Föreskrifter om avfallshantering för Kalmarsundsregionens renhållare
DEL 4 AVFALLSPLAN 2009 - 2012 AV FA L L S H A N T ER I N G I N O M KO M M U N A L F Ö R B U N D E T K A L M A R S U N D S R EG I O N E N S R E N H Å L L A R E ( K S R R ) Föreskrifter om avfallshantering för Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) omfattande Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommuner Dessa föreskrifter utgör tillsammans med Avfallsplan 2009 – 2012 renhållningsordning för Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) Antagen av KSRR:s förbundsfullmäktige den 17 oktober 2008, § 18 Avfallsplan 2009-2012 är tidplanen förlängd och gäller fr.o.m. 2009-01-01 t.o.m.2013-06-30 av KSRR:s förbundsstyrelse den 16 mars 2012 §14 Senaste revidering antagen av KSRR:s förbundsfullmäktige den 23 november 2012 § 17. Sidan 1 av 39 Sidan 2 av 39 Innehållsförteckning Avfallsföreskrifter för Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) omfattande Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommun. .............................. 5 Inledande bestämmelser ........................................................................................ 5 Definitioner ............................................................................................................. 5 Ansvar .................................................................................................................... 6 Avgiftsskyldighet .................................................................................................... 6 Informationsskyldighet............................................................................................ 6 Skyldighet att lämna avfall...................................................................................... 6 Sortering................................................................................................................. 6 Hämtningsområden ................................................................................................ 7 Hämtningsintervall.................................................................................................. 7 Emballering av avfall .............................................................................................. 7 Avfallsutrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m. ......................... 7 Fyllnadsgrad och vikt.............................................................................................. 7 Ansvar för och anskaffandet av kärl och övrig utrustning samt ansvar för avfallsutrymme ....................................................................................................... 8 Uppgiftsskyldighet .................................................................................................. 8 Undantag från föreskrifterna................................................................................... 8 Ikraftträdande ......................................................................................................... 9 Bilagor Anvisningar 1.1 Hushållssopor och kompostering av matavfall 1.2 Latrin 1.3 Slam 1.4 Fett från restauranger, storkök och liknande 1.5 Grovavfall 1.6 Trädgårdsavfall 1.7 Farligt avfall 1.7.1 Batterier 1.7.2 Elektriska och elektroniska produkter 1.8 Läkemedel, cytostatika (Producentansvar) och kasserade kanyler, m.m. 1.9 Förpackningar av färgat och ofärgat glas, mjuk- och hårdplast, metall eller papper samt tidningar och tidskrifter (Producentansvar) 1.10 Övrigt hushållsavfall Sidan 3 av 39 2 Regler för avfallsutrymmen och transportvägar 3 Återbruk Sidan 4 av 39 Avfallsföreskrifter för Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) omfattande Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommun Inledande bestämmelser 1 § För avfallshantering inom KSRR:s hämtningsområden gäller: Miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927) Föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken och Andra författningar Vid sidan av de författningar som anges i första stycket gäller dessa föreskrifter om avfallshantering. Definitioner 2 § Med KSRR avses kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare. Med kommunerna avses Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommun. Med fastighetsägare avses den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. Med nyttjanderättshavare anses den som, utan att omfattas av fastighetsinnehavarbegreppet, har rätt att bruka eller nyttja en fastighet/bostad. Fastighetsägaren kan efter skriftlig överföring ge nyttjanderättshavaren rätten att ändra abonnemangsform, beställa extra tömning mm. Med avfall menas varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Med hushållsavfall jämförligt avfall avses avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor, oavsett ändamål och verksamhet, uppehåller sig i en lokal eller anläggning. Avfall från butiker som utgör en blandning av förpackningar och livsmedelsrester eller kasserade livsmedel räknas också hit. Exempel är toalettavfall, avfall från personalmatsalar, restauranger, storkök, gatukök, affärsrörelser, livsmedelsbutiker, skolor, byggarbetsplatser, samlingslokaler, fritidsanläggningar, campingplatser, järnvägsoch flygstationer, sjukhus och andra vårdinrättningar etc. Med återvinningscentral (ÅVC) avses bemannad anläggning för mottagning av sorterade grovsopor och farligt avfall från hushåll. Med återvinningsstation (ÅVS) avses obemannad anläggning för mottagning av tidningspapper, förpackningar och batterier från hushåll. Med återbruk avses återanvändning av föremål, vilket syftar till att föremålet används igen för att fylla samma funktion som det ursprungligen var avsett för, utan annan förberedande bearbetning än rengöring och/eller reparation Sidan 5 av 39 Ansvar § 3 KSRR ansvarar för de uppgifter som gäller insamling, transport, återvinning, bortskaffande, information och planering av avfall som åläggs kommuner i miljöbalkens 15 kapitel med tillhörande lagstiftning. Avfallsinsamlingen inom KSRR:s hämtningsområden utförs av den eller de som KSRR bestämmer. KSRR:s styrelse får utfärda bestämmelser och anvisningar som kompletterar avfallsföreskrifterna samt revidera bilagorna till dessa föreskrifter. § 4 Tillsynen över efterlevnaden av miljöbalken och föreskrifter meddelade med stöd av balken utförs av den kommunala tillsynsmyndigheten, länsstyrelsen eller KSRR. Avgiftsskyldighet § 5 Förbundsfullmäktige får med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken meddela föreskrifter om att avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning, bortskaffande, information och planering av avfall samt handläggning utifrån de lokala föreskrifterna om avfallshantering, som enligt miljöbalken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs genom KSRR:s försorg. § 6 Fastighetsägare eller den som istället för fastighetsägaren är skattskyldig för fastigheten/bostaden ska erlägga angivna avgifter. Fakturamottagande kan efter skriftlig överenskommelse med KSRR överföras på nyttjanderättshavaren, avgiftsskyldigheten kvarstår dock hos fastighetsägaren. Informationsskyldighet § 7 KSRR ska verka för att sammanställa informationsmaterial så att fastighetsägare kan leva upp till sin skyldighet, att i tillräcklig omfattning informera sig själv och den eller de som bor i eller är verksam på fastigheten om gällande bestämmelser för avfallshantering. § 8 Ändring av ägandeförhållanden för fastigheten/bostaden eller annan ändring som berör avfallshanteringen ska snarast anmälas till KSRR. Skyldighet att lämna avfall § 9 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska lämnas till KSRR om inte annat sägs i dessa föreskrifter. Sortering § 10 Varje fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut de avfallsslag som anges i bilagorna till denna föreskrift. Utsorterade avfallsslag hämtas av KSRR i särskild ordning vid fastigheten/bostaden eller lämnas av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren på plats som anvisas i bilagorna till denna föreskrift. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fastigheten/bostaden så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. Om kärlet har felaktigt innehåll töms det inte och felet skall åtgärdas av fastighetsägaren till nästa tömningstillfälle. Sidan 6 av 39 Hämtningsområden § 11 KSRR:s hämtningsområde består av kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Hämtningsintervall § 12 Hämtning av hushållsavfall samt därmed jämförligt avfall utförs enligt bilagorna till denna föreskrift. KSRR fastställer hämtningsintervall. Emballering av avfall § 13 Regler för emballering av avfall anges i bilagorna till denna föreskrift. Avfallsutrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m. § 14 Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling samt i bilagorna till denna föreskrift. Därutöver gäller följande: Fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren ska sätta ut behållare/kärl/avfall etc. vid anvisad hämtplats senast kl. 06.00 på hämtningsdagen. Alla behållare ska vara så placerade att olägenhet inte uppstår för omgivningen. Vid verksamhet som hanterar större mängder livsmedel, t.ex. restauranger, skolor, butiker och vårdverksamheter ska avfallsutrymmet vara kylt alternativt att hämtningsintervall anpassas så att olägenhet inte uppkommer. Efter överenskommelse och beslut av KSRR kan hämtning ske vid miljöhuset/avfallsrummet eller liknande inom områden med gemensam förvaltning för ett flertal fastigheter/bostäder, inom samfällighetsförening eller inom grupp av småhus eller liknande. Områden med gemensam förvaltning för ett flertal fastigheter/bostäder, inom samfällighetsförening eller inom grupp av småhus eller liknande kan dela kärl efter samråd, behovsanalys och beslut av KSRR. § 15 KSRR fastställer typ och antal av behållare och säckar samt hämtningsplats för varje fastighet/bostad. KSRR får besluta om annan storlek, hämtningsintervall på, eller annat antal behållare än den av fastighetsägaren eller nyttjanderättsinnehavaren beställda, om den normala avfallsmängden kräver detta. KSRR har rätt att efter information till fastighetsägaren/nyttjanderättsinnehavaren verkställa ändringen på fastigheten/bostaden. § 16 Vid nybyggnad eller ändring som påverkar avfallshämtningen ska kontakt tas med KSRR. Fyllnadsgrad och vikt § 17 För fyllnadsgrad, maxvikt och dragmotstånd gäller arbetsmiljöverkets gällande föreskrifter och bilagorna till denna föreskrift. Sidan 7 av 39 Ansvar för och anskaffandet av kärl och övrig utrustning samt ansvar för avfallsutrymme § 18 Ansvar för avfallsutrymme, kärl och övrig utrustning samt ansvar för att anskaffa kärl och övrig utrustning regleras i bilagorna till denna föreskrift. Uppgiftsskyldighet § 19 Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall ska efter förfrågan från KSRR lämna de uppgifter om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för KSRR:s avfallsplanering. § 20 Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in, hanterar eller säljer förpackningar eller en vara som är innesluten i en förpackning, ska på förfrågan från KSRR lämna de uppgifter om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för KSRR:s avfallsplanering. § 21 Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ska efter förfrågan från KSRR lämna uppgifter om det avfall som uppstår på fastigheten/bostaden vad beträffar avfallets art, sammansättning, mängd och hantering. Undantag från föreskrifterna § 22 Prövning om undantag från föreskrifterna regleras enligt bilagorna till denna föreskrift samt enligt följande: Prövning av undantag från dessa föreskrifter görs av KSRR. Ansökan eller anmälan ska skriftligen lämnas till KSRR senast 1 månad innan undantaget avses träda i kraft. Ansökan kan bara göras av fastighetsägaren. Ansökan eller anmälan ska innehålla tillräckliga uppgifter för prövning, bl.a. uppgifter om vilket/vilka avfallsslag som avses, motiv för undantaget och hur ett eventuellt eget omhändertagande avses utföras. Beviljade undantag gäller endast fastighetsägare kan upphävas med omedelbar verkan om föreskrifterna och/eller beslutet inte följs, om förutsättningarna för undantaget förändrats eller om olägenhet för människors hälsa eller miljön uppkommer. Beviljade gemensamma behållare samt beviljat eget omhändertagande av latrin gäller tillsvidare med rätt för KSRR att ompröva beslutet dels om de omständigheter som låg till grund för beslutet har förändrats eller dels vid förändring i renhållningsföreskrifterna. Beslut om omprövning på grund av ändrade förhållanden sker när sådana ändrade förhållanden kommer till KSRR:s kännedom. Beslut om omprövning med anledning av förändring i renhållningsföreskrifterna skall meddelas fastighetsägaren 1 år innan beslut kan komma att ändras. Vid omprövning av ansökan med beslut om avslag fastställer KSRR typ av abonnemang för fastigheten/bostaden samt öppnar upp abonnemanget. Beviljade förlängda hämtningsintervall samt uppehåll gäller i max fyra år. Vid utgången av den beviljade perioden fastställer KSRR typ av Sidan 8 av 39 § 23 Styrelsen i KSRR kan besluta om avvikande avfallshantering inom områden där KSRR bedriver försöksverksamhet. § 24 Om det finns särskilda skäl kan även andra undantag än de som nämns i denna föreskrift prövas. § 25 Överklagan av beslut som fattats av KSRR skall göras inom 3 veckor från den dag den berörda tagit del av beslutet. Överklagan skickas till KSRR som antingen prövar ärendet på nytt eller skickar vidare ärendet till överprövande myndighet. Ikraftträdande § 26 Dessa föreskrifter träder ikraft 2009-01-01. Senaste revidering träder i kraft 2013-01-01. Sidan 9 av 39 Bilaga 1.1 Anvisning för Hushållssopor och kompostering av matavfall Definition Med hushållssopor menas sådant avfall som normalt läggs i soppåsen i ett hushåll och sedan läggs i sopbehållaren på fastigheten och som återstår sedan grovsopor, farligt avfall, batterier, elektronikavfall, förpackningar, läkemedel, tidningspapper och eventuella föremål till återbruk sorterats ut. Latrin skall hanteras enligt bilaga 1.2. Exempel på hushållssopor är: matrester kladdiga förpackningar sanitetsprodukter som blöjor, bindor, topps porslin städsopor diskborstar och disktrasor. trasiga kläder och textilier Sortering Vid utsortering av matavfall till central behandling skall detta utföras enligt KSRR:s anvisningar. Emballering av avfall I behållare och utrymmen för avfall skall endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Avfallet skall vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem, lukt eller annan olägenhet inte uppstår. Lättruttnande, vätskehaltigt eller illaluktande avfall skall vara väl inneslutet i förpackning som inte genomsläpper väta. Om emballering ej uppfyller kravet på ”väl inneslutet” kan KSRR kräva insatssäck eller liknande. Föremål som kan ge upphov till skär- och stickskador, till exempel krossat glas, spikar eller liknande skall läggas i styvt skyddshölje innan det paketeras. Varm aska och slagg skall släckas och ämnen som kan förorsaka antändning skall neutraliseras innan de emballeras och läggs i sopkärlet. Avfall som är dåligt emballerade, innehåller föremål som är skärande, stickande eller dammande, hämtas inte och skall emballeras om till nästa ordinarie hämtningstillfälle. Extratömning kan ske efter beställning av fastighetsägaren/nyttjanderättshavaren. Hämtningsintervall Hämtning av hushållssopor från helårsbostäder, butiker, restauranger och andra verksamheter utförs enligt nedan angivna bestämmelser: hämtning 1/14:e dag eller hämtning 1/4:e vecka året runt. Hämtning av hushållssopor från fritidsbostäder utförs enligt nedan angivna bestämmelser: Sidan 10 av 39 hämtning 1/14:e dag fr.o.m. maj t.o.m. september, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Hämtningen omfattar 11 fastlagda hämtningar per år hämtning 1/4:e vecka fr.o.m. maj t.o.m. september, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Hämtningen omfattar 5 fastlagda hämtningar per år hämtning 1/14:e dag eller hämtning 1/4:e vecka året runt. Efter beställning kan extratömning av avfallskärl ske på helgfria vardagar. Tömningen utförs senast 2 arbetsdagar efter att beställningen är mottagen. Vid tillfälliga arrangemang, exempelvis festivaler, scoutläger, marknader och liknande, sker hämtning efter överenskommelse med KSRR, dock minst 1 gång varannan vecka. Behållare Kärl finns i storlekarna 140, 190, 240, 370/400 och 660 liter. Säckar finns i storlek 160 liter. Containrar/lastväxlarflak finns i storlekar 3 – 35 m3. Volymen per bostad/fastighet ska vara tillräcklig stor för dess behov. Fyllnadsgrad och vikt Kärl eller säck får inte fyllas mer än att det/den lätt kan tillslutas. Kärl eller säck får inte heller vara så tunga att det blir uppenbara svårigheter att flytta eller tömma dem. För maxvikter och dragmotstånd gäller arbetsmiljöverkets gällande föreskrifter och tabell för totalvikter i föreskriftens bilaga 2. Om kärl eller säck är för tungt eller överfullt töms det ej och mängden avfall skall reduceras eller delas upp på fler behållare till nästa ordinarie hämtningstillfälle. Extratömning kan ske efter beställning av fastighetsägaren/nyttjanderättshavaren. Avfallsutrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m. Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling samt i bilaga 2. Ansvar för kärl, anskaffandet av kärl och övrig utrustning samt ansvar för avfallsutrymme Utrymme för avfallshantering, till exempel miljöhus/avfallsrum, bekostas, ägs och underhålls av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren. Kärl eller större behållare ägs och underhålls, rengörs dock ej, av KSRR eller dess entreprenör om inte annat överenskommits. Behållare för hushållsavfall skall ha sådan utformning att den kan godkännas av KSRR. För hushållssopor skall kärl nyttjas som standard istället för säck om inte särskilda skäl föranleder annat. Eventuellt säckställ bekostas, ägs och underhålls av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren. Sopsäckar tillhandahålls av KSRR om inte annat överenskommits. Behållare för biologisk behandling av matavfall eller annat biologiskt hushållsavfall bekostas av, ägs och underhålls av fastighetsägaren i de fall behandling sker på den egna fastigheten. Vid insamling av matavfall till central behandlingsanläggning nyttjas KSRR:s kärl. Sidan 11 av 39 Rengöring Rengöring av avfallsutrymmen och behållare utförs vid behov av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren så att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. Rengöring av behållare kan även utföras av KSRR efter särskild beställning. Vid uppmaning av KSRR skall fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren rengöra behållaren innan nästa ordinarie tömning. Om inte detta är gjort kan KSRR genomföra rengörning och fakturera fastighetsägaren för detta. Undantag från föreskrifterna Uppehåll i hämtning Uppehåll i hämtning av hushållssopor, kan beviljas om fastigheten/bostaden är obebodd. Med obebodd fastighet/bostad avses fastighet/bostad som endast besöks för tillfällig tillsyn ett fåtal gånger per år eller där fastigheten/bostaden renoveras och där ingen övernattning förekommer. Med tillsyn avses nödvändigt underhåll av bostadshus och trädgård, t.ex. gräsklippning, underhåll av fasta installationer m.m. Uppehåll i hämtning av hushållssopor kan efter ansökan beviljas enligt följande: Helårsbostäder, butiker, restauranger och andra verksamheter: Sammanhängande uppehåll ≥ 6 månader. Fritidsbostad: Sammanhängande uppehåll hela sommarperioden, d.v.s. under huvudperioden, fr.o.m. mitten av maj t.o.m. mitten av oktober, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Eget omhändertagande Eget omhändertagande av matavfall, skall anmälas till KSRR. Avfallet skall komposteras på den egna fastigheten där även det uppkomna kompostmaterialet skall användas. Kompostering skall utföras i skadedjurssäkra behållare utan att risk för människors hälsa eller miljön uppkommer. Fastighetsägaren skall i anmälan redogöra för hur omhändertagandet skall utföras. Gemensamt sopkärl Gemensamt sopkärl kan efter ansökan beviljas för 2 st. närliggande fastigheter/bostäder med samma abonnemangstyp. KSRR kan efter särskild prövning bevilja fler än två fastigheter/bostäder undantag för gemensamt kärl om det finns drifttekniska skäl. Ansökan skall göras gemensamt av båda fastighetsägarna. Ikraftträdande Denna bilaga trädde i kraft 2009-01-01. Senaste revidering i denna bilaga gäller fr.o.m. 2013-01-01. Sidan 12 av 39 Bilaga 1.2 Anvisning för Latrin m.m. Definition Avfall från toalett som inte är kopplad till enskild eller kommunal avloppsanläggning t.ex. mulltoalett, förbränningstoalett eller frystoalett. För installation av toalett som inte är kopplad till enskild eller kommunal avloppsanläggning kan ansökan/anmälan till kommunens miljökontor eller motsvarande krävas. Sortering Latrinkärl får inte innehålla ovidkommande material såsom plastpåsar/-säckar, bindor, tamponger, blöjor, våtservetter och annat som inte kan hänföras till begreppet latrin eftersom dessa stör efterbehandlingsprocessen. Dessa material skall sorteras efter sitt avfallsslag, t.ex. hushållssopor, och slängas i därför avsett kärl. Emballering av avfall Latrinkärl skall vara av engångstyp och tillhandahålls av KSRR. Behållaren skall förslutas av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren. Innersäckar eller påsar av plast får inte förekomma i latrinkärlet eftersom dessa stör efterbehandlingsprocessen av latrin. Hämtningsintervall Hämtning av latrin från helårsbostäder, butiker, restauranger och andra verksamheter utförs enligt nedan angivna bestämmelser: hämtning 1/14:e dag eller hämtning 1/4:e vecka året runt. Hämtning av latrin från fritidsbostäder utförs enligt nedan angivna bestämmelser: hämtning 1/14:e dag fr.o.m. mitten av maj t.o.m. mitten av oktober, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Hämtningen omfattar 11 fastlagda hämtningar per år. hämtning 1/4:e vecka fr.o.m. maj t.o.m. september, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Hämtningen omfattar 5 fastlagda hämtningar per år hämtning 1/14:e dag eller hämtning 1/4:e vecka året runt. Vid varje hämtningstillfälle får max ett kärl per abonnemang placeras på angiven hämtplats. Vid behov av att lämna fler kärl i samband med ordinarie hämtning görs denna beställning hos kundservice. Ett eller två extra kärl kan då placeras på hämtplatsen och motsvarande antal nya kärl avlämnas. Vid behov av att lämna fler kärl än två kan ett abonnemang med ytterligare extrakärl i samband med ordinarie hämtning beställas. Dessa kärl är märkta och när dessa hämtas lämnas inga nya tomma kärl i utbyte. Vid tillfälliga evenemang, som omfattar max 14 dagar, exempelvis festivaler, scoutläger och liknande, kan ett antal abonnemang som innefattar 1 kärl beställas. Sidan 13 av 39 Avlämning och hämtning sker efter överenskommelse med KSRR och främst i samband med ordinarie hämtning i området. Tjänsten kan inte utnyttjas som ett alternativ till helårs- eller fritidsabonnemang. Behållare Kärl av engångstyp finns i storlekar på cirka 20 liter. KSRR fastställer abonnemang för fastigheten/bostaden. Fyllnadsgrad och vikt Kärl får inte fyllas mer än att det lätt kan tillslutas. Kärl får inte heller vara så tunga att det blir uppenbara svårigheter att flytta eller tömma dem. Maxvikt 15 kg. För dragmotstånd gäller arbetsmiljöverkets gällande föreskrifter och tabell för totalvikter i föreskriftens bilaga 2. Om kärlet är för tungt töms det ej och mängden latrin skall reduceras till nästa hämtningstillfälle, t.ex. genom att dela upp latrinet på fler behållare till nästa hämtningstillfälle. Om kärlet har felaktigt innehåll töms det inte och felet skall åtgärdas till nästa tömningstillfälle. Avfallsutrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m. Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling samt i bilaga 2. Ansvar för kärl, anskaffandet av kärl och övrig utrustning samt ansvar för avfallsutrymme Utrymme för avfallshantering bekostas, ägs och underhålls av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren. Kärl för latrin tillhandahålls av KSRR. Rengöring Rengöring av avfallsutrymmen och kärlets utsida utförs vid behov av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren så att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. Undantag från föreskrifterna Uppehåll i hämtning Uppehåll i hämtning av latrin kan beviljas om fastigheten/bostaden är obebodd. Med obebodd fastighet/bostad avses fastighet/bostad som endast besöks för tillfällig tillsyn ett fåtal gånger per år eller där fastigheten/bostaden renoveras och där ingen övernattning förekommer. Med tillsyn avses nödvändigt underhåll av bostadshus och trädgård, t.ex. gräsklippning, underhåll av fasta installationer m.m. Uppehåll i latrinhämtning kan efter ansökan beviljas enligt följande: Helårsbostäder, butiker, restauranger och andra verksamheter: Sammanhängande uppehåll ≥ 6 månader Fritidsbostäder och säsongsuppställd torrtoalett: Sammanhängande uppehåll hela sommarperioden, d.v.s. under huvudperioden mitten av maj till mitten av oktober, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Sidan 14 av 39 Eget omhändertagande Eget omhändertagande kan efter ansökan beviljas för toalett som inte är kopplad till enskild eller kommunal avloppsanläggning t.ex. mulltoalett, förbränningstoalett eller frystoalett.. Avfallet skall omhändertas på den egna fastigheten . Omhändertagandet skall utföras i behållare som är avsedd för avfallet utan att risk för människors hälsa eller miljön uppkommer. Fastighetsägaren skall i ansökan redogöra för hur omhändertagandet utförs på ett säkert sätt. Ikraftträdande Denna bilaga trädde i kraft 2009-01-01. Senaste revidering i denna bilaga gäller fr.o.m. 2013-01-01. Sidan 15 av 39 Bilaga 1.3 Anvisning för Slam Definition Slam från enskilda avloppsanläggningar och slutna tankar. Sortering Slambrunnar eller slutna tankar får inte innehålla ovidkommande material, såsom bindor, tamponger, våtservetter, tops, plast, tyg m.m. eftersom dessa stör efterbehandlingsprocessen. Dessa material skall sorteras efter sitt avfallsslag i enlighet med dessa föreskrifter. Om brunnen eller tanken innehåller ovidkommande material töms den inte, utan fastighetsägaren skall åtgärda felet. Alternativt åtgärdar KSRR felet på fastighetsägarens bekostnad. Hämtningsintervall Slam från enskilda avloppsanläggningar och slutna tankar förutom BDTbrunnar töms minst 1 gång/år. BDT-brunnar töms minst vartannat år. Det är fastighetsägarens ansvar att vid behov tillse tätare tömning. Krav på tätare tömningsintervaller kan förekomma efter beslut från KSRR i samråd med anläggningens tillsynsmyndighet. Tillfälligt uppställda slutna tankar, t.ex. bajamajor och byggtoaletter, töms vid behov. Extratömning kan efter beställning genomföras inom 5 arbetsdagar eller 10 arbetsdagar alternativt jourtömning inom 8 timmar. Ansvar för brunnar och tankar och för underhåll m.m. Brunnar, tankar, minireningsverk och liknande bekostas och underhålls av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren. Om minireningsverk eller liknande skall tömmas i enlighet med särskilda instruktioner eller om kemiska ämnen tillsatts anläggningen ska fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren i god tid informera KSRR om detta. Tillstånds- och tillsynsmyndighet för enskilda avloppsanläggningar är kommunens miljökontor eller liknande. Transportvägar, angöringsplatser, utformning av brunnar m.m. Bestämmelser om transportvägar, angöringsplatser, utformning av brunnar m.m. finns i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling samt i bilaga 2. Undantag från föreskrifterna Förlängt slamtömningsintervall Förlängt slamtömningsintervall för enskilda avloppsanläggningar kan efter ansökan beviljas till 1 gång vartannat år. Förutsättningar för detta är att anläggningen har en tillräcklig kapacitet/låg nyttjandegrad och att anläggningens funktion inte försämras samt att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Anläggningen skall dessutom vara godkänd enligt idag gällande regelverk och inte ligga inom särskilt känsliga områden. Sidan 16 av 39 Uppehåll i slamtömning Uppehåll i slamtömning kan efter ansökan beviljas om fastigheten/bostaden inte bebos under en sammanhängande period på minst 12 månader. Med obebodd fastighet/bostad avses fastighet/bostad som endast besöks för tillfällig tillsyn ett fåtal gånger per år eller där fastigheten renoveras och där ingen övernattning förekommer. Med tillsyn avses nödvändigt underhåll av bostadshus och trädgård, t.ex. gräsklippning, underhåll av fasta installationer m.m. KSRR värderar om uppehållet kräver att en sluttömning av slam skall göras. Eget omhändertagande Eget omhändertagande av slam från enskilda avloppsanläggningar och slutna tankar är inte tillåtet. Övergångsbestämmelser I bilaga 2 redovisas regler för maximalt avstånd mellan tömningsfordonets uppställningsplats och locket på anläggningen som ska tömmas samt regler för minimått på vägbredd. Dessa regler gäller samtliga anläggningar som är anlagda efter 2010-01-01. För anläggningar anlagda före 2010-01-01 gäller särskilda övergångsbestämmelser efter överenskommelse med KSRR. Övergångsreglerna innebär att anläggningarna senast 2014-01-01 skall uppfylla regelverket. Ikraftträdande Denna bilaga trädde i kraft 2009-01-01. Senaste revidering i denna bilaga gäller fr.o.m. 2013-01-01. Sidan 17 av 39 Bilaga 1.4 Anvisning för Fett från restauranger, storkök och liknade Definition fett från fettavskiljare fett från avskrap av stekbord och liknade använt flottyrfett Fett från livsmedelsindustri är inte klassat som hushållsavfall. Hämtningsintervall Tömning av fettavskiljare utförs minst 2 ggr/år. Det är fastighetsägarens ansvar att vid behov tillse tätare tömning. Krav tätare tömningsintervaller kan förekomma efter beslut från KSRR i samråd med anläggningens tillsynsmyndighet och/eller VAhuvudman. Fett från avskrap lämnas välförpackade i behållaren för hushållssopor. Flottyrfett kan lämnas i mindre mängd i väl förslutna plastflaskor i behållaren för hushållssopor eller i behållaren för brännbart på återvinningscentralen. Extratömning kan efter beställning genomföras inom 5 arbetsdagar eller jourtömning inom 24 timmar. Behållare Efter samråd med fastighetsägaren fastställer KSRR i samråd med tillsynsmyndigheten och/eller VA-huvudmannen volym på behållare. Tillsynsmyndigheten/VA-huvudmannen fastställer och ger tillstånd till avskiljare. Fyllnadsgrad och vikt Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Behållare får inte heller vara så tunga att det blir uppenbara svårigheter att flytta eller tömma dem. För maxvikter och dragmotstånd gäller arbetsmiljöverkets gällande föreskrifter. Om behållaren är för tung eller har felaktigt innehåll töms den ej och volymen avfall skall reduceras till nästa hämtningstillfälle exempelvis genom beställning av extratömning. Avfallsutrymmen, transportvägar, angöringsplatser Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar m.m. finns i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling samt i bilaga 2. Ansvar för avfallsutrymmen och för anskaffandet av fettavskiljare och övrig utrustning Utrymme för avfallshantering, till exempel fettavskiljare, miljöhus/avfallsrum, bekostas, ägs och underhålls av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren. Sidan 18 av 39 Undantag från föreskrifterna Förlängt tömningsintervall av fett Förlängt tömningsintervall av fett från fettavskiljare kan efter ansökan beviljas till 1 gång per år. Förutsättningar för detta är att anläggningen har en tillräcklig kapacitet/låg nyttjandegrad och att anläggningens funktion inte försämras samt att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Förlängt tömningsintervall av fett beslutas av KSRR efter samråd med anläggningens tillsynsmyndighet och/eller VA-huvudman. Ikraftträdande Denna bilaga trädde i kraft 2009-01-01. Senaste revidering i denna bilaga gäller fr.o.m. 2013-01-01. Sidan 19 av 39 Bilaga 1.5 Anvisning för Grovavfall Definition Med grovavfall menas sådant avfall som inte får plats i eller är olämpligt att lägga i behållaren för hushållssopor. Exempel på grovavfall är: möbler cyklar sanitetsporslin golvmattor bildelar barnvagnar skidor mindre mängder byggavfall Till grovavfall räknas inte rivningsmaterial från ett helt hus eller ombyggnad som genererar större mängder byggavfall från huset. Detta räknas som verksamhetsavfall och skall bortskaffas enligt anvisning från KSRR. Sortering Grovavfall skall sorteras enligt anvisning på ÅVC. Vid hämtning vid fastighetsgräns eller anvisad plats äger KSRR rätt att avgöra om ett föremål är grovavfall eller lämpligt för återbruk, se bilaga 3. När KSRR hämtar grovavfall skall avfallet sorteras och märkas ut enligt anvisningar från KSRR. Emballering av avfall Grovavfall skall emballeras på sådant sätt att avfallsslaget kan fastställas.t.ex. är svarta sopsäckar ej tillåtet. När KSRR hämtar grovavfall skall det rullas ihop (ex mattor), buntas eller på annat sätt förberedas så att hämtning underlättas. Hämtningsintervall Hushåll kan genom egen försorg transportera bort grovavfall som uppkommit i det egna hushållet till ÅVC. Grovavfall kan hämtas vid fastighetsgräns efter särskild beställning mot avgift enligt taxa. Container för tillfällig hämtning av grovavfall eller hämtning enligt schema kan beställas hos KSRR. Behållare Containrar/lastväxlarflak finns i storlekar 3 – 35 m3. Efter samråd med fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren fastställer KSRR typ och storlek av behållare. Sidan 20 av 39 Fyllnadsgrad och vikt För maxvikter och dragmotstånd gäller arbetsmiljöverkets gällande föreskrifter och bilaga 2. Avfallsutrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m. Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling samt i bilaga 2. Ansvar för och anskaffandet av kärl och övrig utrustning samt ansvar för avfallsutrymme Utrymme för avfallshantering, till exempel miljöhus/avfallsrum, bekostas, ägs och underhålls av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren. Eventuellt behövs tillstånd från polisen för uppställning av container på allmän plats (t.ex. gata). Den som hyr eller ställer upp en container eller lastväxlare är skyldig att söka erforderliga tillstånd för detta. Mer information finns i bilaga 2. När KSRR hämtar grovavfall är fastighetsägaren/nyttjanderättshavaren ansvarig för avfallet till dess att det hämtats av KSRR. Rengöring av behållare Rengöring av avfallsutrymmen och behållare utförs vid behov av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren så att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. Rengöring av behållare kan i vissa fall även utföras av KSRR efter särskild beställning. Vid uppmaning av KSRR skall fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren rengöra behållaren innan nästa ordinarie tömning. Om inte detta är gjort kan KSRR genomföra rengörning och fakturera fastighetsägaren för detta. Ikraftträdande Denna bilaga trädde i kraft 2009-01-01. Senaste revidering i denna bilaga gäller fr.o.m. 2013-01-01. Sidan 21 av 39 Bilaga 1.6 Anvisning för Trädgårdsavfall Definition Trädgårdsavfall är lätt nedbrytbart avfall från skötsel och underhåll av trädgård (d.v.s. det som växer) t.ex. följande: löv kvistar och grenar enstaka stubbar, buskar och träd gräs Sortering Kärl eller större behållare avsedda för trädgårdsavfall får inte innehålla ovidkommande material, t.ex. köksavfall, plast, sten eller schaktmassor. Dessa material skall sorteras efter sitt avfallsslag, t.ex. hushållssopor, och slängas i där för avsett kärl eller lämnas på ÅVC. Om kärlet har felaktigt innehåll töms det inte och skall åtgärdas till nästa ordinarie hämtningstillfälle. Extratömning kan ske efter beställning av fastighetsägaren/nyttjanderättshavaren. Emballering av avfall Trädgårdsavfall skall läggas direkt i kärlet eller större behållare och får inte emballeras i t.ex. plastsäckar eller påsar. Hämtningsintervall Fastighetsägaren/nyttjanderättshavaren kan genom egen försorg transportera bort trädgårdsavfall, som uppkommer på den egna fastigheten, till ÅVC. Det är även tillåtet att transportera ris och grenar till t.ex. valborgsmässoeldar i de fall kommunen eller någon förening tillåter allmänheten att lämna detta och där brandmyndigheten tillåter det. Trädgårdsavfall kan även hämtas i kärl eller container enligt nedan angivna bestämmelser: Hämtning i kärl 1/14:e dag under huvudperioden, fr.o.m. april t.o.m. november, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Hämtningen omfattar 17 hämtningar. Hämtning i vippcontainer (8 m3) 1/4:e vecka under huvudperioden, fr.o.m. april t.o.m. november, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Hämtningen omfattar 8 hämtningar. Container för tillfällig hämtning av trädgårdsavfall eller hämtning enligt schema kan beställas hos KSRR. Behållare Kärl finns i storleken 370 liter. Två närliggande fastigheter kan dela kärl efter avtal med KSRR. Sidan 22 av 39 Containrar/lastväxlarflak finns i storlekar 3 – 35 m3. Efter samråd med fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren fastställer KSRR typ och storlek av behållare. Fyllnadsgrad, vikt och fastfruset avfall Kärl får inte fyllas mer än att det lätt kan tillslutas. Kärl får inte heller vara så tunga att det blir uppenbara svårigheter att flytta eller tömma dem. För maxvikter och dragmotstånd gäller arbetsmiljöverkets gällande föreskrifter samt bilaga 2. Om kärlet är för tungt eller överfullt töms det ej och mängden avfall skall reduceras eller delas upp på fler behållare till nästa ordinarie hämtningstillfälle. Extratömning kan ske efter beställning av fastighetsägaren/nyttjanderättshavaren. Fastighetsägaren ansvarar för att förhindra fastfrysning av avfallet i kärlet på tömningsdagen vintertid pga. väderlek . Vid fastfruset avfall töms det inte. Avfallsutrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m. Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling samt i bilaga 2. Kolonistugor kan erbjudas hämtning av trädgårdsavfall i kärl först när KSRR efter överenskommelse och beslut tillsammans med trädgårdsföreningen godkänt gemensamma samlingsplatser för hämtning. Ansvar för kärl, anskaffandet av kärl och övrig utrustning samt ansvar för avfallsutrymme Kärl eller större behållare ägs och underhålls, rengörs dock ej, av KSRR eller dess entreprenör om inte annat överenskommits. Behållare för kompostering av trädgårdsavfall bekostas av, ägs och underhålls av fastighetsägaren/nyttjanderättshavaren i de fall behandling sker på den egna fastigheten. Rengöring Rengöring av avfallsutrymmen och behållare utförs vid behov av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren så att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. Rengöring av behållare kan i vissa fall även utföras av KSRR efter särskild beställning. Vid uppmaning av KSRR skall fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren rengöra behållaren innan nästa ordinarie tömning. Om inte detta är gjort kan KSRR genomföra rengörning och fakturera fastighetsägaren för detta. Eget omhändertagande Trädgårdsavfall får tas omhand på den egna fastigheten genom kompostering, såvida inte olägenheter för människors hälsa och miljön uppstår. Torrt trädgårdsavfall kan få förbrännas enligt de lokala hälsoskydds-föreskrifterna, under tid då eldningsförbud inte råder, såvida inte olägenheter för människors hälsa och miljön uppstår. Ikraftträdande Denna bilaga trädde i kraft 2009-01-01. Senaste revidering i denna bilaga gäller fr.o.m. 2013-01-01. Sidan 23 av 39 Bilaga 1.7 Anvisning för Farligt avfall Definition Hushållsavfall som utgörs av farligt avfall. Följande produkter eller ämnen utgör exempel på vad som skall hanteras som farligt avfall: färg-, lackavfall samt hartser limavfall (exempel kontaktlim, epoxilim, spackel) lösningsmedel spillolja fotokemikalier (exempel fix och framkallare) bekämpningsmedel sprayburkar annat starkt surt eller alkaliskt avfall (exempel frätande ämnen som kaustiksoda, svavelsyra, ammoniak, lut, avkalkningsmedel) avfall som innehåller kvicksilver (exempel termometrar, barometrar, reläer) batterier – se 1.7.1 lysrör och glödlampor (exempel lågenergilampor, solarierör, halogenlampor, vanliga lysrör) – se 1.7.2 elektriska och elektroniska produkter – se 1.7.2 Sortering Farligt avfall får inte blandas med annat avfall. Olika slag av farligt avfall får ej heller blandas. KSRR kan i syfte att underlätta vidare behandling blanda vissa typer av farligt avfall. Emballering av avfall I behållare och utrymme för farligt avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Avfallet skall vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppstår. Farligt avfall skall vara tydligt uppmärkt och helst i originalförpackning. Hämtningsintervall Hushåll skall genom egen försorg transportera bort farligt avfall som uppkommit i det egna hushållet till ÅVC. Farligt avfall kan efter särskild beställning även hämtas på fastigheten/bostaden enligt överenskommelse med KSRR. Vikter För maxvikter och dragmotstånd gäller arbetsmiljöverkets gällande föreskrifter och bilaga 2. Sidan 24 av 39 Ikraftträdande Denna bilaga träder ikraft 2009-01-01. Senaste revidering i denna bilaga gäller fr.o.m. 2013-01-01. Sidan 25 av 39 Bilaga 1.7.1 Anvisningar för Batterier Definition Småbatterier upp till 3 kg (knappcells-, laddningsbara, brunstensbatterier m.m.). Bilbatterier och andra blybatterier som väger över 3 kg. Varor med inbyggda miljöfarliga batterier (t.ex. leksaker). Batterier ingår i kategorin farligt avfall. Hämtningsintervall Hushåll kan genom egen försorg transportera bort batterier som uppkommit i det egna hushållet: Villor och fritidsbostäder kan lämna småbatterier på locket av kärlet för hushållsavfall i en genomskinlig plastpåse eller plastburk i samband med hämtning. Småbatterier kan också lämnas i batteriholk, till butiker som tar emot småbatterier, ÅVS, ÅVC eller till annan plats som KSRR bestämt och anvisat. Bilbatterier och andra blybatterier som väger över 3 kg skall lämnas till en ÅVC eller på annan plats som KSRR bestämt, eller till återförsäljare eller skrotfirmor som har tillstånd att ta emot blybatterier. Produkter med inbyggda miljöfarliga batterier (elektriska och elektroniska produkter) lämnas till en ÅVC eller på annan plats som KSRR bestämt. Småbatterier, bilbatterier och produkter med inbyggda batterier kan efter särskild beställning hämtas på fastigheten/bostaden enligt överenskommelse med KSRR. Behållare I hyresfastigheter, butiker, inköpscentrer och liknande där ett större antal hushåll uppehåller sig kan KSRR efter värdering tillhandahålla behållare för insamling av småbatterier. Hämtning utförs av KSRR och intervaller fastställs av KSRR. Ikraftträdande Denna bilaga träder ikraft 2009-01-01. Senaste revidering i denna bilaga gäller fr.o.m. 2013-01-01. Sidan 26 av 39 Bilaga 1.7.2 Anvisning för Elektriska och elektroniska produkter Definition Till avfall av elektriska och elektroniska produkter (elavfall) som omfattas av producentansvar räknas alla varor enligt 6 § avfallsförordningen (2001:1063) samt förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter som i sin utformning och för en korrekt funktion är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält. Det är till exempel: hushållsapparater datorer radioapparater klockor glödlampor, lysrör, lågenergilampor leksaker som drivs med el eller batteri spisar, tvättmaskiner, diskmaskiner och kylmöbler. Elektriska och elektroniska produkter som inte omfattas av producentansvar skall hållas skilt från annat avfall. Det gäller till exempel: elradiatorer varmvattenberedare luftkonditioneringar, värmeväxlare värmepannor elledningar och proppskåp Elektriska och elektroniska produkter ingår i kategorin farligt avfall. Sortering Elektriska och elektroniska produkter som omfattas av producentansvar skall hållas skilt från annat avfall och lämnas i producenternas insamlingssystem eller till KSRR:s återvinningscentraler. Kyl- och frysmöbler får inte innehålla matrester när de lämnas. Emballering av avfall I behållare och utrymme för elektriska och elektroniska produkter får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Hämtningsintervall Hushåll kan genom egen försorg transportera bort elektriska och elektroniska produkter som uppkommit i det egna hushållet och lämna det i producenternas insamlingssystem, till ÅVC eller till annan plats som KSRR bestämt och anvisat. Elektriska och elektroniska produkter kan efter särskild beställning hämtas på fastigheten/bostaden enligt överenskommelse med KSRR. Se bilaga 1.5 Grovavfall. Sidan 27 av 39 Ikraftträdande Denna bilaga träder ikraft 2009-01-01. Senaste revidering i denna bilaga gäller fr.o.m. 2013-01-01. Sidan 28 av 39 Bilaga 1.8 Anvisning för Läkemedel (producentansvar) cytostatika/cytotoxiska läkemedel samt kasserade kanyler och sprutor Definition Läkemedelsrester, oanvända läkemedel, cytostatika/cytotoxiska läkemedel m.m. samt kasserade kanyler och sprutor från enskilda hushåll är hushållsavfall. Sortering Läkemedelsrester skall hållas skilt från annat avfall och lämnas till producenten, d.v.s. den som bedriver detaljhandel med läkemedel och har tillstånd för detta. Avfallet får inte slängas bland hushållssopor. Cytostatiska/cytotoxiska läkemedel klassas som farligt avfall men kan lämnas på ÅVC eller till apoteken. Kasserade kanyler och sprutor skall hållas skilt från annat avfall och lämnas till apoteken. Avfallet får inte slängas bland hushållssopor. Emballering Kasserade kanyler och sprutor skall läggas i särskilda behållare som tillhandahålls av apoteken. Hämtningsintervall Läkemedelsrester som uppkommit i det egna hushållet skall genom egen försorg transporteras bort och lämnas i producenternas insamlingssystem. Cytostatika/cytotoxiska läkemedel skall genom egen försorg transporteras till ÅVC. Kasserade kanyler och sprutor som uppkommit i det egna hushållet skall genom egen försorg transporteras bort och lämnas till apotek. Ikraftträdande Denna bilaga trädde i kraft 2009-01-01. Senaste revidering i denna bilaga gäller fr.o.m. 2013-01-01. Sidan 29 av 39 Bilaga 1.9 Anvisning för Förpackningar av färgat och ofärgat glas, plast, metall eller papper samt tidningar och tidskrifter (Producentansvar) Definition Förpackningar av färgat glas, ofärgat glas, plast, metall eller papper samt tidningar och tidskrifter. Sortering Varje fastighetsägare och nyttjanderättshavare skall sortera ut hushållets förpackningar av färgat glas, ofärgat glas, plast, metall eller papper samt tidningar och tidskrifter. Hämtningsintervall Hushåll skall genom egen försorg transportera bort förpackningar och tidningar som uppkommit i det egna hushållet och lämna det i producenternas insamlingssystem. Ikraftträdande Denna bilaga träder ikraft 2009-01-01. Senaste revidering i denna bilaga gäller fr.o.m. 2013-01-01. Sidan 30 av 39 Bilaga 1.10 Anvisning för Övrigt hushållsavfall Definition Övrigt hushållsavfall som inte omnämns i övriga bilagor. Omhändertagande Kontakta KSRR för att hantera avfallet på rätt sätt. Ikraftträdande Denna bilaga träder ikraft 2009-01-01. Sidan 31 av 39 Bilaga 2 Regler för avfallsutrymmen och transportvägar m.m. Allmänt Dessa regler gäller för samtliga platser där KSRR utför hämtning. Reglerna har tillkommit för att skapa god framkomlighet för hämtningsfordon, en bra arbetsmiljö för hämtningspersonalen men även för att skapa en väl fungerande avfallshantering för abonnenten och att trafiksäkerhet befrämjas. Utformning av avfallsutrymmen samt placering av behållare skall vara så att olägenhet inte uppstår. Övergripande tekniska krav på avfallsutrymmen finns i Boverkets Byggregler, BBR. Om kraven på avfallsutrymmen, transportvägar, uppställningsplats m.m. inte uppfylls, äger KSRR rätt att anvisa en annan hämtplats. Dimensionering Avfallsutrymmen skall dimensioneras i samråd med KSRR. Omdimensionering på grund av förändrad avfallshantering eller förändrad mängd avfall från avfallslämnarna skall vara möjlig. Totalvikter för fyllda kärl och säckar Behållartyp 2-hjuliga kärl Behållarstorlek (liter) 140 190 240 Maxvikter (kg) 75 75 75 4-hjuliga kärl Säck 370 400 660 160 75 140 140 30 Källa: RVF Utveckling rapport 02:12 Hushållsavfall, Råd och anvisningar för Dimensionering, Förvaring, Transport. Generella krav på avfallsutrymmen Avfallsutrymme skall vara tillgängligt för renhållningspersonalen alla dagar kl. 06.00 – 22.00 året om. I avfallsutrymmet får inte förvaras föremål som hindrar hämtning av behållare. Där säck används skall det finnas tillräckligt med plats för att utan hinder lyfta säcken ur säckhållaren. Avfallsutrymme skall vara försett med ändamålsenlig utrustning. Säckställ och hållare avsedda för utomhusbruk får inte användas om tömningen därigenom försvåras. Utrustningen får inte heller vara i sådant skick eller av sådant material att renhållningens personal riskerar att skadas. Dörren skall vara lätt att öppna och får inte blockeras av t.ex. snö, stenar eller vegetation. Tröskel eller höjdskillnad förses med slänt, lutning eller kil med en lutning på max 1:5 (med en maximal höjdskillnad på 0,1 m). Om ramp eller kil används skall denna vara fastsatt. Dörr till avfallsutrymme skall gå att öppna från insidan och vara försedd med ett dörrstoppsbeslag eller liknande så att den kan stå öppen vid hämtning. Nyckeln som KSRR tillhandahållits till avfallsutrymmet får inte passa andra lås i fastigheten. Avfallsutrymmet skall vara försett med belysning där ljusstyrkan ej understiger 100 lux. Strömbrytare med orienteringsljus för Sidan 32 av 39 belysning placeras i anslutning till avfallsutrymmets dörr. Avfallsutrymmet skall vara ventilerat. Utomhus skall behållare (container, säckställ och kärl) placeras så att risk för spridning av brand till närliggande byggnad undviks. Placering, val av behållare m.m. skall utföras i enlighet med lokala föreskrifter samt Räddningstjänstens rekommendationer. Kontakta Räddningstjänsten, Samhällsbyggnadskontoret eller KSRR för mer information. Ansvaret för placering av container/sopkärl, eventuella risker m.m. ligger på fastighetsägaren. Avfallsutrymme/hämtplats för enfamiljshus Vid hämtning av avfall vid enfamiljshus skall behållaren vara utställd till tomtgräns, på fastigheten och i anslutning till transportvägen för renhållningsfordonet. Behållaren skall placeras väl synligt från transportvägen där renhållningsfordonet kör. Avstånd från hämtplats för kärl vid 1-2 familjshus till fastighetsgräns skall ej överstiga 3 m. Behållare placeras på hårdgjord fri yta. Hinder i form av låst grind, staket, mur eller häck, uppställda fordon och liknande får inte förekomma. Annan hämtpunkt skall godkännas av KSRR. Avfallsutrymmen i flerbostadshus, miljöhus Minimimått för avfallsutrymmen i flerfamiljshus anges nedan. För att kärlens lock helt ska kunna öppnas krävs ett fritt utrymme upp till 190 cm över golv. Minimått för avfallsutrymmen i flerfamiljshus Rumshöjd 2,1 m Dörr, fri bredd (karmdagbredd = öppningen) 1,1 m Dörr, fri höjd (karmdaghöjd = öppningen) 2,0 m Minsta mått som krävs för plastkärl Transportvägar för behållare Installationer, cykelställ, papperskorgar och liknande får inte placeras så att de inkräktar på nedan angivna mått. Transportväg får inte ingå som en del av en biluppställningsplats där uppställda fordon kan hindra framkomligheten. Vid sidan av parkeringsytor skall nedan angivna ytor finnas. Utomhus skall transportväg för behållare vara hårdgjord så att kärl eller annat transportredskap som kärra eller liknande kan användas utan hinder. Trappa eller trappsteg, ojämn kalksten och kullersten får inte förekomma i en transportväg. Transportvägen skall vara upplyst så att risken för personskador m.m. elimineras. Snövallar, vegetation eller dylikt får inte inkräkta på nedan angivna mått. Vintertid skall Behållarstorlek (liter) 140 190 240 370 Bredd (m) 0,5 0,5 0,6 0,75 Djup (m) 0,6 0,75 0,75 0,9 Höjd (m) 1,0 1,1 1,1 1,1 Sidan 33 av 39 transportvägen vara snöröjd och hållas halkfri. Om fastighetsägaren inte uppfyller nedan angivna mått äger KSRR rätt att anvisa annan hämtpunkt. Avstånd och mått för transportväg för behållare 1. Avstånd från soprum eller miljöhus till uppställningsplats för hämtningsfordon vid flerfamiljshus och verksamheter skall ej överstiga 15 m 2. Avstånd från hämtplats för kärl vid 1-2 familjshus till fastighetsgräns skall ej överstiga 3,00 m 3. Ramp, dragväg eller någon del därav får ha max lutning 1:12 4. Fritt utrymme mellan ramp och dörr samt framför dörr 1,50 m 5. Fri bredd vid rak passage 1,20 m 6. Bredd vid riktningsändring större än 30 grader 1,35 m 7. Fri höjd 2,10 m 8. Dörr, fri bredd (karmdagbredd = öppningen) 1,10 m 9. Dörr, fri höjd (karmdaghöjd = öppningen) 2,00 m Transportvägar för renhållningsfordon Transportvägen skall minst uppfylla nedan angivna mått. Avfallsutrymme får inte placeras så att backning på gång- och cykelväg eller inom ett bilfritt bostadsområde måste ske vid hämtning. Återvändsgata eller gata som används vid hämtning skall ha av KSRR godkänd vändplats för renhållningsfordon. Transportväg skall ha hårdgjord körbana av grus, asfalt eller liknande och måste tåla trafik med tunga fordon. Framkomligheten får inte hindras av större stenar, gräs eller annan Sidan 34 av 39 vegetation. Snövallar, vegetation eller dylikt skall inte inkräkta på nedan angivna mått. Vintertid skall transportväg vara snöröjd och halkfri. Eftersom renhållningsfordon med totalvikt upp till 36 ton kan komma att användas skall transportväg lägst hålla de krav som ställs i anläggnings AMA kategori B eller motsvarande krav. I områden där trafik med renhållningsfordon inte är tillåten eller inte kan ske på grund av utrymmesbrist eller där vägen inte uppfyller nedan angivna krav, placeras behållaren vid av KSRR angiven hämtpunkt. Avstånd och mått för transportväg för fordon Vägbredd 1. Minsta vägbredd: 2,8 m 2. Efter bedömning av KSRR kan i särskilda fall vägbredd ner till 2,6 m accepteras. Detta gäller endast för kortare vägavsnitt på raksträcka. 3. Fri yta bredvid väg: 1,7 m från vägens mitt Sidan 35 av 39 Mått för kurva 1. Minsta kurvradie (inre kurvradie): 6,0 meter 2. Vägbredd i kurva: 4,0 meter 3. Fritt utrymme utanför vägbredd i utkant på kurva: Kurva mindre än 45 grader = 0 meter Kurva större än 45 grader = 1 meter Kravet på vägbredd och fritt utrymme utanför vägbredd avser kurvor med inre kurvradie som närmar sig 6,0 meter = tighta kurvor. För kurvor med stor kurvradie så kan smalare vägbredd och avsteg från fritt utrymme utanför vägbredd göras. Utrymmen för storbehållare, t.ex. containrar, lastväxlarflak Containrar eller lastväxelflak skall placeras på markplan. Placering på upphöjd yta eller lastbrygga accepteras ej. Uppställningsytan för storbehållaren skall vara hårdgjord, exempelvis med asfalt, betong eller likvärdigt material och tåla hanteringen av behållaren. Vid tillfälliga uppställningsplatser kan annan bedömning göras av KSRR. Om uppställning sker utanför den egna fastigheten skall berörd fastighetsägare kontaktas. Det kan dessutom krävas tillstånd av polisen samt eventuell kontakt till väghållare, detta söks av kunden. Luckor på containern/lastväxlarflaket skall vara stängda vid tömning/hämtning. Sidan 36 av 39 Minimått på uppställningsplats vid tömning med baklastande containerbil eller lastväxlarfordon Behållaryta till baklastande containerbil beroende på containerstorlek 3-4,5 x 2,0 m Behållaryta till lastväxlarfordon beroende på containerstorlek 4-6 x 2,5 m Fri yta framför behållare 15 x 4 m Minsta avstånd mellan/runt containrar till baklastande containerbil 1,0 m Minsta avstånd mellan/runt containrar till lastväxlare 1,0 m Fri höjd 5,5 m Slamtömning och tömning av fettavskiljare Transportväg för slamtömningsfordon skall uppfylla samma krav som transportväg för övriga renhållningsfordon, se ovan under Transportvägar för renhållningsfordon. Slamtömningsfordonet skall kunna komma intill brunnen. Avståndet mellan brunnen och en transportväg som uppfyller ovan angivna krav får inte vara längre än 20 m. Den angöringsplats som anvisas för ett slamtömningsfordon får inte äventyra trafiksäkerheten. Gångvägen mellan tömningsfordonets angöringsplats och brunnen skall vara fri från hinder t.ex. staket, murar, planteringar m.m. Inför tömning skall gångvägen vara lättframkomlig. Sidan 37 av 39 Locket till slambrunnen skall vara av lätt material, skall väga max 25 kg och skall ha en innerdiameter på minst 400 mm. Vid tömning skall brunnslock vara lättåtkomligt, framgrävt, röjt från snö och markerat t ex med en pinne eller en flagga. Tömningsrör till slutna tankar skall ha en innerdiameter på minst 150 mm. Brunnen skall vara så utformad att den är lätt att tömma. Brunnens in- och utlopp samt alla kamrar skall vara synliga. Detta för att kvalitetssäkra tömningen samt att visuell kontroll av brunnen skall kunna utföras. Vid inomhusmontage av fettavskiljare skall ett 75 mm tömningsrör finnas max 20 m från fordonets uppställningsplats. Tömningsröret skall ha en 75 mm klokoppling typ hona. Totala avståndet från fordonets uppställningsplats till fettavskiljaren får max vara 60 m. För rengöring av fettavskiljare inomhus skall varmt och kallt vatten finnas tillgängligt vid fettavskiljaren. Detta för att undvika att dra slangar från fordonet genom kök eller liknande. Fettkakan som bildas i fettavskiljaren får inte vara tjockare vid tömning än vad tillverkaren rekommenderar, dock max 150 mm. Maximalt avstånd mellan brunnen och den plats där fordonet kan stå uppställd. Ikraftträdande Denna bilaga trädde i kraft 2009-01-01. Senaste revidering i denna bilaga gäller fr.o.m. 2013-01-01. Sidan 38 av 39 Bilaga 3 Anvisning för Återbruk Definition Återbruk definieras som återanvändning av föremål, vilket syftar till att föremålet används igen för att fylla samma funktion som det ursprungligen var avsett för, utan annan förberedande bearbetning än rengöring och/eller reparation. Sortering Föremål avsedda för återbruk skall sorteras enligt anvisning på ÅVC. När KSRR, efter beställning av kund, hämtar föremål avsedda för återbruk skall de sorteras och märkas ut enligt anvisningar från KSRR. KSRR äger rätt att avgöra om föremål kan nyttjas för återbruk eller om de skall sorteras som avfall. Hämtningsintervall Föremål avsedda till återbruk kan lämnas på ÅVC i avsedda behållare. Ikraftträdande Denna bilaga träder ikraft 2010-01-01. Sidan 39 av 39 DEL 1 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 AV FA L L S H A N T ER I N G I N O M KO M M U N A L F Ö R B U N D E T K A L M A R S U N D S R EG I O N E N S R E N H Å L L A R E ( K S R R ) DEL 1 AVFALLSPLAN 2 0 0 9 -2 013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING A S TAT U S R A P P O R T – T E X T D E L B S TAT U S R A P P O R T – T E K N I S K D E L C Ö V E R S I K T PÅ G A M L A D E P O N I E R I N O M K S R R DEL 1 AVFALLSPLAN 2 0 0 9 -2 013 A S TAT U S R A P P O R T – T E X T D E L STATUS 2007 TEXTDEL AV FA L L S H A N T ER I N G I N O M KO M M U N A L F Ö R B U N D E T K A L M A R S U N D S R EG I O N E N S R E N H Å L L A R E ( K S R R ) AVFALLSPLAN 2009 - 2013 Innehållsförteckning 1. 2. 3. FÖRORD 3 BESKRIVNING 4 2.1 Kalmar kommun 4 2.2 Mörbylånga kommun 4 2.3 Nybro kommun 4 2.4 Torsås kommun 5 2.5 KSRR 5 EXISTERANDE AVFALLSSYSTEM 7 3.1 Avfall från hushåll 7 3.1.1 Allmänt 8 3.1.2 Kärl/säckhämtning (även container) 8 3.1.3 Trädgårdsavfall 9 3.1.4 Latrin 9 3.1.5 Fettavskiljare 10 3.1.6 Enskilda avlopp 10 3.1.7 Containertransport (egna) 11 3.1.8 Miljörumsskötsel 11 3.1.9 Producentansvar 12 3.1.10 ÅVS 12 3.1.11 ÅVC 13 3.1.12 Avfallsbehandlingsanläggningar 14 3.1.13 Övriga anläggningar 3.2 Administration 15 16 3.2.1 Information 16 3.2.2 Renhållningsordning 17 3.2.3 Avfallsplan 17 3.2.4 Myndighetsutövning 17 3.2.5 Renhållningssystem (data) 18 3.2.6 Fakturering 18 3.2.7 Kundtjänst 19 3.2.8 Taxor 19 3.2.9 Kvalitetsledningssystem 20 3.2.10 Fordon 20 3.2.11 Maskiner 21 3.2.12 Personal 21 2 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 1. Förord Med verkan from 1 januari 2006, har Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommun bildat kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare – KSRR. Grundtanken med kommunalförbundet är att samla ihop kunnandet från mindre enheter till en enhet vilket ger fördelar båda för intressentkommunen såväl som för hushållen och verksamheterna inom det nya förbundet. Genom förbundsordningen säkras det att förbundet kan fungera som en ”kommun” med bara en uppgift – avfall. KSRR:s uppgift är att ansvara för medlemskommunernas strategiska planering av frågor omkring avfallshantering, insamling och behandling av avfall samt den myndighetsutövning som kommunerna är skyldiga att svara för enligt 15 kap i Miljöbalken, med tillhörande lagstiftning. I förbundet finns även kompetensen till att utveckla och utforma en övergripande avfallsstrategi genom avfallsplan 2008 – 2012 som har påbörjats i kommunalförbundet. Status 2007 är utarbetat av ”Miljö och Utveckling” och har involverat en stor del av personalen inom förbundet. Emmaboda Energi och Miljö har också medverkat i utformningen av status 2007. Därför är Emmaboda kommun med i statusbeskrivningens ”tekniska del”. Status Genom att redovisa nuläget finns underlaget till att ta upp diskussion internt och externt om hur KSRR:s avfallssystem ska utformas framöver. Denna nulägesbeskrivning finns här i form av denna statusrapport som beskriver likheter och skillnader mellan de olika serviceområdena inom förbundet. 3 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 2. Beskrivning De följande sidorna ger en kort beskrivning av grunddata för de fyra serviceområdena inom KSRR. Denna beskrivning är relevant eftersom den ger en bild av hur stora de olika områdena är och därigenom ger en bild av storleken av en eventuell kommande förändring. 2.1 Kalmar kommun Kalmar kommun ligger i Kalmar län och har en samlad areal på 956 km2. Kommunen gränsar mot Torsås, Mönsterås, Nybro och Mörbylånga kommun. Det finns 6 003 företag 1 inom kommunen där huvudvikten ligger på mindre företag med 1-9 anställda. Den 1 januari 2006 var folkmängden inom kommunen uppmätt till 60 924 personer 2. Kalmar är sedan 1995 inne i en uppåtgående ”trend” jämfört med länet och riket som helhet. I huvudsak är det dock Kalmar stad som har vuxit de senaste åren medan befolkningen i de andra tätorterna inte har haft samma utveckling. Ett genomsnittligt hushåll i Kalmar består av 2,00 personer. 2.2 Mörbylånga kommun Mörbylånga kommun ligger i Kalmar län och har en samlad areal på 670 km2. Kommunen gränsar mot Borgholm och Kalmar kommun där Ölandsbron förbinder Öland med fastlandet. Det finns 2400 företag 3 inom kommunen där huvudvikten ligger inom vård och omsorg, som svarar för 18% av samtliga arbetstillfällen. Den 1 januari 2006 var folkmängden i kommunen uppmätt till 13 403 personer 4. Kommunen har under de senaste 10 åren upplevt en stagnering i antalet folkbokförda. Det genomsnittliga hushållet består av 1,74 personer. 2.3 Nybro kommun Nybro kommun ligger i Kalmar län och har en samlad areal på 1 177 km2. Nybro gränsar mot Kalmar, Emmaboda, Torsås och Lessebo kommun. Det finns ca 2000 företag 5 inom kommunen där huvudnäringen är tillverkning och utvinning, som står för 40% av samtliga arbetstillfällen. Den 1 januari 2005 var folkmängden inom kommunen uppmätt till 19 882 personer 6. Kommunen har under de senaste 10 åren upplevt en stagnering i antalet folkbokförda, som under perioden har gått tillbaka ca 5%. Det genomsnittliga hushållet består av 2,09 personer. 1 2 3 4 5 6 Källa: www.kalmar.se (SCB´s företagsregister 2005) Källa: www.kalmar.se (Statistiska centralbyrån 2006) Källa: www.morbylånga.se (Kommunfakta 2006) Källa: www.morbylanga.se (Kommunfakta 2006) Källa: Nybro kommun statistik Källa: www.nybro.se (Kommunfakta 2005) 4 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 2.4 Torsås kommun Torsås kommun ligger i Kalmar Län och har en samlad areal på 471 km2. Kommunen gränsar mot Kalmar, Emmaboda, Nybro och Karskrona kommun. Vid företagen i kommunen ligger huvudvikten på tillverkning och utvinning. Dessa näringar svarar för 38% av samtliga arbetstillfällen. Den 1 januari 2006 var folkmängden inom kommunen uppmätt till 7 240 personer 7. De senaste 10 åren har kommunen upplevt en stagnering i antalet folkbokförda, som genom perioden har gått tillbaka med ca 7%. Det genomsnittliga hushållet består av 2,20 personer. 2.5 KSRR Redan under 2002 hade kommunerna intentioner om en samverkan inom avfallsområdet. Efter en längre tids utredning om möjligheterna till samverkan mellan kommunerna har Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) bildats som en egen juridisk/självständig enhet. Resultatet av utredningsarbetet och önskan om samverkan är belyst genom de två SDI rapporterna från 2004 (rapport I) 8 och 2005 (rapport II) 9. KSRR började fungera som ett kommunalförbund den 1 januari 2006 med ledningsfunktionsstöd från Kalmar Vatten AB. 1 april 2006 tillträdde förbundschefen och den 1 maj 2006 var KSRR:s nya organisation och arbetssätt fastställt 10. Övertagandeavtal Förbundsledningen har under flera månader arbetat med att revidera och justera gällande övertagandeavtal. Detta arbete slutade med ett styrelsebeslut om justerade avtal i mitten av november och dessa avtal är skickade till respektive kommunstyrelser. 7 8 9 10 Källa: www.torsas.se (Kommunfakta 2006) SDI rapport I 2004-08-15 finns i bilagedel som bilaga 1 SDI rapport II 2005-08-29 finns i bilagedel som bilaga 2 Förbundsordning för KSRR finns i bilagedel som bilaga 3 och organisationsskiss som bilaga 4 5 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 Styrelsebeslut Styrelsen för KSRR har redan under 2006 fattat några beslut som bidrar till att bestämma åt vilket håll förbundet ska arbeta framöver. De viktigaste av dessa beslut är: - Att KSRR ska arbeta som en projektorganisation - Att KSRR ska arbeta fram ett underlag till kommande beslut om frågan med avfallskraftvärmeverk - Att KSRR ska arbeta fram ett underlag till kommande beslut om den framtida placeringen av förbundets verksamhet eftersom Tegelviken i Kalmar kommun inte är framtidssäkrat - Att ”status 2007” ska vara ett underlag för diskussion av förbundets avfallslösningar framöver Ekonomi Med förbundets övertagande av avfallskollektiven i respektive kommun följer också att en redovisat positiv resultatutjämningsfond följer kollektiven till förbundet. Grundläggande är det så att förbundet från dess bildande den 1 januari 2006 ska ha samma taxor. Då detta inte är möjligt eftersom avfallslösningarna och servicen är väldigt olika i de fyra kommunerna kommer det för 2007 finnas en budget, med fyra taxor för de fyra olika serviceområdena inom förbundet. Genom detta uppnår vi även om vi bryter mot huvudprincipen, att hushållen bara betalar för den service de får. Det är fastställt att förbundet från och med 1 januari 2008 ska ha en gemensam budget och gemensamma taxor. Upphandling Eftersom KSRR är en egen juridisk enhet och därför kan jämställas med en ”egen kommun” omfattas förbundet av lagen om offentlig upphandling LOU och EG-direktiven. Detta har betydelse även för förbundets möjlighet att köpa och sälja tjänster från andra kommunalförbund och kommuner – däribland även intressentkommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommun. Förbundet har utrett denna fråga med en juridisk expert 11 inom detta område och har haft samtal med inköpsfunktionen i Kalmar kommun. När intressentkommunerna framöver gör upphandlingar kommer förbundet att vara med som en egen juridisk person. Detta i sin tur betyder att förbundet får samma förmåner/nackdelar som intressentkommunerna när det gäller framtida avtal. Alla andra avtal som KSRR har samt kommande inköp kommer därför att underkastas en granskning för att värdera om de ligger inom ramen för LOU och EG-direktiven och därför ska upphandlas. För mindre upphandlingar kan förbundet göra direktupphandling. Detta gäller vid inköp mindre än ett antal basbelopp (5-7) som är politiskt fastställt. Förbundet har tillsatt en utredning omkring detta och återkommer med denna fråga under 2007. I speciella fall eller vid upphandlingar som kan förväntas medföra stora utgifter genom upphandling kommer förbundsledningen att ta upp frågan i styrelsen för värdering. 11 Juridisk utredning är bifogad bilagadelen som bilaga 5 6 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 3. Existerande avfallssystem 3.1 Avfall från hushåll Hushåll och företag som antingen måste eller väljer att använda de lösningar och den service som kommunalförbundet levererar, får under 2007 samma lösningar och service som under 2006. Det är inte möjligt att ändra servicelösningarna till ett erbjudande som gäller för hela förbundet innan styrelsen, och i sin tur, förbundsfullmäktige har bestämt hur dessa erbjudanden ska se ut. Det betyder inte att vi under 2007 har ett avfallssystem i Kalmar kommun, ett i Nybro osv – men att vi inom kommunalförbundet har fyra olika serviceområden där taxan följer den service som finns. I första hand ser avfallslösningarna inom de fyra områdena mycket olika ut. Kalmar har t ex betalning på återvinningscentralerna - men det har man inte i Nybro. När vi tittar lite närmare på detta visar det sig dock att den övervägande delen av finansieringen sker genom grundavgiften/den fasta avgiften för båda områdena. I den tekniska delen till status 2007 finns en teknisk/schematisk översikt över avfallssystemen uppdelat på de olika serviceområdena: - kärl/säckhämtning - miljörumsskötsel - trädgårdsavfall - producentansvar - latrin - återvinningsstationer - fettavskiljare - återvinningscentraler - enskilda avlopp - avfallsbehandlingsanläggningar - containertransport - övriga anläggningar Därutöver finns en genomgång av den mera administrativa delen som berör information, kundtjänst, fakturering, personal mm. I textdelen gör vi en övergripande genomgång av dessa med de mest väsentliga ämnena och hänvisar därför till detaljgenomgången i den tekniska delen. 7 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 3.1.1 ALLMÄNT Både den geografiska storleken och folkmängden i de fyra områdena varierar - från område Kalmars 63,8 folkbokförda per km2 till Emmabodas 13,8. Område Kalmar sticker på så sätt ut från de andra som ligger mellan 14 – 20 folkbokförda per km2. I Kalmar ser man också, att 54% av alla hushåll bor i lägenhet mot exempelvis område Mörbylångas 12%. Detta betyder i sin tur att det är stora områdesskillnader för de serviceerbjudande som ska finnas för hushåll i KSRR. Lägenheter har generellt sett ett annat behov än villor och delvis också en annan avfallssammansättning. Områden där hushållen ligger väldigt tätt ger också andra utmaningar än för till exempelvis Nybro där avstånden är större. Diskussionspunkter En del av diskussionerna om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - möjlighet för olika lösningar beroende på det geografiska området kontra ett system – en lösning - lösningar för lägenheter kontra villor - taxedifferentiering mellan olika boendeformer - kvalitetssäkring 3.1.2 KÄRL/SÄCKHÄMTNING (ÄVEN CONTAINER) Alla kommunerna hämtar avfall i kärl eller i container. Men där upphör nästan likheterna. Kärlstorleken som erbjuds är för alla fyra kommunerna 130, 190 och 370 liter. Tre av de fyra områdena (inte område Mörbylånga) erbjuder också 660 liters kärl. I alla fyra kommunerna ska hushållen ställa kärlet vid vägen på tömningsdagen. Hämtningsintervaller varierar likaså mellan 2 gånger per vecka och varje 4:e vecka. Mörbylånga och Nybro kommun har viktbaserad avräkning för sopor som hämtas i kärl. Ofta tar man fram detta som en stor väsentlig skillnad, men principiellt är det ingen skillnad mellan en vägning och den volymbaserade taxan som finns för de olika kärlstorlekarna i Torsås och Kalmar kommun. Fritidshushämtningen varierar också mycket mellan de fyra områdena. De har inte samma möjligheter för val av kärlstorlek och tömningsintervallen varierar en hel del. Område Torsås har hämtning av organiskt hushållsavfall från villor och fritidshus i ett separat 190 liters kärl. KSRR har gjort ett avtal med Affärsverken i Karlskrona som tar emot och behandlar detta avfall from oktober 2006. De andra tre områdena har informerat om möjligheten till hemkompostering. Mörbylånga och Nybro kommun har t ex sålt kompostbehållare till hushåll som önskar att hemkompostera. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - serviceerbjudande - eventuell uppdelning av sopor i organisk/brännbart - viktbaserad eller volymbaserad taxa - fritidshus/villor/lägenheter - taxedifferentiering för olika serviceerbjudande och boendeformer 8 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 - hantering och behandling - hämtningsintervaller - kärltyp och storlekar - hämtning i egen regi eller på entreprenad - kvalitetssäkring 3.1.3 TRÄDGÅRDSAVFALL Detta serviceerbjudande har funnits sedan 1998 i område Kalmar och omfattar idag 3 500 kunder med 17 hämtningar per år. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - serviceerbjudande - möjlighet till olika lösningar beroende på det geografiska området kontra ett system – en lösning - lösningar för lägenheter kontra villor - taxedifferentiering mellan boendeform - hemkompostering - hämtning i egen regi eller på entreprenad - kvalitetssäkring 3.1.4 LATRIN Latrin tillhör begreppet ”hushållsavfall” och hanteras därigenom i renhållningsordningen med KSRR som myndighet. Latrinhämtningen är utlagd på entreprenad i alla områden (förutom Nybro) och alla områden har samma hämtningsintervall (2 veckor) - men fördelat olika över året. Latrin får inte deponeras och i samverkan med en extern entreprenör håller vi på att se över en lösning på hanteringen och bortskaffningen som ska leda till att vi inte behöver deponera. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - serviceerbjudande - hämtning i egen regi eller på entreprenad - kvalitetssäkring 9 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 3.1.5 FETTAVSKILJARE Tömning av fettavskiljare görs bl a då denna produkt bidrar till att ställa till stora problem i avloppsledningarna. Det upptagna fettet i område Nybro och Kalmar lämnas till biogasanläggningen i Kalmar där energiinnehållet nyttjas. Det är bara område Kalmar, som har en kommunal taxa för tömning av fettavskiljare. För område Mörbylånga och Torsås görs inte tömning av fettavskiljare och området är ”ej reglerat” i renhållningsordningarna. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - serviceerbjudande - hämtning i egen regi eller på entreprenad - myndighet i KSRR eller annan? - kvalitetssäkring 3.1.6 ENSKILDA AVLOPP Det finns fortfarande många enskilda avloppsanläggningar som används av villor och fritidsbostäder. Funktionen av dessa anläggningar är inte alltid lika bra beroende på många olika faktorer så som placering, ålder, skötsel mm. Framkomligheten till brunnarna är ett kapitel för sig själv. Bara område Kalmar och Nybro har haft en systematisk registrering av brunnarnas placering och storlek. För område Nybro gäller det dock att slutna tankar inte är registrerade. I alla områden utförs tömningen av enskilda avlopp inkl slutna tankar på entreprenad. Styrelsen i KSRR har under november månad fattat beslut om att framöver använda en ny teknik till tömning av enskilda avlopp (dock inte slutna tankar). Den nya tekniken innebär en avvattningsteknik där bara slammet transporteras vidare – framöver för vidare hantering på miljöanläggning Moskogen. Nuvarande hämtningsintervaller ligger från 4 månader till 24 månader. Information om när tömning görs är olika i de fyra områdena – ett område aviserar tömningen med utskick – ett annat med annonsering i tidningar. En stor del (ca 1/5) av tömningarna är budningar, där hämtning är brådskande eftersom det ofta är slutna tankar som är fulla. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - serviceerbjudande - hämtning i egen regi eller på entreprenad - information - kvalitetssäkring 10 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 3.1.7 CONTAINERTRANSPORT (EGNA) I KSRR:s fyra områden förekommer det en hel del intern transport. Huvuddelen av dessa transporter är transport av container från återvinningscentralerna till mottagningsanläggningar. I område Kalmar hanteras dessa transporter med egna bilar. En annan del av containertransporten är uthyrning och transport av container till och från hushåll inom området. I dag är det bara område Kalmar där denna servicemöjlighet finns – i de andra områden är det privata entreprenörer som har dessa uppgifter. Område Kalmar har också ett lastväxlarfordon med släp som transporterar brännbart avfall från miljöanläggningen Moskogen till Linköping. Denna transport svarar för ca 1/5 av den totala transporten av brännbart avfall från KSRR. Totalt sett har KSRR 3 lastväxlarbilar och ett lastväxlarsläp för att utföra dessa uppgifter. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - serviceerbjudande - transport i egen regi eller på entreprenad - information - kvalitetssäkring 3.1.8 MILJÖRUMSSKÖTSEL I område Kalmar finns det som beskrivet i avsnitt 3.1.1 en väldigt stor andel lägenheter i förhållande till de tre andra områdena. Detta har genom åren betytt, att man har utvecklat lösningar för hyresfastigheter på en annat ”nivå” än i andra områden. Ett stort problem vid hyresfastigheter är nedskräpningen av miljörummen (soprummen). Många fastighetsskötare har inte, inom sin arbetstid, utrymme att hålla dessa rena. Område Kalmar gick därför ut med ett nytt serviceerbjudande till de hyresfastigheter som var intresserade av ”miljörumsskötsel”. Detta innebär att KSRR sköter miljörummen inkl städning, dimensionering, kärltvätt och löser det stora problemet med grovavfall (elektronik, möbler mm). Idag sköter KSRR 38 miljörum i område Kalmar. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - serviceerbjudande - lösning i egen regi eller på entreprenad - information - kvalitetssäkring 11 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 3.1.9 PRODUCENTANSVAR Sedan 1995 inbegriper producentansvaret en större och större del av avfallet i Sverige. Också genom EU arbetas det målinriktat på att införa producentansvar i andra länder. De olika producenterna bildar materialbolag som var för sig gör upphandlingar om insamling, hantering och sortering. I område Kalmar har KSRR gått in som insamlingsentreprenör på materialen från återvinningsstationerna. För alla områdena har KSRR direktavtal med materialbolagen för ofärgat och färgat glas - i område Kalmar också på metall och område Torsås på papper. 2004 ändrades lagen så att man lyfte över informationsansvaret och planeringen av återvinningsstationerna till kommunen. Med bildandet av KSRR är bara informationsansvaret placerat i KSRR. Detta betyder i praktiken: - att KSRR har kontakten med materialbolagen - att respektive kommun, i samverkan med KSRR ska avsätta mark till återvinningsstationer - att KSRR bär kostnaden för arrende av mark och etablering av återvinningsstationer I område Torsås finns det fastighetsnära hämtning av producentmaterial för alla hushåll, dock inte fritidshus som ligger kustnära. I område Kalmar finns det genom miljöhus fastighetsnära hämtning i 95% av fastigheterna med mer en 20 lägenheter samt skolor, kontor, företag m fl. I område Nybro vid större fastigheter med lägenheter samt kommunala fastigheter. Fastighetsnära hämtning finns inte i område Mörbylånga. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - entreprenad åt materialbolagen - information - kvalitetssäkring 3.1.10 ÅVS Obemannade 24-timmars öppna återvinningsstationer är den lösning som materialbolagen har valt för insamling av producentmaterialen. Dessa stationer har stora fördelar - men också nackdelar. Stationerna har fördelen genom att vara i omedelbar närhet av kunden och ger en bra sortering i olika materialslag. Nackdelarna med närheten är buller från lämnandet av avfall, nedskräpning och brand. 12 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 Det finns inom KSRR 62 återvinningsstationer huvudsakligen i tätortsområdena. Ungefär hälften av dessa står på kommunal mark – andra hälften på privat. Återvinningsstationerna är estetiskt mycket olika i de fyra områden och har olika kapacitet som anpassats till rådande förhållande. Alla produkter som i dag kan lämnas på en återvinningsstation kan också lämnas på återvinningscentralerna. Materialbolagen betalar 690 SEK per år och uppställningsplats för KSRR:s hårdgörning av ytor, inhägnad och underhåll av återvinningsstationer. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - serviceerbjudande (där även tillgängligheten ingår) - insamling av kläder - estetik och funktion - information - kvalitetssäkring 3.1.11 ÅVC Återvinningscentralerna (ÅVC) är det ställe hushåll och företag lämnar grovavfall. Avfallet lämnas sorterat och i många fraktioner på platserna. Denna generella funktion, som central roll i avfallshanteringen, har ÅVC i alla fyra områden. Efter en justering av område Torsås, fanns det vid årsskiftet inom KSRR 10 återvinningscentraler och 5 mottagningsställen (i område Nybro) som har öppet 1 dag varannan vecka på 2 orter och en dag varje vecka på 3 orter. Efter sommaren 2007 blir de 10 återvinningscentralerna 8 eftersom Påryd, Tvärskog och Halltorp stängs till fördel för en ny ÅVC i Melltorp. ÅVC:erna har fått en central roll i avfallsinsamlingen. Detta gör att optimeringen av servicen för är dessa är viktig. Det är bl a här KSRR informerar för grupper om vad vi kan sortera och vi har även möjlighet att påverka kunden. Anställda på ÅVC är därför viktiga miljöinformatörer. Öppettiderna är väldigt olika för återvinningscentralerna i de fyra områdena likaså om man betalar när man lämnar sitt avfall eller inte. Betalar gör man i dag i områdena Kalmar, Mörbylånga och Torsås. Denna betalning finansierar bara en liten del av kostnaden för återvinningscentralerna – den resterande avgift ligger som grundavgift eller fast avgift. Generellt är det stängt på återvinningscentralerna på söndagar och helgdagar. I område Kalmar är det i dag KSRR som utför huvuddelen av avfallstransporterna från återvinningscentralerna – i de andra områdena utförs detta på entreprenad. Företag får i viss utsträckning lämna avfall på återvinningscentralerna i alla fyra områdena – man bör tänka igenom finansieringen av detta erbjudande. Det finns bl a olika sorteringskrav beroende på om avfallet är från företag eller hushåll. T ex ska hushållens förpackningar av mjukplast sorteras för att återvinnas, medan företag ska sortera förpackningar av mjukplast som brännbart avfall – detta på samma ÅVC. 13 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 Diskussionsfrågor En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - ÅVC ska drivas i egen regi eller på entreprenad - avfallstransporter ska drivas i egen regi eller på entreprenad - serviceerbjudande (öppettider, närhet mm) - estetik och funktion - information - kvalitetssäkring - finansiering (hushåll, verksamheter mm) 3.1.12 AVFALLSBEHANDLINGSANLÄGGNINGAR Miljöanläggning Moskogen har under november månad 2006 fått klart ett nytt tillstånd. Detta gör Moskogen till länets största avfallshanteringsanläggning. Med det nya tillståndet kommer deponeringen av avfall på Moskogen bli en väldigt liten del av de samlade avfallsmängder som hanteras på anläggningen – därav namnet ”miljöanläggning Moskogen”. En projektgrupp, vilken arbetar tätt tillsammans med länsstyrelsen i Kalmar och vår konsult Vatten och Samhällsteknik, har startats upp. De ska utreda vilka aktiviteter som ska finnas på miljöanläggning Moskogen. Denna grupp ska försöka belysa detta i en aktivitetsplan som bl a ska innehålla investeringsöversikter och projekteringsbehov för Moskogens utveckling. Miljöanläggning Moskogen har i dag en återvinningscentral som är öppen 39 timmar i veckan (samma öppettider som Tegelviken i område Kalmar). På anläggningen finns ett större område där ISAB (Industrisortering AB) har hyrt in sig. ISAB är ett till hälften ägt bolag i samverkan med Samfrakt. Aktiviteter i ISAB och aktiviteter i KSRR kolliderar ibland och en strategisk värdering av bolaget och KSRR:s roll i detta är viktig. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - miljöanläggning Moskogen ska drivas i egen regi eller på entreprenad - strategi med ISAB (Industrisortering AB) - serviceerbjudande - funktion - information - kvalitetssäkring - finansiering 14 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 3.1.13 ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR Till ”övriga anläggningar” inom KSRR hör de serviceverksamheter som krävs för att bilar mm fungerar. Till dessa hör därför: - kontorslokaler - personalutrymmen - smörjhall - verkstad - tvätthall - garage - förråd Dessa finns i dag huvudsakligen i område Kalmar som har den största fordonsparken - men även i område Nybro finns det större personalutrymmen, garage och förråd. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om - samling av verksamheten under ett tak 15 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 3.2 Administration KSRR består av fyra kommuners avfallssystem och arbetar därför i dag utifrån fyra olika arbetsbeskrivningar. För att KSRR ska uppnå en rationaliseringsvinst vid förbundets bildande är det viktigt, att det på sikt i största möjliga mån struktureras som en enhet med en systematik. 3.2.1 INFORMATION Förbundet har ett stort informationsbehov som har lösts på olika sätt i de fyra områdena. Område Kalmar har haft de största informationsinsatserna och har arbetat mest strukturerat med information till sina kunder. Många olika kanaler har använts för att information till kund. Område Nybro har haft en miljöalmanacka, där andra har fokuserat på konkret ”need-to-know” information genom direkt utskick. Hemsidornas informationsnivå har också varit väldigt olika likaså möjligheterna för ”självbetjäning” via nätet. Den information som behövs beror mycket på vilka serviceerbjudande som finns för de olika hushållen och vilka krav man har ställt på den enskilda kunden. Förbundet arbetar på att ta fram en samlad informationsstrategi för 2008. Vi kommer att redovisa denna för medarbetare och styrelsen under våren 2007. Kundtjänsten är samlad i KSRR och sitter idag på Tegelviken i område Kalmar. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - informationsstrategi (krav på KSRR – krav på kunden) - studiebesök - undervisningsmaterial - kundtjänst - externa arrangemang (mässor mm) - interna arrangemang (öppet hus, julglögg mm) - kundenkät (kundens önskan och behov) - Internet och digital 24-timmars service - intranät och personalinformation - rikskampanjer 16 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 3.2.2 RENHÅLLNINGSORDNING Alla kommuner har en renhållningsordning. De nu gällande renhållningsordningarna har annekterats av KSRR för att ge dem juridisk giltighet. Renhållningsordningarna är dock från 1992/1995 vilket gör att de inte är aktuella. Man har inte heller alltid hållit sig till renhållningsordningens möjligheter för undantag och t ex tömningsintervaller. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - praktisk läsbarhet och struktur - möjligheter till dispens - gamla dispenser hur hanteras dessa - uppgiftsfördelning mellan administration/politik - kvalitetssäkring 3.2.3 AVFALLSPLAN En regional utredning inom avfallsområdet resulterade i bildandet av Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR). En av drivkrafterna i denna utredning var samverkan kring ett avfallskraftvärmeverk. Den frågan har förbundet lyft fram under 2006 genom att tillsätta en projektgrupp som övergripande tittar på möjligheter och lösningar i samverkan med bl a Kalmar Energi. Nu gällande avfallsplaner från respektive områden har inte annekterats av förbundet eftersom de beskriver 4 olika system och planerna är mer än 10 år gamla. Resultatet av status 2007 och den följande diskussionen ger automatiskt en ny avfallsplan som ska gälla från 2008 – 2012. Därefter förväntas en ny avfallsplan vart 4:e år. Diskussionspunkter En del av diskussionen hur processen med att komma fram till det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - relation till hushållen och verksamheter – hur får vi med dem - fokusområden - kvalitetssäkring - kvalitets- och miljömål 3.2.4 MYNDIGHETSUTÖVNING Med bildandet av förbundet har kommunerna valt att se förbundet som en enhet som själv ska hantera frågor om t ex dispens för inte att få 4 olika tolkningar och beslut från 4 olika offentliga instanser. På så sätt är det idag KSRR som t ex ger: - dispens från sophämtning - dispens om hämtningsintervaller - medgivande om gemensam behållare - dispens från tömning av enskild anläggning Förbundet arbetar på att bygga upp kompetens inom organisationen för att hantera dessa ärenden. Diskussionspunkter Diskussionsdelen är innehållet i avsnitt 3.2.2 Renhållningsordning. 17 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 3.2.5 RENHÅLLNINGSSYSTEM (DATA) För att hantera avfallssystemen och kundernas behov använder KSRR i dag de renhållningssystem som finns i de fyra kommunerna. Förbundet har under 2006 arbetat med att få en uppkoppling till dessa system och detta är stort sett klart. Systemen som används är EDP/EMS i tre av områdena och EDP/WINSAM i område Nybro. Dessa system samlas under 2007 till ett nytt system från samma företag nämligen EDP/FUTURE. Utvecklingskostnaderna för detta system har tre av kommunerna betalat under de senaste åren. I dag finns ett samnyttjande av systemet med kommunernas VA-system. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - kundregister i egen databas - upphandling av system - kvalitetssäkring 3.2.6 FAKTURERING Genom befintliga EDP/EMS systemen och EDP/WINSAM sköter förbundet faktureringen. Antalet av fakturor varierar mellan områdena med område Kalmar som den tyngsta med 74 000 fakturor per år. I dag faktureras i efterhand i alla fyra områden – i område Nybro fram till förfallodagen. Faktureringsintervallen sträcker sig från varje månad till en gång per år för lägenheter och företag i Torsås. Fritidshus faktureras en gång per år i alla områden. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - egen fakturering av avfall - upphandling av system - fakturering i efterhand eller i förskott - faktureringsintervall - kvalitetssäkring 18 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 3.2.7 KUNDTJÄNST Förbundet köper enligt det nya kommunavtalet in kundtjänst från Nybro kommun motsvarande en 50% tjänst och en mindre administrativ del från Mörbylånga (68 000 SEK) och Torsås (50 000 SEK) under 2007. Förbundet har vid årsskiftet 2006/2007 anställt tidigare kundtjänstpersonal från Mörbylånga kommun till sin egen kundtjänst som från årsskiftet består av tre heltidsanställda. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - kundservice i egen regi - personlig betjäning och digitalservice - kvalitetssäkring 3.2.8 TAXOR Från årsskiftet 2007 kommer KSRR att ha en budget men 4 taxor för de fyra olika serviceområdena inom förbundet. Det betyder även att det kommer att finnas fyra olika serviceerbjudande inom förbundet även om det är en enhet. I dag har alla områden taxor uppbyggda med en grundavgift + variabla avgifter beroende på kärlstorlekar, hämtningsperiod mm. Sophämtning För en typvilla med en 190 liters kärl är årskostnaden: – område Kalmar 1 755 SEK – område Mörbylånga 1 671 SEK – område Nybro 1 518 SEK – område Torsås 1 500 SEK För en typlägenhet: – område Kalmar 994 SEK – område Mörbylånga 1 129 SEK – område Nybro 1 100 SEK – område Torsås 870 SEK Normalkostnad för fritidshus varierar från 811 SEK till 921 SEK beroende på områden. Latrin Kostnaden varierar beroende på hämtningsintervallen. Kostnaden per tömning varierar från ca 50 SEK till 200 SEK. ÅVC Som beskrivs under avsnitt 3.1.11 om återvinningscentraler får hushållen i område Kalmar, Torsås och område Mörbylånga betala en viss del när de lämnar sitt avfall, resterande kostnad betalas via grundavgiften/den fasta avgiften. I område Nybro tas ingen avgift på ÅVC. Enskilda avlopp Årskostnaden varierar från ca 600 SEK per år till ca 900 SEK per år för en 3m3 brunn. Som beskrivet i avsnitt 3.1.6 övergår förbundet från 1 januari 2008, till tömning med avvattningsteknik vilket på sikt har positiv effekt på taxorna. 19 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 Fettavskiljare Taxa i Kalmar – övriga områden faktureras av entreprenören. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - taxepolitik - information om taxor - kvalitetssäkring 3.2.9 KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Förbundet har i dag inget kvalitetsledningssystem. Område Kalmar har tidigare varit certifierad i Kalmar Vatten och Renhållning AB där ett verksamhetsledningssystem har kontrollerat bland annat driften av Moskogen. I det tidigare avtalet med Kalmar Vatten AB ingick att KSRR skulle köpa en 25% tjänst kring arbetet med ett verksamhetsledningssystem. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - behov av verksamhetsledningssystem (delvis/hel) - egen regi eller köp av tjänst - kvalitetssäkring 3.2.10 FORDON KSRR äger en del fordon av äldre och nyare datum. Huvuddelen av dessa fordon är placerade i område Kalmar. Totalt har förbundet 9 baklastare (1 biogas) 5 sidlastare 6 containertömmande (1 biogas) 4 lastväxlare 1 container släpp 1 flakbil med hiss 3 servicebilar med skåp och hiss 3 servicebilar skåp 1 personbil (biogas) 4 personbilssläp 1 tvåfacks baklastare Förbundets fordon har varit betingat av vilket avfallssystem det funnits i de olika områdena och därmed den funktion de har haft. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - fordonsbehov (egen regi eller entreprenad) - kvalitet (härunder investeringsöversikt/livslängd och ålder) - bränsle - kvalitetssäkring 20 AVFALLSPLAN 2009 - 2013 3.2.11 MASKINER Maskiner används på miljöanläggning Moskogen samt på återvinningscentralerna Tegelviken, Nybro och Torsås. Totalt finns det 1 kompaktor, 4 hjullastare, 2 plockmaskiner och 2 truckar. Styrelsen för KSRR har under 2006 fattat beslut om inköp av hjullastare till återvinningscentralerna i Tegelviken och Färjestaden. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - fordonsbehov (egen regi eller entreprenad) - kvalitet (härunder investeringsöversikt/livslängd och ålder) - bränsle - kvalitetssäkring 3.2.12 PERSONAL Huvuddelen av de anställda inom förbundet kommer från de tidigare fyra kommunerna och har arbetat med avfallsfrågor i många år. Därmed har vi inom KSRR en väldigt stor kompetens inom området. Medelåldern i förbundet är förhållandevis hög. Av de tillsvidareanställda är det bara 6 medarbetare som är kvinnor utav 62. Ingen av de tillsvidareanställda i driften är kvinnor. Sommartid tas det in 15 – 20 semestervikarier. Periodvis är det svårt att få tag i kvalificerad personal. Sjukfrånvaron är förhållandevis låg. Förbundet har tagit över personal med befintliga löner och personalförmåner. En projektgrupp arbetar på att ta fram underlag för löne- och personalförmåner för anställda i KSRR från och med 2008. Diskussionspunkter En del av diskussionen om det framtida avfallssystemet inom KSRR bör bl a innehålla frågan om: - personalbehov (egen regi eller entreprenad) - könsfördelning, etniska minoriteter, praktikanter, sommarjobbare mm - kvalitetssäkring 21 DEL 1 AVFALLSPLAN 2 0 0 9 -2 013 B S TAT U S R A P P O R T – T E K N I S K D E L DEL 1 AVFALLSPLAN 2 0 0 9 -2 013 C Ö V E R S I K T PÅ G A M L A D E P O N I E R I N O M K S R R
© Copyright 2024