1. No category

VÄRDEGRUNDSFRÅGOR
i
pedagogers
vardag
Del 2
Kennert Orlenius
Vasa 2013-11-04
Läroplanen för den grundläggande
utbildningen 2014 – enligt förslag:
“Den grundläggande utbildningen:
• “ska främja öppen demokrati och aktiv medverkan i
medborgarsamhället”
• “trygga social jämlikhet och rättvisa för alla. Dess
uppgift är att förebygga ojämlikhet och utslagning”
Innebörd:
- Implikationer i verksamheten?
- Betoning på lära sig om eller leva demokrati i
skolan?


Internationell studie i 36 länder, bl a samtliga
nordiska länder
(i Sverige deltog 9000 14-åringar
Syfte: ”att undersöka hur unga människor
förbereds för sina roller som medborgare”
Studien är indelad i teman som gäller:
 Kunskaper
 Attityder och värderingar
•
•
•
•
om sig själv som medborgare
om synen på grupper i samhället
tilltro till pol. institutioner och andra människor
syn demokratiska värden
 Deltagande och inflytande
• elevinflytande
• deltagande och diskussionsklimat
• deltagande utanför skolan och intresse för
samhällsfrågor
• medborgerligt deltagande i framtiden
Resultat från ICSS
 Kunskaper
 Attityder:
•
•
•
•
(rangordning, nr)
Finland Sverige
1
5
Synen på det egna landet
Jämställdhet
Grundläggande demokratiska värden
Etniska gruppers rättigheter
 Deltagande och inflytande
Diskussionsklimatet i klassrummet
Elev-lärarrelationen
Deltagande i medborgerliga aktiviteter i skolan
Framtida medborgerligt deltagande med
anknytning till partier och val
• Medborgerlig tillit
•
•
•
•
11
7
29
31
25
2
14
6
23
25
27
32
11
14
14
17
36
24

“The results are simultaneously surprising
and unsurprising. Schools continue to be
anything else but democratic communties.
/…/ Tiredness and lack of wellbeing are
also an everyday part of school/…/ What is
surprising is that so little has happened in
ten years”.
(Matti Rautiaien & Pekka Räihä 2012;
Journal of Social Science Education 11(2), 8-23.)


“I am worried about the good result the
Finish pupils/students do in for example PISA
when at the same time research on wellbeing in school shows low result.
I am also worried about reports, which
indicate that the gap between high school
achievements and they showing behavioural
disorder grow”
Paperpresentation av:
Göran Björk, Åbo Akademi University of Vasa
•
Utbildningsfilosofiska strömningar
Samhälle Samhällsbeva- Skolan underordnad
/skola
rande skola
eller en del av samhällsutvecklingen
Central Inlärning
Inlärning/kunskapsaktivitet
sökande arbete
Skolan som
förändringsagent
Samtal/kritisk
reflektion
Essentialism
- Förmedling av
forskningbaserad kunskap,
innehållet relaterat till
vetenskapliga discipliner
Perennialism
Rekonstruktivism
- Förmedling av
- En skola för kritisk fostran
”eviga” sanningar
och värdering av olika alternativ
- Klassisk bildning;
- Utveckla medborgare att
kulturarvet
förändra och skapa framtidens
samhälle
Progressivism
- Den studerande som "kunskapare"
- Eleverfarenheter
- Undersökande arbetssätt
- Samarbete, social (demokratisk) fostran,
Orlenius 2001/2011,
- Eleven i centrum
s. 219-221
Utbildningsfilosofisk
riktning
Läroplanen för den grundläggande
utbildningen 2014 – enligt förslag:
“Den grundläggande utbildningen bygger på att :
• “Varje barn är unikt. Varje barn har rätt att växa i sin
fulla potential som människa…”
• den “ska stödja elevernas utveckling til humana
människor…”
• den “ska bevara och stärka respekt för liv och
mänskliga rättigheter, rättvisa, jämlikhet och välfärd”
Innebörd:
- Implikationer i verksamheten?







Är man människa eller blir man människa?
Ond eller god?
Kan individen styra sig själv?
Drivs av egenintresse eller altruistisk?
Rationell eller irrationell varelse?
Lika värde?
Artskillnad eller gradskillnad mellan djur och
människa?
- På vilka grunder värderas
människor i termer av svaga
respektive starka, framgångsrika och icke-framgångsrika?
- Ges alla samma förutsättningar att lyckas?
- Vem inkluderas – exkluderas?
(På vilka grunder?)
- Ses individen som
‘somebody’ eller “anybody’?
- Och vad kommer den
medicinska tekniken
innebära inför framtiden…?
Hur visar sig människosynen
i arbetslivet?
 Värderas människor i termer av närande och
tärande?
 Anses individen ha sig själv att skylla eller
beaktas strukturella villkor och förutsättningar?
 Hierarkisk ordning – hur utövas makt?
 I vilka situationer och beroende på vilka
omständigheter erbjuds hjälp och stöd?

Osynliggörande
Synliggörande

Förlöjligande
Respektera

Undanhållande av information Informera o inkludera

Dubbelbestraffning

Påförande av skuld och skam
“Alla gör så gott man
kan”
Konflikthantering

Objektifiering
Bemöta som subjekt

Våld eller hot om våld
Respektera egna och
andras nej

(enligt Berit Åhs)
“I Tyskland hämtade de först kommunisterna
och jag protesterade inte, för jag var inte
kommunist.
Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag
protesterade inte, för jag var inte fackansluten.
Sedan hämtade de judarna, och jag
protesterade inte, för jag var inte jude.
Sedan hämtade de mig – och då fanns ingen
kvar som kunde protestera”.
(Martin Niemöller (1892-1984),
teolog, fånge i koncentrationsläger
1937-1945)
Individen ska alltid behandlas som:
 En person - aldrig bara som en funktion
 Ett mål sig – inte bara som ett medel
 Subjekt – aldrig bara som objekt
Synligt i verksamheten – om än
svårtolkat ibland
Synligt på en
principiell nivå
Kulturella
uttryck
(’artefakter’)
Värderingar
(‘values’)
Ledarskapsstilar
Organisationsformer
Beteenden etc.
Policy
Visioner –
mål etc.
Människosyn
Samhällssyn
Värderingar
Normer
etc.
Fig. Scheins modell (1985): organisationskultur
Osynliga
För-givet-tagna
Oreflekterade
Grundläggande
antaganden
Värdepedagogisk
analysmodell:
vilka värden förmedlas
och gestaltas i
verksamheten?
Se Orlenius & Bigsten 2006, s 127
This is a story about some people: Everybody,
somebody, anybody and nobody.
There was an important job to be done and
everybody was sure that somebody would do it.
Anybody could have done it, but nobody did it.
Somebody got angry about it because it was
everybody’s job.
Everybody thought anybody could do it, but
nobody realized that somebody should do it.
It ended up with everybody blaming somebody
when nobody did what anybody could have done.
To all of You: GOOD LUCK!
Referenser
Orlenius, K. (2001/2011). Värdegrunden – finns den?
Stockholm: Liber (230 s)
Orlenius, K. & Bigsten, A. (2006/2012). Den värdefulla
praktiken. Yrkesetik i pedagogers vardag. Stockholm: Liber.
(150 s)
Orlenius, K. (2008). Tolerance of intolerance: values and
virtues at stake in education. Journal of Moral Education
37(4), 467-484
Orlenius, K. (2011). Etik i rektors praktik – men hur? I: U.
Blossing (red), Skolledaren i fokus – kunskap, värden och
verktyg. Lund: Studentlitteratur.