1. No category

INNEHÅLL
INLEDNING ......................................................................................................................................................... 5
Chip-off frakturer .......................................................................................................................................... 5
Dentala keramers egenskaper ....................................................................................................................... 6
Faktorer som påverkar keramers hållfasthet................................................................................................. 7
SILIKATBASERADE KERAMER .............................................................................................................................. 8
IPS e. max Zirpress........................................................................................................................................ 8
IPS e. max Ceram .......................................................................................................................................... 8
OXIDKERAMER.................................................................................................................................................... 8
TESTMETODER .................................................................................................................................................... 9
SYFTE................................................................................................................................................................ 10
MATERIAL OCH METOD............................................................................................................................... 10
FRAMSTÄLLNING AV PROVKROPPAR ................................................................................................................. 11
Zirkoniumdioxid kub- och cylinderdel......................................................................................................... 11
Sintring och liner bränning ......................................................................................................................... 12
Sammanfogning av cylinder och kub........................................................................................................... 14
Förberedelser inför pressning ..................................................................................................................... 14
Inbäddning................................................................................................................................................... 15
Pressning ..................................................................................................................................................... 15
Ytbehandling................................................................................................................................................ 15
Testmetod..................................................................................................................................................... 16
Visuell analys............................................................................................................................................... 17
Statistik ........................................................................................................................................................ 17
RESULTAT ......................................................................................................................................................... 18
VISUELL ANALYS............................................................................................................................................ 20
DISKUSSION ...................................................................................................................................................... 21
Felkällor ...................................................................................................................................................... 22
Slutsats......................................................................................................................................................... 23
Förslag till vidare studier............................................................................................................................ 23
REFERENSLISTA ............................................................................................................................................. 24
Svetlana Frid
2012-08-21
Inledning
Utvecklingen inom helkeramiska konstruktioner vad gäller material och teknik går snabbt
framåt och har lett till att nya framställningstekniker framtagits. Nackdelen med dentala
keramiska konstruktioner är deras benägenhet att frakturera (chip-off frakturer) (Larsson et
al., 2006; Molin, 2008). En fraktur kan uppstå mellan ytporslin/presskeram och
underkonstruktion/kärna. Detta fenomen kan förklaras med att den svaga länken är bindnigen
mellan dessa två material (Choi et al., 2009; Ereifej, 2011). Det råder dock delade meningar
om huruvida bindningen mellan ytporslin och underkonstruktion är tillräckligt stark eller inte
(Aboushelib et al., 2005; Stawarczyk et al., 2011).
En studie påvisar att bindningen mellan zirkoniumdioxid och ett skiktat porslin är starkare vid
användning av liner (Aboushelib et al., 2005) medan andra studier visar att liner inte
förbättrar bindningsstyrkan (Ereifej et al, 2011; Kim et al, 2011). En studie utförd av Fischer
et al., studie visar att bindningen mellan zirkoniumdioxid och ett skiktat porslin är svagare vid
användning av liner (Fischer et al., 2010). Enligt en studie utförd av Aboushelib et al., är
bindningen svagare mellan zirkoniumdioxid och presskeram (Aboushelib et al., 2006).
Det förekommer olika testmetoder för att mäta bindningsstyrkan mellan keramer och ytporslin
dock saknas det en ISO-standard vad gäller bindningen mellan underkonstruktion och
ytporslin. Det verkar råda delade meningar om dessa metoders tillförlitlighet (Dündar M, et
al., 2007; Saito et al., 2010).
Den maximalla bitkraften är omkring 500-1000 N (Milleding, 1987). Det är viktigt att
ytporslinet klarar av stora bitkrafter. Bindningen mellan zirkoniumdioxid och ytporslin är en
viktig faktor och måste vara tillräcklig stark för att den ska kunna stå emot påfrestningar av så
stora tuggkrafter. Om bindningen mellan zirkoniumdioxid och ytporslin är svag kan
delaminering av ytporslinet uppstå, materialen delas i gränssnittet mellan kärna/hätta
(Aboushelib et al., 2006).
Enligt Ivoclar Vivadents brukanvisningar måste liner användas för att skapa en god bindning
mellan ytporslin och underkonstruktion (hätta/kärna) (Ivoclar Vivadent, 2008). Liner ska ha
en skikttjocklek på 0,1 mm efter bränning. Liner tränger in i zirkoniumdioxids ytdefekter som
sprickor och porer. På det sättet skapas en mekanisk bindning till zirkoniumdioxid
(Anusavice, 2003). Eftersom bindningsstyrkan är en betydande faktor för tandtekniska
konstruktioners hållbarhet är det viktigt att kunna mäta den.
Chip-off frakturer
En chip-off fraktur innebär att en porslinsflisa från konstruktionen lossnar. Detta kan uppstå
antingen i ytporslinet eller i gränssnitten mellan ytporslin/presskeram och underkonstruktion.
Kliniska studier avseende kärnförstärkta helkeramiska broar visar att ytporslin är den svagaste
länken i helkeramiska konstruktioner och uppvisar chip-off frakturer (Aboushelib et al., 2006;
Larsson et al., 2006; Choi et al., 2009). Flera studier hävdar att det inte förekommer stor
skillnad vad gäller bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och ytporslin eller mellan metall
och porslin (Saito et al., 2010; Ishibe et al., 2011). Studierna visar endast att det förekommer
skillnad i livslängd (Tabell 1) (Coornaer, 1984; Saito et al., 2010).
5
Titel på arbetet
Tabell 1 Bindningstyrkan och livslängd hos helkeramiska och metallkeramiska konstruktioner (chipoff frakturer) enligt olika studier/referenser a-f i tabellen nedan. a-(Vult von Steyern, 2005) (kronor);
b-(Raigrodski et al., 2006) (3-leds broar posteriort); c-(Sailer et al., 2007) (3-, 5-leds broar); d(Tinschert et al., 2008) (3-leds broar anteriort, kronor posteriort); e-(Coornaert,1984) (kronor, 7-leds
broar); f-(Reuter, 1984).
Material
HIP ZrO2
Presintrad
ZrO2
MKkonstruktioner
2 år
15 % a
2,5 år
25 % b
3 år
6%d
5 år
10 år
15,2 % c
2,5 % f
Mellan 5 och 10 % e
Dentala keramers egenskaper
Keramer som användas inom tandvården betecknas dentala keramer. Dentala keramer indelas
efter kemisk sammansättning till silikatbaserade keramer (sintrad fältspatskeram och
glaskeram) och oxidkeramer. Sintrade keramer framställs genom skiktningsteknik,
glaskeramer framställs m.h.a. CAD/CAM (Computer Aided Design/Computer Aided
Manufacturing) och pressteknik, oxidkeramer framställs CAD/CAM teknik (fräsning,
sintring) (Milleding, 1993; Anusavice, 2003).
Dentala keramer inom odontologin förknippas med god estetik och biokompatibilitet. De
skadar inte vävnaden i munnen och ger inte upphov till allergier (Vult von Steyern et al.,
2005). På grund av att keramer har kovalenta- och jonbindningar (starka bindningar mellan
atomer) är de kemiskt resistenta och hårda material. Keramer genomgår ingen plastisk
deformation utan bara elastisk. Detta innebär att materialet återfår sin ursprungliga form när
belastning har upphört. Vid hög belastning efter elastisk deformation sker ett sprött brott
eftersom atomplanen inte kan glida och då bryts bindningen mellan atomerna (Fig. 1). Den
kritiska töjningsgränsen för ett dentalt porslin anges till ca 0,1 % (Vult von Steyern et al.,
2005). Keramens stuktur påverkar deras mekaniska egenskaper. Keram är ett sprött material
och har låg värmeledningsförmåga vilket gör materialet känsligt för bearbetningen
exempelvis vid slipning. En sådan bearbetning kan leda till sprickor som gör materialet
känsligt för dragspänningar. Brott som kan uppstå i en helkeramisk konstruktion med
ytporslin kan vara kohesivt, adhesivt eller blandat kohesivt-adhesivt brott (Aboushelib et al.,
2006; Anusavice, 2003).
Spänning (MPa)
Keram
Metall
Töjning (%)
Fig. 1 Spänning- töjningsdiagram för metall respektive keram. × markerar fraktur.
6
Svetlana Frid
2012-08-21
Konstruktioner av helkeramer indelas i kärnförstärkta och icke kärnförstärkta. Kärnförstärkta
konstruktioner består av en underkonstruktion/kärna, som är tätpackad kristallförstärk
glaskeram (ex. IPS e. max Zircad) eller oxidkeram med sintrat ytporslin eller presskeram
ovanpå. Icke kärnförstärkta keramer har inte någon underkonstruktion, exempelvis glaskeram
Empress, IPS e. max Press som framställs genom en pressgjutningsteknik (Milleding et al.,
2005).
Faktorer som påverkar keramers hållfasthet
Det finns flera faktorer som kan leda till frakturer i ytporslin i kärnförstärkta helkeramiska
konstruktioner: Termisk expansionskoefficient (TEK), utformning av kärnkonstruktionen,
vätbarhet mellan två material zirkoniumdioxid och presskeram, bearbetning av porslinet och
svagt ytporslin (Milleding et al., 2005).
Termisk expansionskoefficient (TEK)
TEK hos ytporslin ska vara något lägre än hos kärnkeram, för att skapa ett ytskikt under lätt
kompression. Om skillnaden är stor då kan skiv- eller chip-off frakturer inträffa, pga. höga
tryckspänningar i ytporslinet (Milleding et al., 2005). Om TEK är lägre hos
underkonstruktionen än ytporslinet uppkommer dragspänningar, vilket medför ett adhesivt
brott som uppstår i gränssnittet mellan kärna/hätta (Aboushelib et al., 2006).
Utformning av underkonstruktion
Ett optimalt minimum tjocklek på ytporslin är 1,5-2 mm ocklusalt och 1,0–1,5 mm runtom
(Milledinget al., 2005). Vid en överdimensionerad utformning av kärnkonstruktion resulterar
detta i ett tunt ytporslinsskikt. En studie anger att styrkan i underkonstruktionen/kärnan
reglerar styrkan i ytporslin. Styrkan av dessa ersättningar kan ytterligare försämras av
dragpåfrestningar. (Guazzato et al., 2004).
Vätbarhet
Det innebär att ett täckande material som ytporslin bör ha bra kontakt med zirkoniumdioxid
ytan. Ytporslinet tränger sig in i ytans porer och sprickor och skapar en stark bindning till
underkonstruktionen. Om vätbarhen är låg uppstår spänningar i gränsskiktet mellan två
material. Bindningen mellan två material blir därmed svagare (Milleding et al., 2005).
Bearbetning
Vid olika ytbearbetningar så som slipning och sandblästring av zirkoniumdioxid skapas
spänningar som orsakar fasomvandling av materialet, från tetragonalfas till monoklinfas av
materialet. Eftersom vid blästring av materialet sker avverkning av materialet och
kantprecision av kornen försämras bör materialet efter blästring brännas i ugn. Resultatet blir
att den monoklin kornen återfår sin tetragonala struktur (VITA In-Ceram YZ, 2012). På grund
av keramens låga värmeledningsförmåga bör slipning ske med roterande och välcentrerade
diamant instrument under vattenkylning för att undvika sprickutvecklingen i keramytan
(Milleding et al., 2005).
Svagt ytporslin
Vid framställning av helkeramiska konstruktioner vid skiktnings metod bör porslinet skiktas i
större dimension för att kompensera krympning av material vid bränningen. De resulterar i
inhomogen, oenhetlig, porslinsmassa med defekter. Defekter i gränsskiktet ökar spänningar
och försvagar bindningen vilket ökar risken för frakturer i ytporslinet (Stawarczyk et al.,
2011; Ishibe et al., 2011). En helkeramisk konstruktion skall klara av höga belastningar om
underkonstruktionen är en keram med hög hållfasthet och hättan är ett starkt ytporslin, som
kan klara de bitkrafter som uppstår i munnen (Vult von Steyern et al., 2005).
7
Titel på arbetet
Silikatbaserade keramer
Sintrade fältspatskeramer och glasskeramer tillhör till silikatbaserade keramer. Sintrad
fältspatskeram består av en amorf glasfas med tillsatser av metalloxider och kristallstrukturer
(leucitkristaller K2O Al2O3 4 SiO2). Kristallens funktion är att öka konstruktionens hållfasthet.
Glasskeramer kan bl.a innehålla kristaller som litiumdisilikat- (e. max Press), leucitkristaller
(Empress), fluorapatitkristaller (e. max Zirpress) samt nano- fluorapatitkristaller (e. max
Ceram) etc. I jämförelse med sintrade keramer kristaller i glaskeramer är inte en tillsatt
komponent utan är en produkt av glasmaterial (Milleding, 1993). Genom kristallbildning inne
i materialet får glaskeramer hög hållfasthet och goda optiska egenskaper som translucens och
opalescens.
IPS e. max Zirpress
Glaskeram IPS e.max Zirpress framställas genom pressning på underkonstruktionen av
CAD/CAM framställd zirkoniumdioxid (press-on-tekniken/gjutpresstekniken) och benämns
presskeram. Med Zirpress kan både singelkronor och flerledsbroar framställas. IPS e. max
Zirpress- Produktinformationsblad, 2008). Presskeram e. max Zirpress framställs i puckform
och har böjhållfasthet på 110 MPa. IPS e.max Zirpress TEK är 9.8 x 10-6K- 1(100- 400oC).
Zirkoniumdioxid bör ha samma TEK som presskeramen eller högre ± 1. Ivoclar Vivadent
rekommenderar att den skall vara mellan 10.5–11.0 x 10-6K- 1 (Ivoclar Vivadent, 2008). Om
ytporslin har högre termiskkoefficient än zirkoniumdioxid sker delaminering av ytporslinet
(Aboushelib et al., 2006).
IPS e. max Ceram
IPS e. max Ceram är en lågbränd glaskeram. Det användas för skiktning på glaskeram och
zirkoniumdioxid samt för glaze-bränning på Zirpress. IPS e. max Ceram Zirliner användas för
att täcka det opaka vita zirkoniumdioxid- skelettet, för att konstruktionen skall få en
tandliknande ljusgenomsläpplighet (Ivoclar Vivadent, 2009). Detta ger goda möjligheter att
framställa högestetiska konstruktioner som uppvisar stabilitet vad gäller både form och färg
(Ivoclar Vivadent, 2009). Materialet bör inte användas för patienter med omfattande
tandförlust, en bro bör inte bestå av fler än 6 led, eller patienter med bruxism (Ivoclar
Vivadent, 2008).
Oxidkeramer
Som tidigare nämnts underkonstruktionen/kärnan är en oxidkeram, som exempelvis
aluminiumdioxid eller zirkoniumdioxid. Zirkoniumdioxid är en metalloxid, som uppstår då
zirkoniummetall oxideras fullständigt och som har en kemisk beteckning ZrO2 (Matinlinna,
2008). Zirkoniumdioxid innehåller en kristallinfas med glasfas, utan eller mindre innehåll av
glasfas. Kristallens funktion är att öka materials hållfasthet. Kristaller är tätpackade och när
sprickor uppkommer, kommer kristaller att bromsa dessas utbredning i materialet.
Kristallinnehållet i zirkoniumdioxid ger materialet opak. Materialets ogenomskinlighet passar
utmärkt för underkonstruktioner och är en fördel vid missfärgande tänder.
8
Svetlana Frid
2012-08-21
Zirkoniumdioxidkeram består också av yttriumoxid (Y2O3) som kontrollerar materialens
fasomvandling (Anusavice, 2003). Detta sker genom att den stabiliserade tetragonala fasen
aktiveras av spänningar i en sprickspets och omvandlas till en ny fas, monoklin fas, som har
1-3 % större volym än den tetragonala fasen (Christel et al., 1989; Milleding, 2005) (Fig.2).
Detta leder till kompressioner i materialet och därmed bromsas tillväxten av sprickor (Denrya
et al., 2008). Zirkoniumdioxid i monoklin fas har lägre TEK, än i tetragonal fas, som är mera
stabilt (Fischer, 2007).
Fig. 2 Fasomvandlig hos zirkoniumdioxid fån monoklin till tetragonal fas (Källa: Zirkoniumdioxid,
2011).
Zirkoniumdioxidkeram finns i två former, den ena i ofullständig eller delsintrad form, som
fullsintras efter bearbetning och den andra är i fullsintrat form, som benämns hippad
zirkoniumdioxid- HIP ZrO2 ”Hot Isostatic Pressing”. Sintring sker 3-4 dagar under 1400o C
värme och 2000 bar (Denzir, 2012).
Zirkoniumdioxid-baserade konstruktioner framställs med hjälp av CAD/CAM-teknik t.ex.
Denzir®, NobelProceraTM Cerec inLab, Straumann och KaVo Everest®. (Zirkoniumdioxidmaterialet i det sist nämnda förekommer i block-, cylinder- och diskform (Bilaga 1). Enligt
Kavo Everest produktinformation har zirkoniumdioxid ZS- Blank ett böjhållfasthetsvärde på
1200 MPa, en elasticitetsmodul på 210 MPa, TEK på 10.5 * 10-6 K-1 och en brottseghet på 10
Mpa m 1/2. Framställningsprocessen exempelvis av Kavo Everest® sker på följande sätt: de
preparerade tänderna på modellen scannas med en optisk laser, informationen överförs till
datorn och en virtuell bild med den tänkta konstruktionen skapas. Därefter fräses
konstruktionen på en fräscenter eller med egen fräs på laboratoriet. Den frästa konstruktionen
sintras i en sintringsugn. En viss krympning sker efter sintring ca 19- 21 %. Kompensation för
krympningen måste därför skapas i datorn (Milleding et al., 2005).
Testmetoder
Någon ISO-standard för att testa bindningsstyrkan finns inte. De metoder som används för att
mäta bindningsstyrkan är bl.a. skjuvtest, tre- och fyrpunktstest, dragtest eller vickers test.
1. Skjuvtest har kritiserats bl.a. på grund av de ojämna spänningar som uppstår i gränssnitten
mellan två material som ger en felaktig tolkning av resultatet. Sprickor startar i ett av
materialen, oftast i porslin, men inte i gränssnittet mellan två material (Della Bona et al.,
1995; Dündar et al., 2007; Guess et al., 2008; Choi et al., 2009).
2. Tre- och fyrpunktstest har kritiserats för att de resulterar i höga dragspänningar på
porslinets yta, som är mycket högre än vad som krävs för att orsaka frakturer på porslinets yta
(Anusavice et al., 1980).
9
Titel på arbetet
3. Dündar et al., påstår att resultaten från dragtest påverkas kraftigt av provkropparnas
geometriska form och av förekomsten av icke- enhetliga spänningsfördelning under
belastning. Det förekommer ojämna och inhomogena spänningar i gränsnitet mellan två
material under belastning (Dündar et al., 2007).
4. Med Vickers hårdhetstest är det svårt att beräkna ett värde på bindningsstyrkan. Det går
endast att konstatera om bindningsstyrkan är stark eller svag beroende på hur sprickan löper i
materialet (Apel et al., 2008).
Trots avsaknad av en ISO-standard vad gäller bindningen mellan underkonstruktion och
ytporslin har forskare använt sig av olika testmetoder. I en utförd studie har forskare testat
bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och skiktat ytporslin mha.skjuvtest enligt ISO
standard 11405:1994 (Dental materials- guidance on testing of adhesion to tooth structure)
(Saito et al., 2010). Den maximala bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och ytporslin
VITA VM 9 var 30,9 MPa, medan en bindningsstyrka på 25 MPa eller högre för
metallkeramik har accepterats enligt ISO 9693:1999 (Haselton, 2001; Coornaert,1984).
Syfte
Syftet med denna studie är att med hjälp av push-out-testmetod jämföra bindningsstyrkan
mellan zirkoniumdioxid och presskeram, med eller utan liner.
Material och metod
En kvantitativ experimentell in vitro studie utfördes för att undersöka bindningsstyrkan
mellan presskeram och zirkoniumdioxid med hjälp av push-out-test. Push-out-test har aldrig
använts för att testa keramers bindningsstyrka. Testet används för att undersöka vidhäftning
mellan dentala implantat och ben. Implantatet pressas ut genom benet och bindningsstyrkan
räknas ut. Någon ISO- standard som anger mått på provkroppar eller testmetod för att
undersöka bindningsstyrkan finns inte. Därför användes i denna studie en push-out-test som
ny testmetod. Totalt framställdes 20 st provkroppar som delades in två grupper, 10 st med
liner och 10 st utan liner. Provkroppen bestod av två delar, en massiv kub med ett
genomgående hål och en massiv cylinder som kunde tryckas ned genom hålet. Hålet hade en
liten försänkning för att ge utrymme för presskeramen. Kub och cylinder framställdes i KaVo
Everest presintrad zirkoniumdioxid. Dessa delar sammanfogades med hjälp av presskeram e.
max Zirpress. De material som användes i studien presenteras i Tabell 2, hjälpmedel och
utrustning presenteras i Bilaga 2. Tillverkningen av provkropparna utfördes enligt KaVo
Everest® och Ivoclar Vivadents brukanvisningar. Provkropparna förvarades därefter i
oorganisk salivlösning i glasbehållare nedsänkt i 37o C vattenbad för att efterlikna den orala
miljön.
10
Svetlana Frid
2012-08-21
Tabell 2. Testade material.
Produktnamn
e.max ZirPress
Batchnr
H25305
KaVo Everest BIO
ZS-Ronde 100/25
Cylinder ZS-16
ZirLiner pulver
101576192
ZirLiner Build-Up
Liquid
e.max Ceram Glaze
and stain Liquid
allround
101519294
H30927
N06731
M66651
Tillverkare
Ivoclar
Vivadent
KaVo Everest
Land
Liechtenstein
Ivoclar
Vivadent
Ivoclar
Vivadent
Ivoclar
Vivadent
Liechtenstein
Tyskland
Liechtenstein
Liechtenstein
Framställning av provkroppar
Zirkoniumdioxid kub- och cylinderdel
Kub: 12 st presintrade KaVo Everest® ZS Ronde cylindrar ∅100 och 25 mm tjock (Bilaga 1)
sågades till 20 st kuber med en bandsåg under vattenkylning. Centralt i varje kub
genomborrades ett hål med en försänkning av en större diameter för att skapa plats för
presskeramen. Det genomgående hålet hade en diameter av 10 mm och försänkningen hade en
diameter på 14 mm och 2 mm djupt (Fig. 3).
Cylinder: 20 st cylindrar i presintrad KaVo Everest® ZS ∅ 16 mm svarvades med hjälp av
fräsmaskin till storleken ∅ 9 mm och en höjd av 16 mm (Fig. 4, 5).
Fig. 3 En kub i presintrad Zirkoniumdioxid med två centrerade hål.
11
Titel på arbetet
ZrO2
Vax
∅ 14 mm
∅ 9 mm
16 mm
25 mm
Vax
ZrO2
40 mm
Fig. 4 Kubens dimension, blå markering är vax, som skall ersättas med Zirpress.
14 mm
2 mm F
∅ 9 mm
2 mm
16 mm
25 mm
10mm
40 mm
Fig. 5 Kubens dimension före sintring, blå markering föreställer vax.
Sintring och linerbränning
Därefter fullsintrades provkropparna i en Kavo Everest ugn (Bilaga 2). Sintringen skedde i 10
steg med en långsam uppvärmning till 1450o C och en långsam nerkylning till ca 23o C i 9
timmar. Materialet har en krympning på 19-21% vid sintring. De fullsintrade provkroppar fick
en slut dimension enligt följande: kub 33×41×20 och cylinder 7×13 (Fig. 6).
12
Svetlana Frid
2012-08-21
11 mm
F
1,5 mm
∅ 7mm
1,5 mm
13 mm
20 mm
25 mm
8 mm
33 mm
Fig. 6 Kubens och cylinderns dimension efter sintring,
blå markering är vax som skall ersättas med Zirpress.
Efter sintring och bänksvalning rengjordes kuber och cylindrar under rinnande vatten. Liner
applicerades tunt på 10 kuber på försänkningen och på 10 cylindrar på den delen som går ner i
försänkningen. Resterande kuber och cylindrar lämnades obehandlade (utan liner). Gruppen
med liner brändes därefter i Vita Vacumat 40 porslinsugn (Bilaga 2) enligt Ivoclar Vivadent
brännparametrar för liner (Tabell 3). Efter bränning hade linern en skikttjocklek på ca 0,1 mm
(Fig. 7).
Liner
Fig. 7 En kub med liner i försänkningen och på den delen av cylindern som går ner i försänkningen.
Tabell 3. Brännparametrar för ZirLiner (B: förtorkning/utgångstemperatur, t→ stegrings-temp/min, Tbränntemperatur, H- hålltid i min, V1-vakuum på, V2 -vakuum, A-kylfas).
IPS e. max Ceram på
Zirkoniumdioxid
ZirLiner- bränning
innan uppvaxning och
pressning
13
B
o
C
403
S
min.
4:00
t→
o
C
40
T
o
C
960
H
min.
1:00
V1
o
C
450
V2
o
C
959
A
o
C
0
Titel på arbetet
Sammanfogning av cylinder och kub
Zirkoniumdioxidcylindern vaxades sedan fast i försänkningen i kuben till en enhet för att
därefter ersätta vax med Zirpress (Fig.4, 8).
Fig. 8 En skiss på en provkropp i genomskärning, där Zirpress sammanfogar cylinder och kuben, blå
markerad.
Förberedelser inför pressning
Fastsättning av vaxledare
Tre vaxledare ∅ 3 mm placerades på samma avstånd från varandra på vaxet på varje
provkropp. Varje provkropp understöddes på en kon med hjälp av 4 st plexiglaspinnar (Fig.
9).
ZrO2 Kub
ZrO2 Cylinder
Vaxledare
Kon
Plexiglaspinne
Muffelbas
Fig. 9 Provkropp på en muffelbas med understöd av plexiglaspinnar.
14
Svetlana Frid
2012-08-21
Inbäddning
Provkropparna placerades på en kon enligt Ivoclar Vivadent bruksanvisningar för e.max
Zirpress. Höjden på objekten med vaxledare var 24 mm. En silikoncylinder (IPS Silicone
Ring) placerades på konen. Den fungerade som en kyvettform. Till varje kyvett användes 200
g inbäddningspulver och 32 ml inbäddningsvätska blandad med 22 ml destillerat vatten, vilka
vakuumblandades i 2 min i vakuumblandare.
Inbäddningsmassan vibrerades ner i silikonringen och täcktes med ett lock (Fig. 10). Massan
fick stelna i 45 minuter. Efter stelning separerades locket, silikoncylindern och konen från
kyvetten. Kyvetten ställdes in i en förvärmningsugn i 850o C i 1 timme.
Fig. 10 Inbäddning av provkroppar.
Pressning
En pressugn värmdes upp till 700o C. En kall IPS e.max Zirpress puck med färgtexten uppåt
sattes in i den varma kyvetten och över pucken placerades en värmd Alox-kolv (presstav) som
var isolerad med pulver Alox Plunger Separator. Till varje provkropp användes en puck (0,7
g) IPS e. max Zirpress. Pressningen skedde enligt tillverkarens anvisningar (Tabell 4). Efter
pressningen fick kyvetten bänksvalna i 60 min.
Tabell 4. Brännparametrar vid pressning för IPS e. max ZirPress (B- förtorkning/utgångstemperatur,
t→ stegrings-temp/min, T- bränntemperatur, H- hålltid i min, V1- vakuum på, V2- vakuum, A- kylfas).
Pressugn
Inbäddnings- B
o
massa
C
Programmat 200 g
700
EP 500
C
60
T
min
910
H
min
15
V1
o
C
500
V2
o
C
910
A
-
Ytbehandling
Kyvetten separerades från Alox-kolven med en separerings. Inbäddningsmassan blästrades
bort först med glaspolerpärlor i 4 bars tryck, därefter med 2 bars tryck med 2 cm avstånd.
Sedan gjutkanalerna kapades med en diamant separeringstrissa med låg hastighet och lätt
tryckt under vattenkylning, gjutöverskott slipades med en omvänt keramisk bunden diamant
för att ta bort överskott på gjutledare och få en jämn yta på Zirpress (Fig. 11).
15
Titel på arbetet
A
B
Fig. 11 En gjuten provkropp med gjutöverskott (A) och en färdig provkropp efter slipning (B).
Provkroppen rengjordes sedan med rinnande vatten. IPS e.max Ceram Glaze pulver och Stain
vätska blandades och applicerades i ett jämnt skikt på Zirpress. Glazebränning utfördes med
givna brännparametrar i porslinsugn (Tabell 5). Efter bränning fick provkroppen bänksvalna.
Tabell 5. Brännparametrar för Glaze- bränning (B- förtorkning/utgångstemperatur, S
förtorkningstiden, t→ stegrings-temp/min, T- bränntemperatur, H- hålltid i min, V1- vakuum på, V2vakuum).
IPS e.max
B
o
Ceram på
C
Zirpress
Glazebränning 403
S
min.
t→
o
C
T
o
C
H
min.
V1
o
C
V2
o
C
6:00
60
770
1:00
450
769
Alla provkroppar förvarades i oorganisk salivlösning i 24 timmar nedsänkt i 37o C vattenbad
(Bilaga 3).
Testmetod
Avståndet mellan högsta punkten på cylindern och kubens nedersta del mättes inför testet
(Fig. 12). Provkroppen placerades på en 0,5 mm tennfolie och en tryckfixatur, en massiv
cylinder i stål ∅ 8 mm placerades ovanpå zirkoniumdioxidscylinder med tennfolie emellan.
Tennfolien användes för att uppnå en jämn tryckfördelning av kraften. Ett push-out-test
utfördes i en universal testapparat, AUTOGRAPH AG-G (Shimadzu Corporation, Japan).
Tryckfixaturen sänktes ned vertikalt med en hastighet på 1 mm/min tills brott uppstod (Fig.
13). Avståndet ”d” mellan cylinderns högsta punkt och nedersta del av kuben mättes återigen
för att fastställa eventuell förflyttning av cylindern.
d
Fig. 12 Avståndet ”d” mellan cylinderns högsta punkt och kubens nedersta del.
16
Svetlana Frid
2012-08-21
Fig. 13 Provkropp i en universal testapparat, AUTOGRAPH AG-G (Shimadzu Corporation, Japan).
Maximal kraft vid brott i N och deformation i mm för varje provkropp registrerades i
dataprogrammet Trapezium.
Bindningsstyrkan i MPa räknades ut med hjälp av följande formel:
τb= F/A
F= kraft vid brott (N)
A= Arean på presskeramens kontaktyta med ZrO2 cylindern i mm2
A=Höjd×Omkrets= 1,5×2×π×r=1,5×2×π×3, 5 = 33 mm2
τb=F/33
Visuell analys
En visuell analys utfördes för att analysera typ av brott om den är av kohesiv eller adhesiv art.
Statistik
Ett oparat Student's t-test genomfördes för att jämföra bindningsstyrkan mellan
zirkoniumdioxidcylinder och presskeram med liner eller utan liner. Signifikansnivån sattes
upp till ≤0,05.
17
Titel på arbetet
Resultat
Resultatet visade att bindningsstyrkan mellan KaVo Everest® zirkoniumdioxid och
presskeram Ivoclar Vivadent IPS e. max Zirpress, var för gruppen med liner 111,63±49,51
Mpa och för gruppen utan liner var 170,61±28,37 MPa (Fig. 14). Det fanns en statistisk
signifikant skillnad i bindningsstyrka mellan grupperna, med och utan liner, (P=0,004).
Fig. 14 Medelvärde och standardavvikelse på bindningsstyrkan (MPa).
Det högsta värdet på bindningsstyrka mellan zirkoniumdioxid och presskeram hos
linergruppen var 217,24 MPa och det lägsta var 47,77 MPa. Det högsta värdet på
bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och presskeram utan liner var 221,79 MPa och det
lägsta värdet var 123,98 MPa (Fig.15).
Fig. 15 Bindningsstyrka för de individuella provkropparna i båda grupperna.
18
Svetlana Frid
2012-08-21
Resultatet vad gäller förflyttning av cylinder presenteras i Figur 16. Det fanns ingen statistisk
signifikant skillnad i förflyttning av cylinder mellan grupperna med liner och utan liner (P=0,086).
Den högsta förflyttning av cylinder för gruppen med liner var 0,79 mm och det lägsta var 0,08
mm. Den högsta förflyttning av cylinder för gruppen utan liner var 0,51 mm och det lägsta var
0,16 mm (Fig. 16, 17).
Fig. 16 Medelvärde och standardavvikelse för avstånd vid förflyttning av cylinder testet.
Fig. 17 Förflyttning av cylinder för de individuella provkropparna.
Grafer som skrevs ut visade förloppet under testet. Graferna användes till att fastställa kraft
vid brott och till att mäta deformation i provkroppen (Fig. 18, 19) (Bilaga 4).
19
Titel på arbetet
Fig. 18 Grafen visar kraft och deformation för gruppen med liner, Load = Kraft och Stroke =
Deformation.
Fig. 19 Grafen visar kraft och deformation för gruppen utan liner, Load = Kraft och Stroke =
Deformation.
Visuell analys
Cylindern hade förflyttat sig eller glidit ned vertikalt hos alla provkroppar i båda grupperna
efter testet vilket kan betyda att brottet var adhesivt och att frakturen uppstod mellan e. max
Zirpress och zirkoniumdioxidscylindern. Den visuella analysen var dock svår att utföra
eftersom cylindern satt fast i kuben och brottytan var osynlig.
20
Svetlana Frid
2012-08-21
Diskussion
Resultatet visade att det fanns signifikant skillnad i bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid
och e. max Zirpress med eller utan liner. Enligt Ivoclar Vivadents bruksanvisningar bör liner
användas för att skapa en maximal bindning mellan zirkoniumdioxid och e. max. Aboushelib
et al. studie visar att liner kan förstärka bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och vissa
typer av skiktat porslin (Aboushelib, et al., 2005). Resultatet av denna studie visade att
applicering av liner försämrar bindningen. Bindningsstyrkan utan liner är högre än med liner.
Det stämmer överens med Fischer et al. och Aboushelib et al. senare studie som visar att liner
försvagar bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och presskeram (Aboushelib et al., 2006;
Fischer et al., 2010). Liner och presskeram har olika ytstruktur, vilket kan påverka
vätbarheten mellan dessa material. Pressning av en presskeram på en slät liners yta resulterar
en låg vätbarhet mellan dessa material. Enligt Aboushelib et al., blir gränssnittet mellan liner
och presskeram ett potentiellt område för bildning av sprickor (Aboushelib et al., 2006). Ur
tandteknikerns perspektiv behöver liner i så fall inte användas vilket är både lönsamt och
tidssparande.
Flera studier har genomförts för att räkna ut bindningsstyrkan men testmetoder har kritiserats
av forskare (Della Bona et al., 1995; Dündar et al., 2007; Guess et al., 2008 ). Nackdelar med
vissa tester i dessa studier är att det saknas en definierad area eller så har kraftens riktning inte
varit fullständigt vertikal, t.ex. skjuvtest. I push-out-testet som utfördes i denna studie fanns
en definierad area som gjorde det möjligt att beräkna bindningsstyrkan.
En ISO- standard vad gäller bindningen mellan underkonstruktion och ytporslin saknas, ett
optimalt värde på bindningsstyrkan anges därför inte i litteratur eller ISO- standard. Det finns
däremot en optimal bindningsstyrka för metallkeramiska konstruktioner som är 25 MPa eller
högre enligt ISO (9693:1 999). I Saito et al. studien var värdet på bindningsstyrkan mellan
zirkoniumdioxid och ytporslin 30,9 MPa (Saito et al., 2010). Medan i denna studie låg det
lägsta värdet på bindningsstyrkan för linergruppen på 47,77 MPa och utan liner på 123, 98
MPa. Det högsta värdet på bindningsstyrkan för linergruppen låg på 217, 24 MPa och utan
liner på 221,79 MPa, vilket är mycket högre än det optimala värdet på 25 MPa för
metallkeramiska konstruktioner. Det kan bero på att i Saito et al. studie användes skjuvtest,
vilket ger en ojämn fördelning av spänningarna och i sin tur leder till att sprickor bildats i
ytporslinet men inte i interfasen (gränssnittet) mellan de två materialen. Genom push-out-test
riktas kraft i vertikal riktning mot cylindern i kuben. Den ger en jämnare kraftfördelning och
därmed leder det till att sprickor uppstår i gränssnittet mellan zirkoniumdioxid och
presskeram. Eftersom push-out-testmetoden ger jämnfördelade spänningar runtom cylindern
är metoden är mer tillförlitlig än de andra testmetoderna. Metoden måste dock vidareutvecklas, varefter kan ligga till grund ISO- standard.
Push-out som testmetod användes i en studie på ben från kanin för att undersöka bindningen
mellan ben och dentala implantat i gränssnittet (Seong W, 2011). Push-out-metoden kunde
tilllämpas för att testa bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och presskeram.
I den orala miljön finns olika krafter, t.ex. skjuv-, horisontella och vertikala krafter. Push-outtest i en klinisk situation är mera likt för de vertikala krafterna i munnen, som tuggning,
ihopbitning och bruxism. Det fungerar på liknande sätt som ocklusala belastningar i den orala
miljön, d.v.s. att den vertikala kraften i det här testet riktas mot presskeramen som omfamnar
zirkoniumdiod såsom i implantat suprakonstruktion (singelkrona på implantat) (Fig. 20).
21
Titel på arbetet
F
F
Zirkoniumdioxid
Zirpress
A
B
Fig. 20 A Implantat suprakonstruktion, B singel krona.
I studien var den maximala kraften vid brott 9750 N och den lägsta var 2100 N, båda är högre
än den maximala bitkraften (ca 500-1000 N) (Milleding, 1987). Det innebär att metoden i
denna studie klarade påfrestningar som är högre än de krafter som kan uppstå i oral miljö.
Brottet som uppstod mellan Zirkoniumdioxid och Zirpress bör vara adhesivt eftersom
cylindern hade glidigt ned i kuben. Att ett adhesivt brott hade uppstått stämmer inte överens
med andra studier (Aboushelib et al., 2006; Ishibe et al., 2011). Det var svårt att fastställa typ
av brott som hade uppstått mellan Zirkoniumdioxid och Zirpress pga. att brottytan var
osynlig, cylindrarna satt fast kvar i kuben.
Både före och efter testet av provkropparna mättes avståndet mellan toppen på cylindern och
botten på kuben. Efter testet visade det sig att avståndet blev mindre vilket innebär att alla
cylindrar hade glidit ner. Detta fenomen betyder att bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid
och Zirpress är sannolikt svagare än själva materialen zirkoniumdioxid och Zirpress. Det
råder delade meningar vad gäller bindningen mellan zirkoniumdioxid och Zirpress. Fischer et
al., påvisar i en studie att bindningen mellan zirkoniumdioxid och ytporslin är kemisk (Fischer
et al., 2008). Men enligt en annan studie är bindningen mellan zirkoniumdioxid och ytporslin
mekanisk (Comlekoglu et al., 2008; Ban, 2009). Andra studier anger att det är oklart vad det
är för typ av bindning mellan zirkoniumdioxid och ytporslin (Choi et al., 2009, Saito et al.,
2010). Därför krävs flera studier för att kunna fastställa om bindningen är kemisk eller
mekanisk. Push-out-test kan inte påvisa vilken typ av bindning det är mellan zirkoniumdioxid
och Zirpress. För att fastställa typ av brott bör kuben sågas itu och brottytan analyseras.
En av nackdelarna med denna studie är storleken på provkropparna. Stora provkroppar kräver
både vid förvärmning och vid nedkylning längre tid. Därför i vidare studier bör dimensionen
på provkroppen minskas för att underlätta inbäddningen samt förkorta uppvärmningen och
nedkylningen på provkropparna.
Felkällor
•
•
22
Enligt fabrikantens bruksanvisningar bör glaze-bränning av provkroppar utföras.
Glaze-bränning skulle utföras med hjälp av IPS e.max Ceram Glaze och Stain vätska
vilka blandas tills önskad konsistens. I den här studien användes endast vätskan. Det
kan leda till att Zirpress inte blev täckt och de repor som bildades efter slipningen inte
täpptes igen som kan försvaga bindningen mellan presskeram och zirkoniumdioxid.
Fluorvätesyra bör användas för att avlägsna reaktionsskikt som bildas under
pressningen, som Ivoclar Vivadent rekommenderar. Det uteblev i denna studie, vilket
kan påverka bindningen negativt.
Svetlana Frid
•
•
2012-08-21
Det var svårt att centrera cylinder i kuben vid fastsättning med vax. Anordning av
centrering av cylinder saknas i denna studie.
På grund av stor dimension på provkropparna var inbäddningsmassan tunn runt kuben
på vissa provkroppar, vilket kan leda till att massan kan lätt gå sönder vid pressning,
som kan orsaka frakturer på kuben.
Slutsats
Bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och IPS e. max Zirpress utan liner är högre än med
liner. Bindningsstyrkan är mycket högre än den optimala bindningsstyrkan (25 MPa) oavsett
om man använder liner eller inte. Push-out-test är en lämplig metod för att testa
bindningsstyrkan hos keramer, men bör dock utvecklas vidare.
Förslag till vidare studier
Testmetoden som användes i denna studie kan utvecklas i följande förslag till vidare studier
genom att:
• Använda ett utmattningstest för att mäta bindningsstyrka mellan ytporslin/presskeram
och ZrO2.
• Utföra push-out-test på ett annat material som t.ex. e. max ZirCAD till underkonstruktion och presskeram Zirpress eller ett skiktat ytporslin så som e. max Ceram.
• Använda CAD/CAM framställda provkroppar i stället för manuellt svarvade.
• Fastställa typ av bindning huruvida den är kemisk eller mekanisk.
• Utföra en klinisk studie för att mäta bindningsstyrkan mellan ZrO2 och ytporslin.
23
Titel på arbetet
Referenslista
Aboushelib MN, Kleverlaan, Feilzer Cornelis J. Microtensile bond strength of different
components of core veneered all- ceramic restorations. Part II: Zirconia veneering ceramics.
Dental materials, 2006; 22, sid. 857- 863.
Aboushelib MN, de Jager N, Kleverlaan CJ, Feilzer AJ.Microtensile bond strength of
different components of core veneered all-ceramic restorations. Dental Materials 2005; 21,
sid. 984– 991.
Anusavice KJ, Phillips, Science of dental materials 11th ed, WB Saunders Co, Philadelphia;
2003.Kapitel 1, sid. 21-24, Kapitel 2, sid. 34-35, 21, Kap.20, sid, 657, 659- 665, Kapitel 21,
sid. 703.
Anusavice K, Dehoff p, Fairhurst C. Comparative Evaluation of Ceramic-metal Bond Tests
Using Finite Element Stress Analysis (1980). Journal of dental research, sid. 608 -13.
Apel E, Deubener J, Bernard A, Höland M, Müller R, Kappert H, Rheinberger V.
Phenomenaand mechanisms of crack propagation in glass-ceramics. Journal of the
Mechanical Behavior of Biomedical Materials, 2008, sid. 313– 325.
Ban S, Reliability and properties of core materials for all-ceramic dental restorations.
Japanese Dental Science Review, 44 (2009), pp. 3–21.
Choi B, Han J, Yang J, Lee J, Kim S. Shear bond strength of veneering porcelain to zirconia
and metal cores, 2009. The journal of andvanced prosthodontics, sid.129-35.
Christel P, Meunier A, Heller M, Torre JP, Peille CN. Mechanical properties and short-term
in-vivo evaluation of yttrium-oxide-partially-stabilized zirconia (1989). Journal of biomedical
materials research, sid.45-61.
Comlekoglu M.E, Dundar M, Ozcan, Gungor M.A, Gokce B, Artunc C. Evaluation of bond
strength of various margin ceramics to a zirconia ceramic, J Dent, 36 (2008), pp. 822–827.
Coornaert J, Adriaens P, De Boever J. Long-term clinical study of porcelain-fused-to-gold
restorations (1984). The Journal of Prostetic Dentistry, sid.338-42.
Della Bona A, van Noort R. Shear vs. tensile bond strength of resin composite bonded to
ceramic (1995). Journal of dental research, sid.1591-6.
Denrya I, Kelly R. State of the art of zirconia for dental applications. Dental materials (2008)
sid.299–30.
Denzir, HIP-Zirconia, http://www.denzir.com/pages/default.asp, inhämtat 2012-04-02.
Dündar M, Ozcan M, Gökçe B, Cömlekoğlu E, Leite F, Valandro LF. Comparison of two
bond strength testing methodologies for bilayered all-ceramics (2007). Dental Materials,
sid.630-6.
24
Svetlana Frid
2012-08-21
Ereifej N, Rodrigues FP, Silikas N, Watts DC. Experimental and FE shear-bonding strength at
core/veneer interfaces in bilayered ceramics, 2011. Dental Materials, sid.590-597.
Fischer J, Grohmann P, Stawarczyk B. Effect of zirconia surface treatments on the shear
strength of zirconia/veneering ceramic composites. Dent Mater J. 2008 May; 27(3):448-54.
Fischer J, Stawarczyk B. Compatibility of machined Ce-TZP/Al2O3 nanocomposite and a
veneering ceramic, 2007. Dent Mater, sid.1500–1505.
Fischer J, Stawarczyk B, sailer I, Hämmerle C. Shear bond strength between veneering
ceramics and ceria-stabilized zirconia/alumina, 2010. The Journal of Prosthetic Dentistry,
sid.267-274.
Guazzato M, Proos K.et.al. Strength, reliability and mode of fracture of bilayered
porcelain/zirkonia(Y-TZP) dental dental ceramics. Biomaterials (2004), sid. 5045-5052.
Guess Petra C, Kulis A, Witkowski S, Wolkewitz M, Zhang Yu, Strub Jörg R, Shear bond
strength between different zirkonia cores and veneering ceramics and their susceptibility to
thermocyling (2008). Dental Materials, sid.1556-1567.
Haselton D.R, Diaz-Arnold A.M. and Dunne J.T., Shear bond strengths of 2 intraoral
porcelain repair systems to porcelain or metal substrates (2001). The Journal of Prosthetic
Dentistry, sid. 526-531.
International Organization for Standardization . ISO 9693: 1999. Metal-ceramic dental
restorative systems. Geneva: International Organization for Standardization; 1999.
http://www.iso.org/iso/store.htm
Ishibe M, Raigrodski AJ, Flinn BD, Chung KH, Spiekerman C, Winter RR. Shear bond
strength of pressed and layered veneering ceramics to high-noble alloy and zirconia cores
(2011). The Journal of Prosthetic Dentistry, sid.29- 37.
Kim H, Lim H, Park Y, Vang M, Effect of zirconia surface treatments on the shear bond
strength of veneering ceramic, 2011. The Journal of Prosthetic Dentistry, sid.315-322.
Kavo Everest, Processing instructions Everest ZS-Blank, EC safety data sheet in accordance
with Directive 2009/93/42 EC.
Larsson C, Vult von Steyern P, Sunzel B, Nilner K. All-ceramic two- to five-unit implantsupported reconstructions. A randomized, prospective clinical trial (2006). Swedish dental
Journal, sid. 45-53.
Matinlinna Jukka P, Åbo Universitet, Institution för odontologi, 2006; 118 nr. 6. Dental
Materials, sid. 824-31.
Milleding P, Molin M, Karlsson S. Dentala keramer i teori och klinik. Förlagshuset Gothia
AB, 2005, sid. 12, 15- 23, 25-29,166.
Milleding P, Goterna, Kungälv, 1987, sid. 53.
25
Titel på arbetet
Milleding P, Inlägg, Solna, Sverige, Lic Förlag, 1993, sid. 24-33.
Molin M. Dentala helkeramer - klinisk utvärdering. Kunskapscenter för dentala material,
Socialstyrelsen. Artikeln 2008-126-110.
Raigrodski AJ, Chiche GJ, Potiket N, Hochstedler JL, Mohamed SE, Billiot S, Mercante DE.
The efficacy of posterior three-unit zirconium-oxide-based ceramic fixed partial dental
prostheses: a prospective clinical pilot study (2006). The Journal of Prosthetic Dentistry, sid.
237-244.
Reuter J, Brose M. Failures in full crown retained dental bridges (1984). British dental
Journal, sid. 61-3.
Sailer I, Fehér A, Filser F, Gauckler LJ, Lüthy H, Hämmerle CH. Five-year clinical results of
zirconia frameworks for posterior fixed partial dentures (2007). The International Journal of
Prosthodontics, sid. 383-8.
Saito A, Komine F, Blatz MB, Matsumura H. A comparison of bond strength of layered
veneering porcelains to zirconia and metal (2010). The Journal of Prosthetic Dentistry, sid.
247-257.
Seong W, Grami S, Jeong S, Conrad H, Hodges J. Comparison of Push-In versus Pull-Out
Tests on Bone-Implant Interfaces of Rabbit Tibia Dental Implant Healing Model (2011).
Clinical Implant Dentistry and Related Research, Volume *, Number *.
Stawarczyk B, Ozcan M, Roos M, Trottmann A, Sailer I, Hämmerle CH. Load-bearing
capacity and failure types of anterior zirconia crowns veneered with overpressing and layering
techniques (2011). Dental materials, sid. 1045- 1053.
Tinschert J, Schulze KA, Natt G, Latzke P, Heussen N, Spiekermann H. Clinical behavior of
zirconia-based fixed partial dentures made of DC-Zirkon: 3-year results (2008). The
International Journal of Prosthodontics, sid. 217-22.
VITA In-Ceram YZ, http://vident.com/files/2009/01/yz_instructions_1128e.pdf, inhämtat
2012-05-07.
Vult Von Steyern, All-ceramic fixed partial dentures. Studies on aluminium oxide and
zirconium dioxid- based ceramics systems (2005). Journal of Oral Rehabilitation, sid. 682689.
Vult von Steyern P, Carlson P, Nilner K. All ceramic fixed partial dentures designed
according to the DC-Zirkon technique. A 2-year clinical study (2005). Journal of Oral
Rehabilitation, sid.180-187.
Zirkoniumdioxid, Protetik avdelning, universitetet i München,
http://www.zirkondioxid.de/index.php?id=16, inhämtat 2011-10-06.
26
Svetlana Frid
2012-08-21
Bilaga 1
Zirkoniumdioxid block och cylindar (Källa: KaVo Everest ZS-Blank, Processing instructions,
2009).
27
Titel på arbetet
Bilaga 2
Hjälpmedel och utrustning.
Produktnamn
Batchnr
Tillverkare
Land
IPS PressVEST
Speed
IPS e. max Press
Invex vätska
Alox kolv Separator
separator pulver
Empressvax beige
Inbäddningspulver
PL 3050; PL3094
Inbäddningsvätska
PL 3095; PL3066
Ivoclar
Vivadent
Ivoclar
Vivadent
Ivoclar
Vivadent
Ivoclar
Vivadent
Ivoclar
Vivadent
Liechtenstein
P79801
Liechtenstein
Liechtenstein
Liechtenstein
Diamanttrissa för
separering av
keramer
034677
Keramisk bunden
diamant omvänt
12×6 mm
034002
Ivoclar
Vivadent
Liechtenstein
Plexiglas
∅ 3 mm
K. A.Rasmusen
Sverige
Glaspolerpärlor
50µm
Liechtenstein
Digitalt skjutmått
Elektronic digital
Caliper
Förvärmningsugn
Elektronic digital
Caliper
Ivoclar
Vivadent
Claes Olsson
Sverige
Tyskland
Förvärmningsugn
Sverige
Fräsmaskin
Tyskland
Kavo Everest
Biberach®
Porslinsugn Vita
Vacumat 40
Pressugn EP
5000
Vakuumblandare
Fräsmaskin
KaVo
Elektrotechnisches
Werk GmbH
Erns Gebber N 005
Porslinsugn Vita
Vacumat 40
Pressugn EP 5000
Kavo Everest ®
Therm 4180
VITA Zahnfabrik
Tyskland
Ivoclar Vivadent
Österrike
Vakuumblandare
Easymix, Bego
Tyskland
Sintringsugn
28
Liechtenstein
Svetlana Frid
2012-08-21
Bilaga 3
Sammansättning av oorganisk salivlösning.
25 mM KHPO4
25 mM Na2HPO4 ∗H2O
150 mM KHCO3
100 mM NaCl
1,5 mM Mg Cl2 ∗H2O
25 mM citric (C6H2O ∗ H2O)
15 mM Ca Cl2 ∗H2O
29
0,3402 g/100ml (H2O)
0,4450 g/100 ml
1,5017 g/100 ml
0,5844 g/100 ml
0,0305 g/100 ml
0,5254 g/100 ml
0,2205 g/100 ml
Titel på arbetet
Bilaga 4
Maximalkraft vid brott (N) för de individuella provkropparna.
Kraft vid brott
med liner (N)
Kraft vid brott
utan liner (N)
30
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
5875 5375 5500 4975 6275 2625 2100 9550 3600 3200
7100 6650 7975 5450 8425 7000 6725 9750 7100 8825