1. No category

Magasinet Moskva Våren/Sommaren 2013
1
Banque Carnegie
Luxembourg
Vision och tradition
Att bli kund i Banque Carnegie är att välja en exklusiv, oberoende
privatbank med få kunder per portföljförvaltare.
Banque Carnegie kombinerar den lilla bankens närhet till kunden och
de korta beslutsvägarna med Carnegiegruppens stora resurser vad gäller
analys och värdepappershandel, främst på de nordiska marknaderna.
Besök gärna vår hemsida www.carnegie.lu och informera Dig om
Banque Carnegies privatbankstjänster.
Kontakta Anders Lindbergh (+352 40 40 30 274), så berättar vi mera.
Banque Carnegie Luxembourg S.A.
5, place de la Gare
PO Box 1141 L-1011 Luxembourg
Tel+352 40 40 30 1
www.carnegie.lu
2
SWEAmagasinet
Moskva
Nummer 9
Ansvarig utgivare
Cecilia Wettstam
20 Min morgonpromenad
40 Granntanter
[email protected]
Redaktör & Layout
Louise Rybring
[email protected]
Annonsansvarig
Anna Gustafson Bril
[email protected]
Medverkande
Madeleine Brink
Karin Gullberg
Anna Gustafson Bril
Gunvor Lindberg
Johanna Melén
Thomas Strömwall
Hans Tardell
Cecilia Wettstam
Annonspriser
1/1-baksida 4500 SEK
1/1-sida 3600 SEK
1/2-sida 1800 SEK
1/4-sida 900 SEK
Websida och Blogg
www.swea.org/moskva
http://sweamoskva.blogspot.com
Innehåll
34-36 SWEA Moskva i Japan
Alltid i magasinet
Intervjuer
4
Swea info
4-5 Sweas styrelse
5
Ordförande har ordet
6
Krönikan
16-17 Sweor som flyttar
Gunvor i Shanghai
41
Aktivitetssidan
8-9 Veronika Bard Bringéus
Ny ambassadör
12-13 Karin TeliaSonera
14-15 Mikael Johansson
Business Sweden
18-19 Tomas Hallberg
SymbioCity
22-24 Hans Tardell
Scania Rus
30-31 Jonas Grip
Blandat
10
Ung och student i Moskva
20-21 Min morgonpromenad
26-28 Sverigestipendiaterna
32-33 Vårshow på SSIM
34-36 Fyra dagar i Tokyo
38
Recept
Tryckeri
Yusma, yusma.ru
Redaktörsrader
Upplaga 1000 ex.
Ännu ett nummer av ett fullspäckat SWEA Magasin. Den här gången har vi verkligen fått ihop ett nummer med massor av spännande intervjuer med intressanta personer som bor och jobbar här
i Moskva. Vi har också fått två bidrag från Svenska skolan och så
en fantastisk krönika av Johanna Melén.
Omslagsfoto
“Dacha II -- Zhukovka”
av Henrietta Challinor,
brittisk fotograf som
sedan flera år bor i Moskva.
www.hfcphotography.com
STORT TACK TIll
VÅRA ANNONSÖRER!
Vi på redaktionen har haft en liten diskussion om stavning av ryska
ord på svenska. Jag har inte reagerat nämnvärt på det tidigare, men
det var nog när jag läste Sotji första gången som jag reagerade. Nu
ser jag det överallt i svenska tidningar, den konstiga svenska stavningen - till exempel namnet Masha-Masja eller dacha-datja. För
svenskar som sällan ser den engelska stavningen är väl antagligen
den svenska stavningen mest naturlig, men vi bestämde oss för att
använda den engelska stavningen av dacha och Sochi eftersom
det på något sätt känns mest naturligt för oss.
Tack till alla som är med och skriver och fotar och kommer med
idéer till artiklar!! Det blir mycket roligare när man är många.
Louise Rybring
3
för mer
info
www.swea.org/moskva
SWEA Moskva grundades 2005 av Ulla-Stina Ardevall och har idag ca 80 medlemmar. Det är ett
nätverk för svensk/skandinavisktalande kvinnor i
Moskva. Vi träffas regelbundet på olika evenemang
där vi lär känna varandra och upptäcker den ryska
huvudstaden tillsammans.
torsdag håller till. De övriga torsdagarna träffas man
på Katerina Hotel. Mellan 10-13 är det Öppen förskola för små barn (0-3 år) och föräldrar.
Läs mer på deras blogg: swenur.blogspot.com
Kontakta Katerina Cronstedt för mer information:
[email protected]
Varje månad ordnar vi morgon- och kvällsträffar hos
varandra eller ute på stan där vi umgås och byter
erfarenheter av livet i Ryssland. Dessutom har vi ofta
andra aktiviteter såsom kvällsföredrag med intressanta ämnen, restaurangbesök, museibesök, banja
eller vinprovning.
SWEA Moskva har sedan 2010 ett eget stipendium
“Sverigestipendiet” som delas ut till en ryska som
studerar svenska språket eller på annat sätt har stort
intresse i och arbetar för Sverige.
Följ oss på vår blogg, som startades hösten 2010.
Bloggen har sedan dess haft 60 000 sidvisningar och
Om Du är nyinflyttad har vi en Fadderverksamhet, numera mellan 50-100/dag från hela världen.
där du kan få stöd och råd med allt som rör Moskva Anna Gustafson Bril skriver om Moskva och ryssoch också hjälp med språket.
landsrelaterande ämnen, men där finns även bilder
[email protected]
från våra aktiviteter. Välkomna att kika in!!
Det är jätteenkelt att bli medlem! Klicka på “Medlemskap” på vår hemsida. Fyll i det elektroniska formuläret under “Bli medlem här!” och vips är du med på
utskick och får information om alla roliga aktiviteter!
Infromation om hur du betalar medlemsavgiften
kommer via mail.
FÖLJ OSS PÅ
sweamoskva.blogspot.com
Öppna Förskolan, i regi av Katerina Cronstedt, är Bli vän med oss på Facebook - “SWEA Moskva”. Här
mycket populär och extra roligt är samarbetet med kan även Swea-medlemmar lägga upp egna tips!
SSIM, Svenska Skolan i Moskva där vi var tredje
SWEA Moskvas Styrelse 2013
sekreterare
Kassör
medlemsansvarig
Anna Karin Famm
År i Moskva: 4 år
Intressen: Resor och
golf.
Familj: Man och två
söner
Gitte Ankjer Jensen
År i Moskva: 3 år
Intressen: Kultur, resor,
böcker, motion och
matlagning och så klart
familjen och vår hund.
Familj: Man och två
barn
Birgitta Ljungqvist
År i Moskva: 2 år, men
ej på heltid.
Intressen: Träna, läsa,
resa, god mat och
dryck, släkt och vänner.
Familj: Man och barn
[email protected]
[email protected]
+7 985 211 2769
+7 985 226 1189
+7 916 656 4798
ordförande
Cecilia Wettstam
År i Moskva: vi kom i
augusti 2011
Intressen: Språk, träna
och golf, skidåkning,
resa och läsa.
Familj: Man och två
barn
vice ordförande
Annika NIlsson
År i Moskva: snart 8 år
Intressen: Konst, kultur,
resor, mitt lärarjobb,
mina hem och min
familj.
Familj: Man, dotter och
bonusson
[email protected]
+7 985 233 9687
4
[email protected]
+7 963 763 8907
[email protected]
ya
Vår n
Ordförande
har ordet
Välkommen till ännu ett nummer med intressant läsning! Du
kan bl a läsa en intervju med vår nya ambassadör, första kvinnan på denna post i Moskva i modern tid. Om du inte redan
vet så kan du lära dig vad SymbioCity handlar om och vad
Business Sweden gör för något.
Ute börjar det likna vår men det finns fortfarande mycket snö
som ska smälta - den är dock säkert borta när ni läser det här!
Inom SWEA Moskva har vi betat av en rad aktiviteter såsom årsmöte med Camilla Thulin och Karina Ericsson Wärn som
föreläsare, middagar på trevliga restauranger, påskfika, luncher och resan till Tokyo, där 13 Moskva-Sweor deltog! Längre
fram blir det åter besök i H&Ms showroom för att titta på höstkollektionen.
Som ni kanske vet är SWEA uppdelat i sju regioner över världen, vår regions lokala avdelningar är, förutom Moskva, bl a
Stockholm, Aten, Dubai, Istanbul, Warszawa, Wien, m fl. Vår regionstyrelse har regelbundet möten via webben, vilket
ger en möjlighet att utbyta erfarenheter när det gäller t ex att arrangera aktiviteter och man får också nya kontakter, som
kanske kan leda till besök hos varandra längre fram! Jag deltog hösten 2012 i regionmötet i Wien och det var först då jag
insåg vilket globalt nätverk SWEA verkligen är! Vi är ca 7.500 medlemmar över hela världen i över 30 lokalavdelningar
med kvinnor i alla åldrar som har bott i alla möjliga länder. Att ingå i detta nätverk är verkligen fantastiskt!
En möjlighet att dra nytta av detta globala nätverk är att deltaga i SWEAs världsmöte i Bologna 3-6 oktober i år. Jag
rekommenderar er verkligen att åka dit! Du hittar mer information på www.swea.org.
I SWEA Moskvas program finns också många spännande aktviteter framöver. Håll utkik i veckomailen och på swea.org/
moskva under “Program” för att hålla dig uppdaterad.
Boka redan nu in torsdag 26 september! Den kvällen kommer Gillis Herlitz och föreläser för oss. Gillis är antropolog och
etnolog med omfattande praktisk erfarenhet från många kulturer runt om i världen. Han föreläser bl a om kommunikation
över kulturgränser och är något av en expert på mänskliga relationer och beteenden. Hans reflektioner är träffsäkra, roliga
och målande.
Ett stort tack till alla som bidragit med texter eller ställt upp på intervju, våra annonsörer och tack Louise för det stora
jobb du lägger ner för att få ihop alla delar av tidningen till ett nytt, fint nummer!
Jag önskar er alla en riktigt skön sommar!
Cecilia
aktivitetsansvarig
(kvällar)
Linda Hoff
År i Moskva: drygt 1 år
Intressen: Resa, gärna
något varmt ställe eller
spännande storstad. God
mat och vin tillsammans
med fina vänner.
Familj: Man
[email protected]
fadderansvarig
redaktör
Ruta Jyde
År i Moskva: 4 år
Intressen: Familjen, jobbet, att resa och konst.
Familj: Man och två
barn
Louise Rybring
År i Moskva: 4,5 år
Intressen: Träna, läsa,
resa, åka skidor, familj
och vänner.
Familj: Man och tre barn
[email protected]
[email protected]
+7 926 585 5692
+7 964 520 2869
sponsoransvarig
Laura Nordlund
År i Moskva: kom i
augusti 2012
Intressen: Jobbar som
översättare i eget bolag.
På fritden gärna tennis,
trädgård, promenader
och skidåkning.
Familj: Man och tre barn
[email protected]
+7 916 914 3286
+7 916 402 2593
5
Sovjet
nostalgi
Fotograf: Johan Sjödahl
swea krönika
Varje nyårsafton försöker jag precis som många ryssar titta på hamnar eller bli omåttligt förvånad om den adressen skulle sakfilmen ”Ironija Sudby” – Ödets ironi eller ”S ljegkim parom!” nas i just den staden.
– Basta lugnt!
Det är lätt att bli Sovjetfascinerad och kommunistsymbolEn hisnande sovjetisk förväxlingskomedi om Zjenja som inleder vurmande när man aldrig någonsin behövt leva i Sovjetunionen.
nyårsfirandet i bastun med Pavlik, Sasjka och Misjka, som efter Så därför letar jag ständigt efter nya rymdinspirerade porslinsdet vodkablöta bastubadet av misstag hamnar på ett plan till Len- figurer, arbetardockor eller stjärnprydda julgransprydnader.
ingrad och som väl framme rumlar in i en taxi för att åka hem Då tänker jag ibland på vad min vän Olga berättade när vi var
– till Tredje byggargatan 25, lägenhet 12. Enda felet är att det nyblivna rumskamrater på studenthemmet i Sankt Petersburg.
här är Leningrad och inte Moskva där Zjenja egentligen bor och Hur allting i hennes barndom såg så likartat ut och hur alla gick
där det också finns en Tredje byggargatan 25 med en lägenhet klädda i samma slags kläder. Olga lärde sig att sy kläder själv för
nummer 12 eftersom allt i Sovjetunionen var av samma slag och att i alla fall något litet skilja sig från mängden.
likadant.
Jag tycker ändå det är bra att allt inte är bortbytt, att Ryssland
Nu slutar det ändå lyckligt för den där olycksaliga nyårskvällen fortsätter att påminna om den historia som så länge format och
finner Zjenja kärleken i tvillinglägenheten i Leningrad. Filmen fortfarande finns närvarande i det ryska medvetandet och livet.
hade premiär 1976 och snart hade 250 miljoner SovjetmedborVad jag är lite mer skeptisk till är försöken att återskapa den hisgare sett den och älskat den. De kände så väl igen sig!
Jag brukar tänka på Zjenja och på Tredje byggargatan 25 när jag toria som för så många betydde förtryck, ofrihet och tilltvingad
likriktning.
reser runt i det före detta Sovjet.
För var man än kommer finns där Leningator och Karl Marxprospekt, Dzjerzjinskijtorg och Arbetargator, Tredje internationalengator och Första majprospekt, Komsomoltorg och Traktorgator i all oändlighet.
Hela Ryssland är som ett ofantligt upplevelsemuseum över sin
70-åriga Sovjethistoria som byggde på den kollektivistiska, socialistiska idén.
I Volgograd funderar man till exempel på om staden ändå inte
ska få tillbaka sitt gamla namn Stalingrad, president Vladimir
Putin har bestämt att återinföra det gamla hederliga begreppet
Arbetets hjälte och paraderna på Röda torget blir ambitiösare för
varje år.
Det händer ganska ofta att jag träffar ryssar eller andra tidigare
Sovjetmedborgare som med glädje och saknad ser tillbaka på
Det är naturligtvis stor skillnad beroende på var någonstans i det tiden då de levde i Sovjetunionen. Inte kanske för att livet var
tidigare jätteimperiet man befinner sig. I Georgien till exempel är så särskilt mycket glansigare då men för att det var mer rättvist.
det sovjetiska med nit och flit borttvättat och i Tbilisi kan man i
stället åka längs George Bush avenyn eller flanera vid Frihetstor- Men jag vet också många ryssar som mår illa av bara tanken på
första majparader och partiböcker och för vilka det är omöjligt
get, förr uppkallat efter Lenin.
att förstå hur jag kan älska julgransprydnader i form av små
Fast även i det västsinnade Georgien finns en del minnesmärk- blänkande rosa kosmonauter.
en kvar. I Tbilisi ståtar ännu den betongtunga inte så vackra
Fast de flesta jag känner tycker
men futuristiskt utmanande
ändå om att nostalgifrossa i filSovjetarkitekturen. Till de mer
men Ödets ironi om den blöta
anslående exemplen hör dåtinyårsafton då Zjenja hamnar
dens Motorvägsministerium, i
på Tredje byggargatan 25 i
dag huvudkontor för Bank of
Leningrad i stället för hemma
Georgia.
i Moskva. För ibland passar
verkligheten bättre på tv än i
Ibland har jag tänkt att vid näsdet riktiga livet.
ta resa till någon ny rysk stad
ska jag bara sätta mig i en taxi
Johanna Melén
och be att bli körd till LeninSveriges Radios
gatan 25 bara för att se var jag
korrespondent i Moskva
Fotograf: Johan Sjödahl
6
Katerina Cronstedt
SWEA medlem
Managing Director
Katerina Hotels
Bo hos
oss i
Moskva!
från
Hotell Katerina City
3 500*
rub/natt
centrala Moskva, m.Paveletskaya
från
Hotell Katerina Park
södra Moskva, m.Prazhskaya
Boka till exklusiva SWEA priser*!
*Gäller i mån av tillgång.
+7 (495) 795 24 44
[email protected]
non-smo
kin
g
w w w. k a t e r i n a h o t e l s . c o m
100
%
Bokning:
2 500*
rub/natt
Välkommen
Veronika
I oktober 2012 kom Veronika Bard Bringéus till Moskva för att som första kvinna i modern tid bli Sveriges ambassadör i Ryssland. En viktig
post med ansvar för de svenska relationerna till Ryssland och som
chef för en av de största svenska ambassaderna i utlandet med avseende på antalet anställda. Cecilia Wettstam och Anna Gustafson
Bril träffade Veronika för en pratstund på ambassaden en eftermiddag
i april.
text:
Anna Gustafson Bril & Cecilia Wettstam
Foto: Anna Gustafson Bril
Den 24 januari 2013 ackrediterades du
tillsammans med 18 andra nationers representanter till Sveriges ambassadör av
Vladimir Putin i Kreml. På bilder från
detta tillfälle ser Putin på dig med en viss
förtjusning i blicken.
Tror du att det faktum att du är kvinna
spelade roll vid utnämningen av dig
och tror du det kommer att vara till en
fördel eller nackdel i dina framtida kontakter med den ryska ledningen?
När jag för första gången träffade Vladimir
Putin fokuserade jag på de, historiskt sett,
goda svensk-ryska grannrelationerna. Ett
exempel som jag nämnde är att Sverige
i rysk statistik listas som det tredje största investeringslandet i Ryssland, därför
lyfte jag också fram ambassadens investeringssatsning, Sweden Russia Business
Forum, som vi arrangerar i augusti. Jag
tror det snarare var dessa fakta som fick
Putin att se leende ut. Han gav mig dessutom komplimanger för min folkdräkt
från skånska Albo härad som jag bar vid
mötet i Kreml.
Jag tror inte det är en nackdel att vara
kvinna i min position i Ryssland. Det gör
att man sticker ut på ett postitivt sätt. Att
det bör finnas fler kvinnliga ambassadörer
är också en policy för regeringen.
På vilket spåk konverserade ni?
Vi talade ryska. Jag har en bas i ryska
språket, som jag studerade under gym-
8
nasietiden. Nu tar jag lektioner en gång Din vackra skånska folkdräkt får oss
i veckan för att förbättra mina kunskaper. givetvis att undra om du ursprungligen
kommer från Skåne.
Veronika kommer närmast från OSSE, OrKan du berätta lite om din upp-växt?
ganisationen för Säkerhet och Samarbete
Jag är född i Sollefteå, dit min far flyttade
i Europa, där hon varit Sveriges ambasfrån Östergötland med min mor, som var,
sadör. OSSE bildades 1975 under kalla
det man idag skulle kalla, ekonomisk flykkriget som en sorts dialog mellan väst och
ting från Tyskland 1950. När jag var 12
öst för rustningskontroll, konfliktlösning
år flyttade vi till Fagersta i Västmanland
och mänskliga rättigheter med representdär jag tog studenten. Det var en mycket
anter från de numera 57 deltagarländerna,
bra uppväxt med fin natur i omgivnindäribland Ryssland.
garna och Norrby amatörteater som var
Dessförinnan har hon hunnit med att vara ett vattenhål. Min mamma var hemmafru,
minister vid den svenska ambassaden i men brukade vikariera i tyska i skolan och
Wien, arbetat i stats/rådsberedningen leda tyskkurser i bildningsförbund. Min
som utrikespolitisk rådgivare, varit press- pappa var även han lärare.
attaché i Bonn. Och arbetat i Moskva som
Ditt senaste arbete som ambassadör i
förstesekreterare med ansvar för handelsOSSE handlade om att lösa konflikter och
främjande 1984-1987. Veronika är utatt arbeta för mänskliga rättigheter.
bildad statsvetare och har även en tolkutbildning i tyska i bagaget.
Är det en prioritet för dig att arbeta
H u r g å r u t n ä m n i n g e n a v e n för ökade mänskliga rättigheter i Ryssland?
a mbassadör till?
Det är ett transparent tillvägagångssätt Dessa frågor är sedan länge en prioritet
på alla nivåer. På höstarna utlyses för Sverige och mänskliga rättigheter är
tjänster vid de olika ambassaderna. Jag en förutsättning för fred, konfliktlösning
sökte positionen som svensk ambassadör och utveckling. Som medlemsland och
deltagarstat i FN och OSSE åtar man sig
i Ryssland i september 2011.
att följa regelverk och rekommendationÄr det en politiskt tillsatt tjänst?
er, låt vara att inte alla är juridiskt bindI Sverige utses tjänstemän i utrikesförvaltande. Ryssland är ett av medlemsländerna
ningen, det vill säga diplomater med några
som åtagit sig att verka för dessa rekomfå undantag på basis av meriter och erfarmendationer. Att främja mänskliga rätenhet inte utifrån partitillhörighet.
tigheter och ökad rättsstatlighet är därför
en naturlig del av arbetet i den politiska med utlandssvenskarna på ett vardagsnära
dialogen samt i handels- och kulturutbytet sätt. Kanske tyr man sig till varandra mer
mellan Ryssland och Sverige.
här än på andra ställen. Vi har många kontaktytor i Moskva. Förutom professionella
Den svenska ambassaden har kontakt med
kontakter med svenska företag, forskare,
både den ryska ledningen och oppositionen.
lektorer och så vidare så ordnar vi gemensamt lucia- och valborgsfirande och bistår
Är kontakten med oppositionen en
i konsulära frågor.
verksamhet som ni kommer att fortsätta med?
Vad är dina intryck av Moskva och
Kontakt med både ledningen i Ryssland Ryssland sedan du kom hit? Något särsamt oppositionen är en del av vårt ar- skilt som har förvånat dig?
bete. Företrädare för den ryska ledningen En sak som glädjer mig är hur sprudlande
är dock inte alltid lika lätttillgänglig som Moskva har blivit sedan jag var här sist.
man skulle önska.
Stadens utveckling - förutom trafikköerna
- blev en positiv överraskning. Jag har
Hur ser din agenda ut för 2013?
alltid tyckt att Moskva har en sorts bufDet har varit väldigt fullt upp de första
flig charm som fått ett tillskott med alla
sex månaderna. Ambassadens verksamhet
trevliga restauranger, kaféer och härliga
spänner över ett vitt fält. Här finns mycket
gallerier. Eftersom jag nollställde mig och
att göra och det finns stora förväntningar
skruvade ned mina förväntningar inför
både hemma och här i Ryssland. Närmast
ankomsten har jag på det hela taget blivit
i tiden kommer jag att öppna svenska
angenämt överraskad.
språkdagar på RGGU, det ryska statliga
humanistiska universitetet och hålla före- Vilka är dina starkaste, sidor profesdrag på svensk-ryska handelskammaren i sionellt sett?
Stockholm. Jag ska leda en främjardelega- Jag är bra på att stimulera mina med-artion med svenska företag till Vladivostok betare och är en positiv person i grunden.
i maj. Den 14-18 augusti i år arrangerar
Hur ofta har du möjlighet att åka “hem”
ambassaden ett främjar- och investeringsoch var är hem för dig?
seminarium, Sweden Russia Business
Jag är i Stockholm ungefär en gång i
Forum som fokuserar på att introducera
månaden i arbetet, men hem ligger i Skåne
svenska företag till Ryssland.
och mitt sommarnöje i Kivik. Det har varit
Hur blir det med kontakten med ut- familjens nav sedan länge.
landssvenskarna i Moskva?
Hur ser din familjesituation ut?
I Moskva har ambassaden mycket kontakt
Jag är frånskild och har fyra barn och två
swea intervju
katter. Axel, som är äldst arbetar i Berlin,
två andra söner arbetar och bor i Stockholm och min yngsta, min dotter, studerar
på Handelshögskolan i Stockholm.
Tror du att någon av dem kommer att
välja diplomatyrket?
Nej, de tycker det är för dåligt betalt i
förhållande till arbetsinsatsen.
Vad gör du på fritiden?
Jag gillar att sporta och hålla mig i trim.
Aerobics, längdskidor och löpning.
Om du skulle tvingas välja ett nytt yrke
vad skulle det i så fall vara?
Jag skulle nog välja samma yrke, men ett
alternativ vore läkaryrket. Det är också
på sätt och vis kreativt eftersom man kan
hjälpa människor.
Veronika, om du skulle skriva en kontaktannons om dig själv, beskriv dig
själv med fem ord!
Optimistisk, tålmodig, tror alla om gott,
gillar natur, sport och vänner.
Vad gör dig riktigt arg?
Människor som inte gör sitt allra bästa.
Som fuskar och inte är ärliga.
När var du senast riktigt lycklig?
Nyligen när jag åkte skidor i Österrike. Eller vid havet i Hanöbukten.
Har du något livsmotto?
Allt blir bättre, även det riktigt dåliga.
“Tout s’arrange meme male”.
9
Ung och
student
i Moskva
Cassandra Persson, 22 år från Tyresö utanför Stockholm, studerar ryska på heltid i Moskva sedan september 2012. Här ger hon
sin syn på livet i Ryssland och varför hon valde just Moskva.
text:
Anna Gustafson Bril foto: Cassandra Persson
Jag har alltid har varit intresserad av Ryssland och Östeuropa
och ville lära mig ett språk till, som exempelvis inte var spanska eller franska. Jag studerar ryska på CIE MGU Lomonosova
(Center for International Education). Innan dess stude-rade jag
ryska på Stockholms Universitet i två år.
Modet är en sak man märker det på - det är väldigt könsstereotypt, det vill säga att kvinnor klär sig mer feminint och mer
“glamoröst” än i Sverige, med korta kjolar och skyhöga klackar.
Dock vill jag påstå att min generation bryter den trenden allt mer
även här.
Jag trivs bra här! Till en början var det svårt att vara ny och svensk i en stad som Moskva där mentaliteten skiljer sig oerhört mot
Sverige, men med tiden så förstår man sig på staden bättre. Det
bästa med att vara här är att det nästan varje dag händer något
nytt. Det är ett högre tempo än i Sverige samt att det kulturella
utbudet är så himla stort!
När det gäller förväntningarna på respektive män och
kvinnor är det, för mig, som att gå tillbaka i tiden - män ska vara
gentlemän och försörja familjen medan kvinnor ska sköta om
barnen och hemmet.
Är det skillnad mellan ryska och svenska ungdomar?
Vad jag har märkt är att ryssarna är mer målmedvetna, studerar
och arbetar hårt för att uppnå sina mål och ofta har en djupare
frågeställning kring livet. Många har en väldigt negativ inställning till Ryssland och vill så fort som möjligt flytta utomlands för
att arbeta eller studera. I Sverige, kan jag tycka, är vi lite mindre
målmedvetna och lite bortskämda när det gäller möjligheterna
att studera.
En annan sak jag har lagt märke till är att skillnaden mellan
könen är väldigt tydlig här jämfört med Sverige. Det finns tydliga könsroller och förväntningar som man inte ser lika uttalat
hemma.
Något jag lärt mig här och som jag tycker känns viktig att “ta
med hem” är att jag fått lära mig att konfronteras med människor
och deras åsikter på ett rakt och tydligt sätt, vilket har gjort mig
mindre känslig och konflikträdd. Dessutom har jag blivit mer
målmedveten.
Har du några favoritställen i Moskva?
Min favoritbar är Kamchatka mitt emot TSUM - trevlig atmosfär och prisvärt. Klubb Rodnya vid Artplay spelar bra housemusik och har ett trevligt klientel. Kan också tipsa om Kafé
Mart och mysiga Kvartira 44 om man är sugen på att äta ute.
En härlig promenad tar man gärna i Park Gorkovo och längs
med vattnet till Vorobyovy Gory.
Tack Cassandra!
CIE MGU Lomonosova (Center for International Education), www.cie.ru
Pivbar Kamchatka, Kutznetsky Most 7, +7 495 624 88 25, novikovgroup.ru
Rodnya Studio, Nizhnaja Siromjatnicheska 5, +7 925 003 55 90, rodnyastudio.tumblr.com
Kafe Mart, Petrovka Ul 25, +7 495 231 36 61, cafemart.ru
Kvartira 44, Bol Nikitskaya 22/2, +7 495 691 75 03, kv44.ru
10
Gabriela
Mitt yrke
: Läk
are
Min pass
ion: M in
a patient
Mitt nam
n:
er
Julius Ba
er, därför
att de hj
älper mig
ställa
de rätta
diagnose
rna för
mina fina
nser.
Min rådg
ivare:
Den ledande Schweiziska Private Banking gruppen. Sedan 1890.
www.juliusbaer.com
Julius Baer finns närvarande på 40 platser världen över. I Moskva har vi vårt kontor på Brusov Pereulok 19, 125009 Moskva, Telefon +7 495 662 33 20.
11
Svensktalande personal kan kontaktas på [email protected]
Möte med en
svensk
kvinnlig
chef
i Moskva
Jag träffade Karin Almqvist Liwendahl, VD TeliaSonera, på hennes arbetsplats belägen i centrala Moskva (TeliaSonera International Carrier Russia), en fredag förmiddag i mitten på april 2013.
Det blev ett möte mellan en Karin som mötte en annan Karin i ett berörande samtal om att leva och verka som kvinna och chef
i Moskva, Ryssland. Samtalet snurrade kring min nyfikenhet på hur min namne Karin lyckats med att förena sin framgångsrika
yrkeskarriär med sitt privatliv och hur den balansen är möjlig att uppnå samt hur hon ser på kvinnligt ledarskap i Ryssland.
Under intervjuns gång visade det sig att vi dessutom var jämnåriga, två mammor och hårt arbetande yrkeskvinnor i början på de
50, vilket gjorde samtalet ännu mer intressant och levande.
Text & Foto: Karin Gullberg
tjänstledig landskapsarkitekt/översiktsplanarkitekt från arbetet i Sverige, medföljande till Ryssland och verksam på Svenska skolan.
Bakgrund, utbildning, familj och
karriär.
Karin kommer ursprungligen från Blekinge, men hade redan fast jobb på Ericson i Stockholm innan hon startade sin
utbildning till Civilekonom med internationell inriktning på Lunds Universitet
med tyska som språkval. Efter examen
1987 återvände hon till Stockholm och
Ericson fast besluten om att redan efter
några år med svensk arbetserfarenhet ta
språnget ut i världen för att arbeta internationellt.
Livet ville lite annorlunda. Karin gifte
sig med Lars och stannade kvar i Sverige
inom Ericson för att arbeta inom ekonomi
främst med fokus på koncernredovisning.
1993 föddes dottern Annika. Året därpå
erbjöds Karin tjänsten som IR chef för
Ericson, vilket hon tackade ja till. Karin
trivdes och verkade där i sex givande och
mycket intressanta år fram till år 2000.
Jobbet innebar många resor världen över
12
och det var samtidigt, mot slutet, en delvis
turbulent tid inom företaget.
2002 anställdes Karin som chef för Telias
koncernfunktion - Business Control – och
i samband med fusionen mellan Telia och
finska Sonera i början av 2003, identifierades bl.a. ”International Carrier” som ett
”problem område” inom koncernen.
International Carrier är TeliaSonera koncernens internationella grossistverksamhet, som erbjuder andra operatörer och
service providers möjlighet att skicka
trafik (röst,data) i ett globalt fiber-optiskt,
ca 40.000 km långt, nät. Verksamheten
finns idag i ett trettiotal länder.
I början av 2000-talet fanns inom industrin förväntan på hög tillväxt inom ”carrier” marknaden, vilket ledde till alltför
snabb expansion och i början av 2003
hade denna del av TeliaSonera stora förluster. Detta ledde i sin tur till ett uppdrag
från koncernledning att rekonstruera hela
verksamheten.
Från 2003 fram till 2011 verkade Karin
som ekonomi-och finanschef för TeliaSonera International Carrier. De första
åren innebar arbete med att renodla företagets affär, krympa företagets alltför stora ”överrock” och vända förlust till vinst,
vilket med hårt arbete lyckades!
Karin hade varit verksam inom TeliaSonera med bas i Sverige i 10 år när hon blev
utsedd till VD med ansvar för TeliaSonera International Carriers verksamhet i
Ryssland. Det är viktigt för utveckling
och stabilitet av verksamheten att ha en
chef som finns på plats och som lever och
verkar i Moskva. Hennes man bor kvar
och arbetar i Stockholm och dottern har
precis avslutat sina gymnasiestudier med
att läsa ett år i Nairobi.
De första ett och ett halvt åren för Karin
i sin nya befattning har mest inneburit arbete med att skapa struktur och ordning.
Etik och moral står i fokus både på kontoret i Moskva och inom hela koncernen.
I Ryssland har man ett nät som sträcker sig
från den finsk/ryska gränsen till St Petersburg och vidare till Moskva – men kärnan
i verksamheten är att kunna erbjuda internationell access – i princip var som helst i
världen.
Hur är det att verka i Moskva som svensk kvinnlig VD och ansvarig för verksamheten? Kvinnligt ledarskap.
Karin berättade att hon hade varit på
Moskvakontoret många gånger i sin tidigare tjänstebefattning, men när hon kom in
på sin första dag som chef tystnade alla på
kontoret, man var ovan att möta henne i
en ny roll. Hon har endast rysk personal.
I Ryssland är den hierarkiska ordningen
mycket viktig. Det går inte att komma
fram till gemensamt tagna beslut genom
fria öppna diskussioner som vi gör i Sverige, utan chefen är den som bestämmer
och förväntas styra allt. Vid en diskussion
gäller det att chefen är tydlig med vad diskussionen ska handla om och vad den ska
leda fram till för beslut. Det gäller att vara
tydlig, lugn och bestämd.
Budskap från ledningen till de anställda
måste vara tydligt och klart formulerat.
Det är helt accepterat att vara kvinna och
chef i Moskva så länge man samtidigt tar
allt ansvar för familjen och hemmet. Kvinnans roll är dubbel i Ryssland. En kvinna
ska ensam sköta barn, städning och matlagning. Karin berättar en lustig historia
om att hon håller skenet uppe på kontoret
och på frågan hur hennes man klarar sig
säger hon att hon förbereder massor med
matlådor till honom hemma i Stockholm
innan hon reser tillbaka till sitt arbete som
chef i Moskva. ”Jag orkar inte alltid förklara att en man 50+ kan klara sig själv.”
Kvinnans dag och mannens dag är viktiga
att uppmärksamma som chef i Ryssland.
Det ska firas med fest, mat och dryck,
presenter, tal, blommor, dikter och lekar.
Varje enskild person ska uppmärksammas. Chefen måste hålla tal och lyfta fram
männens styrka som inger oss trygghet respektive kvinnornas skönhet och godhet.
Det är väldigt olikt från hur vi ser på varandra som kollegor i Sverige!
Vilka tydliga skillnader upplever du
finns mellan Sverige och Ryssland inom
arbetslivet?
Karin beskriver att det ryska arbetslivet
har en tydlig hierarkiskt och feodal uppbyggnad.
Jag undrar vad hon menar. Hon förklarar
att alla beslut tas av chefen och att alla accepterar vad chefen beslutar. Ingen argumenterar öppet eller ifrågasätter, men det
diskuteras däremot friskt i det tysta när
chefen inte hör.
Den ryska personalen vill gärna utifrån sin
ställning tänja på sina befogenheter och
stretcha sitt livsrum. Det gäller att som
chef vara mycket auktoritär och tydlig
med vilka spelregler om gäller dvs. Vilka
rättigheter och skyldigheter man själv har
och vad man kräver och förväntar sig av
sin personal. Gärna inleda instruktioner
med “Jag anser att.....”!
Om något går fel är det chefens ansvar.
Personalen vet plötsligt ingenting om
varför det kan ha gått fel. De tar ett steg
tillbaka, blir tysta med blanka ansikten.
Jag håller med henne för det är även min
uppfattning att det är så det går till ute i
vardagen.
Hur är ryssen att göra affärer med?
Affärsrelationer.
Karin menar att ju närmare ett avslut i en
affär desto stramare och allvarsammare
blir diskussionen. Du tillåts inte att le eller
skoja för då har du delvis förlorat diskussionen och anses oseriös.
Det finns idag inte heller i det ryska entreprenörskapet någon tanke på att försöka
uppnå några win-win situationer som vi
oftast strävar efter att uppnå inom den
västerländska affärskulturen. I Ryssland
finns det alltid en vinnare, vilket även
medför att någon alltid måste förlora i en
rysk affärsöverenskommelse.
Karin menar att det är en viktig framgångsfaktor att ryssarna lär sig att ändra på den
uppfattningen och ändra tänkesätt. För att
nå framgång i framtiden måste ryssen lära
sig att dela både på risker och vinst.
Vad har du för motto och mål för ditt
ledarskap?
Karin ser lite frågande ut. Jag förtydligar
frågan genom att berätta att jag hämtat mitt
motto från musikens värld: Don’t worry.
Be happy! Heaven got a plan for you!
Karin redogör för att hennes mål för sitt
ledarskap är att utveckla sina medarbetare
till att våga stå upp för sig själva och för
sina kollegor och ge dem möjlighet att
bli självständiga och beredda att ta eget
ansvar, stå för det man tycker och ta konsekvenser för sina åsikter och handlingar.
Hon vill skapa en stabil organisation. Hon
lyfter fram vikten av att ha respekt för varandra oavsett om man är kvinna eller man.
Hon vill även verka för att lyfta fram de
som verkar på lägre nivåer inom organisationen och låta dem vara mer delaktiga
i beslut som berör deras verksamhet. Hon
lyfter som exempel fram att involvera
chauffören i valet av ny företagsbil. Det
är ju han som ska använda bilen som sitt
arbetsverktyg. Detta visade sig vara ett
swea intervju
nytänkande på kontoret i Moskva och accepterades inte av alla!
Varför ville du arbeta internationellt
utanför Sveriges gränser?
Utmaningen att få jobba internationellt
lockade Karin redan från början. Internationellt arbete kräver mod att komma till
snabba beslut. Karin har uppfattningen att
det ofta är svårt i Sverige att sätta punkt
i en diskussion. Det tar därför alltför lång
tid att ta viktiga beslut, vilket kan leda
till att en person med internationell yrkeserfarenhet kan få svårt att trivas med att
arbeta i Sverige. Processerna tar för lång
tid innan resultaten uppnås.
Hur ser du på framtiden? Vad har du
för planer?
Karin svarar att livet kan ta sig många olika vägar, men hon vet att hon vill fortsätta
med att arbeta internationellt. Hon skulle
gärna vilja jobba mer med internationella
relationer och kan även tänka sig att studera vidare.
Hon skrattar till och säger “skicka mig gärna ett erbjudande om att få jobba i något
udda land. Jag skulle inte tveka att anta
den utmaningen!”
Jag skulle gärna vilja arbeta med att få till
stånd ekonomisk utveckling och kunna
bidra till förändring och utveckling som
hjälper utvecklingsländerna till större
självständighet och minskad fattigdom.
Hur har du lyckats med att hålla
balansen i ditt liv mellan arbete och
privatliv?
Karin svarar: Det går inte alltid – men jag
försöker hålla god struktur och kommunikation, distans, respekt och genom att
förenkla och ha goda rutiner och knep t.ex.
ett anteckningsblock vid sängen för att
kunna teckna ner nattliga funderingar samt
att inte fylla livet med för många måsten!
Tidvis har det varit svårt. När min dotter
Annika var liten reste jag mycket och då
försökte jag tillbringa så mycket tid jag
bara kunde med henne och min man när
jag väl var hemma i Sverige, men visst
fanns det stunder när jag var så trött att jag
nästan inte visste vad som var fram och
bak.
Vi pratar vidare en stund om detta och jag
kan bara hålla med om och minnas med
visst vemod hur jobbigt det även var för
vår familj; för mig, min man och våra tre
pojkar när han tidvis var mycket frånvarande under barnens uppväxt på grund av
utlandsarbete. Det finns plus och minus
med alla val vi gör under våra liv!
“Don’t worry. Be happy” (citat, Bob Marley)
13
Vad gör
Business
Sweden
i Ryssland?
Cecilia har pratat med Mikael Johansson på Business Sweden, f d Exportrådet, för att höra vad Business Sweden arbetar med
och vilken hjälp man kan få när man gör eller vill göra affärer i Ryssland. Ända sedan Cecilia läste Internationell Ekonomi i Lund
för länge sen, har hon tyckt att Exportrådet verkar så intressant och spännande och äntligen får hon möjlighet att lära sig lite mer
om vad de gör!
I samtalet med Mikael Johansson, chef för Business Sweden i Ryssland, förstår jag
att han trivs med sitt arbete. Mikael har varit totalt 10 år i Ryssland och han tycker
fortfarande att det är lika roligt. Han började på Exportrådet i St Petersburg, sen jobbade han i Sverige som ansvarig för Östeuropa i ett svenskt bolag och 2006 återkom
han till Ryssland, denna gång till Moskva, för att jobba på IKEA/Mega. 2011 började
han på dåvarande Exportrådet, så det är nu två år sen.
text
Exportrådet har funnits i ca 40 år. Det började som ett joint venture mellan staten
och näringslivet och så är organisationen
fortfarande. De öppnade sitt första kontor i
Ryssland 1994, i St Petersburg.
Missionen har alltid varit att hjälpa svenska
företag att växa internationellt.
Varför namnbyte till Business Sweden?
Första januari 2013 slogs Exportrådet ihop
med Invest Sweden, som har jobbat med investeringsfrämjande åtgärder för att öka investeringar i Sverige. Invest Sweden fanns
på en handfull marknader medan Exportrådet fanns i över 60 länder. Namnbytet till
Business Sweden som nyligen genomförts
beror alltså på denna sammanslagning.
Namnet ska spegla hela verksamheten.
I Ryssland har man hittills bara jobbat med
export, och Invest Sweden har inte funnits
14
Cecilia Wettstam Foto: Business Sweden
här. Business Sweden har nu knappt 20
anställda i Ryssland, varav 11 i Moskva
och 8 i St Petersburg. Sedan slutet av 2012
finns också ett nytt kontor i Kazakstan,
eftersom man ser detta land som en intressant marknad med affärspotential. Man har
nyligen börjat jobba mer med Centralasien,
Kaukasus och har eget kontor i Ukraina
också, så de kan hjälpa även där.
Business Sweden ska göra Sverige mer attraktivt att göra affärer med.
Här i Ryssland är fokus fortfarande på
exportfrämjande aktiviteter. Man hjälper
svenska företag att etablera sig och utvecklas, svarar på löpande exportförfrågningar
och gör konsultuppdrag.
Business Sweden kan hjälpa till med beslutsunderlag,
marknadsundersökningar,
trender, konkurrenter, etc.
En stor del av arbetet är att ge praktisk
hjälp med bolagsregistrering, söka personal, leta kontors- och lagerlokaler det vill
säga allt praktiskt vid uppstart eller vidareutveckling. Den mest efterfrågade hjälpen
är ”hands on”-hjälp med bolagsetablering,
hitta personal och partners för mindre och
medelstora företag.
Förutom företag som håller på att etablera
sig i Ryssland arbetar Business Sweden
även med dotterbolag som redan finns här
och vill växa.
En annan tjänst är ett kontorshotell, som
finns i samma hus som deras eget kontor i
Moskva och även i Petersburg och Kiev. I
kontorshotellet kan företag hyra in sig och
där finns ofta runt sex till sju företag eller
fler, t ex sådana som har representationskontor i Moskva och kanske bara en anställd,
men även en del som har dotterbolag här.
swea intervju
Andra stora arbetsuppgift är exportfrämjande aktiviteter. Man kan anordna resor
och företagsdelegationer till olika regioner i
Ryssland där man har seminarier anpassade
efter kunder och branscher, man kopplar
ihop ryska och svenska företag inom samma
bransch. Just nu förekommer det mycket arbete inom plattformen ”Symbio-city” som
handlar om miljöteknik, där Sverige ligger
långt fram och kan bidra med stor kunskap.
Svenska ambassaden och Business Sweden
har ett nära samarbete när det gäller dessa
områden.
Jag var lite nyfiken på hur det kommer sig
att vissa små och medelstora svenska företag vågar sig in på den ryska marknaden,
för det finns ju många fördomar om ryssar
och Ryssland. Mikael menar att många ser
utvecklingsmöjligheter här och man söker
sig aktivt hit för att man ser att den ryska
marknaden inte är mättad utan hela tiden
utvecklas. Man upptäcker också att det finns
många ryska företag som är bra på engelska
och har kunskap om import, vilket är positivt för mindre och medelstora svenska företag som vill exportera hit.
Jag undrade om man kan få juridisk hjälp av
Business Sweden och det kan man, när det
gäller etableringsdelen, t ex i uppstartsfasen
och att starta. Business Sweden har kontakter med jurister och håller ihop processen.
Om det gäller mer komplexa frågor så använder de kontakter inom sitt professionella
nätverk.
Byråkrati i Ryssland
Man hör ju ofta att det är så byråkratiskt i
Ryssland och saker tar så lång tid, hur ser
Mikael på det?
Han menar att det finns olika typer av
byråkrati. Produkter ska t ex certifieras, och
om man gör ett bra förarbete så går det normalt sätt bra och det kan ta några månader
att få en produkt certifierad. A och O är
bra förberedelser och göra det som måste
göras. Sen finns det vissa branscher där det
kan ta längre tid. Men Mikael tycker att
det är många andra länder som har mycket
byråkrati fast vi kanske inte pratar om det
så mycket, även i Sverige kan vissa saker
upplevas som väldigt byråkratiska, och jag
håller med.
Någon har hört att det är dyrt att anlita Business
Sweden, så jag frågar Mikael om det är det.
Han menar att de har marknadsmässiga
priser för konsulttjänster och inte är dyrare
än andra. De jobbar mycket kundanpassat
och har rimliga priser. För de mindre företagen finns även möjlighet till subventionerad
support genom Business Swedens småföretagarprogram.
Hur ser det ut för svenska företag i
Ryssland?
Det finns ca 350-400 svenska dotterbolag
i Ryssland, men det är många fler som har
agenter och även direktleveranser. Ryssland
tar tid att komma in, men det ger också
möjlighet till högre avkastning. Ryssland
har en stabil ekonomisk utveckling, en 3,54% BNP utveckling per år och det blir fler
och fler bolag som hittar hit.
Mikael menar att i nordvästra delen av
Ryssland finns många fler finska företag och
det är förstås av historiska skäl. I Moskvaregionen är det ingen större skillnad, ungefär lika många svenska som finska. Sverige
har gott rykte och svenskheten uppfattas
som något positivt, varför man gärna ska
dra nytta av den i sina affärer.
De företag som det går bäst för är de som har
tekniska produkter mot industrin, till exempel fordonsindustrin, gruvindustrin, telekomutrustning – inom dessa områden finns
många stora bolag. Retail och matprodukter
har börjat röra sig, men är ett förhållandevis
litet men växande område.
Vad som krävs för att lyckas här är uthållighet, man måste våga och inte vara för
rädd, man ska vara noga med att kontrollera i förväg vad som gäller, till exempel när
det gäller importförfarande, man ska se till
att ha resurser avsatta, att ha lokal närvaro,
alternativt ha mycket kontakt med sin partner om man inte är på plats själv, för att ha
kontroll.
Är det många svenska företag som är intresserade av att exportera hit eller öppna
kontor/fabrik här?
Det kommer in nya förfrågningar hela tiden.
Exporten till Ryssland ökar kontinuerligt
och Ryssland är Sveriges trettonde största
exportland.
När det gäller språket, så menar Mikael att
man inte måste kunna ryska, för det har
blivit lättare att hitta personer som kan
engelska och antalet ökar. Dock är det ju
som alltid lättare att få förståelse för landet, dess kultur och människor när man kan
språket.
Är det då någon skillnad på vilken typ av
företag som “bara” exporterar hit från
Sverige och företag som har kontor och/
eller fabrik här?
Större industriföretag har tillverkning här,
mindre företag börjar oftast via en partner
i stora drag.
Personligt
Varför tycker du att svenska företag ska
öka affärerna med Ryssland?
Jättestor växande utvecklingsmarknad bara
ett stenkast från Sverige.
Jag hade en fundering kring turism - det
finns ju mycket att erbjuda turister här, både
i Moskva och övriga delar av Ryssland ofta ganska okänt för svenskar, så jag undrade om det är många företag som försöker
sig på det? Hur ser förutsättningarna ut?
Vet ni vad som görs, t ex i Moskva, för att
förenkla och förbättra för turism?
Enligt Mikael är detta inget som de jobbar
huvudsakligen med, men han ser också en
potential i detta.
Har du någon favoritplats/utflyktsmål i
Moskva/Ryssland?
Med familjen åker vi gärna ut till lummiga
Sokolniki strax norr om centrum på helgerna.
I Ryssland känner jag annars starkt för St
Petersburg där jag tidigare bott i flera år.
Och någon favoritrestaurang i Moskva?
Gillar det georgiska och kaukasiska köket
– finns flera bra ställen, till exempel
Gennadsvale på Ostochenka street.
Jag var också nyfiken på hur det är inom
IT, som jag jobbar inom, hur är det att etablera IT-företag här? Mikael menar att man
i Ryssland har stort IT-teknikintresse så
när det gäller certifiering av produkter så
är det bara att följa de regler som finns för
att få sin produkt certifierad. När det gäller
IT-tjänster och till exempel mjukvara så
har man stort intresse för det och det är en
marknad som växer och är intressant. Det
gäller att ta reda på förutsättningarna innan
man startar upp.
Finns det då något speciellt att säga kring
vad som krävs för att lyckas med affärer i
Ryssland som svenskt företag, och skiljer
det sig jämfört med t ex danska, norska och
finska företag?
15
Foto: Alex TAng
Sweor som flyttar...
Gunvor och hennes man Thomas på utflykt till Kinas näst största ö, Chongming. Den här ön står för en stor del av försörjningen av fisk,
frukt och grönsaker till Shanghai. En del är dessutom ekologiskt såsom de här fina jordgubbarna de har plockat.
Gunvor är tillbaka i Asien
För nästan fem år sedan flyttade jag, Louise, från Shanghai till Moskva, vilket har varit en positiv upplevelse. Därför tycker jag att
det var extra kul att fråga Gunvor Lindberg om hennes upplevelser med flytten från Moskva till Shanghai.
Frågor av Louise Rybring
Berätta lite om varför ni bestämde er för att flytta till Shanghai? Var det något som lockade?
Vi har bott i Asien tidigare i Singapore, Hongkong och Taiwan i
sammanlagt 8 år. Vi har alltid trivts
utmärkt i Asien så när erbjudandet
om ett lockande arbete för Thomas
kom, så var det inget svårt beslut att
fatta. Vi har dessutom redan goda
vänner här sedan våra tidigare år i
regionen.
Hur bor ni? Var – Pudong/Puxi?
Vi bor i Puxi i ett område som heter
Former French Consession. Det är
ett väldigt trevligt, centralt beläget
område, där nytt och gammalt
blandas. Här finns det mesta inom
bekvämt räckhåll såsom sportklubb, vackra parker, mataffärer
och restauranger. Här finns allt från
lokala grönsaksmarknader och ”hål
i väggen affärer” till de lyxigaste
köpcentrumen. Thomas tar sig till
arbetet på en kvart med bil. Vi är
16
väldigt nöjda med valet av bostad
och område, oss passar det perfekt.
Är det som ni hade tänkt er?
Inte bara som vi tänkt oss utan faktiskt klart bättre. Shanghai, såväl
som Kina har verkligen utvecklats
snabbt. Väldigt mycket har hänt
här på de tolv år vi varit ifrån regionen innan vi återvände i höstas.
Vad är det bästa med Shanghai?
Vad tycker ni är mindre bra?
Det är svårt att säga vad som är bäst
med Shanghai. Det är många saker
som gör det väldigt enkelt att leva
här. Klimatet, servicen, maten, och
att det mesta är mycket prisvärt och
lättillgängligt. Allt från t.ex. skräddarsydda kläder och vackra blomsteruppsättningar till t.ex. massage
och manikyr. Vi upplever att det
sociala livet är väldigt lättsamt och
okomplicerat här vilket till stor
del säkert beror på värmen och det
stora utbudet av trevliga och pris-
värda restauranger. Shanghai är
en vacker och välordnad stad. Det
sämsta är att luften inte alltid är så
hälsosam samt det långa avståndet
till Sverige.
Saknar ni något från Moskva?
Våra vänner.
Hur är luften? Det skrivs ju
väldigt mycket om luften i Beijing,
men inte så mycket om Shanghai.
Personligen hade jag inga problem
när jag bodde där, men jag vet att
flera valde att flytta pga. luften och
det här är ju fyra år sedan.
Luften är betydligt bättre i Shanghai än i t.ex. Beijing. Vi tänker inte
så mycket på det. Ibland märker
man förstås att luften inte är så bra
och då undviker man långpromenaderna.
Swea finns ju inte i Shanghai, men
andra svenska grupper. Är ni med
i någon sådan grupp och träffar
andra svenskar? Har ni träffat andra som flyttat dit från Moskva?
Ja, det är synd att inte SWEA finns
här. Men här finns Svenska klubben som också är väldigt bra och
vilken anordnar bra och roliga aktiviteter. Den fungerar på liknande
sätt som SWEA men det finns en
skillnad och det är att den riktar
sig till hela familjen och inte enbart till kvinnorna. Det är förstås
ändå kvinnorna som är mest aktiva eftersom vi oftast har mer tid
än männen. Men på passande tider
och aktiviteter går man tillsammans med sin partner eller familj.
Vi har fått många vänner genom
svenska klubben. Vi är också medlemmar i Shanghai Expatriate
Assosiation som även den riktar
sig till hela familjen. Lina Hedenberg, som också bodde i Moskva
tidigare och jag har träffats flera
gånger här i Shanghai.
Hur ser dina dagar ut? Precis
som Moskva är ju Shanghai en
jättestor stad med mycket trafik.
Tycker ni att ni hinner med mer
i Shanghai eller var det lättare i
Moskva?
Jag hinner mer här vilket till stor
del beror på att trafiken flyter betydligt lättare i Shanghai jämfört
med Moskva. Man sitter inte fast
i trafiken vilket gör att man hinner
uträtta sina ärenden snabbare. Jag
har börjat läsa mandarin två gånger
i veckan. För övrigt så fyller jag lätt
tiden genom roliga aktiviteter som
klubbarna anordnar samt genom
att gå till sportklubben och att vara
med i Friskis och Svettis.
tad” när det gäller internationella
affärer och kontakter har medfört
att ”långnäsor” som vi inte längre
väcker uppmärksamhet.
Hur upplever ni språket? Är det
lättare eller svårare än i Moskva
att göra sig förstådd?
Det är mycket lättare att ta sig fram
i Shanghai jämfört med i Moskva.
Betydligt fler talar engelska här
och isolationsgraden pga. språket
är mycket högre i Moskva än här.
I Shanghai är folk i allmänhet
väldigt tillmötesgående och hjälpsamma, oftast finns det någon i kön
eller i närheten som kan engelska
och frivilligt kliver fram och hjälper till.
Shoppingen var ju både helt underbar och lite jobbig ibland –
man vet liksom inte vad som är
fake och vad som är riktigt. Vad
tycker ni? Och hur upplever ni
maten?
Shoppingen är jätterolig och jag
är ganska van vid att pruta så det
är inget problem. Man lär sig att
hitta bra ställen och fina kopior. Jag
försöker dock att tänka efter vad
jag verkligen vill ha och behöver
för att inte förköpa mig. Suveränt
god och billig mat finns överallt.
De första två månaderna bodde vi
i en servicelägenhet med närhet
till fantastiska restauranger både i
samma hus och i omgivningen. Vi
åt på restaurang i stort sett varje
dag, trevligt, men i längden blir det
mindre trevligt när det är dags att
ställa sig på vågen… Numera lagar jag den mesta maten själv på
vardagarna och restaurangbesöken
begränsas oftast till helgerna eller
speciella tillfällen. Jag tycker om
att laga mat och jag har en fantastisk grönsaks- och fruktmarknad
utanför huset, så det är lätt att laga
nyttigt här. Det blir ett hälsosammare liv och restaurangbesöken
blir desto mer festliga när de blir
av.
Tusen tack Gunvor!
När vi bodde i Shanghai med två
små blonda flickor kände vi oss
väldigt uttittade och de ville så
gärna fotografera dem. Är det
något som ni känner av eller har
det kanske förändrats under de
senaste åren?
Jag minns samma sak då vi var i
Shanghai med vår lilla blonda dotter för 12 år sedan. Shanghai har
förändrats och utvecklats enormt
mycket sedan dess. Det är mycket
utlänningar här både boende såväl
som turister. Väldigt många kineser
har ju också studerat och arbetat
utomlands. Detta tillsammans med
att Shanghai under många år har attraherat internationella företag och
på många sätt är Kinas ”huvuds-
Fakta Shanghai, Kina
Shanghai är den största staden i Folkrepubliken Kina, belägen vid Yangtzes delta mot Östkinesiska havet. Det är Asiens näst viktigaste ekonomiska centrum efter Tokyo samt Kinas mest expansiva och ekonomiskt
viktigaste stad.
Shanghai är ett av de fyra storstadsområdena i Kina som är ställda direkt
under landets centrala administration i huvudstaden Peking. Hela kommunen hade över 23 miljoner invånare år 2010.
Invånarna i Shanghai åtnjuter en relativt hög levnadsstandard i jämförelse
med invånarna i de flesta andra av Folkrepubliken Kinas städer. Stadens
centrala delar genomkorsas av massiva trafikleder i flera plan över marknivån. Shanghais hamn är den största och viktigaste i Kina.
Huang Pu-floden rinner
genom Shanghai.
Väster (xi) om floden är
Pu-xi , öster (dong) är
Pu-dong.
Shanghais kommun är indelad i 18 stadsdistrikt (shixiaqu) samt häradet
Chongming. Affärsdistriktet Lujiazui på Huangpuflodens östra strandbank, Pudong, är ett av de ekonomiskt sett mer välbeställda områdena,
medan stadens politiska administration huvudsakligen återfinns i det
västliga Huangpudistriktet, Puxi.
Kvinnor i Shanghai anses ha en högre position i familjen och samhället
än vad som är vanligt i andra delar av Kina. Bland annat är matlagning en
syssla som vanligtvis utförs av mannen i den vanliga Shanghai-familjen.
17
SymbioCity
för en bättre miljö
Tomas Hallberg, som kom till Moskva via IKEA våren 2008, har sedan hösten 2010 arbetat som främjare på Sveriges ambassad. Senaste halvåret som miljöteknikfrämjare. SWEA har under åren haft många kontakter med Tomas och blev nyfikna på vad
jobbet egentligen innebär.
Text & Foto: Cecilia Wettstam
Främjare
Först och främst, hade jag aldrig hört talas
om att det fanns ett sådant jobb inom UD
innan jag blev tillfrågad om tjänsten. Sedan
fick jag snabbt lära mig att det finns en
ganska stor grupp diplomater som kan
sätta främjare på visitkortet. Om man sätter näringslivs eller export framför främjartiteln blir det kanske lättare att förstå.
Hur kom du in på miljöteknikfrämjandet?
Egentligen växte det till med ett ökande
behov. När jag började som allmän
näringslivsfrämjare var miljöteknik en
liten del av det arbetet. SymbioCity var
ett begrepp som funnits i några år, men
det var nytt i Ryssland. Det allmänna
främjandet med delegationsresor,
affärsfrukostar, handelshinderfrågor och
allmän rådgivning till svenska företag var
väl vedertagna verktyg i verktygslådan.
Frågan uppkom hur vi kunde göra något
18
mer proaktivt inom ett område där Sverige
bevisligen är mycket långt framme.
Efter mer än 40 års arbete med att spara
energi, hitta mer miljövänliga lösningar
och nytänkande inom hela energisektorn
har Sverige skaffat sig ett grundmurat gott
rykte om att vara ett modernt samhälle.
De svenska företagen har utvecklats
parallellt med kraven från statsmakterna
och har blivit tvungna att ligga i framkant
i miljöhänseende för att leverera.
Konceptet SymbioCity hat tagits fram
som en marknadsföringsplattform för att
förklara och sätta våra företag i ett
sammanhang hur man skapar en bättre
miljö och ett energieffektivare samhälle.
Jag tror att konceptet passar särskilt bra
för den ryska marknaden. Även om vi i
Sverige har en del jättar inom detta område som ABB och AlfaLaval så har
ryssarna inget uttryck som heter “ensam
är stark”. I Ryssland är det gruppen och
kollektivet som är starkt. När vi inom ett
och samma område kan visa upp 10-12
svenska företag för en motpart, får var
och en av dessa bolag en större tyngd.
Även om få av de svenska bolag som är
etablerade på den ryska marknaden kan
betraktas som små är det inte alla som är
kända varumärken. Att få möjlighet att
under ambassadens flagga presentera sig
ger en större tyngd särskilt i regionerna.
I Sverige har vi ca 400 SymbioCity företag, ca 30 av dessa är med i det ryska
nätverket.
Det ska sägas att både ambassaden och
Business Sweden (fd Exportrådet och
Invest Sweden) arbetar med nätverket.
Vi har dessutom en koordinator som
företagen själva har valt som hjälper till
med många projekt.
Arbetsformen består av två olika delar.
Dels handlar det om allmänna presentationer till myndigheter, organisationer
och företag. Dessa görs ofta i seminarieform där ett stående inslag är ett föredrag
om svensk energi och miljöutveckling.
En annan form är SymbioCity frukostar
där ett större företag eller organisation
presenterar ett projekt som de bjuder in
våra företag till. Företagen gör sedan en
kort riktad presentation. Efter det blir det
mingel och möjligheter till mer ingående
samtal företagen emellan.
Det som också utvecklats parallellt, när
SymbioCity är ett
positivt koncept.
”
företagen lärt känna varandra bättre är att
de bjuder in varandra till olika projekt.
De rekommenderar helt enkelt varandra
till nya affärer.
I nätverket har vi även finansiella institutioner som till exempel Nefco och NIB
som kan kopplas in i projekt som behöver
finansiellt stöd utifrån.
I våra delegationsresor som vi organiserar
i samarbete med Business Sweden har
SymbioCity seminarium varit ett stående
inslag de senaste åren. De lokala handelskamrarna hjälper då till att hitta partners
till våra SymbioCity företag. Några av
våra företag är mer aktiva än andra och
använder dessa tillfällen till att själva
bjuda in lokala aktörer. På förra resan,
som gick till Tiumen, samlade vårt seminarium mer än hundra personer.
Vilka får vara med i SymbioCitynätverket?
Först och främst måste företaget ha tillräcklig stark svensk anknytning. Sedan
finns det olika områden man får kvala
in till. Vatten och avlopp, avfallshantering, förnyelsebar energi och energieffektivisering. Många svenska företag har
en stark uttalad miljöprofil och kvalar
därför in. Som exempel har Scania varit
med på våra seminarier för att presentera
sina moderna sopbilar som är mångdubbelt effektivare än de som transporterar
soporna i Ryssland idag.
Hur är det att arbeta på en ambassad
för dig som inte gjort en karriär inom
UD?
För mig är det inte första gången jag
swea intervju
arbetar inom UDs väggar. Dock är det
ett tag sedan sist. Förra gången var det på
generalkonsulatet i St Petersburg, i mitten
på 90-talet, där jag bodde med min familj
i tre och ett halvt år.
Vad det gäller näringslivsfrämjartjänsterna
tror jag inte att det är en nackdel att ha
andra erfarenheter än just UD-arbete, men
för att kunna vara en brygga mellan svenska företag och ryska företag, organisationer eller myndigheter, krävs det att man
successivt lär sig koderna inom UD.
Vad är det bästa med miljöteknikfrämjarjobbet?
Man får inte glömma bort att främjarjobbet handlar om att svenska företag ska
göra fler affärer. Att exporten av varor
och tjänster ska leda till fler jobb och mer
välstånd i Sverige. Att arbeta med det och
samtidigt verka för att miljön i Ryssland
blir bättre och att Ryssland moderniseras
underlättar arbetet och gör det roligare.
SymbioCity är ett positivt koncept. Det är
inte allt som säljs i Sverige som jag skulle
vara beredd att främja men det här är kul.
19
Min dagliga morgonpromenad i Moskva
Text & bild: Thomas Strömvall, lärare Svenska Skolan
Ända sedan jag kom till Moskva hösten
2006, har jag promenerat till mitt arbete på
Svenska skolan nästan varje dag. Det tar
fyrtiofem minuter om det inte är för mycket snö att pulsa i. Man kan tro att de är
tråkigt att gå samma väg varje morgon, men
det är det faktiskt inte. Man hinner planera
mycket av sin arbetsdag och det finns inte
två morgnar som är likadana. Jag vet ju att
i Moskva kan vad som helst hända precis
när som helst och det är det som gör mig
så trygg. Det händer alltid något på vägen
och det är en viss skillnad på att promenera i
trettio minusgrader och i tjugo plus. Femtio
grader närmare bestämt.
Min promenad börjar med den korta sträckan till Indira Gandhi-torget. Då går jag förbi
våra små butiker och brukar möta tanten
som äger öl, vin och sprit-affären. Henne
hälsar jag alltid på. Hon svarar aldrig, men
skam den som ger sig.
Framme vid torget tränger jag mig förbi
allt folk som står och väntar på bussen och
passerar sedan statyn av Mahatma Gandhi.
Ibland har någon slängt upp blommor till
honom och då ser han glad ut. På vintern
tycker jag synd om Mahatma. Han har ju
nästan inga kläder på sig stackarn, men
han vandrar målmedvetet söderut med vandringsstaven i handen.
När jag kommit över gatan kommer jag
fram till en bussterminal på vänster sida.
Där möter jag ofta en man i sextioårsåldern. En dag min första vinter var det
väldigt isigt och halt och precis när jag och
mannen möttes halkade han och föll illa.
Jag försökte hjälpa honom på fötter,
men han jämrade sig högljutt så jag förstod
att han slagit sig riktigt illa. Han hasade sig
fram på armarna för att komma upp på refugen. Han kunde ju inte ligga mitt i vägen där
bussarna körde ut från terminalen. Men resa
20
sig klarade han inte. Vi hade precis kommit
till kapitlet om doktor och sjukhus på våra
rysklektioner, men att ringa efter en ambulans kunde jag inte ännu. Som tur var kom
några ryska ungdomar och de ringde på sina
mobiler och jag kunde fortsätta mot skolan.
Jag var övertygad om att mannen hade brutit
något ben, men nästa dag mötte jag honom
igen lika pigg och glad som vanligt och han
hälsade glatt.
Efter den långa sega backen upp mot universitetet kommer jag till Mindeleevskaya. Där
fungerade inte trafikljuset en vintermorgon
med snömodd på gatorna. Det verkade inte
göra så mycket eftersom det var ovanligt
lite trafik. En buss och ett tiotal bilar korsade lugnt och fint Lomonosovsky prospekt.
En enda bil kom körande på den större vägen, men han tutade desto intensivare. Det
var en stadsjeep och föraren var fullständigt
medveten om att han hade företräde så han
släppte inte på gasen eller tutan. Först när
han var trettio meter från bussen fattade han
att den inte tänkte stanna så han började
bromsa, men det var alldeles för sent. Han
slirade och sladdade och försökte komma
förbi framför bussen, men hann inte. Med
en bredsladd krockade han med bussens
högra främre hörn och studsade vidare och
krockade också med en liten Lada i det andra körfältet. Sedan blev det tvärstopp. Jag
kom på mig själv att jag stod och gapade åt
skådespelet. Det kändes som om jag tittade
på en filminspelning, men så förstod jag att
någon kanske hade blivit skadad. Snabbare
än man kan fatta kom dock förarna ut och
började skälla på varandra, så det var lugnt.
Varje morgon som jag går förbi universitetet, den största och mäktigaste av Stalins sju
systrar, fascineras jag av henne. Hon är en
av de allra häftigaste byggnader jag vet. På
vintern ligger hon inbäddad i snö och strålkastare lyser upp fasaden framför den svarta
himlen. På sommaren kommer solen upp
bakom henne. Hon ger så helt olika intryck
beroende på väder
och årstid.
Vid busshållplatsen
Lebedjeva fanns de
första åren en flock
vildhundar,
vars
ledare vi döpte till
Rasta-Tage. Han
hade en enorm
karisma. Han var
svart och pälsen
var så tovig, så
han hade faktiskt
snygga naturliga
dreadlocks. Han hade platsat i vilket reggaeband som helst. Namnet Tage fick han
efter en förman som jag hade på spårvägen
i Göteborg i mitten av sjuttiotalet. Han var
en sådan där Kurt Olsson-typ som trodde att
han ägde hela spår-vägen. Rasta-Tage var
chef över den lilla del av Moskva som han
kunde överblicka. Han var den gatukorsningens obestridde kejsare. Varje morgon
satt han på en liten höjd och spanade. När
han skällde på något som han inte gillade,
det kunde vara en traktor eller en främmande hund, kom hela hans flock sättande
ögonblick-ligen. Första gången jag upptäckte Rasta-Tage sprang han vilt skällande
och jagade en cyklist genom hela korsningen. Tage försökte bita cyklisten i hälsenorna och resten av hundflocken kom strax
bakom. Den stackars cyklisten trampade för
livet och klarade sig undan med blotta förskräckelsen, men sågs aldrig mer.
Plötsligt en dag var Rasta-Tage och alla
hans undersåtar borta och jag sörjde honom
mycket. På vårvintern när snön smälte kom
resterna av en hund fram. Det var inte han.
Gatukorsningen blev sig aldrig mer lik
utan honom.
Efter en lång raksträcka kommer jag fram
till metrostationen. Horder av studenter,
lärare och annan personal, som är på väg
mot universitetet, väller ut från stationen.
Lika många människor väller in genom dörrarna på andra sidan. Det är moskvabor som
är på väg till sina jobb i andra delar av staden. Metron är en av de allra bästa sakerna
med Moskva, tycker jag. Varannan minut
rasslar det in ett tåg med ett tiotal vagnar
på stationen och fylls med folk på några
sekunder. Jag har hittills inte varit med om
något stopp i trafiken där nere under jorden. Med metron tar man sig fram smidigt,
snabbt och billigt. Jag kan inte förstå mig på
alla människor som varje dag hellre väljer
att sitta i sina bilar i flera timmar i trafikstockningar.
Vid den lilla marknaden utanför metrostationen finns det Moskva som för alltid
kommer att finnas kvar i mitt hjärta. Där
finns alla försäljarna som varje morgon
håller på att öppna sina marknadsstånd när
jag går förbi. Där finns gatuhundarna och
uteliggarna och de levande karparna i sina
akvarier. Där finns gummorna som säljer sin
egen inlagda gurka och rödbetor. På vintern
ser gummorna ut som michelingubbar. Man
ser bara två ögon längst inne i ett stort kläd-
bylte. Om jag har tid brukar jag gå in mellan
marknadsstånden för att få lite extra energi
av alla syn och doftintryck.
färdigt går han till barnens klätterställning
och hänger i knävecken och gör gymnastiska övningar.
På andra sidan marknaden brukar jag gå
genom en stor innegård. Där finns det en
tennisbana som på vintern förvandlas till
ishockeyrink.
Där
motionerar en märklig
man som jag
gissar är i sjuttioårsåldern.
Han
springer
varv efter varv
varje morgon.
Han har inte ett
uns fett på kroppen utan består
endast av senor
och
muskler.
Det som är så
märkligt med
honom är att
han alltid tränar med bar överkropp. Jag har sett honom
i femton minusgrader, men då hade han
faktiskt en lite varmare mössa på sig. Överkroppen är dock alltid bar. När han sprungit
En annan man som jag ofta möter är Gene
Hackmans dubbelgångare. Han är nog
något yngre än den amerikanska skådespelaren, men på pricken lik. Mannen i nylonskjortan är en annan skön typ. Hur kallt
det är har han endast en vit nylonskjorta på
överkroppen. Han liksom småjoggar med
en svart portfölj i handen och när det snöar
mycket har han paraply.
En gammal gumma är ute och rastar sin lika
gamla hund (med hundår räknat) varje morgon. Hunden är stor och raggig och trött.
En morgon sa en man till gumman att hon
skulle plocka upp bajset efter hunden. Det
skulle han aldrig ha sagt. Gumman skällde
så att det hördes ända till skolan, men hunden var lika lugn och trött som vanligt. Den
kanske är döv.
När jag kommer fram till skolan är det
alltid lika gott med en kopp nybryggt kaffe
innan arbetsdagen börjar.
Cecilia Wettstam, SWEA Moskvas nya
ordförande Vem är hon?
Sedan februari 2013 har SWEA Moskva ny ordförande - småländska Cecilia med bakgrund inom IT.
Jag har alltid varit intresserad av språk, kanske har jag ärvt det av
min morfar som lärde sig esperanto. När jag fick vet att vi skulle
flytta till Moskva blev jag glad över att få lära mig ytterligare ett
språk, dessutom ett med annat alfabet! Jag tycker fortfarande det är
kul, men ryska är svårt, men jag ska lära mig ordentligt!
Förutom att resa tycker jag mycket om att träna - zumba, aerobics,
gympa och dylikt - jag promenerar mycket för att ta mig fram i
Moskva - när jag inte åker metro, ser gärna på film och läser, åker
skidor på vintern (helst utför men här i Moskva även på längden)
och spelar golf på sommaren. Min man jobbar på Scania, min dotter
studerar i Göteborg men blir klar till sommaren och min son flyttar
Jag är uppvuxen i Småland. Efter gymnasiet var jag aupair i Ös- tillbaka till Sverige i sommar för att gå sista året på gymnasiet i
terrike och så småningom flyttade jag till Lund där jag läste Inter- Sverige.
nationell Ekonomi med tyska. Under universitetstiden sommarjobbade jag i London där jag träffade folk från många delar av världen Hur hamnade jag i styrelsen?
vilket var väldigt roligt och troligtvis kom detta till nytta en del i mit Inför vår flytt till Moskva för två år sen gick vi en kurs om “Interkulexamensarbete i Lund som handlade om “Kulturella skillnader mel- turell kommunikation” där vi fick en del tips, bl a av en Swea som
lan länder”. Efter universitetsstudierna följde sju månaders jobb på flyttat tillbaka till Sverige. Jag kontaktade SWEA Moskva och blev
Bosch i Stuttgart, Tyskland, där jag fick utveckla mina språkkunska- direkt erbjuden posten som IT-ansvarig som var vakant. Eftersom
per i tyska och träffade ungdomar från hela världen, också mycket jag jobbat inom IT-området länge tyckte jag det verkade kul och så
berikande.
snart jag kom hit började jag deltaga i styrelsemöten och blev snart
vice ordförande. Anledningen till att jag sökte mig till SWEA var
Innan vi flyttade till Moskva jobbade jag på Lantmännens IT-avdeln- att jag ville lära känna nya människor här och för att ha något att
ing i Stockholm där jag under en längre tid ansvarat för mailsyste- göra eftersom jag hittills alltid har jobbat heltid. Det är första gången
met och andra IT-verktyg som används för att effektivisera arbetet, t jag jobbar i en ideell organisation och det har hittills varit mycket
ex webbmöten, videokonferenser, standardiserade datorer, m m. Det givande, med nya kontakter och möjligheter att utvecklas. Sedan
har varit kul och utvecklande och givande att jobba med kollegor i våren 2012 ingår jag också i SWEA Internationals webbredaktion
olika länder. Jag har tidigare också jobbat på KF och Scania.
som IT-specialist. Där har jag kollegor i bl a Texas, Kalifornien,
Att flytta till Moskva innebar att jag verkligen skulle få bo och leva Rom och Tyskland. Vi jobbar mycket med ett projekt för att byta
i en internationell miljö vilket är spännande eftersom jag tycker det ut hela webbsystemet för alla SWEAs webbsidor över världen. Ett
är kul att lära känna människor från olika kulturer, men även få lära stort projekt med mycket engagerade Sweor, vilket är spännande
mer om Moskva och Ryssland.
och utvecklande.
21
Hans Tardell
leder
Scanias
framgångar i
Ryssland
Efter många år i Moskva som VD för Scania Rus berättar Hans Tardell för Anna om företagets expansion i Ryssland och ger även
sin syn på livet som utlandssvensk.
Av Anna Gustafson Bril och Hans Tardell
Berätta lite om hur det kom sig att
du kom att arbeta så länge i Moskva för Scania.
Det är en lång historia och det var
inte tänkt så från början, men som du
vet är ju inte allt som händer planerat. Jag har alltid varit intresserad
av främmande länder och av att resa
och av någon anledning har Ryssland
alltid känts speciellt intressant. När vi
flyttade hem till Sverige från Hong
Kong 2002 arbetade jag inom Financial Services med affärsutveckling. I
klartext innebar det att utveckla nya
produkter och att göra förstudier
på olika marknader där vi möjligen
kunde starta upp nya finansbolag.
I Ryssland arbetade jag då med flera
projekt som resulterade i att vi flyttade hit hösten 2004 och jag tog över
ett då tämligen nystartat finansbolag.
Vår horisont för vistelsen var fem
år, men strax efter årsskiftet 2008
ringde min chef från Sverige och bad
mig packa resväskan för att flytta till
Turkiet i princip omedelbums och ta
över finansbolaget där. Det var ett av
de projekt jag tidigare jobbat med
och hade gjort en förstudie på, så det
tedde sig helt naturligt att frågan dök
upp. Jag hade också bett att få det
som nästa uppdrag.
Nåväl, det är här som planeringen
inte riktigt funkade, för redan efter ett
halvår blev jag ombedd att flytta tillbaka men då för att ta över det bolag
22
som jag nu ansvarar för, dvs Scania
Rus som är Scanias försäljningsbolag
med ansvar för Ryssland och Centralasien. Efter att tillsammans med min
hustru noggrant ha funderat igenom
vad detta skulle innebära för familjen
svarade vi jakande. Det innebar att
tideräkningen startade på nytt och vi
har nu bott här i fyra år igen.Totalt är
vi alltså inne på vårt åttonde år i Ryssland. Tiden går fort när man har skoj!
då jag betraktar ett utlandsjobb av den
här sorten som ett teamwork inom
familjen. Alla måste trivas för att det
skall bli riktigt bra och om man inte
trivs finns ju faktiskt många andra
länder att välja i så fall.
Att jobba med ryssar är självfallet annorlunda än att jobba med svenskar,
men så är det med andra kulturer
också. Jag trivs med ryssarna, de kan
ibland verka framfusiga och hårda
Vad är din bakgrund innan Scania men samtidigt upplever jag dem som
Hans?
hjälpsamma när det behövs och varma
Om vi går långt tillbaka så pluggade när man lär känna dem.
jag innan Scania och gjorde mitt exjobb på Ericsson 1982. Därefter på Du har ju finlandssvenska anor.
våren 1983 bestämde jag mig för att Tror du att det är lättare att lyckas
bättra på mina riktigt dåliga gym- i Ryssland om man har en finsk atnasiekunskaper i franska och flyttade tityd och vad är det i så fall som
till Paris för en intensivkurs under tre skiljer mot svensk stil?
månader samtidigt som jag sökte jobb Det är en intressant fråga och jag
som “marknadstrainee” på Scania. har fått den flera gånger tidigare. Nu
Det var en tvåårig internutbildn- är jag ju lite av fuskis som finlandsing kombinerad med jobb på olika svensk då jag är uppvuxen i Sverige,
avdelningar inom export. Lustigt nog men säkerligen har jag fått lite mer
fick jag bland ganska många sökande av finsk eller finlandssvensk kultur
jobbet delvis just på grund av kunska- hemifrån. Skillnaden är förmodligen
perna i franska.
att det är mindre förhandlande och
konsensus i Finland och lite mera
Hur trivs du i Ryssland och vad auktoritet. Jag tror det kan vara en
tycker du om ryssar?
fördel i Ryssland att man därigenom
Jag kan ärligt säga att jag trivs väldigt agerar som förväntas här i en chefsbra här även om Ryssland ibland kan position. Förmodligen gör det finska
kännas lite tungt. Jag skulle inte jobba förhållningssättet det också lättare att
här om inte jag och familjen trivdes. hantera direkta konfrontationer som
Det senare är väldigt viktigt för mig inte är helt ovanliga i Ryssland.
Hur ser Scania Rus affärsidé ut?
Inte bara lastbilar - vilka affärsområden har ni i Ryssland fördelade
på intäkter?
Scanias största affärsområde är
givetvis lastbilar, och så är det också
här i Ryssland. I fjol sålde vi närmare
6,000 lastbilar i landet och med det
blev vi Scanias näst största marknad
i världen efter Brasilien.
Vi säljer också bussar och chassier till bussar och det här året är
ett stort genombrott för oss. Ryska
GAZ Group har utvecklat flera nya
bussmodeller baserade på våra
chassier speciellt med siktet inställt
på Sochi 2014. De har nyligen vunnit en upphandling som resulterat i en
för oss stor order om 709 busschassier
att användas i Sochi och därefter här
i Moskva.
Varför enligt dig går det så bra för
Scania i Ryssland?
Många svenska företag var tidigt ute
i Ryssland redan i början av 90-talet
efter Sovjetunionens fall och fick därför en bra start även om volymerna var
små då. Scania var ett av de företagen
och har inte varit rädda för att investera i landet. Vi har en produkt som
passar bra för den ryska marknaden
med i många stycken liknande natur
och väderförhållanden som i Sverige
och med den “legolåda” av komponenter vi har, kan vi lätt adaptera
bilarna till lokal vägkvalitet samt typ
av last. Allt det här samverkar till vår
fördel.
Vilka specifikt ryska problem stöter
man på som företagare i din verksamhet?
Ibland hör man folk säga att Ryssland
GAZ Group bygger en kaross med är konstigt, men jag skulle snarare
sittplatser på vårt chassi. Vi är säga att det är annorlunda.
naturligtvis mycket glada och stolta
över att få vara underleverantör för Annorlunda i den bemärkelsen att vi
detta gigantiska projekt och hoppas känner oss främmande inför ryssarnas
på fler order framöver från vår part- förhållningssätt till många saker som
ner.
vi är vana vid och det skapar lätt en
känsla av osäkerhet och för våra kolVi skall heller inte glömma att vi ock- legor i Sverige en direkt rädsla för
så säljer motorer för generatoragg- vad som kan hända. Alla lever vi här
regat och pumpar för industriella an- i en omgivning där spelreglerna kan
vändningsområden samt båtmotorer förändras när som helst och som gör
för t ex flod- och patrullbåtar.
det svårt att ha ett långsiktigt perspektiv. Regelverket ändras ständigt
Vilka delar av Ryssland är det som så det är som att gå på slak lina, hela
“går bäst” det vill säga där ni har tiden, men handen på hjärtat “Är det
störst efterfrågan och finns det inte delvis det som lockar många
några nya tillväxtområden förutom av oss och som gör det lite extra utMoskva och St Petersburg?
manande?”
Det är framförallt i storstadsområdena Talar vi om utmaningar i största
som nämns ovan som försäljningen allmänhet i ett land som Ryssland är
går bra, men vi har också till exempel det givetvis storleken på landet och i
vårt fall att bygga ut ett bra servicenät
tillräckligt snabbt för att stödja våra
kunders verksamhet som är vår stora
utmaning.
Foto: Scania
en hög marknadsandel i Sibirien. Våra
lastbilar rullar över hela landet bort till
Vladivostok och den vanligaste typen
är så kallade dragbilar som har en lång
semitrailer som “hängs” på bilen. Så
även om många kunder är registerade i
just Moskva eller St Petersburg så används bilarna överallt.
Har ni till exempel problem med att
man kopierar era reservdelar, eller
hur undviker ni det?
Ja, du har alldeles rätt i att det är
vanligt bland ryska kunder att man
köper “icke original”-delar då kvalitet
ofta är underordnat priskomponenten
när man gör sin prioritering. Det är
sådant som ändras över tiden och vi
räknar med att allt fler kunder även
i Ryssland kommer att uppgradera
kvalitetsfaktorn allt eftersom man inser att oplanerade stillestånd är mycket
dyra. Vi jobbar långsiktigt med hög
tillgänglighet och snabba leveranser av
reservdelar samt naturligtvis med ett
servicenätverk som snabbt kan agera
och hjälpa kunden när det behövs.
swea intervju
del i Scania) ägandet ditt och ert
arbete?
I princip märks det inte alls i det
dagliga arbetet hos oss då Scania CV
AB är ett fristående företag som är
börsnoterat i Sverige och inte styrs av
VW även om de har en majoritet av
aktierna. De har ledamöter i vår koncernstyrelse men lokalt har VW inget
inflytande eller insyn i vår verksamhet. Dock kan tilläggas att vi har en
god relation till VW i Ryssland och
det är naturligtvis inte negativt politiskt att delvis ägas av en av de största
utländska investorerna i landet.
Volkswagen äger ju även det tyska
lastbilsföretaget MAN, tror du att
en sammanslagning med Scania
kommer snart? Konkurrens om
samma kunder?
Ja, vi konkurrerar definitivt om samma
kunder, men den ryska marknaden är
lyckligtvis stor så det finns utrymme
för oss båda och fler därtill. Därmed
inte sagt att vi vill dela med oss, vi
jobbar hårt på att ta så stor andel som
möjligt av marknaden.
Vad gäller en eventuell sammanslagning så avstår jag från att
spekulera då jag vet lika lite som alla
andra om den saken. Jag ansvarar som
sagt bara för försäljningen här och i
Centralasien och inget annat.
Har Rysslands inträde i WTO haft
positiva effekter för någon del av er
verksamhet?
Att Ryssland faktiskt efter så många
år av förhandling skrivit på avtalet är
fantastiskt. Vi ser naturligtvis positivt
på att konkurrensen ökar med låga
tullsatser. Det är dock inte alldeles enkelt att se konsekvenserna av avtalet
eftersom Ryssland samtidigt införde
en del nya lagar och nya avgifter
som bland annat mycket kraftigt ökat
priset på våra lastbilar.
För tillfället betalar en del tillverkare
de här avgifterna medan andra inte
gör det, men inom kort kommer alla
att betala den så kallade skrotningspremien som kan uppgå till uppemot
11,000 Euro/lastbil. Långsiktigt tror
jag att inträdet får positiva effekter för
oss likväl som ryska företag och den
ryska ekonomin i allmänhet.
Tullproblem verkar vara ett
bekymmer för många utländska
företag. Hur löser ni det? Och hur
mycket extra betalar den ryska konsumenten av era lastbilar jämfört med en
svensk konsument? Får man bättre
tullpriser ju större företag man är?
Oj det blev många frågor på en gång
Hur påverkar det utländska men jag skall försöka svara på dem
(Volkswagen äger en majoritetsan- alla.
23
swea intervju
Nej, jag tycker inte att vi har något
egentligt tullproblem, men vi har
ibland interna problem genom att vårt
folk i Europa som skickar bilar till oss
inte har klart för sig att Ryssland är
ett väldigt formellt land där alla komman måste vara på rätt ställe i alla
dokument. När man noggrant fyller i
alla blanketter så brukar det faktiskt
fungera bra.
Vad gäller tullarna så är de inte så
höga på de flesta av våra nya bilar, bara fem procent för dragbilar
faktiskt och tio för övriga nya bilar.
För begagnade bilar äldre än tre år är
däremot tullen väldigt hög.
Och svaret på den sista frågan är nej,
man får inte bättre tullpriser för att
företaget är stort. Det beror bara på
det gods som importeras.
Volvo bygger lastbilar i Kaluga,
planerar ni också att starta montering av era lastbilar i Ryssland?
Tror du att det blir samma kvalitet
om de monteras här i landet?
Men Anna, vi startade produktion av
bussar i St Petersburg redan 2002.
Du kanske har sett IKEAs Scaniabussar som alla är tillverkade där? Vi
producerade också 70 st etanoldrivna
bussar för Stockholm i den fabriken
men vi har slutat med all busstillverkning i Ryssland nu. Inte p.g.a. kvalitetsnivån som är väl i paritet med vad
vi har på andra produktionsorter utan
för att vi ändrat strategi. Däremot
startade vi också montering av lastbilar i St Petersburg 2010, så alla våra
tippbilar t ex är monterade där. Vi har
inga kvalitetsproblem i fabriken utan
samma kvalitetskrav och KPIer som i
alla våra andra anläggningar runt om
i världen.
jobbet att göra, och då gärna historia, Tips till personer och företag som vill
men det blir alldeles för lite och köra i gång verksamhet i Ryssland?
tyvärr måste vi prioritera.
Var inte oroliga för att mångt och mycket är annorlunda. Acceptera att det
Du och din familj åker ofta till är så och anpassa er i stället till omGeorgien och åker skidor, berätta ständigheterna.
varför ni väljer att åka just dit och
vad är det ni tycker om där?
För expatriaterna kan jag bara säga att
Du är väl påläst Anna och det är rik- de bör se det som en ynnest att få den här
tigt att vi varit i Georgien två år i rad erfarenheten och verkligen ta det till sig
under februarilovet för att åka skidor. under den tid de är i Ryssland. Det finns
Vi har goda vänner som bott i Tbi- en otrolig potential i Ryssland och det
lisi och som haft vänligheten att följa är möjligt
med oss dit och till skidorten Gudauri att få bra
som är fantastiskt trevlig för barn- avkastning
familjer.
på
insatt
kapital. Det
Det är otroligt bra snö, liftarna är nya k o m m e r
och europeiska, inga liftköer, god inte
med
mat och dryck och priser som är a u t o m a ytterst humana.
tik och det
är mycket
I år var vi faktiskt hela 27 personer krångel på
som åkte tillsammans och det med- vägen. Det
förde att vi alla, både barn och viktiga är
föräldrar, hade kompisar att åka med att se till att
i backarna. Vi kan alltid åka skidor i få bra medarbetare och rådgivare från
alperna men nu när vi bor här i Ryss- början som kan vägleda under uppbyland är det ju spännande att åka till ggnadsarbetet.
ställen som vi annars aldrig skulle åkt
till.
Längtar du efter att bo i Sverige igen?
Leta inte efter
problem att gräva
ner dig i utan
försök
att hitta ljusglimtarna i livet.
Jag har hört ett rykte att din favoriträtt är korvsoppa, stämmer det?
Gillar du att laga mat och i så fall
vad?
Nja, korvsoppa är gott men jag
tycker om soppor i allmänhet.
Över huvud taget är jag förtjust i mat,
men jag får erkänna att jag är bättre
på att köpa kokböcker än att faktiskt
själv laga något. Jag har ju en hustru
som både gillar matlagning och är
fantastiskt duktig på det. I princip det
enda som jag gör är att steka pannkakor på söndagsmorgnar.
Vad saknar du från Sverige?
Nej, jag kan inte påstå att jag längtar
efter att bo i Sverige, men visst är det
många saker jag saknar från Sverige,
vänner, släktingar och huset hemma i
Danderyd.
Det finns få saker som jag gillar så mycket som Bregott och svenskt smör, så
därför tar jag med det varje gång jag reser från Sverige.
Vi trivs med att bo här i Moskva och vill
inte bara sitta och trängta efter att flytta
hem. Om man tycker så, det vill säga att
det bara är pestigt här och längtar efter
Vad gör du på fritiden Hans?
att få bo i Sverige, så tycker jag nog att
Vad sa du att det hette? Skämt åsido, Favoritrestauranger i Moskva?
man bör packa och åka hem snarast. Det
så är det väl så att jag som expatriat Scandinavia är naturligtvis en favorit är frivilligt för alla oss som jobbar som
jobbar lite för mycket, men den tid och speciellt på sommaren när ölen expatriater så jag tycker inte om att höra
jag har, använder jag för att vara smakar som bäst i trädgården.
för mycket gnäll om hur jobbigt det är.
med familjen. M i n 11 - å r i g a s o n
är engagerad i många sporter och Har du någon hemlig talang Hans? Scania RUS är med och sponsrar OS
i så stor utsträckning som möjligt Nej, tyvärr har jag inga hemliga ta- i Sochi 2014. Jag har hört ett rykte att
försöker jag delta och stödja honom langer men däremot några sorts spe- du till och med kan komma att sprini hans aktiviteter. Han förbereder sig ciella “tics” till exempel att jag inte ga med OS-facklan, stämmer det?
nu för svart bälte i Tae Kwon Do och kan motstå att kontrollräkna allt Ja, det stämmer att Scania Rus sponsdet kräver en del extra coaching varje möjligt som kommer i min väg.
rar Olympiska kommitén i Ryssland för
vecka för att nå den nivån. Jag tränar
spelen i Sochi och det är möjligt att jag
själv också en del, mest löpning på Har du något livsmotto?
kan få springa en liten bit med facklan
vår treadmill hemma, men ibland Absolut, det blir aldrig roligare än i höst. Det skulle vara en absolut höjdman gör det själv. Jag har svårt med punkt i mitt liv, det är helt klart, men jag
tränar jag också TKD.
negativ energi och föredrar att ha pos- vet inte säkert än om det låter sig göras.
Mitt ständigt dåliga samvete är att itiva människor omkring mig. Leta Jag hoppas givetvis innerligt att jag får
jag fortfarande inte efter så många inte efter problem att gräva ner dig göra det.
år i Ryssland kan prata språket, så en i utan försök att hitta ljusglimtarna i
del tid lägger jag på att försöka bättra livet. Allt blir så mycket trevligare då.
mig. Jag önskar att jag kunde få mera
tid att läsa sådant som inte har med
24
”




















Vill du veta mera om oss, besök vår hemsida

25
SWEA
Moskvas
Sverigestipendiater
2013
SWEA Moskva har sedan 2010 ett eget stipendium “Sverigestipendiet” som delas ut till en ryska som studerar svenska språket
eller på annat sätt har stort intresse i och arbetar för Sverige. I år utnämndes Diana Koblenkova till förstapristagare av Sverigestipendiet 2013. Diana är docent i filologi och filmvetenskap vid Nizhny Novgorods universitet. Stipendiekommittén anser att Dianas arbete och producerade artiklar om både svensk litteratur och svensk film har visat på hennes utomordentligt stora förmåga
till och analys av svenska författare och svenska filmer.
Till andrapristagare utnämndes Iana Khazova från Petrozavodsk. Ianas fantastiska arbete med och passion för att sprida kunskap
om svensk barnlitteratur är mycket värt att uppmärksammas och uppmuntras. Iana undervisar i svenska språket och arbetar
även som översättare bland annat av barnlitteratur.
Vi ville även uppmärksamma Maria Girenko, doktorand i svenska språket vid MGU, Moskvas Statliga Universitet. Hon har de
senaste åren haft ett mycket stort intresse för svenska språket och Sverige.
Nedan följer utdrag ur stipendiaternas ansökningar, där de ska skrivit om Sverige och den svenska kulturen utifrån sina intressanta iakttagelser och studier.
tryck för personlig frihet förknippas
inte med en man, utan en
Individuell frihet i dessutom
kvinna. Sist men inte minst ska det
påpekas att det är barnet och inte
svensk film
av Diana Koblenkova en vuxen människa som är försedd
med en känsla av individuell frihet.
Analysen av den svenska filmhistorien leder Enligt vår mening hör följande filmoss till övertygelse om er till de mest representativa verkatt dess obeständiga hu- en, där kvinnans ovanliga beteenvudtema i över hundra år demönster visas: ”Intermezzo”
är sökande efter indivi- (1936) av Gustaf Molander, ”Perduell frihet. Det ska upp- sona” (1965) av Ingmar Bergman,
märksammas, att det inte ”Jag är nyfiken – en film i gult”,
handlar om den politiska ”Jag är nyfiken – en film i blått”
eller sociala friheten (hur (1967-1968) av Vilgot Sjöman och
betydelsefulla de än är), utan den ”Män som hatar kvinnor” (2009) av
individuella, psykologiska friheten. Niels Arden Oplev. Var och en av
filmerna påbörjar ett visst stadium
Landets inofficiella symbol är Pippi i utvecklingen av svensk film och
Långstrump, en litterär figur skapad väcker intressanta kulturdebatter.
av Astrid Lindgren. Pippi är en mar- Till samma kategori räknas också
ginalperson som bryter mot stere- andra filmer: ”En kvinnas ansikte”
otyperna: hon lever ensam, går inte (1938), ”Kvinna utan ansikte”
i skolan, lyder aldrig poliserna, bryr (1947), ”Hon dansade en sommar”
sig inte om förmyndarmyndigheten, (1951), ”Kvinnors väntan” (1952),
ger pojkarna stryk och har egna ”Sommaren med Monika” (1952),
åsikter och synpunkter om allt och ”Kvinnodröm” (1954-1955), ”Jag
alla. Det svenska samhället kul- – en kvinna” (1965), ”Flickorna”
tiverar alltså den osystematiska, (1968), ”Sally och friheten” (1981).
det vill säga icke-svenska beteendemodellen; förhoppningar om ut- En riktig händelse under det nya
Utdrag ur artikel
26
århundradet blev filmen ”Män som
hatar kvinnor” från 2009 av Niels
Arden Oplev, en filmatisering av
Stieg Larssons roman med samma
namn. Att döma av populariteten
har filmen visat vilken hjälte man
gärna vill se i Sverige.
Hjältinnan i filmen är den sista i
raden av kvinnor med en förhöjd
känsla av inre frihet. Mikael Blomkvist säger följande om Lisbeth
Salander: ”Lisbeth hatar män som
inte betraktar kvinnor som människor”. I henne förenas egenskaper
typiska för machokvinna, amason
och lady. Om Stieg Larsson tänkte
sig denna kvinnliga gestalt som ett
slags vuxen version av Pippi så har
vi fått en härlig hjälte från en modern magisk saga, där huvudpersonen genomför en ädel mission att
rädda världen.
En sådan ”cirkelkomposition” av
svensk kultur ger starkt intryck av
att det var Astrid Lindgren som det
hela började med. Hon har lyckats
att klart och tydligt verbalisera intentioner, tankar och idéer som svävade i luften. Modellen av kvinnans
uppträdande mot föräldrarna, män,
vänner, samt i skolan och i samhället har trätts på huvudordet: oberoende och självständighet.
Det av svenskarna visade intresset
för Lisbeth beror dock inte bara på
hennes feministiska ställning.
Lisbeth saknar familj, är fattig och
kränkt. Detta kan vittna om att
minnet av klassamhället samt ogillande av de rika fortfarande lever
kvar hos svenskarna. I romanen
reflekterar Blomkvist över medelklassens revolt mot storkapitalets
makt. Lisbeth bryter för övrigt mot
lagen och därmed mot ”normen”,
Om Sverige och den
svenska kulturen
av Iana Khazova
Jag uppfattar Sverige
som någon kombination
av modernt samhälle
med sin strävan till jämlikthet och jämställdhet,
allemansrätt och lika
värda köns-roller och
dessutom hörs det något
traditionellt i ordet
Sverige (rike, kanske,
på grund av det). De två
dragen existerar tillsammans och de ”trivs bra” i
vardagsliv. Det som jag uppskattar
mest i Sverige är att människorna i
detta land följer sina traditioner och
försöker bevara dem.
Det enar folket och låter människorna vara rika, jag menar inte alls
pengar utan själ och inre värld.
Det är mycket viktigt att följa traditioner och minnas sina rötter,
tycker jag. Jul, påsk, pingst, midsommar, kräftor, surströmming,
mårten gås och lucia är några av de
populäraste svenska traditionerna.
Om man vill lära känna landet och
folket bättre bör man veta mer eller
lite grann om dessa traditioner.
Frihet, detta ord kommer i huvudet
när jag hör ordet ”Sverige”.
Människorna känner sig fria. De är
fria att uttrycka sina tankar, skriva,
genomföra verksamhet av alla slag
(laglig, förstås) , diskutera, skapa
något och uttrycka sig i konst. Det
heter tryck- och yttrandefrihet,
så alla har rätt att föra fram sina
tankar, åsikter och känslor. Det
hjälper varje person att välja sin
detta överskott av norm som plågar
svenskarna. Samtidigt brukar man
påpeka att Lisbeth kan bryta mot
den juridiska lagen men inte mot
guds lag. Den moraliska grunden
till Salanders personlighet ursäktar
också det ökade intresset för henne
och motiverar ”erkännande” av den
nya tidens ”messias” i henne.
Genom att skapa en ”exklusiv”
sagohjälte som höjde svärd mot de
sociala stereotyperna och politiska
tabun, försökte författarna uppenbarligen visa sin radikala ställning.
Effekten gjord av Salander bevisar
väg och utvecklas.
Jämställdhet och feminism. Det
pratar många i Sverige om. Det
betyder att alla individer, oavsett
om de är män eller kvinnor, ska ha
samma rättigheter i samhället. De
här ideerna syftar till att definiera
samt upprätta, och försvara kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter. Och göra dem lika
viktiga och värdefulla i samhället.
De två orden associerar jag också
med Sverige.
Jag har varit i Sverige några gånger
som turist. Det här landet lockar
mig i alla väder och årstider. Jag
känner mig hemma i Sverige inte
bara på grund av jag förstår språket,
vad människor pratar om och vad
står på skylten, utan också på grund av jag känner trygghet under
min vistelse i detta land.
Som turist fick jag besöka de populäraste platserna i Stockholm, som
Skansen, Gamla Stan, Kungliga
Slottet osv. Men jag skulle vilja
också gärna lägga accenten på min
utbildning och utveckling.
En av mina stora intressen är
modern svensk barnlitteratur. Jag
försöker göra min egen undersökning inom barnlitteratur, läser och
studerar böcker av populära moderna svenska barnförfattare, översatta till ryska och utgivna i Ryssland, studerar deras genger, teman
osv. Under min vistelse i Sverige
planerar jag besöka Kungliga Biblioteket och Stockholms Stadsbibliotek.
Samt forska och göra en undersökning om böcker och författare som
att samhället alltsedan stormaktstiden längtar efter en hjälte och ”väntar på förändringar”.
Om man nu återvänder till Astrid
Lindgren så noterar man, att den
moderna studien om Pippi kan
möjligen omfatta följande delar:
”Brott”, ”Terrormanus”, ”Pippi som
kaos”, ”Lady eller pirat”, ”Pippis masker”. Man betonar den intellektuellt
aggressiva men samtidigt evolutionära rollen av ett sådant beteendemönster, vilket uppenbarligen
var tänkt som en del av gestalten av
Lisbeth Salander, som strävar efter
sin personliga identitet.
är populära bland unga svensktalande läsare. Prata med unga läsare
och bibliotekarier om svensk barnlitteratur. Jämföra med barnens favoriter i Ryssland.
Jag har en dröm. Att samla material och göra en bok eller broschyr
om moderna svenska barnförfattare, den tänkas innehålla inte bara
information om författarna och
deras verk, utan också omdömen
om böckerna av unga ryska samt
svenska läsare samt deras uppfattning av modern svensk barnlitteratur, samt foton av författarna. Att
placera i broschyren barnens illustrationer till svenska böcker, som
de tycker om, det tänker jag också
göra.
Jag hoppas att någon gång kommer min dröm att uppfyllas. Jag
har redan börjat samla material och
tror på framtids framgång. Jag vill
bekanta ryska barn med modern
svensk barnlitteratur och ge dem
möjlighet att uttrycka sina tankar
och summera intryck genom diskussioner med varandra och illustrationer till deras favorita böcker.
Många av bra svenska barnböcker
är översatta och utgivna i Ryssland
men det finns så få som kan verkligen lägga märke till och hitta dem
bland alla andra barnböcker.
År 2013 kommer svenska författare
och illustratörer att delta i barnboksmässan i Bologna. Det blir en
fantastiskt bra möjlighet att främja
barnlitteratur samt stimulera barns
och ungdomars läsning. Det låter så
spännande att få besöka den också
och få mycket information och inspiration för framtiden.
27
Sverige
av Maria Girenko
Nu har jag tillägnat drygt 5
år av mitt liv åt det svenska
språket och den svenska kulturen och kan säga att det inte
är tillräckligt länge för att få
en fullständig bild av Sverige,
men det har varit tillräckligt
länge för att jag skulle börja
förstå och älska Sverige.
Min uppfattning av Sverige
har förändrats genom åren.
Jag minns första gången jag kom till
Sverige i juli 2009. Då kändes det lite
som om svenskarna var slutna och
försökte undvika kontakt med mig
och t o m varandra. Dessutom var det
ovanligt kyligt på sommaren, men jag
tyckte att det ändå var vackert.
Sedan dess har jag varit i Sverige
flera gånger, både som gäst och utbytesstudent. Jag har bott en termin i
Stockholm och en kortare period hos
bekanta på landet i Östergötland. Jag
har rest lite runt Sverige och träffat
folk från olika landskap och med olika
bakgrund. Allt det har givit mig en
djupare uppfattning av ”den svenska
själen” och nu känns det nästan som
om jag har blivit en liten del av den
(eller snarare den har blivit en del av
mig). Vad är det som fängslar mig?
Jo, det är inte så lätt att sammanfatta,
men jag ska försöka.
Något som verkligen väcker min beundran är svenskarnas kärlek till
naturen. Det är något som svenska
barn födds med och utvecklar i hela
sitt liv. Jag var mycket förvånad över
att få se skolbarn ha lektioner i skogen. De flesta svenskar jag känner kan
så många namn på djur, fiskar, träd
och blommor! Denna kärlek, denna
strävan efter att få vara i naturen är
inte något ytligt och romantiskt som
det hade varit hos mig innan jag
kom till Sverige. Det är en aktiv och
omtänksam kärlek som framträder
genom konkreta handlingar: källsortering och återvinning, miljövänliga
aktiviteter och åtgärder (t o m bonus
för barn som cyklar till skolan!), massor med naturreservat osv.
Tack vare svenskar har jag lärt mig
att tänka på naturen i vardagslivet. Nu
använder jag till exempel papperspåsar när jag handlar – en av de små
detaljer som jag aldrig skulle tänka på
för några år sedan.
Förutom hänsyn till naturen visar
svenskarna också hänsyn till varandra. Det som jag hade tänkt var
kylan mellan människor visade sig
vara respekt till de andras personliga utrymme. I Sverige kan man
känna sig trygg och inte bli störd i
onödan som det ofta händer i sydliga
länder. Jag finner det beundransvärt
hur svenskarna lyckas förena det här
avståndet mellan människor med den
allt minskande hierarkin i samhället.
Just den här förmågan att förena
motsatser och alltid hitta medelvägen är något som Ryssland borde
lära sig av Sverige, tycker jag.
Ryssland har alltid försökt hitta sin
historiska väg genom ytterligheter
och revolutioner medan Sverige tog
det bästa utav olika ideer och syntatiserade dem (t ex kapitalismen och
socialismen). Det samma gäller också
för det svenska språket där man
aldrig uttrycker sig alltför radikalt
och föredrar orden ”ganska”,
”lite”, ”lagom”. Det berömda ordet
”lagom” uppfattar jag förresten som
något mycket bredare och mer positivt än konceptet ”Jantelagen” som
ofta har varit kritiserat både i Sverige och utomlands. Jag uppfattar det
Sverigestipendiet 2014
mer som att kunna hitta någon inre
harmoni genom att vara måttlig och
tolerant.
Under de senaste åren har jag lärt mig
otroligt mycket av den svenska kulturen. Jag har blivit mindre radikal
och tänker mer på hur jag agerar
gentemot andra människor och omvärlden. Jag har lärt mig att inte
döma de andra efter deras kön, nationalitet eller sexuell läggning, och
stå på de utsattas sida. Jag har blivit
mycket mer självständig som kvinna
och har befriat mig själv från många
av de patriarkaliska fördomar som
fortfarande är ganska spridda i Ryssland. Nu är jag på väg att hitta min
egen harmoni och inre balans, vilket
är ganska svårt att göra i en sådan stor
stad som Moskva.
Min dröm är att kunna delta i de
svensk-ryska relationerna och i framtiden främja ländernas kontakter. Jag
har redan börjat göra det genom att
undervisa svenskar i ryska och ryssar
i svenska. Jag kommer att göra det i
framtiden också, t o m nu under mina
år som doktorand vid MGU. Men
jag skulle vilja göra mycket mer än
det. Jag har nyligen fått en idé om att
göra ett års studieuppehåll för att få
en masterutbildning inom politik eller internationella relationer i Sverige
under höstterminen 2013 (doktorand
kan man ju vara när som helst medan
det blir lite svårare att studera utomlands när man har ett jobb hemma
eller gifter sig). Jag har hittat flera
intressanta program i Malmö och
Uppsala som jag tror skulle kunna
hjälpa mig att förverkliga min dröm.
Jag är övertygad om att jag skulle få
fler chanser att hitta ett bra jobb inom
det svensk-ryska samarbetet och
träffa nya intressanta människor som
delar mina intressen.
ANSÖK om nästa års Sverigestipendium
redan NU genom att gå in på vår hemsida
www.swea.org/moskva - Om SWEA Moskva
- SWEA Moskvas Sverigestipendium. Ladda ner ansökningsformuläret.
Maila din ansökan till [email protected].
På hemsidan finns mer information om stipendiet.
Senast 1 november 2013 vill vi ha din ansökan.
28
Öppna grinden och möt något oväntat och spännande!
Det är långt ifrån alla som kan tänka sig att bo på internat, men för dig som vill det öppnas en värld fylld
av gemenskap med nya vänner från världens alla hörn, fritidsaktiviteter du kanske inte tänkt dig och
förutsättningar att nå goda studieresultat. Här finns det mesta för att inte bara lägga en grund för
din framtid, utan även för att du ska trivas och må bra. Lite som hemma, men på egna ben.
gymnasieprogram
• Naturvetenskap
• Samhällsvetenskap
• IB Diploma Programme
Vi erbjuder även
• Grundskolan år 7-9 med internationell profil • Sommarkurser i svenska och engelska
• Introduktionsprogram för utlandssvensk ungdom
Mats Almlöw Skolchef
Grennaskolan Riksinternat, Box 95, 563 22 Gränna
tel +46 (0)390 561 50 | fax +46 (0)390 561 51 | [email protected] | www.grennaskolan.se
29
29
Tack
Jonas!
Efter sammanlagt elva år som kökschef på restaurang Scandinavia i Moskva så lämnar Jonas Grip den ryska huvudstaden
och beger sig österut till ett nytt arbete som chef för Mariott
Courtyards restaurang i Irkutsk, Sibirien. Vi träffade Jonas några dagar innan han lämnade Moskva och passade på att
överlämna en gåva från SWEA Moskvas medlemmar som en
liten uppskattning för all den fantastiska mat Jonas lagat under åren som gått. En japansk sashimikniv med Jonas Grip
(på japanska) ingraverat på bladet, direkt från SWEA Moskvas
Tokyo-resa!
Text & bild: Anna Gustafson Bril
Hur känns det nu Jonas att lämna ditt
jobb på Scandinavia efter så många år?
Det känns vemodigt även om det är dags
att gå vidare och jag är samtidigt glad över
att börja arbeta i ett internationellt företag,
Mariott.
Du flyttar vidare inom Ryssland, vad är
det som gör livet här trivsamt och intressant?
Jag tycker om att varje dag inte är den
andra lik - här vet man aldrig riktigt vad
som kommer att hända, det gillar jag. Och
så att det finns en sorts nybyggaranda, att
man som svensk gör skillnad och blir ett
föredöme.
Vad för sorts mat kommer det att bli i
Irkutsk?
Jag fortsätter väl med den skandinaviska
touchen men internationellt kan man säga.
Ambitionen är att göra bäst mat i Irkutsk.
Irkutsk med ca 700 000 invånare ligger
bara 7 svenska mil från Bajkalsjön och är
också ett stopp på den berömda transsibiriska järnvägen. Från Moskva med tåg
tar det 4,5 dagar och med flyg 5,5 timmar.
Engelska talas av fler ryssar än i Moskva
berättar Jonas, mycket på grund av att
staden har ett starkt lingvistsikt universitet. Många talar också kinesiska på grund av närheten till Kina. Klimatet liknar
30
Moskvas men med ännu kallare vintrar Var ska man handla kött respektive fisk
i Moskva?
och varmare somrar.
Själv har jag handlat på Perekryostok vid
Jonas, jag måste bara fråga om den Smolenskaya. För restaurangen handlar vi
goda barbecue som du och Scandinavia kött på Avstralski Dom.
har producerat de senaste två åren för
“Sverigedagen”. Hur har du fått kyck- Och fisk?
Scandinavia handlar av en man vid namn,
lingen att bli så mör?
På Scandinavia har vi en så kallad “cirku- Elshan, ring gärna honom han är bra.
lator”, en sorts doppvärmare skulle man Se telefonnummer här bredvid.
kunna säga. Vi marinerar först kycklingen
i vakuumförpackning tillsammans med Vilken fisk är bra att handla här i
olivolja, honung och rosmarin i ca 1 dygn. Moskva?
Därefter lägger vi vakuumpaketen i cirku- Gös (sudak), abdorre, gädda och lax.
latorn i 68 grader i ca 2 timmar. Det som Kräftorna till den årliga kräftskivan tar
händer där är att alla hårda bitar på kyck- Elshan in från Armenien.
lingen “smälter” ut i köttet. Sedan lägger
man bara bitarna på grillen för lite färg, Vilken är din favoritrestaurang i
Moskva?
men de är redan klara så att säga.
Roni, gillar jag. God asiatiskinspirHemma kan man efter att kyckling- erad mat, trevlig miljö och bra service.
bitarna marinerats, om man inte har en Drushba vid Novoslobodskaya är en bra
cirkulator, lägga dem i ugnen i ca 2 tim- kinarestaurang, bra mycket bättre än alla
mar på 70 grader. Då får man nästan sam- kinarestauranger i Sverige. För indisk
ma effekt. Lite som tjälknöl. Sedan är det mat gillar jag Vostochnaja komnata nere
bara att grilla för lite färg och tills de blir vid Smolenskaya. För stjärnmat är Pierre
genomvarma. Samma idé funkar också Gagnaires, Les Menus på Lotte Hotel bra,
bra för fläskkarré. Men oxfilé grillas bäst även om vinerna är på tok för dyra. Om
man vill äta ryskt så är Café Pushkin fandirekt på grillen, menar Jonas.
tastiskt.
Kol eller gasolgrill?
Och vilka restauranger gillar du i
Kol ger bättre smak.
Sverige?
Vedholms Fisk, min gamla arbetsgivare är
mycket bra, liksom Mathias Dahlgren på
Grand Hotel.
Vad lagar du för mat
hemma hos dig själv?
Det blir mycket
asiatsikt, curry, thaisoppor och sushi.
Vem kommer efter dig
nu på Scandinavia?
Det är många intressanta
kandidater som har sökt,
så vi får se...
Den 25 april öppnade sommarkaféet, och det är i år
som tidigare, härlig mat under parasollen. Alla skandinaver är särskilt varmt välkomna.
Vad skulle du vilja se mer av i Moskvas
restaurangutbud?
Mer relevanta vinpriser, de är alldeles för
höga som det är nu. Och ännu fler etniska
kök.
Vad säger du om ryssar efter alla
dessa år?
De
blir bättre och bättre även
om de har en del arbete kvar
med sina egon. Skulle önska
bättre logistik när det gäller
fiskimport till exempel.
Som det är idag så har i
princip La Maree monopol
på att flyga in fisk.
Saknar du inget från
Sverige?
Jo, kompisar förstås,
natur och bra råvaror.
Vad
säger
dina
föräldrar om att du tillbringat så stor del av ditt liv i Ryssland?
Min mamma förstår inte varför jag är i
Ryssland, men samtidigt så märker hon
att jag är lycklig här! Min pappa har börjat
ta rysklektioner, så de kommer säkert och
hälsar på även i Irkutsk.
Ja, förresten jag hälsar alla välkomna att
hälsa på i Irkutsk. Kanske kommer jag till
och med att ha en liten båt och sticka ut
och fiska i Bajkalsjön!
swea intervju
Avstralski Dom
austradehouse.ru
Elshan
+7 926 131 60 11 (hälsa från Jonas Grip)
Restaurant Scandinavia
Mal Palashevsky Per 7
+7 495 937 56 30, scandinavia.ru
Roni
Petrovka Ul 20/1
+7 495 625 26 06, novikovgroup.ru
Druzhba
Novoslobodskaya Ul 4
+7 499 973 12 34, drugba.ru
Vostochnaja Komnata
Smolenskaja pl, Smolensky Passage
+7 495 937 84 23
Les Menus
Lotte Hotel, Novinsky Blvrd 8
+7 495 287 05 15, pierre-gagnaire.com
Café Pushkin
Tverskoy Blvd 26a
+7 495 739 00 33, cafe-pushkin.ru
Årets svenska kvinna 2013
Stipendier
SWEA International, Inc. har äran att utse Mona Henning till Årets Svenska Kvinna 2013. Mona Henning får utmärkelsen för
sitt ovärderliga och hängivna arbete i att föra ut vår svenska litteraturskatt till arabisktalande länder.
Mona Henning är född i Jordanien. Hon är sedan många år bosatt i Stockholm. Mona är från början apotekare, men har sedan
1986 vigt sitt liv till att driva ett litet förlag som utger svensk litteratur i arabisktalande länder. Mona började med barn böcker som
t ex Pippi Långstrump, Elsa Beskow, Tove Jansson, Mamma Mu och Alfons. Numera har hon utökat sitt utbud till vuxenlitteratur
som t ex Pär Lagerkvists, Jan Guillou och Henning Mankell.
SWEA Internationals stipendium för forskning i svenska språket, litteraturen och samhället 2013
Stipendiet tillfaller i år Janica Nordström, som bedriver doktorandstudier vid University of Sydney, Australien.
Janica Nordströms avhandling “Negotiation of identities in online learning environments: studying Swedish online in a K-12
community language school” undersöker hur inlärning av det svenska språket och det svenska kulturarvet eller “svenskheten” utvecklas, upprätthålls och bevaras genom kompletterande svenskundervisning via Internet i en grupp av australienfödda barn
i åldern 5-18 år vars föräldrar är födda i Sverige. Janica Nordström vill studera denna metod från barnens perspektiv och visa
hur den kan göras effektiv.
Agneta och Gunnar Nilssons stipendium för studier av interkulturella relationer 2013
Stipendiet går till Kristina Henricson. Kristina är civilingenjör i bioteknik och får stipendiet för att inom ramen för sina doktorandstudier vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg genomföra en forskningsresa till Tanzania.
I sin avhandling undersöker hon hur entreprenörskap används inom biståndsarbetet och vilka relationer som skapas mellan Sverige som
biståndsgivare och mottagande afrikanska länder. Hennes arbete tar upp interkulturella problem mellan givare och mottagare. Ett gott entreprenörskap är ett där alla parter anser att arbetet är framgångsrikt och bidrar till en hållbar utveckling. Kristina samarbetar med studenter som
läser sin masterutbildning på Chalmers entreprenörskola inom projektet Knowel. Knowel är en icke vinstdrivande organisation som vill sprida
kunskap om hållbar utveckling och som genomför årliga projekt: i år ett samarbete med universitetet i Dar es Salaam, Tanzania. Syftet är att
förstå hur företagarinitiativ uppfattas: “vilka anses lyckade och värdefulla?”, “Hur skapar man förändring?”.
Sigrid Paskells stipendium i scenkonsterna 2013
Stipendiet går i år till balettdansös Emily Slawski Hon är en synnerligen målmedveten ung dansös som trots
sin ungdom redan hittat sin väg till teknisk mognad och rörelsekvalitet. Hon är med sina 16 år den yngsta dansösen som någonsin anställts vid Stockholms kungliga Operabalett. Emily har dansat klassisk balett sedan
hon var ca10 år och är en absolut naturbegåvning och spås en lysande framtid som balett-dansös.
31
Svenska skolans vårshow
...eller entreprenörskap i skolan
Svenska skolan sätter varje år upp en vårshow där lärare och elever tillsammans formar en show som sedan spelas för föräldrarna. I år är förberedelserna lite annorlunda och SWEA Magasinet får en lite inblick i hur det kan gå till när eleverna tar nya initiativ,
prövar nya idéer eller löser de problem som kan uppstå när man håller på med en teateruppsättning.
Text: Madeleine Brink, Biträdande rektor Svenska Skolan
Foto: Roine Jansson
”Det här årets vårshow är mer än
någonsin tidigare barnens egen show!”
Orden är Thomas och han vet vad han
pratar om. Årets show är hans sjätte som
lärare på Svenska skolan. Förberedelserna
till vårshowen brukar vanligtvis inledas
med temaintroduktion med en hel del
uppslag från personalgruppen, som sedan
tillsammans med barnen formar det hela
till en gemensam föreställning. I år gick
det annorlunda till…
Barnen ratade ganska snabbt sina lärares
idéer om showens utförande, för att själva
arbeta fram en alternativ version. De olika
temagrupperna har sedan skrivit allt från
övergripande manus till varje liten replik
på egen hand, själva bestämt och fördelat
roller, själva jobbat fram sina scenkläder
och tillverkat rekvisita. Lärargruppen har
fått ta ett steg tillbaka, för att i bakgrunden
32
stötta elevernas initiativ, uppmuntra deras
nyfikenhet och entusiasm och lotsa dem
genom svårigheter.
Hur kommer det sig att barnen är modiga nog att förkasta de vuxnas idéer och
istället driva igenom sina egna? Vad är
det som gör att de har självförtroendet,
kunskapen och kraften att tillsammans
förverkliga sitt mål?
Barnen på Svenska Skolan i Moskva
har ett erfaret team av skickliga pedagoger, som varje dag stöttar barnens eget
lärande. Lärarna uppmuntrar deras initiativ, ger dem självförtroende att fatta egna
beslut, mod att ta risker och styrka att
omsätta sina idéer till handling. Med det
här förhållningssättet utvecklas spontant
elevernas förmåga att kommunicera med
varandra och att samarbeta för att nå
gemensamma mål.
Entreprenörskap har länge varit ett
viktigt begrepp, så också i skolans
värld.
I den nya läroplan, som vi från och med
detta läsår arbetar enligt, har entreprenöriellt lärande blivit ett ledord. Där står:
”En viktig uppgift för skolan är att ge
överblick och sammanhang. Skolan ska
stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet
och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna
ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta
såväl självständigt som tillsammans med
andra. Skolan ska därigenom bidra till
att eleverna utvecklar ett förhållningssätt
som främjar entreprenörskap.”
LGR 11.
Rödluvan fixar pick-nick till Ronja, Pettson, Bamse och hans vänner.
På SSiM får alla vara med, stora som små.
Pegasus, Tummelisa, Pippi, Mästerkatten och Harry Potter har
alla problem, men inte större än att Anden i flaskan kan hjälpa till att
lösa dem.
Syftet är förstås att skolan ska bidra till
att forma framgångsrika medborgare. Begreppets innebörd är så viktigt att man
i gymnasieskolan numera har en egen
kurs i entreprenörskap. Ett av målen med
kursen är att eleverna ska kunna planera,
genomföra och utvärdera ett eget projekt,
t.ex. i form av en föreställning. Det målet
har barnen på Svenska Skolan i Moskva
uppnått redan nu. Detta trots att de flesta
av dem har ganska många år kvar tills att
de ska påbörja sina gymnasiestudier.
Vi som arbetar inom det svenska skolsystemet är övertygade om att det entreprenöriella synsätt, som genomsyrar
lärandet hos oss, är en av hemligheterna
bakom att ett litet land, med få invånare
nära norra polcirkeln kan ha så många
internationellt framgångsrika företagsledare, författare, artister, forskare, låtskrivare, idrottsmän…
…hur det gick med föreställningen?? Jo,
jag kan lova att ni som inte var där missade någonting alldeles extra!
Kære alle læsere af SWEA,
Hjertelig tak for jeres donationer af tøj og
legetøj, ting og sager. Alt er nøje gennemgået
og alle er forbavsede over det smukke tøj og
legeøj
af særdeles god kvalitet.
Tøjet er delt ud og meget af legetøjet er brugt
som gaver til Søndags-skolens elever. Noget
legetøj bruges nu i Søndagsskolen.
I er fortsat velkomne til at aflevere donationer
efter aftale og I kan kontakte mig på:
[email protected]
eller på tlf.: +7 916 677 76 48
Mange hilsener
Connie
HumanCare Russia
reaching out since 1991
33
Fyra dagar i blommande Tokyo
Text & Foto: Anna Gustafson Bril
Det har blivit en tradition de senaste åren att SWEA Moskva gör en kortresa tillsammans. För två år sedan var vi i Beijing, Kina
och förra året några dagar i St Petersburg och nu i år, i slutet av mars besökte vi Tokyo mitt i körsbärsträdsblomningen.
Hela tretton personer hade anmält sig
till vår resa till Tokyo. Vi bokade biljetter i mycket god tid, redan i höstas. En av
anledningarna att vi valde att åka till just
Tokyo var att vi har Margareta Neckelius, före detta Tokyo-Swea här hos oss
i Moskva. Margareta höll i planeringen
och med hennes erfarna kännedom om
Tokyo och ett förflutet i resebranschen så
låg oddsen högt för en utomordentlig resa.
Vi tog nattflyget från Moskva på tisdagkvällen den 26 mars och var framme på
flygplatsen Narita, 60 km öster om Tokyo, på onsdag förmiddag. Visst var vi
lite “groggy”, men vi fann oss snabbt och
gick direkt och inhandlade allehanda intressanta japanska snacks och drycker.
Inte supervarmt precis så det var på med
dunjackan innan vi hoppade in i flygbussen som tog oss direkt in till hotell Intercontinental i Roppongi, ett av de centrala
områdena känt för bl.a. sitt nattliv. Därifrån en kort promenad till vårt hotell, B
Roppongi, ett helt okej tre/fyr-stjärnigt,
fräscht och mycket prisvärt hotell som
Margareta hade hjälpt oss att hitta.
Ganska omedelbart hängde jag och
Monika Cramborn med Margareta ut till
34
ett närliggande shoppingcentrum och en
sushirestaurang för att träffa Margaretas
väninna, Nina Lee, Tokyo-Swea, och
hennes charmiga 5-åriga dotter Alice.
Nina har bott i Japan i hela åtta år med
sin svenskkoreanske man som arbetar på
EF. Hon berättade att hon trivs jättebra
och att allt man kan önska och mer finns
i Tokyo, dock inte de svenska vännerna
förstås. Lilla Alice älskar sushi och vi ser
med förtjusning på när hon tömmer den
ena efter den andra sushitallriken, men vi
förstår henne precis, sushin är verkligen
fantastiskt fräsch och underbart god!
man hänger lampor i träden under just den
korta tid, ca två veckor, då träden blommar och människor kommer från när och
fjärran för att beskåda blomningen.
Att beundra träden kallas hanami på
japanska och är en av de viktigaste
högtiderna under året i Japan då man träffas i parker för att njuta av de blommande
körsbärsträden. Traditionen att beundra
de vackra blommorna firar också att vintern är förbi och blommorna symboliserar
även enligt japansk tradition det mänskliga livets sköra natur.
Tillbaka till hotellet för att möta upp med
resten av vårt gäng och direkt avfärd
med Tokyos moderna tunnelbana, en av
världens största. Det är relativt enkelt att
köpa biljetter i automaten innan spärrarna
som även talar engelska.
Väl framme vid den vackra kanalen (nära
Naka Meguro tågstationen) som är känd
för sina blommande körsbärsträd, sk
sakura och ja, det ÄR verkligen underbart vackert. Solen är nästan redan nere
men vi vandrar längs med vattnet och beundrar de underbara träden med sina vita
blommor. Varje år hålls här en festival då
Körsbärsträden, sakura, existerar på
många platser i Tokyo och finns i både
rosa och vitt. Intressant nog ger de flesta
inga körsbär utan är enbart till för vackra
de blommornas skull.
Efter en kort uppfräschning på hotellet
så var det så dags för vår första utekväll
på restaurang. Margareta hade bokat en
typisk sk “Izakaya” restaurang i Roppongi. Izakaya betyder ordagrant “sitt
och drick” men givetvis fick vi utomordentlig mat på detta livliga ställe en trappa
upp i ett bostadsområde. Vi satt vid stora
långbord tillsammans med massor av
högljudda japaner som åt och pratade om
vartannat.Vanligtvis äter man tills man
storknar allt från sushi, sashimi, tempura
etc. som serveras till alla vid bordet till ett
fast pris. Vi fick hela sju rätter för ca 130
SEK pp!
Vid ingången betalade vi en mindre summa i inträde, men det var det värt!! Här
bredde ganska direkt ut sig enorma gräsmattor med vackra vitblommande stora
körsbärsträd och mängder av japaner,
unga och gamla på filtar eller de karakteristiska presenningarna, ätandes sin medhavda lunch. Och vädret kunde inte ha
varit bättre. Vi, som inte är bortskämda
med värme vid denna tid på året, njöt av
att äntligen kunna ta av ytterplaggen och
värma oss i solen, inta en utsökt picknicklunch och beundra de vackra omgivningarna!
Under denna vår första dag guidade trevliga Hatorisan, en av Margaretas kontakter, oss runt. Hon ordnar förresten också
japanska matlagningskurser för utlänningar och kan nås via Margareta.
Efter ett besök i närliggande japanska
varuhuset Takashymayas bottenvåning
där vi alla fick en stund på oss att beundra det fantastiskt stora och superfräscha
utbudet av färdiglagad mat (sushi men
även mycket annan japansk mat), begav
vi oss till den närliggande parken Shinjuku Goeyen för att på japanskt vis fira
hanami och inta våra just inköpta lunchboxar.
Fredagsförmiddagen hade vi en inbokad
rundtur med sightseeingbuss med guide
där vi bl a gjorde ett besök uppe i Tokyo
Tower, en sorts kopia i orange färg (pga
flygsäkerhetsbestämmelser) av Eiffeltornet. Tornet är dock 8,6 meter högre än
Paris-versionen och vid molnfria dagar
(endast 25 dagar om året) kan man se
ända bort till Mount Fuji.
Vi lärde oss också lite fakta om Japan,
tex att landet har 127 miljoner invånare
på en yta lika stor som Italiens. Kyoto,
som vi inte hann med att besöka på denna
resa, var huvudstad i Japan under 1000 år.
Landet bytte huvudstad till Tokyo för ca
200 år sedan. För ca 400 år sedan förenades Japans alla olika små områden till
ett land. 1869 öppnades landet mot omvärlden efter att tidigare varit helt stängt.
Japan har ca 80 miljoner bilar vilket gör
det till det mest biltäta landet i världen
efter USA.
Torsdag morgon var det så dags för
sightseeing. Efter en kort tunnelbaneresa
befinner vi oss i Shinjuku, ett stort administrativt och kommersiellt centrum i
centrala Tokyo, mest känt för den otroligt
stora tågstationen Shinjuku Station där
3,6 miljoner människor lär passera varje
dag. Vi tar hissen upp i 243 meter höga
Tokyo Metropolitan Government Building eller Tokyo City Hall som den också
kallas ända upp till 45:e våningen där det
finns stora fönster och man kan beskåda
Tokyo i alla vädersträck.
Takashymayas matlådor
Kvällen tillbringade vi på Gonpachi, restaurangen som var med i filmen Kill Bill.
Här finns en härlig miljö på två våningar,
japanskt högljutt med snabb service och
god mat, visserligen en hel del turister
men väl värt besöket. Under kvällen träffade vi också Tokyo-Swean Janni Lundin
som berättade om livet som svensk i Tokyo.
Här, och på många ställen, upplevde vi att
japanerna är väldigt trevliga, artiga och
glada. Vi fick kontakt med många och
poserade förresten hela gruppen tillsammans med några ungdomar som firade
examen till deras stora förtjusning.
Efter lunchen fortsatte promenaden till
andra delar av parken där man blev helt
betagen av den japanska trädgårdskonstens skönhet.
Rökning är förbjuden utomhus och
bara tillåten på speciella platser i särskilda rökkurer. På
turen hann vi också
med att se Senso-ji
templet och utsidan
av det kejserliga
palatset.
Resten av dagen minglade vi i området runt den kända gatukorsningen intill
Shibuya Station där ett oändligt antal människor korsar gatorna samtidigt från flera
olika håll på gigantiska övergångsställen.
Här intill finns också en liten staty av hunden “Hachiko” som är mycket populär.
Hunden tillhörde en japansk professor
vid namn Saburo. Hachiko, den trogna
lilla hunden följde alltid sin husse i ur
och skur till och från stationen. Och han
fortsatte att vänta på husse utanför stationen långt efter att professor Saburo
hade gått bort. Det finns en film av Lasse
Hallström med Richard Gere i rollen från
2009 om denna populära hundhistoria;
Hachi: A Dog’s Tale.
35
Några av oss besökte Omotesandogatan
och Takeshita Dori en populär shoppinggata där man hittar exempel på Tokyos
berömda ungdomsmode.
Gatuliv i Tokyo
Kvällen tillbringade vi på en Shabu restaurang, Shabu-Tei i Gaien-mae området.
Man “kokar” kött och grönsaker direkt i
en gryta med vatten på bordet.
Tidigt lördag morgon begav vi oss så
till området runt världens största fiskmarknad, Tsukiji. För att vara med på
själva fiskauktionen måste man dock vara
på plats senast kl 03 på natten så vi nöjde
oss med att vandra runt på den nog så intressanta marknaden med allt från fisk och
annan mat, japanska knivar, hushållsredskap, te, m.m. Det var inte lätt att få med
våra Sweor härifrån... Efter lunch var det
dags för teceremoni och där efter Onsenbad för de modiga.
Teceremonin intogs i ett speciellt tehus i
parken Hama-rikyu Gardens. Här fick vi
se och delta i det traditionsenliga te drickandet där koppen vrids åt olika håll innan
man dricker det gröna teet sittande utan
skor på tatami-mattor. Teet ska vara sk
“matcha” dvs malet grönt te, vilket också lär vara det mest hälsosamma.
Onsen är ett speciellt japanskt sätt att bada
i varma källor i stora badhus inomhus och
utomhus. Man går till respektive dam eller herravdelning, tar på en “yukata”, en
sorts japansk badrock i bomull. Denna
lämnar man sedan i ett skåp innan man
går in i badlokalen där alla vistas helt nakna (män och kvinnor för sig förstås). Man
går i och ur de olika tempererade badbassängerna och
känner sig verkligen uppiggad
efteråt!
”Vårt”
Onsenbad ligger
på Odaibaön nära
Tokyo centrum.
På kvällen åt vi
fisk och jättekrabba på en mycket
trevlig restaurang
ägd av en amerikan, Andy, som
bott länge i Tokyo
med sin japanska
Resefakta
The B Roppongi Hotel, 398 Roppongi, Minato-ku, Tokyo
www.ishinhotels.com
Gonpachi, 1-13-11 Nishi-Azabu, +81 3 5771 0170,
www.gonpachi.jp
Hato Bus
www.hatobus.com
Teceremoni, Hama Rikyu-teien, Chuo-ku
öppet dagligen från 9-17
Onsenbad på Odaiba
www.ooedoonsen.jp
Andy’s Fish, Yurakucho,
www.andysfish.com
Guider
Misao Toyshima, auktoriserad guide och tolk,
[email protected]
Hatorisan
nås via Margareta Neckelius, [email protected]
36
familj. Denna, vår sista kväll, hann vi också med ett besök uppe i kända “New York
Bar” på 52:a våningen i Park Hyatt Hotel. Filmen “Lost in translation” spelades
delvis in här och det märktes att baren var
mycket populär speciellt bland unga utlänningar.
Vår resa kom till ett slut, även om en liten
grupp stannade några extra dagar. Helhetsintrycket av Tokyo var fantastiskt: fräscht,
modernt, supergod mat och trevliga japaner - vi hoppas snart kunna återvända!
Stort Tack till Margareta Neckelius som hjälpte oss så mycket
med resan och även till de duktiga och supertrevliga guiderna
som hon ordnade, Hatorisan och Misao Toyoshima.
Bo och studera i en trygg och stimulerande miljö
Till grund för livslång vänskap
Sveriges främsta internatskola
www.sshl.se/apply
www.sshl.se/visit
sweas recept
Sallad från öst till väst
Vad passar bättre till lunch än en sallad? Anna Karin Famm bjuder här på två fräscha favoriter.
Asiatisk sallad med oxfilé eller kalvfilé
4 personer
Börja med att hacka vitlök och ingefära.
Strimla köttet.
Tvätta salladen och lägg den på ett stort fat.
Hetta upp olja i en panna på hög värme och tillsätt vitlök
och ingefära. Stek en minut under omrörning.
Tillsätt sedan köttet och stek som hastigast.
Peppra rikligt och rör ner sojan och limejuicen.
Lägg upp oxfilén på salladsbädden och strö över
sesamfrön.
Foto: Anna Karin Famm
2 tsk olja
1 tsk hackad färsk ingefära
1 tsk hackad vitlök
300 g strimlad oxfilé alt. kalvfilé
Svartpeppar
3 msk asiatisk soja
1 msk juice från lime
Machésallad eller dyl
1 tsk sesamfrön
Tips!
Kalvfilé från EKOL är
mycket god och passar
utmärkt i salladen.
Amerikansk Waldorf sallad toppad med kycklingfilé
4 personer
2 tsk olja
300 g kyckling filé
Salt
Svartpeppar
Foto: Anna Karin Famm
2 dl mild yoghurt
2 msk majonnäs
2 tsk honung
2 msk juice från citron
1 msk vitvinsvinäger
3 st selleri i tunna skivor
1,5 dl rostade valnötter
3 st röda äpplen i tärningar
1,5 dl halverade vindruvor
1-2 salladshuvud av krispig sort
Börja med att stek kycklingfilén i olja krydda med salt och peppar låt kallna.
Skiva den sedan.
Rosta valnötterna lätt i en het torr panna. Låt svalna.
Dela vindruvorna och kärna ur. Sätt åt sidan.
Gör dressingen i en stor skål. Blanda yoghurt, majonnäs, citronsaft, vitvinsvinäger och honung. Smaka av med salt, peppar.
Skär sellerin i tunna skivor, skär äpplena i fina tärningar behåll gärna skalet
på, dela salladen i mindre bitar. Häll selleri, äpple och sallad i skålen med
dressingen och rör om.
Lägg upp den dressing indränkta salladen på ett fat och toppa med kyckling, valnötter och vindruvor.
38
Välkommen till SWEAs Världsmöte
i Bologna 2013!
Den 3-6 oktober 2013 är det dags för SWEAs Världsmöte i Bologna, Italien. Arrangör är SWEA Rimini och på
programmet står bland annat rundturer, utflykter, seminarier, möten, middagar och efterresor. Missa inte chansen att
träffa gamla och nya SWEA- väninnor från hela världen!
Fredag den 4 oktober kommer SWEAs sju regionmöten
att hållas, där samtliga avdelningsordföranden och andra
intresserade Sweor är inbjudna att delta. På lördagen är
det världsmötesdag och det kommer att finnas möjlighet
att lyssna till intressanta föredrag. Under samtliga dagar
arrangerar SWEA Rimini bredvidaktiviteter i Bologna och
dess omgivningar. På www.swea.org/rimini kan du läsa
mer om programmet och anmäla dig. Den 31 maj 2013
vill vi ha din anmälan.
Om Bologna
Bologna är huvudort i regionen Emilia Romagna. Här
sammanbinds den norra och södra delen av den italienska halvön.
Bologna var ursprungligen en etruskisk stad, kom senare
under galliskt styre och blev därefter en romersk stad och
koloni.
Hotellutbudet är mycket varierat, från charmiga gamla
palats till hypermoderna konferensanläggningar, allt på
gångavstånd från centrum. Och inte nog med det – trottoarerna i centrum är täckta av arkader som skyddar mot
solen på sommaren och regnet på vintern. Det finns hela
35 kilometer arkader i centrum, så i den här staden behövs aldrig paraply!
SWEA Rimini har förbokat två fyrstjärniga hotell Hotel
Europa (där även SWEA- mötena kommer äga rum) och
Hotel Tre Vecchi samt trestjärniga Hotel Regina.
Restauranger finns det gott om, i alla olika storlekar
och prisklasser – och maten är lika fantastisk överallt.
Invånarna i Bologna lever för sin mat. När de inte lagar
och äter den så pratar de om den – ofta pratar de om
middagen medan de äter lunch. Här måste restaurangerna verkligen hålla måttet om de ska kunna behålla sina
kunder!
Stadsvandringar är populära i Bologna och utöver de
traditionella kulturvandringarna, finns det möjlighet att
besöka det underjordiska och det gastronomiska Bologna – eller varför inte ta en promenad på Grisham-tema?
Utflykter
Från Bologna organiseras utflykter i omgivningarna, bland
annat:
• Regionens gastronomi. Besök hos parmesan-, parmaskinka- och
• balsamvinägerproducenter samt lunch.
• Villa La Torre. Trevlig matlagningskurs i en villa ute på
landet med efterföljande lunch.
• Faenza och Ca ́Lunga. Besök på det berömda internationella keramikmuseet i
• Faenza med efterföljande vinprovning på Ca ́Lunga
i Imola.
• Fidenza village. Ett av Italiens stora outlet där det är
möjligt att ”shop til you drop”.
Efterresor ordnas till Piemonte eller Sorrento/Capri.
Kontaktperson: Elizabeth Cederholm,
[email protected]
För mer information, detaljerat program och anmälan:
www.swea.org/rimini
Om Bologna och regionen Emilia Romagna:
www.emiliaromagnaturismo.it
39
Färgstarka kvinnor på besök
Till SWEA Moskvas Årsmöte hade vi bjudit in två färgstarka kvinnor, Camilla Thulin och Karina Ericsson Wärn, att prata om mode
och stil. De blandade sitt föredrag med tips om klädstil till exempel på vad man bör tänka på när man handlar kläder. Det kanske
inte är alltid så lätt att hitta rätt storlek. I en affär kanske storlek 40 passar utmärkt medan man i en annan affär måste gå upp eller
ned en storlek. Kvalitet och passform är A och O när man handlar.
Text: Anna Gustafson Bril & Louise Rybring
Foto: Anna Gustafson Bril
Camilla Thulin och Karina Ericsson Wärn
kallar sig “granntanterna” när de arbetar
tillsammans. De har mode och stil som ett
stort gemensamt intresse och är dessutom
grannar på Söder i Stockholm. De känner
sig helt komfortabla med att bli kallade
tanter och slår ett stort slag för att mogna
kvinnor ska stå för sin stil och gärna klä
sig kvinnligt!
I Sverige och Norden, menar de, att vi
kvinnor sedan 70-talet alltför mycket anammat mannen som stilideal - det är dags
för kvinnor att sluta klä sig som tonåringar
eller män och i stället ta på sig en snygg
klänning, gärna ha långt hår, sminka sig
generöst och inte stressa över sin vikt utan
snarare klä sig kvinnligt som man är här
och nu! Ett mycket positivt budskap alltså.
Karina Ericsson Wärn har en bakgrund
inom konstvärlden, som konsthallschef
och kurator inom samtida konst, men är
främst känd som författare till ett stort antal böcker om mode. I augusti förra året
40
kom “Modebibeln: den svenska” ut. Det
är en detaljerad beskrivning av svenskt
mode från 1867 fram till 2010. Hennes
allra senaste bok handlar om Margo Fallai, en färgstark och mytomspunnen kvinna som höjde ribban i mode-Sverige med
sin lyxboutique.
Hon bor halva året i Paris och därifrån
förser hon Svenska Moderådet med rapporter om kommande trender
Många känner redan till Camilla Thulin.
Hon är en av Sveriges mest anlitade stylist och designer och arbetar ofta som kostymtecknare för de största svenska teatrarna. Hon designar även scenkläder till
svenska musiker, bland annat Army of
Lovers i Melodifestivalen.
Sedan tre år har Camilla ett eget varumärke med snygga, moderna klänningar.
Hon har även skrivit ett flertal böcker om
just stil.Hon har dessutom skrivit en kokbok om sitt älskade Turkiet, “En matresa
i turkiska vatten”. I höstas blev Camilla
utsedd av Svensk Damtidnings läsare som
Sveriges mest välklädda kvinna och fattas
bara annat med böcker som “Stil”, “Karlar
med stil” och “Stil med Thulin” i bagaget
så vet hon verkligen vad hon talar om!
Camilla och Karina har också en nättidning tillsammans där de skriver om
mode, trender, tankar och idéer. Det finns
mycket spännande läsning om och för
kvinnor. Därifrån kan man också titta in
på deras respektive bloggar.
Nättidningen heter “OSS GRANNTANTER EMELLAN”.
www.granntanter.se
Aktiviteter
SEMLOR
Marika bjöd på semlor hemma hos sig.
FRESH TACK!
Kristin Carlo avtackades på restaurang Uilliam´s. Hon
har stått för SWEA
Moskvas programplanering de senaste
åren.
SCARVES
Påskkaffe
hemma hos Hülya
Tardell.
Knappt 40 Sweor var med på årets ÅRSMÖTE med middag, lottdragning, Karina
Ericsson Wärn och Camilla Thulin.
41
Sjöfararen
Vagga, vagga mig, stjärnebåt!
Hjärnan har tröttnat på havets låt.
Alltför länge jag sökt en hamn hjärnan är trött på allt känslosamt:
hymner - lagrar - heroer - svek hjärnan har tröttnat på all lek!
Lägg mig i gräs, lägg mig i ris hjärnan är trött på alla krig...
Marina Tsvetajeva, 1923
Marina Tsvetajeva (1892-1931) är rysk lyrisk poet från Moskva.
Hon levde och verkade i Ryssland under bl.a. revolutionen.
Urval av dikt - RGGU, Tamara Torstendahl
och Marina Dubovitskaya.
42
Photo: Helge Hansen
Successfully developing
gas value chains requires
a particular habit.
Doing the impossible.
“It can’t be done.” To us, no other words sound more like a challenge. Working to
develop reliable sources of natural gas, we’ve crossed many frontiers. In 1985, we
began transferring gas through a subsurface pipeline from the Statfjord field across
the Norwegian Trench for processing at Kårstø, Norway – a seemingly impossible
task. We’ve constructed the world’s longest subsea gas pipeline, Langeled, carrying
Ormen Lange gas 1,200 km to the north east of the UK. And not to forget the first
offshore development in the arctic Barents Sea – the Snøhvit field – developed
without surface installations. Wherever it can’t be done, we’re getting the job done.
Go a little deeper at www.statoil.com
43
43
44