur de smälter in i landskapet.
5
Ekologgruppen i Landskrona AB
Segeå-projektet
Etapp 4 - Slutrapport – Bilaga 3
Bilaga 3
Projektdatablad – presentation av dammar och våtmarker anlagda inom
Segeå-projektets etapp 4.
Bilagan innehåller 12 projektdatablad
Ekologgruppen i Landskrona AB
Staffanstorp kommun
Nr 79
Segeå-projektet
Damm vid Kap, Djurslöv
Fastighet:
Djurslöv 7:12
Kommun:
Staffanstorp
Dammyta:
1 ha
Vattenvolym (max):
9 200 m3
Djup (max):
1,9 m
Tillrinningsområde (ha): 27 ha jordbruksmark
Schaktmassor:
13 000 m3
Anläggningskostnad:
580 000 kr
Läge:
1 km NO Särslövs kyrka
Färdig:
december 2010
Tidigare markanv:
Åker
Beskrivning:
En damm på cirka 1 hektar har skapats på låglänt, svårdränerad åkermark genom utvidgning av ett
befintligt småvatten (ca 0,1 ha). Dammen mottar vatten från ett ca 30 ha stort tillrinningsområde. För
att skapa variation och främja fågelhäckning och biologisk mångfald har två grundområden anlagts
centralt i dammen, varav ett når över vattenytan vid lågvatten.
Svedala kommun
Nr 174
Segeå-projektet
Damm vid Eksholmsbäcken, Vismarlöv
Fastighet:
Vismarlöv 9:12, Hyby 32:1
Kommun:
Svedala
Dammyta:
5,6 ha
Vattenvolym (max):
32 000 m3
Djup (max):
1,1 m
Tillrinningsområde (ha): 340
Schaktmassor:
8 000 m3
Anläggningskostnad:
411 000 kr
Läge:
1,5 km söder om Vismarlöv
Färdig:
augusti 2011
Tidigare markanv:
Betesmark/Ohävdad öppen
mark
Beskrivning:
En våtmark på 5,6 hektar har skapats där ett dike som avvattnar 340 hektar ansluter till
Eksholmsbäcken. Området var tidigare fuktig betesmark och marken är låglänt och flack. En låg vall
har anlagts mot Eksholmsbäcken och den gamla dikesfåran har getts ett mer slingrande lopp med
varierad bredd. Vattenståndet kan reglreas med en munkbrunn. Våtmarken har ett rikt fågelliv.
Svedala kommun
Nr 178
Segeå-projektet
Damm vid Vinningegård
Fastighet:
Vinninge 12:2
Kommun:
Svedala
Dammyta:
0,3 ha
Vattenvolym (max):
3 000 m3
Djup (max):
2,5 m
Tillrinningsområde (ha): 90 ha
Schaktmassor:
1 000 m3
Anläggningskostnad:
170 000 kr
Läge:
3 km söder om Staffanstorp
Färdig:
juni 2012
Tidigare markanv:
Betesmark
Beskrivning:
En större och en mindre damm med total vattenspegel på 0,3 hekatar har skapats i en tomtmiljö. I
forna tider odlades karp i flera dammar i parken på fastigheten, och rester av vallar och sänkor fanns
på platsen innan dammen anlades. Vallar och sänkor har utnyttjas vid anläggandet av två dammar.
En kulvert som avvattnar 90 hektar åkermark försörjer dammarna med vatten som fördelas mellan
den övre och den nedre dammen via en reglerbrunn. Vatten från den övre dammen avleds till den
nedre dammen där nivån regleras med en munkbrunn.
Svedala kommun
Nr 179
Segeå-projektet
Damm vid Sjuspännegropen, Aggarp
Fastighet:
Lilla Aggarp 2:41
Kommun:
Svedala
Dammyta:
0,5 ha
Vattenvolym (max):
3 000 m3
Djup (max):
1,4 m
Tillrinningsområde (ha): Delflöde fr Sjuspännegropen
Schaktmassor:
3 000 m3
Anläggningskostnad:
270 000 kr
Läge:
1 km väster om Aggarp.
Färdig:
april 2011
Tidigare markanv:
Ohävdad öppen mark
Beskrivning:
En sidodamm till Sjuspännegropen har skapats genom utvidgning av befintliga dammar och
rördragnig från bäcken. Inloppsröret har försetts med en lucka som som gör att vatten strömmar in i
dammen då vattenståndet i Sjuspännegropen är högt och hålls kvar när vattennivån sjunker.
Svedala kommun
Nr 181
Segeå-projektet
Damm vid Tittente
Fastighet:
Svedala 129:50
Kommun:
Svedala
Dammyta:
0,2 ha
Vattenvolym (max):
2 400 m3
Djup (max):
1,2 m
Tillrinningsområde (ha): 20
Schaktmassor:
2 100 m3
Anläggningskostnad:
42 400 kr
Läge:
2 km öster om Svedala
Färdig:
september 2010
Tidigare markanv:
Betesmark
Beskrivning:
En damm på 0,2 hektar har skapats i en betesmark. I samband med anläggning av tomter och
villabebyggelse har dammen tillkommit för att bl a jämna ut flöden i diket som ansluter till Sjödikens
vattensystem nedströms. Ett delflöde av vatten från ett kulvertsystem som avvattnar ca 20 ha avleds
till dammen som fungerar som en sidodamm. Till dammen leds även dagvatten från de nya tomterna i
området. Anläggningsarbetet har utförts i markägarens regi med ekonomiskt bidrag från Segeåprojektet.
Svedala kommun
Segeå-projektet
Nr 184
Damm söder om Vismarlöv
Fastighet:
Vismarlöv 13:5
Kommun:
Svedala
Dammyta:
1,5 ha
Vattenvolym (max):
11 000 m3
Djup (max):
1,4 m
Tillrinningsområde (ha): 50
Schaktmassor:
8 000 m3
Anläggningskostnad:
400 000 kr
Läge:
1 km söder om Vismarlöv
Färdig:
februari 2013
Tidigare markanv:
Våtmark
Beskrivning:
En våtmark har grävts ur på ett låglänt och fuktigt område intill Eksholmsbäcken. Vatten från totalt ca
50 ha tillförs våtmarken, dels från en kulvert som avvattnar åkermark i öster, dels från ett dike som
avvattnar åkermark i norr. Dammens vattennivå bestäms av en reglerbar munkbrunn, men under
högflödessituationer bestäms vattennivån av Eksholmsbäcken som breddar in över det låglänta
området.
Staffanstorp kommun
Nr 186
Segeå-projektet
Kolböra Mosse
Fastighet:
Djurslöv 12:1
Kommun:
Staffanstorp
Dammyta:
1,5 ha
Vattenvolym (max):
10 000 m3
Djup (max):
1,0 m
Tillrinningsområde (ha): 300
Schaktmassor:
6 500 m3
Anläggningskostnad:
350 000 kr
Läge:
2 km väster om Staffanstorp
Färdig:
augusti 2013
Tidigare markanv:
Våtmark
Beskrivning:
Öppna vattenspeglar har återskapats i Kolböra Mosse. Forna tiders öppna ytor hade vuxit igen och
vatten från ca 300 ha rann i ett randdike vid sidan om våtmarken. Växtdelar och sediment har grävts
upp på en yta av 1,3 ha har spritts ut i tunna lager runt våtmarken. Vid urgrävningen har man använt
en amfibiegrävmaskin utrustad med flytpontoner och lång arm. Mindre sjok av flytande växtmaterial
har senare samlats ihop med en mindre pontonmaskin. Numera sprids vattnet ut över större dela av
våtmarken till nytta för närsaltrening och fågelliv.
Svedala kommun
Nr 190
Segeå-projektet
Smådammar för grodor vid Fiedal
Fastighet:
Fiedal 9:44
Kommun:
Svedala
Dammyta:
0,2 ha
Vattenvolym (max):
1 500 m3
Djup (max):
1,0 m
Tillrinningsområde (ha): 10
Schaktmassor:
1 700 m3
Anläggningskostnad:
60 000 kr
Läge:
3 km väster om Svedala
Färdig:
april 2011
Tidigare markanv:
Betesmark/Ohävdad öppen
mark
Beskrivning:
Fem igenvuxna kärr med en sammanlagd yta av 2000 m2 har rensats för att skapa goda betingelser
för lökgroda och större vattensalamander. Lökgroda är numera mycket sällsynt i sydvästra Skåne,
men förekommer fortfarande i några dammar ca 400 m sydväst om det aktuella området. Under
1960- och 70-talet fortplantade sig lökgrodan fortfarande i några av dammarna vid Fiedal, men
försvann, troligen beroende på gradvis försämrade vattenmiljöer.
Svedala kommun
Nr 203
Segeå-projektet
Damm vid Bjärshög
Fastighet:
Bjärshög 3:2
Kommun:
Svedala
Dammyta:
2,3 ha
Vattenvolym (max):
18 000 m3
Djup (max):
1,8 m
Tillrinningsområde (ha): 60
Schaktmassor:
3 700 m3
Anläggningskostnad:
200 000 kr
Läge:
Sydväst om Bjärshögs kyrka
Färdig:
september 2012
Tidigare markanv:
Våtmark
Beskrivning:
En befintlig våtmark har restaurerats genom rensning av buskar och vegetation (västra delen) och
genom schaktning (östra delen). Inkommande dräneringsvatten från ca 50-60 ha, som tidigare endast
passerade östra delen av våtmarken, har letts om genom nyläggning av rör, så att vattnett går genom
hela våtmarken. Den nya reglerbara munkbrunnen vid utloppet möjliggör viss dämning och att man
kan hålla en vattenspegel året om. En groddamm anlades också intill våtmarken (nordväst).
Lund kommun
Nr 205
Segeå-projektet
Damm vid Trällekilla
Fastighet:
Toppeladugård 1:5
Kommun:
Lund
Dammyta:
0,3 ha
Vattenvolym (max):
4 500 m3
Djup (max):
2,0 m
Tillrinningsområde (ha): några hektar skog och åker
Schaktmassor:
3 500 m3
Anläggningskostnad:
44 000 kr
Läge:
2 km sydväst om Genarp
Färdig:
augusti 2012
Tidigare markanv:
Åker
Beskrivning:
En damm på 0,4 ha har skapats i en svacka i åkermark. En mindre damm har införlivats i den nya
dammen som försörjs av vatten från åkermark, från ett småvatten samt från en källa i skogen (en av
tre källor i "Trällekilla"). Anläggningsarbetet har utförts i markägarens regi och ett bidrag på 1
prisbasbelopp har utgått från Segeå-projektet.
Svedala kommun
Segeå-projektet
Nr 207
Damm söder om Vismarlöv
Fastighet:
Stridsmölla 1:3
Kommun:
Svedala
Dammyta:
1 ha
Vattenvolym (max):
9 000 m3
Djup (max):
1,2 m
Tillrinningsområde (ha): 10
Schaktmassor:
6 000 m3
Anläggningskostnad:
260 000 kr
Läge:
1 km söder om Vismarlöv
Färdig:
februari 2013
Tidigare markanv:
Våtmark
Beskrivning:
En våtmark har grävts ur i ett låglänt fuktigt område i Eksholmsbäckens närhet. Vid högflöden rinner
vatten från bäcken in i våtmarken via befintliga diken och tre hårdgjorda trösklar. På så sätt hålls
vatten kvar på en hög nivå i våtmarken när det sjunker undan i bäcken och dikena. Våtmarken tillförs
även vatten från ett mindre dike i öster. Anläggningsarbetena har genomförts samtidigt som en större
våtmark grävts ur på fastigheten närmast i norr. Området ligger skyddat och har ett rikt fågelliv.
Svedala kommun
Nr 211
Segeå-projektet
Damm vid Tittente
Fastighet:
Svedala 129:41
Kommun:
Svedala
Dammyta:
1 ha
Vattenvolym (max):
7 000 m3
Djup (max):
1,0 m
Tillrinningsområde (ha): 20 ha mest åker
Schaktmassor:
8 400 m3
Anläggningskostnad:
353 000 kr
Läge:
2 km öster om Svedala
Färdig:
november 2013
Tidigare markanv:
Våtmark
Beskrivning:
En damm på 1 hektar har anlagts i en terrängsvacka i åkermark. Dammen tillförs vatten från 4 mindre
kulvertsystem. Vattennivån kan regleras med hjälp av en munkbrunn i utloppet, från vilken vattnet
leds till en stamledning som mynnar i Sjödikens vattensystem. Dammen fungerar både som
utjämningsmagasin och renar vattnet från näringsämnen.