Rasspecifika avelsstrategier för Mudi

Rasspecifika avelsstrategier för Mudi
Svenska klubben För Ungerska Rashundar, Svk FUR
Gäller för samtliga uppfödare och hanhundsägare (som ställer sina hanhundar till
förfogande för parning), även de som inte är medlemmar i rasklubben.
Uppfödare och hanhundsägare av Mudi ska följa de lagar och
förordningar som rör avelsarbete, till exempel:
•
Europarådets konvention till skydd för sällskapsdjur
•
Djurskyddslagen med regler och förordningar
•
SKK:s grundregler
•
SKK:s avelspolicy
•
Rasklubbens RAS-dokument med dess specificering angående just Mudi
För uppfödare och hanhundsägare av Mudi gäller att:
•
Samarbeta för rasens bästa
•
Arbeta för att bevara rasens genetiska mångfald
•
Arbeta för att motverka inavel och dess effekter på hundens hälsa och
välbefinnande.
•
Arbeta för att fakta kring rasen blir känd via hälsoundersökningar,
mentalbeskrivning, arbetsprov/tävlingar och liknande.
•
Arbeta för att valpköpare ska delta i hälsoundersökningar,
mentalbeskrivning, arbetsprov/tävlingar och liknande.
•
Arbeta för att endast mentalt, funktionellt och exteriört rastypiska hundar
används i aveln.
Faktaunderlag för avelsstrategin är:
•
Hälsoenkät utskickad till ägare av Mudi registrerade 1993 – 2009.
•
Försäkringsstatistik
•
Rasdata från SKK/Genetica
•
Rasstandard
•
Mentalbeskrivningar/Mudi
•
RAS-dokumentet har också skickats till samtliga Mudiuppfödare i Sverige
för inhämtande av synpunkter.
1
Historia
Mudi i Ungern
Om rasens ursprung har man inte så många säkra uppgifter, men många rimliga
antaganden. När kynologerna bringade i ordning de ungerska raserna, så fanns
där en tredje vallhund. Enligt undersökningarna förekom denna hund inom ett
mycket vidsträckt område i Ungern, i Transsylvanien, i Erdelyben och även i
områden i dåtida Sovjetunionen. På grundval av utseendet är man säker på att
den är släkt med den Kroatiska vallhunden – Hvratski Ovcar. Med andra ord
stödjer Mudins utbredda förekomst uppfattningen att rasen har funnits i Ungern
sedan mycket länge. Enligt vissa antaganden fanns denna hundtyp i Pannonien
(den slätt som delas av Ungern, Österrike och tidigare Jugoslavien) redan under
antiken, alltså långt innan kuman-stammarna kom dit i mitten av 1000-talet med
sina egna hundar. Mer ”officiellt” anges det att rastypen har funnits sedan 17–
1800-talet. Hos vissa individer kan man fortfarande också se släktskapet med de
båda andra ungerska vallarna: Pumi och Puli. Inblandning av Altdeutscher
Schäferhund har också diskuterats.
Denna tredje vallhund blev Dr Dezsö Fényes intresserad av, och gav namnet
Mudi. Han var museidirektör i staden Balssagyarmat och även kynolog. Han
bedrev uppfödning och organiserade stambokföringen av rasen i 30 år. Efter
honom har rasen fått sitt latinska namn Canis Ovilis Fényesi. Andra entusiaster
var Emil Raitsits och Csaba Anghi. Rasen godkändes och fick sin första ungerska
standard 1936. Sedan kom andra världskriget emellan och en stor del av den
registrerade mudistammen utplånades. Genom flera entusiasters (bl.a. Zoltan
Balássy) arbete så kunde rasen påbörja sin återhämtning. Den standard som
togs fram efter kriget hade som utgångspunkt ett fåtal individer och innebar att
den angivna storleken blev mindre och att de flesta färgerna gick förlorade. Så
småningom blev det dock uppenbart att flertalet av de färger som beskrivits av
Dezsö Fényes fortfarande fanns kvar, och nu finns med i standarden.
Flest Mudi finns givetvis i hemlandet, men inte ens där är den särskilt vanlig.
Fortfarande finns en stor del av hundarna (helt utan vare sig stamtavlor eller
registreringsbevis) ute på den Ungerska landsbygden som oumbärliga hjälpredor
2
hos herdar och lantbrukare för att valla boskap, får och svin, som vaktare av hus
och egendom, som skadedjursbekämpare och jaktkamrat. Dess viktigaste uppgift
var (och är) som vallhund och då framförallt som fösande sådan. Stamboken är
fortfarande öppen, och man kan därför godkänna boskapsuppfödarnas hundar,
vilka placeras i ett B-register. Därav är rasen ännu inte enhetlig i typ. I Ungern
finns idag 20 – 30 aktiva uppfödare och det registreras årligen ungefär 200
valpar.
Mudi i Sverige
I Sverige registrerades den första Mudin 1979, då Inger och Harry Wallin,
kennel Wulcanos, importerade den black-and-tan-färgade tiken Catamount
Okker Alice SF186411/79 från Finland, och 1981 även den svarta stubbsvansade
hanen Kikerdi S44983/90 från Ungern. Dessa båda hundar lämnade 6 valpkullar,
med totalt 17 valpar. Ingen av dessa hundar gick i avel i Sverige, men tiken
Wulcanos Cirja-Cirella S63974/83 exporterades till Finland och blev stamtik hos
kennel Szofogádas. Kennel Wulcanos importerade ytterligare två Mudi under
1990, båda från Ungern: hanen Puszta-Emléke Cimbora S16014/90 och tiken
Csodabogár Akics S16013/90, båda svarta. Dessa hundar blev föräldrar till 4
valpkullar (23 valpar), alla svarta. Ur denna kombination blev Wulcanos GinwaGingerda S26835/90 stamtik hos kennel Ringhells där hon producerade 2
valpkullar, totalt 15 valpar. Wulcanos Geva-Gelena S26834/90 blev avelstik hos
kennel G-Vall’s där hon lämnade en valpkull med 4 valpar. Wulcanos HappyHoney S13284/91 exporterades till Finland och gick i avel hos kennel MadrazBunda. En av hennes sönder, Madraz-Bunda Begemot S14853/98, importerades
tillbaka till Sverige, men lämnade inga avkommor efter sig. Wulcanos Hasta-LaVista S13285/91 gick i avel och blev stamtik hos kennel Jakalmos där hon fick 2
valpkullar, totalt 13 valpar. Wulcanos Jina-Jinona S65003/92 lämnade 1 valpkull
med 4 valpar hos kennel Wisaks. Valparna var ett resultat av en tjuvparning med
helbrodern Wulcanos Ilon-Iro S26160/92. Ingen av valparna har gått i avel.
Kennel Wulcanos är inte aktiv längre.
Kennel G-Valls lånade Wulcanos Geva-Gelena S26834/90 och via en
spermaimport från Finland, Szofogádas Kilences SF35598/89, föddes 1 valpkull
(4 valpar) 1993. Ingen av dessa valpar har gått i avel. 1998 hade kenneln sin
andra kull (5 valpar) med tiken Jakalmos Curka S26182/95 och den från Holland
importerade hanen Gerry van Breughels Dreven S37494/96. Ur denna kull kom
avelstiken G-Valls Bezz S24649/98. Hanen G-Valls Blitz S24647/98 exporterades
till Norge. Kennel G-Valls är inte aktiv längre.
Kennel Ringhells startade sin uppfödning med Wulcanos Ginwa-Gingerda
S26835/90, som tillsammans med den finske importen Szofogádas Tizen
Kilences S32492/94 fick 2 valpkullar (1994: 6 valpar, 1996: 9 valpar). Ur den
första kullen kommer avelstiken Ringhells Ungerska Tunya S13013/95 (kennel
Ringhells och kennel Mog-Ur’s). Hennes kullbror Ringhells Ungersk Tunder
3
S13008/95 gick på export till rasens hemland Ungern där han gick i avel. Ur
kullen 1996 exporterades Ringhells Ungersk Bogar S45768/96 till Norge, där han
framgångsrikt tävlat i lydnad. Kullbrodern Ringhells Ungersk Bugyli S45770/96
blev rasens första lydnadschampion. Ringhells Ungerska Tunya S13013/95 fick
1995 1 valpkull (5 valpar) med Gerry van Breughels Dreven S37494/96. Ur
denna kull blev Ringhells Ungerska Danka S36968/97 avelstik hos kennel MogUr’s, och Ringhells Ungerska D’Indie S36967/97 avelstik hos Agneta Ström.
Kennel Ringhells är inte aktiv längre.
Kennel Wisaks hade 1 valpkull (4 valpar) 1994, en tjuvparning mellan
helsyskonen Wulcanos Ilon-Iro S26160/92 och Wulcanos Jina-Jinona S65003/92.
Ingen av valparna har gått vidare i avel och kennel Wisaks är inte aktiv längre.
Även kennel Jakalmos startade sin uppfödning med en Wulcanostik: Wulcanos
Hasta-La-Vista S13285/91. Hon parades första gången med den finska hanen
Szofogádas Harminc Harmas SF05767/93 och fick med honom 7 valpar.
Jakalmos Curka S26182/95 blev avelstik hos kennel G-Valls. Jakalmos Angyi
S26179/95 samt Jakalmos Döblec S26183/95 exporterades till Holland där
Döblec blivit pappa till 1 valpkull. Hasta-La-Vistas andra kull var med den vite
ungerske hanen Csodabogár Mizörög METMU997/93 och resulterade i 6 valpar av
olika färger (svart, brun och brindle). Ur denna kull exporterades Jakalmos Ikva
S35511/96 till Norge. Jakalmos Gajlo S35508/96 användes som avelshane av
kennel Idum, och Jakalmos Hajdina S35510/96 stannade som avelstik hos
Jakalmos. En parning med Szofogádas Piros S50204/97 resulterade 1999 i nio
valpar (2 albino-valpar avlivades). Ur denna kull har Jakalmos Magos S25592/99
1 kull hos Agneta Ström (hanen Pontos S40754/2002 exporterades till Canada
där han gått i avel). Hajdinas andra kull blev med den finske hanen Sea-Rock Eri
Epeli FIN32898/99. Med honom fick hon 8 valpar, varav Jakalmos Vamos
S14894/2001 har blivit pappa till 3 kullar i Sverige (Mog-Ur´s 5 valpar,
Bergahoppets 1 valp & Czaruso 5 valpar) samt 1 kull hos kennel Kilvan i Finland,
och Jakalmos Rinya S14888/2001 som fått 2 kullar (6 valpar resp 7 valpar) hos
kennel Lärkfalken. Kennel Jakalmos är inte aktiv längre.
Kennel Ruthsborg startade sin Mudi-uppfödning med G-Valls Bezz S24649/98
som parades med den Holländske hanen Paskom-Pasztor Argus METMU2006/00.
Efter denna kombination föddes 5 valpar 2006, ingen har ännu gått i avel.
Kennel Ruthsborg är inte aktiv längre.
Agneta Ström betäckte sin tik Ringhells Ungerska D’Indie S36957/97 med
Jakalmos Magos S25592/99, vilket resulterade i 5 valpar. En av hanarna, Pontos
S40754/2002 exporterades till Canada där han gått i avel. Agneta Ström har inte
fött upp någon mer kull.
Kennel Idum hade från början tiken Wulcanos Hey-Hexi S13288/91, men valde
att starta sin uppfödning med att importera den vita tiken Kamancspuszta Ari
S19505/98 från Ungern. Hon parades med brindle hanen Jakalmos Gajlo
S35508/96 och fick 1999 en kull med 5 valpar (svart, vit, fakó, brindel). Ur
4
denna kull har Idum Tokige Telluz S38664/99 gått i avel (1 kull med 6 valpar hos
kennel Czaruso). Brodern Idum Morske Morriz S38663/99 blev godkänd
tjänstehund/bevakning. Kennel Idum importerade hanen Donnerland Dollár
S21513/2002 och i kombination med Ari föddes 1 kull med 5 valpar 2003. I
denna kull fanns Idum Fräcke Fox S59312/2003, rasen första Brukschampion.
Fox har lämnat 3 valpkullar (Lärkfalken 6 valpar, Mog-Ur´s 5 valpar). År 2008
importerade kennel Idum ytterligare en tik från Ungern, Csibiti Deréce
S64736/2008, 2010 parades hon med Idum Fräcke Fox S59312/2003 och i den
kullen föddes 6 valpar.
Kennel MV’s startade uppfödningen med en import från Finland, tiken Sea-Rock
Hip Hop Hihhuli S47889/2001, som efter parning med hanen Paskom-Pasztor
Argus METMU2006/00 fick 8 valpar 2003. Ur denna kull har 3 hundar gått vidare
i avel: MV’s Iris S19872/2003 fick 1 valpkull hos Lena Åkesson 2007, i den
kullen föddes 5 valpar, pappa är Einstein Von Karphofen VDHMUZ50030. MV’s
Molly S19871/2003 blev mamma till kennel MV’s tredje kull, 5 valpar födda
2006, pappa är Méhes-Kerti Arasz CMKUMUD2005/04. MV’s Teddy S19869/2003
fick en kull hos kennel Kastanjelidens år 2007 med den norska tiken
Sigerdrivas Apro Placidia S62850/2006, i den kullen blev det 3 valpar varav
Kastanjelidens Locka S45492/2007 har gått vidare i avel hos kennel Czaruso’s.
Sea-Rock Hip Hop Hihhuli fick ännu en kull (6 valpar) 2004. Hane denna gång
var Einstein Von Karphofen VDHMUZ50030 och ur den kullen har SÖKCH MV´s
Kaxe S41155/2004 blivit pappa till 1 kull med 5 valpar hos kennel Sigerdriva i
Norge. Ur den tredje kullen har MV’s Pixel S36010/2006 lämnat 2 valpkullar
2010: kennel Hiatavilla (Österrike) och kennel Mustantassun (Finland). Kenneln
importerade 2008 tiken Takkutukan Ullis S61447/2008 från Finland.
När kennel Ringhells slutade med sin mudi-avel så blev tiken Ringhells Ungerska
Tunya S13013/95 stamtik hos kennel Mog-Ur’s, där hon fått 2 kullar efter den
från Finland importerade hanen Szofogádas Piros S50204/97. Första kullen (3
valpar) föddes 1998 och den andra (4 valpar) 2000. Ur den första kullen har
ingen gått vidare i avel, ur den andra har Mog-Ur’s Mrs Murron S24941/2000
haft 2 valpkullar. Den första 2006 med hanen Sigerdrivas Andalgo Quitus
S56855/2005 (6 valpar) och den andra 2008 med hanen Beszédes A Mudim
Töhötöm S28412/2007 (3 valpar). Ur den första kullen har Mog-Ur’s Mrs Tiril
S68938/2006 och Mog-Ur’s Mrs Tova S68940/2006 gått vidare i avel. 2001 fick
Szofogádas Piros S50204/97 1 valpkull med Ringhells Ungerska Danka
S36968/97 (4 valpar), ur denna kull har Mog-Ur’s Mrs Alchemilla S46089/2001
gått vidare i avel, 1 valpkull 2004 (5 valpar) med hanen Jakalmo’s Vamos
S1414894/2001. Ur denna kull har Mog-Ur’s Mrs Nadji S47244/2004 haft 1
valpkull hos kennel Twisted Tail’s. 2005 parades Pagos S40757/2002 med
Donnerland Dollár S21513/2002 vilket gav 1 kull på 4 valpar. Ur denna kull har 2
hundar gått vidare i avel: Mog-Ur’s Mr Pascha S36979/2005 hade 1 valpkull
2009 (3 valpar) med Beszédes A Mudimszépségesszivecském S15839/2007
(ingen av valparna har ännu gått i avel) och Mog-Ur’s Mr Viper S36981/2005 haft
1 kull hos kennel Bergahoppets 2010. 2006 föddes 1 valpkull efter Pagos
5
S40757/2002 och Idum Fräcke Fox S59312/2003 (5 valpar) ur denna kull har 2
hundar gått vidare i avel: Mog-Ur’s Mrs Sol S13441/2006 hade 1 valpkull 2010
med hanen Twisted Tail’s Tatanka-Lyotake S19258/2007 (6 valpar) och Mog-Ur’s
Mr Armas S13440/2006 har haft 1 valpkull (6 valpar) 2008 med Beszédes A
Mudim Tündérem Tubicám S28413/2007, samt 1 valpkull 2011 med Mog-Ur’s
Mrs Tova S68940/2006, varav inga av valparna ännu gått vidare i avel. 2007
föddes 1 kull på 2 valpar efter Sigerdriva Andalgo Quitus S56855/2005 och
Pagos S40757/2002, av dessa har Mog-Ur’s Mrs Diza S25969/2007 gått vidare i
avel hos kennel Illusion’s.
Kennel Twisted Tail’s hade 2007 1 kull på Mog-Ur’s Mrs Nadji S47244/2004 (5
valpar) med hanen Sigerdrivas Andalgo Quitus S56855/2005. Ur denna kull har
Twisted Tail’s Tatanka-Lyotake S19258/2007 haft 1 valpkull hos kennel Mog-Ur’s
2010 (6 valpar) med tiken Mog-Ur’s Mrs Sol S13441/2006.
Hos kennel Bergahoppets föddes 1 valpkull på 5 valpar 2010 efter Mog-Ur’s Mr
Viper S36981/2005 och Mog-Ur’s Mrs Tiril S68938/2006. 2012 blev det 1 valp
efter Jakalmos Vamos S14894/2001 och Mog-Ur’s Mrs Tiril S68938/2006. Ingen
av dessa valpar har ännu gått vidare i avel.
Hos kennel Illusion’s föddes 1 valpkull 2009 på 4 valpar efter Beszédes A
Mudim Töhötöm S28412/2007 och Mog-Ur’s Mrs Diza S25969/2007. Inga av
valparna har ännu gått vidare i avel.
Hos kennel Lärkfalken föddes första kullen (6 valpar) 2006 efter Idum Fräcke
Fox S59312/2003 och Jakalmo’s Rinya S14888/2001, varav ingen ännu gått i
avel. 2007 föddes kennelns andra kull (7 valpar) efter Királytelki Huncut
NHSB2625687 och Jakalmo’s Rinya S14888/2001 varav ingen av valparna ännu
gått i avel.
Hos kennel Czaruso’s föddes första kullen 2009 (6 valpar) efter Idum Tokige
Telluz S38664/99 och Kastanjelidens Locka S45492/2007 varav ingen av
valparna ännu gått i avel. 2012 föddes nästa kull efter Jakalmos Vamos
S14894/2001 och Kastanjelidens Locka S45492/2007 (5 valpar).
Importer till Sverige:
Kikerdi S44983/81, svart hane
Catamount Okker Alice SF186411/79, black & tan tik
Puszta-Emleke Cimbora S16014/90, svart hane
Csodabogár Akics S16013/90, svart tik
Szofogádas Tizen Kilences S32492/94, svart hane
Gerry van Breughels Dreven S37494/96, svart hane
Szofogádas Piros S50204/97, svart hane
Madraz-Bunda Begemot S14853/98, brun hane
Kamancspuszta Ari S19505/98, vit tik
Sea-Rock Hip Hop Hihhuli S47889/2001, svart tik
Donnerland Dollár S21513/2002, svart hane
6
Sigerdrivas Andalgo Quitus S56855/2005, svart hane
Sigerdrivas Bujdoso Betyar S55597/2006, svart hane
Sigerdrivas Apro Placidia S62850/2006, svart tik
Beszédes A Mudimszépségesszivecském S15839/2007, svart tik
Beszédes A Mudim Töhötöm S28412/2007, svart hane
Beszédes A Mudim Tündérem Tubicám S28413/2007, grå tik
Takkutukan Ufo S12680/2009, svart hane
Takkutukan Ullis S61447/2008, svart tik
Csibiti Deréce S64736/2008, fakó tik
Gondüzö-Alkonyat Tüzönvizen Erös S35340/2009, blue merle hane
Gondüzö-Alkonyat Pata Idomitó SE48183/2010, svart hane
Gondüzö-Alkonyat Özönlö Jókedv SE48184/2010, svart tik
Sigerdrivas Cnut på Säpokalas SE42084/2012, fakó hane
Sigerdrivas Ctark på Säpokalas SE13758/2012, fakó hane
Sigerdrivas Ckoj på Säpokalas SE13582/2012, svart hane
Királytanyai Rékli SE51314/2012, blue merle tik
Aris Bestagility SE51817/2012, svart hane
Mehes-Kerti Ice SE51818/2012, fakó tik
NULÄGE
I Ungern
I hemlandet Ungern finns idag 20 – 30, mer eller mindre, aktiva uppfödare och
det registreras årligen ungefär 200 valpar. Stamboken är fortfarande öppen,
d.v.s. man kan ta en mudi med okänd härstamning till en bedömning och, om
den är tillräckligt rastypisk, få den godkänd och registrerad med en B-stamtavla.
Kraven har dock höjts på senare tid – innan valpar efter förälder med Bstamtavla blir registrerade så ska de först godkännas som rastypiska.
Den lista med resultat från höftledsröntgen som funnits längst i Ungern är FDB
(Független Diszpázia Bizottság). Där graderar man i N (~A), M (~B) och E (~C).
Hundar som har sämre resultat än dessa offentliggörs inte. FDB används inte
längre utan nu använder man främst MKOE där graderingarna är Mentes (~A),
Átmeneti (~B) och Enyhe (~C).
På den senaste uppdaterade listan finns:
HD = Mentes = A: 34 st
HD = Átmeneti = B: 27 st
HD = Enyhe = C: 44 st
7
I Sverige
Registreringar i Sverige
30
25
20
15
Antal
10
5
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
0
Avelsbas
Enligt ovanstående kan man konstatera att trots importer är antalet
registreringar i Sverige få. Släktskapen är fortfarande stor i den svenska
populationen men då svenska uppfödare varit duktiga att hålla inavelsprocenten
låg i sina kombinationer tar vi sakta men säkert små steg i rätt riktning.
Hälsa
SKK avelsdata
Höftledsdysplasi
1990 – 2011 har 247 st mudi registrerats. 109 st av dessa har höftledsröntgats
med följande resultat.
HD
HD
HD
HD
ua/A: 73 st
B: 29 st
C: 6 st
D: 1 st
Armbågsdysplasi
40 st har armbågsröntgats med följande resultat.
ED ua (0): 40 st
8
Patella (knäledsluxation)
10 st har patellaundersökts med följande resultat.
Patella ua: 10 st
Ögonsjukdomar
34 ögonlysningar har gjort med följande resultat (gamla protokollet):
Öga ua: 26 st
Katarakt ÖP lindrig utbredning: 1 st
Katarakt ÖP: 3 st
Främre Y-sömskatarakt: 1 st
Retinopati: 1 st
Näthinneveck: 1 st
Icke ärftlig Katarakt: 1 st
4 ögonlysningar har gjort med följande resultat (nya protokollet):
Öga ua: 1st
PHTVL/PHPV, grad 1: 1st
Katarakt, partiell cortex främre, lindrig. Ej ärftlig: 1st
Katarakt, partiell cortex ekvatoriell, lindr. Genetisk betydelse okänd: 1st
Epilepsi
Ett flertal epilepsi-fall har drabbat mudi. Epilepsi/epilepsiliknande anfall kan ha
en ärftlig bakgrund. Så här långt i Sverige har vi haft 5 individer med
epilepsi/epilepsiliknande anfall.
Hälsoenkäten 2009
Gav svar från 29 Mudiägare med hundar födda 1992 – 2008. 13 hanar och 16
tikar.
Allmänt: På frågan om hunden var frisk svarade 25 st ja. På frågan om hunden
var avliden och vid vilken ålder den gick bort vid fick vi svaren 8 år, 12 år, 14 år
och 15 år. Varför hundarna avlivats var p.g.a. ålder/ålderskrämpor och
mentalitet (omplaceringshund). 14 st uppfattar sin hund som medel i storleken,
4 st uppfattar sin hund som liten och 9 st uppfattar sin hund som stor. Vid frågan
om vad hunden har för bett svarade 24 st saxbett, 1 st underbett och 1 st
tångbett. 4 st hundar saknar tänder och de tänder som saknas är hörntand och
dubbla P1.
9
Sjukdomar: 4 st svarade att hunden har långvarigt och/eller återkommande
hudproblem. På frågan om hunden har annat problem med huden fick vi svaren:
klåda i samband med löp och fällning av päls samt ungdomsfinnar. Vid fråga om
hunden har ryggproblem har 1 st svarat ja. Vid frågan om hunden har tecken på
hjärtfel (hosta, trötthet, svimningar) har 1 st svarat ja. 2 st har haft
tumörsjukdomar (juvertumör). Vid frågan om hunden drabbats av annan
sjukdom än vad som finns i enkäten svarade 1 st ja (analsäcksinflammation). 7
st har haft problem med öronen (Extern otit, inflammation, svamp). På frågan
om hunden haft problem med ögonen har 1 st svarat ja. 8 st har ögonlyst sin
hund hos behörig veterinär och endast 1 st har svarat ja på frågan om dess hund
fått någon diagnos så som katarakt, linsluxation, näthinneveck, multifokal RD
och fokal RD.
Skelett och leder: 18 st är HD-röntgade varav 2 st har fått C, D eller E som
resultat. 5 st är ED-röntgade med ua som resultat. 2 st är patellaundersökta med
ua som resultat.
Mentalitet: 18 st av dessa mudi har genomfört MH. Vi bad ägarna att dela med
sig av ev. problem de upplever med sina hundar och några upplever sina hundar
som skälliga, har mycket vaktinstinkt, ljudkänslig/skotträdd, olika rädslor.
Samtliga 29 svarade dock ja på om de är nöjda med sitt val av ras och
motiveringen till detta var rasens energi, arbetsvilja, mångsidighet som
arbetshund, dess sundhet, dess lättlärdhet, att de är lätta att ha med sig
överallt, dess förmåga att snabbt växla från passivitet till aktivitet och dess
trogenhet och tillgivenhet till familj och vänner.
Övrigt: På frågan om tiken blir skendräktig har 6 st svarat ja. 10 st är
kastrerade eller steriliserade. 1 st tik har haft förlossningsproblem
Försäkringsbolagen (IF, Sveland & Agria)
Noterbart ur försäkringsbolagens diagnoser för mudi var enstaka fall av:
•
Purulent dermatit
•
Klåda
•
Valvulär pulmonalisstenos
•
Kronisk deformerande artros i armbågsled
•
Njursten/övre urinvägar
•
Kalciumoxalatstenar/nedre urinvägar
•
Juvertumör
10
Exteriör
Rasen har blivit något mindre heterogen men kan verkligen inte kallas homogen,
vilket får anses som en fördel då det tyder på att rasen fortfarande har en god
genetisk variation. För stora eller för små hundar och alltför ringlad svans är
vanligt. Tandförluster/bettfel och för ljusa ögon förekommer.
Mentalitet/arbetsegenskaper
Mudi ska vara ”synnerligen lättlärd, med livligt temperament, modig, vaksam,
arbetsglad och anpassningsbar”. I rasstandarden anges dess arbetsområden
enligt följande: vallhund (av stor och besvärlig boskap), vildsvinsjakt,
skyddshund, vakthund, narkotikahund, agility och sällskapshund. Denna
mångfald av arbetsuppgifter ställer mycket stora krav på rasens mentalitet.
Genom åren har 73 Mudi genomgått mentalbeskrivning (MH). Nedan anges dels
vad som borde vara önskvärt för rasen och (med utgångspunkt för
rasstandarden) och dels vad genomsnittet för de hundar som testats. När det
gäller siffrorna så ska sägas att skalan 1 – 5 aldrig värderar utan anger
intensiteten, d.v.s 5 innebär alltid att något är mycket (rädsla, nyfikenhet osv.)
och 1 är alltid lite.
Moment
1a. Kontakt, hälsning
Önskvärt
Genomsnitt
3–4
3,5
1b. Kontakt, samarbete
3
2,9
1c. Kontakt, hantering
3
2,8
2a. Lek, leklust
3-5
3,7
2b. Lek, gripande
3-5
3,1
2c. Lek, dragkamp
2-4
2,3
3a. Förföljande
3-4
2,5
3b. Gripande
2–3
1,9
4. Aktivitet
2–3
3,1
5a. Avst. lek, intresse
3-4
2,7
5b. Avst. lek, hot/agg.
1-3
1,6
5c. Avst. lek, nyfikenhet
2–4
2,4
5d. Avst. lek, leklust
2-4
2,0
5e. Avst. lek, samarbete
1-3
1,8
6a. Överraskning, rädsla
1-4
3,2
6b. Överraskning, hot/agg.
1–3
1,9
11
6c. Överraskning, nyfikenhet
3-5
2,6
6d. Överraskning, kvarstående
rädsla
1–2
1,8
6e. Överraskning, kvarstående
intresse
1-3
1,6
7a. Ljudkänsl., rädsla
1-4
2,8
7b. Ljudkänsl., nyfikenhet
3–5
3,2
7c. Ljudkänsl., kvarstående rädsla
1–2
1,6
7d. Ljudkänsl., kvarstående
intresse
1-3
1,6
8a. Spöken, hot/agg.
2-4
2,5
8b. Spöken, kontroll
4-5
3,8
8c. Spöken, rädsla
1-3
3,1
8d. Spöken, nyfikenhet
2–4
2,5
8e. Spöken, kontakt
2-4
2,8
9a. Lek, leklust
3-5
3,2
9b. Lek, gripande
3–5
2,8
10. Skott
1-3
2,4
12
I Norden
Danmark
Ingen uppfödare
Norge
En uppfödare, kennel Sigerdriva. Första kullen 2005.
Finland
Har flest uppfödare och antal registreringar per år näst efter hemlandet Ungern.
Finland är ett föregångsland både när det kommer gäller att kontrollera
hälsostatus och när det gäller arbetande mudi, och bör även fortsättningsvis vara
av stor vikt för den svenska mudi-stammen.
I omvärlden
Uppfödare finns och tillkommer i länder så som Tyskland, Österrike,
Nederländerna, Frankrike, Polen, Canada, USA, Tjeckien, Belgien m.fl.
Framtiden/utvecklingen i Sverige
Rasklubben, Svk FUR, gör följande prioriteringar när det gäller mudi:
Målsättning för ökad genetisk variation
Den absolut viktigaste uppgiften för lång tid framåt är att öka den genetiska
variationen. Nu aktiva uppfödare måste med sin avel ha siktet inställt långt i
13
framtiden. Varje parning måste ha som målsättning att resultatet ska tillföra
rasen som helhet något användbart, något som har en positiv betydelse på lång
sikt. Den genetiska bredden är absolut nödvändig för att inte sjukdomar ska öka,
samt fertilitet och arbetsförmåga ska försämras. De grundläggande villkoren för
att vår ras även fortsättningsvis ska vara frisk och funktionsduglig, samt risken
för ärftliga sjukdomar och fel minimeras är:
•
•
•
Att vi använder så många olika individer som möjligt i aveln. Vilket
innebär att målet för framtiden är att antalet avelsdjur inte bör understiga
100 individer.
Enbart använda friska och sunda individer i aveln.
Varje individ ska bara lämna ett begränsat antal avkommor.
Inavelsgrad
Alla parningar ska inavelsberäknas och ingen kombination som innebär en
inavelsprocent på >6,25 (5 generationer) bör göras.
Målsättning hälsa
Höftledsdysplasi – HD
Även fortsättningsvis ska kravet för registrering av valpar vara att båda
föräldradjuren har känd HD-status. Endast individer med höfter A eller B bör
användas i avel, men med tanke på den smala avelsbasen är det acceptabelt att
i undantagsfall, och efter noggrant övervägande, använda individer med C
eller D i aveln.
Tanken att röntga om hundar efter 5 års ålder för att kontroller eventuella
ledbesvär, framförs mer och mer.
Armbågsdysplasi – ED
Är inget problem inom rasen (enstaka fall i Ungern), men önskvärt att
avelshundar är röntgade och fria.
Epilepsi
Svk FURs rekommendationer för att minska risken för att EP/EP-liknande anfall
ska bli ett problem för rasen är:
•
•
•
•
•
Använd inte drabbad hund i aveln.
Vänta med avelsdebuten hos syskon till drabbad hund tills de är 3½-4 år.
Avelsdjur som har gett fall av EP/EP-liknande kan möjligtvis användas
med största försiktighet i någon annan kombination. Skulle något mer fall
uppstå ska hunden omedelbart tas ur avel.
Använd enskilt avelsdjur med förnuft, dvs ej för många avkommor efter
enskilt avelsdjur.
Fortsätta att kartlägga förekomsten av krampanfall.
14
Patellaluxation (knäledsluxation)
I Finland har några hundar fått diagnosen ”patellaluxation” och vi vet att
belastade individer används för avel i Ungern. Det är önskvärt att
patellaundersöka sin hund och man bör använda fria individer i aveln, men med
tanke på den smala avelsbasen är det acceptabelt att i undantagsfall och efter
noggrant övervägande, använda individer med annat än knäleder utan
anmärkning i aveln.
Ögon
Rasen har ingen känd ärftlig ögonsjukdom men eftersom det tidigare förekommit
PRA hos närbesläktade raser är det önskvärt att endast kontrollerade och fria
individer används i aveln.
Det är dock intressant att se resultaten nu när den nya blanketten är i bruk: av 4
ögonlysta hundar (ingen helt fri) är 2 ögonlysta tidigare utan anmärkning.
Vid parning bör det finnas ögonlysningsresultat ej äldre än 1 år.
Svk FUR följer utvecklingen.
Allergi/klåda
Förekommer hos enskilda individer. Hundar med dessa åkommor bör inte
användas i avel. Hundar med behandlingskrävande generell Demodicos
(demodex canis = hårsäcksskabb) ska inte användas i avel eftersom de, såvitt
man vet idag, kan bära på en ärftlig defekt i immunförsvaret, en
predisponerande faktor ”Demodex canis-specifik T-celldefekt”. Hos de hundar
som bär på denna T-cellsdefekt finns alltid förutsättningen för att Demodicos ska
bryta ut. De är ärftligt disponerade för sjukdomen. Försiktighet bör gälla för nära
släktingar till drabbade hundar.
Målsättning mentalitet
Att fler Mudi, framförallt de hundar som är tänkta att gå i avel, genomför
Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund (BPH) eller Mentalbeskrivning
Hund (MH) med önskvärda resultat.
Målsättning arbetsförmåga
Det är önskvärt att avelsdjuren visat arbetsvilja och god arbetsförmåga, inte
nödvändigtvis genom tävlingsresultat men det är önskvärt att fler mudi
representerar rasen på tävlingar och prov.
15
Exteriör/färg
Premiera avel på individer som håller sig inom de storleksgränser som anges i
rasstandarden. Avel på individer med tandförluster/bettfel/dåligt vinklade
framställ bör, i möjligaste mån, undvikas.
Parning mellan två merle-färgade individer ska inte göras med tanke på de
hälsorisker som avkomman riskerar. Eftersom merle-genen oftast inte syns på
röda/gula hundar ska man heller inte para en fakó/vit mudi (vars mor eller far är
merle) med en merle mudi, om inte en DNA-test gjorts.
Hos den gråa pälsfärg kan Blue Dog Syndrome = BDS (även kallad Color Dilution
Alopecia = CDA) förekomma. Visar sig oftast i mer eller mindre pälslösa öron.
Hundarna är i övrigt friska.
Uppföljning
Ska kontinuerligt ske via avelsrådets redovisning i årsberättelsen. Om/när nya
problemställningar eller möjligheter till kontroll (ex. DNA-tester) dyker upp, ska
RAS uppdateras.
16