Kulturella och kreativa Blekinger på rapporten
Kulturella och kreativa Blekinger på rapporten Kristina Engdahl Kultur och fritid Region Blekinge Sommaren 2012 Innehållsförteckning Inledning 1 Metod 1 Bakgrund 2 Kulturella och kreativa näringar 2 Kulturella och kreativa näringars utveckling 2 Blekinges resa 3 Kreativa Blekinge 4 Kulturella och kreativa näringar 5 Kvantitativ studie 6 Andelen arbetsställen 6 Antal företag i de kulturella och kreativa näringarna uppdelad på delområde 6 Antalet arbetsställen redovisat per storleksklass 7 Värdesystem 8 Omsättning 9 Kartläggning av projekt 10 Informations- kommunikations- och mediaindustrin i Södra Sverige 10 Blekinge UPP 10 Repslageriet på Lindholmen 10 NP.XP NetPort Experience 11 ICT Blekinge 12 Moving Media Southern Sweden 12 ICT Blekinge 2 - BICT 2 12 Förstudie entreprenörskap och kulturarv runt Östersjön 12 Regional samverkan kalla kriget ubåt 13 Försvunnen - En films effekt på tillväxt 13 SSIB – Såddfinansering och spelutveckling för innovativa företag i Blekinge 13 Revystad Karlshamn 14 Pilgrimsvägen Blekinge 14 Expandera XL 14 Proof of Conceptmetoder för Kulturella och Kreativa näringar 15 HandiCraft Blekinge 15 Slutsats 16 Bilaga 17 Referenser 23 Inledning Den här rapporten är en kartläggning av vad Region Blekinge har gjort sedan 2007 för att stötta de kulturella och kreativa näringarna. Den innefattar en redogörelse över projekt kopplade till kulturella och kreativa näringar som Region Blekinge har stöttat ekonomiskt. Med i kartläggningen finns branscher som t.ex. turism, media, och design. Förutom kartläggningen av de olika projekten innehåller även rapporten en analys av kulturella och kreativa näringar i Blekinge och hur de har utvecklats sedan Sofie Åbergs rapport Kreativa Blekinge från 2008. Rapporten kommer att innehålla en jämförelse med Ågrens kvantitativa studie för att få fram ett index på vad projekten inom de kulturella och kreativa näringarna kan ha gett för tillväxten både inom dess egen näring men även för tillväxten i regionen. Kulturella och kreativa näringar är idag en viktig del av en regions tillväxt och utveckling. Genom den teknologiska utvecklingen har massproduktion av kultur möjliggjorts och den har bidragit till att försäljning av kulturella varor har ökat. Där det finns en hög kreativitet finns det också en ekonomisk tillväxt. Kulturella och kreativa näringar bidrar till denna utveckling genom kompetens, inspiration, produkter och upplevelser1. Region Blekinges arbete med kulturella och kreativa näringar är väl förankrat i regeringens handlingsplan från 2009 för att ”utveckla entreprenörskap och företagande inom kulturella och kreativa näringar”. Tanken med handlingsplanen var bland annat att utveckla samarbetet mellan kultur och näringslivet. Planen sträcker sig från 2009 till 2012 och omfattar 73 miljoner kronor. Handlingsplanen består av nio deluppdrag, bland annat rådgivning till företag, ledarskap och arbetsorganisation samt kompetensutveckling2. Projektet Proof of Concept för Kulturella och kreativa näringar har bland annat finansierats med pengar från den nationella handlingsplanen. Även EU har rekommenderat att samarbetet mellan kultur och näringsliv ska öka. Under perioden 1999-2003 var den ekonomiska tillväxten i Europa 17,5 % medans den ekonomiska tillväxten inom kulturella och kreativa näringar var på 19,7 %. Detta visar att näringen är vital för Europas utveckling3. Metod I rapporten kommer det redovisas statistik som är taget från Statistiska centralbyråns (SCB) företagsregister över arbetsställen. Statistiken kommer att jämföras med Ågrens tidigare rapport och därför har samma parametrar valts ut. Ågren valde att använda sig av en modifiering av regionförbundet Östsams modell som de tog fram under KRUT-projektet 2008-2010. Modellen har delat in den kreativa sektorn i fyra delar: turism/rekreation/sport, media/digitalt, konst/design samt kulturarv/informationshantering. Dessa fyra huvudområden är i sin tur indelade i flera delområden. Rapporten kommer även använda sig av Ågrens värdesystem där man delar upp kulturella och kreativa näringar efter funktion: materialproducent, kreatör, reproduktion, distribution eller utbildning/stödfunktion. Funktionerna kan till en viss del vara beroende av varandra. 1 Nielsén, Tobias (2009). Kulturens ekonomi och kreativa näringar- drivkrafter och konsekvenser för kulturpolitiken. Moberg, Stefan (våren 2011). Kulturella och Kreativa Näringar (KKN). 3 KEA European Affairs (2006). The Economy of Culture in Europe 2 1 Bakgrund Kulturella och kreativa näringar När man talar om kulturella och kreativa näringar är det viktigt att förstå att dessa är näringar med stora variationer av företag och att dessa företag behöver främjas på olika vis. Det finns både varuoch tjänsteproduktion inom näringen, de är vissa som skapar unika verk medan andra massproducerar kultur. Det finns även variationer i de olika företagens affärsstrategi. Antingen har företagen ett vinstintresse, så kallad kommersiell affärsstrategi. Eller så har de en konstnärlig affärsstrategi där verksamheten är i fokus och inte den ekonomiska avkastningen. Företag kan även skiljas från att vara kreatörs- eller entreprenörsdrivna företag. I de kreatörsdrivna företagen är det de personliga egenskaperna och talangen som står i fokus. De är ofta solo- eller småföretag. Tillskillnad från kreatörsdrivna företag kan entreprenörsdrivna företag vara stora företag där verksamheten innebär att kommersialiserar andras kreativitet och produktion. Beroende på om sysselsättningen står för själva skapandet eller kringverksamheter som reproduktion, distribution, försäljningen och utbildning med mera så finns det skillnader. Det finns även åtskillnader beroende vart i värdekedjan man befinner sig. Från att vara i centrum, den konstnärliga kärnan, till någon av de omgivande cirklarna, kulturella näringar, kulturbaserad näring och övriga samhället. Sammanfattningsvis kan det hävdas att alla dessa företag med olika förutsättningar och behov lite lättsamt buntas ihop till en och samma näringsgren. Detta kan skapa problem då alla dessa olika företag måste främjas på olika vis4. Vad som likaså kännetecknar kulturella och kreativa näringar är att den utmärks av en blandekonomi. Offentliga myndigheter, kommersiella företag och civilsamhällets olika organisationer arbetar sida vid sida och stärker på så sätt varandra. Det förekommer även blandekonomin inom den egna organisationen. Ett företag kan finansieras av allmänna medel, försäljning på marknaden och ideellt arbete. Detta kan ställa till besvär då dessa företag inte passar in i existerande affärsstrategier och kan därmed inte få det stöd eller förutsättningar som de behöver5. Kulturella och kreativa näringars utveckling Under de senaste åren har de kulturella och kreativa näringarna kommit i fokus både när det gäller dess ekonomi och de satsningar som görs för näringen. Kulturen har bland annat genomgått en förändring och har spridit sig till nya sammanhang 6. För det första vill nya sektorer komma samman med kultur. Ett tydligt exempel på detta är dataspel. Kulturutskottet har bland annat hållit ett riksdagsseminarium om datorspelsmediet som en ”kulturyttring”. För det andra så har gränserna suddats ut. Idag är exempelvis dataspel förlagor till nya filmer och böcker och vice versa. Det tredje sammanhanget är att gränsen mellan producent och mottagare har blivit otydligare. Idag kan konsument själv bestämma när, var och hur kulturen ska konsumeras i och med att det är möjligt att lagra filmer, texter, musik och tv-dramer. För det fjärde har kultur blivit en fråga om ekonomisk tillväxt. I en rapport från EU-kommissionen sägs den kulturella och kreativa sektorn omsätta 654 miljarder euro år 2003 7. I 4 Nielsén, Tobias & Stenström, Emma (2010). Gungor och Karuseller- Om utveckling av företag i kulturella och kreativa näringar. Ibid. 6 Nielsén, Tobias (2009). Kulturens ekonomi och kreativa näringar- drivkrafter och konsekvenser för kulturpolitiken. 7 Ibid 5 2 PricewaterhouseCoopers (PwC) rapport Global Entertainment and Media Outlook 2011-2015 utläses en fortsatt tillväxt på 6,5 % inom kulturella och kreativa näringar i hela världen8. Det femte argumentet är att kultur har blivit ett viktigt värde när städer, regioner och länder vill profilera sig. Därför är det vanligt att kulturella och kreativa näringar tas med i många regioners tillväxtprogram. Det femte argumentet får stöd från Richard Florida som myntade begreppet ”den kreativa klassen” vilket innebär att den kreativa klassen anses stå för de mest värdefulla innovationer och för denna klass måste det skapas rätt förhållanden. Förhållandena är tron på talang, teknik och tolerans (”3 T:n”) för att kunna skapa en ekonomisk tillväxt9. De kulturella och kreativa näringarna har således fått en stor betydelse för framtida utvecklingsstrategier. Blekinges resa Region Blekinges fokus inom kulturella och kreativa näringar har främst legat inom digitala medier, turism och stödstrukturer. Bland annat har man arbetat med Proof of Concept, vilket är ett projekt där ett redan utvecklat affärskoncept för produkter och tjänster inom Blekinge tekniska högskolas (BTH) kompetensområde testas på företag inom de kulturella och kreativa näringarna. Projektet är ett samarbete mellan Region Blekinge, BTH och NetPort och hoppas skapa nya företag och arbetstillfällen inom de kulturella och kreativa näringarna. På sidan 15 finns det mer om Proof of Concept. Regionen är även engagerade Media evolution vars syfte är att göra södra Sverige till en ledande innovationsmiljö inom mediabranschen. Region Blekinge har också varit med och grundat Generator Sverige som är en intresseorganisation med utgångspunkt i en vilja att främja entreprenörskap, innovationsanda och kreativitet arbete för att gynna tillväxten inom de kulturella och kreativa näringarna 10. Blekinge är även en stark region när det gäller spelindustrin. NetPort i Karlshamn har som inriktning digitala medier och logistik/intelligenta transportsystem (ITS). År 2003 utsågs NetPorts Mötesplats Karlshamn till nationell Mötesplats av KK-stiftelsen. Mötesplatsen hade som uppdrag att stimulera tillväxten inom svensk datorspelsindustrin. För tillfället pågår också projektet SSIB – Såddfinansering och spelutveckling för innovativa företag i Blekinge. Projektet vill stärka och utveckla Blekinges spelindustri. Region Blekinges satsningar på de kulturella och kreativa näringarna finns i flera strategiska dokument: Regionala utvecklingsprogrammet – ”Blekingestrategin” Kulturpolitisk strategi – ”Nya ansikten” Blekinges regionala kulturplan Regionala tillväxtprogrammet - ”Tillväxt Blekinge” Region Blekinges arbete med näringen får stöd i OECD Territorial Rewiews över Småland-Blekinge. Serien, som kom ut 2012, innehåller analyser och politisk vägledning för att stärka den regionala utvecklingspolitiken och styrningen. OECD lyfter bland annat regionens stora natur- och kulturtillgångar som en resurs som bör marknadsföras bättre. Genom att marknadsföra sig som en attraktiv region får man tillgång till en mer välkvalificerad och företagsam arbetsmarknad. Blekinge med sitt rika natur- och kulturliv innehållande kusten, vildmarken, faunan, floran, det rena och 8 PWC (juni 2011). Global Entertainment and Media Outlook 2011-2015. Nielsén, Tobias (2009). Kulturens ekonomi och kreativa näringar- drivkrafter och konsekvenser för kulturpolitiken. 10 Generator Sverige. 9 3 klara vattnet gör regionen till en av de hälsosammaste i Europa. Genom att marknadsföra detta kan man få fler att stanna eller flytta till regionen och på så sätt öka tillväxten 11. I Blekinge arbetade år 2010 5 687 personer, varav 3 440 varr män och 2 247 var kvinnor, inom kulturella och kreativa näringar. Företagen inom näringen hade en omsättning på 5 121,7 miljoner kr. I Europa år 2009 arbetade 3,6 miljoner inom de fem viktigaste kulturella sektorerna, vilket motsvarar 1,7 % av den totala sysselsättningen. Den högsta andelen fanns i de nordiska länderna med de lägsta var i Portugal, Rumänien och Turkiet 12. Kreativa Blekinge Sofie Åberg fick i uppdrag av Region Blekinge att skriva en rapport om kulturella och kreativa näringar i Blekinge för att se vilka förutsättningar som fanns. Rapporten var färdig i januari 2008 och ligger till grund för denna rapport. Åberg valde att dela in de kulturella och kreativa näringarna enligt regionförbundet Östsams modell i fyra huvudområden: turism/rekreation/sport, media/digital, konst/design samt kulturarv/informationshantering. Dessa fyra huvudområden innehåller i sin tur ett antal delområden. Den största gruppen inom näringen var då sport, turism, digital mjukvara, spel samt dataservice. När indelningen istället var efter funktion var nästan hälften kreatörer inom sin yrkesgren. Den näst största gruppen var distributörer. Vid tiden för Åbergs rapport fanns det även 660 föreningar som kunde kopplas till kulturella och kreativa näringar. Av dessa bestod hälften av sportföreningar och cirka 15 % är föreningar som kunde härledas till historiska platser eller hus. Enligt Åberg fanns det även sammanlagt 169 profiler, kurser och program från grundskolenivå upp till vuxenutbildningar som kan kopplas till de kulturella och kreativa näringarna. De allra flesta av dessa var kurser13. Delar av det resultat som Ågren kom fram till i den kvantitativa studien kommer att jämföras med siffror från 2010 för att få ut ett värde av vad projekten som Region Blekinge har stöttat kan ha gett. Jämförelsens resultat kan även förklaras på andra sätt än Region Blekinges arbete med de kulturella och kreativa näringarna. Som exempel kan det även bero på konjunkturen, andra organisationers satsningar inom kulturella och kreativa näringar samt den tekniska utvecklingen. 11 OECD Territorial Rewiews Småland-Blekinge. Eurostat (2011). Cultural Statistics. 13 Åberg, Sofie (januari 2008). Kreativa Blekinge. Region Blekinge. 12 4 Kulturella och kreativa näringar För att kunna jämföra resultaten från Åberg undersökning kommer denna kvantitativa studie utgå från samma definitioner och indelningar. Åbergs modell utgick från regionförbundet Östsams modell som var indelad i fyra huvudområden: turism/rekreation/sport, media/digital, konst/design och kulturarv/informationshantering. Dessa delades sedan vidare in ett antal delområden som kan utläsas nedan. Turism, Rekreation & Media & Digitalt Sport • Tidningar/Tidskrifter • Mjukvara/Spel/Dataservice • TV/Reklam • Reklam • Film/Video • Foto • Sport • Djur/Natur/Friluftsliv • Turism Konst & Design Kulturarv & • Mode/Design • Konst/Konsthantverk • Litteratur • Artister/Sång/Musik/Dans • Teater/Festivaler • Arkitektur Informationshantering • Museum • Bibliotek/Info.hantering/ Arkiv • Historiska platser/byggnader/Hus 5 Kvantitativ studie Andelen arbetsställen I Blekinge år 2010 fanns det 2 451 arbetsställen som kunde kopplas till de kulturella och kreativa näringarna, vilket var 17 % av den totala andelen arbetsställen i Blekinge. Det är inte enbart den kreativa kärnan, med dess kreatörer, utan även kringverksamheter som butiker, industrier och sportverksamhet med flera som är inräknade. Sedan Åbergs rapport har SNI-nummerna ändrats vilket kan påverka antalet arbetstillfällen inom kulturella och kreativa näringar. Detta kan ha en vis inverkan på jämförelsen mellan siffrorna från 2010 och de siffror som Åberg fick fram år 2007. Delas arbetsställena in i huvudområden går det att utläsa att turism/rekreation/sport, media/digital och konst/design står för cirka en tredjedel var av den totala andelen arbetsställen som är verksamma i de kulturella och kreativa näringarna. Kulturarv och informationshantering står enbart för 5 % av arbetsställena inom näringen. Andel arbetsställen som är verksamma i de kulturella och kreativa näringarna 5% 31% Kulturarv, Info. Hantering 32% Turism, Rekreation, Sport Media, Digitalt Konst, Design 32% Antal företag i de kulturella och kreativa näringarna uppdelad på delområde I diagram nummer två ser vi antal företag i de kulturella och kreativa näringarna uppdelad på delområde. Det största delområdet är sport tät följt av artister, teater och musik med mera samt mjukvara, spel och dataservice. I en jämförelse med siffrorna från 2007 har den största ökningen skett inom mode och design följt av tidningar och tidskrifter. Djur, natur och friluftsliv har med de nya SNI-nummerna kommit in under delområdet sport och har därför noll i 2010 siffror. Den största minskningen har annars skett inom delområdet turism. 6 Antal företag i den kulturella och kreativa näringen uppdelad på delområde År 2007 År 2010 394 402 Sport Djur, Natur, Friluftsliv 48 0 Turism 302 237 87 Tidningar, Tidskrift 166 Mjukvara, Spel, Dataservice 324 39 TV, Radio 80 Reklam 152 196 48 60 Film, Video 78 75 Foto 230 Mode, Design Konst, Hantverk 75 315 102 145 162 Litteratur 275 Artister, teater, musik mm. 335 32 30 32 28 Arkitetur Bibliotek, arkiv Museum 365 12 10 Antalet arbetsställen redovisat per storleksklass I Blekinge finns det många enmansföretag inom de kulturella och kreativa näringarna. 1649 stycken är enmansföretagare utan anställda och 565 stycken har 1-4 anställda. Det finns 9 företag, som kan kopplas till kulturella och kreativa näringar, som har mellan 50-249 anställda. Antal arbetsställen redovisat per storleksklass Antal arbetsställen redovisat per storleksklass 1649 565 0 1-4 125 103 9 0 5-9 10-49 50-249 250< 7 Värdesystem Eftersom typen av företag inom kulturella och kreativa näringar kan variera är det intressant att dela in arbetstagarna i ett värdesystem. Värdesystemet beskriver roller och funktioner som är nödvändiga för de kulturella och kreativa näringarna, som material, tjänster, marknadsföring och andra stödfunktioner. Systemet synliggör var värden uppstår och tillförs. Detta värdesystem bygger regionförbundet Östsams modell som togs fram under KRUT-projektet och indelningen är efter funktion14: Material: Instrument, verktyg, rekvisita, digital hårdvara. Kreatörer: Författare, artister, skådespelare, designers, festfixare, gatukonstnärer. Reproduktion: Tryckerier, glasbruk, inspelningsstudios, webbar, digital mjukvara, massmedia. Distribution, agenter, arrangörer: återförsäljare, postorder och näthandel, konserter, utställare, gallerister. Utbildning, stöd, bevarande: skolor, studieförbund, universitet, bibliotek, arkiv, museer, konstsamlare Att göra en saklig jämförelse med Åbergs resultat är inte möjligt då Åbergs grunder till indelning inte är kända. Diagrammet visar att i Blekinge finns den största andelen inom kreatörer där 49 % är verksamma. Inom denna grupp finns bland annat grafisk designverksamhet, artister och översättning. Kreatörerna är delvis beroende av de andra funktionerna. Däremot finns de enbart 5 % inom reproduktion. I gruppen ingår bland annat bokbindning, tryckning samt ljudinspelning. Det är enbart inom media och digital samt konst och design som reproduktion är aktuellt. Värdesystem Andel arbetsställen efter funktion 21% 13% 5% Stöd/Utbildning/Bevarande Reproduktion 12% Distribution/Agenter/Arrangör Kreatörer Material 49% 14 Lundkvist, Claes (2009) Undersöka, förankra, utveckla kreativa sektorn. Regionförbundet Östsam 8 Omsättning Omsättningen är uträknad efter arbetsställen och efter deras SNI-nummer från SCB. Diagrammet nedan är uträknat på både fem och fyra siffrigt SNI-nummer. Detta kan medföra att visa branscher inte kommer med och att visa branscher som inte ska vara med kommer med. Valet av fem och fyra siffrigt SNI-nummer är på grund av att inom visa branscher finns det färre än tre företag och då är deras omsättning sekretessbelagt. Resultatet kan ändå ses som en tydlig antydan. Av den totala omsättningen på 5 121,7 miljoner kr är det delområdet mode och design som har den största omsättningen. Mode och design var även det delområde som hade öka med flest företag enligt tabell nummer två. Inom mode och design finns exempelvis butikshandel, tillverkning av köksinredning samt inredningsarkitektverksamhet. Minst omsättning har bibliotek och arkiv. Enligt tabell nummer två hade även bibliotek och arkiv få arbetsställen och därför är omsättningen inte anmärkningsvärd. Återigen har djur, natur och friluft hamnat under sport. Sport som hade flest företag enligt tabell nummer två, hamnar inte lika högt när det gäller omsättningen. Sportens omsättning är 342,2 miljoner kr, vilket gör dem till den sjätte högsta omsättningen inom kulturella och kreativa näringar. Omsättningen uppdelad på delområde Omsättning miljoner kr Sport Djur, Natur, Friluftsliv 342,2 0 Turism 279,5 Tidningar, Tidskrift 591,6 Mjukvara, Spel, Dataservice 1055,1 TV, Radio 202,5 Reklam Film, Video 411,1 38 Foto 157,9 Mode, Design 1166,1 Konst, Hantverk 115,2 Litteratur 213,3 Artister, teater, musik mm. Arkitetur Bibliotek, arkiv Museum 545,7 21,5 6,7 90,5 9 Kartläggning av projekt Informations- kommunikations- och mediaindustrin i Södra Sverige Projektet Informations- kommunikations- och mediaindustrin i Södra Sverige (MICT) pågick mellan förste januari 2007 till den siste mars 2008, i samspel med ett liknade projekt i Skåne. Syfte var en förstudie för att analysera mobila företagstjänster, rörliga medier samt programvaruproduktion eftersom dessa bedömdes vara tillväxtområden som kunde ha en stor betydelse för Blekinges framtid. Projektet ville också studera regionalt samspel, kunskapsuppbyggnad, klusterexpansion samt innovationsflöde. Målet för förstudien var att göra Blekinge och Skåne till en ledande utvecklingsoch tillväxtmiljö för tjänster som byggde på ICT i informationssamhället. Förstudien har, tillsammans med Skåne, lett fram till projektet Moving Media Southern Sweden. Region Blekinge har beslutat att finansierade med 700 000 kr. Projektet är ännu inte avslutat. Blekinge UPP Projektet Blekinge UPP var till en början ägt av Landstinget Blekinge men efter att Region Blekinge tog över Musik i Blekinge från landstinget blev Region Blekinge ägare av projektet. Blekinge UPP genomfördes under tre år mellan 2008-2011. Blekinge UPP syfte var att öka entreprenörskapet och sysselsättningen inom upplevelseindustrin i Blekinge genom nätverkande och genom att arbeta crossmedialt med musik, film och ung kommunikation. Målet var att Blekinge skulle bli en utvecklingsmiljö för produkter och tjänster inom film, musik och ung kommunikation. Projektet skulle även bidra till ekonomisk, kulturell, social och personlig tillväxt inom upplevelseindustrin. Blekinge UPP arbetade med tre fokusområden: coaching, mötesplatser och nätverk. Genom att arbeta med coachande förhållningssätt och kompletterande coaching och rådgivning med tjänsteoch konceptutveckling, mentorskap och affärsutvecklingsinsatser ansåg projektet att de hade lyckats förändra attityder och fått den personliga och professionella utvecklingen att öka. Det andra fokusområdet var mötesplaster och cirka 120 sådana aktiviteter har genomförts under projektets gång. Efterhand blev de mer konkreta och praktiskt inriktade. Tanken med nätverk var att bilda nätverk kring uppmärksammade behov. Under projektet startades tre nätverk: Kreatör, Crew och Filmare i Blekinge, varav det sista nätverket finns kvar. Projektets indikatorer uppfylldes och bland annat startades 15 nya företag och 61 nya arbetstillfällen. Blekinge UPP har haft flera samarbeten med andra projekt, bland annat NP.XP NetPort och Kulturkraft Syd. Efter projektets slut kom projektet fram till att det finns en potential i Blekinge för entreprenörskap och tillväxt inom kulturella och kreativa näringar. Det finns många aktörer inom näringen som inte ser sig själv som företagare och som inte får det stöd som de behöver. Genom att bredda begreppet entreprenörskap och finna aktörer med helhetssyn och tillväxtkopplingar som kan samarbeta nära andra företagsfrämjande aktörer kan man fortsätta stimulera och utveckla de kulturella och kreativa näringarna. Region Blekinge har gått in med 3 191 056 kr. Repslageriet på Lindholmen Projektet Repslageriet på Lindholmen ägdes av Varvshistoriska Föreningen i Karlskrona och pågick mellan januari 2008 till augusti 2011. Syftet med projektet var att fortsätta och fördjupa 10 utvecklingsarbetet med repslageriet på Lindholmen, inriktat till att göra det till ett besökmål med stor attraktivitet. Det var också viktigt att projektet ledde till en hållbar utveckling och sysselsättning av repslageriverksamheten. Detta uppfylldes dels genom en ökad tillverkning och försäljning av sjömansarbeten. Försäljningen sker även på Marinmuseum i Karlskrona. Projektet syftade även till att vidhålla och utveckla kunskapen kring repslageri och segelmakeri. Inledningsvis hoppades projektet på att starta en lärlingsutbildning men den fick tyvärr läggas ner efter ett år. Till sist var det även viktigt att skapa professionella nätverk, både nationella och internationella, inom både repslageri och segelmakeri. Genom projektets gång har man haft samarbeten med bland annat Litorina folkhögskola, Marinmuseum, repslagarmuseet i Älvängen och Westerbergs repslageri i Norrköping. Internationellt har det skapats kontakter med ett repslageri i Slovakien samt hampaleverantörer i Ungern. Målet för projektet var att öka besöksnäringen i Blekinge och på så sätt skapa fler arbetstillfällen. Under projektet hade repslageriet cirka 3-4000 besökare per år, en siffra som har goda utvecklingsmöjligheter. Ett annat mål var att kunna visa repslageriets förändring under de tre seklen som banan var i drift, 1700-, 1800- och 1900-talet. Målet var även att kunna utföra olika tillverkningsmetoder på ett sanningsenligt sätt. Idag kan besökare förstå hela processen för att tillverka ett rep samt se den tekniska utvecklingen genom olika sekel. Ytterligare ett mål var även att åstadkomma en långsiktig plan för repslageriverksamheten för att kunna utvidga visningsverksamheten i kombination med genomförande av olika utvecklingsprojekt. Projektet såg möjligheter att göra hela Lindholmen till ett unikt besöksmål där besökaren får aktivt lära sig och uppleva vår marina historia. Projektet har kunnat genomföras inom de angivna ekonomiska ramarna med en finansiering på 1 012 571 kr från Region Blekinge. NP.XP NetPort Experience Ägare och utförare för NP.XP NetPort Experience var NetPort Karlshamn och projektet varade under två och ett halvt år mellan april 2008 till september 2010. Projektet fokuserade på digitala upplevelser och hade fem fokusområden: – Kreativ Affärsutveckling – MAD Studio: syftet var att skapa en testmiljö där det virtuella mötte det reella och på så sätt utveckla nya affärer inom ramen för digitala upplevelser. Under projektets gång utvecklades en studio i Tripel Helix anda. Studion har använts av alla aktörer inom projektet. – Point to Point: syftet var att initiera nätverk och utforska nya modeller för positionering inom digital upplevelser. Ett nationellt nätverk har skapats ur detta. Det har även varit träffar och konferenser inom ämnet. – Serious Games: syftet var att utveckla och arbeta fram tillväxtkoncept där spelen utgör mer än underhållning. Inom detta ämne har man samarbetat med BTH och Landstinget Blekinge för att se vilken möjlighet det finns för spel inom både fysisk och psykisk rehabilitering. – Center for Creative Industry: syftet var att stimulera och arbeta fram en mötesplats där innovationsklimatet bidrar till nya arbeten och företag inom den digitala upplevelseindustrin. Detta har automatiskt lyckats genom att de andra aktiviteterna har varit lyckade. Målet var att tillföra 50 nya jobb och 10 nya företag. Istället generade projektet 84 nya jobb och 12 nya företag, vilket kan ses som en indikator på ett lyckat projekt. Region Blekinge har gått in med 1 300 000 kr. 11 ICT Blekinge Projektägare och koordinator för ICT Blekinge var TelecomCity och i fokus var att utveckla, bredda, implementera TelecomCitys inriktningen mot mobila tjänster med prioritering på ökad samverkan kring utbildning och forskning samt kunder och nationella och internationella partners. Men även satsningar på att förbättra integrationen genom att stärka toleransnivån kring samverkan med andra länder och kulturer. Syfte med projektet var att bidra till en starkare samverkan mellan regionala, nationella och internationella aktörer, starkare innovationsstrategier och en långsiktig kompetensförsörjning för att skapa sysselsättning och tillväxt i regionen. Målet var 200 nya arbetstillfällen och 15 nystartade företag. Vid den senaste lägesrapporten från maj 2010 till oktober 2010 hade 16 nya företag startats och 117 arbetstillfällen skapats. Projektet är ännu inte avslutat. Region Blekinge har gått in med 3 850 000 kr och projektet är ännu inte avslutat. Moving Media Southern Sweden Moving Media Southern Sweden (MMSS) var ett mediakluster och en medlemsorganisation vars syfte var att samla och stärka satsningar inom mediebranschen i södra Sverige. Verksamhetens mål var att undanröja hinder och skapa förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och starkare innovationsstrukturer genom att driva dialoger, inspirera och synliggöra nya möjligheter i mediebranschen. Det övergripande målet var att skapa 250 nya arbeten och 40 nya företag. Vision var att södra Sverige skulle bli en av världens ledande miljöer för innovation och nyskapande entreprenörskap inom området rörlig bild för digitala medier. MMS var ett av fem projekt som samordnades i södra Sverige för att göra den delen av landet internationellt ledande inom forsknings-, innovations-, och tillväxtmiljö för mobil kommunikation och rörlig bild. Dessa fem projekt uppkom under 2007/2008 och gällde under en treårsperiod och kunde därmed samverka och stärka varandra. De fem projekten var: ICT Skåne, ICT Blekinge, MMSS, NetPort.experience och Invest in MICT. Projektet MMSS ägdes av Näringslivsutveckling Region Skåne men drevs av den ideella föreningen MMSS, där Region Blekinge är medlemma. Region Blekinge gick in med 600 000 kr. Projektet MMSS lever vidare och heter idag Media Evolution. ICT Blekinge 2 - BICT 2 Karlskrona kommun var ägare av projektet BICT 2 som startade juni 2009. Bakgrunden till projektet var den stora arbetslösheten som fanns bland personer med IT- och telecomkompetens. Det fanns en rädsla att dessa skulle lämna regionen och därmed leda till ”Brain Drain”. Syftet var därför att etablera samverkans- och innovationsstrukturer som skulle stimulera de arbetslösa och uppsagda som hade kommersialiserbara idéer att utveckla idéerna och starta egna företag. ICT Blekinge hade även som syfte att stimulera TelecomCity-företag och andra IT-företag i Blekinge till att knoppa av kommersialiserbara idéer och koppla samman dessa idéer med erfarna arbetslösa IT entreprenörer. Målet var 200 nya arbeten och 20 nya företag. Region Blekinge beslutade att finansiera med 1 500 000 kr och projektet är ännu inte avslutat. Förstudie entreprenörskap och kulturarv runt Östersjön Målet med Förstudie entreprenörskap och kulturarv runt Östersjön var undersöka möjligheterna angående entreprenörskap kring kulturarvet i Blekinge i samverkan med Region Blekinge, länets kommuner, skolor, fortbildningsorganisationer, entreprenörer, företag, ideella föreningar med flera. 12 Syftet med förstudien var att undersöka möjligheterna för ett projekt som skulle lyfta fram ett antal kulturarvsplatser baserat på fem genomtänkta teman, arkitektur, försvarshistoria, industrihistoria, kulturlandskap samt dansktiden, som kulturhistoriska och turistiska besöksmål och tillvarata och utveckla natur- och kulturarv av nationellt och internationellt intresse. Satsningen var tänkt att stärka ett antal företag och entreprenörer att arbeta med kulturarv med fokus på upplevelser och aktiviteter samtidigt som en långsiktig hållbar struktur för att befrämja turismdriven tillväxt skapades. Projektets mål vara att öka antalet besökare, främja regionens sysselsättning och tillväxt samt skapa förutsättningar för en långvarig hållbar förvaltning av kulturarvet i regionen genom att involvera regioner i länder kring Östersjön. Ett annat delmål var att skapa projekt finansierade av EU med utgångspunkt från den kunskap som tas fram. Region Blekinge gick in med 44 806 kr och förstudien ägdes av Länsstyrelsen i Blekinge. Projektet vidtog aldrig utan slutade vid förstudien. Regional samverkan kalla kriget ubåt Regional samverkan kalla kriget ubåt var en förstudie som syftade till att ta reda på de faktiska förutsättningarna till samarbete med parter inom och utom region Blekinge för att skapa ett unikt besöksmål som gagnar hela södra Sverige. Marinmuseum som ägde projektet hade blivit erbjudna att överta ubåten Neptun och gör den till en museiubåt. Målet med förstudien var således att fastställa tänkbara samarbetsobjekt inom sex stycken projektdelarna samt möjligheten att försöka finna och definiera ytterligare samarbetsobjekt inom projektet. Dessa mål uppfylldes och under projektperioden har ett flertal modeller för samarbeten med olika parter tagits fram, formuleringar av bland annat miljö- och jämställdhetsmål samt analyser av syfte, mål och möjligheterna att tillföra värde i besöksnäringen. Projektet som förstudien utredde kommer vara en del i den nya ekonomiska tillväxt som kulturella och kreativa näringar utgör. Ubåtsmuseet, som planeras stå klart sommaren 2014, är ett steg i att gå från klassisk industri till tjänste- och upplevelseindustrin. Projektet tro sig ha återbetalat regionsfinanserna inom tio år genom indirekta intäkter som hotell, restaurang, camping och detaljvaruhandel. Region Blekinge har gått in med 99 249 i förstudien. Försvunnen - En films effekt på tillväxt De Karlskronabaserade filmarbetarna Mattias Olsson och Henrik JP Åkesson påbörjade skapandet av filmen ”Försvunnen” våren 2005. Filmen utspelade sig i Blekinge och projektets syfte var att skapa effekter på regional utveckling genom att nyttja den potential som uppstod kring filmen ”Försvunnen”. Målet var att öka Blekinges attraktion, inriktat inflyttning, företagsetablering samt turism, genom att involvera privata och offentliga verksamheter till parallella aktiviteter kopplat till filmen. Som exempel var världspremiären av filmen i Karlskorna och skådespelarna i filmen har ställt upp på diverse marknadsföringssammanhang vilket har genererat reklam för Blekinge. Projektet anses som lyckat och det finns framtida planer på att filmatisera en bästsäljande roman i länet. Region Blekinge finansierade med 93 038 kr och projektet ägdes av Karlskrona kommun. SSIB – Såddfinansering och spelutveckling för innovativa företag i Blekinge Ägare av projektet SSIB är Blekinge Business Incubator (BBI). Tanken med projektet är att Blekinge ska kraftsamla sig och profilera sig i den framväxande spelindustrin. Projektets syfte är att stärka regionen inom två områden: - Utveckla och tillvarata de möjligheter som finns för såddfinansering till innovativa företag. 13 - Utveckla en professionell spelinkubator med en process som kan säkerställa att spelutvecklingen blir ett framträdande område på arbetsmarknaden i regionen. Ett mål är att Blekinge med sitt innovationssystem ska tillvarata och attrahera sådd-kapital i tillväxtbolagens tidiga faser samt att bolagen inom BBI ska vara väl förberedda samt effektivt kunna utnyttja såddfinansiering för att generera tillväxt. Det andra målet är att inom 2-5 år ska det ha etablerats 10 – 15 mindre spelbolag med 2-7 anställda. Projektet är pågående och beräknas vara slut sista juni 2014. Region Blekinge har beslutat att finansiera med 6 000 000 kr. Revystad Karlshamn Revystaden Karlshamn var ett ettårigt projekt som Karlshamn kommun ägde vars syfte var att utveckla besöksnäringen inom Blekinge genom att sätta Karlshamn på kartan som en revystad. Syftet var att på så sätt skapa nya arbetstillfällen inom bland annat hotell-, restaurang-, evenemangsbranschen samt inom det övriga näringslivet. Målet var att göra Blekinge attraktionsoch konkurrenskraftig. För att uppnå målen genomfördes projektaktiviteter som: - Projektmöten. - Utveckling av samverkansmöjligheter för att främja lokal och regional turismutveckling. - Utveckling av samverkanskoncept för revysatsningen 2012. - Utveckling av 5-års plan för Revystaden Karlshamn. - Resultatsammanställning, uppföljning och utvärdering. Region Blekinge finansierade projektet med 100 000 kr. Pilgrimsvägen Blekinge Pilgrimsvägen Blekinge startades i december 2010 hade som syftet att utveckla den pilgrimsväg som bland annat redan går genom Skåne till att även omfatta Blekinge. Målet för projektet var således att stödja den lokala besöksnäringen genom att vara ett hälsofrämjande besöksmål, skapa ett utvecklingsengagemang på landsbygden i Blekinge samt involvera 50 företag och 100 deltagare. Projektet skulle bland annat kartlägga en lämplig sträckning och kringservice i form av mat, boende med mera för Pilgrimsvägen Blekinge samt utveckla broschyrmaterial och webbstruktur för projektet. Region Blekinge gick in med 250 000 kr i projektet som ägdes av Svenska kyrkan – Lunds domkyrkoförsamling och är ännu inte slutfört. Expandera XL I designprojektet Expandera XL ligger fokus på att skapa tillväxt i små och medelstora företag med hjälp av ett medvetet designarbete. Fokus ligger även på att skapa fler och starkare designföretag i regionen. Ägare av projektet är Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID). Projektets aktiviteter är design och affärsutveckling i trettio företag i tjänstebranschen och experimentellt utvecklingsarbete i sex arbetsgrupper i gränssnittet mellan digital visualisering och interaktion. Målet är bland annat att göra företag medvetna om design som ett processverktyg för utveckling, att minst 12 nya företag startas i regionen som arbetar kommersiellt med designutveckling samt att påbörja arbetet med att positionera ett nationellt operativt centra för visualisering och metodutveckling. Region Blekinge har gått in med 750 000 kr och projektet gäller mellan den första augusti 2011 till den sista december 2013. 14 Proof of Conceptmetoder för Kulturella och Kreativa näringar Genom att använda sig av ett redan utvecklat affärskoncept för produkter och tjänster inom BTH:s kompetensområde vill projektet testa dessa affärskoncept på kulturella och kreativa näringar och på så sätt skapa tillväxt i regionen. Projektet vänder sig till aktörer inom de kulturella och kreativa näringarna som vill testa sin idé, få hjälp att utveckla prototyper samt att utveckla kompetens och erfarenhet av affärsförutsättningar inom näringen. Detta ska på lång sikt skapa nya företag och arbetstillfällen inom de kulturella och kreativa näringarna. Ägare för projektet är Region Blekinge och det beräknas sluta den sista december 2012. Region Blekinge har gått in med 347 100 kr. HandiCraft Blekinge Det pågående HandiCraft Blekinge har som syfte att få slöjdare och konsthantverkare och dess potential som en del av besöksnäringen samt att slöjd och konsthantverk på ett naturligt sätt ska finnas representerad i den offentliga och privata miljön. Målet är att slöjdarna och konsthantverkarna ska kunna leva på sin talang, blir lätta att hitta och besöka samt att dessa aktörer ska samverka med varandra och skapa nya upplevelser och produkter som kan paketeras och erbjudas. Målet är även att skapa fler försäljningsställen och kvalitetssäkra de som redan finns. För att uppnå dessa mål innehåller projektet aktiviteter som till exempel seminarier, slöjdarregister, filmtrailer och vepor samt ”kick off”. Projektet avslutas sista december 2014 och Region Blekinge har beslutat att finansiera med 450 000 kr. 15 Slutsats Sedan år 2007 har Region Blekinge arbetat aktivt med de kulturella och kreativa näringarna. Näringarna har fått en stor betydelse för regional, nationell och internationell tillväxt. Nummer finns en nationell handlingsplan för de kulturella och kreativa näringarna och näringarna finns ofta med i regioners tillväxtsstrategier, så även i Regions Blekinges tillväxtstrategi. I Blekinge fanns det år 2010 5 687 personer och 2 451 arbetsställen som arbetade inom och med kulturella och kreativa näringar. För arbetsställena är detta en ökning med 18 % sedan Åbergs rapport. Sammanlagt har Region Blekinge gått in med 19 637 820 kr i de 16 redovisade projekten. I kartläggningen av projekten framgår vilka huvudområden som regionen har arbetat mest med och inom vilka huvudområden det skulle kunna arbetas mer med. Matrisen nedan visar att media och digitalt är det huvudområde som har fått störst fokus. Av dessa har några projekt samarbetat med Skåne för att göra södra Sverige till en av världens ledande miljöer för innovation och nyskapande entreprenörskap inom området rörlig bild för digitala medier. Det huvudområde som har haft minst fokus är konst och design. Av alla projekt är det egentligen enbart tre projekt som har haft fokus på konst och design, HandiCraft Blekinge, Revystad Karlshamn samt Expandera XL. Detta är ett område som behövs arbetas med mer i framtiden för att få regionen attraktiv. Med attraktivitet kommer fler människor stanna och återvända till regionen och på så sätt ökar tillväxten och sysselsättningen. Projekt NP.XP NetPort Experience Blekinge UPP Repslageriet på Lindholmen Regional samverkan kalla kriget ubåt Moving Media Southern Sweden ICT Blekinge HandiCraft Blekinge Revystad Karlshamn Försvunnen- En films effekt på tillväxt Expandera XL Pilgrimsvägen Proof of Concept metoder för Kulturella och Kreativa näringar ICT Blekinge 2 Förstudie entreprenörskap och kulturarv runt Östersjön SSIB Information,kommunikationoch mediaindustrin i Södra Sverige Turism, Rekreation, Sport Media, Digital Konst, Design Kulturarv, Informationshantering X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 16 Åberg la i sin rapport fram fyra exempel på lämpliga projekt för utveckling av den kreativa sektorn: behov och åtgärder, entreprenörskap och kreativitet, digitala plattformar samt forskning. Behov och åtgärder går ut på att skapa förstudie med hjälp av regionala projektmedel. Åberg menade att det var lämpligt med någon sorts uppstartasaktiviteter som till exempel en föreläsningsserie och/eller seminarium. Entreprenörskap och kreativitet, i alltifrån allmänheten till utbildning i skolor kompetensutveckling för företagare. Även utbildning inom studieförbund och förening. och Digitala plattformar är att skapa mötesplatser för personer inom kulturella och kreativa näringar där man kan utbyta erfarenheter, idéer och kunskaper med mera. Forskning och då gärna i samverkan med andra regioner genom EU:s sjunde ramprogram, vilket ger stöd till forskning inom utvalda prioriterade områden. Matrisen nedan visar hur de 16 projekten passar in i Åbergs exempel för att utveckla den kreativa sektorn. Nästan alla projekt handlar om entreprenörskap och kreativitet genom att projekten vill kompetensutveckla företag, organisationer, personer med flera. Däremot är regionen dålig på forskning. För tillfället finns det inget projekt som forskar inom sjunde ramprogrammet. ICT Blekinge har emellertid haft som inriktning att öka samverkan kring forskning om mobila tjänster. Av de 16 projekten finns det fyra förstudier och sex projekt som arbetar/arbetade med digitala plattformar. Alla projekt täcker på så sätt något av de fyra exempel för utveckling av kreativa sektorn men det behövs fler projekt som fokuserar på forskning för att fullt kunna utveckla de kulturella och kreativa näringarna. Projekt NP.XP NetPort Experience Blekinge UPP Repslageriet på Lindholmen Regional samverkan kalla kriget ubåt Moving Media Southern Sweden ICT Blekinge HandiCraft Blekinge Revystad Karlshamn Försvunnen- En films effekt på tillväxt Expandera XL Pilgrimsvägen Proof of Concept metoder för Kulturella och Kreativa näringar ICT Blekinge 2 Förstudie entreprenörskap och kulturarv runt Östersjön SSIB Information,kommunikationoch mediaindustrin i Södra Sverige Behov och åtgärder Entreprenörskap och kreativitet X X X Digitala Forskning plattformar X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 17 X X Bilaga Arbetsställen efter bransch, SNI-nummer och värdesystem TURISM/REKREATION/SPORT VÄRDESYSTEM Sport 32300 Tillverkning av sportartiklar Material 33190 Reparation av annan utrustning Material 33200 Installation av industrimaskiner och -utrustning Material 46491 Partihandel med sport- och fritidsartiklar Material 47641 Specialiserad butikshandel med sport- och fritidsartiklar utom cyklar och båtar Material 47642 Specialiserad butikshandel med cyklar Material 47789 Övrig specialiserad butikshandel Material 47915 Postorderhandel och detaljhandel på Internet med sport- och fritidsutrustning Material 85510 Sport- och fritidsutbildning Stöd 92000 Spel- och vadhållningsverksamhet Distribution 93112 Drift av golfbanor Kreatör 93113 Drift av motorbanor Kreatör 93114 Drift av trav- och galoppbanor Distribution 93119 Drift av sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar Distribution 93120 Sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet Stöd 93191 Tävling med hästar Kreatör 93199 Övrig sportverksamhet Stöd 93290 Övrig fritids- och nöjesverksamhet Stöd Djur/Natur/Friluftsliv 85510 Sport- och fritidsutbildning Stöd 91040 Drift av botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat Kreatör 93120 Sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet Stöd 93290 Övrig fritids- och nöjesverksamhet Stöd Turism 49320 Taxitrafik Kreatör 49390 Annan landtransport av passagerare Kreatör 50101 Reguljär sjötrafik över hav och kust av passagerare Kreatör 50102 Reguljär sjötrafik över hav och kust av gods Kreatör 50301 Reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av passagerare Kreatör 50302 Icke reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av passagerare Kreatör 50401 Reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av gods Kreatör 50402 Icke reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av gods Kreatör 51102 Icke reguljär lufttransport av passagerare Kreatör 51212 Icke reguljär lufttransport av gods Kreatör 55101 Hotellverksamhet med restaurangrörelse Distribution 55102 Drift av konferensanläggningar Distribution 55103 Hotellverksamhet utan restaurangrörelse Distribution 18 55201 Vandrarhem Distribution 55202 Stugbyverksamhet m.m. Distribution 55300 Camping Distribution 55900 Annan logiverksamhet Distribution 79110 Resebyråverksamhet Distribution 79120 Researrangemang Distribution 79900 Turist- och bokningsservice Distribution 82300 Arrangemang av kongresser och mässor Kreatör 93210 Nöjes- och temaparksverksamhet Kreatör MEDIA/DIGITAL VÄRDESYSTEM Tidningar/tidsskrifter 18110 Tryckning av dagstidningar Reproduktion 18121 Tryckning av tidskrifter Reproduktion 47621 Butikshandel med tidningar och tidskrifter Distribution 58131 Dagstidningsutgivning Kreatör 58132 Annonstidning Distribution 58140 Utgivning av tidskrifter Distribution 58190 Annan förlagsverksamhet Reproduktion 63910 Nyhetsservice Material 63990 Övriga informationstjänster Material 74203 Press- och övrig fotografverksamhet Kreatör 90030 Litterärt och konstnärligt skapande Kreatör Mjukvara/Spel/Datorservice 18200 Reproduktion av inspelningar Reproduktion 46510 Parithandel med datorer, programvara och kringutrustning Material 58210 Utgivning av dataspel Kreatör 58290 Utgivning av annan programvara Kreatör 62010 Dataprogrammering Kreatör 62020 Datakonsultverksamhet Kreatör 62090 Andra IT- och datatjänster Kreatör TV/Radio 47430 Butikshandel med ljud- och bildanläggningar samt videoutrustning Material 59110 Produktion av film, video och TV-program Kreatör 59200 Ljudinspelning och fonogramutgivning Reproduktion 60100 Sändning av radioprogram Distribution 60200 Planering av TV-program och sändningsverksamhet Distribution 61100 Trådbunden telekommunikation Reproduktion Reklam 18130 Grafiska tjänster före tryckning Reproduktion 58132 Annonstidningsutgivning Distribution 19 73111 Reklambyråverksamhet Kreatör 73112 Direktreklamverksamhet Distribution 73119 Övrig reklamverksamhet Kreatör 73120 Mediebyråverksamhet och annonsförsäljning Kreatör 74102 Grafisk formgivning Kreatör Film/Video 59110 Produktion av film, video och TV-program Kreatör 59120 Efterproduktion av film, video och TV-program Kreatör 59130 Film- och videodistribution Distribution 59140 Filmvisning Distribution 59200 Ljudinspelning och fonogramutgivning Reproduktion 77220 Uthyrning av video- och dvd-filmer Distribution Foto 26700 Tillverkning av optiska instrument och fotoutrustning Material 33130 Reparation av elektronisk och optisk utrustning Material 47782 Butikshandel med fotoutrustning Material 74201 Porträttfotoverksamhet Kreatör 74202 Reklamfotoverksamhet Kreatör 74203 Press- och övrig fotografverksamhet Kreatör 74204 Fotolaboratorieverksamhet Reproduktion KONST/DESIGN VÄRDESYSTEM Mode/Design 18122 Tryckning av böcker och övriga trycksaker Reproduktion 18130 Grafiska tjänster före tryckning Reproduktion 18140 Bokbindning och andra tjänster i samband med tryckning Reproduktion 23130 Tillverkning av buteljer, glasförpackningar och husgeråd av glas Kreatör 28230 Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning Material 31011 Tillverkning av kontors- och butiksmöbler Material 31012 Tillverkning av kontors- och butiksinredningar Material 31021 Tillverkning av köksmöbler Material 31022 Tillverkning av köksinredningar Material 31090 Tillverkning av andra möbler Material 46440 Partihandel med glas och porslin, rengöringsmedel Distribution 46470 Partihandel med möber för hemmet Distribution 46499 Partihandel med övriga hushållsvaror Distribution 46731 Partihandel med virke och andra byggmaterial Distribution 47591 Butikshandel med möbler för hemmet Distribution 47593 Butikshandel med glas, porslin och andra bosättningsvaror Distribution 58190 Annan förlagsverksamhet Reproduktion 74101 Industri- och produktdesignverksamhet Kreatör 74102 Grafisk designverksamhet Kreatör 20 74103 Inredningsarkitektverksamhet Kreatör 82990 Övriga företagstjänster Reproduktion 95240 Reparation av möbler och heminredning Material Konst/konsthantverk 23410 Tillverkning av keramiska hushålls- och prydnadsartiklar Kreatör 23709 Huggning, formning och slutlig bearbetning av sten för prydnadsändamål Kreatör 25500 Smidning, pressning, prägling och valsninga av metall Kreatör 32120 Tillverkning av smycken och andra guld- och silversmedsvaror Kreatör 32130 Tillverkning av bijouterivaror Kreatör 32400 Tillverkning av spel och leksaker Kreatör 47772 Butikshandel med guldsmedsvaror och smycken Distribution 47783 Butikshandel med konst; galleriverksamhet Distribution Litteratur 17230 Tillverkning av skrivpapper, kuvert o.d. Reproduktion 18122 Tryckning av böcker och övriga trycksaker Reproduktion 18140 Bokbindning Reproduktion 32990 Diverse övrig tillverkning Reproduktion 47610 Specialiserad butikshandel med böcker Distribution 47622 Specialiserad butikshandel med kontorsförbrukningsvaror Distribution 47789 Övrig specialiserad butikshandel Distribution 47913 Postorderhandel och detaljhandel på Internet med böcker och andra mediavaror Distribution 47914 Postorderhandel och detaljhandel på Internet med datorer och annan elektronisk utrustning Distribution 58110 Bokutgivning Distribution 58120 Publicering av kataloger och sändlistor Distribution 74300 Översättning och tolkning Kreatör 82110 Kombinerade kontorstjänster Kreatör 82190 Kopiering, dokumentsammanställning och andra specialiserade kontorstjänster Kreatör Artister/Sång/Musik/Dans/Teater/Festivaler 26800 Tillverkning av magnetiska och optiska medier Material 32200 Tillverkning av musikinstrument Material 46432 Partihandel med ljud- och bildanläggningar samt videoutrustning Distribution 46433 Partihandel med inspelade band och skivor för musik och bild Distribution 46521 Partihandel med elektronikkomponenter Distribution 47595 Butikshandel med musikinstrument och noter Distribution 47630 Specialiserad butikshandel med inspelade och oinspelade band och skivor för musik och bild Distribution 59200 Ljudinspelning och fonogramutgivning Reproduktion 85521 Kommunala kulturskolans utbildning Stöd 85522 Övrig musik-, dans- och kulturell utbildning Stöd 90010 Artistisk verksamhet Kreatör 90020 Stödtjänster till artistisk verksamhet Stöd 90030 Litterärt och konstnärligt skapande Kreatör 21 90040 Drift av teatrar, konserthus o.d. Kreatör 93290 Övrig fritids- och nöjesverksamhet Stöd Arkitektur 71110 Arkitektverksamhet Kreatör KULTURARV/INFORMATIONSHANTERING VÄRDESYSTEM Museum 91020 Museiverksamhet Stöd 91030 Vård av historiska minnesmärken och byggnader och liknande sevärdheter Stöd Bibliotek/Arkiv 91011 Biblioteksverksamhet Stöd 91012 Arkivverksamhet Stöd 22 Referenser Eurostat (2011). Cultural Statistics. Generator Sverige. http://generatorsverige.se/regioner/blekinge. Hämtat: 10/6-12 KEA European Affairs (2006). The Economy of Culture in Europe Lundkvist, Claes (2009) Undersöka, förankra, utveckla kreativa sektorn. Regionförbundet Östsam Moberg, Stefan (våren 2011). Kulturella och Kreativa Näringar (KKN). På uppdrag av KLYS Nielsén, Tobias (2009). Kulturens ekonomi och kreativa näringar- drivkrafter och konsekvenser för kulturpolitiken. Nielsén, Tobias & Stenström, Emma (2010). Gungor och Karuseller- Om utveckling av företag i kulturella och kreativa näringar. OECD Territorial Rewiews Småland-Blekinge (2012). PWC (juni 2011). Global Entertainment and Media Outlook 2011-2015. Statistiska centralbyråns (2010) Arbetsställen efter bransch och SNI-nummer. Statistiska centralbyråns (2011) Omsättning per bransch i Blekinge. Åberg, Sofie (januari 2008). Kreativa Blekinge. Region Blekinge. 23
© Copyright 2024