Rasspecifika avelsstrategier för Mudi
Rasspecifika avelsstrategier för Mudi Svenska klubben För Ungerska Rashundar, Svk FUR Gäller för samtliga uppfödare och hanhundsägare (som ställer sina hanhundar till förfogande för parning), även de som inte är medlemmar i rasklubben. Uppfödare och hanhundsägare av Mudi ska följa de lagar och förordningar som rör avelsarbete, till exempel: • Europarådets konvention till skydd för sällskapsdjur • Djurskyddslagen med regler och förordningar • SKK:s grundregler • SKK:s avelspolicy • Rasklubbens RAS-dokument med dess specificering angående just Mudi För uppfödare och hanhundsägare av Mudi gäller att: • Samarbeta för rasens bästa • Arbeta för att bevara rasens genetiska mångfald • Arbeta för att motverka inavel och dess effekter på hundens hälsa och välbefinnande. • Arbeta för att fakta kring rasen blir känd via hälsoundersökningar, mentalbeskrivning, arbetsprov/tävlingar och liknande. • Arbeta för att valpköpare ska delta i hälsoundersökningar, mentalbeskrivning, arbetsprov/tävlingar och liknande. • Arbeta för att endast mentalt, funktionellt och exteriört rastypiska hundar används i aveln. Faktaunderlag för avelsstrategin är: • Hälsoenkät utskickad till ägare av Mudi registrerade 1993 – 2009. • Försäkringsstatistik • Rasdata från SKK/Genetica • Rasstandard • Mentalbeskrivningar/Mudi • RAS-dokumentet har också skickats till samtliga Mudiuppfödare i Sverige för inhämtande av synpunkter. 1 Historia Mudi i Ungern Om rasens ursprung har man inte så många säkra uppgifter, men många rimliga antaganden. När kynologerna bringade i ordning de ungerska raserna, så fanns där en tredje vallhund. Enligt undersökningarna förekom denna hund inom ett mycket vidsträckt område i Ungern, i Transsylvanien, i Erdelyben och även i områden i dåtida Sovjetunionen. På grundval av utseendet är man säker på att den är släkt med den Kroatiska vallhunden – Hvratski Ovcar. Med andra ord stödjer Mudins utbredda förekomst uppfattningen att rasen har funnits i Ungern sedan mycket länge. Enligt vissa antaganden fanns denna hundtyp i Pannonien (den slätt som delas av Ungern, Österrike och tidigare Jugoslavien) redan under antiken, alltså långt innan kuman-stammarna kom dit i mitten av 1000-talet med sina egna hundar. Mer ”officiellt” anges det att rastypen har funnits sedan 17– 1800-talet. Hos vissa individer kan man fortfarande också se släktskapet med de båda andra ungerska vallarna: Pumi och Puli. Inblandning av Altdeutscher Schäferhund har också diskuterats. Denna tredje vallhund blev Dr Dezsö Fényes intresserad av, och gav namnet Mudi. Han var museidirektör i staden Balssagyarmat och även kynolog. Han bedrev uppfödning och organiserade stambokföringen av rasen i 30 år. Efter honom har rasen fått sitt latinska namn Canis Ovilis Fényesi. Andra entusiaster var Emil Raitsits och Csaba Anghi. Rasen godkändes och fick sin första ungerska standard 1936. Sedan kom andra världskriget emellan och en stor del av den registrerade mudistammen utplånades. Genom flera entusiasters (bl.a. Zoltan Balássy) arbete så kunde rasen påbörja sin återhämtning. Den standard som togs fram efter kriget hade som utgångspunkt ett fåtal individer och innebar att den angivna storleken blev mindre och att de flesta färgerna gick förlorade. Så småningom blev det dock uppenbart att flertalet av de färger som beskrivits av Dezsö Fényes fortfarande fanns kvar, och nu finns med i standarden. Flest Mudi finns givetvis i hemlandet, men inte ens där är den särskilt vanlig. Fortfarande finns en stor del av hundarna (helt utan vare sig stamtavlor eller registreringsbevis) ute på den Ungerska landsbygden som oumbärliga hjälpredor 2 hos herdar och lantbrukare för att valla boskap, får och svin, som vaktare av hus och egendom, som skadedjursbekämpare och jaktkamrat. Dess viktigaste uppgift var (och är) som vallhund och då framförallt som fösande sådan. Stamboken är fortfarande öppen, och man kan därför godkänna boskapsuppfödarnas hundar, vilka placeras i ett B-register. Därav är rasen ännu inte enhetlig i typ. I Ungern finns idag 20 – 30 aktiva uppfödare och det registreras årligen ungefär 200 valpar. Mudi i Sverige I Sverige registrerades den första Mudin 1979, då Inger och Harry Wallin, kennel Wulcanos, importerade den black-and-tan-färgade tiken Catamount Okker Alice SF186411/79 från Finland, och 1981 även den svarta stubbsvansade hanen Kikerdi S44983/90 från Ungern. Dessa båda hundar lämnade 6 valpkullar, med totalt 17 valpar. Ingen av dessa hundar gick i avel i Sverige, men tiken Wulcanos Cirja-Cirella S63974/83 exporterades till Finland och blev stamtik hos kennel Szofogádas. Kennel Wulcanos importerade ytterligare två Mudi under 1990, båda från Ungern: hanen Puszta-Emléke Cimbora S16014/90 och tiken Csodabogár Akics S16013/90, båda svarta. Dessa hundar blev föräldrar till 4 valpkullar (23 valpar), alla svarta. Ur denna kombination blev Wulcanos GinwaGingerda S26835/90 stamtik hos kennel Ringhells där hon producerade 2 valpkullar, totalt 15 valpar. Wulcanos Geva-Gelena S26834/90 blev avelstik hos kennel G-Vall’s där hon lämnade en valpkull med 4 valpar. Wulcanos HappyHoney S13284/91 exporterades till Finland och gick i avel hos kennel MadrazBunda. En av hennes sönder, Madraz-Bunda Begemot S14853/98, importerades tillbaka till Sverige, men lämnade inga avkommor efter sig. Wulcanos Hasta-LaVista S13285/91 gick i avel och blev stamtik hos kennel Jakalmos där hon fick 2 valpkullar, totalt 13 valpar. Wulcanos Jina-Jinona S65003/92 lämnade 1 valpkull med 4 valpar hos kennel Wisaks. Valparna var ett resultat av en tjuvparning med helbrodern Wulcanos Ilon-Iro S26160/92. Ingen av valparna har gått i avel. Kennel Wulcanos är inte aktiv längre. Kennel G-Valls lånade Wulcanos Geva-Gelena S26834/90 och via en spermaimport från Finland, Szofogádas Kilences SF35598/89, föddes 1 valpkull (4 valpar) 1993. Ingen av dessa valpar har gått i avel. 1998 hade kenneln sin andra kull (5 valpar) med tiken Jakalmos Curka S26182/95 och den från Holland importerade hanen Gerry van Breughels Dreven S37494/96. Ur denna kull kom avelstiken G-Valls Bezz S24649/98. Hanen G-Valls Blitz S24647/98 exporterades till Norge. Kennel G-Valls är inte aktiv längre. Kennel Ringhells startade sin uppfödning med Wulcanos Ginwa-Gingerda S26835/90, som tillsammans med den finske importen Szofogádas Tizen Kilences S32492/94 fick 2 valpkullar (1994: 6 valpar, 1996: 9 valpar). Ur den första kullen kommer avelstiken Ringhells Ungerska Tunya S13013/95 (kennel Ringhells och kennel Mog-Ur’s). Hennes kullbror Ringhells Ungersk Tunder 3 S13008/95 gick på export till rasens hemland Ungern där han gick i avel. Ur kullen 1996 exporterades Ringhells Ungersk Bogar S45768/96 till Norge, där han framgångsrikt tävlat i lydnad. Kullbrodern Ringhells Ungersk Bugyli S45770/96 blev rasens första lydnadschampion. Ringhells Ungerska Tunya S13013/95 fick 1995 1 valpkull (5 valpar) med Gerry van Breughels Dreven S37494/96. Ur denna kull blev Ringhells Ungerska Danka S36968/97 avelstik hos kennel MogUr’s, och Ringhells Ungerska D’Indie S36967/97 avelstik hos Agneta Ström. Kennel Ringhells är inte aktiv längre. Kennel Wisaks hade 1 valpkull (4 valpar) 1994, en tjuvparning mellan helsyskonen Wulcanos Ilon-Iro S26160/92 och Wulcanos Jina-Jinona S65003/92. Ingen av valparna har gått vidare i avel och kennel Wisaks är inte aktiv längre. Även kennel Jakalmos startade sin uppfödning med en Wulcanostik: Wulcanos Hasta-La-Vista S13285/91. Hon parades första gången med den finska hanen Szofogádas Harminc Harmas SF05767/93 och fick med honom 7 valpar. Jakalmos Curka S26182/95 blev avelstik hos kennel G-Valls. Jakalmos Angyi S26179/95 samt Jakalmos Döblec S26183/95 exporterades till Holland där Döblec blivit pappa till 1 valpkull. Hasta-La-Vistas andra kull var med den vite ungerske hanen Csodabogár Mizörög METMU997/93 och resulterade i 6 valpar av olika färger (svart, brun och brindle). Ur denna kull exporterades Jakalmos Ikva S35511/96 till Norge. Jakalmos Gajlo S35508/96 användes som avelshane av kennel Idum, och Jakalmos Hajdina S35510/96 stannade som avelstik hos Jakalmos. En parning med Szofogádas Piros S50204/97 resulterade 1999 i nio valpar (2 albino-valpar avlivades). Ur denna kull har Jakalmos Magos S25592/99 1 kull hos Agneta Ström (hanen Pontos S40754/2002 exporterades till Canada där han gått i avel). Hajdinas andra kull blev med den finske hanen Sea-Rock Eri Epeli FIN32898/99. Med honom fick hon 8 valpar, varav Jakalmos Vamos S14894/2001 har blivit pappa till 3 kullar i Sverige (Mog-Ur´s 5 valpar, Bergahoppets 1 valp & Czaruso 5 valpar) samt 1 kull hos kennel Kilvan i Finland, och Jakalmos Rinya S14888/2001 som fått 2 kullar (6 valpar resp 7 valpar) hos kennel Lärkfalken. Kennel Jakalmos är inte aktiv längre. Kennel Ruthsborg startade sin Mudi-uppfödning med G-Valls Bezz S24649/98 som parades med den Holländske hanen Paskom-Pasztor Argus METMU2006/00. Efter denna kombination föddes 5 valpar 2006, ingen har ännu gått i avel. Kennel Ruthsborg är inte aktiv längre. Agneta Ström betäckte sin tik Ringhells Ungerska D’Indie S36957/97 med Jakalmos Magos S25592/99, vilket resulterade i 5 valpar. En av hanarna, Pontos S40754/2002 exporterades till Canada där han gått i avel. Agneta Ström har inte fött upp någon mer kull. Kennel Idum hade från början tiken Wulcanos Hey-Hexi S13288/91, men valde att starta sin uppfödning med att importera den vita tiken Kamancspuszta Ari S19505/98 från Ungern. Hon parades med brindle hanen Jakalmos Gajlo S35508/96 och fick 1999 en kull med 5 valpar (svart, vit, fakó, brindel). Ur 4 denna kull har Idum Tokige Telluz S38664/99 gått i avel (1 kull med 6 valpar hos kennel Czaruso). Brodern Idum Morske Morriz S38663/99 blev godkänd tjänstehund/bevakning. Kennel Idum importerade hanen Donnerland Dollár S21513/2002 och i kombination med Ari föddes 1 kull med 5 valpar 2003. I denna kull fanns Idum Fräcke Fox S59312/2003, rasen första Brukschampion. Fox har lämnat 3 valpkullar (Lärkfalken 6 valpar, Mog-Ur´s 5 valpar). År 2008 importerade kennel Idum ytterligare en tik från Ungern, Csibiti Deréce S64736/2008, 2010 parades hon med Idum Fräcke Fox S59312/2003 och i den kullen föddes 6 valpar. Kennel MV’s startade uppfödningen med en import från Finland, tiken Sea-Rock Hip Hop Hihhuli S47889/2001, som efter parning med hanen Paskom-Pasztor Argus METMU2006/00 fick 8 valpar 2003. Ur denna kull har 3 hundar gått vidare i avel: MV’s Iris S19872/2003 fick 1 valpkull hos Lena Åkesson 2007, i den kullen föddes 5 valpar, pappa är Einstein Von Karphofen VDHMUZ50030. MV’s Molly S19871/2003 blev mamma till kennel MV’s tredje kull, 5 valpar födda 2006, pappa är Méhes-Kerti Arasz CMKUMUD2005/04. MV’s Teddy S19869/2003 fick en kull hos kennel Kastanjelidens år 2007 med den norska tiken Sigerdrivas Apro Placidia S62850/2006, i den kullen blev det 3 valpar varav Kastanjelidens Locka S45492/2007 har gått vidare i avel hos kennel Czaruso’s. Sea-Rock Hip Hop Hihhuli fick ännu en kull (6 valpar) 2004. Hane denna gång var Einstein Von Karphofen VDHMUZ50030 och ur den kullen har SÖKCH MV´s Kaxe S41155/2004 blivit pappa till 1 kull med 5 valpar hos kennel Sigerdriva i Norge. Ur den tredje kullen har MV’s Pixel S36010/2006 lämnat 2 valpkullar 2010: kennel Hiatavilla (Österrike) och kennel Mustantassun (Finland). Kenneln importerade 2008 tiken Takkutukan Ullis S61447/2008 från Finland. När kennel Ringhells slutade med sin mudi-avel så blev tiken Ringhells Ungerska Tunya S13013/95 stamtik hos kennel Mog-Ur’s, där hon fått 2 kullar efter den från Finland importerade hanen Szofogádas Piros S50204/97. Första kullen (3 valpar) föddes 1998 och den andra (4 valpar) 2000. Ur den första kullen har ingen gått vidare i avel, ur den andra har Mog-Ur’s Mrs Murron S24941/2000 haft 2 valpkullar. Den första 2006 med hanen Sigerdrivas Andalgo Quitus S56855/2005 (6 valpar) och den andra 2008 med hanen Beszédes A Mudim Töhötöm S28412/2007 (3 valpar). Ur den första kullen har Mog-Ur’s Mrs Tiril S68938/2006 och Mog-Ur’s Mrs Tova S68940/2006 gått vidare i avel. 2001 fick Szofogádas Piros S50204/97 1 valpkull med Ringhells Ungerska Danka S36968/97 (4 valpar), ur denna kull har Mog-Ur’s Mrs Alchemilla S46089/2001 gått vidare i avel, 1 valpkull 2004 (5 valpar) med hanen Jakalmo’s Vamos S1414894/2001. Ur denna kull har Mog-Ur’s Mrs Nadji S47244/2004 haft 1 valpkull hos kennel Twisted Tail’s. 2005 parades Pagos S40757/2002 med Donnerland Dollár S21513/2002 vilket gav 1 kull på 4 valpar. Ur denna kull har 2 hundar gått vidare i avel: Mog-Ur’s Mr Pascha S36979/2005 hade 1 valpkull 2009 (3 valpar) med Beszédes A Mudimszépségesszivecském S15839/2007 (ingen av valparna har ännu gått i avel) och Mog-Ur’s Mr Viper S36981/2005 haft 1 kull hos kennel Bergahoppets 2010. 2006 föddes 1 valpkull efter Pagos 5 S40757/2002 och Idum Fräcke Fox S59312/2003 (5 valpar) ur denna kull har 2 hundar gått vidare i avel: Mog-Ur’s Mrs Sol S13441/2006 hade 1 valpkull 2010 med hanen Twisted Tail’s Tatanka-Lyotake S19258/2007 (6 valpar) och Mog-Ur’s Mr Armas S13440/2006 har haft 1 valpkull (6 valpar) 2008 med Beszédes A Mudim Tündérem Tubicám S28413/2007, samt 1 valpkull 2011 med Mog-Ur’s Mrs Tova S68940/2006, varav inga av valparna ännu gått vidare i avel. 2007 föddes 1 kull på 2 valpar efter Sigerdriva Andalgo Quitus S56855/2005 och Pagos S40757/2002, av dessa har Mog-Ur’s Mrs Diza S25969/2007 gått vidare i avel hos kennel Illusion’s. Kennel Twisted Tail’s hade 2007 1 kull på Mog-Ur’s Mrs Nadji S47244/2004 (5 valpar) med hanen Sigerdrivas Andalgo Quitus S56855/2005. Ur denna kull har Twisted Tail’s Tatanka-Lyotake S19258/2007 haft 1 valpkull hos kennel Mog-Ur’s 2010 (6 valpar) med tiken Mog-Ur’s Mrs Sol S13441/2006. Hos kennel Bergahoppets föddes 1 valpkull på 5 valpar 2010 efter Mog-Ur’s Mr Viper S36981/2005 och Mog-Ur’s Mrs Tiril S68938/2006. 2012 blev det 1 valp efter Jakalmos Vamos S14894/2001 och Mog-Ur’s Mrs Tiril S68938/2006. Ingen av dessa valpar har ännu gått vidare i avel. Hos kennel Illusion’s föddes 1 valpkull 2009 på 4 valpar efter Beszédes A Mudim Töhötöm S28412/2007 och Mog-Ur’s Mrs Diza S25969/2007. Inga av valparna har ännu gått vidare i avel. Hos kennel Lärkfalken föddes första kullen (6 valpar) 2006 efter Idum Fräcke Fox S59312/2003 och Jakalmo’s Rinya S14888/2001, varav ingen ännu gått i avel. 2007 föddes kennelns andra kull (7 valpar) efter Királytelki Huncut NHSB2625687 och Jakalmo’s Rinya S14888/2001 varav ingen av valparna ännu gått i avel. Hos kennel Czaruso’s föddes första kullen 2009 (6 valpar) efter Idum Tokige Telluz S38664/99 och Kastanjelidens Locka S45492/2007 varav ingen av valparna ännu gått i avel. 2012 föddes nästa kull efter Jakalmos Vamos S14894/2001 och Kastanjelidens Locka S45492/2007 (5 valpar). Importer till Sverige: Kikerdi S44983/81, svart hane Catamount Okker Alice SF186411/79, black & tan tik Puszta-Emleke Cimbora S16014/90, svart hane Csodabogár Akics S16013/90, svart tik Szofogádas Tizen Kilences S32492/94, svart hane Gerry van Breughels Dreven S37494/96, svart hane Szofogádas Piros S50204/97, svart hane Madraz-Bunda Begemot S14853/98, brun hane Kamancspuszta Ari S19505/98, vit tik Sea-Rock Hip Hop Hihhuli S47889/2001, svart tik Donnerland Dollár S21513/2002, svart hane 6 Sigerdrivas Andalgo Quitus S56855/2005, svart hane Sigerdrivas Bujdoso Betyar S55597/2006, svart hane Sigerdrivas Apro Placidia S62850/2006, svart tik Beszédes A Mudimszépségesszivecském S15839/2007, svart tik Beszédes A Mudim Töhötöm S28412/2007, svart hane Beszédes A Mudim Tündérem Tubicám S28413/2007, grå tik Takkutukan Ufo S12680/2009, svart hane Takkutukan Ullis S61447/2008, svart tik Csibiti Deréce S64736/2008, fakó tik Gondüzö-Alkonyat Tüzönvizen Erös S35340/2009, blue merle hane Gondüzö-Alkonyat Pata Idomitó SE48183/2010, svart hane Gondüzö-Alkonyat Özönlö Jókedv SE48184/2010, svart tik Sigerdrivas Cnut på Säpokalas SE42084/2012, fakó hane Sigerdrivas Ctark på Säpokalas SE13758/2012, fakó hane Sigerdrivas Ckoj på Säpokalas SE13582/2012, svart hane Királytanyai Rékli SE51314/2012, blue merle tik Aris Bestagility SE51817/2012, svart hane Mehes-Kerti Ice SE51818/2012, fakó tik NULÄGE I Ungern I hemlandet Ungern finns idag 20 – 30, mer eller mindre, aktiva uppfödare och det registreras årligen ungefär 200 valpar. Stamboken är fortfarande öppen, d.v.s. man kan ta en mudi med okänd härstamning till en bedömning och, om den är tillräckligt rastypisk, få den godkänd och registrerad med en B-stamtavla. Kraven har dock höjts på senare tid – innan valpar efter förälder med Bstamtavla blir registrerade så ska de först godkännas som rastypiska. Den lista med resultat från höftledsröntgen som funnits längst i Ungern är FDB (Független Diszpázia Bizottság). Där graderar man i N (~A), M (~B) och E (~C). Hundar som har sämre resultat än dessa offentliggörs inte. FDB används inte längre utan nu använder man främst MKOE där graderingarna är Mentes (~A), Átmeneti (~B) och Enyhe (~C). På den senaste uppdaterade listan finns: HD = Mentes = A: 34 st HD = Átmeneti = B: 27 st HD = Enyhe = C: 44 st 7 I Sverige Registreringar i Sverige 30 25 20 15 Antal 10 5 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 0 Avelsbas Enligt ovanstående kan man konstatera att trots importer är antalet registreringar i Sverige få. Släktskapen är fortfarande stor i den svenska populationen men då svenska uppfödare varit duktiga att hålla inavelsprocenten låg i sina kombinationer tar vi sakta men säkert små steg i rätt riktning. Hälsa SKK avelsdata Höftledsdysplasi 1990 – 2011 har 247 st mudi registrerats. 109 st av dessa har höftledsröntgats med följande resultat. HD HD HD HD ua/A: 73 st B: 29 st C: 6 st D: 1 st Armbågsdysplasi 40 st har armbågsröntgats med följande resultat. ED ua (0): 40 st 8 Patella (knäledsluxation) 10 st har patellaundersökts med följande resultat. Patella ua: 10 st Ögonsjukdomar 34 ögonlysningar har gjort med följande resultat (gamla protokollet): Öga ua: 26 st Katarakt ÖP lindrig utbredning: 1 st Katarakt ÖP: 3 st Främre Y-sömskatarakt: 1 st Retinopati: 1 st Näthinneveck: 1 st Icke ärftlig Katarakt: 1 st 4 ögonlysningar har gjort med följande resultat (nya protokollet): Öga ua: 1st PHTVL/PHPV, grad 1: 1st Katarakt, partiell cortex främre, lindrig. Ej ärftlig: 1st Katarakt, partiell cortex ekvatoriell, lindr. Genetisk betydelse okänd: 1st Epilepsi Ett flertal epilepsi-fall har drabbat mudi. Epilepsi/epilepsiliknande anfall kan ha en ärftlig bakgrund. Så här långt i Sverige har vi haft 5 individer med epilepsi/epilepsiliknande anfall. Hälsoenkäten 2009 Gav svar från 29 Mudiägare med hundar födda 1992 – 2008. 13 hanar och 16 tikar. Allmänt: På frågan om hunden var frisk svarade 25 st ja. På frågan om hunden var avliden och vid vilken ålder den gick bort vid fick vi svaren 8 år, 12 år, 14 år och 15 år. Varför hundarna avlivats var p.g.a. ålder/ålderskrämpor och mentalitet (omplaceringshund). 14 st uppfattar sin hund som medel i storleken, 4 st uppfattar sin hund som liten och 9 st uppfattar sin hund som stor. Vid frågan om vad hunden har för bett svarade 24 st saxbett, 1 st underbett och 1 st tångbett. 4 st hundar saknar tänder och de tänder som saknas är hörntand och dubbla P1. 9 Sjukdomar: 4 st svarade att hunden har långvarigt och/eller återkommande hudproblem. På frågan om hunden har annat problem med huden fick vi svaren: klåda i samband med löp och fällning av päls samt ungdomsfinnar. Vid fråga om hunden har ryggproblem har 1 st svarat ja. Vid frågan om hunden har tecken på hjärtfel (hosta, trötthet, svimningar) har 1 st svarat ja. 2 st har haft tumörsjukdomar (juvertumör). Vid frågan om hunden drabbats av annan sjukdom än vad som finns i enkäten svarade 1 st ja (analsäcksinflammation). 7 st har haft problem med öronen (Extern otit, inflammation, svamp). På frågan om hunden haft problem med ögonen har 1 st svarat ja. 8 st har ögonlyst sin hund hos behörig veterinär och endast 1 st har svarat ja på frågan om dess hund fått någon diagnos så som katarakt, linsluxation, näthinneveck, multifokal RD och fokal RD. Skelett och leder: 18 st är HD-röntgade varav 2 st har fått C, D eller E som resultat. 5 st är ED-röntgade med ua som resultat. 2 st är patellaundersökta med ua som resultat. Mentalitet: 18 st av dessa mudi har genomfört MH. Vi bad ägarna att dela med sig av ev. problem de upplever med sina hundar och några upplever sina hundar som skälliga, har mycket vaktinstinkt, ljudkänslig/skotträdd, olika rädslor. Samtliga 29 svarade dock ja på om de är nöjda med sitt val av ras och motiveringen till detta var rasens energi, arbetsvilja, mångsidighet som arbetshund, dess sundhet, dess lättlärdhet, att de är lätta att ha med sig överallt, dess förmåga att snabbt växla från passivitet till aktivitet och dess trogenhet och tillgivenhet till familj och vänner. Övrigt: På frågan om tiken blir skendräktig har 6 st svarat ja. 10 st är kastrerade eller steriliserade. 1 st tik har haft förlossningsproblem Försäkringsbolagen (IF, Sveland & Agria) Noterbart ur försäkringsbolagens diagnoser för mudi var enstaka fall av: • Purulent dermatit • Klåda • Valvulär pulmonalisstenos • Kronisk deformerande artros i armbågsled • Njursten/övre urinvägar • Kalciumoxalatstenar/nedre urinvägar • Juvertumör 10 Exteriör Rasen har blivit något mindre heterogen men kan verkligen inte kallas homogen, vilket får anses som en fördel då det tyder på att rasen fortfarande har en god genetisk variation. För stora eller för små hundar och alltför ringlad svans är vanligt. Tandförluster/bettfel och för ljusa ögon förekommer. Mentalitet/arbetsegenskaper Mudi ska vara ”synnerligen lättlärd, med livligt temperament, modig, vaksam, arbetsglad och anpassningsbar”. I rasstandarden anges dess arbetsområden enligt följande: vallhund (av stor och besvärlig boskap), vildsvinsjakt, skyddshund, vakthund, narkotikahund, agility och sällskapshund. Denna mångfald av arbetsuppgifter ställer mycket stora krav på rasens mentalitet. Genom åren har 73 Mudi genomgått mentalbeskrivning (MH). Nedan anges dels vad som borde vara önskvärt för rasen och (med utgångspunkt för rasstandarden) och dels vad genomsnittet för de hundar som testats. När det gäller siffrorna så ska sägas att skalan 1 – 5 aldrig värderar utan anger intensiteten, d.v.s 5 innebär alltid att något är mycket (rädsla, nyfikenhet osv.) och 1 är alltid lite. Moment 1a. Kontakt, hälsning Önskvärt Genomsnitt 3–4 3,5 1b. Kontakt, samarbete 3 2,9 1c. Kontakt, hantering 3 2,8 2a. Lek, leklust 3-5 3,7 2b. Lek, gripande 3-5 3,1 2c. Lek, dragkamp 2-4 2,3 3a. Förföljande 3-4 2,5 3b. Gripande 2–3 1,9 4. Aktivitet 2–3 3,1 5a. Avst. lek, intresse 3-4 2,7 5b. Avst. lek, hot/agg. 1-3 1,6 5c. Avst. lek, nyfikenhet 2–4 2,4 5d. Avst. lek, leklust 2-4 2,0 5e. Avst. lek, samarbete 1-3 1,8 6a. Överraskning, rädsla 1-4 3,2 6b. Överraskning, hot/agg. 1–3 1,9 11 6c. Överraskning, nyfikenhet 3-5 2,6 6d. Överraskning, kvarstående rädsla 1–2 1,8 6e. Överraskning, kvarstående intresse 1-3 1,6 7a. Ljudkänsl., rädsla 1-4 2,8 7b. Ljudkänsl., nyfikenhet 3–5 3,2 7c. Ljudkänsl., kvarstående rädsla 1–2 1,6 7d. Ljudkänsl., kvarstående intresse 1-3 1,6 8a. Spöken, hot/agg. 2-4 2,5 8b. Spöken, kontroll 4-5 3,8 8c. Spöken, rädsla 1-3 3,1 8d. Spöken, nyfikenhet 2–4 2,5 8e. Spöken, kontakt 2-4 2,8 9a. Lek, leklust 3-5 3,2 9b. Lek, gripande 3–5 2,8 10. Skott 1-3 2,4 12 I Norden Danmark Ingen uppfödare Norge En uppfödare, kennel Sigerdriva. Första kullen 2005. Finland Har flest uppfödare och antal registreringar per år näst efter hemlandet Ungern. Finland är ett föregångsland både när det kommer gäller att kontrollera hälsostatus och när det gäller arbetande mudi, och bör även fortsättningsvis vara av stor vikt för den svenska mudi-stammen. I omvärlden Uppfödare finns och tillkommer i länder så som Tyskland, Österrike, Nederländerna, Frankrike, Polen, Canada, USA, Tjeckien, Belgien m.fl. Framtiden/utvecklingen i Sverige Rasklubben, Svk FUR, gör följande prioriteringar när det gäller mudi: Målsättning för ökad genetisk variation Den absolut viktigaste uppgiften för lång tid framåt är att öka den genetiska variationen. Nu aktiva uppfödare måste med sin avel ha siktet inställt långt i 13 framtiden. Varje parning måste ha som målsättning att resultatet ska tillföra rasen som helhet något användbart, något som har en positiv betydelse på lång sikt. Den genetiska bredden är absolut nödvändig för att inte sjukdomar ska öka, samt fertilitet och arbetsförmåga ska försämras. De grundläggande villkoren för att vår ras även fortsättningsvis ska vara frisk och funktionsduglig, samt risken för ärftliga sjukdomar och fel minimeras är: • • • Att vi använder så många olika individer som möjligt i aveln. Vilket innebär att målet för framtiden är att antalet avelsdjur inte bör understiga 100 individer. Enbart använda friska och sunda individer i aveln. Varje individ ska bara lämna ett begränsat antal avkommor. Inavelsgrad Alla parningar ska inavelsberäknas och ingen kombination som innebär en inavelsprocent på >6,25 (5 generationer) bör göras. Målsättning hälsa Höftledsdysplasi – HD Även fortsättningsvis ska kravet för registrering av valpar vara att båda föräldradjuren har känd HD-status. Endast individer med höfter A eller B bör användas i avel, men med tanke på den smala avelsbasen är det acceptabelt att i undantagsfall, och efter noggrant övervägande, använda individer med C eller D i aveln. Tanken att röntga om hundar efter 5 års ålder för att kontroller eventuella ledbesvär, framförs mer och mer. Armbågsdysplasi – ED Är inget problem inom rasen (enstaka fall i Ungern), men önskvärt att avelshundar är röntgade och fria. Epilepsi Svk FURs rekommendationer för att minska risken för att EP/EP-liknande anfall ska bli ett problem för rasen är: • • • • • Använd inte drabbad hund i aveln. Vänta med avelsdebuten hos syskon till drabbad hund tills de är 3½-4 år. Avelsdjur som har gett fall av EP/EP-liknande kan möjligtvis användas med största försiktighet i någon annan kombination. Skulle något mer fall uppstå ska hunden omedelbart tas ur avel. Använd enskilt avelsdjur med förnuft, dvs ej för många avkommor efter enskilt avelsdjur. Fortsätta att kartlägga förekomsten av krampanfall. 14 Patellaluxation (knäledsluxation) I Finland har några hundar fått diagnosen ”patellaluxation” och vi vet att belastade individer används för avel i Ungern. Det är önskvärt att patellaundersöka sin hund och man bör använda fria individer i aveln, men med tanke på den smala avelsbasen är det acceptabelt att i undantagsfall och efter noggrant övervägande, använda individer med annat än knäleder utan anmärkning i aveln. Ögon Rasen har ingen känd ärftlig ögonsjukdom men eftersom det tidigare förekommit PRA hos närbesläktade raser är det önskvärt att endast kontrollerade och fria individer används i aveln. Det är dock intressant att se resultaten nu när den nya blanketten är i bruk: av 4 ögonlysta hundar (ingen helt fri) är 2 ögonlysta tidigare utan anmärkning. Vid parning bör det finnas ögonlysningsresultat ej äldre än 1 år. Svk FUR följer utvecklingen. Allergi/klåda Förekommer hos enskilda individer. Hundar med dessa åkommor bör inte användas i avel. Hundar med behandlingskrävande generell Demodicos (demodex canis = hårsäcksskabb) ska inte användas i avel eftersom de, såvitt man vet idag, kan bära på en ärftlig defekt i immunförsvaret, en predisponerande faktor ”Demodex canis-specifik T-celldefekt”. Hos de hundar som bär på denna T-cellsdefekt finns alltid förutsättningen för att Demodicos ska bryta ut. De är ärftligt disponerade för sjukdomen. Försiktighet bör gälla för nära släktingar till drabbade hundar. Målsättning mentalitet Att fler Mudi, framförallt de hundar som är tänkta att gå i avel, genomför Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund (BPH) eller Mentalbeskrivning Hund (MH) med önskvärda resultat. Målsättning arbetsförmåga Det är önskvärt att avelsdjuren visat arbetsvilja och god arbetsförmåga, inte nödvändigtvis genom tävlingsresultat men det är önskvärt att fler mudi representerar rasen på tävlingar och prov. 15 Exteriör/färg Premiera avel på individer som håller sig inom de storleksgränser som anges i rasstandarden. Avel på individer med tandförluster/bettfel/dåligt vinklade framställ bör, i möjligaste mån, undvikas. Parning mellan två merle-färgade individer ska inte göras med tanke på de hälsorisker som avkomman riskerar. Eftersom merle-genen oftast inte syns på röda/gula hundar ska man heller inte para en fakó/vit mudi (vars mor eller far är merle) med en merle mudi, om inte en DNA-test gjorts. Hos den gråa pälsfärg kan Blue Dog Syndrome = BDS (även kallad Color Dilution Alopecia = CDA) förekomma. Visar sig oftast i mer eller mindre pälslösa öron. Hundarna är i övrigt friska. Uppföljning Ska kontinuerligt ske via avelsrådets redovisning i årsberättelsen. Om/när nya problemställningar eller möjligheter till kontroll (ex. DNA-tester) dyker upp, ska RAS uppdateras. 16
© Copyright 2024