Bilaga 2 i Fikt
Gymnasieprojektet — Studentexamen på lika villkor 1.9.2011 — 31.8.2012 BILAGA I FIKT 02 • kolumn Gymnasieprojektet – Studentexamen på lika villkor Projekt på Finlands Kommunförbund med stöd av Svenska kulturfonden Styrgrupp Kristina Wikberg Björn Teir Veronica GranöSuomalainen Projektchef Corinna Tammenmaa 050-4338449 corinna. tammenmaa@ kommunforbundet.fi Adress Andra linjen 14 00530 Helsingfors Webben kommunerna.net/ gymnasieprojektet Grafisk form och illustrationer Hanna Siira Tryckeri Kirjapaino Uusimaa, Borgå Bilaga till Finlands kommuntidning Fikt 5/2012 Prenumerationer Fikt kan beställas på fikt.fi/prenumerera eller via prenumerationer@ fikt.fi Framtidens svenska gymnasium – hur når vi dit? studerandens rätt till god utbildning skall stå i centrum för alla prioriteringar. För studeranden är det av vikt att kunna studera vid ett gymnasium som har tillräckligt med resurser för att kunna tillhandahålla kvalitativ utbildning och valbarhet samt ha möjlighet att utveckla verksamheten. Viktigt är också att utbildningen ordnas inom rimligt avstånd från var studeranden bor. Ifall avstånden blir oskäligt långa är det i första hand svaga studeranden eller studeranden som saknar starkt stöd hemifrån som faller bort, vilket i sin tur leder till ojämlikhet. projektet studentexamen på lika villkor startade hösten 2011 och nådde sin kulmen den 24.5.2012 när människor från hela Svenskfinland samlades till gymnasiekonferensen där de svenskspråkiga gymnasiernas framtidsmöjligheter diskuterades. Målet var och är fortfarande att alla oberoende av språk och hemort skall ha rätt till högklassig gymnasieutbildning. fler utredningar om vad som borde göras angående de svenskspråkiga gymnasierna behövs inte. Vad som behövs nu är åtgärder. För att få till stånd förändring behövs två ingredienser, vilja och resurser. högklassig utbildning på svenska för eleven bör stå i centrum för alla beslut. På många håll har man observerat faktorer som äventyrar nivån på utbildningen, men en enighet om hur de skall åtgärdas saknas. Alltför ofta har man sett de illavarslande tecknen redan länge, men ett samförstånd om vad som borde göras uppstår först när läget är kritiskt. Tyvärr brukar alternativen då vara få. den svenskspråkiga befolkningen, lärare och annan personal i svenskspråkiga skolor och beslutsfattare med det svenska som hjärtesak vill garantera en högklassig utbildning på svenska. Gymnasieprojektets utvecklings- och förändringsförslag står i samma linje med tidigare gjorda utredningar och ger de verktyg som behövs för att koordinerat skapa svenskspråkiga hållbara gymnasiestrukturer i hela landet. Det gäller att nu enas om hur det svenskspråkiga gymnasiet skall se ut i framtiden förrän någon annan, möjligen med mindre känsla för det svenska, gör det. för att förverkliga vilja krävs utvecklingsresurser. I projektets andra fas kommer dessa att erbjudas. För att få resurser krävs att flera kommuner tillsammans kommer överens och förbinder sej vid att förverkliga något av de alternativ som projektet framlagt. Ledorden är: ”Det bästa för eleven!” Corinna Tammenmaa Projektchef FIN LA N DS KO M MUNTI DNI NG | BI LAGA För att få till stånd förändring behövs två ingredienser, vilja och resurser.” Projektet • 03 Det finns skillnader mellan svenskoch finskspråkiga gymnasier Behöver vi förändring? Det är en styrka för Finland att det finns två språkgrupper med sina särdrag. Men när vi inte längre talar om särdrag utan om svagheter för den andra befolkningsgruppen blir det allvarligt. De svenskspråkiga gymnasiernas konkurrenskraft i förhållande till de finskspråkiga gymnasierna är en ödesfråga för Svenskfinland. POSITIVT OCH NEGATIVT I DE SVENSKSPRÅKIGA GYMNASIERNA: + Få som avbryter studierna + Snabbare genomströmning (92% avlägger examen på 3 år i sv. gymnasier) + Färre som skriver underkänt (3,4%, jmf. 6,4% finskspråkiga) + Fler som kommer in på högskola + Ger bra social kompetens (enligt studerande) - Kursutbudet mindre i svenskspråkiga än i finskspråkiga gymnasier - Skillnader i resultaten i realämnesproven - Möjlighet att avlägga gymnasiediplom erbjuds i 93,9 % av finskspråkiga gymnasier men endast i 75,9 % av de svenskspråkiga gymnasierna - Fler svenskspråkiga som inte överhuvudtaget skriver matematik i studentexamen (31,2% sv. kvinnor jmf. 27,6% fi. kvinnor, 15,9% sv. män jmf. 9,1% fi. män) - Otillräcklig studiehandledning enligt sv. studerande Utmaningarna för de svenskspråkiga gymnasierna är demografi, svagare ekonomi, tillgänglighet och förändringar i gymnasiernas finansiering, läroplan och studentexamen. Antalet barn i gymnasieålder minskar samtidigt som regeringen skär 30 miljoner från statsandelarna till gymnasieutbildningen. Effekten av minskade årskullar och nedskärningar kan betyda att kommunerna år 2017 får 16 % mindre i enhetspris för gymnasieutbildningen på svenska. Eftersom största delen av kostnaderna går till undervisningsverksamhet (74 % i genomsnitt) drabbar nedskärningarna i första hand valfriheten och undervisningen ifall inget görs. Det finns inte tillräckligt med utvecklingsresurser i de svenskspråkiga gymnasierna. Finansieringen för gymnasierna reformeras så att resultatfinansiering genomförs, det kommer en ny timfördelning och läroplan för gymnasiet och studentexamen förnyas. Ifall vi inte hittar utvecklingsresurser hamnar de svenskspråkiga gymnasierna på efterkälken vilket har långtgående effekter. Eftersom tillgängligheten till gymnasieutbildning är dålig på svenska föreslår utredarna i projektet inte nedläggning av gymnasieenheter. En effektivare användning av resurser måste framtvingas på andra sätt. Lösningar De två viktigaste lösningarna som projektets utredare kommit fram till är 1 Samarbete kring IT och undervisningsteknologi skall ske mellan alla svenskspråkiga gymnasier 2 Regiongymnasier inrättas Kort om regiongymnasier: • • • • Flera gymnasieenheter, en huvudman Kan organiseras på flera olika sätt Administrationen kan och skall hållas lätt Inga snabba ekonomiska vinster, möjliggör effektivare allokering av resurser på lång sikt • Mest nytta fås ifall gymnasierna och yrkesutbildningen sammanslås administrativt – hela årskullen i samma händer F INL ANDS KOMMU NT I D N I N G | B I LAG A 04 • Utredning Utredare Bo Rosenberg De svenska gymnasierna i Österbotten I Österbotten finns 12 svensk- språkiga gymnasier med ca 2 200 studerande. Gymnasierna samarbetar huvudsakligen inom två nätverk: Team Nord (Karleby, Kronoby, Jakobstad, Pedersöre och Nykarleby) och Vi 7 (Vasa, Korsholm, Vörå, Petalax, Närpes och Kristinestad). Även övningsskolans gymnasium deltar i samarbetet inom Vi 7. ökas. Till detta behövs en kurskoordinator. Gymnasierna kan också samarbeta genom att specialisera sig. Detta möjliggör att studerande utgående från inriktning och intressen kan välja ett annat gymnasium än den egna kommunens. Närmast är det då fråga om de tidigare nämnda samarbetsområdena, dvs. Karleby-Kronoby, Jakobstad-Pedersöre-Nykarleby, Vasaområdet samt Närpes-Kristinestad. 2. Man grundar ett regiongymnasium med flera verksamhetspunkter som har en annan huvudman än kommunerna. Vid diskussioner i Österbotten med bl.a. skoldirektörer samt Kan man ytterligare utveckla samarbetet? Trots det tämligen omfattande samarbetet som redan existerar finns det naturligtvis möjligheter att ytterligare utveckla. Detta gäller speciellt distansstudier. En förutsättning är att man ägnar detta tillräcklig uppmärksamhet såväl i fortbildning som i den grundläggande lärarutbildningen. En del gymnasier fäster likväl uppmärksamhet vid att distansstudier inte kan utökas hur mycket som helst. Gymnasierna kan också specialisera sej vilket möjliggör för eleverna att välja ett gymnasium som kan erbjuda den inriktning man är intresserad av – antingen så att man studerar i gymnasiet under en period eller så att man helt väljer att studera i gymnasiet. En förutsättning är att gymnasierna ligger på rimligt avstånd från varandra. Beträffande Österbotten kan man tänka sig fyra sådana områden. 1 Karleby – Kronoby 2 Jakobstad – Pedersöre – Nykarleby 3Vasaområdet 4 Närpes – Kristinestad Framtiden Såväl de skärpta ekonomiska utsikterna som de minskande årskullarna gör att man kritiskt behöver se över de nuvarande strukturerna. Målsättningen är att garantera en högklassig gymnasieutbildning med en god tillgänglighet. Man kan tänka sig två grundscenarier som båda innehåller flera variationer: 1. Den nuvarande strukturen med kommunerna som huvudmän bibehålls, men med utökat samarbete En förutsättning för att den nuvarande strukturen med kom- munerna som huvudmän – åtminstone under något år - kan bibehållas är att det existerande regionala samarbetet ytterligare utvecklas. Detta kan bygga på de nuvarande samarbetsnätverken Team Nord och Vi 7. Antalet distanskurser kan utFIN LA N DS KO M MUNTI DNI NG | BI LAGA gymnasiernas rektorer och studiehandledare framkommer ett visst stöd för regiongymnasium, men det finns också en ovilja mot att avstå från det kommunala gymnasiet, eftersom kommunen där har egen beslutanderätt. Åtgärdsförslag i Österbotten Steg 1 Den nuvarande strukturen med kommunen som hu- vudman (med undantag av Vasa övningsskola, med vilken man bör ha samarbetsavtal) bibehålls under de närmaste åren, men med intensifierat samarbete och med längre gående specialisering i enlighet med vad som tidigare nämnts. Samarbetet bör vara väl förankrat bland kommunala beslutsfattare. På grund av de minskande elevantalen bör gymnasierna i Närpes och Kristinestad gå samman under en gemensam huvudman, för att bättre kunna garantera kursutbudet och en effektiv fördelning av resurser. Förvaltningsmodellen kunde vara värdkommun. Steg 2 Om s.k. storkommuner bildas som en följd av kommunstrukturreformen, kan de nya kommunerna vara huvudmän för gymnasieutbildningen – förutsatt att de är tillräckligt stora. Storkommunen kan då betraktas som en region. Steg 3 Kommunstrukturreformens slutresultat är likväl ovisst. Ett säkrare sätt att garantera gymnasieutbildningens verksamhetsförutsättningar är att gå in för ett regiongymnasium med en existerande samkommun som huvudman. Utgående från nuläget är det mest realistiskt att tänka sig att de existerande samkommuner som kan utvidga sin verksamhet till att även gälla gymnasieutbildning är Optima och SÖFUK. Optima kunde vara huvudman för gymnasieutbildningen i Norra Österbotten och SÖFUK huvudman för gymnasieutbildningen i Södra Österbotten. Båda dessa samkommuner är beredda att överta huvudmannaskapet när detta skede aktualiseras. En längre gående framtidsvision är att all utbildning på svenska inom det andra stadiet i Österbotten – såväl gymnasieutbildning som yrkesutbildning – har en enda gemensam huvudman. Utredning • 05 Utredare Jan Nybom De svenska gymnasierna De svenska gymnasierna i Östra Nyland på språköarna I Östra Nyland finns två gym- Språköarnas gymnasier fungerar som viktiga ambassadörer nasier med ca 450 studeranden, Borgå gymnasium och Lovisa gymnasium. Sibbo gymnasium och Kotka gymnasium kan också anses höra till regionen även om de i denna utredning hänförts till andra utredningsområden. för det svenska i Finland på de orter där de idag verkar. På de s.k. språköarna finns 4 gymnasier med ca 230 studerande. Gymnasierna är Svenska privatskolan i Uleåborg, Kotka svenska samskola, Svenska samskolan i Tammerfors och Björneborgs svenska samskola. Konceptet daghem, grundskola och gymnasium fungerar som en helhet. Utan det svenskspråkiga daghemmet och den svenskspråkiga grundskolan skulle gymnasiet inte ha förutsättningar att verka. Studerande trivs i den svenskspråkiga miljön. Gymnasierna i språköarna är helt beroende av en bestående förhöjning av enhetspriset för att kunna verka. Framtiden Under de närmaste åren minskar årskullen i de östnyländska kommunerna med ca 13 %. Om den procentuella fördelningen mellan studerande i gymnasier och yrkesutbildningsenheter är den samma som tidigare minskar finansieringen för de östnyländska gymnasierna med 350 000 400 000 € per år beräknat enligt enhetspriset för 2012. Det är dock möjligt att de aviserade inbesparingsmålen för utbildningssektorn ytterligare kan sänka finansieringsnivån med 10 %., vilket betyder att finansieringen totalt minskar med 600 000 – 700 000 euro per år. Behovet av samarbete mellan regionens huvudmän accentueras och studiehandledningens betydelse i grundskolor och i gymnasierna ökar. Förändringar i utbudet av utbildning på andra stadiet kan försvåra skolornas verksamhet. Åtgärdsförslag Gymnasierna analyserar under 2012 möjligheterna till mer formaliserat samarbete. En nätkoordinator t.ex tillsammans med Nätteam öst utses. Kotka svenska samskolas huvudman deltar i diskussionerna om skapandet av en gemensam huvudman för andra stadiets utbildning och folkhögskolutbildningen i östra Nyland och ingår samarbetsavtal med det nya bolaget. Lagens målformulering ger i praktiken huvudmännen fria händer att välja kärnideologi och kärnuppgift för gymnasiet; skall gymnasiet huvudsakligen stödja de studerandes möjligheter till fortsatta studier på universitet och högskolor eller är gymnasiets uppgift att generellt verka för bildning och för att de studerande efter skolan kan leva ett meningsfullt liv. Huvudmännen måste i vissa fall välja. Åtgärdsförslag Steg 1 Huvudmännen (Kotka och Sibbo kan delta) godkän- ner en plan för formaliserat schemalagt samarbete 20122013. I samarbetet deltar både huvudmän, rektorer och lärare. Steg 2 Hela andra stadiets utbildning och folkhögskoleut- Borgå gymnasium Lovisa Gymnasium Sibbo gymnasium Kotka gymnasium Steg 3 De svenskspråkiga gymnasierna längs sydkusten fortsätter som enheter men verksamheten samordnas under en enda huvudman som handhar hela andra stadiets utbildning i södra Finland. Sp rå bildning (Kotka deltar genom samarbetsavtal) ordnas av en enda huvudman i aktiebolagsform. Huvudmännen tar år 2012 ställning till om aktiebolagsmodellen som undersöktes 2007 kan användas i modifierad form. Karleby svenska gymnasium Kronoby gymnasium Jakobstads gymnasium Pedersöre gymnasium Topeliusgymnasiet i Nykarleby Vörå samgymnasium Vasa gymnasium Vasa övningsskolas gymnasium Korsholms gymnasium Gymnasiet i Petalax (Malax) Närpes gymnasium Kristinestads gymnasium k öa rna Svenska privatskolan i Uleåborg Kotka svenska samskola Svenska samskolan i Tammerfors Björneborgs svenska samskola F INL ANDS KOMMU NT I D N I N G | B I LAG A 06 • Utredning Utredare Ann Sandelin De svenska gymnasierna De svenska gymnasierna i Västnyland i Åboland I Västra Nyland finns fyra I Åboland finns tre gymnasier med ca 500 studeranden, Ka- gymnasier med ca 600 studerande, Ekenäs gymnasium, Karis-Billnäs gymnasium, Hangö gymnasium och Virkby gymnasium. I regionen finns flera stora utmaningar för de svenska gymnasierna: ekonomi, sjunkande elevunderlag och låg gymnasiebenägenhet. Utredningsförslag med gemensamma strategier har under de gångna åren förfallit redan innan de nått beslutsfattarna. Detta har skapat spänningar inom och mellan kommunerna. Resultatet har varit att insikten om vad som är det bästa för eleverna överskuggas av lokalsamhällets intressen. Till styrkorna hör att gymnasierna i Västra Nyland kommit långt i utvecklingen av IKT i undervisningen och att det inom Raseborg finns ett stort utbildningsutbud, där gemensamma kreativa lösningar kunde utvecklas för att möta det kommande kravet att eleverna skall kunna bygga egna, flexibla utbildningsvägar över examensgränserna. tedralskolan, Pargas gymnasium och Kimitoöns gymnasium. I Åboland är situationen specifik för varje ort och för vart och ett av de tre gymnasierna. Ur de studerandes synvinkel är gymnasiernas regionala tillgänglighet en central fråga. Skolornas geografiska placering och skärgårdsförhållandena gör att den åboländska gymnasieutbildningen behövs på alla tre orter. Gymnasiernas storlek varierar liksom kostnaden per elev. I regeringsprogrammet betonas likställighetsaspekten. Frågan är om Åboland lever upp till den då skillnaderna mellan skolorna i enhetspris är mycket stora? Det är i Åbo drygt 6 000 euro, i Pargas drygt 7 000 och på Kimitoön ca 9 000 euro. I Åboland finns förutsättningar för att svara mot statsmaktens förväntningar om flexibla studievägar och -examina för eleverna, samarbete mellan gymnasier, yrkesutbildning och högskolor samt ökade kontakter till och kunskaper om arbetslivet för eleverna. Ett gott exempel under utveckling är Kimitoöns gymnasium och Brusaby (Axxell), där 15 studerande för närvarande siktar på kombiexamen. Åtgärdsförslag Steg 1 Samarbete – Utveckla distansundervisningssamarbet- et NiVÅ till en plattform för ytterligare breddat utbud och strategisk samordning mellan gymnasierna i Åboland och Västra Nyland Steg 2 Campus Raseborg – Raseborgs stad, Axxell och Novia inleder en diskussion om samordningsstrukturer och upprätthållarfrågor och diskussionen öppnas också för Hangö och Virkby (eventuellt Kimito) Steg 3 Gemensam huvudman för den svenskspråkiga andra Åtgärdsförslag Steg 1 Samarbete och profilering a) Utveckla distansundervisnings samarbetet NiVÅ till en plattform för ytterligare breddat utbud och strategisk samordning mellan gymnasierna i Åboland och Västra Nyland b) Intensifierat samarbete mellan Åbo, Pargas och Kimito c) Huvudmännen för andra stadiets utbildning går in för ett formaliserat samarbete, som utgår från redan existerande profileringar och samarbetsmönster mellan gymnasierna och yrkesutbildningen Steg 2 Åboländskt regiongymnasium Steg 3 Gemensam huvudman för det svenskspråkiga andra stadiets utbildning i södra Finland stadiets utbildning i södra Finland Åb a tr Vä s NiVÅ – Nätgymnasium i Västnyland och Åboland and nyl Ekenäs gymnasium Karis-Billnäs gymnasium Hangö gymnasium Virkby gymnasium o n la d Katedralskolan Pargas gymnasium Kimitoöns gymnasium • Grundat 2006 • Alla 7 gymnasier deltar • Erbjuder alla obligatoriska kurser i livsåskådningskunskap, fördjupade kurser i filosofi, repetitionskurser i nästan varje realämne och många språk, 5 kurser i spanska • Ett gemensamt utarbetat administrativt system • Rektorerna utgör ledningsgruppen • En naturlig bas för att utveckla både distansundervisningen och skolornas strategiska samarbete • Förslag: Ledningsgruppen gör 2012–2013 en systematisk analys av hur samarbetet kan breddas och formaliseras. FIN LA N DS KO M MUNTI DNI NG | BI LAGA utredning • 07 Utredare Ole Norrback Gymnasierna i huvudstadsregionen Skolans mål: Det bästa för alla eleverna I huvudstadsregionen finns nio svenskspråkiga gymnasier med ca 2450 studerande. Mellan dem finns ett växande samarbete, men också konkurrens i varierande grad. Mera samarbete dessa gymnasier emellan kunde ge många fördelar och behöver inte utesluta samarbete med andra närliggande svenska gymnasier, eller ens med finskspråkiga, om större nytta kan uppnås. Särskilt när det gäller läromedel, nät- och distansundervisningen samt användningen av informations- och kommunikationsteknologin i undervisningen behövs också gemensamma finlandssvenska satsningar. • Mycket få elever kommer till svenska gymnasier från finska grundskolor, medan större delen av barnen från tvåspråkiga familjer går i svensk skola. Fördelar genom samarbete • Ett bredare ämnesutbud för eleverna • Större möjligheter till distans- och nätundervisning • Möjligheter till studier i ett annat gymnasium i vissa ämnen • Möjligheter till flera speciallinjer • Gemensamma lärare i ämnen med färre studerande • Större möjligheter till specialisering bland lärare, studiehandledare och administrativ personal • Flera lärare som undervisar bara i gymnasiet • Lättare administration • Minskad rörlighet mellan gymnasierna pga. skillnader i betygen • Ökad rörlighet bland eleverna för specialisering Bland de strukturella förändringarna i vårt samhälle, som påverkar skolan också i huvudTölö specialiseringsÅtgärdsförslag i stadsregionen, kan följande nämnas: gymnasium huvudstadsregionen • Pga. inflyttningen till huvudstadsregioGymnasiet Lärkan Hinder är till för att övervinnas nen minskar den svenska befolkningsBrändö gymnasium Gymnasiet svenska andelen relativt sett, liksom antalet normallyceum politiker som uppger sig vara svenskÅtgärderna förverkligas stegvis enligt Mattlidens gymnasium följande: eller tvåspråkiga Gymnasiet Grankulla samskola • De svenskspråkiga i huvudstadsregionen 1 Lätt samarbete, utan ansvariga samordKyrkslätts gymnasium Helsinge gymnasium uppgår till ca 65000, men uppdelningen i nare Sibbo gymnasium flera kommuner minskar inflytandet och be2 Strukturerat samarbete med ansvarspersogränsar utvecklingen av servicen på svenska ner inom varje gymnasium ämnesvis och/eller • Kommungränserna utgör hinder för samarbetet, för speciella program eller projekt för både tanke och handling 3 En samordnare anställs för bestämd tid för detalj• Kvalitativa skillnader i utbildningen samt avståndet till de planeringen, för att förbereda ärenden på rektorernas mösvenska gymnasierna kan göra de finskspråkiga gymnaten som berör samarbetet, samt bildningsdirektörernas till sierna mera attraktiva, i synnerhet bland barn i tvåspråkiden del de behandlar gymnasiernas samarbete ga familjer 4 Ett gemensamt, samordnande organ, bestående av rekto• Ökad intagning till yrkesutbildningen leder till färre elever rerna vid sidan av vad som nämns ovan i gymnasierna 5 Bildnings- och skoldirektörerna har det övergripande an• Den offentliga sektorns ansträngda ekonomi skapar krav svaret på inbesparingar. 6 Gemensam förvaltning av de svenska gymnasierna i regionen med en stiftelse, samkommun eller ett bolag som upprätthållare Skolan är en av de viktigaste svenska miljöerna 7 En gemensam upprätthållare av all svensk utbildning på andra stadiet i södra Finland för ungdomarna • I huvudstadsregionen behövs svenska miljöer för att Målsättningarna i den här och i andra rapporter i syfte att stärka kunskaperna i svenska, speciellt för barn från trygga en kvalitativ och stimulerande utbildning på svenska i tvåspråkiga familjer, av vilka skolmiljön är den viktigaste • Tvåspråkiga lösningar kan fungera när språken är jäm- huvudstadsregionen kräver nu en betydligt större målmedvetenhet och ett politiskt ledarskap som går över kommungränstarka, vilket inte är fallet i huvudstadsregionen • En tvåspråkig skolmodell finns redan i form av språk- serna. Utredningarna är gjorda, nu behövs handling med alla elevers bästa för ögonen. badsundervisningen F INL ANDS KOMMU NT I D N I N G | B I LAG A De svenska gymnasierna Namn 154 Studerandeantal Program i media och kommunikation Humanekologi, Bildkonst, Musik, Vuxenstudier Specialisering Tyska, franska, ryska Tyska, franska Språk Huvudstadsregionen Tölö specialiseringsgymnasium 384 Språk Gymnasiet Lärkan Tyska, franska Österbotten Specialisering Tyska, franska, latin Tyska, franska, spanska 190 Idrottslinje Studerandeantal 383 Namn Brändö gymnasium Kronoby gymnasium Tyska, franska Tyska, franska Sibbo gymnasium Borgå gymnasium Östra Nyland Lovisa Gymnasium Tyska, franska, spanska, (kinesiska fr.o.m. hösten 2012) Tyska, franska, latin Tyska, franska, ryska Tyska, franska, spanska 321 Satsningar på kultur och mänskliga rättigheter 148 121 Profilering på konst och miljö samt vattenbiologikurser Tyska, franska Tyska Tyska, franska Franska, tyska, grundkurs i kinesiska vartannat år, finska på tre nivåer Idrottsinriktade gymnasiestudier Kurser i avancerad informations- och kommunikationsteknik Tyska, franska 64 220 Internationalisering, historia språk Tyska, franska Tyska, franska 147 Ekonomikunskap Lokalhistoriska projekt Mediestudier i samband med utgivande av skoltidningen Nord-Syd projektet Tyska, franska 65 (+2) 61 Maritim miljö Satsning på IKT Svenska samskolan i Tammerfors Språköarna Tyska, franska, spanska, ryska Naturvetenskapligt program Extra kurser i matematik, fysik och kemi Gymnasiets flyglinje Jakt- och naturprogrammet Flera parallellutbildningsmöjligheter i samarbete med andra läroanstalter Musikperioder, Afrikalinjen 275 fotbollslinje, ishockeylinje, innebandylinje, cirkuslinje, s.k. parkskola under planering Pedersöre gymnasium Topeliusgymnasiet i Nykarleby Vörå samgymnasium Tyska, franska Tyska, franska 106 Internationella projekt Satsning på drama Extra timmar i handboll Matlagning för abiturienter Björneborgs svenska samskola Ekenäs gymnasium Västra Nyland Karis-Billnäs gymnasium Hangö gymnasium Virkby gymnasium Global kunskap Flera internationella projekt Gymnasiet svenska normallyceum 317 Specialiseringslinjer: Fotboll, dans Profilering: Digitala lärmiljöer, finska, hälsa, idrott, jakt, sportskytte och natur Internationella och nationella projekt Tyska, franska 54 IB 143 Särskild utbildningsuppgift i naturvetenskaper, företagskunskap och internationalism Tyska, franska 42 505 114 Särskild utbildningsuppgift som Idrottsgymnasium Tyska, franska Svenska privatskolan i Uleåborg Mattlidens gymnasium 141 Idrottsprofilering Tyska, franska, spanska Kotka svenska samskola Tyska, franska, ryska, spanska, estniska 138 Bildkonstprogrammet, musikprogrammet, IB Tyska, franska 280 Vasa gymnasium 333 Världsarvsfrågor och friluftskurser Åboland Tyska, franska Vasa övningsskolas gymnasium 246 Långtgående användning av undervisningsteknologi Flera projekt, bl.a. Cern Jakobstads gymnasium Korsholms gymnasium 136 Tyska, franska Gymnasiet i Petalax (Malax) 151 Idrottsinriktning som är gemensam med Kristiinankaupungin lukio Tyska, franska, ryska, latin 226 Närpes gymnasium 74 Extra idrott i samarbete med Åbo idrottsakademi Tyska, franska Kyrkslätts gymnasium Kristinestads gymnasium 260 Företagsamhetsfostran Tyska, franska, ryska Gymnasiet Grankulla samskola Katedralskolan 174 Hästskötsel, smådjur, jakt och fiske hos Brusaby 142 Pargas gymnasium 82 Helsinge gymnasium Kimitoöns gymnasium Uppgifterna i tabellen baserar sej på uppgifter från gymnasierna eller på uppgifter från statistikcentralen eller gymnasiets hemsidor ifall gymnasiet inte själv uppgett informationen. Eftersom det funnits en viss variation i hur rektorerna uppfattat frågorna är svaren inte helt jämförbara. T.ex. erbjuder många gymnasier studier i fler språk än vad tabellen visar, via distansstudier eller i samarbete med en annan läroinstans. Alla har inte heller uppfattat specialisering på samma sätt vilket gör att uppgifterna snarast är vägledande.
© Copyright 2024