Om Hund&Katt nr 1 2014
Nummer 1 2014 hund&katt Tidskriften för veterinärmedicin och smådjurskunskap Nummer 1 2014 Varför miljöberikning Fyrverkeri och ljudrädsla Prenumerera på Tidningarna Om hund& katt Equilibris 1/14 Ledare 4 Nya krav på hygienplaner inom djursjukvården4 Varför miljöberikning? Ur kattens perspektiv. 5 Fyrverkeri och ljudrädsla -hur kan vi träna våra hundar 10 Notiser: Centrala hundregistret Smittsamma grisöron Smittor från legala och illegala importerade hundar15 5 10 Det finns mer att läsa på vår hemsida www.omhundokatt.se Äldre nummer finns liksom detta att läsa gratis. Vill du ha ett mail när det nya numret kommer ut, registrera dig i vår webshop utan kostnad. Vill du läsa tidningen i papperstryck kostar en årsprenumeration för endast 200 kr. Har du ett ämne som du önskar att vi ska ta upp i en artikel skicka mail oss till [email protected] OM HUND&KATT om hund&katt Adress Torbjörntorp Hälsingsgården 2, 521 96 Falköping Hemsida www.omhundokatt.se Anne Haglund [email protected] Lena Myrenius [email protected] REDAKTION Chefredaktör Anne Haglund , [email protected]. Ansvarig utgivare Lena Myrenius, tel 070-678 79 79, [email protected] Prenumerationsärenden Lena Myrenius, prenumerera@ omhundokatt.se. Prenumeration Pris helår 2012 (4 nr), 200 kr (inkl.moms 6%). Läses på webben utan kostnad som pdf efter registrering, www.omhundokatt.se. Marknad och annons: Lena Myrenius, [email protected]. Annonsmaterial [email protected] © om hund&katt ISSN 2001-5070. Tryckeri Svärd & Söner Tryckeri AB, Falköping. Eftertryck av text och reproduktion av bilder kan göras efter medgivande av redaktionen. För obeställt material ansvaras ej. Framsidesfoto: Utekatt med möjlighet att vistas utomhus. Lena Myrenius om hund&katt 1/2014 3 LEDARE DIALOG Vad är djurskydd för dig? På tv visas både program som Djurskyddsinspektörerna och Djursjukhuset. Från någon vecka till nästa går vi från ytterligheterna där länsstyrelsens djurskyddsinspektörer får träffa på riktigt dålig hund och katthållning, till den avancerade exklusiva vården som idag är möjlig i Sverige. Ett gott djurskydd handlar inte bara om att reagera eller agera när det gått för långt. Djurskydd handlar lika mycket om att skapa bra miljöer för våra sällskapsdjur och förstå hur vi undviker ohälsa. Kunskapen om våra husdjursbeteenden går framåt och i förra numret av Om Hund&Katt kunde vi läsa att lugnande sederande medel till hund vid rädsla och ångest för höga ljud inte längre rekommenderas. Det finns andra vägar att gå med träning och annan typ av medicinering. Så här kommer nu en uppföljning på temat hur vi tränar för att motverka fyrverkeri och ljudrädsla hos hund. En mycket matnyttig beskrivning av ett vanligt problem. Många praktiska råd för dig som hundägare och även för dig som arbetar inom djursjukvården. Att behöva vara en rädd hund varje gång det smäller vid en högljudd högtid är inte kul. Inte heller ett gott djurskydd att inte hjälpa och lindra effekten.Märker du att den unga hunden har tendensen att blir rädd under påsk eller valborg så finns det något att göra. Anta utmaningen och träna! Våra katter som lever med oss inomhus, delvis eller helt utomhus har samma behov av att uttrycka sig i sin miljö. Med rätt förväntningar hos oss kattägare, kunskap och förståelse ges möjligheten att anpassa och berika innekattens miljö till ett bättre kattliv. För oss som har katter som lever uteslutande utomhus i stall eller liknande gäller det också att förstå katternas beteende. Du vet väl att även katter som lever som enbart utekatter eller är mycket ute ska ha tillsyn två gånger per dag enligt djurskyddslagen. Nya krav på hygienplaner inom djursjukvården från 1 april 2014 De nya krav som träder i kraft den 1 april 2014 innebär att alla veterinära kliniska verksamheter inom djursjukvården ska ha en skriftlig hygienplan. Hygienplanen ska utgöra en arbetsbeskrivning för hur personalen ska arbeta för att minska smittspridning mellan djuren, djur till personal samt det omvända. Med hjälp av vårdhygienarbetet vill man förebygga spridning av smittor och minska antalet vårdrelaterade infektioner. Grunden i allt arbete med vårdhygien är basala hygienrutiner som handtvätt, handdesinfiektion, skyddshandskar vid smutsigt arbete, kläder och skyddskläder. Verksamhetens olika moment som bland annat desinfektion och hantering av instrument, städning, rengöring samt desinfektion av lokaler och registrering/uppföljning av vårdrelaterade infektioner ska genomlysas och förbättras. Hygienplanen ska uppdateras årligen för att hållas levande, så att förändringar och förbättringar enligt nya kommande rön även fortsatt dokumenteras. Hygienrutiner är inte nytt inom djursjukvården men kravet på dokumentation ökar i och med de nya reglerna. Alla medarbetare ska informeras och ha tillgång till arbetsplatsens vårdhygiendokument. Länsstyrelsen har tillsynskontrollen av att regelverket efterlevs. Mer finns att läsa mera på: www.jordbruksverket.se www.sva.se www.lansstyrelsen.se - vastra götaland För dig som har katten inomhus så är det inte svårt att berika miljön för din katt. Enkla medel som toarullar kan vara en utmaning gott nog för den innelevande katten. att få utlopp för sin naturliga beteenden.Kattens betydelse och status i vårt samhälle behöver höjas och mer kunskap om hur ett naturligt kattbeteende bäst får utrymme i vårt mänskliga liv gynnar just detta syfte. Läs en intressant artikel skriven av en etolog med kattkunskap. Nu har det varit mycket om träning och beteende i de sista numren av Om Hund&Katt för det är aktuella ämnen. Nästa nummer utlovar vi mera om aktuella infektioner som Sverige drabbats av de senaste åren. Vi närmar oss Europa när nya smittor kommit in över våra gränser med nya införselregler sedan flera år tillbaka. För dig som är legitimerad inom djursjukvården anmäl dig på vår nya hemsida för att prenumerera på samlad bra information som just du kan ha nytta av. Lena Myrenius 4 om hund&katt 1/2014 BETEENDE för att hunden utvecklar rädsla är brist på miljöträning, en stark negativ erfarenhet (en utlösande faktor), sjukdom, smärta, hormoner (löp, skendräktighet, könsmognad), relationen mellan hund och ägare, obalans/ otrygghet i hundens livssituation samt övereller understimulans. Fyrverkerioch ljudrädsla Varför rädsla för fyrverkerier? -Hur kan vi träna våra hundar Tollaren Z vill inte gå på promenad. Bilden är arrangerad men så här kan det vara när en hund med ljudrädsla överraskas av starka ljud. Foto: Marcus Strandberg Workshop Pictures N yår är över och vi kan pusta ut för den här gången. Men snart är det påsk och eländet drar igång igen! Dessutom tvingas vi leva med raketer och smällare även mellan storhelgerna, trots massiva kampanjer för att begränsa användandet. Det tar lång tid att träna bort fyrverkeri- och ljudrädsla så redan nu är det dags att ta tag i problemen om vi vill se resultat innan nästa nyårshelg. Du som hundägare kan göra mycket för att förebygga, träna och tillrättalägga för hundens bästa! Och om problemen är stora så finns professionell hjälp att få. situationen för hunden och minska risken för följdproblem. Del 1 - Bakgrund kring fyrverkeri- och ljudrädsla Tendens till rädsla är ärftligt.Den genetiska bakgrunden från arten, rasen och individens släktlinjer har stor påverkan på om en viss hund kommer bli rädd eller ej. Den bakgrunden kan vi som ägare inte påverka (mer än när vi väljer ut vår hund), men det finns mycket annat vi kan göra för att minska risken att just vår hund ska utveckla rädsla. Rädsla är en naturlig och livsnödvändig funktion hos hundar, precis som hos oss människor. Men för mycket rädsla kan ställa till problem. En rädd hund mår dåligt och dess livskvalitet blir låg. Ofta ställer den rädda hunden till problem som gör att även hundägaren påverkas negativt, men det finns också hundar som håller sin rädsla mest inombords. Det är viktigt att ta tag i problemen så tidigt som möjligt och förbättra om hund&katt 1/2014 Livskvalitet Rädsla påverkar hundens livskvalitet negativt och det är viktigt att inte utsätta den för rädsla i onödan. Vi kan lätt sätta oss in i hur det känns att vara rädd eller skräckslagen och för hundarna förvärras fyrverkeri- och ljudrädslan av att de inte förstår situationen. Hunden vet inte varför det smäller, när det kommer smälla härnäst, hur länge det kommer hålla på eller om det är ett verkligt hot. Flera faktorer påverkar Andra faktorer som påverkar sannolikheten Att många hundar blir rädda för just fyrverkerier och smällare kan bero på att hundens hörsel är mycket känsligare än människans. Hunden hör svagare ljud, fler frekvenser och kortare ljud än vad människor gör. Så inte nog med att hunden hör det vi hör mycket kraftigare, dessutom kan ljudbilden innehålla ljud som vi inte ens uppfattar men som är direkt plågsamma för hundens öra. Exempelvis så skulle ett fyrverkeri eller en smällare kunna ge upphov till ljud som hundarna upplever som obehagliga eller till och med smärtsamma, men som vi människor inte ens uppfattar, på grund av att de är för korta tidsmässigt eller ligger på en för hög eller låg frekvens. Allra farligast för örat är ljud som når hög ljudnivå på kort tid (som exempelvis knallar) för då hinner inte örat anpassa sig efter det höga ljudet. Utöver själva ljudbilden så innehåller fyrverkerisituationen andra faktorer som kan öka risken för rädsla, som exempelvis de plötsliga ljusskenen, mörker runt omkring och människor som beter sig ”underligt” på grund av alkoholintag. Hur visar hunden rädsla? Många hundar visar tydliga tecken på rädsla, genom exempelvis flämtningar, dregling, stelhet, gnäll och darrande. Är hunden riktigt rädd kan den kissa/bajsa på sig, få panik, försöka fly och/eller bli helt okontaktbar. Andra hundar reagerar inåtvänt och blir i stället passiva eller till och med apatiska. Hos de inåtvända hundarna kan det vara svårt att upptäcka rädslan, men de mår lika dåligt som de mer utåtagerande hundarna! Ju duktigare man blir på att upptäcka även små tidiga tecken på rädsla, desto lättare blir det att hitta lösningar som leder i rätt riktning. Olika grader av rädsla ger också olika grad av ointresse för mat/godis. Hundens intresse för godis kan alltså vara en bra indikation på hur rädd hunden är. Rädsla sprider sig lätt Rädslor generaliseras lätt, vilket innebär att en rädd hund ofta blir rädd även för liknande saker och situationer. Det är vanligt att en hund som blivit skrämd av ett fyrverkeri även blir rädd för åska och andra ljud- eller ljusfenomen. Det är också vanligt att hunden associerar rädsla med ”fel” sak. Om hunden exempelvis befinner sig i ett visst rum när 5 BETEENDE Ta tag i problemen direkt den blir rädd för ett högt ljud så kan den bli rädd för att vistas i det rummet. Dessutom smittar rädsla lätt till andra individer, vilket innebär att en rädd hund eller människa kan påverka hunden i negativ riktning. Det är viktigt att ta tag i problemen direkt. Ju snabbare man sätter igång med träningen, desto lättare är det att komma tillrätta med problemen. Det kan ta lång tid att träna bort rädsla och det är viktigt att inte gå för fort fram, för då riskerar man att förvärra problemen. Träna ofta och regelbundet, men inte FÖR ofta. Ta hjälp av en hundpsykolog om du känner dig osäker, eller om du inte får positivt resultat av din träning. Det är viktigt att inte utsätta hunden för rädsla under träningsperioden och därför är det extra noga med planeringen inför ”riskhelger”. Del 2 - Träning och hantering av fyrverkeri- och ljudrädsla Många hundar är rädda för smällare och fyrverkerier men ofta uppstår inte problemen direkt, utan senare i livet. Det finns därför stor anledning att satsa mycket på förebyggande träning, även om din hund klarat av en nyårshelg utan problem. Om problem väl uppstår är det viktigt att ta tag i saken direkt. Om din hund blir så rädd att den blir chockad så är det ännu viktigare att agera snabbt! Rädsla som uppstår i vuxen ålder Förebyggande träning Den förebyggande träningen går ut på att innan hunden visat tecken på rädsla, gradvis vänja den vid de situationer och ljud man vill att den ska klara av i framtiden. Träna hunden i att hantera alla typer av ljud, inte bara fyrverkerier och skott. Även allmän miljö- och självförtroendeträning minskar risken för fyrverkeri- och ljudrädsla. Undvik att utsätta hunden för allt för påfrestande situationer, eftersom det kan utlösa rädslan. Träning av den rädda hunden Om hunden redan är rädd för fyrverkerier och ljud, så är träningen densamma som den förebyggande träningen, men man måste börja ännu försiktigare och gå ännu långsammare fram. Var lyhörd för små tecken på rädsla och gå inte vidare i svårighetsgrad förrän hunden är helt lugn på en viss nivå. 6 BIld ovan: Hundar kan visa stress på olika vis. Att krypa undan och gömma sig är ett sätt att "komma undan". Foto: Lena Myrenius Bild nedan: En obehaglig upplevelse kopplad till en platskan hunden komma ihåg länge. Arrangerad bild med tollaren X-it. Foto: Marcus Strandberg Workshop Pictures. Var särskilt uppmärksam på de hundar som reagerar med inåtvänd stress. Ett bra komplement till träningen är regelbunden massage och långsamt kel, som frigör oxytocin i kroppen. Oxytocin är ett hormon som skapar tillit samt minskar ångest och stress. Om hunden tidigare varit lugn och trygg, men plötsligt visar tecken på rädsla så kan det vara värt att fundera lite extra över vad som har hänt. Var det någon specifik händelse som utlöste rädslan? Kan hunden ha ont någonstans? Har något i hundens livssituation förändrats? Om man kommer fram till vad som ligger bakom den plötsligt uppdykande rädslan så är det lättare att komma tillrätta med problemen. Ta hjälp av veterinär och/eller hundpsykolog om du inte kommer fram till svaret på egen hand. Din egen utstrålning Hundar är känsliga för vår sinnesstämning, så tänk på din utstrålning och hantering av situationen. Håll dig lugn och gör inte så stor sak av om hunden reagerar på ljud. Pressa inte hunden, men ömka den inte heller. Visa genom ditt sätt att vara att situationen är ofarlig och låt hunden jobba igenom den i sin egen takt. om hund&katt 1/2014 BETEENDE Bygga självförtroende Allt som hunden lyckas med och får positiv respons på bygger självförtroende. Det innebär att träning där hunden i positiv anda får prova sig fram och lyckas med ”lagom svåra” övningar, bygger upp hundens generella självförtroende och ”tålighet”. Ge hunden en stunds aktivering/träning varje dag, i form av exempelvis skogsagility, tricksträning, leta-övningar, spårträning eller rallylydnad. Hitta en träningsform som både du och hunden gillar, för det är viktigare ATT ni tränar och har kul tillsammans, än att ni håller på med någon specifik träningsform. Gradvis tillvänjning En viktig del av träningen är gradvis tillvänjning (som även kallas desensitisering eller desensibilisering). Denna träning innebär att man utsätter hunden för mycket små doser av det man vill vänja den vid. Exempelvis kan man promenera på långt avstånd från en skjutbana så att hunden hör skott långt bort under promenaden. Man upprepar tillvänjningen på samma ljudnivå/avstånd tills hunden inte reagerar på ljuden längre. Då ökar man dosen genom att promenera lite närmare. Det är viktigt att börja med väldigt låg ljudnivå (långt avstånd) och att inte gå för fort fram. Var uppmärksam på små reaktioner hos hunden (ett öra som vrids åt sidan, en ökad spänning i kroppen eller ett öga som knips ihop), särskilt för de hundar som brukar reagera inåtvänt på stress. För gradvis tillvänjning av fyrverkeriljud kan man använda CD-skivor eller youtube-filmer med inspelade fyrverkeriljud. belöningen, vilket blir extra effektivt eftersom hunden känner kontroll över situationen. Träna med mycket svag retningsnivå och gå inte för fort fram. Hunden får absolut inte bli rädd. Lek lekarna på olika platser så att du hjälper hunden att generalisera och förstå att ljuden är ofarliga oavsett plats. Här följer några tips på ljudlekar, men var kreativ och skapa egna liknande lekar. • • • • • • Leta godis bland bestick - Lägg bestick på en bricka och sprid ut hundgodis bland dem. Låt hunden leta efter godisbitarna. Lägg en handduk under om du behöver minska ljudnivån i början. Leta godis i kastrull - Lägg hundgodis i en kastrull med lock och låt hunden putta undan locket för att komma åt godisbiten. I början kan du lägga på locket halvvägs och vara på ett mjukt underlag för att förenkla. Associera ljud med lek - Skapa ett ljud som hunden reagerar på (men inte blir rädd för) och börja direkt därefter att leka med hunden. Upprepa tills hunden tittar förväntansfullt på dig när den hör ljudet. Börja då om igen med lite högre nivå på ljudet. Göm godis under en upp och nervänd metallskål. Smäll en ballong samtidigt som du kastar iväg en godisbit som hunden får leta efter (börja med löst uppblåst ballong som ger ett milt ljud) Göm godis i en uppblåst ballong och låt • • hunden smälla ballongen för att komma åt godisbiten (passa noga så att hunden inte äter upp ballongresterna). Lägg godisbitar tillsammans med metallföremål (kedja, nyckelknippa, teskedar) i en metallskål och låt hunden ta godisbitarna. Ställ några pet-flaskor i grupp och göm godis under och mellan flaskorna så att flaskorna välter när hunden tar godiset (ju hårdare golv desto högre ljud). Varning för flooding Det är viktigt att inte (medvetet eller omedvetet) förväxla gradvis tillvänjning med flooding. Flooding innebär att individen utsätts för det den är rädd för i ”full dos” och hålls kvar i situationen tills rädslan/ångesten ger med sig. Denna typ av träning är extremt stressande för hunden och kan leda till allvarliga negativa effekter, som exempelvis att rädslan förstärks kraftigt eller att hunden hamnar i chock. Om hunden blir rädd Om hunden blir rädd är det viktigt att du själv håller dig lugn och sansad för att inte jaga upp hunden ytterligare. Ömka inte hunAmstaffen Junior har lärt sig att hantera metalliska ljud med hjälp av teskedar i maten som serveras i en metallskål. Efter försiktig träning är Junior trygg med leken att plocka upp maten mellan skedarna. Foto: Marcus Strandberg Workshop Pictures Hjälpmedel vid tillvänjning Här är några förslag på hjälpmedel för att gradvis vänja hunden vid alla de ljud- och ljuseffekter som kan ingå i en fyrverkerisituation: • • • • • • • • bubbelplast youtube-filmer med fyrverkerier kamerablixt knallpulverpistol, startpistol (kräver licens) partypoppers och smällare tomtebloss cd-skivor med ljudinspelningar av fyrverkerier och skott ballonger Ljudlekar/ljudvaccination Du kan ge hunden ytterligare träning genom ljudlekar eller ”ljudvaccination”. Genom ljudlekarna ökas hundens ljudtålighet generellt och hunden får en positiv association till ljuden. I vissa av övningarna är det hunden själv som måste skapa ljud för att komma åt om hund&katt 1/2014 7 BETEENDE den. Gör det hunden blir trygg av i just den här situationen. Vissa hundar blir lugnade av att man pratar lugnande, lyfter upp den i famnen, eller att man målmedvetet promenerar vidare. Andra exempel kan vara att busa med hunden, låta den leta godis eller göra små tricks. Hundens vilja att ta godis är en bra värdemätare för hur rädd hunden är. Om hunden är mycket rädd eller om ljudnivån ökar så är det bäst att lugnt ta sig därifrån. Om hunden blir chockad Om hunden blir ordentligt skrämd eller till och med chockad så är risken stor för allvarliga följdverkningar. I det akuta läget mår hunden mycket dåligt och det finns till och med risk att hunden inte överlever. Tecken på chock är blekt (nästan vitt) tandkött, svaghet/ okontaktbarhet, snabb puls, ytlig och oregelbunden andning, kalla öron och tassar samt stirrande blick med vidgade pupiller. Om du misstänker att hunden befinner sig i eller är på väg in i chock så ska du omgående ta kontakt med en veterinär. Håll hunden varm, prata lugnande med den och ge den mycket kroppskontakt medan du tar dig till veterinären. Ta omgående bort hunden från det som satt den i chock. Minimera chockens följdeffekter hundar som redan visat tecken på rädsla. Om du inte kan resa bort så finns det en hel del du kan göra för att undvika att hunden blir skrämd eller stressad. Om du dessutom gjort den förebyggande träningen så är chansen god att hunden klarar av situationen. Minimera intrycken Se till att hundens intryck av fyrverkerierna blir så små som möjligt, genom följande åtgärder: Vistas tillsammans med hunden i den del av huset där det låter minst. Källaren är ofta en bra plats. Dra för persienner och gardiner så att hunden inte skräms av ljusskenen. Sätt upp en ”ljudbarriär” av exempelvis musik. Då framträder fyrverkeriljuden mindre tydligt. Stoppa fetvadd i hundens öron. Du måste dock ha vant hunden vid detta i förväg så att han eller hon inte tycker att det är obehagligt. Undvik att ta ut hunden när det är som mest ljud, dvs rasta tidigt på exempelvis nyårsafton. Ge hunden trygghet och avledning Ge hunden trygghet och avledning genom följande åtgärder: • Tänk på din egen utstrålning. Var lugn och trygg. • Bekräfta inte hundens rädsla och ömka den inte. • Låt gärna hunden ha sällskap av en lugn, icke ljudkänslig hund. • Lämna inte hunden ensam. • Avled hundens uppmärksamhet genom leta godis-övningar eller andra lekar som hunden kan väl. • Låt hunden tugga på riktigt goda ben. • Massera och kela med hunden. • Se till att hunden är välrastad och välaktiverad så att den är i så mental balans som möjligt. Bubbelplast kan klämmas så att smattrande ljud uppstår. När Junior har vant sig är det okej att leka med plasten själv men inte få äta upp den. Foto: Marcus Strandberg Workshop Pictures. En chock är en kraftig belastning på hundens nervsystem och effekter av chocken kan sitta i resten av hundens liv. En hund som blivit chockad blir oftast känsligare och osäkrare än den var innan, inte bara i situationer som påminner om det som chockade hunden, utan även generellt. När veterinären hjälpt till med det akuta chocktillståndet bör du omgående kontakta en hundpsykolog för att få hjälp med efterföljande chockbehandling för att minimera de långsiktiga effekterna av chocken. Denna behandlingen går ut på att få hunden i balans igen. Den kan innehålla översyn/ anpassning av hundens vardag, självförtroende- och trygghetsövningar,regelbunden massage, motion samt vila. Adaptil (en syntetisk variant av det feromon tikar avger vid amning), Valeriana (en ört för lindring av oro) eller receptförskrivna ångestdämpande läkemedel kan vara en del av en efterchocksbehandling. Först när hunden är i balans igen kan man påbörja fyrverkeri- och ljudträningen.Medicinsk behandling kan vara ett komplement till träningen av en mycket rädd hund. Del 3 - Nyår och andra risksituationer Inför storhelgerna är det viktigt att tänka över och planera situationen för hunden. Det allra bästa är om du har möjlighet att resa bort med hunden till en plats helt utan fyrverkerier, särskilt med unga hundar eller 8 om hund&katt 1/2014 BETEENDE Fler åtgärder Ha aldrig hunden lös i samband med fyrverkerihelgerna och använd ett rymningssäkert halsband eller sele. Varje år flyr hundar av rädsla för fyrverkerier och det är inte lätt att hitta eller fånga en skrämd hund. Adaptil (feromon som spray, väggadapter eller halsband), Valeriana (rogivande receptfri tablett) till känsliga eller rädda hundar kan rekommenderas av hundpsykolog eller veterinär. Enbart lugnande medel som Nozinan® och Plegicil® rekommenderas inte längre utan anses till och med föråldrat. Receptbelagda ångestdämpande medel i tablettform är att föredra för mycket rädda och påverkade hundar. Förskrivningen av dessa receptbelagda läkemedel måste föregås av en veterinärundersökning och veterinären får bara förskriva receptbelagd medicinering för ett tillfälle eller kortare period i taget. Anledningen till den restriktiva förskrivningen är risken för missbruk av läkemedlen i humant bruk. Om hunden blivit mycket skrämd eller chockad tidigare och du inte har möjlighet att resa bort över riskhelgerna så är det extra viktigt att börja träna i tid och kontakta veterinär och/eller hundpsykolog för att diskutera lämplig kombination av träning och eventuell medicinsk behandling. Sammanfattning Många hundar blir förr eller senare rädda för fyrverkerier och/eller andra ljud. Rädsla påverkar hundens livskvalitet negativt och ger ofta följdproblem, så både du och hunden har mycket att vinna på förebyggande träning. Undvik också att utsätta hunden för Avslappning är också en övning. Katten Kingston och Junior på soffan. Foto Marcus Strandberg, Workshop Pictures. allt för påfrestande situationer eftersom det kan utlösa rädsla som sedan smittar till andra situationer. Ta tag i problem så fort som möjligt och ta hjälp om du känner dig osäker på hur du ska gå till väga. Vid misstanke om fysisk bakgrund (smärta eller sjukdom), eller om hunden varit med om en traumatisk upplevelse kopplad till plötsliga ljud ska du även kontakta veterinär. Träningen går ut på att bygga självförtroende generellt, parallellt med att gradvis vänja hunden vid de ljud och situationer man vill att den ska klara. Det är viktigt att inte gå för fort fram och det tar lång tid att få ett bestående resultat av träningen. Lycka till! För hundpsykologer och instruktörer. www.immi.nu Kicki Fellstenius, Glada Jyckar Bromma/Stockholm IMMI-ansluten Hundpsykolog & Instruktör Nästa nummer kommer i mitten av juni 2014. Läses gratis på www.omhundokatt.se om hund&katt 1/2014 9 BETEENDE Varför miljöberikning - ur kattens perspektiv Etolog Lisa Berglund som jobbar med utbildning och rådgivning inom etologi med fokus på katter och kattägare berättar varför och hur våra katter som lever inomhus kan få ett bättre liv. Katter är inte små hundar, har definivt ett annat behov och ”annat” språk som vi ägare inte alltid kan tolka. Denna artikel är skriven utifrån friska och socialiserade katter. Hur mår katten? Katten toppar listan över populäraste husdjuret i Sverige med uppskattningsvis 1,2 miljoner katter som hålls som sällskapsdjur (Manimalisrapporten, 2009). Det blir vanligare med innekatter och tyvärr kan man se att en relativt stor andel av dessa katter upp- 10 visar så kallade problembeteenden, däremot är förekomsten av stereotypier ovanligare (Jongman, 2007). Problembeteendena är faktiskt allra oftast naturliga beteenden där själva problemet är att de utförs på ett sätt eller i ett sammanhang som gör att de upplevs som ett problem för ägaren (Jongman, 2007; Turner, 1997). Ägarens upplevelse och tolkning av beteendet bottnar ofta i okunskap och orealistiska förväntningar (Hetts et al., 2004) men ska för den sakens skull såklart inte förringas då omkring 50 % av kattägare upplever problem med sin katt (sammanställning från flertalet studier). Mitt mål som etolog är att utbilda kattägaren i att tolka sin katts beteende och hur det kan bemötas och modifieras. Djurägare som har kunskap om sina djurs naturliga beteenden har också mer realistiska förväntningar på sina djur och därmed förebyggs att problem uppstår (Hetts et al., 2004). Ett sätt att främja sitt djurs naturliga beteenden och göra så att djuret utför dessa inom lämpliga förhållanden i hemmet är att miljöberika (Ellis, 2009). I den här texten går jag in mer på vad miljöberikning är och ger dessutom några konkreta tips på hur du som kattägare kan Bild 1 nedan bild 2 till höger nästa sida: Istället för matskål. Onaturliga föremål kan stimulera naturliga beteenden, här ser vi katterna Esther (bild 1) och Maja (bild 2) som utför exakt samma rörelse fast i två helt olika miljöer. Dessutom förlängs ättiden betydligt i jämförelse med utfodring i skål. Foto: Lisa Berglund om hund&katt 1/2014 BETEENDE berika din katts vardag. För mig som etolog är miljöberikning mer ett förhållningssätt än punktinsatser. Berikad miljö Miljöberikning definieras som något som tillförs i kattens miljö och har en positiv inverkan på kattens välfärd och syftar, enligt sammanställning av Ellis (2009), till att: • bredda beteenderepertoaren • minska förekomsten av onormalt beteende • öka artspecifika beteenden • öka utnyttjandet av miljön • öka förmågan att hantera utmaningar För att få till en miljöberikning som fyller dessa syften behövs alltså kunskap om kattens naturliga beteende och behov. Det kan också vara bra att känna till skillnaden mellan begrepp som normalt eller naturligt beteende och beteendebehov. Enligt Algers (2008) innebär normalt beteende det beteende som är statistiskt sett normalt i förhållande till omgivningen, alltså det beteende som är mest troligt att djuret utför när den hamnar i en specifik situation. Naturligt beteende definieras enligt Algers (2008) som det beteende som djuret självmant utför i naturen, alltså allt ifrån stå, gå, ligga till ansträngande födosöksbeteende i svälttider. Vidare menar Algers (2008) att beteendebehov är det beteende som djuret har stark motivation för eller hög beredskap att utföra och som dessutom leder till det resultat som djuret avsett så att motivationen att utföra detta beteende minskar. Om omgivningen inte tillåter djuret att utföra det här beteendet kan djuret försöka utföra det ändå (Weeks & Nicol, 2006). Påverkan Motivationen att utföra ett beteende påverkas av både inre och yttre faktorer och kan alltså förändras beroende på vilken miljö som djuret vistas i (Jensen & Toates, 1993). Om ett djur hindras från att utföra vissa artspecifika beteenden leder detta till stress och frustration hos djuret och därmed en sämre djurvälfärd (Jensen & Toates, 1993). En konsekvens kan vara att djuret försöker utföra beteendet ändå (Weeks & Nicol 2006) eller att djuret utför ett onormalt beteende eller en stereotypi (Jensen & Toates, 1993). En katt som tex. inte får sitt behov av att jaga tillgodosett riskerar att bygga upp en frustration som resulterar i aggressiva beteenden som att den attackerar sin kattägare. Ett sådant beteende ger förmodligen inte katten det resultat som den hade avsett utan kanske endast ger en högst tillfällig lättnad i motivationen. Beteendet kommer förmodli- gen upprepas så länge katten inte ges möjlighet att jaga. Tvärtom är det alltså möjligt att anpassa miljön efter kattens naturliga beteende och behov och på så sätt undvika och förebygga att många problem uppstår. Genom att ge katten valmöjligheter i vardagen ger vi också katten möjlighet att bredda sin beteenderepertoar vilket främjar en god djurvälfärd (Keeling & Jensen, 2009). Onaturliga föremål kan fortfarande stimulera naturliga beteenden (se bild 1 & 2). Begreppet naturligt beteende finns också med i Sveriges djurskyddslag sedan 1988, närmare bestämt i 4 § djurskyddslagen (1988:534) Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Vi är alltså till och med skyldiga enligt lag att se till att den miljön vi håller våra djur i främjar deras naturliga beteende. Alla beteenden är inte beteendebehov men den miljön vi erbjuder katten påverkar alltså kattens motivation och beteenderepertoar. En katt som lever i en torftig och ostimulerande miljö kan antas ha en liten beteenderepertoar och sämre välfärd medan en katt som lever i en varierande och stimulerande miljö kan tänkas ha en bred beteenderepertoar och en högre välfärd, detta trots att katter är experter på att anpassa sig (Jongman, 2007). Ellis (2009) talar om två olika typer av responser hos katter när de befinner sig i påfrestande situationer, fritt översatt reaktiva och passiva responser. Här kan man också tänka sig att när miljön inte erbjuder särskilt mycket valmöjligheter eller inbjuder till aktivitet så resulterar det i att katten blir antingen passiv och sover mycket eller reaktiv och gör vad den kan med sin omgivning. Det senare är lättast för oss människor att uppmärksamma eftersom det är det som syns och förmodligen stör oss allra mest. Välfärden påverkas däremot negativt både för den reaktiva och den passiva individen vilket är viktigt att ha i åtanke när det gäller miljöberikningen då olika miljöberikningsstrategier passar olika bra för de olika typerna (Ellis, 2009). Det är mer än art, gener, erfarenheter, motivation och miljö som påverkar hur djuret beter sig. Det forskas nu mycket på djurs personlighet (definieras som ett mått på hur individen förväntas bete sig i specifika situationer (Gosling, 2001 m.fl.)). Stor hänsyn bör därför tas till den enskilda individen både vad gäller miljöberikningen men också om katten är bäst lämpad som ensamkatt eller om den behöver ha sällskap av en artfrände (Crowell-Davis et al., 2004). om hund&katt 1/2014 11 BETEENDE Kattens ursprung Vi vet att katten härstammar från den afrikanska vildkatten och domesticerades någonstans i södra Turkiet och Irak för ca 10 000 år sedan (Serpell, 2014). Ofta kan man dra slutsatser om ett djurs beteende bara genom att studera djurets utseende i förhållande till beteende och funktion. Det mest uppenbara med kattens utseende skulle jag säga är svansen, ögonen och kroppsformen. Tittar man lite närmre ser man också de inoch utdragbara klorna och lägger märke till öronens och morrhårens små fina rörelser. Tänderna är vassa och käken elastisk vilket är tydliga tecken på att katten är ett rovdjur. Katten är relativt liten i storleken och jagar därför förmodligen mindre bytesdjur som den i så fall behöver ha utvecklat en god förmåga att upptäcka. Nosen säger inte så mycket om kattens beteende mer än att den tillsammans med kattens val av bytesdjur skvallrar om ett gott luktsinne. Val av bytesdjur gör också att vi kan anta att katten har en mycket god hörsel och öronens ställning ändras också beroende av omgivningen och sinnesstämning och riktas mot det som katten har sin uppmärksamhet på. Morrhåren ändrar även de riktning beroende av omgivning och sinnesstämning och vittnar om att de har en stor betydelse för kattens lokalisering och kommunikation. Ögonen sitter tätt, kan fokusera och pupillerna kan variera stort i storlek, även detta beroende både av omgivning och sinnesstämning men också ljusstyrka. Katten kan se väldigt bra i mörker och kan vara aktiv även då, som sina bytesdjur. Kattens kropp är smidig och muskulös vilket vittnar om att den är explosiv och spänstig. Dessutom har den vassa klor som den kan fälla in och en lång svans, katten är troligtvis en duktig klättrare och en effektiv jägare. Bara av att studera kattens utsida har vi nu skapat oss en ganska klar bild av kattens beteende, hela morfologin är anpassad till ett litet, smidigt, explosivt och effektivt rovdjur. Således borde också kattens fysiologi vara anpassad för detta, som mag- och tarmsystem osv. men det går vi inte in på närmre här. Sociala egenskaper Kattens yttre skvallrar också en del om förmåga att uttrycka sociala beteenden. Katten Bild 3: Lek med fiskespö. Så här kan jaktbeteende yttra sig i lek med ett så kallat fiskespö. Här ges katten möjlighet att uttrycka stora delar av jaktbeteendet. Kom ihåg att katter gärna äter på snören och kan skadas i tarmen av dessa. Lek och lägg undan fiskespöet i tryggt förvar efteråt. Foto: Lisa Berglund 12 om hund&katt 1/2014 BETEENDE härstammar från ett solitärt djur och länge trodde man att även vår huskatt är solitär (Jongman, 2007) men man har sett att katter bildar sociala kolonier under förutsättningen att tillgången på föda är mycket god (Crowell-Davis et al., 2004). Man har dokumenterat flera sociala interaktioner mellan individer i sådana kolonier så som putsning, allo-rubbing, hälsningsbeteenden och att de sover på eller nära varandra, vilka tyder på att katterna har ett socialt utbyte av varandra och att social kontakt kan vara viktigt för dem (Crowell-Davis et al., 2004 m.fl.). Katten skulle därför kunna kallas för ett semisolitärt eller varför inte semisocialt djur. Så, vad innehåller en miljöberikning som är anpassad efter kattens naturliga beteende och behov? Resurser som vilo- och utkiksplatser och gömslen på olika höjder, klösoch klättermöjligheter samt toalåda med lämpligt material och placering är sådana saker som är grundläggande och en absolut förutsättning för att katten ska ha en dräglig tillvaro (Ellis, 2009). Härtill hör också lek där katten ges möjlighet att uttrycka sitt jaktbeteende. Den bäst lämpade leksaken för att katten ska kunna uttrycka hela beteendesekvensen i jaktbeteendet har visat sig vara det så kallade fiskespöet (Ellis, 2009) (se bild 3, obs – låt aldrig dessa leksaker ligga framme och ha alltid uppsikt över leken då katter snabbt kan tugga i sig snören och dyl. vilket kan få förödande konsekvenser). I ett flerkattshushåll är det viktigt att se till att det finns tillräckligt med resurser så att alla kan utföra samma beteende samtidigt. Crowell-Davis et al. (2004) menar att aggression inom en grupp katter ofta beror på att de känner konkurrens om viktiga resurser så som toalådor, matplatser och liggplatser. Valmöjligheter innebär kontroll och trygghet och variation är nyckeln för att upprätthålla berikningsvärdet (Ellis, 2009). Jag föreslår att följande bör tas extra hänsyn till i kattens miljöberikning, tänk att det är bara fantasin som sätter gränser! Jakt, lek och mat. Se till att din katt får utlopp för sitt jaktbeteende och tänk på att jaktbeteendet är så mycket mer än bara själva attacken. Här ingår att smyga, undersöka dofter, ljud, olika material osv. Det finns ett flertal olika typer av foderbollar och –labyrinter på marknaden idag som man kan använda i aktiveringssyfte. Här förlängs kattens ättid vilket innebär att tiden till att sova eller till ”övrigt” automatiskt krymper. Att vara jägare innebär också att lösa problem vilket katten också får möjlighet att göra här. Dofter. Katter använder i sig i stor utsträck- ning av dofter i sin kommunikation och detta om hund&katt 1/2014 Bild 4: : Har du flera katter är det viktigt att se till att resurserna räcker till åt alla, upphöjda ätplatser kan då med fördel erbjudas för att förebygga att konkurrens uppstår. Foto: red. kan man stimulera genom att erbjuda katten olika typer av dofter som den får undersöka. Det kan vara allt ifrån en kvist ifrån bakgården, halm från grannens kaninbur eller kanske en tygtrasa preparerad med någon krydda. Kattmynta finns i flera olika former men observera att inte alla katter reagerar på kattmynta då detta är genetiskt betingat. Feromoner kan också användas för att påverka kattens sinnesstämning och kan vara till hjälp vid behandling av vissa problembeteenden (Rochlitz, 2014). Gömslen. Se till att det finns gömslen både högt och lågt, katter ligger gärna högt för att obemärkt kunna spana över sin omgivning. Klättra och klösa. En rekommendation är en klösmöjlighet i varje rum för att förebygga att katten klöser på väggar eller möbler. Klösmöbelns placering har också betydelse för om katten väljer att använda den eller inte. Det kan vara upp till kattägaren att göra möbeln intressant genom lek eller godis. Sömn och vila. Viktigt för en jägare som behö- ver kunna spara på energin tills det verkligen gäller. Erbjud viloplatser både högt och lågt. Social stimulans. Se stycket om kattens so- ciala beteende. Katten kan ha ett stort utbyte av en artfrände men om katten kan bedömas som en ensamkatt låt den vara det utan att utesluta att den har ett stort behov av social stimulans från dig som kattägare. Lämna inte katten ensam i onödan. Putsning, renlighet. Något som är viktigt för katten (Eckstein & Hart, 2000). Om katten inte putsar sig kan det vara en indikation på att något är fel. Utevistelse. Vad fungerar för dig och din katt? Fri tillgång till utevistelse, koppelpromenader, rastgård, balkong eller innekatt? Tänk dock på att enligt våra djurskyddsbestämmelser är det inte tillåtet att binda katter, därför går löplina i trädgården bort. Bygg då hellre en rastgård om du inte har möjligheten att ha katten lös. Bor du i lägenhet med balkong så kattinred gärna balkongen med någon klättermöbel och näta in den. Kattoalett. Viktigt att den hålls ren och att den innehåller ett för katten lämpligt strö. Vissa katter föredrar att kissa på ett material och bajsa på ett annat och sina preferenser får de från sin kattmamma. Lådans placering har också betydelse för om katten använder lådan. En god tumregel är en låda per katt plus en till. Utekatten kanske inte ens behöver någon låda. Animaliskt protein. Katter är strikta karnivorer och har protein och fett som huvudsakliga energikällor. Torrfoder kan vara användbart i många fall när det gäller sysselsättning men jag rekommenderar i princip aldrig fri tillgång på mat. Ett välfärdsproblem idag är att katter blir mer och mer överviktiga, precis som vi människor, och självklart handlar det mycket om kost och aktivitet. 13 BETEENDE Berikningsvärde För att undvika att katten habitueras, vänjer sig vid och lär sig berikningarna och att de därigenom förlorar sitt berikande värde, kan det vara bra att ha en viss ruljangs på resurserna (Ellis, 2009). Byt ut och variera, ibland är det bäst att sprida ut resurserna och ibland är det fantastiskt stimulerande att samla alla på samma ställe. Med kunskap om etologi kan vi höja djurvälfärden och på så vis också ge katten ett bättre djurskydd. Miljöberikning handlar mer om ett förhållningssätt än punktinsatser och har du funderingar över vad som passar bäst för just din katt rekommenderar jag dig att vända dig till en etolog för rådgivning. Tänk på att en passiv katt till synes kan vara helt opåverkad av den berikning du erbjuder och kan behöva en invänjningsperiod där du som kattägare lär katten hur den kan använda sin miljö. Tid och tålamod är nyckelord när vi hanterar våra katter. Lycka till! Lisa Berglund, etolog, Djurrelationer www.djurrelationer.se Fotnot Artikeln utgår ifrån fullt friska socialiserade katter. Om du upplever problem med din katt eller om din katt uppvisar onormala beteenden av något slag, konsultera alltid med veterinär och etolog innan du börjar experimentera med olika aktiviteter. 14 Referenser Algers, B. 2008. Naturligt beteende –lagen och biologin. Djuren är väl också människor – en antologi om hälsa och välbefinnande i djurens och människans värld. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Avdelningen för husdjurshygien. Rapport 20. Crowell-Davis, S.L., Curtis, T.M. & Knowles, R.J. 2004. Social organization in the cat: a modern understanding. Journal of feline medicine and surgery. 6: 19-28. Ellis, S. 2009. Environmental enrichment – practical strategoes for improving feline welfare. Journal of Feline Medicine and Surgery. 11: 901-912. Eckstein, R. A., & Hart, B. L. 2000. The organization and control of grooming in cats. Applied Animal Behaviour Science. 68: 131-140. the needs of animals. Applied Animal Behaviour Science. 37: 161–181. Jongman, E.C. 2007. Adaptation of domestic cats to confinement. Journal of Veterinary Behavior: Clinical Applications and Research. 2: 193-196. Keeling, L. & Jensen, P. 2009. Abnormal Behavior, Stress and Welfare. In: The ethology of domestic animals (Eds. P. Jensen, P.). Wallingford, CABI. Rochlitz, I. 2014. Feline Welfare issues. In: The domestic cat: the biology of its behaviour (Eds. D.C. Turner & P.P.G Bateson). Cambridge, Cambridge University Press. Turner, D. 1997. Treating canine and feline behavior problems and advising clients. Applied Animal Behaviour Science. 52: 199-204. Gosling, S. 2001. From Mice to Men: What can we learn about personality from animal research. Psychol Bull. 127: 45-86 Serpell, J.A. 2014. Domestication and history of the cat. In: The domestic cat: the biology of its behaviour (Eds. D.C. Turner & P.P.G Bateson). Cambridge, Cambridge University Press. Hetts, S., Heinke, M.L. & Estep, D.Q. 2004. Behavior wellness concepts for general veterinary practice. JAVMA. 225: 506-513. Weeks, C.A., & Nicol, C.J. 2006. Behavioural needs, priorities and preferences of laying hens. World Poult. Sci Assoc. 6: 296–307. Jensen, P. & Toates F.M. 1993. Who needs ‘behavioural needs’? Motivational aspects of om hund&katt 1/2014 DIALOG Ny avgift för registrering av hundar i centrala hundregistret Du har väl inte missat detta? Den förändring som Jordbruksverket inför innebär att två avgifter används. Den som väljer att registrera sin hund genom att skicka in en blankett per post får betala en dyrare avgift än den som väljer att själv registrera sin hund på Jordbruksverkets webplats. För att själv registrera din hund använder du din e legitimation. Kostnaden är vid dags datum 100 kr respektive 50 kr. Råd och rön startade en debatt bland Sveriges hundägare efter sin undersökning av grisöron som visade på salmonella och antibiotikaresistenta bakterier på 3 respektive 2 av de 22 testade grisöronen. Grisöron exporteras till Kina från Sverige och flera andra europeiska länder. I Kina anses grisöron vara en delikatess som serveras på finare restauranger men den svenska marknaden importerar de torkade grisöronen från Asien som godis till våra hundar. När tidningen Råd & Rön köpte in de 22 olika grisöronen kunde man inte få fram uppgifter om vilket land dessa ursprungligen kom ifrån. Jordbruksverket tillhandahåller både de tidigare blanketterna och informationsblad till hundägare om registrering på webplatsen. Beställning av material för veterinärer görs på http://webbutiken. jordbruksverket.se För att hålla registret uppdaterat uppmanar även Jordbruksverket veterinärer och hundägare att anmäla när hundar avlivas. Avregistrering kan göras till det centrala hundregistret av veterinären som avlivat hunden eller av ägaren ägaren själv. Jordbruksverket uppmanar alla veterinärer att uppmärksamma hundägarna på detta för att hålla registret uppdaterat. Vet du att: • Alla hundar över 4 månader ska vara id märkta och registrerade i det centrala hundregistret. • Köper du en märkt hund ska du registrera dig som ny ägare. Byter hunden namn eller du som ägare flyttar ska detta också • anmälas. Myndigheter som Polisen, Länsstyrelserna och Tullverket har till• gång till alla uppgifter i det centrala hundregistret. Det finns 777033 registrerade hundar i registret varav 212509 • är blandraser. Som privatperson kan du också söka efter en hund om du har tillgång till ID märkningen eller chipnumret hos en upphittad hund. Men enbart de ägare som godkänt att deras uppgifter offentliggörs visas. Så har du hittat en hund och inte får fram ägarens uppgifter utan bara hundens uppgifter så kontaktar du hundregistret eller polisen för att få mera information. Du har väl koll på att du och din hund är med i registret? Glöm inte att adressändra! Källa: www.jordbruksverket.se om hund&katt 1/2014 Både förekomsten av salmonellabakterier och antibiotikaresistenta ESBL bakterier är allvarligt. Salmonella har påvisats både av Råd & Rön samt på foderimportörernas egenkontroller. Under 2014 kommer Jordbruksverket att förstärka kontrollen av tuggfoder till sällskapsdjur. källa http://www.radron.se/tester/boende-tradgard--husdjur/grisoron/ TVT och andra importerade smittor återigen aktuella i Sverige Ett nytt fall av den smittsamma tumörsjukdomen TVT - transmissable venereal tumor har konstaterats på en hund som importerats från Rumänien till Sverige. Det är svårt att ens efter en veterinärundersökning innan transport till Sverige veta att hundarna är friska då det tar tid för symtomen för TVT och andra smittsamma sjukdomar att utvecklas. Lösspringande hundar som träffas riskerar att överföra smittan mellan sig vid både noskontakt och parning. Röster höjs i debatten om att lokalt stöd till organisationer i till exempel Rumänien är en bättre hjälp för ett drägligare liv för lösgående hundar än att importera dessa hundar till Sverige. Så kallade gatuhundar kan förutom smittorisker ha problem att anpassa sig till ett liv som sällskapshund i Sverige. Sedan många år tillbaka varnar svenska veterinärer och Sveriges veterinärförbund för riskerna med smittsamma sjukdomar som framför allt lösgående gatuhundar kan föra med sig vid import till Sverige. På senare tid har även fall med illegalt införda hundar som besiktigats av veterinär i Sverige under falska uppgifter uppdagats. När ett svenskt veterinärintyg finns är misstänksamheten mindre att smittsamma sjukdomar som rabies, TVT, leishmania mm kan vara en reell risk. Redaktionen för Om Hund&Katt 15 Tidningen Om Hund&Katt Avs EquiLibris HB Torbjörntorp Hälsingsgården 2 521 96 Falköping veterinarmedicin.se Premiär i april 2014 För legitimerade veterinärer och djursjukskötare Här hittar du information bara för dig
© Copyright 2025