Den sömlösa teknikutmaningnen - TV
Ledare: "Gamlingarnas" teknikkamp inleds Åsa Sundberg om sina första 100 dagar på Teracom Fyra tungviktare skapar United Screens 1 Den sömlösa teknikutmaningnen april-maj – 2013 Kanalernas utveckling och programtrender sedan 90-talet Exakt Media AB Johannesgränd 1 111 30 Stockholm Telefon: 08-455 67 70 Fax: 08-658 43 46 E-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Malin Svenberg Telefon: 08-455 67 76 Mobil: 070-668 44 99 E-post: [email protected] Chefredaktör: Mats Sjödin Telefon: 08-455 67 77 Mobil: 070-797 36 86 E-post: [email protected] Redaktör: Frida Nyvinger Telefon: 08-455 67 75 Mobil: 070-565 67 75 E-post: [email protected] 2 Prenumeration: Jenny Stenberg Telefon: 08-455 67 71 E-post: [email protected] 1 Redaktionsråd 2 Redaktionsrådet ger stöd i övergripande frågor om nyhetsbrevets inriktning och utveckling. Det består av följande personer: 3 1. Stefan Trampus Com Hem 4 2. Karin Zingmark Viasat 6 3. Åsa sundberg Teracom Group 4. Stefan Widmark Mannheimer Swartling 5 7 5. Anders Sjöman Voddler 6. Helene Miksche Com Advokatbyrå 9 7. John Nordin Canal Digital 8 10 8. Ulrika Matsgård Telia Broadband Services 9. Märta Rydbeck Dealdonegood 10.Johan Brunnberg Stelacon Prenumeration 4 970 kr + moms. I prenumerationen ingår även e-postade nyheter två gånger/vecka. Prenumerationen betalas i förskott och kan endast avslutas vid periodens slut, det går dock bra att byta mottagare under prenumerationsperioden. TV-Nyheterna skyddas av upp hovsrättslagen. Det är inte tillåtet att vidarebefordra eller på annat sätt mångfaldiga innehållet utan redaktionens tillåtelse. Utgivning 6 nr per år. Detta nummer är presslagt XX april 2013. LEDARE “Gamlingarnas” teknikkamp inleds 3 Åsa Sundberg har nu gjort över 100 dagar på sin post som ny koncernchef för Teracom Group. Efter att ha passerat denna milstolpe har hon låtit sig intervjuas av TV-Nyheterna om Teracoms och Boxers roll på TVmarknaden i dag och kommande framtids planer, stora som små. Den ökade konkurrensen ser Åsa Sundberg positivt på, åtminstone till 99 procent, men det ställer också krav på ”gamlingarna” i branschen. Etablerade bolag måste hänga med i utvecklingen för att behålla sin plats och sina kunder, det är en verklighet Teracom med andra står inför. Den kanske mest påtagliga utmaningen just nu ligger i en välutformad teknik för att kunna leverera sitt utbud i alla skärmar där TV-tittaren går att nå. Aldrig förr har svenskarna sett så mycket TV som nu, på stor skärm, dator, platta och mobil – i allt större utsträckning flera samtidigt. TV-Nyheterna har därför också suttit ner med SVT och TV4 för att se hur de valt att bygga sina plattformar utifrån det nya land skap som tar form och hur de går till väga för att knäcka nötterna, som problemfri TVstreming i Androidtelefoner. Dessutom börjar nu lagstiftningen, så gott den kan, följa med i den snabba förflyttningen till nya skärmar. Regeringen har lagt fram en proposition som ska underlätta för TV-leverantörerna att erbjuda samma utbud på andra plattformar än den traditionella. Med generösare licensavtal där rättigheterna ska gälla också on demand, hoppas regeringen att den svenska kulturskatten i rörlig bild ska kunna nå fler. För de stora leverantörerna erbjuder i dag i princip samma utbud på webben som på traditionell TV, i den utsträckning de får. I en årlig rapport gjord på uppdrag av Myndigheten för radio och TV syns trenden tydligt att utbudet på internet ökat de senaste åren, men också att TV-kanalerna genomgått vissa individuella förändringar. Kent Asp, ansvarig för sammanställningen av rapporten berättar om hur TV4 ändrat profil det senaste decenniet, vilka underhållningsprogram som är trendiga just nu och vad en traditionell kanal kan sända för att anses vara en ”riktig” kanal. Mats Sjödin Chefredaktör FRAMTIDENS TV-TEKNIK Den sömlösa teknikutmaningen Webben har blivit en självklar marknad att finnas på för de traditionella TV-distributö rerna, och nästa fönster som används allt mer är mobiltelefonen och plattan. Rättigheter åt sidan, denna spridda distribution av program och klipp kräver en väl utarbetad teknik och TV-nyheterna har pratat med de största aktörerna SVT och TV4 om hur de gått till väga för att utforma sina plattformar. 4 SVT, som enligt alla nygjorda undersökningar är det programföretag som lockar flest tittare på webben, genomgick under hösten ett byte av teknikleverantörer, något som väckte viss uppmärksamhet. Efter många år med samma samarbetspartner utsågs en ny, vilket ganska snabbt visade sig påverka TV-tittarna. De som tidigare kunnat ta del av Sveriges Televisions material på sina Android-telefoner, stötte plötsligt på problem. – Android har olika videostöd i olika versioner av operativsystemet, så när vi lanserade SVT Play på den nya plattformen hade vi flera olika sätt att leverera video till Android. De nyare versionerna av Android stöder HLS-video i webbläsaren, precis som Iphone, så planen var att använda den tekniken för alla versioner som kunde spela upp den. Det var det här som inte fungerade som vi hade tänkt. Stödet för HLSvideo var olika hos olika tillverkare, trots att de alla använde Androidversioner som enligt specifikationen klarar HLS-video. Dessutom gav vår lösning för äldre Android-versioner inte tillräckligt bra videokvalitet. Därför tänkte vi om för att hitta en ny lösning som skulle funka bra för alla som kan använda den, säger Anders Hebert, teknisk projektledare på SVT, till TV-Nyheterna. Bytet, som orsakade vissa problem och för SVT:s del innebar en hel del arbete för att nyanpassa sig, var dock ett välgrundat val. – Vi lyder ju under Lagen om offentlig upphandling, vilket innebär att vi måste upphandla om avtal och lägga fram ett upphandlingsun- vägen med en nätkapacitet som går upp och ned, det är vad TV-tittaren förväntar sig. Små snuttar nya modellen derlag. Så kort sagt lägger vi ut en kravspecifikation, som olika aktörer får svara på och i den jämförs exem pelvis pris, prestanda och andra faktorer, förklarar Anders Hebert. Flaskhalsar när näten inte pallar trycket 5 När en sådan upphandling senast skedde för fem år sedan vann Qbrick, men denna gång gick avtalet till Akamai. – Vi fick sätta oss ned under upp handlingsarbetet och fråga oss vad vi ser de närmsta åren framöver, vad vi vill uppnå och vilka förändringar vi tror kommer att ske. Det gjorde att vi också passade på att byta en del tekniska sätt att leverera video på, säger Anders Hebert och fortsätter: – Vi har krav på att kunna leverera stora mängder data till många samtidigt. Något som vi sett när vi sänt de stora sportmästerskapen och folk tittar mer på webben, är att det lätt kan bli flaskhalsar och det är inte bara hos leverantören som distribuerar, utan även nätverk i en stad kan vara snudd på fulla, när det ska rotas via punkter på nätet som inte riktigt pallar trycket. Därför lade vi stor vikt vid en skalbarhet, att när många försöker titta på samma sak samtidigt måste man kunna hitta flera olika vägar att leverera på för att lyckas nå fram till de personerna. Och det var till viss del därför SVT bytte streamingteknik, menar Anders Hebert, eftersom den gamla tekniken var förlegad. I dag ska mobila nätverk kunna fungera när du sitter på en buss och passerar olika master på Det här nya sättet SVT nu levererar video på går ut på att mottagaren tar emot små snuttar i stället för en hel fil. Varje gång man hämtar en sådan videosnutt så kollar den efter hur bra det gick förra gången, hur mycket data som kundes ta emot och hur mycket data som kunde spelas upp. De här små videosnuttarna hämtas då via HTTP som är i stället för RTMP, vilket var den gamla tekniken. Hela internet i princip är byggt för HTTP från början, så därför är det enklare att leverera video på samma sätt, förklarar Anders Hebert. – Det vi byter från är ett flashstreamingformat och det vi byter till är också ett flashstreamingformat, men det här är relativt nytt och det är inte så många som använder det. Av de stora tror jag att vi är först ut i Sveri ge. snuttar, är standardformatet för Apples iOS, berättar Anders Hebert, och därigenom menar han att principen som sådan är utbredd över hela världen. Android å andra sidan har inte en standard för alla versioner och därav problemen. Men att hitta en lösning för Android-användare är ändå en ansträngning som SVT statistiskt sett är tvungna att göra. – Av de som använder våra tjäns ter så är det fler iPhones än And roid, men det är många Android också, så det går inte att strunta i den gruppen användare, säger han. Så efter missberäkningen änd rade SVT strategi. – Det vi gör nu är att vi tar vår Av de stora tror jag vi är först ut i Sverige Antalet Android-användare värda ansträngningen Tekniken, att hämta korta video flashvideospelare och packar om den till en liten app för Android. Det är egentligen vår gamla flashspelare som vi gjort en app av. Men vi är inte klara med det. Det sätt vi har valt att bygga spelaren på fungerar inte på alla Android heller, men det fungerar för de allra flesta och vi jobbar hela tiden för att kunna bredda oss ytterligare. TV4 tidigt ute med mobile first TV4 säger sig tidigt ha upptäckt att mobiltelefonen skulle bli nästa föns ter för TV-tittarna. Därför arbetade de för drygt tre år sedan fram en modell som skulle göra det enklare att hantera alla de nya deviser som användarna började använda. – Redan då fanns iPhone och Android ute på marknaden och tablets var på gång. Vi bestämde oss – Det innebär att vi inte behöver göra back-end-arbete som att bygga listningar, vyer, spelare och utsöknin gar, utan det är färdigt. Det har gjort att vi kan bygga saker mycket snabbare, släppa in andra utvecklare och till exempel om någon skulle vilja bygga en Let’s Dance-app baserat på det innehåll vi har så skulle de smidigt kunna göra det. Sömlöst samspel allt viktigare TV-tittande på mobilen har snabbt ökat hos TV4 och anledningen tror och sedan troligtvis öka ännu mer. Det är ju smidigt att använda sig av när man är i rörelse, men också att allt oftare koppla upp mot andra skärmar. Amerikanska Netflix är en inspiration vad gäller just sömlöst byte mellan plattformar för TV4. – Vad Netflix har är ju funktionen att om du börjat titta på ett klipp i mobilen och sedan slår på TV:n hemma, så börjar klippet på samma ställe i det nya fönstret där du slutade titta. Det vill vi också göra, men det förutsätter att funktionerna kommer samtidigt, både i webb och mobil. HTML5 den potentiella lösningen 6 därför för att förbereda vår teknik för en framtid där varje device i princip kan vara en TV-skärm. Det var dessutom i samma veva som vi höll på att bygga om, så vi byggde ett så kallat API, ett tekniskt gränssnitt för innehåll. Och nu när vi fått ett API på plats, så kan vi enkelt bygga lösningar för andra typer av devicer, säger Per Åström, teknikchef digitala medier på TV4-Gruppen och fortsätter: Per Åström är möjligheterna att kunna konsumera rörlig bild mer lättillgängligt både i och utanför hemmet, men också allt mer i samspel med andra skärmar. – TV i mobiler har vuxit väldigt starkt och ser man till antal startade strömmar vi har på TV4 digitala medier så växer andelen mobilt fort. Någon gång kommer den passera hälften av alla startade strömmar Ett sätt att uppnå en väl integrerad struktur kan vara HTML5-video, en kommande standard som alla just nu pratar om och som är på väg att bli nästa mall för hur hela webbsides språket ska skrivas. – De hade en tidigare beräkning om att standarden skulle vara färdig 2022 men de har nu bytt strategi. De ser standarden som under ständig utveckling så den kommer aldrig att bli “klar” i den bemärkelsen, men det finns delar som är färdiga redan så den är igång. Och det som finns, som är intressant för oss, är vad man brukar kalla en videotagg. Så i stället för att du måste bädda i flash- spelare som ett videofönster så kan du bara konstatera att ”det här är video” och sedan lägga dit en länk till var videon finns någonstans, på samma sätt som man gör med bilder till exempel, förklarar Anders Hebert. Han tycker att HTML5 målas upp som en suverän lösning, men det har ännu inte kommunicerats vilken typ av video som ska stödjas för vald webbläsare, vilket kan ställa till problem för SVT. – Olika webbläsare har valt olika codecs för video och det som sätter flest käppar i hjulet för vår del, det är att det bara är nedladdningsbar video. Vi videoströmmar ju, men till exempel Youtube har nedladd ningsbar variant, så kallad progressive download. Om du pausar ett Youtube-klipp så fortsätter ju den att buffra och ladda klart, och vad den egentligen gör är att den hämtar hem hela filen till din dator. Youtube-modellen inget för SVT Att använda den så kallade Youtubemodellen är inte heller något som SVT av rättighetsskäl kan använda sig av, varken nu eller i framtiden. – Det är ingen som låter oss publicera program på det sättet, för i praktiken laddar man hem och sparar hela videofilen på datorns hårddisk. Själva HTML5-standarden, har 7 ännu inget streamingformat. Däremot är beslut om ett sådant på gång, menar Anders Hebert, och man arbetar med att hitta en gemensam standard till de största leverantörerna. – Det är nog ingen som ifrågasätter vad standarden kommer att bli, utan det är nog bara en tidsfråga. Vi vill ju att det blir just det, en öppen standard som fungerar i alla webb läsare, och det vill ju tillverkarna också. Så det är egentligen ingen som kämpar emot, säger han. Även om det i dagsläget är ovisst vilken typ av modell nya HTML5 kommer att lämpa sig bäst för, tror Anders Hebert att både SVT:s variant och progressive download kommer att ha en framtid. – Jag skulle nog tro att ett adaptivt videoformat som MPEG-DASH kommer att bli modellen för vår typ av innehåll. Progressive download i HTML5 fungerar redan nu, även om de inte är riktigt överens om vilken codec som ska användas. Progressive download är också så pass enkel ur ett producentperspektiv, så den kommer nog fortsätta vara en standard i kortformat, som för filmtrailers och liknande. Men när det kommer in mer broadcast-tänk och man distribuerar program som kräver vissa typer av rättigheter och krypteringsmöjligheter, så tror jag att alla kommer att samlas kring MPEGDASH, vilket är den standard som tros bli antagen för strömmade video i HTML5. TV4:s reklam i vägen för HTML5-tekniken TV4 är inte heller främmande för den nya standarden. Tvärtom, de har redan börjat köra HTML5. – Ja, vi kör redan HTML5 och alla våra sajter är HTML5. Sedan har HTML5 en videodel, ett videostöd, med det är inte tillräckligt omfattande ännu. Korta klipp på TV4 som du ser i din mobil, det är en HTML5-spelare, berättar Per Åström och fortsätter: – Det som dock inte fungerar är live-video, annonsvisningar och DRM. Och eftersom det är en stor del av vår intäktskälla på TV4, så väljer vi att bara visa korta klipp i HTML5. Men HTML5 får bättre och bättre stöd för video, så det kommer om några år, och till dess kommer vi satsa på att bygga appar och få webb och mobil att synkronisera, avslutar han. Du har väl inte missat att anmäla dig till TV-Dagen? Utöver de drygt 100 beslutsfattare från branschen som redan har anmält sig möter du bland andra: Malte Andreasson United Screens Michael Turner Magine Asanga Gunatillaka Mats Caneman Com Hem SVF / Walt Disney Eva Hamilton Rikard Steiber Ove Anebygd Mikael Färjsjö Magnus Anshelm Stefan Widmark Sveriges Television Telenor MTG MMS Ericsson Mannheimer Swartling www.tv-nyheterna.se/seminar Streamingteknik sammanställd ”karta” TV4 Videoplattform: Vimond Streamingleverantör: Akamai Programmeringsspråk: Ruby Sökmotor: Solr Teknik för TV i mobilen, iOS respektive Android: Samma videoplattform och samma streamingleverantör, dock skiljer “kodningsprofilerna” sig lite åt, alltså de inställningar som görs för den strömmande videon, till exempel bitrate, bildyta osv. Publiceringssystem: Hemmabyggt på TV4 SVT Videoplattform: Flash HDS och HLS Streamingleverantör: Akamai Programmeringsspråk: HTML5/CSS3/JavaScript för webbsidan, Java för back-end Sökmotor: Solr Teknik för TV i mobilen, iOS respektive Android: För iOS används HLS till webbläsarens videotagg, för Android används Flash HDS som spelas upp i en videospelare byggd i Adobe Air (För Windows Phone 8 släpper man senare i vår en videospelare som spelar upp HLS-video) Aftonbladet TV 8 Videoleverantör: Aptoma (transkodering, terminaligenkänning, hosting av spelare) och Level3 (CDN) Webbpubliceringsplattform: Escenic Tekniker för att se TV i mobilen, iOS respektive Android: I iOS använder man HLS, I Android använder man HLS alternativt progressive download med ranges beroende på hur gammal telefonen är. Viasat/Viaplay Delar inte med sig av denna typ av information. ÅSA SUNDBERG TERACOM Efter 100 dagar är Åsa Sundberg varm i Teracom-kläderna Åsa Sundberg har nu gjort 100 dagar på sin nya post som koncernchef på Teracom Group. För TV-Nyheterna berättar hon om varför hon tog jobbet, hur hon ser på den svenska TVmarknadens utveckling och vilka ambitioner Teracom har inför den närmsta framtiden. – Det är fantastiskt kul. Det är nästan så att jag undrar vad jag gjorde innan. Dessutom är Teracom en organisation som har så mycket kompetens och TV är en marknad där allting händer just nu, inleder Åsa Sundberg. 9 Åsa Sundberg har sedan en tid utlovat en intervju, men ville hinna bli varm i kläderna först. TV-marknaden var dock inte helt ny för Åsa Sundberg när hon tillträdde sin tjänst i höstas. Hon var styrelseordförande för Teracom Group i fyra år innan hon blev koncernchef och hade därför ganska bra koll på branschen. Därtill har hon ett mångårigt förflutet som riskkapitalist, något hon tycker sig få användning av i sin nya roll. Till att börja med ger det ett specifikt sätt att se på en marknad, menar hon. – En riskkapitalist letar efter möjligheter på alla tänkbara sätt. Tar man på sig de glasögonen och tittar på TV-marknaden, så kan man konstatera att en normalsvensk konsumerar 2 timmar och 40 minuter på linjär TV om dagen. Lägg sedan till den tid vi ser på mobiler, plattor och andra fönster så är vi uppe i 3 timmar, förmodligen mer. All media är fylld av information om TV, så TV är så hett det kan bli. Och en marknad som växer, som den här gör, det är kriterium ett för riskkapitalisten, förklarar hon. Som Åsa Sundberg ser det har de tekniska barriärerna rivits ned, när internet i allt större utsträck ning används för distribution av TV. Det innebär en kanal ut till konsumenterna som inte tidigare funnits och där kunden själv kan välja att investera i utbudet eller inte. Och för 10 personliga utbudet, och det är ju helt fantastiskt. Internet är ju en kompletterande distributionsform som också innebär en stor möjlighet, säger hon och tillägger: – I och med att vi har både tekniknätssidan och betal-TV-sidan så har vi en ganska bra bredd på det hela. Så med en bra inblick i TV-Sverige och en lockande marknad för en gammal riskkapitalist, säger sig Åsa Sundberg ha tackat ja Det är en enorm rörelse på TVtill jobbet som koncernchef på marknaden, en enorm utmaning Teracom av två och enorma möjligheter orsaker. – Det ena är, som jag varit inne på, att allting händer Dessa komponenter tillsammans, här. Det är en enorm rörelse på menar Åsa Sundberg, gör att det TV-marknaden, en enorm utmaning som riskkapitalist är intressant att och enorma möjligheter. Och det här kliva in på en marknad. med att tävla sporrar mig. Den andra – Sitter man som Teracom på en drivkraften för mig är att söka sig till befintlig affär och en befintlig kundvad man kan kalla livskraftig utveckbas, så kan man välja två förhåll ling för Sverige. För om Sverige ningssätt till det här. Det ena är att ska fungera så förutsätter det en tycka att det är läskigt, eftersom det fungerande basnäring och indust här har ökat konkurrensen jätte ri över hela landet. Att kunna titta mycket. Samtidigt är det tidernas på TV, lyssna på radio och utnyttja chans för sådana som oss, för vi bredband i hela landet är en bärande har ju ett utrymme i marknätet som princip för mig. effektiviseras via digitaliseringen, där Via public service så har Teracom vi kan få in det nischade utbudet, det ett högt tillgänglighets- och täck- – Jag tror att vi är ganska okända som grupp egentligen. Folk känner till Boxer och en del känner till att det finns något statligt bolag som heter Teracom, men att vi består av fem operativa bolag, har en hel del gemensamma funktioner och har 4 miljarder i omsättning är relativt okänt, säger Åsa Sundberg. ningskrav, närmre bestämt 99,8 procent, som ska fungera i alla väder och överallt. Det kravet tycker Åsa Sundberg är berättigat eftersom hon ser kommunikationsmöjligheten som en mänsklig rättighet. – Om vi ska vara ett demokratiskt land, som dessutom har en god ekonomi, så ska vi väl kunna förse alla, oavsett var man bor, med dessa kanaler. Tyvärr tycker jag att debatten i bland blir lite storstadscentrisk och det är lite besvärande, säger hon. Finns några planer att profilera Teracom tydligare till konsumenterna? – Ja, vi har en ambition att jobba med de frågorna. Vi vill öka dialogen Hur ser då marknaden ut för Teracom i dag? – DTT är ju basen i vår affär, marknätet, och det har ju sina fördelar när vi lägger till något i vårt utbud. Men om man tittar på vad vi har i portföljen så ser vi likadana ut i Danmark som i Sverige, med både marknät och en betaloperatör. Om man tittar på Sverige specifikt så har vi nästan en miljon hushåll som vi förser med första-TV:ns innehåll. Det är rätt häftigt, konstaterar hon och fortsätter: – En stor del av det vi sänder är ju free to air också, och det sker ju via public service- och TV4-avtalen. Sedan finns ju de som har en annan kanal in och därtill oss. Sedan är det ofta vi som levererar till fritidshus och liknande praktiska lösningar, så totalt har ungefär 1,7 miljoner hushåll Teracom som leverantör. Foto: Lars Nyman leverantörerna krävs inte lika stora investeringar i teknik för att ta sig in på marknaden som tidigare, vilket skapar en tillväxt med utrymme för nya aktörer menar hon. – Något annat som man kan ref lektera över som riskkapitalist är att det här blir väldigt rörigt för konsumenten. Ska man som kund behöva ta fram excel-arket för att hålla reda på alla abonnemang och tjänster man använder? över lag, både höras och synas mer. Finns det ingen tydlig avsändare så vet man ju inte vem man ska prata med. Ni har ju haft ett kundtapp under en längre tid på Boxer, men visade vid årsskiftet att ni lyckats bromsa upp det något. Hur ser ambitionerna och planerna ut för Boxer framöver? – Vi har höga ambitioner för Boxer och jag tror att bara det faktum att vi börjar paketera mer av det nischade innehållet och de bredare nätmöjligheterna, gör Boxer till en mer relevant spelare i ganska många sammanhang vare sig man vill ha mycket eller lite betal-TV-innehåll, säger Åsa Sundberg och fortsätter: – En viktig pusselbit för oss är också möjligheten att kunna titta på vilket device som helst, även det linjära innehållet. Så min ambition är inte bara att vara nöjd med att vi bromsat tappet, utan det är klart att vi ska expandera i allra högsta grad. I er årsrapport från 2012 visade ni att ni nu på riktigt satt ned foten på den danska marknaden också. Hur ser det ut i grannlandet en bit in i 2013? 11 – Våren 2008, när jag klev in som styrelseordförande, hade Teracom precis fått licenser att bygga Boxer i Danmark. Sedan tar det ju en stund innan man har kommit upp med näsan ovanför vattnet givetvis, men under förra året bröt vi vallen och det började löna sig. Vi hade väldigt starkt kundupptag förra året, säger Åsa Sundberg. Hon beskriver den danska och svenska marknaden som lika på många, med en bra balans mellan free to air och betal-TV. Danmark har dock mer SMA- och kabel-TV än vad Sverige har i dag. Den marknad som särskiljer sig mest är Finland. Där ser förutsättningarna helt annorlunda ut, menar Åsa Sundberg. – I Finland är free to air-utbudet väldigt stort och betal-TV-utbudet väldigt litet. Det är en av de få marknaderna här i trakterna som ser ut på det viset. Och därav en tuff marknad? – En jättetuff marknad. Per definition är det tufft både för oss och för programbolagen, säger hon och förklarar: – Det som händer om du inte har balans mellan free to air och betal-TV, sett utifrån en affärsmodell, är ju att programbolagen blir väldigt känsliga för konjunkturförändringar. För när konjunkturerna går ner, går reklam intäkterna ner och där är ju betal-TV en mer stabil intäkt. Så ja, det är jättetufft på den finska marknaden nu för alla spelare. Vilka ambitioner har Teracom framöver för Finland? – Vi jobbar hårt tillsammans med programbolagen för att gå samma väg som Sverige, Danmark och många andra länder har gjort. Därför förs många bilaterala diskussioner om hur affärsmodellen ska se ut för att gynna alla. Det är ju ett ekosystem som ska fungera här. Sedan har vi som grund idé en kombination av nätbolaget och betal-TV-bolaget, eftersom man är mycket mer sårbar om man inte har båda delarna och alla våra konkurrenter i Finland är lokalt integrerade i någon form, säger Åsa Sundberg. Hur ser ni på det ökande antalet webbTV-aktörer? – Det är till 99 procent positivt. Konkurrens är jobbigt, men det gör också att man i mycket större utsträckning tvingas anta kundens perspektiv. Du måste vara uppdaterad och det gör alla i systemet alerta. Så för TVmarknaden i stort är det bra för oss allihop att bli utmanade. Hon medger att den ökade konkurrensen och förändrade marknadsbilden leder till både en nervositet och en osäkerhet i branschen. – Det gör det. Hur ska affärs planerna se ut? Vem kommer tjäna pengar på vad? Det är många frågetecken. Ta Netflix som ett exempel. De har ju lagt beslag på en jätte stor del av marknaden i USA, men en jätteliten del av vinsten. Det är helt andra premisser man bygger modellerna efter i dag, men man hittar alltid fram till fungerande affärsmodeller i slutändan, även om alla spelare riskerar att göra väldiga snedsteg på vägen som förstör både för sig själv och för andra. Även om det pratats i branschen om att makten förflyttats till kunden, menar Åsa Sundberg att denna makt även orsakat förvirring. – Konsumenterna utsätts ju för någonting jättejobbigt. Om man nu har köpt 3-4 olika tjänster, vilken kundtjänst ska man då ringa när någonting krånglar? Då hamnar man lätt i situa tioner där leverantörerna skyller på varandra och därför är det för mig jätteviktigt att vi tar ansvar för det även när utbudet breddas, precis som vi gör idag, att när Teracom sprider nya paket och nytt innehåll, så måste vi ta ansvar för det. Finns några konkret uppsatta mål för var ni vill stå vid slutet av 2013? – Jag kan inte delge några sådana i nuläget, men vi har en plan att bredda oss bit för bit under året. Innehållet och paketeringen är två delar, kundhantering en annan viktig del. Det finns ju alltid en risk när det kommer nya möjliga tekniska möjligheter, att tekniken tar över. Där sitter ju vi på ett välfungerande maskineri för vad vi erbjuder i dag, så en av nyckelfaktorerna kommer att bli att utveckla det i takt med att utbudet breddas. Pusselbit efter pusselbit för att göra det enkelt för kunderna är mantrat, avslutar Åsa Sundberg. Not: Sedan intervjun har Teracom Group kommunicerat en inledd försäljning av sin finska TV-verksamhet. Den 26 april slöts avtal med operatören DNA och köpet ska nu granskas av den finska konkurrensmyndigheten. SVENSKT MEDIEUTBUD 2012 TV-kanalernas utveckling och programtrender sedan 90-talet SVT fortsätter hålla balansen mellan information och underhållning i sitt programutbud. De kommersiella kanalerna riktar däremot mer och mer in sig på underhållning, närmre bestämt svensk sådan. Vissa kanaler har helt bytt profil och aldrig har det, i Sverige, sänts så mycket rörlig bild som nu. Det är slutsatsen som professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet dragit när han kartlagt den svenska TV-marknadens utveckling – något han gjort i över tio år. 12 I en nyligen sammanställd rapport som JMG vid Göteborgs Universitet gjort åt Myndigheten för radio och TV, Svenskt medieutbud 2012, har trender i de svenska TV-kanalernas programutbud analyserats. Dels har en titt gjorts på året som gick, dels har utvecklingen för respektive kanal granskats sedan undersökningen inleddes under 90-talet. Och med ett perspektiv som sträcker sig över ett decennium bakåt, syns vissa förändringar i kanalernas tablåer. – Vad gäller Sveriges Television har de en fortsatt ganska jämn fördelning av informationsinriktade program och mer underhållningsbetonade. En skillnad är dock att utbudet ökat kraftigt och att public service i dag sänder i princip dygnet runt. Och det beror på att digitalise ringen innebär minskade elkostnader jämfört med att sända analogt, säger Kent Asp, professor vid JMG, Göteborgs Universitet och författare av rapporten, till TV-Nyheterna. JMG och Kent Asp har sammanställt den här undersökningen i en rapport varje år sedan 1998 och kan på så vis utläsa såväl individuel la som generella trender, på lång sikt och år för år. – En sak som dock gör rapporten för 2012 speciell är debatten om sammanslagningen mellan SVT och UR där SVT:s vd Eva Hamilton gjorde ett utspel om att SVT vill ta över UR, vilket UR:s vd Erik Fichtelius direkt avvisade, säger Kent Asp och fortsätter: – Tidigare var ju Kunskapskanalen ett samarbete 50/50 mellan UR och SVT, men nu gör SVT en tydlig satsning på att öka sitt informationsinriktade utbud. SVT2 har under 2012, men särskilt nu under 2013, ökat sin sändningstid kraftigt. Det liknar något av en seaspam just nu av folkbildning på public service. En enorm satsning med direktsändningar görs, exempelvis från parti kongresser och liknande. Visst har Kunskapskanalen bidragit till denna ökning, men under 2012 är det i första hand SVT2 som under dagtid sänder den här typen av program. Medan SVT ändå fortsätt hålla balansen mellan information och underhållning, syns en annan utveckling hos de reklamfinansierade kanalerna. – De kommersiella kanalerna har i stället trendmässigt minskat sitt informationsinriktade utbud, och anledningen är nog främst ekonomisk. Det är för dyrt för dem i förhållande till antalet tittare det lockar. Information i TV4, TV3 och Kanal 5 drar TV4 har ändrat programprofil Främst är det TV4, menar han, som ändrat sin programprofil de senaste tio åren. – SVT:s huvudkanaler kan fortsatt kallas för breda public servicekanaler. Där låg även TV4 i början av 90-talet, men i dag har de inte ett lika brett utbud längre. TV4 har gått från att vara mer likt SVT till att mer och mer likna kanaler som Kanal 5 och TV3, även om de fortfarande skiljer sig påtagligt från dem, säger Kent Asp. Närmare bestämt tre fjärdedelar av TV4:s programutbud utgörs av underhållning, fiktion och förströelse enligt rapporten. Andelen är dessutom ännu större på prime time. Det begränsade och fortsatt minskade informationsinriktade utbudet i TV4 består i dag till större delen av morgon-TV och nyhetsprogram. Underhållningsprogram på prime time ökar Kent Asp, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, har sedan 1998 kartlagt hur innehållet i de största tv-kanalerna ser ut och förändras över tid. Nytt för i år är att även radio och beställ-tv ingår. 13 sannolikt inte tillräckligt med publik för att det ska vara lönsamt för dem, säger Kent Asp. En annan generell trend JMG sett i sina årliga undersökningar är att mängden svenska underhållningsprogram ökat på prime time. Program som för några år sedan främst bestod av svenska versioner av utländska dokusåpor har nu blivit så kallad verklighetsunderhållning och blandprogram, där information och ren underhållning blandas. Exempel på dessa är SVT:s Mästarnas mästare, TV4:s Sveriges Mästerkock och TV3:s Kändishoppet. – I reklamkanalerna, som exempelvis Kanal 5, har vi sett en ökning i andelen svenska underhållnings program. Det kostar visserligen kanalerna mer än att köpa in så kallat bulkmaterial, men det är trots kostnaderna ändå ofta lönsamt, säger Kent Asp. Genom att på bästa sändningstid sända svensk så kallad verklighets underhållning, anses man också vara en ”riktig kanal”, menar han. – Som Kanal 5 till exempel, de har tidigare sänt mest utländskt material, men i och med att de börjat visa egenproducerade svenska program motiverar detta att de kan betraktas mer som en ”riktigt” kanal. Under det decennium som gått, finns dock ett exempel där en total helomvändning i programutbudet gjorts. – En kanal som helt ändrat profil under åren är TV8 som gått från att vara helt och hållet en informations inriktad kanal med nyhetssändningar från Bloombergs och FOX News, till ett helt underhållningsinriktat programutbud, säger Kent Asp. ningen till att även omfatta radiokanaler och TV-kanalernas play-tjänster, om än fortfarande i begränsad utsträckning. – Det är ju ett väldigt omfattande material som finns att tillgå på webben i dag, så vad vi gjort är att vi begränsat det till att jämföra det ordinarie utbudet med det material som läggs ut under den specifika veckan som det sändes i traditionell TV. Som på SVT Play exempelvis ligger dessa under ”senaste programmen”. Jämförelse görs därigenom mellan vad respektive huvudkanal väljer att lägga ut, gratis åtkommet, på webben. – Och det är ganska representativt på webben. Vad gäller reklamkanalerna så är svenska program kanske något mer representerat i webbutbudet, säger Kent Asp. Denna del av undersökningen är dock för i år något av en pilot, och av förklarliga skäl är åtkomsten begränsad menar han, även om förhoppningar finns att framöver kunna undersöka webb-TV-utbudet närmre. – Rättighetsfrågorna gör att jämförelsen mellan play-tjänsterna och huvudkanalerna haltar, så jämförelsen har gjorts utifrån den förutsättningen, avslutar Kent Asp. Nya områden Nytt för årets rapport är också att Kent Asp och JMG utökat undersök- Skicka ett mejl till [email protected] om du vill ta del av rapporten. Programprofiler 2012 - sammanfattning SVT SVT erbjuder en blandning av nyheter och underhållning, med ett stort utbud faktaprogram. TV4 I TV4 dominerar förströelse och nöjesprogram, men nyhetsprogram intar även en betydande plats på bästa sändningstid. Verklighetsunderhållning, långfilm, TVserier och morgon-TV är tongivande inslag i TV4:s programprofil. TV3 TV3 är helt inriktad på underhållning och förströelse. På bästa sändningstid dominerar verklighetsunderhållning, långfilm och TV-serier. Kanal 5 Kanal 5 är helt inriktad på underhållning och förströelse, i första hand TV-serier. På prime time dominerar sit-coms, verklighetsunderhållning och TV-serier. TV6 TV6 är helt inriktad på underhållning och förströelse, till stor del TV-serier och sit-coms. Utbudet på bästa sändningstid består mest av TV-serier och långfilm. Trender i TV-utbudet 2002 till 2012 14 Kanal Omfattning och ursprung SVT1 och SVT2 Det sammanlagda programutbudet i SVT1 och SVT2 Det samlade utbudet i SVT1 och SVT2 uppvisar har ökat mycket kraftigt de tre senaste åren. Andelen över hela tioårsperioden en mycket stabil programsvenska program minskar trendmässigt men räknat profil både på bästa sändningstid och i totalutbudet. i programtimmar är det dock ingen minskning, eftersom utbudet i sin helhet har ökat så kraftigt. Programprofil Under hela perioden 2002 till 2012 har SVT:s samlade utbud bestått av ungefär lika stor del information som underhållning. Detta gäller även på prime time. TV4 TV4:s programutbud har under perioden successivt ökat och sänder under senare år i princip dygnet runt. Andelen svenska program varierar över tid, men har ökat under de tre senaste åren, särskilt på bästa sändningstid. Det går inte att spåra några enhetliga trender i TV4:s programprofil. De förändringar som ägt rum har i första hand gällt utbudet på prime time. I TV4:s programutbud minskade informationsutbudet 2012. Utbudet av faktaprogram har minskat kraftigt, särskilt på bästa sändningstid. TV3 TV3:s programutbud har varit förhållandevis stabilt under perioden 2002 till 2012. De senaste åren har dock andelen svenska program ökat, särskilt på prime time. Amerikanska program dominerar annars fortsatt kraftigt. I TV3 har andelen dokusåpor och annan verklighetsunderhållning trendmässigt ökat över tid och stod under 2012 för över 40 procent av utbudet. Andelen informationsinriktat programutbud i TV3 är mycket begränsat och minskar över tid. Det gäller även utbudet på bästa sändningstid. Kanal 5 Kanal 5:s programutbud har ökat över tid och under 2011 sände de i princip dygnet runt. Andelen svenska program har ökat kraftigt de två senaste åren, särskilt på bästa sändningstid. Amerikanska program dominerar dock fortfarande i totalutbudet. I Kanal 5 har andelen dokusåpor och annan verkAndelen informationsutbud i Kanal 5 är begränsat lighetsunderhållning långsiktigt ökat. Långfilmer och och har trendmässigt minskat. barnprogram har däremot trendmässigt minskat. TV6 Utbudet i TV6 har varit av ungefär samma omfattning under de sju åren kanalen funnits. Amerikanska program dominerar kraftigt och andelen svenska program minskat över tid. Utbudet domineras av TV-serier och sit-coms. Både utbudet av sit-coms och TV-serier har därtill ökat över tid. Källa: ”Svenskt medieutbud 2012”, en rapport sammanställd på uppdrag av Myndigheten för radio och TV Information och underhållning Utbudet är helt inriktat på fiktion och underhållning PERSONNYHETERNA Tung kvartett bildar nytt mediebolag tillsammans Fyra tunga namn i medie- och TV-branschen har gått samman för att bilda ett nytt mediebolag tillsammans. Stina Honkamaa, Malte Andreas- direktör för TV4-Gruppens 43 TV-kanaler. Jan Zachrisson har haft många ledande befattningar på TV4 och var en av grundarna av produktionsbolaget Jarowski/Zodiak Television, numer Zodiak Media. Oscar Höglund har varit i högsta ledningen för Zodiak Television där han var ansvarig för nya medier. Idag är han vd för Epidemic Sound. De fyra grundarna äger 20 procent vardera i United Screens AB, och Bonnier Growth Media resterande 20. ! United Screens kommer till TV-Dagen den 21 maj för att berätta mer om planerna för bolaget! Anmäl dig på www.tv-nyheterna.se/seminar. Åsa Tillberg slutligen godkänd som ny vd för Nyhetsbolaget Efter ett extrainsatt styrelsemöte där personalrep- 15 son, Jan Zachrisson och Oscar Höglund vill erbjuda medier och rättighetshavare ett nytt sätt att distribuera TV på, och grundade därför i april bolaget United Screens AB tillsammans med Bonnier Growth Media. Stina Honkamaa har lett den svenska verksamheten i Google och YouTube de senaste fem åren och dessförinnan var hon vd för mediebyrån Carat. Malte Andreasson har arbetat på TV4 de senaste 14 åren, där han senast var planerings- resentanterna, journalisterna och tjänstemännen ansåg att utnämningen av Åsa Tillberg som ny vd för Nyhetsbolaget gått för fort, godkändes hon i början av mars slutligen för posten. Åsa Tillberg hade tidigare tjänsten som redaktionschef på Dagens Nyheter, och tillträdde den 15 april sin nya tjänst som vd på Nyhetsbolaget. Hon efterträdde då Göran Ellung, som varit verkställande direktör sedan starten vid årsskiftet 2010/2011. Beslutet fattades på ett styrelsemöte den 5:e mars där valet av Åsa Tillberg enligt TV4 var ett enhälligt sådant. Robert Olsson ersätter Jan Axelsson som ny programdirektör på SVT Robert Olsson, i dag allmän-TVchef på SVT i Göteborg, blir Sveriges Tele visions nya programdirektör för nyheter och samhälle. Robert Olsson efterträder därmed Jan Axelsson som under våren har en dubbel tjänst som både programdirektör och chef för SVT:s programsekretariat. ”Nyheter och granskande journalistik är kärnan i SVT:s programverksamhet och jag kan inte tänka mig en bättre efterträdare till Jan Axelsson än Robert Olsson. Robert är en nyhetsmänniska i alla dess bästa bemärkelser. Han har en egen lång erfarenhet av att vara ansvarig utgivare, vilket ställer ständigt krav på gott omdöme. Robert är också en entusiasmerande utvecklare och en skicklig debattör”, säger Eva Hamilton, vd för Sveriges Television, i ett meddelande som gick ut internt på SVT. Robert Olsson kom till SVT som redaktionschef för Västnytt 2002, och arbetade innan dess på TV4. Han kommer att tillträda sin nya tjänst på SVT den 1 september i år. Comoyo-chefen Kristin Skogen Lund in i Ericssons styrelse Kristin Skogen Lund, som under delar av förra året ledde Telenors satsningar på digitala tjänster, 16 där Comoyo är en av de viktigaste komponenterna, är en av tre nya personer som föreslås för Ericssons styrelse. Detta sedan Nancy McKinstry, Anders Nyrén och Michelangelo Volpi avböjde omval vid årets bolagsstämma den 9 april. Vid sidan av Kristin Skogen Lund, som i dag är generaldirektör för Næringslivets Hovedorganisation, har även Nora Denzel, styrelseproffs med lång erfarenhet från bolag som IBM och HP, och Pär Östberg, vice vd för Industrivärden, nominer- ats till Ericssons styrelse. Leif Johansson föreslås fortsätta som styrelseordförande för Ericsson. Lotta Lindborg slutar som marknadschef på TV4 TV4-gruppens marknadschef Lotta Lindborg har sagt upp sig och kommer inom kort att lämna företaget. Sedan sex år tillbaka har hon arbetat som marknadschef på TV4, och tidigare har Lotta Lindborg bland annat även arbetat för Kanal 5 och MTV. Anledningen att hon nu lämnar TV4 är enligt henne själv att hon vill gå över till kundsidan. – Till slut får processen ett slut, oavsett vad det handlar om i livet, och då kommer svaret till en och beslutet fattas. Thats it, skriver hon på TV4:s intranät. Lotta Lindborg gör sin sista dag på TV4 i slutet av april. Anna Glanmark ny marknadschef på Disney Nordic Anna Glanmark blir ny marknadsdirektör för Disney Nordic. Hennes huvudsakliga uppgift kommer främst bli att arbeta med Disneys stora satsning på den nordiska annonsmarknaden. I november i fjol började Disney sända reklam på Disney Channel, vilket var ett steg i företagets försök att stärka sitt nordiska reklamerbjudande. Under 2013 kommer Disney att bygga vidare på detta genom lanseringen av varumärket Disneymedia+. Disneymedia+ är ett nytt affärsområde som omfattar två områden, dels reklam i bolagets kanaler, dels ett strategiskt partnersam arbete. I rollen som ny marknadschef för Disney Nordic blir en av Anna Glanmarks huvuduppgifter att bygga vidare på samarbetet med lokala företagspartners. ”Min roll kommer att handla om att fortsätta att säkra vårt eget starka varumärke, att stötta det löpande arbetet med våra fantastiska produkter samt att stötta lanseringen av vår nya affärsenhet med försäljning av reklam och strategiska företagssamarbeten, Disneymedia+. Det ska bli väldigt kul”, säger Anna Glanmark i ett pressmeddelande. Anna Glanmark ersätter Veronica Lindholm som går vidare till livsmedelskoncernen Mondelez International där hon blir Finlandschef. Jarno Ilme ny direktör för finska spektrumförvaltning Finlands telekomregulator Kommunikationsverket har utsett Jarno Ilme till ny chef för dess spektrumdivision. Jarno Ilme var tidigare chef för 17 enheten Emissions Trade Unit vid Energimarknadsverket. På Kommunikationsverkets spektrumhanteringsdivision kommer han nu att ansvara för planering, kontroll och övervakning av användningen av radiofrekvenser, och internationellt samarbete i samband med frekvens planering. Divisionen ansvarar också för att säkerställa bedömningar av överensstämmelse av radio- och teleterminalutrustning, marknads övervakning och frågor som rör radiostörningar och undersökningar för användare radiosändare. Som direktör för spektrumshan teringen har även Jarno Ilme tagit plats som ledamot i Kommunikationsverkets ledningsgrupp. Jarno Ilme tillträdde sin tjänst den 8 april. Stenbeck lämnar MTG:s styrelse och Madsen Lindemann tar plats hos CTC Media CTC Media och MTG-koncernen tillkännagav den 4 april förändringar i bolagens respektive styrelser. Bland annat föreslogs att Jørgen Madsen Lindemann, vd och koncernchef MTG, ska ta plats i CTC Medias styrelserum och Christina Stenbeck meddelade att hon avböjt omval till MTG:s styrelse för att i stället koncentrera sig på Kinnevik. CTC Media meddelade den 4 april att dess styrelse föreslår att under årsstämman 2013 utse MTG:s vd och koncernchef Jørgen Madsen Lindemann som en av de nya ledamöterna i styrelsen. MTG:s finanschef Mathias Hermansson, som för närvarande är medlem i CTC Medias styrelse, ställer inte upp för omval. Därtill meddelas att Lorenzo Grabau har utsetts till ledamot och medordförande i CTC Medias styrelse från och med avslutandet av 2013 års bolagsstämma den 30 april 2013. Lorenzo Grabau är för närvarande en medlem av MTG:s styrelse och ersätter därmed Hans-Holger Albrecht som avgår från CTC Media, från och med samma datum. MTG föreslår inför sin kommande årsstämma omval av David Chance, Mia Brunell Livfors, Blake Chandlee, Simon Duffy, Lorenzo Grabau och Alexander Izosimov som icke-verkställande styrelseledamöter samt val av Michelle Guthrie som en ny icke-verkställande styrelsedirektör. Valberedningen föreslår även omval av David Chance som ordförande i styrelsen. Cristina Stenbeck och Michael Lynton har dock avböjt omval som icke-verkställande styrelseledamöter. “Personligen har jag beslutat att inte ställa upp för omval till MTG-styrelsen. Jag kommer att fokusera mina ansträngningar på min roll som ordförande i Kinnevik och vidareutveckling och utvidgning av Kinneviks kärninnehav och nya satsningar på tillväxt. Kinnevik är MTG:s största aktieägare och är väl representerad i styrelsen för MTG”, säger Cristina Stenbeck i en kommentar. Valberedningen består av Cristina Stenbeck, Investment AB Kinnevik, Thomas Ehlin, Nordea Fonder Invest- ment, Johan Ståhl, Lannebo Fonder, och Björn Lind, AMF Försäkring och Fonder, som tillsammans representerar mer än 55 procent av rösterna i MTG. Cristina Stenbeck valdes in i styrelsen som en icke-verkställande direktör 2003 och är i dag ordförande i MTG:s valberedning. HÄNT SEDAN SIST MTG om sin rapport för Q1 2013: Vi siktar på nollresultat i år 18 MTG släppte den 18 april sin rapport för första kvartalet av 2013 och säger sig själva vara nöjda med de stabila siffror de uppnått. I Norden är det främst på betal-TV-sidan som den positiva trenden syns, trots att Q1 vanligtvis är en trög period. Viasats webb-TV-tjänst Viaplay har i Sverige och i grannländerna till stor del bidragit till de positiva resultaten inom betal-TV, menar Jørgen Madsen Lindemann, vd och koncernchef MTG. “På betal-TV-sidan har onlinetjäns ten Viaplay fortsatt sin snabba expansion i Norden och uppnått rekordmånga dagliga tittare, liksom genomgående höga betyg av kunderna. Intäkterna för den nordiska betal-TV-verksamheten är på uppgång som förväntat och återspeglas främst i konsolideringen av TV3 Sport-kanalerna i Danmark”, säger han. Koncernen förväntar sig också fortsatt starka resultat från sina tillväxtmarknader inom betal-TVverksamheten under resten av året, för att uppnå ett nollresultat vid slutet av 2013. Förhoppningen är sedan en stigande lönsamhet 2014. Mer specifikt förväntar sig MTG att de nordiska betal-TV-företagen ska öka sina intäkter i fasta valutakurser under 2013, och rapportera ett rörelse resultat, ebitda-marginal, på 10 till 12 procent för helåret 2013. Marginalen förväntas sedan öka ytterligare under 2014. Samtidigt har koncernen för avsikt att fortsätta växa, även vad gäller innehåll, trots svåra tider inom annons och reklam. ”Våra skandinaviska publiksiffror har nu stabiliserats eller förbättrats och vi kommer att fortsätta att dra nytta av penetrationsvinster och tillägg av nya kanaler”, säger Jørgen Madsen Lindemann Regeringen: TV-bolagens rättighetslicenser ska gälla även on demand Propositionen för den nya avtals licensen som hela TV-branschen väntat på har lagts upp på regeringens hemsida. I den föreslås att avtalslicensen för TV-företag inte bara ska gälla utsändning av verk, utan i framtiden även gälla överföring till allmänheten. Det innebär att till exempel ett musikinslag nu nödvändigtvis inte behöver klippas ut ur ett program som överförs via en on demand-tjänst. ”Utsändningar av TV-program utgör i dag bara en del av TVföretagens verksamhet. Teknikutvecklingen har gjort det möjligt att tillhandahålla program efter den ordinarie sändningstiden. Det finns också en stor efterfrågan hos allmänheten på att programmen finns tillgängliga på det sättet. Denna situation täcks inte av nuvarande bestämmelser. Företagen kan alltså träffa avtal med avtalslicensverkan för användning av verk i de program de sänder ut, men inte för att göra samma program tillgängliga t.ex. via företagets hemsida. Det leder till att företagen i dag ofta avstår från att tillgängliggöra material på detta sätt. Det finns alltså behov av att avtals licensen anpassas för att förenkla rättighetsklareringen för vissa ytterligare typer av förfoganden”, skriver regeringen i sin proposition. ”Tillhandahållande av TV-program på begäran utgör numera en självklar del av TV-företagens verksamhet. Allmänhetens efterfrågan på att ta del av programinnehåll via t.ex. internet kan också antas öka ytterligare framöver. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att företagen ges rimliga möjligheter att möta denna efterfrågan. Regeringen anser därför att avtalslicensen för TV-företag bör utvidgas så att avtal med avtalslicensverkan kan träffas också i fråga om material som görs tillgängligt på begäran.” Ett verk som ingår i ett TV-program, på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verken från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer, ska ingå i avtals licensen, menar regeringen. De rättigheter som tillkommer utövande konstnärer och framställare av bildoch ljudupptagningar ska dock fortsatt omfattas av bestämmelsen. Avtalslicensen ska gälla offentliggjorda verk, till förmån för samtliga radio- och TV-företag, och kravet på tillstånd från regering tas därmed bort. Dock kan avtalslicensen sluta gälla om upphovsmannen meddelar förbud mot utsändningen eller överföringen. Med enklare reglering kan fler ta del av kulturen tror regeringen I sin proposition vill regeringen även se en enklare generell reglering som gör att upphovsrättsligt material kan spridas enklare och till fler. Enligt nuvarande lagstiftning finns möjlighet att träffa avtal med avtals licensverkan för att fritt få utnyttja ett upphovsrättsligt skyddat verk. Nu vill regeringen utvidga dessa möjligheter. I den utredning som gjorts är bedömningen att de företag och organisationer som använt skyddade verk i sin verksamhet, gjort det på ett rättssäkert sätt och respekterat upphovsmännens intressen. Därför bör möjligheterna utvidgas och kraven lättare kunna uppfyllas, för att möta den snabba teknikutvecklingen menar regeringen. ”Möjligheterna att i olika sammanhang hantera mycket stora mängder upphovsrättsligt skyddat material ökar ständigt. I takt med denna utveckling ökar också behovet av licenslösningar som är anpassade för att kunna hantera rättighetsklareringen. Allt oftare framförs krav på ett förenklat regelverk. Såväl rättighetshavare som användare för fram att önskvärda nyttjanden inte kommer till stånd, eftersom parterna saknar de regler som krävs för att licensiering ska kunna ske. Parternas gemensamma ambition att utnyttja den tekniska utvecklingen bör tas till vara”, står det i propositionen. En enklare reglering är till gagn både för användarna och ger upp hovsmännen större möjligheter till ersättning, menar regeringen. I förlängningen får allmänheten chansen att ta del av ”ett rikt kulturutbud”. ”Lagstiftningen bör därför anpassas för att öka tillgången till upphovsrättsligt skyddat material och uppmuntra nya former av utnyttjanden”, skriver regeringen i propositionen. 19 SVT om skilsmässan med HBO SVT har valt att inte förlänga sina rättighetsavtal med amerikanska HBO. Stephen Mowbray, pro- graminköpschef på SVT, konstaterar att anledningen är TV-tittarnas stigande otålighet, samtidigt som HBO sedan i höst också erbjuder sina program på fler ställen, bland annat genom webb-TV-abonnemang. – Förväntningen från våra tittare är att se program på SVT så snart som möjligt efter den första originalsändningen. Med HBO är detta omöjligt på grund av deras egen kanal och deras avtal med C More, säger Stephen Mowbray till TV-Nyheterna. Tack vare de tidigare rättighets avtalen kommer dock SVT att kunna sända uppföljande episoder och program för de serier de redan visat och det finns inga ”hard feelings” mellan de båda, menar SVT. – Vi har “life of series” som betyder att alla serier som vi har sänt ska fortsätta, till exempel Game of Thrones, Girls och Newsroom, säger Stephen Mowbray och avslutar: – Vi har en bra relation med HBO och deras program kommer att sändas på SVT under flera år till. Telia förlorade tvist med Viasat – kanalerna har släckts ner Telia förlorade efter en lång avtals konflikt tillgången till en rad kanaler från Viasat. Natten till den 16:e april släcktes som följd kanalerna ner och tusentals hushåll i Sverige berördes. – Det här är naturligtvis väldigt tråkigt inte minst för de cirka 5 600 hushåll som förlorar kanaler som de gärna vill ha, säger Hans G Larsson, informationsansvarig Telia, till TVNyheterna. Vad grundar sig denna dispyt i? – Bakgrunden är att vi haft olika tolkningar av avtalet om rättigheterna för oss att få sända Viasat-kanalerna i öppna nät, där vi är kommunikationsoperatör. Vi har nu förlorat i en skiljedom, men förhandlingar pågick så sent som i fredags (den 12 april reds.anm.). Dessvärre får nu kunderna beskedet samma dag som kanalerna försvinner, säger Hans G Larsson. Hur tänker ni från Telias håll hantera detta framöver? – Vi kommer att ha nya förhandlingar med Viasat om hela vårt avtal och vårt mål är att även de här näten ska regleras så att vi får möjlighet att erbjuda kanalerna till dessa kunder igen, säger Hans G Larsson. De kanaler som försvunnit för Telias TV-kunder är TV3, TV6, TV8, TV10 samt Viasats sport- och filmkanaler. Viasat bjuder de drabbade på två månaders Viaplay Även Viasat blickar framåt och ser inte skiljedomen i tvisten med Telia som någon definitiv skilsmässa. – Vi för dialog med Telia med målsättningen att lösa detta men vill gärna hjälpa hushållen till en snabb lösning för att fortsatt kunna se exempelvis Champions Leaguefinalen och annan bra sport och film som sänds nu i vår, säger Karin Zingmark, presschef på Viasat, till TV-Nyheterna. Som plåster på såren väljer Viasat att bjuda kunderna på gratis användning av sin webb-tjänst Viaplay. – Vi erbjuder Viaplay utan kostnad under två månaders tid för de som drabbats, och uppmanar dem att ringa vår kundtjänst. Utöver det kan kunderna nå Viasats kanaler via alla de större svenska TV-operatörerna oavsett om man ser på TV via kabelTV, parabol eller bredbands-TV, meddelar Karin Zingmark. Aftonbladet om TV-satsningen: Vi har fler startade strömmar än SVT På TV-Nyheternas nätverksträff den 25:e mars berättade Aftonbladet om sin stora TV-satsning, där de nu vill utmana webb-TV-marknaden - på alla digitala plattformar. – Vi gör nu en gigantisk satsning på Aftonbladet TV. I dag har vi en miljon startade strömmar varje dag och det är fler än SVT Play har. Vi gör ett sjuttontal programserier och det är fler än Kanal 5 och TV3. Vi gör ungefär 10 000 nyhetsklipp om året och börjar närma oss 1 000 20 live-sändningar om året. Så det är där vi står när vi nu börjar vår kommande satsning, säger Magnus Zaar, ansvarig för Aftonbladets TV-satsning och TV-chef på Aftonbladet. Satsningen bygger dels på trendspaning, dels på analys, menar han. – Den ena trenden som vi sett tyd ligt är att när något händer, vänder sig folk till Aftonbladet. När Sverige spelat landskamp i fotboll mot Tyskland så kommer 2 miljoner svenskar till Aftonbladet, bara minuterna efter, för att se vad som egentligen hände. 2,9 miljoner läser Aftonbladet varje dag, det är all time high, och när de då kommer till oss så förväntar de sig att få den senaste uppdateringen, säger Magnus Zaar. Till skillnad från övriga webb-TVkanaler, vill de också fortsatt vara journalistiskt orienterade. – Vi går bort från drama, vi går bort ifrån det scriptade, vi går bort ifrån inköp, vi är inte underhåll ning och inte reality och jobbar av förklariga skäl inte med de stora sporträttigheterna. Det vi gör är att jobba i nyhetsfåran, för det är den position som ligger närmast och det är därför folk kommer till oss, säger Magnus Zaar. Trots att Aftonbladet TV vill anta en unik position i webb-TV-utbudet, visar mätningarna på att de ändå utgör en direkt konkurrent mot de andra kanalerna när svenskar som mest konsumerar rörlig bild. – Våra digitala plattformar har en prime time som är morgon, lunch och eftermiddag. Men vår riktiga prime time är faktiskt mellan 19 och 21 på kvällen, traditionell TV prime time, säger Magnus Zaar. Förklaringen till detta tror han är den växande trenden second screening. – Många har en second device hos sig och även om det sker som second screen, så konsumeras Aftonbladet TV på exakt samma tid som man tittar på TV prime time. Därför kommer också mobile first vara viktigt framöver för Aftonbladet TV. – För ett år sedan hade vi i princip noll tittning i mobilen och därmed i princip noll kronor i intäkt i mobilen. Nu har vi 600 000 unika besökare i mobilen varje vecka, så mobilen växer med cirka 100 000 unika besökare varje månad hos oss och snart är vi lika stora där som på vanlig webb-TV. I slutet av mars lanserade Aftonbladet en ny plattform för TV på webben, i mobilen och plattan, och från och med början av april nås utbudet via nya appar. Målet är att erbjuda en helt sömlös upplevelse, eller som Magnus Zaar uttrycker det experience roaming. – Experience roaming innebär att du börjar titta på ett program på datorn och smidigt ska kunna flytta över din tittning till exempelvis mobilen utan minsta problem. Det är vad vi satsat på, så du ska kunna ta med din TV i fickan när du vill, säger han. Magine om det internationella gensvaret Magine är på väg att lansera sin webb-TV-tjänst utanför Sveriges gränser, som TV-Nyheterna tidigare rapporterat om. Andra veckan i april visade de upp sin tjänst på MIP TV-mässan i Cannes och var mer än nöjda med den respons de fick. – Vi fick ett fantastiskt gensvar under MIP TV-mässan i Cannes. Ryktet verkade ha gått mun till mun och förutom alla inbokade möten var vår monter överfylld med intresserade kanaler och produktionsbolag från all världens hörn. Jättekul, säger Håkan Tranvik, till TV-Nyheterna och tillägger: – Kate Bulkley, en av de mest inflytelserika TV reportrarna i Cannes, satte Magine som det viktigaste på mässan, i den “wrap-up” som gjordes på MIPTV:s blogg i slutet av mässan. Håkan Tranvik kan också bekräfta att lanseringar i Spanien och Tyskland kommer att ske inom en snar framtid. – Ja, vi kommer att släppa betaversioner av vår tjänst i Tyskland och Spanien de närmaste månaderna. Det var också en nyhet som uppmärksammades av internationell TV-branschpress, säger han och hänvisar till omnämnanden i Broadband TV News, Advanced Television och Digital TV Europé med flera. Efter lagändringen har SVT öppnat upp sitt arkiv Den 16:e april anordnade Sveriges Television en offentlig invigning där vd Eva Hamilton klippte bandet för öppnandet av SVT:s arkiv. Tack vare en lagändring och nya avtal med svenska rättighetsorganisationer kan SVT nu visa merparten av sina egenproducerade program som sänts före den 30 juni år 2005. ”Jag vet inte hur många gånger jag har fått frågan: Varför öppnar ni inte SVT:s arkiv? Och hur jag har försökt förklara upphovsmännens rätt till ersättning, det omständliga arbetet med att märka upp gamla program så att de blir sökbara, behovet av att digitalisera och sortera upp de hundratusentals timmarna program. Men nu är vi äntligen där”, säger Eva Hamilton, vd för SVT, i en kommentar. Öppet arkiv erbjuder dramaserier, barn- och underhållningsprogram, dokumentärer och program inom fakta, kultur och sport. SVT:s mål är att kunna erbjuda mer än 10 000 timmar med hela program och hela säsonger, och inte endast klipp som tidigare. Dock finns fortfarande inte rättigheter för att visa programmen utanför landets gränser. I ett första skede erbjuds nu nära 200 programtitlar i över 800 episoder och målet är att fylla på med 50 titlar per månad. TeliaSoneras boxlösa smart-TV försenad För ett halvår sedan gick TeliaSone ra ut med nyheten om ett fortsatt samarbete med Samsung och lanseringen av en ny boxlös IPTVlösning. Lanseringen skulle ske under första kvartalet 2013, men ännu har ingenting hänt och ingen ting har sedan dess kommunicerats av operatören. – Tyvärr så kommer projektet inte att vara klart under Q1. Anledningen är att det handlar om en teknisk anpassning som måste ske och som har krävt mer tid än vi räknat med, säger Claes Larsson, kommunikationschef på TeliaSonera, till TVNyheterna. 21 När beräknar ni att lanseringen av den nya IPTV-lösningen kommer att ske? – Vi vill kunna ge ett så tillförlitligt svar som möjligt på frågan när vi kommer att leverera, därför ber vi att få återkomma så snart vi har det. För oss är det alltid viktigare att det vi lanserar är stabilt och fungerar som det ska än att det går fort, säger Claes Larsson. Den smarta IPTV-lösningen TeliaSonera och Samsung tillsammans har utlovat ska göra det möjligt att använda TV:n utan en extern settop box, med fullt stöd för linjär TV, catch-up och on demand-funktioner. Den smarta TV-lösningen är även planerad att lanseras i Finland under 2013. Ericsson har köpt Microsoft Mediaroom Ericsson har träffat en överenskommelse med Microsoft om att förvärva dess TV-affärslösning Mediaroom. Detta kommer att göra Ericsson till den ledande leverantören av IPTVoch multi-screenlösningar med en marknadsandel på över 25 procent. Det meddelade Ericsson den 9:e april. Affären uppskattas vara värd mellan 640 miljoner och 1,5 miljarder kronor. Den globala IPTV-marknaden beräknas uppgå till 76 miljoner abonnenter under 2013 med intäkter på 32 miljarder dollar, respektive 205 miljarder kronor, och växer till 105 miljoner abonnenter och 45 miljarder dollar, knappt 290 miljarder kronor, fram till år 2015. Ericsson ser redan att det ständigt föränderliga beteendet hos TV-konsumenterna utvecklas snabbare än någonsin. Speed of innovation och intelligenta drivsystem krävs för att konsumenten ska kunna se TV var som helst. Denna utveckling kommer att fortsätta att driva branschen, men utvecklingen kräver också att innehållsägare, programföretag, tjänsteleverantörer och operatörer tänker igenom sina positioner. Vikten av funktioner vid videodistribution till kunder och konsumenter kommer att öka eftersom fler och fler LTE-nät byggs ut och fylls med smartphoneanvändare, menar Ericsson. “Mediaroom är den ledande platt formen för videodistribution hos världens största IPTV operatörer. Detta strategiska förvärv positione rar Ericsson som en branschledare genom kombinationen av Media rooms kompetens och erfarenhet i kombination med Ericssons endto-end serviceförmåga”, säger Per Borgklint, affärsområdeschef för Support Solutions på Ericsson, i en presskommentar. Telenor om Ericssons köp av Microsoft Mediaroom I februari meddelade Telenor Sverige att man bestämt sig för att välja Ericsson som leverantör av deras nya TV-plattform, en samlad lösning som ska ersätta de två plattformar operatören har i dag. När det i mitten av april blev officiellt att Ericsson köper Microsoft Mediaroom och satsar helhjärtat på TV-utveckling, känner sig Telenor än mer nöjda med sitt val. – Vi har valt Ericsson på grund av ledande IP-TV-erfarenhet, utveckling och stort framtidsfokus på TV inom fast och mobilitet. Köpet av Microsoft Mediaroom stärker den bilden ytterligare, säger Mikael Färjsjö, Broadband & TV Telenor Sverige, till TV-Nyheterna. Ericsson kallar sig själva en obestridd ledare, både vad gäller kompetens och teknik inom branschen, och Mikael Färjsjö är redo att instämma. – I Ericsson har vi en TV-partner som verkligen satsar på IPTV, framtidens TV, och som har stor volym och kan kombinera TV-insikt med marknadsledande lösningar och närvaro, säger Mikael Färjsjö. Com Hem drar igång hemligt beta-test av TiVo Com Hem förbereder ett beta-test av sin kommande TiVo-lansering senare i vår, det kan TV-Nyheterna avslöja. Förfrågningar har skickats ut till utvalda kunder hos Com Hem, men nyheten är inget som Com Hem i nuläget vill kommunicera öppet. – Det stämmer att vi låter ett antal personer beta-testa vår nya TiVo- tjänst. Så gör vi vanligtvis inför lansering av nya produkter och tjänster. Exakt vad vi testar och vilka som testar berättar vi av konkurrensskäl inte just nu, säger Björn Nilsson, informationsdirektör på Com Hem, till TV-Nyheterna och fortsätter: – Jag kan dock säga så mycket att vi med Com Hems TiVo-tjänst gör vår största satsning någonsin. Med detta intar vi en unik position på marknaden där vi ger våra kunder en överlägsen TV-upplevelse, långt mycket bättre än något som finns på marknaden i dag. När exakt kommer ni att lansera tjänsten kommersiellt? 22 – Vi lanserar i enlighet med vår plan under andra kvartalet, säger Björn Nilsson. I det utskick Com Hem har gjort till sina användare, där operatören söker frivilliga testkörare, tydliggörs en önskan om diskretion. ”Du kommer att behöva skriva under ett sekretessavtal där du accepterar testets utformning och vad du får och inte får berätta om själva testet för utomstående”, skriver Com Hem i det brev som TV-Nyheterna tagit del av. De testpersoner som vill hjälpa Com Hem med betatest är de första som får tillgång till TV-tjänsten TiVo i Sverige. När testare anmält sig och registrerats, ska de under en tvåmånadersperiod få prova på TiVo-boxens alla funktioner, med en planerad start i början av april, fram till och med 31 maj. Varje vecka kommer Com Hem sedan genom en testportal att dela ut en ”hemläxa”. Genom denna testportal framgår även vad som ska testas och hur det ska ske, och där kan även testkörarna felanmäla samt lämna kommentarer kring sin upplevelse av tjänsterna. Varje testkörare har två dygn på sig att testa, tisdag och onsdag, varje vecka och varje ”hemläxa” avslutas med en enkät. Varje vecka kommer Com Hem därtill parallellt att uppdatera mjukvaran på boxen inför varje veckas testomgång. Alla som deltar ska sedan få behålla TiVo-boxen och får även ett års abonnemang på tjänsten som tack för hjälpen. Filminstitutet och utredare åt Rådet för Kulturella och kreativa näringar. – Det nya filmavtalet är redan igång och det är hög tid att inleda diskussionen om hur svensk film ska finansieras i framtiden. Det finns visserligen många som inför varje avtalsingång tittar på många av dessa frågor så det är relativt välbeforskat, men vad vi vill göra är att initiera en diskusson mellan aktörerna själva och konkretisera frågorna bättre, säger Bengt Toll till TV-Nyheterna. Och det gäller inte bara svensk film, utan även TV-produktioner menar han. – Med det medielandskap vi har i dag så görs ingen skillnad på TV och film för produktionsbolagen, så TV ingår onekligen i resonemangen. Film- och TV-producenterna utreder framtiden för svensk TV och film – I slutet av april kommer jag som utredare att få besked om mer exakt vilka delar vi kommer att beröra närmre, men generellt så gäller det att ta hänsyn till den nya digitalisering som sker. För första gången har konsumenten makt och det måste vi hitta ett förhåll ningssätt till, säger Bengt Toll. Utredaren Bengt Toll kommer under arbetets gång att samråda med en referensgrupp som föreslås av Film- och TV-producenterna Film- och TV-producenterna har tillsatt en utredning för att analysera den svenska filmpolitikens framtid. Utredningen ska ge konkreta förslag på de förändringar som krävs efter det nuvarande filmavtalets utgång 2015. Utredningen kommer att göras av den särskilda utredaren Bengt Toll, som tidigare varit vd på Svenska Finns några specifika delar som ni kommer att titta närmare på i utredningen? och arbetet kommer att bedrivas självständigt. Utredningen beräknas vara klar efter sommaren 2013 och kommer därpå att sammanställas till en rapport med slutsatser och förslag, som är tänkt att presenteras för Film- och TV-producenternas styrelse hösten 2013. TV4 plockar hem app-utvecklingen för att storsatsa internt TV4 har beslutat sig för att satsa stort på mobilfönstret och en bättre synkronisering mellan plattformarna. Därför väljer de nu att framöver själva sköta utveckling och framtagning av mobil-appar, som tidigare levererats av aktörer från utsidan. – Anledningen till att vi plockar in det och kommer att utveckla det själva är att de börjar hänga ihop rätt mycket. Som Netflix, till exempel, som har en sömlös lösning för att återuppta videospelning på en annan skärm - det vill vi också göra. Sedan vill vi synkronisera lanseringar på webb och i mobil bättre, säger Per Åström, teknikchef digitala medier TV4-Gruppen, till TV-Nyheterna. På så sätt, menar han, riskeras inga obehjälpliga förseningar av inköpta produkter från utomstående leverantörer. – Tidigare fanns en risk att utvecklingen av apparna låg några månader efter utvecklingen på web- ben och så vill vi inte arbeta längre nu när vi ser hur TV i mobilen växer. Då plockar vi in utvecklingen och ser till att göra alla plattformar samtidigt, säger Per Åström och fortsätter: – Hittills har vi haft ett Play-team som arbetat med Play på webben, men nu får teamet ett större ansvar och får arbeta med Play-tjänsten i stort, alltså både för webben och mobilen samtidigt så att det hänger ihop. Vi har redan bra rutiner för utvecklings arbete som vi också kan använda för appar och andra produkter. Men att plocka in det måste ju innebära en investering för TV4 också? – Ja, det stämmer. Men det som hänt är ju att alla insett att mobilerna är här för att stanna. Under lång tid framöver kommer det att vara en viktig kanal för oss och om vi säger att mobilerna i framtiden står för hälften av våra startade strömmar, så kommer det bli en jätteviktig kanal för oss och något vi verkligen prioriterar, säger Per Åström. Så ska Asanga Gunatillaka leda Com Hems TV-satsning 23 Den 11 mars tillträdde Asanga Gunatillaka som ny programdirektör på Com Hem. Han kom då närmast från Virgin Media i Storbritannien där han ansvarat för att utveckla verksamheten för betal-TV, med kunskap om tjänsten TiVo. TV-Nyheterna fick chansen att prata med Asanga Gunatillaka om förväntningarna inför sin nya direktörstjänst och flytten till den svenska TV-marknaden. Vilka är dina förväntningar som ny produktchef på Com Hem? – Mina förväntningar är höga. Jag tror Com Hem är väl positionerat för att fortsätta sin resa med att erbjuda bra produkter och tjänster till våra kunder. Jag är mycket glad över min nya roll och jag ser fram emot att arbeta med ett team av världsklass, säger Asanga Gunatillaka till TVNyheterna. Vilka är dina första intryck av den svenska tele- och TV-marknaden? – Det är en spännande och snabbt växande marknad, vilket är goda nyheter för den svenske konsumenten. Jag förstår att du har erfarenhet av att arbeta med servicen TiVo sedan tidigare på den brittiska marknaden, hur tror du att du kan dra nytta av det när Com Hem senare i år lanserar tjänsten i Sverige? – Min tidigare erfarenhet av att driva en go-to-market för Virgin Medias TiVo-tjänst kommer att vara en nyttig erfarenhet för lanseringen av TiVo-tjänsten på Com Hem, särskilt lärdomarna från vilken approach vi hade när produkten sattes på marknaden. TV är en bransch i förändring just nu, vad ser du som den största utmaningen på marknaden den närmaste framtiden? – Den största utmaningen är att kommunicera ett tydligt och enkelt budskap till kunderna, vilket förklarar varför de bör vara glada för nya innovationer och hur det kan förbättra deras liv, avslutar Asanga Gunatillaka. LG: Vi ska ha 25 procent av Nor diska marknaden innan årets slut I dagsläget har LG en tredjeplats på listan över smart-TV-leverantörer i Norden och målet är att bli nummer två, med 25 procent av marknadsvärdet, innan 2013 års slut. Med de orden inledde Erik Åhsgren, produktspecialist på LG Electronics Norden, LG:s pressevent den 26:e mars där de presenterade sina nya smart-TV-apparater med tillbehör. – Vi vill visa att smart-TV inte är komplicerat utan ett enkelt sätt att kunna se just det du vill se, just nu, och just här, säger Erik Åhsgren till TV-Nyheterna. För att uppnå en bättre position i Norden och få svenskarna att välja en TV från just LG, har den koreanska leverantören två områden de fokuserar på. Dels vill de leverera den bästa möjliga bildkvaliteten, dels bli nummer ett på smart-TV. En av produkterna LG presenterade är den nya serien Cinema 3D SmartTV, som ska ta smart-TV till en ny nivå. Men lika mycket tid lade LG på att demonstrera en biprodukt, en ny version av sin fjärrkontroll kallad Magic Remote. När sladdarna nu snart är ett minne blott, är det fjärrkontrollen som utvecklas och ska bli så användarvänlig som möjligt. Med en Bluetooth-teknik som mäter accelerationer kan LG:s nya Magic Remote inte bara bläddra enkelt via touch och utan knappar, den uppdaterade modellen har även röstsök. – Om du till exempel vill se en film med Tom Cruise i säger du bara ”Tom Cruise” och alla filmer han är med i kommer upp. Dessutom visar den alla YouTube-klipp han är med i och de vanliga träffarna i webbsök, förklarar Erik Åhsgren. Bluetooth-koppling gör det även möjligt att endera koppla in ett tangentbord, eller i stället använda den smarta mobilen som fjärrkontroll, en funktion som fungerar både på iPhone och Android. – Dessutom kan du enkelt byta device och fortsätta titta i din mobil, återgå till den stora TV-skärmen och sedan vidare till plattan, säger Erik Åhsgren. Med hjälp av wifi-standarden Miracast strömmas videon med HDMI-kvalitet med en räckvidd av ditt nätverk. LG:s serie Cinema 3D Smart-TV kommer att lanseras under april månad och med varje TV-skärm medföljer en Magic Remote.
© Copyright 2024